Fullmäktige. Tid kl Plats Centralsjukhusets auditorium ÄRENDEN

Transkript

1 Fullmäktige Tid kl Plats Centralsjukhusets auditorium ÄRENDEN 1 Sammanträdets öppnande 4 2 Namnupprop och godkännande av röstlängd 5 3 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 6 4 Val av protokolljusterare 7 5 Bokslut för år 2011 och verksamhetsberättelse 8 6 Övriga ärenden 22 7 Pöytäkirjan käännös / översättning av protokoll 23 1

2 Deltagarna Namn Kl Uppdrag Närvarande Penttilä Jari medlem, Halso Perttula Lauri medlem, Kannus Lindskog Tina medlem, Kaustby Pesola Teemu III viceordf., Kaustby Biskop Gun-Maria medlem, Karleby Hankaniemi Tapani medlem, Karleby Harmaala Mari medlem, Karleby Kivistö Matti medlem, Karleby Niemi Kaarina medlem, Karleby Nurmi Pekka ordf., Karleby Sabel Roy II viceordf., Karleby Tastula Seppo medlem, Karleby Väinö Syrjälä v.medlem, Perho Möttönen Vuokko medlem, Perho Kujala Anna-Maija medlem, Toholampi Välimäki Antti medlem, styrelsemedl., Toholampi Pulkkinen Maija-Liisa medlem, Vetil Saari Leo medlem, Vetil Hietaniemi Antti styrelseordf. Mehtälä Anja styrelsens viceordf. Joensuu Olli styrelsemedlem Pensaari Paula styrelsemedlem Lahti Mauri styrelsemedlem Veiskola Liisa styrelsemedlem Puolimatka Pekka v.styrelsemedlem Telimaa Sakari cheföverläkare Hautala-Jylhä Pirjo-Liisa administrativ överskötare Korkiakoski Minna ekonomidirektör Pikkarainen Hannu protokollförare Borta Jylli Jaana medlem, Kannus Brandt Mats Hagström Elisabeth Högnabba Stefan Huhtala Arja Sahipakka Markku Haga Berit I viceordf., Karleby medlem, Kronoby medlem, Kronoby medlem, Lestijärvi medlem, Perho styrelsemedlem 2

3 Paavolainen Pirjo Kuusela Matti Similä Tiina Pajunpää Hannu styrelsemedlem styrelsemedlem styrelsemedlem verkställande direktör Behandlade ärenden 1 7 Underskrifter Pekka Nurmi Ordförande Hannu Pikkarainen Protokollförare Justering av protokollet Datum / 2012 Datum / 2012 Seppo Tastula Anna-Maija Kujala Protokollet till allmänt påseende Protokollet har efter justering varit till allmänt påseende enligt stadgat sätt / 2012 Hannu Pikkarainen Protokollförare 3

4 4

5 Fullmäktige 1 Sammanträdets öppnande Sfullm Samkommunens fullmäktigeordförande öppnar sammanträdet. Beslut Samkommunens fullmäktigeordförande öppnade sammanträdet. 5

6 Fullmäktige 2 Namnupprop och godkännande av röstlängd Sfullm Enligt fullmäktiges agenda inleds sammanträdet med namnupprop, som förrättas kommunvist i alfabetisk ordning. I grundavtalets 8 och 9 för Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikts samkommun stadgas om fullmäktigeledamöternas antal och röstetal. Det sammanlagda röstetalet i fullmäktige för de ledamöter som valts av medlemskommunerna bestäms på basis av invånarantalet enligt den senaste mantalsskrivningen i kommunen så att de ledamöter som valts från kommunen har en röst för varje nytt tusental invånare. Röstetalet kan likväl vara högst 2/5 av det sammanlagda obegränsade röstetalet för samtliga från medlemskommunerna valda ledamöter. Kommunens röstetal fördelas jämnt mellan kommunens närvarande ledamöter. Fullmäktigeledamöterna och deras ersättare samt röstetalen framgår i bilagan, som samtidigt fungerar som röstlängd. Bilaga A2, Medlemsförteckning och röstetal Beslut Fullmäktige utförde ett namnupprop för att konstatera närvarande och godkännandet av röstlängd. 17 medlemmarna och 1 suppleant närvar och deras gemensamma röstlängd var 55,6. Närvarande fullmäktigeledamöter är listade i Bilaga A2. 10

7 Fullmäktige 3 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Sfullm Enligt 10 i samkommunens grundavtal är fullmäktige beslutför då minst två tredjedelar av ledamöterna är närvarande och de representerar minst hälften av ledamöternas totala röstetal. 16 medlemmar av fullmäktigeledamöterna utgör 2/3 och hälften av röstetalet är 31,80 röster. Enligt grundavtalets 11 sänds föredragningslistan till fullmäktiges sammanträde minst 14 dagar före sammanträdet åt samkommunens fullmäktige- och styrelseledamöter samt tillkänna åt medlemskommunernas kommunalstyrelser. Beslut Fullmäktige konstaterade att sammanträde var beslutför och lagligt sammankallad. 11

8 Fullmäktige 4 Val av protokolljusterare Sfullm Enligt fullmäktiges agenda justeras protokollet av två för varje enskilt sammanträde valda protokolljusterare, om inte fullmäktige i samband med något ärende beslutat, att protokollet justeras på annat sätt. Beslut Fullmäktige valde Seppo Tastula från Karleby och Anna-Maija Kujala från Toholampi som protokolljusterare.

9 5 Bokslut för år 2011 och verksamhetsberättelse Fullmäktige Styrelsen 14 Ekonomidirektören Samkommunens bokslut innehåller samkommunens officiella bokslut, resultaträkning och finansieringsanalys samt balansräkning med noter och koncernbokslutets information. Dessutom innehåller dokumentet bokslutstsberättelsen som innehåller analys av samkommunens gemensamma mål och analys av specialsjukvårdens resultatområden. Samkommunens bokslutsakt innehåller ett skilt bokslut och verksamhetsberättelse för grundserviceaffärsverket Jyta. Dessa har inkluderats i den här bokslutsakten som en egen del. När det gäller Jyta är det basservicenämnden som i sitt sammanträde den beslutar om att inkludera dess bokslut i samkommunens bokslutsberättelse. Under beredningen av bokslutet och verksamhetsberättelsen har man kommit överrens om ett förfarande i två faser så att styrelsen behandlar det preliminära bokslutsutkastet i detta möte i vilket den preliminära bokslutsinformationen, speciellt när det gäller eurobeloppen, ges till kännedom och man ger vid behov anvisningar om hur bokslutets beredning bör fortsätta. Samtidigt godkänner grundserviceaffärsverket till sin egen del att bokslutet och verksamhetsberättelsen skall inkluderas i samkommunens bokslut som styrelsen godkänner i sin följande behandling. Under januari har kommunerna blivit informerad om kommunfaktureringen år Under beredningen av bokslutet såg man att betalningsandelar inte kunde returneras till kommunerna därför att resultat var under budgeten. Förra året kunde man returnera ca 2,7 M till kommunerna. Nu kommer överskottet att vara väldigt litet. Följaktligen ansåg man att det inte var nödvändig att arrangera en separat kommunledningsförhandling om bokslutets resultat och överskottet före den slutliga kommunfaktureringen eller godkännande av bokslutet. Samkommunens bokslut resulterade i nästan nollresultat. Redovisningsperiodens resultat hade ett överskott på ,25. Målsättningen har varit euro, dvs. storleken av samkommunens plan för amortering av lån, och detta har inte förverkligats fullt ut. Förra årets cirka 2,7 M euro serviceavgiftsåterställelse kunde inte redovisas till kommunerna i 9

10 detta år. För den här delen, försvagades samkommunens resultat anmärkningsvärt, cirka 3,3 M. Delvis kan resultat förklaras med minskade kommunfakturerings utbetalningar. På grund av repareringsinvesteringarna har avdelningarna fungerat med färre antal bäddplatser. För att avdelningarna har varit stängda under sommaren minskade också den fakturerbar verksamhet. Centralsjukhusets egen verksamhets prestationsbaserad fakturerade avkastning ökade i somatiken med bara 2 % och sjönk med -2,4 % inom psykiatrin. På samma gång, ökade kostnader för samkommunens eget produktion med + 5,3 %, dvs ,09 (ökning av totalutgifter + 7,2 % dvs ,26 ). Ökningen av utgifter överskred avkastingarnas ökning betydligt. Visserligen sjönk samtidigt kostnadsökningen som baserar sig på medlemkommunernas användningsolym i jämförelse med centralsjukhusets egen verksamhets utgifter; inom somatiken var ökningen bara + 1,7 % och inom psykiatrin 1,8 %. När man beaktar förra årets återställelse av serviceavgifter, ökade eurosumman som medlemmarkommunerna har betalat i år 2011 för sjukhusets egen verksamhet i specialsjukvården i medeltal med + 5,1 %, i euros + 3,2 M. Mellersta Österbottens samkommun för specialsjukvård och grundservice har ett omfattande serviceområde också utanför de egna medlemskommunernas gränser. Utöver patienter som kommer från Kalajokidalen och Kallio och från andra avtalskommuner, kommer allt fler patienter till centralsjukhuset från Jakobstadnejden. Av den producerade servicen har redan 17 % riktats till patienter som kommer utanför medlemskommunerna. Av de producerade tjänsterna som kommer utanför medlemskommunerna härrör sig cirka 11,4 M, dvs. 17,06 % från somatiken och knappt en miljon, dvs. 8,11 % från psykiatrin. Försäljning till kommuner utanför medlemskommunerna är en viktig del av samkommunens verksamhet och ekonomi. Ett brett serviceområd möjliggör centralsjukhusets verksamhet som ett jourhavande sjukhus för områdets patienter. Förändringarna i sjukhusets egen produktionsvolym kan inte enbart förklara den minskade inkomstutvecklingen. Delvis är det fråga om att man inte har kunnat hålla prislistan för kommunala produkter på samma nivå som stegringen av produktionskostnaderna. Samkommunens strävan till inbesparingar och produktionshöjning är motstridig när det gäller säkrandet av inkomstutvecklingen på grund av att en ökning av kommunala priser som motsvarar den verkliga kostnadsökningen och/eller en ökning av producerad service samtidigt ökar medlemskommunernas kostnader för specialsjukvåden. 10

11 Sjukhusets produktionskostnader har höjts på grund av beklagligt dyra kontrakt gällande köpta tjänster och konsultkontrakt. Med dessa har man försäkrat att expertresursser räcker till alla specialområden. En del av personalkostnaderna kan förklaras med att konsulternas arvoden har ökat. Köpet av läkartjänsterna från företagen som säljer servicen (personaluthyrning) har ökat med över 26 %, + 0,8 M och man använder nuförtiden årligen cirka 3,9 M för köp av läkartjänster. Konkurrens skärskilt gällande läkarresurser har lett till förhöjning av kostnaderna. Allt fler läkare arbertar via ett köptjänstserviceföretag eller via ett privat kontrakt i stället för via ett tjänsteförhållande. Jourhavande sjukhus är verksamhetens hörnsten och en strategisk linjering. Det har också sin prislapp. Köptjänsternas andel av totalbudgeten har snabbt ökat till nästan en femtedel (16 %), med 17,6 miljon euro. Kostnader för vård utanför distriktet ökade från förra året rentav 18,1 %. Största ökningen står fortfarande HNS för, med cirka 50 % tillväxtprocent och en miljon euro. Ökningen av Uleåborgs universitetsjukhus var moderat, cirka 2 % och 0,2 M. Användningen av Vasa centralsjukhuset ökade också med nästan 0,3 M. Användningen av privata sjukhus har ökat betydligt, cirka 0,6 M, främst inom ortopedi på grund av bristen på personalresurser. Ökaningen av köptjänster utgör en betydande del av den ökande kostnadsbördan för medlemskommunerna; nästan 2,8 M, dvs. 18,2 %. Resultaten försvagas även av en AKTA-förändring som kom som en överraskning och ledde till en utgiftsförändring gällande semesterlönereserveringen. Denna avtalstekniska ändring försämrade resultatet för specialsjulvårds delen med cirka Dess inverkan på försämrade resultatet och de ökande kostnaderna är drygt 0,5 %. Vissa av de mest betydelsefulla siffrorna i resultaträkningen: (externa ankomster/utgifter) ändring till 2010 AVKASTINING ,9 % Ersättningar från kommuner ,1 % Avgiftsintäkter ,9 % Bidrag och understöd ,7 % VERKSAMHETS- KOSTNADER ,2 % varav egen produktion ,3 % varav vård utanför distrikten ,1 % 11

12 AVSKRIVNINGAR ,5% REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT Resultatredovisning Plan Förverkligat Förverkl. % Förverkligat Ändring 2011 v v % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter , ,9 Avgiftsintäkter , ,9 Bidrag och understöd och andra intäkter , ,1 Sammanlagt , ,5 VERKSAMHETSKOSTNADER Personakostnader , ,8 Köp av tjänster, vård utanför distriktet , ,1 Andra köp av tjänster , ,7 Material och förnödenheter , ,2 Andra verksamhetskostnader , ,8 0,0 Sammanlagt , ,2 DRIFTSBIDRAG , FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter , ,4 Finansiella kostnader , ,8 Sammanlagt , ,2 ÅRSBIDRAGET , AVSKRIVNINGAR , ,9 REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT Avskrivningsdifferensen Fondernas förändring Sporadiska avkomster och kostnader 0 REDOVISNINGSPERIODENS RESULTAT

13 Budgetgenomförandets nivå (samkommunen utan affärsverk) Budgetgenomförandets nivå jämfört med den reviderade budgeten: över/under +/- Verksamhetens intäkter Förverkligat Förverkl.% Avvikelse Försäljningsintäkter , Avgiftsintäkter , Bidrag och understöd , Andra intäkter , Sammanlagt , Verksamhetskostnader Personalkostnader , Köp av tjänster , Material och förnödenheter , Andra verksamhetskostnader , Sammanlagt , Avkastningen överskred budgeten (ursprungliga budgeten + tilläggsbudgeten) med och verksamhetskostnaderna med Överskridningarna förutsätter att ett motsvarande tilläggsanslag ansöks vid bokslutsskedet. På hösten 2011 gjorde man ett beslut om en tilläggsbudget som ökar driftshushållningsutgifterna och intäkterna med cirka 6,8 M på det sätt som förutsatts i förverklingsprognosen. Årsslutet visade sig vara t.o.m värre än prognosen. Följaktligen överskreds utgifterna och inkomsterna också för augusti månads prognos. På basis av budgetens förverkligande föreslås för fullmäktige att den godkänner en 3,2 miljoner euros höjning av anslagen för verksamhetens intäkter och en 3,2 miljoner euros höjning av verksamhetskostnadernas anslag. Budgetens förverkligande har utretts noggrannare i granskningen av olika utgiftsslag VERKSAMHETENS INTÄKTER Verksamhetens intäkter (externa) är sammanlagt ,78. Avkastningarna ökade jämfört med föregående år med + 6,5 %. Verksamhetens intäkter är sammanlagt ,28, var tillväxtprocenten är 5,2. Av kommunerna inkasserades serviceavgifter, en ökning på 7,1 % jämfört med bokslutet år Totaltillväxten var procentuellt på samma nivå jämfört med föregående år. Specialsjukvårdens verksamhetsintäkter fördelades regionalt på följande sätt: 13

14 Medlemskommuner egen verksamhet ,2 % (+1,1 % utan återlämning 2010) Medlemskommuner, utanför distr ,7 % Kalajokidalens kommuner spec.sjukv ,1 % Utomstående kommuner ,5 % Cirka 13,2 M dvs. 13,4 % (12,7 % av centralsjukhusets egen verksamhetsinkomster) av samkommunens inkomster kommer från utomstående kommuner. Kommunala andelar av projekter var (-3,5 %). Staten deltog i läkarnas utbildning och forskningsverksamhet med 0,4 miljoner. Summan höll sig på föregående års nivå. Affärsverksamhetens försäljningsintäkter (kantin mm.) var ca , en ökning på 2,5 %. Intäkterna från klientavgifter var 3,8 miljoner, en minskning på 1,6 %, d.v.s Andra tjänsters försäljningsintäkter ökade med 5,2 %, till 8,4 miljoner, graden av förverkligande 109,3 %. Den mest betydande enskilda andelen var försäljningen av arbetsinsatser till Jyta till ett värde på ca 3,6 miljoner, ökning på 11,2 %. Extern försäljning av laboratorietjänsterna ökade med + 9,8 % och är nu nästan 1,9 M. Försäljningsinkomsterna till Karleby hälsocentralen ökade med 15,7 % och är cirka 0,5 M. Mest minskade näringstjänsterna utanför restaurangen, - 61,4 % dvs. cirka , men restaurangens egen försäljning ökade. Deltagaravgifterna för skolning ökade t.o.m med 76 % ( ), som på sin del avspeglar en ökande mängd skolning arrangerad av samkommunen. VERKSAMHETSKOSTNADER Sammanlagt verksamhetskostnader Sammanlagt är verksamhetsutgifterna (externa) ,83. Utgifterna ökade i jämförelse med förra året med + 7,2 %. Sammanlagt är verksamhetsutgifterna ,33, varvid tillväxtprocenten är 5,7. Personalkostnader Personalkostnaderna var Det ökade med + 3,8 % dvs. 2,1 M. Lönekostnadernas ökning var +3,5 % och personalbikostnaders + 4,2 %. Summan innehåller en del av konsultkontrakten som betalas som lönekostnader och deras 14

15 höga nivå ökar summan. Personalkostnadernas del av totalbudgeten är cirka 52 %. Vård utanför distriktet Utgifterna för vård utanför distriktet fortsatte att växa enormt. Utgifterna var sammanlagt 17,6 M och ökningen 2,7 M, dvs. +18,1 %. Det handlar om flera års ökning. I förra årets bokslut noterade man en ökning av 12 %, förra det +17,4 %. När det gäller ökning av kostnader för vård utanför distriktet kan man säga att det var ett så kallat toppår. På grund av personalresursbrist inom vissa specialområden var man tvungen att styra en del av verksamheten till vård vid privata sjukhus utanför sjukvårdsdistriktet i form av köptjänster som man genomfakturerade via medlemskommunerna. Ökningen för den här formen av verksamhet var 0,6 M. Därtill har kostnader p.g.a vård utanför distriktet som grundar sig på nivåstruktureringen av hälso- och sjukvården ökat. Enbart användning av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ökade med 50 % och är nästan en miljon i euro. När det gäller Uleåborgs universitetssjukhus är ökningen måttfullt, bara cirka 2 %, dvs. under Sammanlagt ökade kostnaderna av vård utanför distriktet med över 18 %, dvs. 2,7 M (total 17,6 M ). För den här delen är det nästan omöjligt att förutsäga sjukvårdsdistriktets kostnader. Månatliga svängningarna, fakturering som baserar sig på enskilda patienter leder till nästan en miljons pendling under den månatliga nivå. När det gäller medlemskommunernas ökade kostnadsbörda är ökningen i köpta tjänster betydande: nästan 2,8 M, dvs. 18, 25 %. Delen av köpta tjänster av vård utanför distriktet i totalbudgeten är cirka 16 %. Annan köp av tjänster Löneuppgörelserna syns i kostnaderna för köp av tjänster och för entreprenadavtal. Jämfört med föregående år täcktes bristen på läkare vid samjouren och vissa specialområden med privat läkarservice. Köpet av social- och hälsovårdens sakkunnigtjänster ökade med 26,1 % till ca 3,9 M (ökning nästan ). Därtill kommer också köpet av övriga experttjänster, vars ökning var nästan 0,2 M. Ökning i köp av ADB-tjänsterna var 10 % och man använder cirka 2 M till ADB-apparater. Kostnaderna för personalens företagshälsovård var på samma nivå som år 2009 och 2010, 0,5 milj.. Personalens utbildningskostnader har ökat med + 13,2 % och man använder nästan 0,6 M till skolning nuförtiden. På 15

16 grund av en positiv utveckling av antaletet patientskador sjönk kostnaderna för patientskadeförsäkringar med -7,1 % och är nu cirka 1,1 M. Städservicens kostnader ökade med 3,8 % (2,6 M ). Man köpte tjänster med sammanlagt 32,8 M (innehåller vård utanför distriktet 17,6 M ), ökningen 14,1 %. Andelen av köpet av andra tjänster (borträknad vård utanför distriktet) i totalbudgeten är cirka 14 %. Materialinköp: ämnen, förmödenheter och artiklar Man använde 17,1 M till materialinköp, ökning 4,2 %. Innehålet inom utgiftklassen är väldigt brett. Köpet av livsmedel (1,2 M ) ökade med bara 2 %, men det kan förklarats med en sänkning i försäljning av näringstjänster för Karleby stad. Uppvärmnings-, el- och vattenkostnaderna ökade med + 3,4 %, till ca 1,5 M. Anskaffning av apparater och materiel ökade som planerat med nästan 25 % och var 0,7 M. Anskaffning av vårdförnödenheter (4,2 M ) sjönk med 2,3 % och det kan förklarats med att vårddagarna och prestationer minskade under verksamhetsåret. Anskaffning av röntgen- och laboratorieförnodenheter ökade med cirka 16 % och deras värde är cirka 1,3 M. Apoteksvarornas inköp ökade med + 3,8 % och är nu cirka 5,9 M. I jämförelse med tidigare år är ökningen moderat. Kostnader för rehabiliteringshjälpmedel, som är mest genomfaktureras i kommunerna, ökade med en dryg fjärdedel och summan är nu redan över 0,8 M (budgetöverskridning ). Delen av materialinköp i totalbudgeten är cirka 17 %. Andra verksamhetskostnader De andra verksamhetskostnaderna var under 2,3 M, ökningen 27,6 %. Ökningen beror mest på en ökning i utrymmenas hyreskostnader samt hyror för apparatur och fastighetsskatt. De årliga hyreskostnaderna är ca 1,6 M. Av detta är fastigheternas andel ca 1,3 M (ökningen 32 %). Fastighetsskatten steg med 16 % i jämförelse med förra året och samkommunen betalade i fastighetsskatt till Karleby stad. Klientavgiftsfordringarnas avskrivningar var , vilket är drygt en fjärdedel mera än förra året. Delen av andra verksamhetskostnader i totalbudgeten är cirka 2,1 %. 16

17 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkterna var ca (föregående år ) och lånens räntekostnader (föregående år ). När det gäller finansiella intäkter och kostnader gjorde man tilläggskostnader rentav 46 %. Nettoutlägg av finansnetto och finansiella kostnader var ANDRA BELOPP AV BOKSLUTET Planenliga avskrivningar De planenliga avskrivningarna var 3,9 milj., en ökning på 5,9 % (ökning ). Behandlingen av räkenskapsperiodens resultat Minskningen av avskrivningsdifferensen har att göra med projekt som finansierats med investeringsreserv var ,99. Minskningen av avkrivningsdifferensen var ,06. Räkenskapsperiodens överskott Räkenskapsperiodens överskott blev ,25. Förverkligandet av investeringsprojekt Investeringskostnaderna var 7,7 M. Budgeten förverkligades till 93,8 %. När det gäller byggnaderna var förverklighetsprocenten högre, men som budgeterat. Av de enskilda objekten var särskilt betydande utvidgningen av B-flygelns reparationsbyggnad och att slutet av byggandet av parkeringsplanet. Adb-anskaffningarnas värde var Därtill har man använt en leasingsfinansiering vid anskaffning av ADB-apparater. Maskinernas och inventariernas samt de fasta instrumentens och apparaternas anskaffningsvärde var ca 1 M. Anskaffningarna av inventarier bestod huvudsakligen av utrustning till nya utrymmen. I investeringarna ingår dessutom en 1 euros investering i Tiera Ab aktie. Förv Sammanl erkl% INVESTERINGAR Anslag Tilläggs- agt Förverkligat Förverkligat anslag anslag år 2011 år 2010 Andra% Försäljning av anläggningstillgångar 756,85 Aktier och andelar 1,00 ADB sammalagt ,98 75, ,73-16,3 Lösöre anläggningstillgångar ,02 81, ,01 77,6 Fasta apparater , ,37-100,0 Sanering av byggnaden ,56 94,4 252,44 190,8 17

18 Byggande av parkeringshus ,06 114, ,79 0,0 INVESTERINGARNA ,62 93,1 244,34 141,6 UTVIDNING ,00 0, ,86 3,5 INVESTERINGARNA ,62 93,8 INVESTERINGARNA NETTO ,77 93, ,20 139, ,20 139,1 Lån och amortering av lån Det lånebestånd som samkommunen fått till investeringar från finansiella institut och försäkringsanstalter var den (föregående år ), varav var långfristiga skulder och kortfristiga skulder. Amortering av följande års lån bokförs som kortfristigt lån. Under år 2011 lyft man nytt budgetlån för investeringar 4,1 M. I motsvarande grad avkortade man lånet med Beaktansvärd är, att även om investeringskostnaderna, p.g.a investeringsprogrammet, infallit under år 2010, har man inte lyft nytt budgetlån. Det resulterade i ett uppdämt finansieringsbehov för året Bokslutets nyckeltal (utan affärsverket) Årsbidraget sjönk i jämförelse med förra året betydligt, dvs. - 10,6 %. Verksamhetsbidraget för sin del dvs. - 8,8 %. Årsbidraget visar intern finansiering som kan användas till investeringar eller amortering av lån. I finansieringsanalysen sjönk investeringarnas interna finansiering avsevärt och var 50,91 % (109,07 %). Investeringarnas nyckeltal gällande intern finansiering visar hur stor del av investeringarnas anskaffningsutgifter finansierats genom intern finansiering. Sjukhusbyggnadens utvidgningsprojekt har finansierats med lånemedel. Låneskötselbidraget var 3,46 (3,97) dvs. samkommunens förmåga att sköta sina lån är fortfarande god. Lividiteten försvagades när inkomstfinansiering minskade, dvs. kassans tillräcklighet i dagar räknat var i medeltal 14 dagar (19). Samkommunens soliditetsgrad sjönk på grund av låntagning i jämförelse med förra året och var 22,7 % (25,3 %) och den relativa skuldsättningen ökade till 32,3 % (29,6%). Lånebeståndet var ( ). Den officiella resultaträkningen och balansräkningen (inklusive affärsverket) samt koncernens nyckeltal presenteras noggrannare i denna bokslutsakts bokslutskalkyler (inom parentes finns 18

19 motsvarande siffror från år 2009). Medlemskommunernas serviceavgifter Medlemskommunernas kostnader ökade i genomsnitt 7,7 % (innehåller sjukhusets egen andvändning + genomfakturering av vård utanför distriktet). Kostnadsökning i omsorgen för utvecklingshämmade var + 5,1 %. Jämfört med de kommunvisa prognoserna över totala kostnader, vilka ingick i budgeten, överskred alla medlemskommunerna sin budget för år Skillnaden i utgiftsfördelningen mellan kommunerna var stor. Störst, med en ökning på över 12%, var Kannus, Toholampi och Vetil. Kommunerna som mest minskade sin användning var Lestijärvi med en sänkning på över 9 % och Perho med en sänkning på nästan 7 %. Dels kan förändringarna förklarats med kommunernas årliga och stora sporadiska kostnadssvängningar. Därför måste man värdera kostnadsutveckling med granskningsperioden av flera år. När det gäller medlemskommunernas serviceavgifter förverkligade man en landskaplig utjämning som man godkände vid behandlingen av budgeten. Gränsen för utjämningen av dyr vård var /patient. Kannus ( ) och Vetil ( ) fick ta del av utjämningen. Ingen av medlemskommuner fick ta del av utjämning pga. ökningen av de årliga kostnaderna (gränsen för utjämningen: medeltal öknings-% + 5 %). Ökning av totala kostnader fördelades mellan kommunerna ovanligt jämt. Utjämningssystemet för den årliga ökningen av kostnader beskar kostnader under de häftigaste tillväxtåren, då de ökade kostnaderna under två på varandra följande år leder till en enskild topp i tillväxtprocenten även om ökningen i användning mellan frågavarande år inte varit så hög. -Man kan se karaktären av utjämningssystemet också i den här granskningen: det beskär kostnader under högsäsongsår och jämnar ut kostnadsökning/sänkning för två budgetår. Som tilläggsmaterial ett utkast till bokslutet och verksamhetsberättelsen. Verkställande direktörens förslag: Styrelsen beslutar anteckna för kännedom i vilket skede bokslutets och verksamhetsberättelsens beredning är. Dessutom antecknar styrelsen för kännedom dokumentutkastet som gäller bokslutet och verksamhetsberättelsen, samt ger vid behov anvisningar för den fortsatta beredningen av bokslutets utarbetande. 19

20 Bokslutet och verksamhetsberättelsen överlämnas till styrelsen för beslut i mötet som hålls den Beslut: Förslaget godkändes enhälligt. Anteckning: Medlemmarna Tiina Similä och Pirjo Paavolainen anlände till mötet under föredragningen av ärendet. Styrelsen Som bilaga A 28, bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2011 Verkställande direktörens förslag: Styrelsen beslutar - att föreslå för fullmäktige att den godkänner höjningen av verksamhetsintäkternas anslag (externa avkomster) i samband med behandlingen av bokslutet med och verksamhetskostnadernas med (externa kostnader) och - godkänner för sin del bokslutet och verksamhetsberättelsen - föreslår att fullmäktige godkänner det följande under behandlingen av resultatet för räkenskapsperioden 2011: - minskar på avskrivningsdifferensen med ,99 - intäktsför ur studie- och underhållningsfonden ,51 - överför till studie- och underhållningsfonden ,57 - överför överskottet till fritt eget kapital ,28 - undertecknar bokslutet för år 2011 och lämnar det till revisorerna för behandling - lämnar bokslutet till fullmäktige för behandling efter att revisionsnämnden har berett ärendet - ger lov att göra korrekturmässiga korrigeringar och 20

21 kompletteringar i bokslutets text- och statistikdel. Beslut: Förslaget godkändes enhälligt. Sfullm Styrelsens förslag till fullmäktige: Fullmäktige - godkänner höjningen av verksamhetsintäkternas anslag i samband med behandlingen av bokslutet med och verksamhetskostnadernas med godkänner bokslutet och verksamhetsberättelsen - godkänner det följande under behandlingen av resultatet för räkenskapsperioden 2011: - minskar på avskrivningsdifferensen med ,99 - intäktsför ur studie- och underhållningsfonden ,51 - överför till studie- och underhållningsfonden ,57 - överför överskottet till fritt eget kapital ,28 Revisionsnämnden: Revisionsnämnden har behandlat och antecknat verksamhetsberättelsen under sammanträdet som hölls den Revisorn har i sin revisionsberättelse den föreslagit att bokslutet godkänns och att ansvarsfrihet beviljas för räkenskapsperioden till de medlemmar av förvaltningsorgan och resultatområdenas ledande tjänsteinnehavare som skött samkommunens administration och ekonomi. Revisionsnämnden har under sitt sammanträde den gett sin utvärderingsberättelse om skötseln av samkommunens verksamhet och ekonomi under räkenskapsåret Revisionsnämndens förslag till fullmäktige: Revisionsnämnden - delger samkommunens fullmäktige revisionsberättelsen - föreslår för samkommunens fullmäktige att bokslutet för år 2011 godkänns och att ansvarsfrihet beviljas för räkenskapsperioden till de medlemmar av förvaltningsorgan och resultatområdenas ledande tjänsteinnehavare som skött samkommunens administration och ekonomi. 21

22 Bilaga A 5, Bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2011 Bilaga B 5, Revisionsberättelsen för år 2011 Bilaga C 5, Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2011 Beslut: Fullmäktige - godkände höjningen av verksamhetsintäkternas anslag i samband med behandlingen av bokslutet med och verksamhetskostnadernas med godkände bokslutet och verksamhetsberättelsen - godkände det följande under behandlingen av resultatet för räkenskapsperioden: - minskar på avskrivningsdifferensen med ,99 - intäktsför ur studie- och underhållningsfonden ,51 - överför till studie- och underhållningsfonden ,57 - överför överskottet till fritt eget kapital ,28 - antecknade samkommunsberättelse för kännedom - ansvarsfrihet beviljas för räkenskapsperioden till de medlemmar av förvaltningsorgan och resultatområdenas ledande tjänsteinnehavare som skött samkommunens administration och ekonomi 22

23 Fullmäktige 6 Övriga ärenden Sfullm Styrelsen framför följande ärenden till fullmäktige: 1. Lägesrapport om välbefinnande- effektivitets- produktivitets programmet (verkställande direktören) 2. Lägesrapport om akutvårdens organisation Styrelsens förslag till fullmäktige: Fullmäktige antecknar rapporterna för kännedom. Beslut: Eftersom verkställande direktör Hannu Pajunpää inte kunde delta i sammaträdet, höll cheföverläkare Sakari Telimaa lägesrapporten. Fullmäktige antecknade rapporterna för kännedom. 23

24 Fullmäktige 7 Pöytäkirjan käännös / översättning av protokoll Kvalt Tämän valtuuston pöytäkirjan ruotsinkielinen käännös liitetään tähän pöytäkirjaan, Liite A 7. Översättningen av fullmäktiges protokoll bifogas i detta protokoll, Bilaga A 7. Beslut: Fullmäktige antecknade rapporterna för kännedom. 24

25 Fullmäktige Fullmäktigeledamöterna och deras röstetal Medlems-ko mmun Befolkn Antal Medl. Medlem Suppleant Tot. röstetal Röstet./ medlem HALSO Jari Penttilä Antti Kujala 2 2 KANNUS Jaana Jylli Lauri Perttula Anu Syrjälä Erkki Ranto 6 3 KAUSTBY KARLEBY KRONOBY Tina Lindskog Teemu Pesola Gun Maria Biskop Mats Brandt Tapani Hankaniemi Mari Harmaala Matti Kivistö Kaarina Niemi Pekka Nurmi Roy Sabel Seppo Tastula Elisabeth Hagström Stefan Högnabba Jaana Huhtala Erkki Laide Sonja Smedjebacka Bernhard Åström Tuomo Puumala Sirkka Hyyppä Seppo Niemelä Miia Pöppönen Sauli Koivukoski Erkki Mustasaari Vesa Pohjola Susanne Hongell Birgitta Källberg 5 2,5 31,6 (47) 3,51 7 3,5 LESTIJÄRVI Arja Huhtala Seppo Niemi 1 1 PERHO TOHOLAMPI VETIL Markku Sahipakka Vuokko Möttönen Anna-Maija Kujala Antti Välimäki Maija-Liisa Pulkkinen Leo Saari Väinö Syrjälä Marjatta Humalajoki Johanna Oikemus-Määttälä Ilkka Piispanen Jussi Torppa Vuokko Lahti 3 1, Det sammanlagda röstetalet i fullmäktige för de medlemmar som valts från medlemskommun bestäms på basis av invånarantalet enligt den senaste mantalsskrivningen i kommunen så att de medlemmar som valts från kommunen har en röst för varje nytt tusental invånare. Röstetalet kan likväl vara högst 1/3 av det sammanlagda obegränsade röstetalet för samtliga från medlemskommunerna valda medlemmar. Kommunens röstetal fördelas jämnt mellan medlammarna som är närvarande. 55,6 (79)