Åtgärdsprogram för vems skull?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärdsprogram för vems skull?"

Transkript

1 BRITTA WINGÅRD Åtgärdsprogram för vems skull? Ett exempel på hur de studerandes egna erfarenheter tillvaratas i högre utbildning Individ, omvärld och lärande/forskning nr 36

2

3 Britta Wingård Åtgärdsprogram för vems skull? Ett exempel på hur de studerandes egna erfarenheter tillvaratas i högre utbildning. Individ, omvärld och lärande/forskning nr 36 Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm (2007)

4 Individ, omvärld och lärande/forskning nr 36 utgiven av Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm (2007) Box Stockholm Tel E-post: Rapporten kan laddas ned i pdf-format från ISSN X ISBN Ange källan vid kopiering och citering. All kommersiell användning utan författarens medgivande är förbjuden. Frågor om innehållet hänvisas till författaren. E-post: II

5 Sammanfattning Denna artikel utgör ett konkret exempel på hur studerandes egna erfarenheter från sin yrkespraktik kan tas tillvara i högre utbildning. Exemplet härrör från det specialpedagogiska påbyggnadsprogrammet och hur vi (studerande och lärare) tillsammans arbetat med åtgärdsprogram. Enligt skollagen ska för de elever som inte förväntas klara kunskapsmålen åtgärdsprogram upprättas. I detta arbete ska förutom skolans personal eleven och dennes föräldrar delta. I denna artikel diskuteras ett antal åtgärdsprogram som har samlats in av studerande som ett led inom deras utbildning till specialpedagoger. Vad gäller de insamlade åtgärdsprogrammen uppvisar resultatet att de i ringa utsträckning följer de rekommendationer som finns i olika styrdokument. Åtgärdsprogrammen tycks bevara en individuell syn på skolsvårigheter. Åtgärderna är till övervägande del behandlande. Förebyggande arbete och/eller skolutvecklingsarbete förekommer nästan inte alls i åtgärderna. I slutet av artikeln ställs frågan om detta kan bero på att den rationella mål- och resultatstyrning som omfattar svensk skola inte är möjlig i en organisation som är så fylld av dilemman och mänskliga relationer. Dessutom diskuteras den arbetsmetod vi har använt. En arbetsmetod vars syfte varit att föra ihop praxiskunskap och teoretisk kunskap för att om möjligt ge de studerande en bättre kunskap och handlingsberedskap som specialpedagoger. Nyckelord: Åtgärdsprogram, specialpedagogik, högre utbildning, mål och resultatstyrning, skolsvårigheter III

6 IV

7 Innehåll Sammanfattning...III Inledning och syfte...1 Åtgärdsprogram definition och kort historik...3 Genomförande...6 Resultatsammanställning...8 Tolkning och analys tillsammans med de studerande Diskussion Till slut Referenser V

8

9 Inledning och syfte Denna artikel är ett exempel på hur material och erfarenheter från de studerandes yrkespraktik kan användas i högre utbildning. Utgångspunkten är det kursmoment som behandlar åtgärdsprogram inom den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen vid Lärarhögskolan i Stockholm. Utbildningen omfattar 60 poäng (ca 90 ETC) och kravet för att genomgå utbildningen är dels avlagd lärarexamen, dels arbete som lärare under minst tre år. En delkurs innehåller bland annat ett moment som innebär breddade kunskaper om åtgärdsprogram. Ett av arbetslagen som arbetar med utbildningen har en målsättning att arbeta med demokratiska läroprocesser (Härnsten, 1995; Wingård, 2006a). Detta innebär bland annat att i möjligaste mån utgå från de studerandes egna erfarenheter, deras dagliga verksamhet i skolan och förskolan, för att tillsammans analysera och bearbeta dessa erfarenheter och därefter knyta dem till olika teorier och perspektiv. (se t.ex. Härnsten, 1999; Tiller, 1998). Arbetssättet har sina rötter i de vuxenpedagogiska teorier som anser att lärande hos, framförallt vuxna, innebär att ta till vara tidigare erfarenheter, granska och utmana dem t.ex. med olika teoretiska perspektiv och på så sätt förändra och utveckla ny kunskap. (se t.ex. Delanty, 2001; Taylor, Barr & Steele, 2002). Douglas (2002) sammanfattar delvis detta tankesätt i följande citat: I want to get to the root of the problem, i.e. the education problem of why students are not learning, not persevering, and not succeeding in becoming self-determining and happy people. My experiences leads me to believe that the root of the problem is a prevailing educational consciousness that treats students like empty vaults to be filled with knowledge. With this banking method of education, information is deposited into the students and withdrawn at exam time. There is no two-way dialogue, no opportunities for critical thinking, and no transformation of the student. (p. 83) 1

10 Dominicé (2000) säger att inlärning kräver mod att förändra och menar att kunskapsteorier ligger nära teorier om förändring. Utbildning av vuxna innebär att ha förmåga att fortsätta utveckling av ny kunskap, därigenom hänger också utbildning och forskning intimt samman. Det ger universiteten möjlighet att förnya epistemologiska grunder både inom humaniora och samhällsvetenskap. Härigenom kan syftet med artikeln sägas vara dubbelt: både att visa hur undervisning utifrån de studerandes erfarenheter kan genomföras och att visa på den kunskapsutveckling detta kan innebära. 2

11 Åtgärdsprogram definition och kort historik I detta fall handlar det om åtgärdsprogram och jag inleder därför med en definition och kort historik. I den svenska grundskolan är det lagstadgat att åtgärdsprogram ska skrivas om en elev inte förväntas klara skolans kunskapsmål. Så här uttrycks det i Grundskoleförordningens (2000) 5:e kapitel: Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och dennes vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetande av programmet. (Grundskoleförordningen 5 kap.) Åtgärdsprogram som begrepp användes första gången i Utredningen om skolans inre arbete (SIA) (SOU 1974:53). Det nya i denna utredning, förutom namnet åtgärdsprogram, var att eleven själv och dennes föräldrar skulle delta i upprättandet och diskussionerna om de åtgärder som ansågs vara nödvändiga för att eleven skulle klara av sin skolsituation. I beslutet om läroplan 1980 (Lgr 80) infördes krav på att åtgärdsprogram skulle upprättas i enlighet med SIA-utredningens förslag. Åtgärderna skulle inte enbart fokusera på eleven som individ utan även på skolan som organisation, såsom relationerna i klassen/gruppen, arbetssätt och arbetsformer, lärarnas undervisning och även rektors sätt att leda skolan och dess verksamhet. I förarbetet till Lpo 94 betonades vikten av väldokumenterade åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd eller för elever som befaras inte nå de mål som de minst ska ha uppnått i slutet av femte eller nionde skolåret. Sedan 2001 finns krav att åtgärdsprogram ska upprättas inom samtliga skolformer utom förskoleklass och vuxenutbildning. 3

12 Statens Skolverk har som ett av sina prioriterade områden Särskilt stöd till barn och unga i förskolan och skolan. Detta innebär att detta område har ingått i Skolverkets tillsynsverksamhet och dess utvärderingar. Av dessa framkommer att åtgärdsprogrammen oftast skrivs utifrån ett individperspektiv och mera sällan behandlar elevens hela skolsituation. Syftet med åtgärdsprogrammen från deras införande har varit att försöka komma bort från ett renodlat individperspektiv när elever har svårigheter i sitt skolarbete. Detta synsätt uttrycks i Regeringens proposition 1998/99:105 om elever med funktionshinder på följande sätt: Programmet skall omfatta elevens hela skolsituation och innebär därigenom att hela organisationen av skolverksamheten berörs. Av åtgärdsprogrammet bör framgå vad man vill söka åstadkomma samt med vilka medel och metoder man vill arbeta. Arbetet med åtgärdsprogrammet bör vara en process i vilken eleven själv ges en aktiv roll vid analysen av skolsvårigheterna samt vid utformningen och genomförandet av programmet. (Regeringens proposition 1998/99:105, s.22) Skolverket (2001a) gör en beskrivning av vad myndigheten menar med ett åtgärdsprogram. Skrivningen präglas av en instrumentell syn och beskriver hur det i ett åtgärdsprogram ska formuleras mål som är konkreta och utvärderingsbara, och som relateras till både läroplanens och kursplanernas mål. Eleven bör vara delaktig i att sätta dessa mål. I ett åtgärdsprogram skall dessutom finnas de åtgärder, som anses behövas för att målen ska nås, samt när och hur utvärdering av dessa åtgärder ska genomföras. Åtgärdsprogrammet bör beskriva elevens svårigheter på såväl den individuella nivån som på grupp- och organisationsnivån. Till grund för ett åtgärdsprogram ska finnas en noggrann utredning av elevens starka och svaga sidor samt bakomliggande orsaker. (Denna skrivning skärptes genom ett tillägg i grundskoleförordningen 2006 på så vis att rektor nu är ansvarig för att en pedagogisk utredning genomförs innan åtgärdsprogram skrivs). Åtgärdspro- 4

13 grammet skall vara ett pedagogiskt verktyg och behöver inte innehålla känsliga fakta. Det viktiga är att en beskrivning görs av elevens behov i olika inlärningssituationer. Den forskning som finns om åtgärdsprogram är relativt begränsad och beskriver framförallt huruvida åtgärdsprogram skrivs, vad de innehåller och vem som upprättat dem. (se t.ex. Persson och Asp-Onsjö, 2000) En bakomliggande tanke med åtgärdsprogrammen är att de ska vara effektiva så till vida att elevernas svårigheter med skolarbetet ska minska. Jag har inte funnit någon forskning vars syfte har varit att granska och/eller diskutera effektiviteten av åtgärdsprogram. Persson (2002) visar att krav på att liknade program ska upprättas när elever anses ha svårigheter med sitt skolarbete finns inom flera andra länders skolsystem, framförallt i USA och Västeuropa. 5

14 Genomförande I den här aktuella specialpedagogiska utbildningen deltog 48 studerande. 1 De studerade på halvtid och arbetade på halvtid. De flesta arbetade inom skolans eller förskolans verksamhet. För att kunna utgå från deras praktik vid arbetet med åtgärdsprogram inom utbildningen fick de studerande till uppgift att samla in fem åtgärdsprogram som var upprättade i deras egen verksamhet. Dessa åtgärdsprogram tolkade var och en efter en mall (se bilaga 1). Olika skolors åtgärdsprogram var mycket olika utformade, varje skola tycks ha sitt eget sin egen blankett, men bara i något enstaka fall har en studerande haft svårt att tolka sina insamlade åtgärdsprogram efter mallen. De studerande har kunnat välja åtgärdsprogram själva och detta speglar sig i resultat bland annat vad gäller könsfördelningen. Varje studerande sände in fem av dem tolkade åtgärdsprogram till mig. Det är detta material jag har sammanställt och redovisar i resultatet. Resultatsammanställningen utgår alltså från de studerandes tolkningar av de skrivna åtgärdsprogrammen, vilket innebär att de är subjektivt gjorda. Jag har inte sett skolornas åtgärdsprogram utan bara den mall som de studerande sänt in till mig. Trots detta anser jag att resultatet och de diskussioner de lett till inom utbildningen är värda att föra vidare. Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ eftersom det är ett relativt stort antal åtgärdsprogram och dessa har kvantifieras genom frekvensberäkningar och eftersom antalet är över 200 har resultatet utryckts både i absoluta tal och procent. Kvalitativ eftersom 6

15 innehållet i åtgärdsprogrammen är tolkat först av de studerande och därefter av mig. Det är en tolkning av de studerandes tolkningar jag gör i sammanställningen. Resultatet redovisas i två steg, en resultatsammanställning och därefter beskrivs de tolkningar och analyser vi gjorde tillsammans i studerandegruppen, Därefter redovisas de diskussioner som uppstod när jag presenterade resultaten för de studerande. 1 Jag har fortsatt under två år att arbeta på samma sätt. Det innebär att jag har granskat och sammanställt mer än 600 åtgärdsprogram och resultatet blir detsamma. Jag väljer därför bara att redovisa resultatet från första året det genomfördes. 7

16 Resultatsammanställning Antal inlämnade åtgärdsprogram är 227. (av dessa rörde 224 enskilda elever och tre stycken en grupp av elever). 216 åtgärdsprogram behandlade barn och ungdomar inom skolan och/eller förskolan. Det är dessa 216 åtgärdsprogram som den följande resultatredovisningen beaktar. De åtta övriga åtgärdsprogrammen kom från verksamheter som berör olika vuxna bland annat inom socialtjänsten och habiliteringen. Tabell 1. Fördelning mellan kön, n = 216. Absoluta tal och procent. Pojkar % Flickor % Kommentar: Andelen flickor är relativt hög i förhållande till andra studier rörande åtgärdsprogram (se t.ex. Persson, 2002). Detta kan förklaras med urvalet i denna undersökning. När de studerande valt ut åtgärdsprogram har detta inte skett slumpvis. Flera av dem har bett sin skolledare att välja ut fem åtgärdsprogram där båda könen varit representerade. 8

17 Tabell 2. Ålder, n = 216. Absoluta tal och procent. Pojkar Flickor Totalt % 11 % 10 % % 69 % 72 % % 19 % 18 % Kommentar: Åldersfördelningen speglar i detta fall de arbetsplatser där de studerande verkar. De flesta av dem arbetar med barn i lägre åldrar. Som framgått ovan är det inte lagstadgat att åtgärdsprogram ska skrivas för barn i förskoleklass, ändå finns här exempel på att detta görs. Kanske kan detta ses som ett led i den skolifiering som anses pågå av förskolan. Begreppet skolifiering myntades av Skolverket (2001b) i samband med utvärdering av integreringsförsök av förskolan och grundskolan där en tydlig tendens var att förskolepedagogiken fick stå tillbaka för skolans traditionella pedagogik. Förskolan och särskilt förskoleklassen visade sig präglas av skolans arbetssätt och arbetsmetoder. 9

18 Tabell 3. De problem som anges vara grunden för att åtgärdsprogrammet upprättas, n=216. Absoluta tal och procent. Pojkar Flickor Totalt Relationer % 28 % 21 % Koncentra tion/ störande 38 % 13 % 19 % Ma/no % 29 % 23 % Språk/ svenska 46 % 51 % 48 % Diagnos 8-8 (t.ex.damp) 6 % 4 % Funktions hinder/utveck- 6 % 10 % 8 % lingsstörning Stor frånvaro 7 % 8 % 7 % Summa upplevda problem (antal, n ) Kommentar: Jag har skiljt mellan relationsproblem och koncentrationsproblem, väl medveten om att gränsen mellan dem är flytande. Till relationsproblem räknas svårigheter att knyta kontakt med framförallt kamrater, eleverna drar sig undan och känner sig ensamma och är ofta tysta och ledsna. Koncentrationsproblem visar sig genom att eleverna har svårt att utföra olika uppgifter, har svårt att sitta stilla, har svårt att lyssna och springer ofta runt och stör sina kamrater och lärare. 10

19 I ett antal fall uppges flera olika svårigheter hos eleven. Av sammandraget framgår ett klassiskt könsmönster, flickor anses ha relationsproblem medan pojkar har koncentrationsproblem. Andelen flickor som har svårigheter med matematik är också något större än andelen pojkar. När det gäller svårigheter med läsning och skrivning är det lika stor andel pojkar som flickor som anses ha problem med detta. Detta resultat kan troligen förklaras med urvalet, fler flickor än pojkar är representerade i undersökningen om man ser till ett slumpvis uttaget material. Relativt få elever uppvisar stor frånvaro och/eller skolk, vilket kan förklaras med åldersgruppen. Stor frånvaro brukar utgöra symptom på svårigheter först i tonåren. En mycket liten andel har någon form av fastställd diagnos. Detta kan kanske förklaras med att de elever som har en diagnos (t.ex. DAMP, ADHD) redan har någon form av särskild undervisning och då finns andra beslutsdokument t.ex. elevvårdskonferensbeslut för dessa elever. Brister i att kunna vara tillsammans med andra tycks vara en vanlig svårighet (eleven stör och/eller har svårt med relationer) liksom olika inlärningssvårigheter i ämnena svenska och matematik, inga andra ämnen finns med. Detta senare speglar troligen den fokusering som finns idag på att alla elever ska nå målen, särskilt i basämnena svenska, matematik och engelska. Att engelska inte förekommer i någon större utsträckning i detta material kan troligen förklaras utifrån elevernas ålderssammansättning. Persson (2002) genomförde en kartläggning av åtgärdsprogram i grundskolan. Den vanligaste orsaken till åtgärdsprogram i hans undersökning var svårigheter att nå kunskapsmålen, en orsak som inte explicit nämns i vår undersökning. Läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter var i Perssons undersökning ungefär lika stora me- 11

20 dan läs- och skrivsvårigheterna är betydligt högre än matematiksvårigheter i vår undersökning. Tabell 4. Vem har problemet? N=216. Absoluta tal och procent. Pojkar Flickor Totalt Hemmet % 8 % 11 % Skolan % 26 % 30 % Eleven % 94 % 98 % Summa Problembärare (antal, n ) Kommentar: Utifrån skrivningarna i åtgärdsprogrammen har de studerande tolkat att det finns flera olika problembärare. Problembärare tolkas som den eller de som har svårigheter. I stort sett i samtliga fall anses dock svårigheten kunna hänföras till den enskilde eleven. När skolan uppges som bärare av problemet betyder det att skolan inte vet vad den skall göra med eleven och får därigenom problem. Arbetssätt, arbetsformer eller relationerna i klassen/gruppen diskuteras inte som orsak till problemet. På samma sätt ses föräldrar, som problembärare; de är förtvivlade över att de inte vet hur de ska handskas med barnets svårigheter. I något fall uppges svårigheterna bero på psykosocial problematik i familjen. 12

21 Tabell 5. Vem har deltagit vid upprättandet av åtgärdsprogrammet? n=216. Absoluta tal och procent. Pojkar Flickor Totalt Förälder % 74 % 72 % Elev % 54 % 48 % Spec.lärare % 27 % 33 % Spec.pedagog % 38 % 31 % Lärare % 78 % 82 % Rektor % 8 % 10 % Övriga % 15 % 18 % Fram går ej % 6 % 6 % Kommentar: I gruppen Övriga finns elevvårdspersonal och fritidspersonal. Klasslärare eller ämneslärare är de som oftast deltar när åtgärdsprogram upprättas; detta stämmer med Persson och Asp-Onsjö (2000). I deras undersökning deltog dock rektorer betydligt oftare än i vårt material, vilket möjligen kan förklaras av att deras undersökning bygger på en enkätstudie till rektorer. Av tabellen ovan framgår också att föräldrar inte alltid deltar vid upprättandet av åtgärdsprogrammen och inte heller eleven, som det berör. Det senare kan i detta material möjligen förstås av åldersgruppen, majoriteten av elever i undersökningen är under 12 år. Jag har skilt på speciallärare och specialpeda- 13

22 goger, men kan inte se någon skillnad på utformandet av åtgärdsprogrammet om det är en specialpedagog eller speciallärare som har deltagit i upprättandet. Jag återkommer till detta i slutdiskussionen. Tabell 6. Föreslagna åtgärder för att komma tillrätta med elevens svårigheter, n= 216. Absoluta tal och procent. Pojkar Flickor Totalt Extra stöd % 70 % 62 % Stöd till klassen % 6 % 5 % Anpassad studiegång % 1 % 3 % Samtal % 10 % 8 % Remiss % 10 % 9 % Hemarbete % 25 % 29 % Övrigt/ saknas % 15 % 28 % Kommentar: De vanligaste föreslagna åtgärderna är att eleven får någon form av extra stöd. Oftast handlar detta om att eleven ska gå till speciallärare eller assistent och träna på vissa moment. Detta sker utanför klassen. Begreppet speciallärare, inte specialpedagog, används i dessa sammanhang. I några enstaka fall ges detta stöd inom klassens ram, så kallad samordnad specialundervisning. 14

23 Det näst vanligaste stödet är hemarbete. Eleven och föräldrarna ska tillsammans arbeta med uppgifter som skolan ger. Ofta handlar detta om att läsa olika texter för att öva elevens läsförmåga. Anpassad studiegång är i detta material relativt sällan förekommande vilket troligen kan förklaras med undersökningsgruppens ålder. Anpassad studiegång är en åtgärd som oftast används till äldre elever. Samtal med någon, ofta elevvårdspersonal, förekommer några gånger. Det handlar om enskilda samtal, inte samtal med en grupp elever. I några fall föreslås att eleven ska remitteras till skolpsykolog och/eller barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. I vissa fall saknas förslag till åtgärder. Exempel på övriga åtgärder var att anpassa undervisningsmaterialet, ändra beteenden genom konsekvent arbete med belöning/straff, förändra den fysiska miljön t.ex. genom att ändra placeringen i klassrummet samt att arbeta med massage/avslappning. En vanlig orsak till att åtgärdsprogram upprättats var att eleven hade svårt att vara med i kamratgruppen. Inga föreslagna åtgärder behandlar hur man t.ex. skulle kunna arbeta för att förbättra klassrumsklimatet. Uppföljning och/eller utvärdering av åtgärdsprogrammet De flesta åtgärdsprogrammen slutade med att de skulle följas upp efter en viss bestämd tid. Då skulle de som varit med och skrivit åtgärdsprogrammet träffas igen. Däremot fanns i inget fall någon målsättning för vad som borde ha uppnåtts till denna gång. 15

24 Tolkning och analys tillsammans med de studerande Ovanstående resultat presenterades för de studerande och diskuterades och analyserades tillsammans. Redan vid insamlandet hade flera av de studerande upptäckt att det enligt deras åsikter fanns stora brister i åtgärdsprogrammen. De tog framförallt upp två aspekter: de saknade någon form av pedagogisk utredning och de saknade målsättning i programmen. Båda dessa aspekter stämmer väl överens med resultatbilden. Bakomliggande faktorer, skolsituationen i sin helhet, klassens/gruppens sätt att fungera, skolans arbetssätt och arbetsformer tycks inte förekomma i diskussionen om elevens svårigheter, utan svårigheterna är individuella; eleven tycks inte stämma med skolan och dess tolkning av sitt uppdrag. De insamlade åtgärdsprogrammen saknar också målsättning, vad ska uppnås med de åtgärder som beslutas? I detta sammanhang ställde vi oss frågan om kursplanerna och uppnåendet av dessa mål, särskilt gällande svenska och matematik, blivit så styrande att helhetssynen på eleven försvinner. Det viktiga tycks vara att eleverna presterar och når de uppsatta målen i kursplanerna. I SOU 1997:108 uttrycks det viktiga syftet med åtgärdsprogram: Det viktiga syftet med åtgärdsprogrammet är att påverka förutsättningarna för det enskilda barnets aktiva deltagande i sin grupp eller klass ordinarie arbete oavsett vilket stöd han eller hon behöver. (s. 53) Detta syfte kan inte sägas vara uppfyllt i de åtgärdsprogram vi studerat. Det tycks inte ens diskuteras i samband med att en elev har svårigheter med sitt skolarbete. Vad gällde de förslagna åtgärderna väckte punkten om hemarbete livliga diskussioner. Flera av de studerande tyckte att det var bra att 16

25 involvera föräldrarna i arbetet genom särskilda hemuppgifter till deras barn, medan andra menade att det var skolans uppgift att arbeta med och ansvara för undervisningen. Några studerande beskrev hur de själva som föräldrar tvingats slita med hemuppgifter till ovilliga barn och hur självkänslan hos barnen minskade när de insåg att de hade mer hemuppgifter än sina kamrater. Vi kom också att tala om skillnaden mellan att alla barn har samma hemuppgift och att vissa barn har särskilda hemuppgifter. Under vår specialpedagogiska utbildning har begreppen inkludering och segregering diskuterats i många olika sammanhang. I detta fall blev det tydligt att de föreslagna åtgärderna huvudsakligen var segregerande, dvs. eleven fick gå från sin klass eller grupp för att få stöd och hjälp under vissa bestämda tider. Däremot förekom relativt få placeringar i stadigvarande mindre grupper, något som tidigare diskussioner inom utbildningen tagits fram som en vanlig form av åtgärd. Två tänkbara förklaringar till detta framfördes, den ena var elevernas ålder, det tycks vara vanligare med placering i stadigvarande grupper då eleverna är äldre. Den andra förklaringen var att de elever som redan var placerade i dessa mindre grupper inte hade åtgärdsprogram. Förutom motsatsparet integrering särskiljande har vi inom utbildningen arbetat med två andra motsatspar som vi menar har betydelse för specialpedagogens kommande arbete. De två andra motsatserna är: Förebyggande behandlande Förändrande bevarande När vi tillsammans tittade på resultaten var det tydligt att de flesta åtgärdsprogrammen var behandlande. Elevens svårigheter skulle behandlas. Diskussion om hur elevens svårigheter skulle kunna förebyggas eller om hur svårigheter över huvud taget skulle kunna förebyggas 17

26 förekom inte. Behandlingen bestod till största delen av att eleven skulle anpassas till det rådande systemet genom att träna mer på det eleven har svårt för. På så vis kan sägas att eleven ska förändras så att skolan kan bevaras. Det blir ett bevarande av skolan och en anpassning av eleven till det rådande systemet. Finns bra åtgärdsprogram? Den fråga de studerande ställde sig efter genomgången var: Vad krävs för att upprätta bra åtgärdsprogram? Tillsammans fann vi i diskussionen några faktorer som troligen har betydelse. Dessa faktorer stämmer överens med dem som Skolverket anger för framtagning av åtgärdsprogram. Vi var överens om att det behövs en pedagogisk kartläggning, där problemen ringas in, inte bara på individnivå utan även på grupp- och/eller klass nivå samt även organisations- och samhällsnivå. Elevens hela skolsituation bör kartläggas. Detta kräver troligen kunskaper i skolan som organisation. Som jag ser det har specialpedagogerna en viktig funktion här, dels att veta hur en liknande kartläggning genomförs, men kanske framförallt att kunna få legitimitet både hos rektor och kollegorna för att genomföra ett sådant arbete. Ett sådant arbete kräver tid och eftertanke, något som tycks saknas i dagens skolverksamhet. Utredningsarbetet eller den pedagogiska kartläggningen bör avslutas med en sammanfattning och analys. Utifrån denna analys bör det vara möjligt att komma fram till vad som behöver göras och vilket resultat detta arbete idealiskt bör utmynna i. En uppföljning och utvärdering av programmen bör finns med i diskussionerna, där framförallt orsakerna till resultaten bör analyseras. På så sätt skulle arbetet med åtgärdsprogrammen kanske kunna bli ett förändringsarbete, där 18

27 kunskapen som kommer fram genom uppföljningarna tas till vara och används på olika nivåer inom skolan som organisation. Vi kom alltså fram till att det behövs kunskaper om hur problem kartläggs och tid för att kunna genomföra detta arbete. Inom den aktuella specialpedagogiska utbildningen har vi arbetat med liknande kartläggningsarbeten och genom det här presenterade arbetet med åtgärdsprogram insåg de studerande kopplingen mellan tidigare genomförda uppgifter och framtagande av åtgärdsprogram. En annan viktigt fråga i detta sammanhang blev; hur får vi föräldrar och elever delaktiga i arbetet? I materialet om åtgärdsprogram kunde vi inte finna någon skillnad mellan de åtgärdsprogram som skrivits med deltagandet av specialpedagoger. Det gick inte att se att dessa åtgärdsprogram vilade på utredningar, att åtgärderna var annorlunda eller att problembeskrivningen var gjord utifrån mer än det alltigenom dominerande individperspektivet. Att förstå orsakerna till detta är en viktig fråga för den specialpedagogiska utbildningen. Går det att finna orsaker inom utbildningen eller handlar det om skolan som organisation och den svårföränderliga kultur som enligt Berg (1995) råder där? Kanske kan vårt gemensamma arbete inom utbildningen leda till en kunskapsutveckling så att det blir möjligt att skriva åtgärdsprogram som leder till förändring, inte bara av den enskilde eleven utan även av skolan eller behövs inga åtgärdsprogram om vi arbetar förebyggande i hela skolan? 19

28 Diskussion Fram till beslutet om Läroplan för grundskolan 1980 (Lgr 80) var den svenska skolan mycket tydligt regelstyrd. I enlighet med den allmänna samhällsutvecklingen började styrningen av skolan i och med SIAutredningen och beslutet om Lgr 80 att röra sig i riktning mot en måloch resultatstyrning. Dessa förändringar i styrningen av offentliga verksamheter som har skett i åtminstone hela västvärlden har sin grund i politiska ideologier. Beslutsfattare anser att genom målstyrning decentraliseras besluten och kommer därmed närmare dem de berör. Vilket i sin tur bland annat förväntas leda till högre kvalitet och större effektivitet inom de olika verksamheterna. Kanske är det också detta effektivitetskrav som kan förklara Tidemans (2000) skrivning: Men i stället för att uppmärksamma skolans brister framhävs i den offentliga diskussionen individuella och biologiska förklaringar till barnens svårigheter och därmed förläggs orsaksproblematiken inte på samhällsnivån utan på den individuella nivån (s. 235) I den senaste läroplanen (Lpo 94) finns mål att uppnå och mål att sträva mot. Det finns mål både om kunskaper och om sociala faktorer (så kallade fostransmål). För att kunna styra en verksamhet med mål behöver de som arbetar med detta konkretisera målen, beskriva nuläget, arbeta fram handlingsplaner, som beskriver hur det konkreta arbetet ska utföras och beskriva hur de ska kunna utvärdera att målen nåtts. Tankesättet kan ses som en cirkelrörelse: lägesbeskrivning mål handlingsplan - utvärdering, som leder till en ny lägesbeskrivning och förändrade mål osv. På så vis kan målstyrning ses som ett rationellt sätt att styra en verksamhet. Det förekommer också viss kritik mot målstyrning, så hävdar t.ex. Rombach (1991) att det inte går 20

29 att styra med mål, särskilt inte offentliga, skattefinansierade verksamheter. Genom att den svenska skolan nu styrs i enlighet med ovanstående tankegång har sedan slutet av 1980-talet kravet på att en mängd olika planer (t.ex. skolplaner, arbetsplaner, mobbingplaner) ska upprättas både inom skolan och all annan offentlig verksamhet. Åtgärdsprogrammen kan också ses som en sådan plan som ska upprättas när en elev har svårigheter med sitt skolarbete. En bakomliggande ideologisk tanke är alltså att den det berör ska vara med och upprätta planen. I det material vi tagit fram framkommer att elever och föräldrar inte alltid är med vid upprättandet av planen. Tideman m.fl. (2004) har bland annat undersökt hur elever placeras i särskolan. De visar att klassläraren har stor betydelse vid dessa beslut. Så tycks det även vara när det gäller framtagande av åtgärdsprogram; de skrivs i nästan samtliga fall på klasslärarens (eller ämneslärarens) initiativ. Börjesson och Palmblad (2003) visar hur svårt det är för föräldrar och elever att vara delaktiga i beslut som fattas av myndigheter. Myndighetspersoner, i detta fall skolpersonalen, blir oftast expertpersoner även om de försöker få föräldrar och elever att vara delaktiga i besluten. Andersson (2004) har i en studie visat hur föräldrar till barn med skolsvårigheter tycker det är svårt att samarbeta med skolan och att de inte alltid blir lyssnade till. Av de åtgärdsprogram vi studerat framgår sällan målen med dem. Vilka mål eller resultat förväntas arbetet utifrån de vidtagna åtgärderna nå? Eftersom det saknas kartläggning av elevens svårigheter har problemet inte kunnat ringas in och därmed blir det svårt att sätta upp mål. Följs kedjan ovan saknas en lägesbeskrivning och därmed blir det enbart de symptom på svårigheter som eleven uppvisar som åtgärderna riktar sig mot. Det går då att förstå att om en elev har 21

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. september 2016 Styrdokument Denna handlingsplan har sin utgångspunkt i vad som sägs om extra anpassningar samt åtgärdsprogram

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun

Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun Innehållsförteckning Inledning.sid. 3 Åtgärdsprogram ett verktyg i skolans vardag..sid. 4 IUP och åtgärdsprogram...sid. 5 Sekretess och förvaring.sid.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012 Vision När eleven kommer till Finnbacksskolan möts den av personal som den känner förtroende för och som är trevlig att träffa. Eleven har bra relation

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Höörs kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Sätoftaskolan belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1,

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Lyssna på lärarna INFLYTANDE. så kan alla elever nå målen. Perspektiv på läraryrket

Lyssna på lärarna INFLYTANDE. så kan alla elever nå målen. Perspektiv på läraryrket Lyssna på lärarna så kan alla elever nå målen Perspektiv på läraryrket INFLYTANDE Lyssna på lärarna! Jag påtalar ofta vilka av mina elever som behöver extra stöd, men möts hela tiden av svaret att det

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

Claes Nilholm Malmö Högskola

Claes Nilholm Malmö Högskola Claes Nilholm Malmö Högskola - Internationell trend (special needs education blir inclusive education, Salamancadeklarationen) - Skolverkets rapport om resultatförsämringar i svensk grundskola (kommunalisering,

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:9126 Kävlinge kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Rinnebäcksskolan belägen i Kävlinge kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Insatser för elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan i Motala kommun

Insatser för elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan i Motala kommun Revisionsrapport Insatser för elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan i Motala kommun Håkan Lindahl Marie Lindblad November 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Skolinspektionen Dnr 43-2015:4607 Växjö kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ljungfälle grundsärskola belägen i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Uppföljning av konferensen Rektor med vetande En seminarieserie för speciallärare, specialpedagoger och skolledare 23 september i Malmö 4 oktober i Växjö 10 oktober i Kristianstad

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremiss Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Jan Björklund Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola ein Beslut Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Dnr 43-2015:10009 Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

"Tiden är ju den största bristfaktorn"

Tiden är ju den största bristfaktorn "Tiden är ju den största bristfaktorn" Lärare och specialpedagogers uppfattningar om arbetet med åtgärdsprogram Josefine Hedlund Forsberg & Ingela Lagebrand Vt 2013 Examensarbete, 15 hp Institutionen för

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS)

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS) FÖRSKOLA Skollagen kap 8 9: Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella

Läs mer

Börja plugga i tid En diskursanalytisk studie av specialpedagogiska perspektiv i åtgärdsprogram

Börja plugga i tid En diskursanalytisk studie av specialpedagogiska perspektiv i åtgärdsprogram UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik Examensarbete i specialpedagogik, 15 hp, vt 10 Magisterexamen med ämnesbredd Rapport XXX Börja plugga i tid En diskursanalytisk studie av specialpedagogiska

Läs mer

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Likvärdighet i skolan Palmius & Rådbrink 2014 1 Dagens webseminarium Likvärdighet och anpassning Anpassningar av kunskapskrav Anpassningar i bedömningen

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd Elevansvarig pedagog Klasslärare, mentor Arbetslag Spec. ped Skollagen 3kap, 3 Info till rektor B E S L U T S P R O T O K O L L ej ÅP REKTOR Utredning Skollagen,

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd, Örebro kommun ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar 019-21 67 61 kerstin.isaksson@ Syftet

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:524 Nacka kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Eklidens skola belägen i Nacka kommun 2 (9) Tillsyn i Eklidens skola har genomfört tillsyn av Nacka kommun under våren

Läs mer

Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess

Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess Förklaringstext till Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess UPPMÄRKSAMMA Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Utbildningsinspektion Sandersdalsskolan

Utbildningsinspektion Sandersdalsskolan Utbildningsinspektion i Uddevalla kommun Sandersdalsskolan Dnr 53-2006:3406 Utbildningsinspektion Sandersdalsskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Christer.Jacobson@lnu.se Ulla.Gadler@lnu.se Leif.Nilsson@lnu.se Linnéuniversitetets specialpedagogiska verksamhet Vid Linnéuniversitetet

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Bilaga 1 Rättviks kortirnun barn.utbildning@rattvik.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rättviks grundsärskola belägen i Rättviks kommun 2 (5) Tillsyn i Rättviks grundsärskola har genomfört

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rn Beslut Upplands-Bro kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ekhammarskolan belägen i Upplands-Bro kommun 2 (9) Tillsyn i Ekhammarskolan har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under höstterminen

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Katarina Sandberg 2016-11-01 BUN 2016/0859 0480-45 30 03 Barn- och ungdomsnämnden Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Finansierat av Vetenskapsrådet Tre delprojekt Delstudie 1 - Specialpedagoger och speciallärare om yrkesutbildningen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun fin Skolinspektionen Beslut Aspero Friskolor AB Org.nr. 556636-3973 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Vägen till entreprenörskap!

Vägen till entreprenörskap! Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer

Läs mer

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning

Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning Närdistans Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar

Läs mer