Externa forskningsmedel på sex universitetsinstitutioner för psykologi i Sverige åren

Transkript

1 Externa forskningsmedel på sex universitetsinstitutioner för psykologi i Sverige åren Nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademin Rapporten sammanställd av Carl Martin Allwood

2 2 Föreliggande redovisning gäller externa forskningsmedel totalt och fördelat på sex universitetsinstitutioner i Sverige åren 1995, 1997, 1999 och De sex aktuella institutionerna är: * Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, * Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, * Institutionen för psykologi, Lunds universitet, * Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, * Institutionen för psykologi, Umeå universitet, * Institutionen för psykologi, Uppsala universitet. Den totala externa forskningsfinansieringen för forskning i psykologi såsom denna speglas i de externa medel som erhållits av de sex redovisade institutionerna visas i kolumnen längst till höger i Tabell 1. En viss ökning av tilldelade medel har skett under de redovisade åren ( / = c:a 21% ökning). Övriga kolumner i Tabell 1 visar fördelningen över samma år uppdelat på de ovan nämnda universitetsinstitutionerna. Väger man in de löneökningar, den allmänna kostnadsutveckling och de ökningar som skett i universitetens och institutionernas uttag som skett mellan 1995 och 2001 framträder en mer dyster bild. Enligt SULFs (Sveriges universitetslärarförbund) beräkningar har lönekostnader (inkl LKP) på universitetet ökat med 24,2% och en allmän kostnadsutveckling har under samma period skett med 9 % (Fritzell & Birat, 2002). Samma författare menar att en rimlig kostnadskomposition för grundutbildningen är att löner står för 60%, lokaler för 16 % och övriga kostnader för 24%. Denna kostnadskomposition är nog bara delvis rimlig i forskningssammanhang. En anledning till detta är att kostnader för förvaltning och lokaler också finns. För det avtal som bl a i nuläget VR, FAS och FORMAS (och vad det verkar RJ) följer har dessa kostnader stigit från 21,1% av det beviljande beloppet åren via 23,6% åren till 35% från 1/ till I samband med ökningen av de övriga kostnaderna är det relevant att beakta att de beräknade 9 % inte tar hänsyn till valutaförändringar, vilket enligt författarna innebär att all import blivit dyrare (inklusive vetenskapliga tidskrifter och övrig litteratur och importerade instrument). Detta kan innebära att övrig kostnadsökning för forskning varit något högre än 9% under den aktuella perioden. Sammantaget verkar kostnadsökningarna innebära att ökningen av forskningsanslag under perioden i praktiken varit obefintlig. Beloppen redovisas i Tabell 1 avrundade till närmaste SEK (värden på och högre har avrundats uppåt till närmaste ). En anledning till detta är att vissa institutioner redovisat beloppen med momsavgift (8%) inkluderad och andra institutioner utan att momsavgift (8%) inkluderats vilken innebär att precisionen inte är fullgod. Som framgår av Tabell 1 skiljer sig beloppen för de externa forskningsmedlen mycket mellan institutionerna. Anledningarna till detta är förmodligen flera. En självklar anledning är att institutionerna skiljer sig åt med avseende på antal disputerade lärare. I Tabell 2 7 visas siffror för varje institution uppdelade på forskningsfinansiärer. I dessa tabeller har delbeloppen avrundats till närmaste :- SEK eftersom vissa mindre bidragsgivare annars skulle falla bort. Totalbeloppen i dessa tabeller har dock även i dessa

3 3 tabeller avrundats till närmaste SEK, vilket innebär att totalbeloppen i Tabell 2-7 inte alltid är den exakta totalsumman av de ingående beloppen. I samband med år 1995 har siffrorna från de olika universiteten från början ofta redovisats i form av ett värde för 18 månader 1995/1996. I dessa fall redovisas här 2/3 av de aktuella beloppen. Dessutom har olika institutioner har brutit ner informationen med olika noggrannhet och därför skiljer sig redovisningarna för de olika institutionerna med avseende på hur små bidrag som har identifierats. Några institutioner har samlat de minsta bidragen under rubriken Övrigt. Valet i redovisningen har dock varit att låta den detaljerade informationen stå kvar i de fall den redovisats. Informationen från de olika institutionerna har erhållits med hjälp av administrativ personal på de olika institutionerna och medlemmar i Nationalkommittén för psykologi. Information har även erhållits från SULF och VR. Nationalkommittén framför härmed sitt tack till alla de personer som bidragit till detta arbete.

4 4 Tabell 1 Externa forskningsmedel i ämnet psykologi totalt och fördelat på sex universitet Sverige under åren 1995, 1997, 1999 och 2001 Göteborgs universitet Linköpings universitet IBV Lunds universitet IP Stockholms universitet Umeå universitet IP Uppsala universitet IP Totalt = Psykologiska institutionen IP = Institutionen för psykologi = Institutionen för tillämpad psykologi

5 5 Tabell 2 Externa anslag till psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, uppdelat på olika finansiärer BFR Brottsoffer fonden FAS FRN HSFR KFB MFR Migration Naturvårdsverket Nutek RALF RBJ SFR SLU Vetenskapsrådet Vinnova Vårdalstiftelsen Utländska finansiärer Övriga Summa

6 6 Tabell 3 Externa anslag till Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, uppdelat på olika finansiärer HSFR/VR SFR/FAS Allmänna Barnhuset Boethiusstiftelse KFB Centrum kommunstrat. studier E-landsting FORSS (E-, F- & G-läns gemengemensamma forskningsstiftelse) Handikapprådet Linköpings kommun RALF Socialstyrelsen Skolverket Statens Institutionsstyrelse Statens Räddningsverk Vårdalstiftelsen Väg- & Trafikinstitutet/Banverket Övriga Summa

7 7 Tabell 4 Externa anslag till Institutionen för psykologi och Institutionen för tillämpad psykologi, Lunds universitet, sammanslagna för åren 1995, 1997 och 1999 samt till Institutionen för psykologi, Lund universitet, 2001, uppdelat på olika finansiärer HSFR AMF Vårdalstiftelsen KFB /Vinnova RBJ Räddningsverket RALF Högskoleverket Övriga Summa

8 8 Tabell 5 Externa anslag psykologiska institutionen, Stockholms universitet, uppdelat på olika finansiärer Forskningsråd SFR HSFR MFR FRN RBJ RALF Sektorsorgan NUTEK BFR SNV FHI KFB Övriga statliga myndigheter Allmänna arvsfonden Soc dep Arb mark dep Högskoleverket Soc styrelsen Vägverket Svenska Institutet SKI CIF Brottsoffer Vitterhetsakademin Arbetslivs inst IFAU Sv Simförb SIS Skolverket Kommuner och Landsting Landstingsförbund Svenska stiftelser och ideella föreningar Bergwall STINT Hierta :sta Majblomman Solstickan PKF-stiftelsen Hörselsk Riksförb KK-stiftelsen Söderström-Köning

9 9 Innovationscentr Wallenbergs minnesfond Mistra SiS Systembolaget Söderström Björkhem Granholm Färgvet råd Vårdal Wennergren Vet ak Svenska företag och affärsdrivande verk Sve Tobak KF Arb mark försäkr Vattenfall KFO Sv företag TELIA SALTSA Utländska finansiärer USA EU-medel USA-medel Summa

10 10 Tabell 6 Externa anslag för institutionen till psykologi och institutionen för tillämpad psykologi, Umeå universitet, sammanslagna för åren 1995, 1997 och 1999 samt till institutionen för psykologi, Umeå universitet, 2001, uppdelat på olika finansiärer HSFR SFR CIF RBJ SIS RALF VR Övriga Summa

11 11 Tabell 7 Externa anslag institutionen till psykologi, Uppsala universitet, uppdelat på olika finansiärer. För 1995 använde universitetet ett delvis annorlunda kategoriseringssystem av medelsgivare. Finansiering för 1995 som kategoriserats i anslagsgivarkategorier som överlappar med det system som användes för år 1997 och framåt har förts in i tabellen för Totalsumman för 1995 inkluderar alla aktuella anslag. Resterande anslagsgivarkategorier (som är unika för 1995) rapporteras i en not under tabellen ALI Alzheimerfonden A o M Ax:on Johnson BIOETIK EU FAS FRN Första Majblomman Försäkringskassan Gamla Uppsala Buss HSFR Hörselskadades Riksförbund KFB Kungl Vet Ak M Bergvalls Minne MFR NUTEK RALF RJ SAAB SFR SKR Stiftelsen L Hiertas Minne Stiftelsen Söderström -Königska sjukhemmet Stiftelsen Tysta Skolan Sthlms länsförsäkbolag Trafiksäkerhetsförb.

12 12 Uppsala län/ntf Uppsala kommun VR Väg- o Trafikinstitutet (VTI) Vårdalstiftelsen Vägverket Summa Övriga kategorier av anslagsgivare med belopp för år 1995: Statliga myndigheter :- Landsting :- Kommuner :- Privata företag :- Övriga stiftelser :-

13 13 Referens Fritzell, A., & Birat, B. (2002). Utbildning, utbyggnad, urholkning. SULFs Skriftserie 24/02, Sveriges universitetslärarförbund.