Trygghet, ansvar och respekt på. Järvenskolans fritidshem 2016/2017

Transkript

1 Trygghet, ansvar och respekt på Järvenskolans fritidshem 2016/2017 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 Vision... 4 Ordlista... 5 Mål 2016/ Främjande arbete... 7 Förebyggande arbete... 8 Åtgärdande arbete Upptäcka Åtgärdande arbete forts Utreda och Åtgärda - Arbetsgång vid kränkningsärende/dokumentaion Arvika kommun Dokumentation blankett Arvika kommun Vuxen kränker barn/elev Arvika kommun Barn/elev kränker barn/elev Arvika kommun Barn/elev kränker vuxen Kontakter för mer information Trygghetsteam, Järvenskolan; deltagare, syfte, funktion Utvärderingsmall; Må-bra enkät Utvärderingsmall; Utevistelse, trygga/otrygga platser Utvärderingsmall, frågor som stöd vid utvärdering av planen Utvärdering av 2015/2016 års plan.23 2

3 Bakgrund Diskriminering, trakasseriser och kränkande behandling är olagliga handlingar. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. För att stärka dessa grunder och de rättigheter varje människa har till sin egen okränkbarhet har vi två lagar. - Diskrimineringslagen (2008:567) innebär ett förbud mot diskriminering och att alla i skolan har en skyldighet främja allas lika värde. - Skollagen, kap 6: Kränkande behandling och diskriminering av barn och elever är förbjudet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla skolor ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas. I denna ska det framgå vilka insatser skolan gör för att skapa en trygg skola med en god arbetsmiljö för alla. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under läsåret. En utvärdering av dessa åtgärder ska finnas med i planen för efterföljande år. Det ska också finnas rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier skett och hur sådana händelser dokumenteras. Det ska tydligt framgå hur ansvaret för olika åtgärder är fördelat mellan rektor och personalen i skolan. 3

4 Vision Vi vill utforma vår skola, Järvenskolan, så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som är präglad av trygghet, glädje, respekt och studiero. Vi arbetar målinriktat för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vår strävan är: Att alla trivs och känner trygghet Att miljön och arbetsklimatet är positivt Att alla känner att de kan påverka Att alla känner arbetsglädje och utvecklingsmöjligheter Att alla känner att de är sedda Att alla får stimulans efter sin förutsättning Våra normer för ordning är: Vi är rädda om vår skola och alla som vistas där Vi visar hänsyn och respekt mot alla Vi använder ett vårdat språk Vi har inomhus en skofri skola Vi använder inte mobiltelefoner under lektionstid Vi väntar lugnt och sansat på vår tur i matsalen Vi har inte kepsar, mössor och ytterkläder på i lektionssalar och matsal Vi använder inte tobaksvaror under skoltid (18-års gräns enligt tobakslagen) Vi får cykla till och från skolan fr.o.m. åk 4 Vi får åka moped till och från skolan från 15-års ålder Vi parkerar fordonen på avsedd plats under skoldagen Vi lämnar inte skolan under dagtid utan lärares tillstånd 4

5 Ordlista Diskriminering: - Diskriminering = när man behandlar någon, elev eller vuxen, sämre än andra på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande uttyck. - Direkt diskriminering = någon missgynnas genom att behandlas sämre än andra. - Indirekt diskriminering = man missgynnar genom att förutsätta att alla bör behandlas lika. Kränkande behandling: - Trakasserier = kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Personal som utsätter en elev för trakasserier gör sig skyldiga till diskriminering. - Kränkande behandling = när en persons uppträdande kränker en annans persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt eller förtryck. Kränkningar kan vara: * Fysiska (slag och knuffar) * Verbala (hot, svordomar, öknamn) * Psykosociala (utfrysning, blickar, ryktesspridning) * Texter och bilder (lappar, foto, sms och databuren text) Exempel på kräkande behandling är mobbning utfrysning, hot, våld som dessutom innebär: - upprepning över tid - obalans i styrkeförhållandet, där den utsatte har svårt att försvara sig ur ett fysiskt eller psykiskt underläge - såväl individ eller grupp kan vara förövare Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Varje elev har rätt att få stöd och bli tagen på allvar. En utredning ska göras och åtgärder ska vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier. 5

6 Mål läsåret 2016/2017 Att alla ska känna trygghet, glädje och arbetsro på fritids Att alla respekteras för den de är Att vårdnadshavare känner trygghet när de lämnar sina barn till oss på fritids Att upprätthålla skolans och fritids trivsel- och ordningsregler Att all personal, alla elever och vårdnadshavare får kännedom om fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling Att elever och lärare tillsammans utvecklar fritids främjande och förebyggande arbete vad gäller diskriminering och kränkande behandling Att upptäcka kränkningar och omgående utreda, åtgärda och följa upp Att utvärdera planen mot diskriminering och kränkande behandling 6

7 Främjande arbete För oss på fritidshemmet innefattar det; Hur vi skapar en trygg miljö och förstärker respekten för allas lika värde, lika rättigheter och möjligheter: Genomgång av läsårets plan mot diskriminering och kränkande behandling med: - all fritidspersonal. Personalen ska ha kunskap om planen och hur vi hanterar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rektor ansvarar för genomgången på personalmöte/arbetslagsträff. - vårdnadshavare. Personalen presenterar planen på föräldramöte/samtal. Personalen på fritids förväntar sig att vårdnadshavare påtalar diskriminering och kränkande behandling, ställer upp och samarbetar med fritids när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling samt stöttar sina barn att vara goda kamrater. - elever. Personalen presenterar och diskuterar planen med eleverna. De aktualiserar också planen kontinuerligt i vardagsarbetet t.ex. genom att diskutera begrepp som trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa, t.ex. genom att använda böcker/samtal som belyser olikheter; olika minoriteter, olika familjebildningar och t.ex. genom att diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. Personalen på fritids förväntar sig att eleverna påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer på fritids och att eleverna är goda kamrater och följer fritids regler. Personalen organiserar så att fritidsråd genomförs kontinuerligt. Alla elever, både flickor och pojkar, ska ges möjlighet att tycka till om sin fritidsmiljö och känna att de kan påverka genom att vara delaktiga. Eleverna ges ansvar med stöd från personalen att själva hålla i aktiviteter som t.ex. fritidskul. På planeringstid diskuterar och reflekterar personalen över egna normer, attityder, bemötande och förhållningssätt. Det är viktigt att det finns en samsyn bland personalen. Personalen söker kompetensutveckling när de behöver lära mer. 7

8 Förebyggande arbete För oss på fritidshemmet innefattar det; Hur vi minimerar och avvärjer risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Är deltagande vuxna på utevistelse och cirkulerar då för att kunna se olika lekar/platser på skolgården. Personalens gemensamma ansvar. Kartläggning av trygghet, trivsel samt förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kommunen genomför, på hösten, en trygghet- och trivselenkät på alla fritids. Varje vårtermin genomför personalen och specialpedagogen en fritids-enkät tillsammans med eleverna. Personalen kartlägger, på våren, även vilka platser som vid utevistelse känns trygga/otrygga för eleverna. Resultaten delges också skolan då fritidspersonalen ofta har hand om skolans raster/utevistelse. Kartläggningarna ska identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och leda till att vår verksamhet får förståelse för problemen. Tillsammans med eleverna kan vi sedan planera vilka insatser som ska göras, hur de ska följas upp och vem som ska ansvara för vad. Personalen på fritids gör skolans ordningsregler kända för sina elever. Personalen utarbetar- tillsammans med eleverna- egna trivsel- och ordningsregler. Personalen arbetar i vardagen med t.ex. samtal, rollekar och samarbetsövningar för att öka förståelsen och respekten för varandra. Viktigt att diskutera och aktualisera de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder, i vår strävan att man ska respekteras för den man är. Arbetet kan se olika ut beronde på elevernas ålder och mognad. 8

9 Åtgärdande arbete För oss på fritidshemmet innefattar det; Våra rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda: Upptäcka: Personalen har god uppsikt över utrymmen och platser där eleverna befinner sig och gör egna observationer. Personalen är uppmärksamma på jargong och beteende. Det är viktigt att det finns en samsyn bland personalen. Personalen är uppmärksamma på andra signaler som t.ex. att någon drar sig undan eller inte vill komma till fritids Personalen tar elevernas egna upplevelser och berättelser på allvar och agerar snabbt. Personalen presenterar vilka våra rutiner är när kränkning sker. Till eleverna på fritidstid. Till vårdnadshavare på föräldramöte/samtal. Kurator och specialpedagog ansvarar för att sammankalla skolans Trygghetsteam bestående av tre undervisande lärare och tre personer från skolans elevhälsoteam några gånger varje termin. Teamet arbetar för att Järvenskolans elever och personal ska ha en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Specialpedagog inhämtar också tankar och synpunkter från eleverna hur måendet är på fritids t.ex. genom att delta på fritidsråd. Skolans elevhälsoteam - rektor, specialpedagog, skolkurator, skolsköterska och vid behov skolpsykolog - finns tillgängligt då man behöver ytterligare råd och stöd. Rektor sammankallar teamet vid behov. 9

10 Åtgärdande arbete forts. Utreda och Åtgärda: Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling kontakta fritids snarast: Fritidspersonal: Rektor Rickard Eriksson: , Specialpedagog Christina Engström: , Skolkurator Maria Wilhelmsson: Vik. skolkurator ht-16 Agneta Dahlin: Skolsköterska Therese Högfeldt: Arbetsgång vid kränkningsärende/dokumentation: - Samla information/skriv tillbudsrapport; Vad har hänt? Vem är utsatt/vilka är utsatta? Vem/Vilka har utsatt? - Samtal med; Den som är utsatt/de som är utsatta Den/de som utsatt Vårdnadshavare till den/de som utsatts Vårdnadshavare till den/de som utsatt - Vilka åtgärder behövs i skolsituationen? Vem ansvarar för vad? Utarbeta åtgärdsprogram? Ärendet överlämnas till annan myndighet (t.ex. polis eller socialtjänst? - Uppföljning av ärendet, kontinuerligt under ärendets gång - Avslutning av ärendet - Ärendet och dokumentationen vidarefordras till skolchefen/los 10

11 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Tillbudsrapport inlämnad Datum Information har skett till Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum Datum Blanketten lämnas till rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp. 11

12 Kränkande behandling Vuxen kränker barn/elev 1. När en vuxen kränker ett barn/elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Ansvarig förskolechef/rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3. När förskolechef/rektor får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas vidare till Lärande och stöds verksamhetsledning. 4. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar förskolechef/rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" används. 4. Förskolechef/rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 12

13 7. Ansvarig förskolechef/rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig förskolechef/rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 11. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta innebär att rektor/förskolechef kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 13

14 Kränkande behandling Barn/elev kränker barn/elev 1. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar den/de som fått förskolechefs/rektors uppdrag (mobbinggrupp e l) att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling används. 2. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. 4. Därefter sker samtal med den eller de som kränker, en och en, så direkt efter varandra som det är möjligt. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Ansvarig lärare utreder tillsammans händelsen med mobbinggrupp e l och avgör hur uppföljningen ska se ut. 14

15 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig lärare/mentor och representant från mobbinggrupp e l dokumenterar uppföljningen av händelsen. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 9. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 10. När förskolechef/rektor får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas vidare till Lärande och stöds verksamhetsledning. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta innebär att rektor/förskolechef kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 15

16 Kränkande behandling Barn/elev kränker vuxen 1. I en situation där kränkning har förekommit börjar förskolechef/rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling används. 2. Ansvarig förskolechef/rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3 När förskolechef/rektor får kännedom om att vuxen anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas vidare till Lärande och stöds verksamhetsledning. 3. Rektor/förskolechef pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. 4. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Ansvarig förskolechef/rektor utreder händelsen tillsammans med mobbinggrupp e l och avgör hur uppföljningen ska se ut. 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig förskolechef/rektor och representant från mobbinggrupp e l dokumenterar uppföljningen av händelsen. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 16

17 9. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 10. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att förskolechef/rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor/förskolechef kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 17

18 Kontakter för mer information Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolverket.se Webbplats: I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: bo@bo.se Webbplats: DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: E-post: do@do.se Webbplats: 18

19 Trygghetsteam Järvenskolan läsåret 2016/2017 Deltagare: Skolkurator: Maria Wilhelmsson/Vik. ht-16: Agneta Dahlin Skolsköterska: Therese Högfeldt Specialpedagog: Christina Engström Lärarrepresentant lågstadiet: Ulla-Berith Bergfjord Lärarrepresentant mellanstadiet: Irene Magnusson Lärarrepresentant högstadiet: Britt Persson Gruppens syfte och funktion: * Deltagarna träffas 3 gånger varje termin, vid torsdagskaffet; V 35 1/9 V 41 13/10 V 48 1/12 V 5 2/2 V 12 23/3 V 20 18/5 Gruppen arbetar för att Järvenskolans elever och personal ska ha en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Ett förebyggande arbete där allas åsikter tas tillvara. Förslag på förbättringar kan lämnas till någon i Trygghetsteamet muntligt, genom mail eller skriftligt i brevlåda utanför skolsköterskans rum. Trygghetsteamet kan också bistå med stöd gällande kränkande behandling se Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. 19

20 Utvärderingsmall; Må-bra enkät fritids, Järvenskolan Läsåret: Arbetslag: Analys och slutsatser av resultaten: Inom vilka områden behöver det göras insatser? Vad gör vi? Ansvariga? 20

21 Utvärderingsmall; Utevistelse, trygga/otrygga platser, Järvenskolan Läsåret: Arbetslag: Analys och slutsatser av resultaten: Inom vilka områden behöver det göras insatser? Vad gör vi? Ansvariga? 21

22 Utvärderingsmall, frågor som stöd; Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling, fritids Järvenskolan: Läsåret: Arbetslag: 1/ Har vi nått målen? Analys: t.ex. vad var det som gjorde att vi nådde/inte nådde, relevanta mål, felaktiga eller otillräckliga åtgärder, något annat som påverkade? 2/ Analys av arbetslagets mentorer, lärare och övrig personal åtaganden/ansvar: Analys: t.ex. har våra åtaganden blivit utförda, ja-hur, nej-varför, vilket resultat, går det åt rätt håll? 3/ Kompetensutveckling vad har genomförts? 4/ Hur upplevs rutinerna för Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier? Bra, något som saknas, ändras? 5/ Vad är viktigt, utifrån våra erfarenheter, att arbeta vidare med i nästa läsårsplan? 6/ Trygghetsteamets syfte och funktion? Bra, något som saknas, ändras? Arbetslagets förslag på representant nästa läsår: 22

23 Utvärderingsmall, frågor som stöd; Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling, fritids Järvenskolan: Läsåret: 15/16 Arbetslag: Fritids 1/ Har vi nått målen? Analys: t.ex. vad var det som gjorde att vi nådde/inte nådde, relevanta mål, felaktiga eller otillräckliga åtgärder, något annat som påverkade? Vi har delvis uppnått målen. Det vi känner oss mindre nöjda med för att kunna säga att vi uppnått målen helt, är att Må bra enkäten visar på att några elever inte känner sig helt nöjda med fritidsverksamheten. Inför nästa läsår ska vi se över hur vi grupperar eleverna och vilket utbud av aktiviteter vi kan erbjuda. Gemensam planeringstid för personalen är därför viktig. Vi anser oss ha föräldrar som känner sig trygga med verksamheten. Det kan vi utläsa från årets Kvalitets enkät som skickades ut till föräldrarna. Vi tror att det beror på att vi tar oss tid till korta pratstunder med föräldrarna både vid lämning och hämtning, och att vi är flexibla och serviceinriktade. Föräldrarna är mindre nöjda med delaktigheten i fritidsverksamheten så vi fortsätter att aktivt arbeta med en bra föräldrakontakt. Vi ska fortsätta med månadsbladen och att vara tillgängliga på höstterminens föräldramöte. Vi arbetar aktivt mot kränkande behandling och när något uppdagas tar vi tag i det direkt. 2/ Analys av arbetslagets mentorer, lärare och övrig personal åtaganden/ansvar: Analys: t.ex. har våra åtaganden blivit utförda, ja-hur, nej-varför, vilket resultat, går det åt rätt håll? Vi anser att våra åtagande har blivit utförda. Genom dagliga samtal med eleverna och regelbundna fritidsråd tar vi upp aktuella och viktiga ämnen. Vi anser att vi detta läsår har haft bra attityder och bra språkbruk hos våra elever och det tycker vi visar på att vi är på rätt väg. Vi är alla i arbetslaget goda förbilder för eleverna. 3/ Kompetensutveckling vad har genomförts? * Föreläsning vid KAU- Pedagogik och omsorg i fritidspedagogers uppdrag och praktiskt arbete. * Föreläsning vid Värmlands museum Barn och ungdomar med AD/HD, autism och asperger syndrom. 23

24 4/ Hur upplevs rutinerna för Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier? Bra, något som saknas, ändras? Det verkar bra men vi har inte behövt använda den. 5/ Vad är viktigt, utifrån våra erfarenheter, att arbeta vidare med i nästa läsårsplan? Vi fortsätter att jobba mot målen som finns, då de alltid är aktuella. Vi arbetar för att alla elever ska känna trygghet, glädje och arbetsro hos oss, och att föräldrarna ska känna trygghet när de lämnar sina barn. Det är även viktigt att vi som pedagoger är bra förebilder. Vi ska alltid ta elevernas upplevelser på allvar. 6/ Trygghetsteamets syfte och funktion? Bra, något som saknas, ändras? Det är viktigt med ett trygghetsteam, för ett förebyggande arbete gällande god psykisk och fysisk arbetsmiljö. I trygghetsteamet kan man få stöd gällande kränkande behandling. Arbetslagets förslag på representant nästa läsår: Ulla-Berith Bergfjord 24

25 Läsåret: 2015/2016 Arbetslag: EHT-teamet; rektor, specialpedagog, skolkurator, skolsköterska 1/ Har vi nått målen? Analys: t.ex. vad var det som gjorde att vi nådde/inte nådde, relevanta mål, felaktiga eller otillräckliga åtgärder, något annat som påverkade? Att arbeta mot målen är ett ständigt pågående arbete vi är på väg. Vi ser många positiva resultat från enkäterna. Det vi behöver arbeta vidare med är att öka respekten mellan elev elev och mellan elev vuxen. För framgång i detta arbete är det viktigt att vi i skolan arbetar tillsammans med vårdnadshavare. 2/ Analys av arbetslagets mentorer, lärare och övrig personal åtaganden/ansvar: Analys: t.ex. har våra åtaganden blivit utförda, ja-hur, nej-varför, vilket resultat, går det åt rätt håll? Vi har genomfört våra åtagande som t.ex. beskrivning av planen till all fritidspersonal och till vårdnadshavare. Må-bra enkäter samt utevistelseenkät har genomförts. Trygghetsteamet har haft regelbundna träffar. 3/ Kompetensutveckling vad har genomförts? I våra olika yrkesprofessioner deltar vi olika nätverk där frågeställningar behandlas och diskuteras vilket leder till en ökad kompetens. 4/ Hur upplevs rutinerna för Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier? Bra, något som saknas, ändras? Dokumentet är bra. Det är viktigt att det också används när en kränkning sker så det allvarliga markeras tydligt. 5/ Vad är viktigt, utifrån våra erfarenheter, att arbeta vidare med i nästa läsårsplan? Gemensamt värdegrundsarbete ett förebyggande arbete som löper över en längre tid. Vi ska koppla arbetet till enkäterna genom att t.ex. ställa frågor till eleverna om hur de vill att det ska vara för att det ska kunna vara ännu bättre. 25

26 6/ Trygghetsteamets syfte och funktion? Bra, något som saknas, ändras? Det är ett bra forum där fritids och hela skolans situation aktualiseras och diskuteras. Arbetslagets förslag på representant nästa läsår: Specialpedagog, skolkurator och skolsköterska 26