Trygghet, ansvar och respekt på. Järvenskolan 2015/2016

Transkript

1 Trygghet, ansvar och respekt på Järvenskolan 2015/2016 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 Vision... 4 Ordlista... 5 Mål 2015/ Främjande arbete... 7 Förebyggande arbete... 8 Åtgärdande arbete Upptäcka Åtgärdande arbete forts Utreda och Åtgärda - Arbetsgång vid kränkningsärende/dokumentaion Arvika kommun Dokumentation blankett Arvika kommun Vuxen kränker barn/elev Arvika kommun Barn/elev kränker barn/elev Arvika kommun Barn/elev kränker vuxen Kontakter för mer information Trygghetsteam, Järvenskolan; deltagare, syfte, funktion Utvärderingsmall; Må-bra enkäter och klimatenkäter Utvärderingsmall, frågor som stöd vid utvärdering av planen Utvärdering av 2014/2015 års plan..22 2

3 Bakgrund Diskriminering, trakasseriser och kränkande behandling är olagliga handlingar. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. För att stärka dessa grunder och de rättigheter varje människa har till sin egen okränkbarhet har vi två lagar. - Diskrimineringslagen (2008:567) innebär ett förbud mot diskriminering och att alla i skolan har en skyldighet främja allas lika värde. - Skollagen, kap 6: Kränkande behandling och diskriminering av barn och elever är förbjudet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla skolor ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas. I denna ska det framgå vilka insatser skolan gör för att skapa en trygg skola med en god arbetsmiljö för alla. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under läsåret. En utvärdering av dessa åtgärder ska finnas med i planen för efterföljande år. Det ska också finnas rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier skett och hur sådana händelser dokumenteras. Det ska tydligt framgå hur ansvaret för olika åtgärder är fördelat mellan rektor och personalen i skolan. 3

4 Vision Vi vill utforma vår skola, Järvenskolan, så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som är präglad av trygghet, glädje, respekt och studiero. Vi arbetar målinriktat för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vår strävan är: Att alla trivs och känner trygghet Att miljön och arbetsklimatet är positivt Att alla känner att de kan påverka Att alla känner arbetsglädje och utvecklingsmöjligheter Att alla känner att de är sedda Att alla får stimulans efter sin förutsättning Våra normer för ordning är: Vi är rädda om vår skola och alla som vistas där Vi visar hänsyn och respekt mot alla Vi använder ett vårdat språk Vi har inomhus en skofri skola Vi använder inte mobiltelefoner under lektionstid Vi väntar lugnt och sansat på vår tur i matsalen Vi har inte kepsar, mössor och ytterkläder på i lektionssalar och matsal Vi använder inte tobaksvaror under skoltid (18-års gräns enligt tobakslagen) Vi får cykla till och från skolan fr.o.m. åk 4 Vi får åka moped till och från skolan från 15-års ålder Vi parkerar fordonen på avsedd plats under skoldagen Vi lämnar inte skolan under dagtid utan lärares tillstånd 4

5 Ordlista Diskriminering: - Diskriminering = när man behandlar någon, elev eller vuxen, sämre än andra på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande uttyck. - Direkt diskriminering = någon missgynnas genom att behandlas sämre än andra. - Indirekt diskriminering = man missgynnar genom att förutsätta att alla bör behandlas lika. Kränkande behandling: - Trakasserier = kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Personal som utsätter en elev för trakasserier gör sig skyldiga till diskriminering. - Kränkande behandling = när en persons uppträdande kränker en annans persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt eller förtryck. Kränkningar kan vara: * Fysiska (slag och knuffar) * Verbala (hot, svordomar, öknamn) * Psykosociala (utfrysning, blickar, ryktesspridning) * Texter och bilder (lappar, foto, sms och databuren text) Exempel på kräkande behandling är mobbning utfrysning, hot, våld som dessutom innebär: - upprepning över tid - obalans i styrkeförhållandet, där den utsatte har svårt att försvara sig ur ett fysiskt eller psykiskt underläge - såväl individ eller grupp kan vara förövare Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Varje elev har rätt att få stöd och bli tagen på allvar. En utredning ska göras och åtgärder ska vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier. 5

6 Mål läsåret 2015/2016 Att alla ska känna trygghet, glädje och studiero i skolan Att alla respekteras för den de är Att vårdnadshavare känner trygghet när de lämnar sina barn till oss i skolan Att upprätthålla skolans trivsel- och ordningsregler Att all personal, alla elever och vårdnadshavare får kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Att elever och lärare tillsammans utvecklar skolans främjande och förebyggande arbete vad gäller diskriminering och kränkande behandling Att upptäcka kränkningar och omgående utreda, åtgärda och följa upp Att utvärdera planen mot diskriminering och kränkande behandling 6

7 Främjande arbete För oss i skolan innefattar det; Hur vi skapar en trygg miljö och förstärker respekten för allas lika värde, lika rättigheter och möjligheter: Genomgång av läsårets plan mot diskriminering och kränkande behandling med: - all skolpersonal. Personalen ska ha kunskap om planen och hur vi hanterar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rektor ansvarar för genomgången på konferenstid och/eller arbetslagsträffar. - vårdnadshavare. Rektor och mentorer presenterar planen på föräldramöten. Personalen i skolan förväntar sig att vårdnadshavare påtalar diskriminering och kränkande behandling, ställer upp och samarbetar med skolan när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling samt stöttar sina barn att vara goda kamrater. - eleverna. Mentorer presenterar och diskuterar planen med eleverna. De aktualiserar också planen kontinuerligt i vardagsarbetet t.ex. genom att diskutera begrepp som trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa, t.ex. genom att använda böcker/samtal som belyser olikheter; olika minoriteter, olika familjebildningar och t.ex. genom att diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. Personalen i skolan förväntar sig att elever påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan och att eleverna är goda kamrater och följer skolans och klassens regler. Mentorer och lärare organiserar så att klassråd och elevråd genomförs kontinuerligt. Alla elever, både flickor och pojkar, ska ges möjlighet att tycka till om sin skolmiljö och känna att de kan påverka genom att vara delaktiga. Mentorer diskuterar skolmiljön på utvecklingssamtal tillsammans med elever och vårdnadshavare. Mentorer och lärare planerar utflykter och friluftsdagar m.m. så att alla elever ges förutsättningar att delta. Eleverna ges ansvar med stöd från mentorer och lärare att själva hålla i aktiviteter t.ex. trivselaktiviteter i klassen eller elevcafé. Ansvar efter ålder. På konferenstid ger rektor personalen tid till och inleder diskussioner för att reflektera över egna normer, attityder, bemötande och förhållningssätt. Det är viktigt att det finns en samsyn bland personalen. All personal söker kompetensutveckling när vi behöver lära oss mer. 7

8 Förebyggande arbete För oss i skolan innefattar det; Hur vi minimerar och avvärjer risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Har ett väl utvecklat rastvärdssystem där rastvädarna cirkulerar för att kunna se olika lekar/platser på skolgården, vistelse i korridorer och uppehållsrum. Varje arbetslags gemensamma ansvar. Kartläggning av trygghet, trivsel samt förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kommunen genomför, på hösten, en trygghet- och trivselenkät på alla skolor. Varje vårtermin genomför skolkurator och specialpedagog en måbra-enkät tillsammans med eleverna i förskoleklass, åk 1, åk 2 och åk 3 och en klimatenkät tillsammans med eleverna i åk 4, åk 5, åk 6, åk 7, åk 8 och åk 9. Kartläggningarna ska identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och leda till att vår verksamhet får förståelse för problemen. Tillsammans med eleverna kan vi sedan planera vilka insatser som ska göras, hur de ska följas upp och vem som ska ansvara för vad. Alla mentorer gör skolans ordningsregler kända för sina elever och vilka konsekvenserna blir om man inte följer dem. Alla mentorer utarbetar- tillsammans med eleverna egna trivsel- och ordningsregler och vilka konsekvenserna blir om man inte följer dem. Skolsköterskan har varje år hälsosamtal med samtliga elever i förskoleklass, åk 4 och åk 7. Alla mentorer och lärare arbetar i vardagen med t.ex. samtal, rollekar och samarbetsövningar för att öka förståelsen och respekten för varandra. Viktigt att diskutera och aktualisera de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder, i vår strävan att man ska respekteras för den man är. Arbetet kan se olika ut beronde på elevernas ålder och mognad. 8

9 Åtgärdande arbete För oss i skolan innefattar det; Våra rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda: Upptäcka: Lärarna har god uppsikt över utrymmen och platser där eleverna befinner sig och gör egna observationer. Detta kräver ett väl utvecklat rastvärdssystem och är hela arbetslagets ansvar. All personal är uppmärksamma på jargong och beteende. Det är viktigt att det finns en samsyn bland personalen. Lärarna är uppmärksamma på andra signaler som t.ex. återkommande frånvaro. All personal tar elevernas egna upplevelser och berättelser på allvar och agerar snabbt. Alla mentorer presenterar vilka våra rutiner är när kränkning sker. Till eleverna på klassrumstid. Till vårdnadshavare på utvecklingssamtal och /eller föräldramöten. Kurator och specialpedagog ansvarar för att sammankalla skolans Trygghetsteam bestående av tre undervisande lärare och tre personer från skolans elevhälsoteam några gånger varje termin. Teamet arbetar för att Järvenskolans elever och personal ska ha en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Kurator och specialpedagog inhämtar också tankar och synpunkter från eleverna hur måendet är på skolan t.ex. genom att delta på elevråd. Skolans elevhälsoteam - rektor, specialpedagog, skolkurator, skolsköterska och vid behov skolpsykolog - finns tillgängligt då man behöver ytterligare råd och stöd. Rektor sammankallar teamet vid behov. 9

10 Åtgärdande arbete forts. Utreda och Åtgärda: Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling kontakta skolan snarast: Klasslärare/Mentor/Lärare/Personal: Järvenskolan Rektor Carin Gannholt: , Specialpedagog Christina Engström: , Skolkurator Maria Wilhelmsson: Skolsköterska Therese Högfeldt: Arbetsgång vid kränkningsärende/dokumentation: - Samla information/skriv tillbudsrapport; Vad har hänt? Vem är utsatt/vilka är utsatta? Vem/Vilka har utsatt? - Samtal med; Den som är utsatt/de som är utsatta Den/de som utsatt Vårdnadshavare till den/de som utsatts Vårdnadshavare till den/de som utsatt - Vilka åtgärder behövs i skolsituationen? Vem ansvarar för vad? Utarbeta åtgärdsprogram? Ärendet överlämnas till annan myndighet (t.ex. polis eller socialtjänst? - Uppföljning av ärendet, kontinuerligt under ärendets gång - Avslutning av ärendet - Ärendet och dokumentationen vidarefordras till skolchefen/los 10

11 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Tillbudsrapport inlämnad Datum Information har skett till Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum Datum Blanketten lämnas till rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp. 11

12 Kränkande behandling Vuxen kränker barn/elev 1. När en vuxen kränker ett barn/elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Ansvarig förskolechef/rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3. När förskolechef/rektor får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas vidare till Lärande och stöds verksamhetsledning. 4. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar förskolechef/rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" används. 4. Förskolechef/rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 12

13 7. Ansvarig förskolechef/rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig förskolechef/rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 11. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta innebär att rektor/förskolechef kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 13

14 Kränkande behandling Barn/elev kränker barn/elev 1. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar den/de som fått förskolechefs/rektors uppdrag (mobbinggrupp e l) att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling används. 2. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. 4. Därefter sker samtal med den eller de som kränker, en och en, så direkt efter varandra som det är möjligt. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Ansvarig lärare utreder tillsammans händelsen med mobbinggrupp e l och avgör hur uppföljningen ska se ut. 14

15 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig lärare/mentor och representant från mobbinggrupp e l dokumenterar uppföljningen av händelsen. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 9. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 10. När förskolechef/rektor får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas vidare till Lärande och stöds verksamhetsledning. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta innebär att rektor/förskolechef kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 15

16 Kränkande behandling Barn/elev kränker vuxen 1. I en situation där kränkning har förekommit börjar förskolechef/rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling används. 2. Ansvarig förskolechef/rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3 När förskolechef/rektor får kännedom om att vuxen anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas vidare till Lärande och stöds verksamhetsledning. 3. Rektor/förskolechef pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. 4. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Ansvarig förskolechef/rektor utreder händelsen tillsammans med mobbinggrupp e l och avgör hur uppföljningen ska se ut. 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig förskolechef/rektor och representant från mobbinggrupp e l dokumenterar uppföljningen av händelsen. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 16

17 9. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 10. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att förskolechef/rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor/förskolechef kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 17

18 Kontakter för mer information Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolverket.se Webbplats: I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: bo@bo.se Webbplats: DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: E-post: do@do.se Webbplats: 18

19 Trygghetsteam Järvenskolan läsåret 2015/2016 Deltagare: Skolkurator: Maria Wilhelmsson Skolsköterska: Therese Högfeldt Specialpedagog: Christina Engström Lärarrepresentant lågstadiet: Ulla-Berith Bergfjord Lärarrepresentant mellanstadiet: Herman Blomquist Lärarrepresentant högstadiet: Britt Persson Gruppens syfte och funktion: * Deltagarna träffas 3 gånger varje termin, vid torsdagskaffet; V 36 3/9 V 42 15/10 V 49 3/12 V 5 4/2 V 11 17/3 V 19 12/5 Gruppen arbetar för att Järvenskolans elever och personal ska ha en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Ett förebyggande arbete där allas åsikter tas tillvara. Förslag på förbättringar kan lämnas till någon i Trygghetsteamet muntligt, genom mail eller skriftligt i brevlåda utanför skolsköterskans rum. Trygghetsteamet kan också bistå med stöd gällande kränkande behandling se Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. 19

20 Utvärderingsmall; Må-bra enkäter och klimatenkäter, Järvenskolan Läsåret: Arbetslag: Analys och slutsatser av resultaten: Inom vilka områden behöver det göras insatser? Vad gör vi? Ansvariga? 20

21 Utvärderingsmall, frågor som stöd; Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling, Järvenskolan: Läsåret: Arbetslag: 1/ Har vi nått målen? Analys: t.ex. vad var det som gjorde att vi nådde/inte nådde, relevanta mål, felaktiga eller otillräckliga åtgärder, något annat som påverkade? 2/ Analys av arbetslagets mentorer, lärare och övrig personal åtaganden/ansvar: Analys: t.ex. har våra åtaganden blivit utförda, ja-hur, nej-varför, vilket resultat, går det åt rätt håll? 3/ Kompetensutveckling vad har genomförts? 4/ Hur upplevs rutinerna för Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier? Bra, något som saknas, ändras? 5/ Vad är viktigt, utifrån våra erfarenheter, att arbeta vidare med i nästa läsårsplan? 6/ Trygghetsteamets syfte och funktion? Bra, något som saknas, ändras? Arbetslagets förslag på representant nästa läsår: 21

22 Utvärderingsmall, frågor som stöd; Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling, Järvenskolan: Läsåret: 2014/15 Arbetslag: Fsk, åk 1-3 1/ Har vi nått målen? Analys: t.ex. vad var det som gjorde att vi nådde/inte nådde, relevanta mål, felaktiga eller otillräckliga åtgärder, något annat som påverkade? Genom aktualisering och genomgång av planen med klasserna anser vi att eleverna har fått kännedom om den. Vi anser att vi nästan alltid får vetskap om och upptäcker om kränkningar förekommer. Vi reder ut, åtgärdar och följer upp efter bästa förmåga med planen som stöd. Detta är ett ständigt pågående arbete. I kontakter med föräldrar upplever vi att de känner förtroende för skolan. Vi har gemensamma regler/ledstjärnor i arbetslaget och strävar efter att alla ska känna, trygghet, glädje och studiero i skolan. I år har vi satt särskilt fokus på planens vision genom valet av tema Vänskap. Klassråd/elevråd har också tagit fasta på och utgått från visionen. 2/ Analys av arbetslagets mentorer, lärare och övrig personal åtaganden/ansvar: Analys: t.ex. har våra åtaganden blivit utförda, ja-hur, nej-varför, vilket resultat, går det åt rätt håll? Främjande: Alla elever känner till planen. Planen finns i varje klassrum och mentorerna använder den i samtal. Alla elever ges, i klassråd, möjlighet att uttrycka sin åsikt vad gäller skolmiljön. Vid utvecklingssamtalen diskuteras hur eleverna upplever sin skolmiljö. Vid planerande av utflykter/temadagar används vårt väl fungerande faddersystem som ger förutsättningar för alla att delta på lika villkor. Det är viktigt att personalen får gemensam tid till att diskutera och reflektera för att få gemensam samsyn. Förebyggande/åtgärdande: Vi har ett väl fungerade rastvärdssystem. Det finns alltid minst två vuxna ute. Samtal om skolgården har genomförts. Eleverna känner sig trygga men vill snabbt kunna nå en vuxen vid behov. För att möta detta behov ämnar vi markera en tydlig plats där det alltid finns en vuxen. Skolans regler/ledstjärnor presenteras för eleverna och egna trivselregler utformas. Vi uppmärksammar och har noll-tolerans vad gäller jargong, språkbruk och oacceptabelt beteende. Vid samtal tar vi alla elevers berättelser och upplevelser på allvar och agerar. Vid behov kan vi vända oss till skolans trygghetsteam eller elevhälsoteam. 3/ Kompetensutveckling vad har genomförts? 22

23 Föreläsning: Normkritik. 4/ Hur upplevs rutinerna för Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier? Bra, något som saknas, ändras? Bra att ha planens punktlista för åtgärder som stöd vid behov. 5/ Vad är viktigt, utifrån våra erfarenheter, att arbeta vidare med i nästa läsårsplan? Få tid till diskussioner, ett fortsatt nära samarbete och ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget. Fortsätta det viktiga arbetet med respekt och hänsyn. 6/ Trygghetsteamets syfte och funktion? Bra, något som saknas, ändras? Det är bra att det finns ett forum där man kan ta upp problem/frågor och få råd och stöd. Det är viktigt att alla vet om vad man kan få hjälp med och hur man får direkt kontakt med teamet. Arbetslagets förslag på representant nästa läsår: Ulla-Berith Bergfjord 23

24 Utvärderingsmall, frågor som stöd; Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling, Järvenskolan: Läsåret: 2014/2015 Arbetslag: Mellanstadiet 1/ Har vi nått målen? Analys: t.ex. vad var det som gjorde att vi nådde/inte nådde, relevanta mål, felaktiga eller otillräckliga åtgärder, något annat som påverkade? Ett ständigt arbete pågår. En ökad trivsel på skolan bland eleverna. Fler upplever arbetsro. Genom tydligare struktur och personalens närvaro har mycket förbättrats. Det är viktigt att skolan och hemmen arbetar tillsammans i strävan för ett positivt klimat för alla elever i vår skola. 2/ Analys av arbetslagets mentorer, lärare och övrig personal åtaganden/ansvar: Analys: t.ex. har våra åtaganden blivit utförda, ja-hur, nej-varför, vilket resultat, går det åt rätt håll? Mentorerna har vid läsårets start gått igenom planen mot kränkande behandling med sina elever samt informerat föräldrar vid f-möten. Vid utvecklingssamtal har vi diskuterat skolklimatet med föräldrar och elev. Spec.ped har pratat med samtliga klasser angående språkbruk och vikten av att vara en god kamrat. Kurator har jobbat med enskilda elevsamtal regelbundet. Sakta men säkert är vi på väg åt rätt håll. 3/ Kompetensutveckling vad har genomförts? Vi håller oss uppdaterade genom artiklar och litteratur. Trygghetsteamet träffas regelbundet och diskuterar under ledning av kurator och spec.ped. Föreläsning: Normkritik Vi efterlyser mer konkret fortbildning inom området. 4/ Hur upplevs rutinerna för Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier? Bra, något som saknas, ändras? Fungerar bra. 24

25 5/ Vad är viktigt, utifrån våra erfarenheter, att arbeta vidare med i nästa läsårsplan? Vi behöver arbeta vidare med språkbruket och elevernas egna ansvarstaganden gentemot kamrater och vuxna. 6/ Trygghetsteamets syfte och funktion? Bra, något som saknas, ändras? Bra forum att kontinuerligt diskutera detta ämne över stadiegränser. Tillfälle för fortbildning/uppdatering. Arbetslagets förslag på representant nästa läsår: Herman Blomquist 25

26 Utvärderingsmall, frågor som stöd; Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling, Järvenskolan: Läsåret: 2014/2015 Arbetslag: 7-9 1/ Har vi nått målen? Analys: t.ex. vad var det som gjorde att vi nådde/inte nådde, relevanta mål, felaktiga eller otillräckliga åtgärder, något annat som påverkade? Vi behöver vara tydliga över innebörden av en klimatenkät och prata igenom frågorna så att alla förstår dem. Jämfört med ifjol har tryggheten inom och utanför skolbyggnaderna ökat, dock har otryggheten runt toaletterna kvarstått. Arbetsron i klassrummet har försämrats jämfört med ifjol eftersom sju stycken svarade sällan. Det är mycket ljud, pratigt och lite stökigt. Angående frågan kring om man sett någon som blivit illa behandlad ser konstellationerna i år helt olika ut än tidigare. Sex elever vet inte vem de ska prata med om de eller någon annan blir illa behandlad. Frågan kring om de vuxna lyssnar och bryr sig svarade 6 nej 29 oftast 16 alltid Under fjolårets enkät hade 44 svarat ja och 14 svarat nej (enkätfrågorna såg annorlunda ut med endast ja/nejalternativ) Kontakten med mentor har förbättrats sen föregående år. 2/ Analys av arbetslagets mentorer, lärare och övrig personal 26