Trygghet, ansvar och respekt på. Sulviks skolas fritidshem 2016/17. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Trygghet, ansvar och respekt på Sulviks skolas fritidshem 2016/17 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Årlig plan... 4 Skolans vision... 4 Definitioner av begrepp... 5 Ansvarsfördelning... 6 Delaktighet inflytande förankring... 7 Kartläggning under läsåret Allmänna åtgärder under läsåret på skol-, grupp- och individnivå Specifika åtgärder Kompetensutveckling Utvärdering av den årliga planen Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Bilaga 1 vuxen kränker barn/elev Bilaga 2 barn/elev kränker barn/elev Bilaga 3 barn/elev kränker vuxen Blankett: Dokumentation av kränkande behandling/ diskriminering/trakasserier Kontakter för mer information 25 2

3 Bakgrund Sulviks skola är en F-6 skola med ca 100 elever och en förskola i nära anslutning. Vi har ett bra studieklimat. Fritids har ca 55 barn inskrivna i ålder mellan 6 och 12 år. Vi arbetar ofta med åldersblandade grupper och uteverksamhet. Skolgården har bra förutsättningar för lek, och eleverna leker med varandra över årskurserna. På fritidshemmet finns det alltid vuxna som är tillgängliga i barnens inne- och uteaktiviteter. På vår skola är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. Diskriminering och annan kränkande behandling är olagliga handlingar och därför oacceptabla på vår skola. Det gäller såväl mellan elever, mellan elever och vuxna samt mellan vuxen och vuxen. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari Efter den 1 januari 2009 finns bestämmelserna i stället två lagar, dels i 6 kap. 7 och 8 i skollagen angående kränkande behandling, dels i diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsynen av diskrimineringslagen. Enligt 6 kap. 7 och 8 skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Enligt Barnkonventionen ska barnperspektivet sättas i fokus och barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Gemensamt för alla former av kränkningar är att de strider mot principen om alla människors lika värde. Enligt Lp 11 ska skolan gestalta och förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Arbetarskyddsstyrelsen (AFS 1993:17) förtydligar Arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö med goda sociala kontakter utan kränkande särbehandling. Om ett barn behöver hjälp och stöd från socialtjänstens sida är verksamheten skyldig att anmäla detta enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) 3

4 Årlig plan Årlig plan för Sulviks fritids. Begreppet fritids används för fritidshemmets verksamhet och lokaler, elever används för samtliga barn och den pedagogiska personalen benämns som pedagog. Fritids vision På Sulviks fritids ska alla, både personal och elever, få känna trygghet, visas respekt och vara ansvarstagande. Vi arbetar för att motverka alla former av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Vår målsättning är att ha en god arbetsmiljö för både elever och personal där alla kan känna trivsel och arbetsglädje. Sulviks fritids strävar efter att: - alla ska visa respekt för alla människors lika värde och människors olikheter. - fritids ska vara trygg för eleverna och fri från trakasserier och annan kränkande behandling. - eleverna ska känna att de har en god arbets- och lärandemiljö och att de har goda relationer med kamrater och vuxna. 4

5 Definitioner av begrepp Diskriminering När någon eller några blir sämre behandlade än någon annan person i en liknande situation och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna, ex kön. Vid indirekt diskriminering behandlas alla lika men i praktiken missgynnas någon ändå, t.ex. om samma mat serveras till alla så missgynnas de som av religiösa skäl inte äter viss mat. Kränkande behandling När en persons uppträdande kränker en annan persons värdighet utan att kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. Direkta kränkningar kan vara sparkar, slag, knuffar, skällsord, kränkande och hånfulla kommentarer eller hotelser. Indirekta kränkningar kan vara att bli utsatt för utfrysning, bli baktalad, alla går när man kommer, bilder och texter (sms, mms, Internet) eller att andra hindrar en från att få vänner. Retsamhet som upprepas, trots tydliga tecken på obehag från den som retas, räknas också som mobbning. Trakasserier När någon eller några kränker annan persons värdighet och det har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot elever, elever gentemot vuxna, mellan elever eller mellan vuxna. Annan kränkande behandling När någon eller några kränker annan persons värdighet och det saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Mobbning När en eller flera personer vid upprepade tillfällen medvetet gör kränkande eller obehagliga saker mot någon. En obalans i makt kan råda mellan den som mobbar och den som utsätts. Elevers rätt till stöd Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. 5

6 Utredning ska göras och åtgärder vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier. Åtgärder ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Pedagoger har dock alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar enligt lag att: se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. det drivs ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera den årliga planen i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. om skolan får kännedom om att trakasserier förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas (2 kap 5 diskrimineringslagen). - se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits. Pedagoger på fritids och annan skolpersonal Det är personalen på fritids och annan skolpersonals ansvar att: följa fritids likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. i det vardagliga arbetet prata med eleverna om konfliktlösning och påtala kränkningar. se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp Elever Pedagogerna på fritids förväntar sig att eleverna tar ett gemensamt ansvar att: påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på fritids. - är goda kamrater och följer fritids regler. Föräldrar Pedagogerna på fritids förväntar sig att föräldrarna tar ett gemensamt ansvar att: - påtala diskriminering och kränkande behandling som förekommer på fritids. - ställer upp och samarbetar med fritids när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling. 6

7 - stöttar sina barn i att vara goda kamrater. Personer som elever på vår skola kan prata med: pedagoger på fritids och i skolan kompisar elevhälsoteamet skolans likabehandlingsteam övrig skolpersonal, ex lokalvårdare, måltidspersonal, vaktmästare föräldrar Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling - kontakta snarast fritidspersonalen! Delaktighet inflytande förankring Personalen har på kompetensutvecklingsdagar tillsammans med specialpedagogen sammanställt planen. Det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet informerades föräldrarna om på föräldramöte i början av läsåret. Enskilda intresserade föräldrar har möjlighet att lämna synpunkter på planen till pedagoger, rektor eller skolrådet. Det för regelbundet samtal med barnen om frågor kring trivsel och trygghet, vid samlingar och i samtal med barnen enskilt eller i grupp. Planen kommer att finnas tillgänglig i fritids krispärm, synlig i entréer och personalrum, ligga ute på skolans hemsida samt på lärportalen Edwise. 7

8 Kartläggning under läsåret 2015/2016 Elever och pedagoger har diskuterat värdegrundsfrågor, kamratskap, trygghet, gott självförtroende, arbetsmiljö, bemötande, hänsyn och respekt. Fritidsråd en gång i månaden där kamratskap har varit en stående punkt. Enskilda samtal eller samtal i liten grupp mellan elev och pedagog eller föräldrar. Muntlig utvärdering av likabehandlingsplanens främjande åtgärder med eleverna. Elever och pedagoger på fritids uppmärksammar vilka platser som är otrygga på fritids. Kommunal fritidsenkät. Blandade grupper F-6 vid olika temadagar/utedagar för att öka gemenskapen mellan eleverna. På arbetslagsmöten tar vi upp elevärenden och vid behov även med rektor. Åtgärder under läsåret 2014/2015 och analys av dess: Fritidsråd en gång i månaden där det har tagits upp aktuella händelser Analys: Fritidsråd cirka en gång i månaden har varit ett tillfälle då barn och pedagoger kan prata om trygghet och trivsel. Har även funnits behov av individuella samtal eller samtal i grupp dagligen för att öka förståelse och lära känna varandra. Organiserade lek- och samarbetsövningar för att främja kamratskap, t ex planerade aktiviteter i skogen. Analys: Eleverna får då träna på att vara med andra som man inte vanligtvis brukar leka med. Pedagogerna använder mycket av planeringstiden till barnprat och hur de ska göra för att väva in den socialt utveckling i eftermiddagens aktiviteter. I lek på fritids tänker pedagogerna på vilka elever som ska leka ihop. Gemensamma aktiviteter och temaarbeten för fritids med åldersblandade grupper, där de äldre eleverna får ta ansvar för de yngre. Analys: Åldersblandade grupper har varit positivt. Vid behov samtal med barn eller föräldrar. Analys: Vi tror att barn behöver samtala mer med vuxna. Fritidshemspersonalen har en viktig roll i dagens samhälle för att alla barn ska bli sedda och lära sig normer och regler. Barn behöver bra förebilder som har tid! Pedagogerna är lyhörda och tar tag i problem som uppstår direkt. De reder ut och kontaktar föräldrar omgående via samtal, sms eller kontaktbok. Analys: I de flesta fall går det åt rätt håll. Bara att fortsätta med vårt pågående dagliga arbete. 8

9 I november genomfördes den kommunövergripande fritidsenkäten. Enkäten vänder sig till vårdnadshavare. Utdrag ur den kommunala enkäten (svarsskala 1-4): Jag känner mig trygg när jag lämnar mitt barn 3,92 Omsorgstiden kan ändras tillfälligt 3,92 Bemötandet är bra vid hämtning och lämning 3,85 Mitt barn får vara ute varje dag 3,85 Lokalerna är anpassade för fritidsverksamhet 2,38 Jag är delaktig i utvärderingen av fritidshemmets verksamhet tillsammans med personalen 2,45 Personalen pratar med verksamhetens mål med mig som förälder 2,7 Jag får kontinuerlig information om mitt barns utveckling 2,91 Analys: Enkätens svar stämmer överens med personalens syn på verksamheten. I stort sett alla vårdnadshavare känner sig trygga när de lämnar sina barn och upplever att de får ett bra bemötande vid hämtning och lämning. Enkäten visar också att vårdnadshavarna också värdesätter att personalen är flexibel med ändring av tiderna. Utvecklingsområde enligt enkäten är lokalerna och att personalen inte alltid informerar vårdnadshavare om verksamhetens mål och utvärdering. Slutsatser: Vid läsårsstarten kom ny personal och nya elever från Fiskeviks skola och pedagogerna har pratat mycket med varandra och med eleverna om värdegrundsfrågor för att få en samsyn. Pedagogerna ser ett behov hos eleverna att få samtala mer med vuxna. De ser att fritidshemspersonalen har en viktig roll i dagens samhälle för att alla barn ska ha möjlighet att bli sedda. Barn behöver bra förebilder som har tid. Vårdnadshavare känner sig trygga när de lämnar sina barn och de upplever att de får ett bra bemötande vid lämning och hämtning, vilket är bra förutsättningar för ett fortsatt gott samarbete med elever och vårdsandshavare. I höst ska fritids använda Likabehandlingsplanen i temaarbetet, Trygghet, ansvar och respekt, då pedagogerna ser detta som viktigt. 9

10 Allmänna åtgärder under läsåret på skol-, grupp- och individnivå 2016/2017 Främjande organiserade lek- och samarbetsövningar, t.ex. planerade aktiviteter i skogen stor vikt läggs vid en tydlig struktur av fritids verksamhet gemensamma regler för att skapa ordning och reda gruppera eleverna i olika konstellationer där vi är ute en stor del av fritidstiden tillsammans med eleverna arbeta med temat Trygghet, ansvar och respekt. Förebyggande - förhindrande För att främja likabehandling är det viktigt att vi vuxna är bra förebilder och har ett gemensamt förhållningssätt. För att stärka gemenskapen, Vi-känslan samt att ge eleverna ett större självförtroende arbetar vi både förebyggande och förhindrande. fritidsråd en gång i månaden där det tas upp aktuella händelser samtal individuellt eller i grupp varje dag för att öka förståelsen och lära känna varandra, värdegrundssamtal där även elevhälsoteam kan medverka ett väl förberett mottagande av nya elever och överlämningar, ansvariga är fritidspedagogerna samarbete mellan elevgrupper, ansvarig är arbetslagen temaarbeten, ansvariga är fritidspedagogerna gemensamma aktiviteter för fritids med åldersblandade grupper, där de äldre eleverna får ta ansvar för de yngre. Uppgifterna är utformade för att främja elevernas gemenskap, förmåga att samarbeta och att lösa problem. vuxna som är med ute, ansvariga är arbetslagen samarbetsövningar Ansvar: Alla pedagoger 10

11 Specifika åtgärder Kön Mål All verksamhet på fritids ska genomsyras av ett genusperspektiv för att öka jämställdheten. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Aktiviteter Uppmuntra eleverna att välja lekar eller aktiviteter utan att begränsas av stereotypa könsroller. Skapande rollekar och tillgång till byggrum, utklädning mm för alla elever I det dagliga arbetet bemöta barnens attityder om vad som är typiskt för flickor och pojkar. Bemöta barnens attityder om typiskt manligt och kvinnligt i samhället i stort. Ansvar: Pedagogerna på fritids Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Mål På fritids ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Aktiviteter Arbeta med att få vårdnadshavare med utländsk bakgrund mer delaktiga i skolans verksamhet genom att informera om att det finns möjlighet att få tolkhjälp vid samtal och möten på skolan samt att engagera tolkar och översättare vid behov. Tidpunkt: Kontinuerligt. Ansvar: Rektor och personal på fritids 11

12 Ålder Mål På fritids ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett ålder. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av ålder. Aktiviteter Skolgården och skolans redskap anpassas utifrån elevernas intresse och är till för alla. Ansvar: Pedagogerna på fritids Funktionsnedsättning Mål På fritids ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Aktiviteter Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i fritids verksamhet, oavsett funktionshinder, d.v.s. anpassa verksamheten efter de olika behov som finns. Vid planering av fritids verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika funktionshinder beaktas. På fritids arbetar vi med att öka kunskapen hos elever och personal om bemötande av personer med olika funktionshinder, synliga och osynliga. Tidpunkt: Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret. Ansvar: Rektor, specialpedagog, pedagogerna på fritids samt elevhälsan. Sexuell läggning Mål Fritids ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuell läggning. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning. Aktiviteter Diskussioner om olika typer av familjebildning tas upp på fritids i naturliga sammanhang. Tidpunkt: Vid behov under läsåret Ansvar: Pedagogerna på fritids 12

13 Könsöverskridande identitet eller uttryck Mål På fritids ska inga elever känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck Aktiviteter Vid behov diskuterar arbetslaget relevanta frågor för att säkerställa ett gemensamt förhållningssätt. Kränkande behandling Mål: Inga elever på fritids ska känna sig utsatta för kränkande behandling. Främjande åtgärder: Fritidspedagogerna granskar varje läsår rutiner på skol- grupp- och individnivå för att se om de kan innebära risk för kränkningar av elever. Pedagogerna är medveten om sin betydelse som förebild genom sitt förhållningssätt och agerande. Ansvar: Rektor och pedagogerna på fritids Förebyggande och förhindrande: Pedagogerna har nolltolerans mot alla former av kränkningar och ingriper genast. Pedagogerna är lyhörd och tar elevernas signaler på allvar. Styra gruppindelningar mer för att inte ge utrymme för uteslutningar. Konflikter bearbetas enskilt, i grupp och tillsammans med föräldrar, utifrån situationen. Bedömningen när föräldrar ska kontaktas görs av läraren, t.ex. när föräldrar och lärare behöver ha gemensamma strategier. Samtala om sociala mediers möjligheter och risker. Vi ska arbeta med SET och KOMET som syftar till att alla ska känna sig lika värda. För att få alla elever engagerade diskuterar vi vilka regler som ska gälla, med speciell inriktning mot kränkande behandling. Dessa följs sedan upp på fritidssamlingarna och mindre samtalsgrupper. Ansvar: Rektor och pedagogerna på fritids Samtliga mål utvärderas senast juni

14 Upprättande av den årliga planen Tidpunkt: Juni och augusti Ansvar: Rektor och alla pedagoger på fritids Personalen deltar i upprättandet av planen genom att tid avsätts till gemensam genomläsning och möjlighet att komma med förslag och kommentarer ges. Tidpunkt: September Ansvar: Rektor, fritidspedagogerna och specialpedagog Vi involverar föräldrarna i vårt värdegrundsarbete genom information vid ett föräldramöte i början av terminen. Tidpunkt: September Ansvar: Fritidspedagogerna Vi presenterar planen för eleverna och gör dem förtrogna med innehållet. Tidpunkt: September och löpande under året Ansvar: Fritidspedagogerna På fritids arbetar vi med olika lekar och samtal för att definiera vad kamratskap innebär i praktiken och vad det innebär att leva efter det. Tidpunkt: November Ansvar: Skolledning/skolkansli samt fritidspersonal Kommunens klimatenkät för elever genomförs Tidpunkt: Januari/februari Ansvar: Skolledning/skolkansli samt klasslärare Sammanställning av kommunens (elever) klimatenkät Tidpunkt: April/maj Ansvar: Fritidspedagogerna Vårdnadshavare informeras om möjlighet att utvärdera planen. Kompetensutveckling Genom samtal i arbetslaget och med rektor har det skett ett kollegialt lärande i hur vi kan främja, förebygga och åtgärda kränkningar i sociala medier. Information har inhämtats från IKT-utvecklare i kommunen. 14

15 Utvärdering av den årliga planen Den årliga planen uppdateras varje år, så det blir naturligt att personalen på skolan går igenom innehållet tillsammans, för att se vad som är aktuellt och vad som behöver ändras. Utvärdering, dagliga samtal med eleverna och elevenkät utgör underlag. I samband med detta har vi varje höst ett föräldramöte där vi informerar om planen och där även föräldrar kan få tycka till och komma med idéer och förslag. Nyanställda informeras om planen, alt. får veta att den finns i pärmen i personalrummet. Tidpunkt: Juni Ansvar: Rektor och pedagogerna på fritids Här beskriver ni hur ni utvärderar planen tillsammans i personalgruppen, när det görs och vem som har ansvaret. Elever ska också utvärdera planen, beskriv på vilket sätt samt hur vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen. Frågor som stöd vid utvärderingen av likabehandlingsplanen (Förslag) Måluppfyllelse 1. Har vi nått vår vision? Våra mål? Analys 2. Om vi nådde målet: Berodde det på åtgärderna eller var det något annat som påverkade? 3. Om inte: Varför gjorde vi inte det? Var målen relevanta? Var det felaktiga och otillräckliga åtgärder? 4. Vad har vi åtagit oss att göra under det gångna året? Har det blivit utfört? Om inte: Varför och vem bär ansvaret? 5. Har åtgärderna gett positiv effekt? Går det åt rätt håll? 6. Vad fungerade och vad fungerade inte? 7. Har vi använt resurserna rätt? Finns det alternativ som leder till samma mål och som är mindre resurskrävande? Framåt 8. Hur använder vi oss av våra erfarenheter i nästa års plan? Uppmärksamma utreda dokumentera åtgärda och följa upp kränkande behandling mellan elever Allmänna rutiner för att upptäcka vara uppmärksam på allt som sker under fritidsverksamheten. vara uppmärksam på det språkbruk som används mellan eleverna 15

16 närvarande och engagerade vuxna dokumentation på särskild blankett av incidenter mellan elever och andra inom skolan dialog fritids-hem-skola, delat ansvar utvecklingssamtal som är förberedda både från skolan och hemmet enligt uppgjorda frågor frånvarostatistik och uppföljning elevärenden som stående punkt på arbetslagsmöten, dokumentationen följs upp Fritidsklimatet diskuteras regelbundet med eleverna. Vi ska sträva efter att barn inte utsätts för att välja/väljas bort, t.ex. vid bildandet av olika arbetsgrupper. skolhälsovårdens förebyggande arbete coachsamtal (lärare och elev pratar om elevens kunskapsutveckling och trivsel). spontana elevsamtal uppmärksamhet inför förändrat beteende Trygghetsfrågor tas upp inom arbetslagen. Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen. Regelbundna samtal med enskilda elever i klasserna. Enkäter. Uppmärksamhet inför förändrat beteende. Dokumentation och kartläggning. Frånvarostatistik med uppföljning. 16

17 Kränkande behandling BILAGA 1 Vuxen kränker barn/elev 1. När en vuxen kränker ett barn/elev ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man upplevde situationen. 2. Ansvarig förskolechef/rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3. När förskolechef/rektor får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas vidare till Lärande och stöds verksamhetsledning. 4. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar förskolechef/rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten "Dokumentation av kränkande behandling" används. 4. Förskolechef/rektor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. 5. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 6. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som 17

18 hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 7. Ansvarig förskolechef/rektor utreder händelsen och avgör hur uppföljningen ska se ut. 8. Uppföljning sker de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig förskolechef/rektor dokumenterar uppföljningen av händelsen. 9. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 10. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 11. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta innebär att rektor/förskolechef kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 18

19 Kränkande behandling BILAGA 2 Barn/elev kränker barn/elev 1. I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar den/de som fått förskolechefs/rektors uppdrag (mobbinggrupp e l) att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling används. 2. Ansvarig lärare/mentor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3. Ansvarig lärare/mentor pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. Den som blivit kränkt ges budskapet att skolans vuxna kommer att sätta stopp för kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. 4. Därefter sker samtal med den eller de som kränker, en och en, så direkt efter varandra som det är möjligt. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Fråga gärna: Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra? Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också 19

20 extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Ansvarig lärare utreder tillsammans händelsen med mobbinggrupp e l och avgör hur uppföljningen ska se ut. 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig lärare/mentor och representant från mobbinggrupp e l dokumenterar uppföljningen av händelsen. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 9. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 10. När förskolechef/rektor får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas vidare till Lärande och stöds verksamhetsledning. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta innebär att rektor/förskolechef kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 20

21 Kränkande behandling BILAGA 3 Barn/elev kränker vuxen 1. I en situation där kränkning har förekommit börjar förskolechef/rektor att utreda genom att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är: Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Blanketten Dokumentation av kränkande behandling används. 2. Ansvarig förskolechef/rektor meddelas om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. 3 När förskolechef/rektor får kännedom om att vuxen anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling skall detta anmälas vidare till Lärande och stöds verksamhetsledning. 3. Rektor/förskolechef pratar med såväl den som utsatts som med den som utförde kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma samt vilka följderna blir om beteendet fortsätter. 4. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning. 5. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Det är också extra viktigt att informera vårdnadshavarna i förväg om den/de som genomför samtalen är personer som eleverna inte känner särskilt väl. 6. Ansvarig förskolechef/rektor utreder händelsen tillsammans med mobbinggrupp e l och avgör hur uppföljningen ska se ut. 21

22 7. Uppföljning sker dagen därpå och de närmaste dagarna samt åter efter ca två veckor. Ansvarig förskolechef/rektor och representant från mobbinggrupp e l dokumenterar uppföljningen av händelsen. 8. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal. 9. Den eller de som kränkt behöver också följas upp och samtalas med under en period. 10. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Detta sker genom att förskolechef/rektor alltid informeras och diskussion om beslut tas. Detta innebär att rektor/förskolechef kopplas starkare till utredning och åtgärder. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till socialtjänsten och/eller kontakter med polisen. 22

23 Dokumentation av kränkande behandling/diskriminering/trakasserier Ärendet anmält av Ansvarig handläggare i ärendet Elevens namn Personnummer Skola/förskola/fritidshem Klass/avd Anmälningsdatum Beskrivning av händelsen Tillbudsrapport inlämnad Datum Information har skett till Datum Datum för samtal med berörd elev (samt ev anteckningar) Datum för samtal med övriga inblandade (namn + ev anteckningar) Datum för kontakt med vårdnadshavare (samt ev anteckningar) Åtgärdsprogram har upprättats Datum Åtgärdsprogram har inte upprättats Datum för uppföljning (ange med vem/vilka) 23

24 Ärendet är avslutat Ärendet överlämnas till Ärendet överlämnas till polis eller socialtjänst Datum Datum Datum Blanketten lämnas till rektor/förskolechef. Kopia (exkl anteckningar) lämnas till LoS exp. 24

25 Kontakter för mer information Barn- och elevombudet finns på Skolverket och ska hjälpa elever i frågor om kränkande behandling i skolan. Hit kan man vända sig för att få råd, stöd och hjälp. Adress: Barn- och elevombudet, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolverket.se Webbplats: I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: bo@bo.se Webbplats: DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter i samhället. Telefon: E-post: do@do.se Webbplats: 25