Yttrande avseende departementspromemorian Vissa samepolitiska frågor Ds 2009:40 samt promemorian Fusion av samebyar (komplettering till Ds 2009:40)

Transkript

1 Remiss nr Jordbruksdepartementet Stockholm Yttrande avseende departementspromemorian Vissa samepolitiska frågor Ds 2009:40 samt promemorian Fusion av samebyar (komplettering till Ds 2009:40) (Dnr Jo respektive Jo ) Samman fattning Kammarrätten konstaterar att det saknas en behovsanalys och en heltäckande konsekvensanalys av de förändringar som föreslås i rennäringslagen. Det är vidare angeläget att grundläggande samerättsliga frågor blir lösta innan nya regler införs i rennäringslagstiftningen. I promemorian har mycket kortfattat i en bakgrundsbeskrivning (sid. 49) förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare redovisats på ett förenklat och i olika sammanhang ifrågasatt sätt. Kammarrätten anser att det är en förutsättning för att införa det remitterade förslaget att ytterligare analyser sker och att detta bör göras i det fortsatta lagstiftningsarbetet. För att tydliggöra vissa av de problem som det remitterade förslaget innehåller lämnar kammarrätten följ ande synpunkter. Hansynsregel ( ) Rennäringspolitiska kommittén föreslog i sitt betänkande en hänsynsregel i lag om renskötselrätt av följande lydelse. Postadress Besöksadress Telefon l'elef~x E-post Ilos 714 Södra Tjariiptan Ch C6 53 kaniinwrattetiisundsnllojoin.~ Siindsvdl

2 &#~MAR?R;~TTEN I?!~NDWALL 5UEIo.GES DaidTXsR AdmD AdmD " Markägare och innehavare av renskötselratt skall visa hänsyn till varandras ratt att bruka marken och såvitt möjligt undvika att hindra varandras markanvändning. I skogsvårdslagen (1 979:429) finns regler om den särskilda hänsyn som skall tas till renskötseln vid skogsbruk. I lagen (xxxx) om bedrivande av rennäring finns regler om den särskilda hänsyn som skall tas till andra intressen vid bedrivande av rennäring. " Flera remissinstanser påtalade att den föreslagna hänsynsregeln var otydlig och att den genom sin formulering skulle kunna innebära att varje åtgärd som hindrar andra partens markanvändning skulle vara förbjuden. I den nu remitterade promemorian fastslås att förhållandena mellan markägare och den som utövar renskötselratt ar oklara vad galler hänsyn vid markanvändningen. I promemorian konstateras också att regeln som föreslås är allmänt hållen och därför kan leda till viss rattsosäkerhet. Kammarrätten anser att aven det nu aktuella förslaget till allmän hänsynsregel innebar en ökad rattsosäkerhet, b1.a. med beaktande av att det diffusa begreppet "skälig hänsyn" används. Regeln kommer att E ett utökat tillämpningsområde i förhållande till de hansynsregler som galler i dag. Den kommer att för markägare innebära att inte bara verksamhet som innebär avsevärd olägenhet för renskötseln ska undvikas utan aven att områden inom vinterbeteslandet kommer att omfattas. Kammarrätten konstaterar att den vaga regeln riskerar att medföra omfattande tolkningsproblem för enskilda och domstolar. Rennäringslagen innehåller sedan tidigare sådana vaga regler och strävandena bör istället vara att tydligare regler införs. Kammarrätten instämmer i bedömningen att någon uttrycklig skadeståndsregel inte bör inforas i denna vaga hänsynsregel. Postadress Besöksadress Telefon l'clcfax E-post Hos 714 Södra 'rlarngatari G6 00 OGO kanunarrat tenisurictsrnll~cl«in.s~ Suiidsvall

3 Samebyarnas jurinisknform och förvaltning I betänkandet föreslås att reglerna för samebyar så långt som möjligt ska vara desamma som för ekonomiska föreningar. Motivet för denna ändring uppges vara att samerna i så stor utsträckning som möjligt själva ska G bestämma om sina angelägenheter. Kammarrätten anser att ytterligare analyser om behov och konsekvenser måste ske i denna del. Det bör därvid också ytterligare Övervägas om föreningslagen lämpligen bör tillämpas även på medlemmar som inte driver ekonomisk verksamhet. Öppnandet av samebyarna kan medföra att sådana medlemmar antas. Kammarrätten anser vidare att de mycket omfattande hänvisningarna till lagen om ekonomiska föreningar bidrar till att göra rennäringslagen än mer svåröverskådlig både för den enskilde och i rättstillämpningen. Hänvisningarna har inte genomarbetats vilket innebär att de i vissa fall kan tolkas både som en hänvisning till lagen om ekonomiska föreningar och en hänvisning till rennäringslagen ("denna lag"). I förslagets 54 5 anges att talan mot samebyn om att ett beslut av bystämman ska upphävas eller ändras Er föras i de fall som anges i 7 kap lagen om ekonomiska föreningar. Enligt den senare bestämmelsen kan talan mot föreningen föras om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller i övrigt strider mot lagen om ekonomiska föreningar eller mot stadgarna. Talan om att beslutet ska upphävas eller ändras kan föras av föreningsmedlemmar, innehavare av forlagsandelar, styrelsen, styrelseledamöter eller verkställande direktören. Talan ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte talan inom denna tid är rätten till talan förlorad. I sistnämnda lagrum finna även bestämmelser om när talan far väckas senare. I 97 5 rennaringslagen anges att även beträffande beslut av syssloman ska reglerna om klandertalan tillämpas. Klandertalan enligt lagen om ekonomiska Postadress Besöksadress Telefon?'elelas E-post Box 714 Sodrn Tjarrigaran 2 06U kaminnrwttei?isiinds~~~~~@di~i~~.sc R51 21 Sundsvall

4 K A M ~ T T E N l:!~-ndw&l SVFRSES V3kdTCXAF AdmD AdmD föreningar fors vid allmän domstol vilket innebär att processen kan vara förenad med kostnader for den som for talan. Enligt nu gällande ordning fors processer om stämmobeslut och sysslomans beslut i samebyar genom överklagande till forvaltningsdomstol via länsstyrelsen och Sametinget, vilket innebär en kostnadsfri process för parterna (nu gällande lydelse 97 och 99 5 rennaringslagen). Om avsikten är att ändra nuvarande ordning till processer vid de allmänna domstolarna avstyrker kammarrätten förslaget. Om avsikten inte är att någon förändring ska ske i instansordningen bör förtydliganden ske i förslagets 54,97 och 99 5s. Kammarrätten ifrågasätter om det finns några skäl till att lämna nuvarande ordning for överprövning av de nu aktuella besluten. I promemorian har inte några sådana skal redovisats. Kammarrätten anser tvärtom att den processordning som tillämpas i forvaltningsdomstolama ar mest lämpad for dessa typer av mål och att det därför finns goda skäl att behålla den nuvarande ordningen for överprövning. B1.a. prövar forvaltningsdomstolarna enligt 10 kap. kommunallagen beslut enligt sådana grunder som skulle bli aktuella for samebys stämmobeslut. Också andra liknande frågor kommer under förvaltningsdomstols prövning, t.ex. vad avser beslut enligt lagen om viltvårdsområden. Samebyarnas verksamhet och medlemskap i sameby (18,25 5,43 6, 448, 45 6, s;) Ordningen med en utökad krets av personer som kan bli medlemmar kan innebära risker for godtycklighet. För att undvika detta kravs mycket tydliga kriterier for medlemskap i sameby och ett förtydligande av hur definitionen i rennaringslagen förhåller sig till begreppen i Sametingslagen. Förslaget bör vidare analyseras närmare utifrån det faktum att det ska vara möjligt for en sameby att ägna sig åt annan ekonomisk verksamhet an renskötsel. Det sistnämnda kan innebära att samebyar kommer att utöka markanvändningen i ett område dar flera användare finns. Det kan vidare innebära problem att tvinga Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Bos 714 Sodra T'jiirngatan kamtn,~rrattei~isuridsvallin\iioin.s~ Sundsraii

5 samebyarna att ta in oönskade medlemmar i den arbetsgemenskap som byn utgör. Kammarrätten anser mot bakgrund av vad som anförts ovan att förslaget att öppna samebyarna bör analyseras ytterligare utifrån skyddet for äganderätten i 2 kap regeringsformen. Om förslagen i denna del genomfors tillstyrker kammarrätten att rätt att jaga och fiska inom samebyn förbehålls samer som bedriver renskötsel med egna renar inom byn. Detsamma gäller rätt till virke på kronomark. De särskilda reglerna om röstning efter renantal bör enligt det remitterade förslaget gälla endast frågor som särskilt berör renskötseln samt jakt och fiske. Förslaget i denna del motiveras med att renägarna alltjämt väntas vara i majoritet och att särskild regel om minoritetsskydd for renägarna synes bli onödigt (sid. 73). Det framgår inte vad denna slutsats grundas på. Enligt kammarrättens mening bör utvecklingen med nya näringsgrenar avvaktas och analyseras innan ett minoritetsskydd for renägare avskaffas. I den remitterade promemorian anges att öppnandet av samebyarna med medlemmar som kan ägna sig åt annan verksamhet än renskötsel sannolikt kan innebära intressemotsättningar. Enligt karnrnarrattens mening bör, innan ett förslag som innebär risk for konflikter antas, frågan om hur dessa konflikter ska kunna lösas Övervägas. Kammarrätten anser att skälen till att upphäva bestämmelsen i 37 5 om medlems samtycke till slakt och samebyns bestämmanderätt i fråga om vem som ska sköta renmärkningen är otydliga. Frågan bör Övervägas ytterligare.... Postadress Besoksaclress Telefon Telefax E-post Hos 714 Sodra Tjirngatari I;amnariattcriis~~nCls~ilinJoin se Sundsvall

6 Samebys konkurs mm ( ) En sameby ska enligt det remitterade förslaget kunna försättas i konkurs. Vissa särskilda regler föreslås för att underlätta fortsatt renskötsel. Om samebyn upplösas på grund av konkursen ska en ny sameby bildas. Förslaget far anses vara en konsekvens av förslagen ovan om att lagen om ekonomiska föreningar ska tillämpas i större utsträckning. Även beträffande förslagen till regler om samebys konkurs bör konsekvenserna ytterligare analyseras innan reglerna genomförs. Koncessionsrenskötsel ( ) Koncessionsrenskötseln ska enligt förslaget alltjämt bedrivas i samebyform men särskilda regler ska gälla om medlemskap i byn och om byns verksamhet. Kravet på bosättning i koncessionsområdet ändras så att en koncessionshavare kan vara bosatt i Norrbottens län. I denna del har kammarrätten inte några synpunkter. Om överklagande (549, 978, 99 8) Som framgår ovan anser kammarrätten att det erfordras förtydliganden vad galler instansordningen för talan om ändringar av stämmobeslut och sysslomannabeslut. Konsekvenserna av att flytta sådana processer till allmän domstol - om detta är avsikten - har inte utretts på ett tillfredställande satt. Fusion av samebyar (7 8 och ag samt 868) Enligt det remitterade förslaget fattas beslut om fusion mellan samebyar av styrelsen i den övertagande samebyn och av bystämman i den överlåtande samebyn, varvid ett beslut kräver en majoritet raknad efter renantal. Fusionen Postadress Hesöksadress Telefo~i Telefax E-post Hos 711 Sodra 'Cjirnpnn iJ l<anii~ianatti.iusundsïiill@'do~i-i.se Sundsvall

7 W~~ARRA~N SkEffiE5 IXUUTCi.AR I. SUNDSVALL AdmD avslutas genom att den registreras av Sametinget. Vill medlemmar i den överlåtande föreningen föra talan mot foreningsorgan, revisor eller medlem i föreningen bekostas talan av medlemmarna. Skadeståndet tillfaller medlemmarna. Efter en fusion ska den övertagande samebyns byområde omfatta aven den överlåtande samebyns byornråde. Ansökan om tillstånd till fusion ska göras hos Bolagsverket. Det ar Sametinget som ar tillsynsmyndighet vad gäller samebyarna. Om samerattsliga problem skulle uppkomma har Bolagsverket möjlighet att inhämta yttrande från Sametinget. Istället för ett likvidationsforfarande föreskrivs att skadeståndstalan ska bekostas av medlemmar i den tidigare samebyn. Nar två samebyar sammanslagits genom fusion är det naturligt den övertagande samebyns byområde aven ska omfatta den överlåtande samebyns byområde. När det galler fusion med sameby i konkurs föreslås följande i den remitterade promemorian. Bestämmelser om att en sameby i konkurs ska kunna gå upp i en annan sameby genom fusion införs inte. Det införs inte heller bestämmelser om fusion av en sameby efter att konkurs avslutats utan överskott. Det bedöms inte heller krävas några särskilda regler i rennäringslagen om fusion av en sameby med ett helägt dotterbolag. En eller flera ekonomiska föreningar ska kunna gå upp i en sameby genom fusion. En förutsättning för fusion är dock att samtliga medlemmar i den ekonomiska föreningen redan ar medlemmar i en sameby och att den ekonomiska föreningen inte tillskjutits förlagsinsatser. Kammarrätten anser att förslagens konsekvenser inte har analyserats tillräckligt. Problemen som i dag föreligger med avgränsningar av olika samebyars byområden och betesområden har inte tillräckligt uppmärksammats och det föreligger fara för att dessa problem fördjupas om det nu remitterade förslagen införs. Det kan vidare vara förenat med svårigheter för Bolagsverket att uppmärksamma om samerattsliga problem föreligger varför den föreslagna ordningen i vart fall enligt kammarrättens mening bör förutsatta att yttrande alltid ska inhämtas från Sametinget. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Ros 714 Sodra?']iingatan U60-18 U6 52 ka~~ii~~rratteiusunds~~~li@),dc~~n.se Sunds~all

8 AdmD l &ergångs bestämmelser Enligt förslaget i promemorian Ds 2009: 40 ska lagändringarna trada i kraft den l juli Samebyarna ska dock senast ett år efter lagens ikraftträdande anta stadgar som överensstämrner med den nya lagen och anmäla för registrering till Sametinget. Har inte sådan anmälan skett inom denna tid f"ar Sametinget vid vite förelägga samebyn att vidta rättelse. Reglerna om medlemmars betalningsansvar i tidigare $5 ska tillämpas till och med utgången av det första räkenskapsår som börjar efter lagens ikraftträdande. Förslagen i promemorian "Fusion av samebyar"föres1ås trada i kraft den I juli Kammarrättens inställning i denna del är att det föreslagna ikraftträdandet framstår som alltför nära i tiden. Förslagen rör omfattande förändringar i regelverket och innebär nya administrativa åligganden för enskilda varför tidpunkten för ikraftträdandet bör flyttas fram. Yttrandet har beslutats av kammarrättslagmannen Christer Sjödin och kammarrättsrådet Hans Kareld efter föredragning av föredraganden Jeanette Sundqvist Pos~~dress Besöksadress 'Selefon Telehy E-post Ros 714 Sodra 7'jjrngat:m kanirnnrrattrnisunds~a11~odr~1n.sz Sundsvali