Peer feedback - att utvärdera egna och medstuderandes övningsuppgifter

Transkript

1 Peer feedback - att utvärdera egna och medstuderandes övningsuppgifter Tove Forslund Lärcentret i Åbo, februari 2006

2 1. Inledning Temat för den här uppgiften aktualiserades i olika sammanhang under hösten 2005, varför jag som slutuppgift i kursen Universitetspedagogik (6 sv) beslöt att sammanställa ett kompendium, utgående från litteratur. Mitt intresse för temat ligger framför allt i att se hur studerande kan handleda varandra på nätkurser, men utgångspunkten är vilken undervisning som helst jag tror också att det vad gäller detta tema inte finns någon större skillnad mellan nätbaserad och föreläsningsbaserad undervisning. Se även den handbok som Joakim Ramström skriver som slutarbete i TieVie 15 sp-utbildningen, där han koncentrerar sig på handledningen av stora grupper/masskurser (blir klar våren 2006). 2. Definitioner och problematisering av begreppen Jag har utgått från det som på engelska kallas peer feedback och peer assessment och på finska vertaispalaute och vertaisarviointi. Brown (s. 171) definierar peer assessment på följande sätt:..is assessment of the work of others by people of equal status or power. There is usually an element of mutuality in peer assessment... Peer-assessment in the context of student-learning may be divided into the giving and receiving of feedback and making formal estimates of worth of other students s work. Här hittar vi ett flertal problem då vi försöker översätta dessa uttryck på engelska och finska till svenska. För det första, hur översätter vi på ett bra sätt orden peer resp. vertais-? Här har jag valt att tala om att man ger feedback åt medstuderande, studerande ger feedback åt varandra/bedömer varandras uppgifter, men jag är också lite lat och använder uttrycket peer feedback på svenska. Feedback och palaute har en svensk motsvarighet i ordet återkoppling, men man kan också använda feedback på svenska, vilket jag gör här. Finskans arviointi har också flera betydelser på svenska. Det allmänna ordet utvärdering får åtminstone mig att närmast tänka på kursutvärdering, dvs. då studerande bedömer kvaliteten på undervisningen, eller att man utvärderar hur väl t.ex. en grupp har samarbetat. För arviointi använder jag därför här i stället bedömning (då man ger ett vitsord på eller ett omdöme om en övninsguppgift). Self eveluation/self assessment/itsearviointi kan översättas till självutvärdering/självevaluering/ självbedömning och bör inte förbigås i detta sammanhang, eftersom detta ofta kan tillämpas för samma övningsuppgifter där studerande ger feedback åt varandra. I bl.a. problembaserat lärande är utvärderingsprocessen mycket viktig den inbegriper det att medlemmar i basgrupperna (de grupper på ca 6-15 personer som jobbar tillsammans med lösningen av problemen/fallstudierna) som sista arbetsskede i problemslösningsprocessen utvärderar hur bra gruppen har arbetat tillsammans och också hur väl de enskilda medlemmarna i gruppen har jobbat. Denna utvärdering görs i gruppen som en självutvärdering och dessutom kan en av gruppens medlemmar utses till observatör, som uttyckligen har som uppgift att följa med och utvärdera gruppens arbete. Då man talar om handledning speciellt på nätkurser brukar jag tala om före-handledning, dvs. de instruktioner som läraren ger för en övningsuppgift. Jag vidhåller också att ju tydligare instruktionerna är, desto färre frågor får läraren då studerande arbetar med övninsguppgiften (eftersom de flesta frågor berör formen på inlämningsuppgiften och vad studerandes förväntas göra, och mera sällan är av den typen där svaren skulle betyda att studerande fördjupar kunskapen). Detta 2

3 kallar jag under tiden som-handledning, dvs. råd och svar på frågor medan studerande arbetar med övningsuppgiften. I detta skede kan studerande också hjälpa varandra, om frågorna t.ex. gäller var man kan hitta litteratur om studerande i grupp försöker tolka otydliga instruktioner leder det närmast till mer frustration. Efter-handledning är feedback, dvs. lärarens eller en medstuderandes respons på den inlämnade övningsuppgiften. I samband med feedbacken bedömer läraren eller medstuderande ev. också övningsuppgiften och ger ett vitsord för den. 3. Motiv för att låta studerande ge feedback åt varandra eller sig själva Det främsta syftet för att t.ex. på nätkurser med många inlämningsuppgifter och många studerande låta studerande ge feedback åt varandra är ofta den att detta system sparar lärarens tid, vilket är en mycket viktig aspekt att beakta då man ser till realiteterna! Eftersom den begränsade resursen lärarens tid är ett problem i nätkurser kan det medföra att lärarens feedback kommer sent om studerande ger feedback åt varandra så får de sin feedback snabbare (en studerande ger kanske bara feedback åt en person, medan läraren skulle vara tvungen att ge feedback åt 50 studerande). Men de facto uppnår man samtidigt också mer ädla mål, och som motiverar till att även en som förespråkar god undervisning och inlärning kan uppmuntra detta. Ett av motiven för att låta studerande ge feedback åt varandra på övningsuppgifter är att detta tränar upp de s.k. akademiska färdigheterna/arbetslivsfärdigheterna/allmänna färdigheterna, framför allt förmågan att ge och ta kritik - något som behövs i arbetslivet, i princip oberoende av sektor, både som arbetstagare, ledare och kollega. Att man skriver och låter någon annan ta del av texten och denna också ger feedback, varefter man förbättrar texten, är också ett arbetssätt som avspeglar skrivande i arbetslivet. Det är bra om studerande får ge feedback åt varandra både muntligt och skriftligt, eftersom detta nog kan ses som två rätt skilda färdigheter. I de flesta ämnen fungerar studerande som opponenter åt varandra i samband med uppsats- eller pro gradu-presentationer. Det är dock bra om de redan i ett tidigt skede av studierna har fått öva på detta i samband med korta övningsuppgifter. Om detta arbetssätt är återkommande inom ett ämne, betyder det att studerande under kandidat-/pro gradu-seminarierna kan ge sådan konstruktiv feedback åt varandra som är till verklig nytta för förbättring av arbetet. Om läraren ger feedback på många övningsuppgifter inom en och samma kurs så går det säkert en viss slentrian i feedbacken, vilket gör att studerande ev. inte läser den så noga ifall de emellanåt får feedback av sina medstuderande medför detta en behövlig omväxling, som gör att de bättre tar åt sig feedbacken. Det kan också upplevas motiverande att skriva en övningsuppgift för sina medstuderande och det kan vara motiverande att få feedback av dem, bl.a. eftersom studerande ofta är uppmuntrande mot varandra. Då studerande ger feedback åt varandra t.ex. utgående från rätt strikta kriterier för hur en bra inlämningsuppgift skall se ut så lär de sig även samtidigt för hur de skall skriva egna inlämningsuppgifter så att den följer kriterierna. Kriterierna för feedbacken gör också att bedömningen blir mer transparent, dvs. studerande vet vad de bör prestera för att få vilket vitsord. I Ramströms handbok för handledning på stora nätkurser betonas vikten av tydliga kriterier för feedback, vilka framgår i instruktionerna för övningsuppgiften. För att kunna bedöma andras arbete krävs också att de studerande är mycket väl insatta i temat vi vet ju att man lär bäst då man skall lära ut något åt någon annan, vilket även kunde överföras på denna typ av aktivitet. 3

4 Att studerande ger feedback åt varandra är ju också ett arbetssätt som aktiverar studerande och som också gör att studerande bättre lär känna de andra i studiegruppen. Forskning har också visat att det utvecklar studerandes kritiska tänkande och förbättrar deras självförtroende och ökar ansvarstagande och medvetande om gruppdynamik. Dessutom utvecklar det studerandes metakognitiva färdigheter. (Lindblom-Ylänne & Nevgi, s. 264, Brown s. 173) Självutvärdering kan ofta tillämpas för samma övningsuppgifter där studerande ger feedback åt varandra. Självevaluering stöder också förmågan att ge feedback åt andra och tvärtom. Självutvärdering utvecklar den studerandes metakognitiva och reflektiva färdigheter, dvs. det utvecklar den studerandes studietekniska färdigheter och självförståelse. Reflektivt lärande, där man t.ex. jämför ny information med tidigare kunskaper, stöder i sin tur utvecklandet av den egna expertisen. (Lindblom-Ylänne & Nevgi, s. 265) 4. Problem i peer feedback Ett vanligt problem då studerande ger feedback åt varandra är att feedbacken blir relativt intetsägande de studerande är uppmuntrande och positiva mot varandra, kanske för att inte straffas då de själva skall få sin feedback eller för att inte skapa konflikter i studiegruppen, men mer troligt pga. de inte har tillräcklig förmåga att ge nyttig konstruktiv feedback. De har inte satt sig in tillräckligt väl i temat för att kunna fråga, hitta svagheter eller ge goda råd. En annan orsak kan också vara det att de helt enkelt inte vet hur man ger feedback, oberoende av ämne. En orsak till att studerande inte kan ge bra feedback kan ligga i den upplevda kompetensen. Om de inte kan temat upplever de att de inte kan säga något eftersom de som skrivit uppsatsen/uppgiften ändå har satt sig in mer i temat och har större kompetens på området. Ibland kan hierarkier utanför klassrummet/inlärningsmiljön påverka hur de upplever kompetensen, dvs. om en studerande på en lägre årskurs skall ge feedback åt en på en högre, eller en ordinarie studerande skall ge feedback åt en öppna universitetstuderande på en ÖPU-kurs, så kan de uppleva att denna hierarki påverkar hur de bör ge feedbacken. Ofta då studerande kommer till en kurs förväntar de sig att läraren spelar en viktig roll och att det är lärare-studerande-kommunikationen som är den viktiga, de underskattar ofta kommunikationen med andra studerande. (Paz Dennen, s. 1) Studerande kan också ha den uppfattningen att det är lärarens uppgift att handha bedömningen i en kurs eller de upplever att det är en för dem för ansvarsfull uppgift. Man har också kommit fram till att studerande ofta ger ett för högt vitsord åt medstuderande.(brown, s ). Lärare kan också uppleva att resultaten från självbedömning eller peer bedömning inte är tillräckligt pålitliga. De är kanske inte heller villiga att ge avkall på sin uppgift att bedöma studerandes arbeten. (Brown, s. 173). Ett annat potentiellt problem är ju också att studerande kan vara väldigt kritiska mot varandra och rent av bli oförskämda. I de följande kapitlen skall vi titta på några förslag på lösningar till detta. 4

5 5. Allmänt om feedback Studerande kan ge feedback åt varandra i olika skeden av arbetet med en övningsuppgift. De kan ge feedback på en uppgift, varefter den som gjort uppgiften förväntas beakta kommentarerna och lämna in en ny variant av uppgiften, som kanske då bedöms av läraren. (Här kan lärarens tid inbesparas genom att hon/han inte behöver ge feedback i ord utan endast ett vitsord). Antingen kan enskilda studerande ge feedback åt varandra eller så kan grupper ge feedback åt andra grupper. Gruppens medlemmar har då hjälp av varandra i att hitta de aspekter som de bör ge feedback på och att formulera feedbacken. Om de ger feedbacken åt en hel grupp är situationen också mindre riskfylld, dvs. det är inte en risk att en enskild studerande blir kritiserad utan gruppen som helhet får kritik, och kan vid behov också bättre försvara sig, ifall feedbacken är osaklig. En allmän god regel då man ger feedback åt varandra är sandwich-feedback, dvs. man ger först ett allmänt positivt omdöme, därefter kommer kritiken och till slut avrundar man med något positivt. Feedbacken kan också göras till en dialog, dvs. den eller de som får feedbacken ger någon form av respons på feedbacken, antingen så att de lämnar in en förbättrad version av övningsuppgifter eller så att de ger ett svar på feedbacken som visar på att de förstått det som förts fram och där de också kan förklara närmare det som blivit oklart för dem som gav feedbacken. Feedback som dialog är bra på nätkurser eftersom man då får en uppfattning om hur mottagaren uppfattat feedbacken (vilket annars uteblir då man inte ser reaktionerna då den läser feedbacken) och man ser att mottagaren har hittat feedbacken i inlärningsmiljön och också läst igenom den. Den här dialogen känns även belönande för den som ger feedback. 6. Övningsuppgifter som lämpar för självevaluering och peer feedback Att studerande ger feedback åt varandra lämpar sig speciellt väl för typiska inlämningsuppgifter som har en produkt som slutmål (uppsatser, problemlösningar, posters). Det lämpar sig också för uppträdanden (performances, såsom muntliga presentationer, doktor-patient-diskussioner mm.) och för processer (ledarskap, gruppdynamik, projektledning mm). (Brown, s. 174). Portfolio och dagbok är verktyg för självutvärdering, dvs. detta är typiska former för övningsuppgifter som läraren använder då han/hon vill uppmuntra de studerande till att öva upp sin förmåga att kritiskt reflektera över dels kursens innehåll och dels sin egen inlärning. Här är det dock viktigt att läraren ger tydliga instruktioner för hur dagboken skall skrivas och också för hur de studerande ger vitsord åt sig själva, ifall självbedömning också ingår. Kärnfrågorna i självutvärdering är: - Vad har jag gjort? - Hur har jag gjort det? - Vad tänker jag om det som jag har gjort? - Hur kunde jag förbättra mitt angreppssätt? För instruktioner för dagböcker och portfolio, se Lärcentrets hemsida Uppsats, uppsatspresentation och opponentskap För att uppsatsskrivandet skall bli en lärande process är det viktigt med klara kriterier, börjande från formsaker, så som utseende, längd, deadlines mm. Det är viktigt med klara instruktioner för innehållsbehandlingen, för hur presentationen skall göras och vad opponenterna förväntas göra. 5

6 Instruktionerna för uppsatsen är ju ofta mycket bra i akademiska sammanhang. Däremot är opponentens uppgift ofta en aning oklar och man stöter på de problem som nämns ovan. I den anglosaxiska traditionen betonas här olika former av rubrics, dvs. en tabell över vilka kriterier som skall bedömas/beaktas och vad som krävs av en utmärkt, medelbra resp. just godkänd (eller motsvarande vitsordsskalor) uppsats. Denna typs matriser ger ett bra underlag inte bara för en studerande som skall ge feedback åt en annan studerande, utan förstås också för läraren som bedömer uppsatser och för uppsatsskribenten själv. Om man frångår benämningen opponent kan man också tala om peer editing, som är en form av handledning av annan studerandes uppsatsskrivande framom feedback på en slutlig produkt. I det här fallet hjälper studerande varandra på olika sätt att producera varsin uppsats. Till den slutliga uppsatsen som lämnas in kan läraren be den studerande bifoga en redogörelse för hur studiekamraten har påverkat uppsatsens slutliga utformning. (Paz Dennen, s. 4). Projektarbeten För projektarbeten gäller samma som ovan för uppsats. Här kan dock själva projektrapporten vara lösare i sin struktur än en uppsats. Större vikt läggs också vid själva projektet och de aktiviteter som föregår innan rapporten skrivs. I feedbacken åt andra studerande är det viktigt att ta fasta på själva projektarbetet framom rapporten. Då en grupp arbetar med ett projektarbete bör de även på olika sätt utvärdera sitt eget och andras arbete i gruppen. Detta kan göras t.ex. på teammöten, i individuella dagböcker eller i utvärderingsblanketter där de anonymt utvärderar gruppmedlemmarna. (Luca & McLoughlin, s. 3). Presentationsteknik Muntliga presentationer överlag passar bra för denna slags feedback. Här kan studerande iaktta både form och innehåll. Genom att mer fokuserat följa med andra gruppers/studerandes presentationer så lär man sig även för egna presentationer det är få andra typer av uppgifter där man lär sig lika mycket av både bra och goda exempel som just vad gäller presentationsteknik. Även en PowerPoint-presentation kan bra bedömas av andra studerande, eftersom den också har såväl form som innehåll. Identiska övningsuppgifter I de fall att studerande skall ge feedback åt en medstuderande som gjort exakt samma övningsuppgift är det förstås viktigt att båda först lämnar in sin egen uppgift innan de kan ta del av den andras detta går ju bra att göra i inlärningsplattform. Här kan det ställas höga krav på den feedback som de studerande förväntas ge åt varandra på själva innehållsbehandlingen, eftersom ju båda satt sig in i samma ämne. Utvärdering av grupparbetet Kriterierna för att bedöma hur medstuderande har arbetat i gruppen kan vara t.ex. - bidrag i gruppdiskussionerna - pålitlighet, dvs. gör i tid de uppgifter han/hon blivit tilldelad utan påminnelse - är trevlig att samarbeta med i gruppen - kan ta åt sig instruktioner, råd och kritik - hjälpsamhet och artighet - kan planera och organisera sitt eget och andras arbete - problemlösningsförmåga - ledarskap 6

7 (Se bl.a. Jacques, s. 228) Överenskommelse om kriterierna för bedömning En övningsuppgift/deluppgift kan vara för gruppen att tillsammans komma överens om vad kriterierna för bedömning av en uppgift skall vara detta lämpar sig bäst för autentiska uppgifter, där det finns ett mål som bör uppnås (t.ex. projektarbete, tidningsartikel, poster-presentation mm). Nätdiskussioner Nätdiskussioner är ju egentligen inte forum för inlämningsuppgift och feedback, utan en diskussion är ju en dialog där argument och idéer bollas mellan två eller flera personer. Vissa typer av nätdiskussioner på nätkurser är dock sådana att samma råd som för peer feedback kan tillämpas på dem; det behövs t.ex. också klara kriterier för vad en godkänd kommentar i ett diskussionforum är. 7. Goda råd för peer feedback Det är viktigt att läraren förbereder väl hur han/hon tänkt använda självevaluering eller peer feedback. Efter att läraren genomfört processen med studerande är det viktigt att tillsammans med dem också utvärdera hur det gick. (De olika skedena framgår bl.a. i Osmond, s. 17). Peer feedback är något som tar tid av de studerande om de tar sin uppgift på allvar, dvs. det är en övningsuppgift bland andra på en (nät)kurs och det bör därför också beräknas tillräckligt med tid för detta då man gör belastningsanalysen för kursen. Det är viktigt med klara kriterier som studerande förstår. Kriterierna kan ställas upp av läraren eller tillsammans med studerande. (Lindblom-Ylänne & Nevgi, s ). Kriterierna bör naturligtvis vara anknutna till kursens/övningsuppgiftens målsättningar. För att kunna formulera kriterierna för studerande måste läraren också ha klart för sig själv vilka de är. Läraren kan ev. också ge en modell på hur feedbacken kan se ut. Studerande bör veta om hurudan feedback de får/förväntas ge då de börjar göra uppgiften. Peer-assessment är kanske också bäst använt i syfte att förbättra inlärning framom att få fram ett vitsord på en övningsuppgift (Brown s. 170). Om de får vitsord är det bra att låta dem träna innan de får/ger sådan feedback som räknas med i vitsord. För att visa på att peer feedback också ses som en seriös del av inlärningsprocessen kan även den ges vitsord. Det behövs deadlines för såväl när uppgiften skall inlämnas som när feedbacken skall ges. I nätkurser bör det förstås också finnas instruktioner för hur feedbacken tekniskt ges åt medstuderande. Lärarens bestämmer vem som ger feedback åt vem. Om studerande ger vitsord åt varandra är det bättre att två studerande inte ger feedback åt varandra (för att undvika att studerande gör överenskommelser sinsemellan). Det är också bättre om fler än en studerande ger vitsord på en övningsuppgift (då kan ett medeltal bli det gällande vitsordet). (Lindblom-Ylänne & Nevgi, s ). Brown (s.182) ger följande råd åt lärare som vill börja med självevaluering och peer feedback: - starta smått - övertyga studenterna om att det är nyttigt - ge klara instruktioner åt studerande vad som förväntas av dem - se till att det är relevant för kursens mål och innehåll 7

8 - var flexibel och gör vid behov ändringar under kursens gång - reflektera noggrant över det du gör - var innovativ men upprepa de element som fungerar - låt studerande öva innan de ger och får feedback som påverkar vitsord - samarbeta med andra som sysslar med samma sak Litteratur: Jag har läst bl.a. följande litteratur för att få idéer och inspiration för mitt arbete: Brown, George with, Bull, Joanna & Pendelbury, Malcom: Assessing Student Learning in Higher Education. London Routledge Jacques, David: Learning in Groups. Kogan Press Luca, Joe & McLaoughlin, Catherine: A Question of Balance: Using Self and Peer Assessment Effectively in Teamwork. (Läst ) Orsmond, Paul: Self- and Peer-Assessment Guidance on Practice in the Biosciences. I serien Teaching Bioscience Enhancing Learning Series ftp:// (läst ) Paz Dennen, Vanessa: Peer Feedback Opportunities Into Online Learning Experiences. 19 th Annual Conference on Distance Teaching and Learning Läst Ramström, Joachim: Handledning på stora nätkurser (publiceras på Lärcentrets webbsida våren 2006). Lindblom-Ylänne, Sari & Nevgi, Anne (red.): Ylopisto-opettajan käsikirja. WSOY