Innehållsförteckning:

Transkript

1 Årsredovisning

2 2 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse...3 Omvärldsanalys...5 Personalekonomisk redovisning Sammanställd redovisning...21 Redovisningsprinciper...37 Verksamhetsområde Kommunledningsstaben...39 Verksamhetsområde Bildning...47 Verksamhetsområde Vård och stöd...63 Verksamhetsområde Samhällsbyggnad...75 Kommunrevisionen...83 Eda Bostads AB...85 Eda Energi...89 Valfjället Skicenter AB...91 Bilder: Eda kommuns bildarkiv och

3 3 Förvaltningsberättelse Årets resultat Resultatet för koncernen var tkr för Resultatet fördelar sig i koncernen enligt följande: Eda Bostads AB tkr, Eda Energi AB 0 tkr, Valfjället Skicenter AB -397 tkr, Utveckling Noresund AB -17 tkr och kommunen tkr. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens totala nettokostnader ökade med tkr från 2012 till Verksamhetens kostnader har ökat kraftigt från föregående år ( tkr). Jämför man det från 2011 till 2012 så är motsvarande siffra tkr. Verksamhetens intäkter har också ökat ( tkr) i jämförelse med 2011 till 2012 ( tkr) men det motsvarar inte den kraftiga kostnadsökningen. Kommunen har även i år en intäkt från AFA som redovisas som en jämförelsestörande intäkt. Beloppet är i paritet med föregående år. Avskrivningarna har minskat med 335 tkr Verksamheternas största avvikelser mot budget Det budgeterade resultatet för 2013 var tkr. Kommunens resultat på tkr visar en total avvikelse mot budget på tkr. Verksamhetsområde vård och stöd redovisar en negativ avvikelse mot budget med tkr. Individ och familjeomsorgen står för drygt hälften av underskottet ( tkr). De främsta orsakerna till detta är att många barn och unga har varit placerade på institution och familjehem och att försörjningsstödet har ökat i en takt som överskridit budget. Inom hemtjänstens verksamhet redovisas ett underskott på tkr. Den främsta orsaken är att den höga vårdtyngden har medfört personalförstärkningar som inte finns i budget.

4 4 Verksamhetsområde bildning redovisar en negativ avvikelse mot budget med tkr. Den största avvikelsen mot budget finns på gymnasieskolan ( tkr). Detta underskott beror främst på interkommunala ersättningar. Inför 2013 så höjde många gymnasieskolor sina ersättningsnivåer vilket det inte fanns någon täckning för i gymnasiets budget. Samhällsbyggnad visar ett överskott på tkr. Största avvikelserna är inom AME:s verksamhet ( tkr). Flyktingverksamheten har ett överskott på i tkr och HVB har ett överskott på tkr. Även gatusektion (931 tkr) och fastighetssektion (1 689 tkr) hade positiva budgetavvikelser. Kommunledningsstaben redovisar ett överskott på 1,9 mkr gentemot budget. Den största avvikelsen är att oförutsett inte utnyttjats under året ( tkr), vakanser på ekonomiavdelningen samt återhållsamhet med inköp. Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med tkr jämfört med 2012 och uppgick sammantaget till tkr. Kommunens skatteunderlag uppgick till tkr vilket utgör 67,9 % av de totala intäkterna från skatter och bidrag. Finansnetto Kommunens finansnetto minskade från tkr 2012 till 650 tkr Främsta orsaken till detta är att diskonteringsräntan på pensionsskulden sänktes 2013 vilket påverkar finansnettot negativt med en knapp miljon. Investeringsredovisning Kommunen hade en investeringsnivå på tkr Den budgeterade investeringsvolymen var tkr inklusive omföringar från Under året har ett antal investeringar slutförts. Bland annat kan nämnas: Gymnasieskolan Älvgården Vägbelysning Sjöledning Åmot Omläggning yttertak Gränshallen Bland projekt som påbörjats men inte färdigställts finns: Kommunen hade materiella anläggningstillgångar till ett bokfört värde på tkr varav tkr i mark, byggnader och tekniska anläggningar. Avskrivningarna uppgick till tkr. Årets investeringsnivå finansierades med egna medel och kommunen behövde inte ta upp några nya lån. Kassa- och banktillgångar var tkr vid årsskiftet vilket var en ökning med tkr jämfört med Pensionsskuld Skulden för pensioner intjänade från och med 1998 har ökat med 772 tkr till tkr. Ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade till och med 1997 har ökat med tkr till tkr. För att möta framtida pensionsutbetalningar finns drygt 20 mkr placerade. Avstämning av balanskravet Det redovisade resultatet 2013 uppgår till tkr. Avstämning av balanskravet Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: samtliga realisationsvinster Tillägg: realisationsvinster enligt 0 undantag Synnerliga skäl enligt KL 8 kap, 5 : Sänkt diskonteringsränta på pensionsskuld inkl löneskatt Tillägg: ianspråktagande av resultat utjämningsreserv Justerat resultat Justerat resultat från föregående år Kvar att återställa Vid avstämning av balanskravet får kommunen tillgodoräkna sig den sänkta diskonteringsräntan och så utnyttjar kommunen resultatutjämningsreserven enligt de riktlinjer som antogs i fullmäktige under Det justerade resultatet för 2013 uppgår då till -885 tkr. Kvar att återställa från föregående år finns tkr vilket innebär att det totala beloppet att återställa är tkr. Det budgeterade resultatet för 2014 (5 040 tkr) överstiger tkr vilket innebär att underskottet täcks in. Det är nödvändigt att de beslutade åtgärderna i budgetprocessen, främst inom vård och stöd, verkställs och får effekt Konstgräsplan, budget tkr. Förskola Koppom, budget tkr Familjecentral, budget tkr Morast handelsplats, budget tkr

5 5 Omvärldsanlys Inledning Att ha insikt i att händelser över hela världen påverkar kommunen gör det lättare att fatta beslut i den egna verksamheten. Det som händer i omvärlden har blivit allt viktigare för vår kommuns utveckling. Därför är det viktigt att lyfta blicken och identifiera trender som kan komma att påverka vår framtid. Region Värmland har fattat beslut om en regional utvecklingsstrategi Värmlandsstrategin Värmlandsstrategin är en plan för hur Värmland ska vara och uppfattas år Trender och skeenden som i omvärlden som troligen kommer att påverka Värmlands utveckling fram till år 2020 är: 1. Globaliseringen fortsätter 2. Gynnsam utveckling för råvaruutvinning 3. Allt äldre befolkning 4. Arbeta smartare och fler utbildade 5. Innovationer som nyckel till välstånd 6. Människors ökade rörlighet 7. Större fokus på regionförstoring 8. Omställning med hänsyn till miljö och klimat 9. Jobb och studier som attraktionskraft EU är en del av Värmland och Värmland en del av EU. Europa 2020-strategin innehåller fem övergripande mål för sysselsättning, innovation, klimat och energi, utbildning samt social sammanhållning. Dessa mål har brutits ner på nationell och regional nivå. I Värmlandsstrategin har Region Värmland kopplat initiativen i Europa 2020-strategin till regionala åtgärder inom de olika övergripande målen. Ett fördelaktigt geografiskt läge Eda kommun har ett strategiskt fördelaktigt geografiskt läge vid gränsen mot Norge. Inom en femton-

6 6 milsradie runt kommunen bor över två miljoner människor. Inom samma radie finns mer än fyra flygplatser. Järnvägsförbindelserna är relativt goda och närheten till Oslo gör även att tillgången till havet, färjor och rederitrafik är god. Kommunens geografiska läge och relativt goda kommunikationsmöjligheter gör att det är enkelt att ta sig till Oslo, Göteborg och Stockholm. Närheten till Norge ger Eda unika möjligheter för både invånare och företag. Oslo är vår närmaste huvudstad. Värmländska företag och företag i kommunen har etablerat sig på den norska marknaden. Norska företag har intresserat sig för etableringar i Eda kommun. Dessutom är Norge Sveriges viktigaste handelspartner. Gynnsam arbetsmarknad Som gränskommun till Norge har arbetsmarknad och företagande i Eda kommun ett gynnsamt läge och många Edabor pendlar dagligen över gränsen till Norge för att arbeta. Med den ombyggnad som sker av riksväg 2, mellan gränsen och Oslo, kommer förmodligen pendlingstiden förkortas och därmed underlätta för dagpendling. Var femte arbetspendlare till Norge bor i Värmland och den enskilt största arbetskommunen för värmländska inpendlare är Oslo. Värmlänningarna pendlar till arbeten inom byggverksamhet, tillverkning samt vård och omsorg. Förvärvsfrekvensen i Värmland påverkas starkt av den stora gränspendlingen. I nationell statistik räknas inte gränspendling utanför riket med. Det leder till att länet och Eda kommun får en lägre förvärvsfrekvens än vad som egentligen är fallet. Arbetslösheten i kommunen har under åren sett ut enligt följande: År Sökande som fått arbete Arbetslösa Källa: arbetsformedlingen.se År 2013 Arbetslösa I program med Totalt aktivitetsstöd år 4,3% 4,2% 8,5% 18-24år 6% 12% 18% Källa: arbetsformedlingen.se Ungdomsarbetslösheten i Värmlands län var 23 % i december år Arbetslösheten bland ungdomar i riket låg på 17%. I december 2013 var ungdomsarbetslösheten i kommunen 18%. Eda har fortsatt näst lägst ungdomsarbetslöshet i länet efter Årjäng som har den lägsta. I mitten av januari 2014 var sammanlagt 343 tjänster utlysta på Arbetsförmedlingen i Värmland varav 10 i Eda och 33 i Arvika kommuner. Vid samma tidpunkt förra året fanns 382 lediga tjänster i Värmland, 10 i Eda och 42 i Arvika. På NAV, som är arbetsförmedlingens motsvarighet i Norge, fanns det utlysta tjänster i Hedmark, Akershus och Osloområdet i januari 2014 och tjänster I kommunen kommer det att behövas arbetskraft inom handeln med tanke på de handelsetableringar som väntas ske. Satsningar på infrastruktur Kollektivtrafikresande längs Värmlandsbanan och riksväg 61 prioriteras av Värmlandstrafik. Det innebär att resor längs med dessa över lag fungerar tillfredsställande men kommunikationsmöjligheterna till Norge och Oslo skulle kunna vidareutvecklas. Pendlingsmöjligheter till Norge är av stort intresse för hela Värmland. Mellan åren investerar Trafikverket i den 14 mil långa järnvägssträckan mellan Kil och Ställdalen. Sex mötesstationer kommer att byggas vilket kommer att underlätta för både tågmöten och omkörning av tåg. Järnvägsnätet blir mindre känsligt för störningar och mer gods kan transporteras på järnväg. Möjligheter finns att skapa ett resecentrum i Charlottenberg som skapar bättre plats åt busstrafiken och en bättre kopplingspunkt mellan olika trafikslag. Kommunen anser att ett resecentrum är ett positivt tillskott som kommer att förbättra kollektivtrafiken i kommunen. Pendlingen med både bil, buss och tåg har stadigt ökat och den är omfattande till Osloregionen. Kommunen är beroende av vilka satsningar Statens Vegvesen, Jernbaneverket och norska NSB gör framöver. Infrastruktur är viktigt för samarbetet mellan Sverige och Norge för att få utveckling och tillväxt i området. ARKO gör en översikt med framtidsinriktning över infrastrukturen i gränsregionen. Det är viktigt att kommunikationerna till och från samt inom kommunen förbättras så att resandet underlättas för boende, turister och företag. Riksväg 61 är en viktig pulsåder för kommunen och en del i tillväxtstråket mellan Stockholm-Oslo. Under perioden 1999 till 2013 ökade antalet fordon från till fordon per år. Både personbilsoch busstrafiken har ökat med nästan 75%. Ökningen antas bero på den ökande gränshandeln. Även industrin och turismen har under perioden haft en stor tillväxt som bidragit till trafikökningen. Trafiken under år 2013 har minskat med drygt fordon och det är personbilstrafiken som står för minskningen.

7 7 Av diagrammet framgår att flest antal fordon passerar gränsen under juli månad. Påskveckan år 2013 inföll i mars månad medan påsken år 2012 inföll i april. Åtgärder på riksväg 61 sker fortlöpande. Under perioden kommer sträckorna Klätten-Åmotfors, Graninge-Speke och Åmotfors-Norra By samt ett antal övriga åtgärder genomföras. För närvarande pågår åtgärder i Arvika kommun. Eda och Arvika kommuner är de enda kommunerna som medfinansierar utbyggnad av riksväg 61 i Värmland med sammanlagt 70 miljoner kronor. Fortsatta satsningar på riksväg 61 är av avgörande betydelse för framkomlighet, trafiksäkerhet och fortsatt tillväxt. Etappen Charlottenberg-Riksgränsen är en stor flaskhals och Trafikverket har därför tagit fram förstudier för sträckorna Charlottenberg-Riks-

8 8 Enligt HUI Researchs rapport Nordisk gränshandel och turism 2012 som kom i september 2013, definieras shoppingturism som att konsumenterna reser längre för att handla vissa varor än vad som egentligen är nödvändigt. Shopping är det som gör att resan och vistelsen får ett mervärde. Gränshandel är en form av prisbaserad shoppingturism. Gränsgränsen och Charlottenberg-Eda Glasbruk som gäller både väg 61 och järnvägen. En vägplan för sträckan Åmotfors-Haganäset har tagits fram för den 4 km långa sträckan av väg 61 mellan Åmotfors och Norra By. Målsättningen är att sträckan Åmotfors Norra By byggs under Trafikverket har tillsammans med kommunen gjort en åtgärdsvalsstudie för Lerot omfattande järnvägsviadukter och väg 866. Viadukten vid Lerots hållplats är en flaskhals och har blivit en begränsning för lantbrukare i området och räddningstjänsten. Studien syftar till att identifiera smarta effektiva lösningar och åtgärder. Thon Hotel E-tjänster inom den kommunala världen utvecklas i rask takt och kommunerna i Värmland har gått samman för en gemensam lösning för länet. Projektet kom igång under 2013 och har redan resulterat i ett antal tjänster som finns utlagda på nätet och mer kommer de närmsta åren. För att e-tjänster skall kunna utföras av alla så krävs också ett väl fungerande bredband och där har Eda kommun arbetat mycket aktivt under året för att få igång fiberföreningar. Hittills har 9 föreningar bildats. I slutet av 2013 upphandlades förläggning av kanalisation för optokabel till den första sträckan av det stamnät som kommunen bygger och bekostar. Ett levande näringsliv Det lokala näringslivet bidrar till att Eda är en levande kommun. Här finns förutsättningar för utveckling av befintliga företag och nya etableringar. Det finns många spännande företag som tillverkar allt från jaktammunition, aluminiumgods, papper, sågade produkter till kaffemaskiner. Flertalet av företagen är fåmansföretag inom servicenäring, turism, tillverkning samt jord- och skogsbruk. Konjunkturinstitutets rapport från januari 2014 visar att tillväxten i svensk ekonomi ökar. Barometerindikatorn har stigit över 20 enheter på drygt ett år. Den fortsätter uppåt i januari. Av sektorerna i näringslivet bidrog framför allt tillverkningsindustri, detaljhandel och privata tjänstenäringar. Bygg- och anläggningsverksamhet har backat något. Småföretagarbarometern för Värmland hösten 2013 visar att småföretagen har en fortsatt tillväxtkraft. De räknar med betydligt starkare konjunktur under Konjunkturen i Värmland är dock något svagare än i riket som helhet. Barometern visar tydligt på den tillväxtpotential som finns i småföretagen i länet. Hela 70% av småföretagen i länet uppger att det finns goda expansionsutsikter framöver. Näst efter Västmanland är Värmland det län där småföretagen är mest optimistiska. Det som hämmar expansionsmöjligheterna är höga arbetskraftskostnader, svag efterfrågan och bristen på lämplig arbetskraft. Trenden med ett minskat nyföretagande fortsätter enligt Bolagsverkets statistik för Det startades totalt företag under 2013 vilket är en minskning med 2,0% jämfört med helåret Sedan revisionsplikten för mindre aktiebolag slopades 2010 samtidigt som aktiekapitalet sänktes är aktiebolag den mest populära bolagsformen. Nyföretagarbarometern är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket. Barometern visar också antal nyregistrerade företag per invånare i kommunen. Nyföretagandet i Värmland var år ,5 och snittet i Sverige 6,5. Enligt Statistiska Centralbyrån startade 87 nya företag i Eda år 2013 och lika många år Utvecklingen av antalet nya arbetsställen i Eda kommun sedan år 2005 visas i diagrammet nedan. En förklaring till att så många nya arbetsställen tillkom 2005 och 2007 är byggnationen och öppnandet av köpcentren på Eda Glasbruk och i Charlottenberg. Nyaktiverade arbetställen

9 9 handeln visar på en mycket stark utveckling över tid. HUI nämner i rapporten att sett till detaljhandelsutvecklingen per kommun under tidsperioden har Strömstad den bästa genomsnittliga utvecklingen med 10,6 procent och Eda är tvåa med 8,9 procent. Sällanköpsvaruhandeln omsätter betydligt mindre än dagligvaruhandeln eftersom prisfördelarna inte är lika stora, dock är de ett viktigt komplement och ökar handelns attraktionskraft. Är då gränshandeln långsiktigt hållbar? Enligt rapporten kommer folk alltid att åka över gränsen för att handla men frågan är hur de stora handelsströmmarna kommer att gå och om Sverige långsiktigt kommer att att ha en prisfördel gentemot grannländerna. HUI bedömer att gränshandelns drivkraft i form av prisskillnader mellan Sverige och Norge kommer att finnas kvar på års sikt även om ingen vet hur stora prisskillnaderna kommer att vara om 10 år. Eda är en internationell mötesplats som ger mervärde, inte minst för handeln som fortsätter att öka. Svensk Handels rapport Den svenska shoppingturismen 2012, som kom i juli 2013, visar att detaljhandelns utveckling 2012 varit relativt god och att besöksnäringen hade en kraftig tillväxt under året. Karaktäristiskt för sommarhandeln är också en omfattande shoppingturism. År 2012 var Edas försäljningsindex 421. Index i riket var 100. Eda hamnar på andra plats efter Strömstad med handelsindex 914. Indexet för gästnätter hamnade på 135. Enligt statistik från Handelns Utredningsinstituts databas Handeln i Sverige 2013, omsatte handeln i kommunen 2,2 miljarder Dagligvaror omsatte 1,6 miljarder och sällanköpsvaror 600 miljoner. Handeln sysselsatte 708 personer. Charlottenbergs Shoppingcenter hade 2,8 miljoner besökare 2013 vilket motsvarar antalet besök på centret år % av kunderna är norrmän. Omsättningen för 2013 hamnade på samma nivå som 2012 med 1,68 miljarder kronor. Centret invigdes i oktober år 2006 och sedan dess har omsättningen nästan fördubblats och dess yta är idag kvm och sysselsätter 550 personer. Charlottenberg Handelspark öppnade den 24 oktober 2013 och omfattar kvm handel. Handelsparken kommer att utvecklas i flera steg till ett kvm stort handelsområde. Den 9 april 2014 öppnar Morast Handelsplats med kvm handel. De nya handelsområdena som är under etablering beräknar att de behöver anställa personer Det finns färdiga detaljplaner för en fortsatt utbyggnad av handel i Charlottenberg. Marken är inte i kommunal ägo. Både Charlottenberg och Eda Glas- bruk är mycket intressanta områden för handel och flera exploatörer har varit i kontakt med kommunen. En fortsatt exploatering innebär fler arbetstillfällen och förhoppningsvis fler kommuninvånare. Det finns relativt gott om planlagda industriområden runt om i kommunen. Däremot saknas strategiskt belägen mark för planläggning av handel och industri. Det finns en vilja att utvecklas bland industriföretagen i kommunen. Enligt Statistiska Centralbyråns statistik fanns 121 arbetsställen inom industrin 2013 och de sysselsatte 737 personer. År 2012 fanns 122 arbetsställen som sysselsatte 778 personer. Teknikföretagens konjunkturprognos pekar på en måttlig produktionsökning på 4% för teknikföretag i Sverige under Produktionsnivån har under loppet av 2013 ökat något men minskar i genomsnitt med 4% Även antalet anställda har minskat under 2013 och förväntas bli oförändrat Småföretagsbarometern för Värmland län visar att industrin är optimistiskt inför det kommande året. Tillväxttakten för orderingången ökar och likaså sysselsättningstillväxten. Det främsta tillväxthindret som de värmländska industriföretagen ser är arbetskraftskostnaden. Kommunen har fått förfrågningar från företag både inom handel och industri som önskar etablera sig. Det är framförallt mark men även lokaler som efterfrågas. Kommunen har liten tillgång till både lokaler och byggklara tomter för näringslivsändamål. Däremot finns privata aktörer som kommunen hänvisar till. I kommunens Näringslivsprogram är ett av målen att värna om och stimulera tillväxt i befintliga företag samt stimulera nyetableringar. För att på sikt utveckla näringslivet behövs nya företag i fler branscher. Som ett led i detta arbete deltar kommunen i projektet Communicare som vänder sig till ungdomar i åldern år och som vill starta företag. Ett tryggt och bekvämt boende Ett av kommunens mål är att skapa en säker, trygg och frisk kommun som erbjuder attraktiva boendemiljöer. En utmaning för kommunen är att skapa attraktiva och bekväma boendeformer såsom trygghetsboenden och mindre lägenheter. En förutsättning för att få fler invånare i kommunen är att det finns attraktiva boendemöjligheter. Den nya Plan- och bygglagen innebär att planprocessen effektiviseras. En kortare planprocess gör att fler intressenter kan driva byggprojekt. Livskvalitet är att leva och bo i en trygg miljö. Enligt SCB:s medborgarundersökning 2013 upplevs kommunen som säker och trygg. Det är viktigt att arbeta vidare med att den upplevs så även i fortsättningen. Väljer man att bosätta sig i tätorterna eller på landet är

10 10 det alltid nära till naturen och fina omgivningar. Det gångna året ökade inte byggandet av enbostadshus men till största delen är det fortfarande på landsbygden intresset finns. Resultatet av de byggklara villatomter som sålts i tätorterna under året kommer kommunen att se under år För att lösa den förväntade bostadsbristen då nya jobb skapas inom handeln, gick kommunen ut med ett erbjudande om villatomter för en krona. Sammanlagt tog kommunen fram 69 tomter i Charlottenberg, Flogned, Koppom och Åmotfors. Intresset var störst för tomterna i Charlottenberg och där har i stort sett alla sålts. Skedsmo kommune med orterna Lilleström och Strömmen växer både när det gäller invånarantal, sysselsättning och näringsliv. Invånarantalet har det sista tio åren ökat med ca 900 invånare varje år. Statistisk sentralbyrå beräknar att befolkningen i regionen kommer att öka från dagens till år Enligt Statistisk Sentralbyrås (SSB) konjunkturtendens är hushållens utveckling i efterfrågan svag trots en god intäktsväxt och låga räntor. Efterfrågan från utlandet bidrar inte nämnvärt till produktionsväxt. Detta kommer att påverka utvecklingen under Arbetslösheten förväntas öka något under år 2014 och även en bit in i år Enligt statistik från Statistiska centralbyrån har småhuspriserna stigit i hela Sverige vid jämförelse av det fjärde kvartalet under 2013 och samma period året innan med ett snitt på 4% för hela Sverige. I Värmlands och Gotlands län har priserna sjunkit med 1%. I Eda ser marknaden ut som förra året. Under de senaste åren har nyproduktionen av lägenheter i kommunen ökat. Efterfrågan på lägenheter i Charlottenberg är betydligt större än tillgången. I övriga orter finns outhyrda lägenheter. Det pågår en planläggning av bostadsområden för flerbostadshus med lägenheter i Charlottenberg. Det finns behov av mindre lägenheter. Närheten till Norge skapar möjligheter Oslo är den region i Norge som växt snabbast och är en av de mest dynamiska stadsregionerna i Europa. Under det senaste decenniet har Norge haft attraktiva arbetsmarknader och antalet sysselsatta har stadigt ökat. I Eda pendlar nästan 700 personer till jobb i Norge. De som arbetspendlar ser i svenska myndigheters ögon ut som nolltaxerare vilket innebär att förvärvsfrekvensen blir missvisande eftersom de som bor i Sverige men arbetar i Norge inte räknas med. Om andelen sysselsatta skulle inkludera arbetspendlare skulle andelen höjas från 62,8% % till 76,2 % (Källa SCB: pendlingsstatistik 2010). Den norska ekonomin har haft en moderat fart men tillväxten förväntas ökas Norge har de senaste tio åren haft en befolkningstillväxt på närmare 1 % per år och ökat befolkningen från ca 4,5 miljoner till 5 miljoner personer under denna period. Oslo är den region som växer snabbast. Varken Hedmark fylke eller Eidskog kommune har fått del av befolkningstillväxten men Kongsvinger kommune växer däremot. Det finns avgångar med tåg till/från Oslo varje timme och man lobbar aktivt för att minska restiden till en timme. Det leder till att Kongsvinger blir en mer attraktiv stad att bosätta sig i. Järnvägsstationen i Åmotfors Grensetjänsten är ett gränsöverskridande samarbete mellan Sverige och Norge. Huvuduppgiften är att ta emot och behandla frågor från människor och företag som har någon form av gränsöverskridande verksamhet. Huvudsakliga arbetsuppgifter är information och att undanröja gränshinder. För att lösa dessa problem och för att få en så effektiv dialog som möjligt mellan svenska och norska myndigheter finns ett Gränsråd med medlemmar från myndigheter och organisationer på svensk och norsk sida. Grensetjänsten är delfinansierad av svenska och norska regeringarna samt Nordiska Ministerrådet.

11 11 ARKO är en sammansättning av de två regioncentren i området Arvika och Kongsvinger. En arbetsgrupp jobbar med ett projekt kring tillväxt när det gäller befolkning, kompetens- och näringslivsutveckling samt infrastruktur. Fokus är på ARKO som en grön region. Redan i dag sker stora satsningar på grön energi, miljövänlig framställning samt natur och kultur. Under 2013 fick ARKO EU-medel från Interreg Sverige- Norge för att genomföra ett projekt Ungdomscamp för fred Möjligheter till utbildning Gymnasieutbildningar erbjuds i hela Värmland eftersom alla kommuner ingår i ett gemensamt samverkansområde. Närmaste universitet finns i Karlstad och Oslo. Båda ligger cirka 11 mil från Charlottenberg. På den norska sidan finns en högskola i Lilleström med studenter, 9 mil från Charlottenberg, liksom forskningscentret Campus Kjeller. Det finns en folkhögskola i Arvika och i dess närhet en musikhögskola där Karlstads universitet bedriver sin musiklärarutbildning. Eda gymnasieskola tillsammans med Arvika gymnasieskolor har fått kvalitetsstämpeln TeknikCollege. Det är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i utbildningar så att det passar industrins framtida behov. Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Eda gymnasieskola har fått en kvalitetsstämpel på sin utbildning genom att bli certifierade för ServiceCollege. Den visar att eleverna ges relevant yrkeskompetens för jobb där servicekompetens är ett grundläggande krav, och att de är väl förberedda för en karriär i tjänstesektorn. Skolan kan nu arbeta vidare med det goda samarbetet med arbetslivet, där eleverna utför en del av sin utbildningstid. Programmet satsar även på utveckling inom områden som entreprenörskap, serviceanda och utbildning av kreativa och engagerade elever. I Värmland är utbildningsnivån bland befolkningen i åldern lägre än för riket. De stora skillnaderna ligger i att Värmland har en högre andel av befolkningen med en utbildningsnivå kortare än 3-årig gymnasial. För att möta framtidens kompetenskrav behövs kunskap och en ökad utbildningsnivå. Eda kommun erbjuder yrkesutbildning för vuxna inom industri och restaurang, vård och omsorg i samarbete med Årjängs kommun samt svenska för invandrare. Grundläggande- och gymnasieutbildning erbjuds också för vuxna. Det finns möjligheter till distansutbildning vilket blir allt viktigare. Arbetet med att förbättra ohälsan Ohälsotalet bland kommunens invånare har ökat under Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade i åldrarna år. Ohälsotalet för kommuninvånarna år 2013 var 40,6 dagar att jämföra med 2011 då det var 39,7 dagar. I Värmland var ohälsotalet 29,4 dagar 2013 och 29,6 dagar Av 2013 års rapport Om Värmlänningarna, som Landstinget ger ut, framgår att det allmänna hälsotillståndet har förbättrats i befolkningen under perioden Andelen dagligrökare fortsätter att minska i åldersgruppen år. Däremot har andelen med fetma ökat och även andelen med otillräcklig fysisk aktivitet. För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper prioriterar kommunen följande områden: delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och produkter, verka för sunda levnadsvanor samt förebyggande arbete mot tobak, alkohol och andra droger. Under 2014 fortsätter arbetet med åtgärder för att förbättra hälsan bland kommunens invånare. Det blir aktiviteter i vardagen för att må bättre men också inre hälsa och välbefinnande. I samarbete med föreningar, företag och andra aktörer har en mängd aktiviteter genomförts under år Några av dessa är Edaklassikern, Edas företag på fötter, matmässa under Charlottadagen och Sommarskoj för barn. Upplevelser I kommunen finns många gränshistoriska minnesmärken och kulturella sevärdheter. Redan innan fredsmonumentet restes 1914 var gränsen en betydelsefull mötesplats för norrmän och svenskar. Först 1959 fick platsen sitt namn Morokulien som idag är ett välbesökt turistmål. Föreningar har tagit vara på den historiska kunskap som finns i området och gjort besöksmål som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på detta är Eda Skans Museum och Järnskogs Beredskapsmuseum som skildrar norsk-svensk gränshistoria. Många kommer till kommunen för att uppleva de naturnära aktiviteterna. De natursköna omgivningarna lockar till fiske, kanotfärder och vandring. Anläggningar som drar mycket folk till kommunen är Eda Golfklubbs 18-hålsbana och Valfjället Ski Center.

12 12 Föreningslivet engagerar kommuninvånare och många eldsjälar lägger ner mycket tid vilket gör att vi har ett rikt föreningsliv. Det finns möjligheter till många olika fritidsaktiviteter i de anläggningar som finns, till exempel ishall, sporthallar, ridhus, styrkeoch skyttehall. I Eda kommun finns ett rikt och varierat utbud av kulturella aktiviteter, såsom musik, konst, litteratur, bibliotek, museum. Det finns en mängd livaktiga kulturföreningar och flera spännande museer. I kommunen finns också ett antal hembygdsföreningar och studieförbund som bedriver aktiv kulturverksamhet. Till detta kommer de kulturevenemang som arrangeras genom biblioteken. Det finns ett stort behov av kulturaktiviteter. En aktivitet som arrangeras varje år är Open Art som lockar många besökare under två veckor i juli. Open Art är ett samarrangemang mellan mellan kommunen, Region Värmland, Kulturens bildningsverksamhet och konstnärer. Turismen är den näring som ökar mest. Rese- och Turistnäringen i Sverige (RTS) har för första gången presenterat siffror om nyföretagandet i turistnäringen. RTS konstaterar att det är nästan 50 procent högre nyföretagande inom turism än riksgenomsnittet. Vartannat turistföretag bildas utanför storstäderna. Turismen är en framtidsnäring och en regional tillväxtmotor. I Värmland, Dalarna och Gävleborg har antalet nya turistföretag ökat med 13% jämfört med 2011 vilket är bättre än genomsnittet. Tillväxtverket konstaterar i sin rapport Fakta om svensk turism 2012 att turismens totala omsättning i Sverige ökade med 4,8 % 2011/2012 till 275 miljarder kronor. Turismen bidrog med arbetstillfällen, en ökning med 5,7% från För att turismen ska kunna utvecklas behövs ett ökat samarbete mellan näringen, turismföreträdare och samhället. HUI Research har tagit fram nyckeltal för turismen i Värmland och i kommunen Turismen omfattar inkommande övernattningsresor både svenska och utländska samt dagsresor längre än 5 mil. Rapporten visar att turismen i kommunen bidrog med 150 miljoner kronor i förädlingsvärde och omsatte 454 miljoner kronor år Turismen skapade sysselsättning för motsvarande 326 årsverken, antal sysselsatta, anställda och egna företagare. Gästnattsstatistiken redovisade gästnätter under 2012 vilket avser ca 7% av den totala gästnattsvolymen i Värmland. Det gäller kommersiella gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping. Boendeanläggningarna i kommunerna redovisar flest gästnät- ter i juli och augusti månad. Norrmännen svarade för 80% av gästnätterna eller Detta är en dubbelt så hög exportandel jämfört med Värmland som låg på 41% och Sverige på 23%. Morokulien Infocenter hade besökare 2013, vilket är en ökning med 34% från Trenden är att turistsäsongen förlängs, fler turister kommer i augusti och september och turistnäringen i kommunen upplever att antalet övernattningar på camping och hotell ökar. Tillsammans med näringslivet har kommunen utarbetat en handlingsplan för hur besöksnäring och turism kan utvecklas i kommunen. De slutsatser som kommit fram är att det är viktigt att förstärka och utveckla Eda som mötesplats. Ett led i detta arbete är satsningar på Fredsriket Morokulien för att göra området mer attraktivt. Valfjället Ski Center är en av de sydligaste alpina anläggningarna i Sverige och kan utvecklas till en åretruntanläggning med ett utbyggt boende och en breddning av aktivitetsutbudet framförallt i form av olika sommaraktiviteter. Arbetet med en detaljplan för området är påbörjad. Eda Golfanläggning har goda förutsättningar att bli en åretruntanläggning med konferensverksamhet och olika sommaroch vinteraktiviteter. Befolkning Befolkningsutveckling Vid årsskiftet 2013/14 hade Eda kommun invånare. Statistiken som redovisas nedan är, p g a viss fördröjning i redovisningen från SCB, från den 1 november 2013 då Eda kommun hade invånare. Av dessa var kvinnor och män. Befolkning Ålder Män Kvinnor Totalt Summa Källa: SCB Befolkningsutveckling År Befolkning Förändring Källa: SCB

13 13 Andelen utländska medborgare uppgår för närvarande till 22,3 procent vilket motsvarar personer. I kommunen bor alltså personer som är svenska medborgare. Den största enskilda gruppen utländska medborgare kommer från Norge: 17,5 procent av Edas befolkning har norskt medborgarskap. Det motsvarar personer. På andra till fjärde plats kommer: litauer 61 personer, tyskar 45 samt danskar 37. Totalt sett rymmer kommunen 41 olika nationaliteter. Andel utländska medborgare År Andel 21,5% 22,2% 22,3% Källa: KIR Flyttningsnetto Under det första halvåret har Eda haft ett negativt flyttningsnetto (antal utflyttade minus antal inflyttade) motsvarande 10 personer. Det innebär att det flyttat ut fler personer än vad som har flyttat in under perioden. Totalt har 40 personer flyttat till annan kommun i Värmland och fem personer har lämnat Värmland. Samtidigt har 35 personer flyttat in till Eda. Observera att statistik ännu inte finns tillgänglig för 2013 års andra halvår. Flyttningsnetto :a halvåret 2011 Källa: SCB 2:a halvåret :a halvåret :a halvåret :a halvåret Anledningarna till varför man flyttar till eller från en plats kan vara många. År 2012 undersöktes varför man flyttar till eller från Eda. Tabellen nedan visar några vanliga anledningar: Push Finns inget att göra i Eda Vill inte bo i Eda Eda är för litet Dåliga kommunikationer Familj/släkt/vänner bor inte i Eda Pull Aktiviteter finns Boende på landet Trivs/Uppvuxen i Eda Bra kommunikationer Familj/släkt/vänner Sysselsättning/arbete Källa: Enkät till verksamma inom handeln i Eda 2012.

14 14 Födelsenetto Hittills i år har 36 nya edabor fötts samtidigt som 57 stycken avlidit. Det ger hittills ett negativt födelsenetto på 21 personer. Observera att statistik ännu inte finns tillgänglig för 2013 års andra halvår. Födelsenetto :a halvåret :a halvåret :a halvåret :a halvåret :a halvåret Källa: SCB Prognos Generellt kan man se att befolkningen ofta sjunker under årets första kvartal, för att under andra och tredje kvartalen öka. Under de tredje och fjärde kvartalen börjar befolkningen åter minska, vilket trots ökningen under sommaren resulterar i att befolkningsutvecklingen på årsbasis är negativ. Möjligen beror detta på att ungdomar och studenter flyttar tillbaka hem till Eda under sommaren, och sedan flyttar igen under hösten. År 2012 var dock ett undantag då befolkningen tvärtemot ökade från och med våren. Även 2013 var ett undantag då befolkningen i stället mer eller mindre minskade under hela året. Enligt prognosen, som baseras på ett glidande medelvärde över befolkningsförändringen, kommer Edas befolkning minska med ytterligare 37 personer under år Från i december 2013 till personer i december Den streckade röda linjen visar prognosen för år Detta antagande baseras på att befolkningen enligt KIR minskar med 3,33 personer per månad under perioden Det motsvarar cirka 40 personer per år. Den genomsnittliga befolkningsminskningen har dock minskat sedan föregående år: förra året (2013) låg genomsnittsminskningen på 3,44 personer per månad. Detta är dock en tämligen enkel modell som snarare ger en indikation om en möjlig utveckling och skall inte tolkas som en helt tillförlitlig prognos. Det finns dock inga inherenta egenskaper i landsbygdsområden som per automatik leder till att den negativa befolkningsutvecklingen inte går att vända eller påverka. Viktiga faktorer är en god arbetsmarknad och ett välutvecklat näringsliv, goda boendemöjligheter med attraktiva och billiga boenden, samt goda kommunikationer. Ett stort antal nya arbetsplatser skapas just nu i Eda kommun och det finns en stark potential till att vända eller åtminstone bromsa den negativa trenden. Gatubild Åmotfors 1908

15 15 Måluppfyllelse Finansiella mål Den övergripande finansiella målsättningen för planperioden är att verksamheternas nettokostnader inkl avskrivningar, inte ska överstiga 97,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ambitionen är dock att långsiktigt ha resultat som medför att verksamheternas nettokostnader inkl avskrivningar, inte ska överstiga 95 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Utfallet 2013 är 101 %. Målet har inte uppfyllts. Resultatnivån för respektive år under planperioden ska inte vara lägre än 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Om avsteg från detta mål görs ska beslutet motiveras. Ett resultat på 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar 2013 ett resultat på tkr. Det redovisade resultatet för 2013 är tkr. Målet har inte uppfyllts. Målsättningen är att kommunens totala låneskuld inte ska öka, Detta innebär att kommunens investeringar ska finansieras med egna medel. Inga lån har tagits upp under Målet har uppfyllts. Övergripande verksamhetsmässiga mål Bra boendemöjligheter Befolkningen uppgick vid årskiftet 2013/2014 till invånare. Motsvarande siffra 2012/2013 var invånare. Följaktligen så har det skett en befolkningsminskning med 70 personer under Planen 2013 var att befolkningen skulle öka till invånare. Kommunen hade vid årsskifter 2013/14 tillgång till 44 byggklara villatomter, men endast två i Charlottenberg. Kampanjen köp en villatomt för en krona föll väl ut då nästan samtliga tomter i Charlottenberg såldes. Kommunen måste därför arbeta med att planlägga nya tomter samt tillskapa nya lägenheter främst i Charlottenbergsområdet för att öka eller bibehålla invånarantalet så att invånare stannar i Eda istället för att arbetspendla från exempelvis Arvika. I och med den kraftigt expanderande handeln i Charlottenberg finns potential att öka invånarantalet men det saknas boendemöjligheter. I barnomsorgen så har 99 % av antalet sökande av platser fått plats i sin närmiljö. Målet är 100 %. 68 % av föräldrarna har fått sin placering på utsatt datum. Inom Vård och stöds område finns det särskilda boenden och servicelägenheter med god standard i alla tätorter. Gruppboende med god standard erbjuds i Åmotfors. Alla beslut om boende verkställdes inom 3 månader. Goda kommunikationer Det som framkommit i mätningen Nöjd medborgarindex (NMI) är att det finns ett missnöje med snöröjningsstandarden, nattsläckning av belysning samt det eftersatta beläggningsunderhållet. För att nå målen som är uppsatta krävs en ambitionshöjning i frågan. Som det är nu har inte verksamheten råd med kvalitetshöjning av vägstandarden vilket medborgarna kräver. Bredbandssatsningen har börjat ta ordentlig form. Upphandling för nedläggning av stamnätet har skett för de första etapperna och arbetet tar fart under våren När det gäller att uppbyggnaden av IT-strukturen inom bildning så har alla lärare en egen dator. En till en -satsningen när det gäller för elever så är skolan inte mogen för att slutföra satsningen i nuläget. Upprustning av klassrumsteknik kommer dock fortsätta även framåt för att möta utvecklingen. Ett utvecklat näringsliv Handeln i kommunen växer så det knakar, men när det gäller antalet nystartade företag så har målet inte nåtts. Tyvärr har inte heller målsättningen inom näringslivsklimatet uppnåtts. I Svenskt Näringslivs ranking ligger Eda långt ner på listan av Sveriges 290 kommuner. För att förbättra dialogen med företagen så hade kommunen ambitionen att göra 50 företagsbesök 2013, utfallet blev 40 st. Inom skolan har man arbetat med att uppmuntra ungt entreprenörskap. En årskurs vid Gunnarsbyskolan har deltagit i Entreprenör 3.0 i samarbete med Norma i Åmotfors. Projektet avslutades på våren 2013 och föll väl ut. Personal har fått utbildning i Framtidsfrön som är ett arbetssätt kring entreprenöriellt lärande. Upplevelser 2013 utsågs till ett folkhälsoår i Eda. Ett antal aktiviteter har genomförts, exempelvis Edaklassikern, Eda på fötter, föreläsningar, matmässa. Under året har en handlingsplan för besöksnäring och turism fastslagits men ännu inte implementerats i verksamheten. Antalet besökande vid turistbyrån uppgick till vilket var betydligt fler än plan (51 400). I samverkan med Röda korset samordnades aktiviteter som sång, musik, bingo, hantverk, målning och högläsning för daglediga och äldre vid Träffpunkten i kommunens tre tätorter. I samarbete med andra kommuner anordnades länsdanser för funktionshindrade.

16 16 Tillsammans med Folkhälsorådet och Åmotfors Motorklubb anordnades även Seniorcruising för äldre som bor på kommunens boenden. Offentlig service En familjecentral har byggts upp under 2013 i samverkan mellan kommunen och landstinget, slutbesiktning av lokalerna genomfördes i december och verksamheten kan nu ta form och byggas upp successivt. Den kommer att vara viktig för att skapa naturliga mötesplatser och samverkan. Samhällsbyggnad har gjort framsteg gällande handläggningstider av exempelvis bygglovsfrågor samt en ökad tillgänglighet. Det finns fortfarande förbättringsutrymme inom kommunens hälso- och sjukvård, några av dessa områden är den hygieniska standarden, samt läkemedelshantering inom hemvården. Inom individ- och familjeomsorgen (IFO) har kommuninvånarna fått en god behovsrelaterad service. Det förebyggande arbetet har utvecklats i samarbete med bildning och landstinget i och med uppbyggandet av familjecentralen. Målen anses även uppfyllda inom vård och omsorg och kommuninvånarna har fått en god behovsrelaterad vård. Inom LSS och socialpsykiatri har man lyckats väl med sitt målarbete under 2013, alla brukare har fått en genomförandeplan och man har fortsatt arbetet med att öka rättsäkerheten. Livslångt lärande Bildning har fokuserat på att ge såväl barn/elever som föräldrar ett ökat inflytande samt ökad delaktighet i skolgången. Andelen behöriga till gymnasiet har ökat. Vissa svårigheter finns att rekrytera behöriga lärare inom förskolan, fritidshem, praktisk/estetiska ämnen samt språkämnen. Lärledare finns på samtliga skolor och leder arbetet med utvecklingsfrågor. AME ordnar sysselsättning och praktik åt människor som av någon anledning står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Av dessa har ett flertal sedan kunnat gå vidare till studier eller annan egen försörjning. Sammanfattning Inget målområde är helt uppfyllt utan endast delvis. Uppfyllelsegraden varierar också mellan de olika målen. Detta behöver dock inte enbart vara negativt utan visar också på fortsatta utveckling- och förbättringsmöjligheter. Behjärtansvärd insats 2013

17 17 Personalekonomisk redovisning 2013 Anställda Antal anställda / Personalstruktur Årsarbetare 31/ Antal anställda (personer) 31/ Årsarbetare per verksamhet 2013 Kommunledningsstab 24 Bildning 224 Vård och stöd 228 Samhällsbyggnad 58 Totalt 534 Antalet årsarbetare minskade totalt i kommunen med 5 årsarbetare liksom året innan. Bildning minskade med 9, medan vård och stöd ökade med 4 årsarbetare. Kommunledningsstaben och samhällsbyggnad var oförändrade till antalet. Könsfördelning Könsfördelning personer % Kvinnor 85 % Män 15 % Eda kommun fortsätter att totalt sett vara en kvinnodominerad arbetsplats. Jämfört med föregående år minskade antalet kvinnor med en procent och männen ökade med motsvarande procent. Deltidsarbetande antal anställningar % Kvinnor 42 % Män 4 % Deltidsarbetande anställningar fördelat på män och kvinnor är oförändrat sedan föregående år. Jobbmässa 2014 i Åmotfors

18 18 Ålder Genomsnitt ålder Kvinnor 48 Män 48 Totalt 48 Genomsnittsåldern är lika för män och kvinnor som arbetar i kommunen. Detta innebär en viss marginell ökning av medelåldern bland anställda jämfört med föregående år. Medelpensionsålder Medelpensionsålder för kommunens anställda är 64 år, vilket är ett år mindre jämfört med tidigare år. Siffran baseras på när anställda i praktiken går i pension oberoende av orsak. Pensionsavgångar Nedan visas antalet personer mellan år för respektive verksamhet och som inom en femårsperiod kommer att gå i ålderspension med antagandet om att pensionsåldern är 65 år. Verksamhet Antal Bildning 40 Kommunledningsstab 6 Samhällsbyggnad 16 Vård och stöd 30 Total 92 Av tabellen ovan framkommer att arbetskraftbehovet inom en 5 års period är stort i hela kommunen. Totalt kommer 92 personer att gå i ålderspension och det är en ökning med en person jämfört med föregående år. Utöver dessa finns de personer som slutar av egen vilja samt de som blir beviljade sjukersättning. Medellön Kvinnor Män Totalt Siffrorna visar medellön för heltidsanställda oavsett befattning. Medellönen har totalt ökat med 588 kr, vilket nästan är samma summa som föregående år. Arbetad tid- frånvarotid Nettoarbetstid 77 % 77 % 77 % Semester 8,6 % 8,7 % 9,2 % Sjukdom 4,8 % 4,8 % 5,9 % Föräldraledighet 5,6 % 4,6 % 3,5 % Tjänstledigheter 2,0 % 2,9 % 3,3 % Fackl. Verksamhet 0,2 % 0,2 % 0,2 % Studier 0,2 % 0,5 % 0,4 % Övrig frånvaro 0,9 % 0,9 % 0,8 % Total frånvaro 23 % 23 % 23 % (Ex på övrig frånvaro är kompledighet, närståendevård, olovlig frånvaro mm) Nettoarbetstiden är den tid som blir kvar när all frånvarotid är avräknad från bruttoarbetstiden. De senaste åren har den varit mycket stabil. När det gäller facklig ledighet är frånvarouttaget oförändrat sedan många år tillbaka. Föräldraledigheter har minskat för andra året i rad, medan semesteruttag och sjukdom ökat sedan föregående år. Noterbart är att den totalt nettoarbetstiden fortfarande är densamma under åren, trots att sjukfrånvaron accelererat. Nyckeltalet för nettoarbetstiden i Eda kommun är konkurrenskraftigt jämfört med övriga kommunala arbetsgivare. Frånvarotimmar per verksamhet och orsak Bildning Kls Shb V& S Semester Sjukdom Förädraledighet Övrig tjänstledighet Fackl.verk Ovanstående redovisning visar hur frånvarotiden är fördelad på respektive verksamhet. Övertid och fyllnadstid Övertid Timmar Totalt Kostnad Totalt kr Fyllnadstid Bildning Kommunledningsstab Samhällsbyggnad Vård & Stöd Totalt

19 19 Mertidsuttaget för de anställda har totalt ökat i omfattning under 2012 och Totalt ökade antalet timmar med cirka jämfört med tidigare år, vilket är en kraftig ökning. Nytt för i år är att vi även redovisar vad mertidsuttaget blir i kostnad i kronor. Kostnaden för vård och stöd är mycket hög och är också anledningen till att nya tjänster inrättats under året, men fler och andra åtgärder behöver sättas in för att minska dessa timmar. Med hänsyn till ökningen av övertiduttaget, samtidigt som det på långsikt inte är ett kostnadseffektivt sätt för att klara verksamheternas personalbehov, bör utvecklingen analyseras noga och åtgärder bör sättas in för att bryta trenden, i synnerhet inom Vård och stöd. Fyllnadstid är den extra tid som deltidsanställda jobbar upp till heltidsmåttet för anställningen. Övertid är den tid som anställda jobbar extratid utöver heltidsmåttet för anställningen eller på fridag som infaller på lördag, söndag eller heldag. Övertid och fyllnadstid i timmar per anställd person Fyllnad 50,23 Övertid 25,44 Total övertid/fyllnadstid 75,67 Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden per uppgick till tkr. Sjukfrånvaro Totalt sjuktal (%) 4,80 % 4,75 % 5,90 Sjukfrånvaro per vht. (%) Bildning 3,85 % 3,75 % 3,62 % Kommunledningsstab 4,38 % 4,90 % 3,41 % Samhällsbyggnad 1,40 % 1,10 % 3,27 % Vård & stöd 6,62 % 6,69 % 9,18 % Totalt 4,80 % 4,75 % 5,90 % Under år 2013 ökade sjukfrånvaron i hela kommunen med 1,15% jämfört med året innan, vilket är en stor ökning. Verksamheterna bildning och kommunledningsstaben minskade i totala procent under året medan samhällsbyggnad samt vård och stöd ökade. Den största ökningen skedde inom vård och stöd som under flera år ökat och under senaste året ökat med hela 2,49%. En partsammansatt utredning har tillsatts som ska granska orsaker till sjukfrånvaron inom vård och stöd, men resultatet kan bära frukt under den senare delen av Sjukfrånvaro i % avseende frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Bildning 24,59 % 33,06 % 32,09 % Kommunledningsstaben 40,01 % 76,76 % 85,95 % Samhällsbyggnad 5,09 % 0 % 29,77 % Vård och stöd 47,63 % 36,83 % 48,17 % Totalt 43,57 % 36,61 % 43,61 % Trenden är att antalet långtidssjukskrivningar ökar inom hela kommunen oavsett verksamhet. Sedan föregående år har alla verksamheter ökat i sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer utom inom bildning. Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid fördelat på åldersintervall < år 5,89 % 3,76 % 3,74 % år 4,43 % 4,37 % 4,81 % > år 4,95 % 5,22 % 7,13 % Totalt 4,80 % 4,75 % 5,90 % Slutsats sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har under en femårsperiod stigit oroväckande från en mycket låg nivå till en relativt hög nivå. Det gäller kommunen i allmänhet och för Vårdoch stöd i synnerhet. En utmaning är att öka frisknärvaron, och det är också en förutsättning för att hålla personalkostnaderna på en rimlig nivå. En partsammansatt analysgrupp avser under 2014 att implementera ett antal förslag, bla om nya mål för hälsotalen i kommunen som förhoppningsvis kan påverka resultaten positivt. Men ett långsiktigt och kraftfullt arbete krävs fortsättningsvis på alla nivåer i organisationen för att vända utvecklingen. De åtgärder som kommunen främst har jobbat med för att bibehålla och sänka sjuktalen under 2013 är följande: Anställda erbjuds 1 tim/vecka för friskvård på betald arbetstid. Punktinsatser utifrån behov som framkommit. Ex utbildningar och handledning Stödinsatser pga upprepad korttidsfrånvaro Handledning av arbetslag med psykisk ohälsa

20 20 Stresshantering Motionskampanjer med bonuspriser Ryggskola, utbildning i lyftteknik och ergonomisk genomgång av arbetsplatser Hälsoinspiratörer, 4 halvdagar per år med olika tema Sponsring i utvalda motionslopp. Egna frisksatsningar Tallmon Runt och Valfjällskväll Sjuk och friskanmälan till företagshälsovården som är en dygnet runt tjänst och som innehåller sjukvårdsrådgivning till anställda och stöd till chefer Tidig-rehab som innebär att företagshälsovården kontinuerligt träffar alla chefer, för att tillsammans gå igenom de sjukskrivna i syfte att se vad som kan göras och i ett tidigt skede upptäckta tecken på eventuell ohälsa Viktväktarna Tema APT, fokus på arbetsplatsträffar Utmaningar För att kunna få ett bra personalekonomiskt bokslut i framtiden finns en rad utmaningar inom personalområdet att ta tag i. Några av dessa insatsområden är följande. Rekrytering Trots lågkonjunktur är det svårt att rekrytera personer till vissa nyckelbefattningar med den kompetens som efterfrågas. Allt fler sökande finns till varje jobb, men en allt lägre andel av dem motsvarar kraven för uppgiften. Detta är visserligen en allmän trend på arbetsmarknaden, men många glesbygdskommuner känner av den mer än andra arbetsgivare. Det är därför troligt att Eda kommun som arbetsgivare i framtiden måste använda sig av flera alternativa sökvägar än de traditionella för att klara arbetskraftsbehovet. Samtidigt behövs ambassadörer som kan tala gott om oss som arbetsgivare för att långsiktigt kunna klara arbetskraftsbehovet. Utveckla koncerntänkandet För att kunna fortsätta att vara kostnadseffektiva är en avgörande förutsättning att utnyttja de stordriftsfördelar och samarbetsmöjligheter som finns inom den samlade kommunala organisationen. Trots att de kommunala verksamheterna är olika så finns det också likheter, där det föreligger möjligheter att använda samma administrativa stödfunktioner inom bl a ekonomi, personal och IT. Även lokaler, transporter, inköp och logistik är ytterligare exempel på områden där det fortfarande finns en potential som kan utnyttjas bättre. En utmaning är därför att ge incitament för ledningsfunktionerna på alla nivåer att utnyttja denna möjlighet. Målet bör vara att grundlägga en kultur, där koncerntänkandet är naturligt och därför prioriteras såväl i det dagliga arbetet som när det gäller framtidsfrågorna. Kompetensutveckling Kraven på den kommunala verksamheten skärps successivt hela tiden, både vad kommunerna ska klara och även med vilken kvalite olika tjänster ska levereras till kommuninnevånarna. Denna utveckling ställer allt högre krav på medarbetarna. En avgörande förutsättning för att klara av de ökade kraven är att fortbildning och kompetensutvecklingen ligger i nivå med de yttre krav som ställs på medarbetarna. En stor utmaning är därför att både få fram resurser för en sådan möjlighet och tillse att de fördelas på rätt typ av kompetensutveckling. Personalrörlighet Kommunens verksamhet är sällan statisk. Inom de stora verksamheterna Vård- och stöd samt Bildning innebär demografiska förändringar att verksamheten i allra högsta grad är dynamiska. Detta betyder att personalbehoven kan variera geografiskt i kommunen över tid. Det är därför viktigt att vår tjänsteproduktion snabbt kan anpassa sig till dessa nya förutsättningarna, även om de är temporära. De juridiska och administrativa hindren som begränsar rörligheten är sedan länge borttagna, men i praktiken så utnyttjas denna potential relativt begränsat. En utmaning är därför att försöka få utveckla motivationen och viljan att öka personalrörligheten i förhållande till behovsförändringar. Mimmi intervjuar Lasse Anrell vid Mat- och Trädgårdsmässan 2014

21 21 Sammanställd redovisning Eda kyrka

22 22 Resultaträkning (Belopp i tkr) Koncernen Eda kommun Verksamhetens intäkter Not Jämförelsestörande intäkt Not Verksamhetens kostnader Not Jämförelsestörande kostnad Not Avskrivningar Not Verksamhetens nettokostnader Not Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Not Förändring ansvarsförbindelse pensioner Res. pensioner enl. fullkostnadsmodell

23 23 Kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Koncernen Eda kommun Löpande verksamhet Årets Resultat Avskrivningar Förändring pens avs Förändring övriga avsättningar Not Reavinst / reaförlust Not Medel från verksamheten före förändr av rörelsekapital Kortfristiga fordringar Förråd Kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar Investering av materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Not Investering av finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Investeringsbidrag övr inkomster Not Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansiering Nyupptagna lån Not Amortering av långfristiga skulder Not Förändring av långfristiga fordringar Förändring av kortfristiga placeringar Förändring av långfristiga placeringar Aktieägartillskott Reavinst / förlust Kassaflöde från finansverksamheten Årets Kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

24 24 Balansräkning (Belopp i tkr) Koncernen Eda kommun Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not Maskiner och inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Not Bidrag till infrastruktur Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsmark och förråd Not Kortfristiga fordringar Not Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Därav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Not 25 Avsättning för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

25 25 Koncernen Eda kommun Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland Not skulder eller avsättningar Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser Not Koncerninterna Not Kommunalt borgens- och förlustansvar för egna hem Not Övriga förpliktelser Not Leasingavtal, bilar Hyresavtal kopieringsmaskiner, faxar, datorer Eda kommun har i september 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som Per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Eda kommun hade vid årsskiftet 2013 / 2014 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,095 procent.

26 26 Noter Not 5 Avskrivningar Not 1 Verksamhetens intäkter Koncernen Kommunen Eda kommun Taxor och avgifter Eda Bostads AB Hyror och arrenden Valfjället Skicenter AB Bidrag Eda Enegi AB Reavinster Övriga intäkter Kommunen Maskiner och inventarier Not 2 Jämförelsestörande intäkt Fastigheter och anläggningar Kommunen Återbetalning från Fora för AFA försäkring Not 6 Skatteintäkter Not 3 Verksamhetens kostnader Kommunen Preliminära skatteintäkter Kommunen Årets pensionskostnad: Nyintjänade pensionsförmåner Beräknade upplupna/förutbetalda skatteintäkter Justering slutlig skatt 2012: Prognos i bokslut Uppl löneskatt på nyintjänade pensionsförmåner Slutavräkning enligt Skatteverket Avsättning för pensioner Upplupen löneskatt på avsättning för pensioner Slutavräkning 2012 års skatteintäkter Pensionskostnader KAP- KL Löneskatt på pensionskostnader KAP-KL Not 7 Generella statsbidrag och utjämning Kommunen Pensionsutbetalningar Strukturbidrag Löneskatt på pensionsutbetalningar Utjämningsbidrag för inkomstutjämning Just individuell del Kommunal fastighetsavgift Just slutlig löneskatt på pensionsutbetalningar Tillfälligt konjunkturstöd 0 0 Regleringsbidrag Avgift för kostnadsutjämning Personalkostnader inklusive sociala avgifter Kostnader för material och köp av tjänster Bidrag Not 8 Utjämningsavgift LSS Finansiella intäkter Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Not 4 Jämförelsestörande kostnad Avgångsvederlag Valfjället Skicenter AB Eda Energi AB 8 5 Eliminering interna intäkter

27 Kommunen Ränteintäkter på rörliga bankmedel Not 10 Avstämning av balanskravet Kommunen Ränteintäkter på kundfordringar Årets resultat enligt resultaträkningen Ränteintäkter på lånefordringar Avgår: samtliga realisationsvinster Övriga ränteintäkter Borgensavgift Eda Bostads AB Övriga finansiella intäkter Tillägg: realisationsvinster enligt undantag Synnerliga skäl enligt KL 8 kap, 5 : Sänkt diskonteringsränta på pensionsskuld Not 9 Finansiella kostnader Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Eda Energi AB Eliminering interna kostnader inkl löneskatt Tillägg: ianspråktagande av 0 0 resultatutjämningsreserv Tillägg:realisationsförluster enligt undantag Justerat resultat Justerat resultat från föregående år Kvar att återställa Kommunen Ränta på pensionsskuld Räntekostnader för leverantörsskulder Räntekostnader för lån 0 0 Bankkostnader Övriga kostnader Not 11 Förändring övriga avsättningar Eda kommun, Sluttäckning soptipp Eda Bostads AB, skatter Eda Energi AB, skatter Not 12 Reavinst / reaförlust Eda kommun Not 13 Försäljning av materiella tillgångar Kommunen Fjärrvärmenät VA arbeten El arbeten Not 14 Investeringsbidrag övr inkomster Kommunen Statliga investeringsbidrag Eidskog Näringsservice KF

28 28 Not 15 Not 16 Not 17 Nyupptagna lån Eda Bostads AB Eda Energi AB Amortering av långfristiga skulder Eda Bostads AB Mark, byggnader, tekniska anläggningar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Eda Energi AB Kommunen Fastigheter och anläggningar Ingående balans Årets utgifter Avskrivningar Årets inkomster Bidrag infrastruktur Pågående arbeten Utgående balans Specifikation (kkr) Anskaffningsvärde Varav årets nettoanskaffning Årets avskrivning Ackumulerad avskrivn Utgående Värde Markreserv Verksamhetsfastigheter Skolfastigheter Servicehus Fritidsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Va-verkets anläggningar Reningsverkets anläggningar Gator, vägar, allmänna platser Fastigheter för annan verksamhet Industri- o hantverkshus Övriga fastigheter o anlägg- ningar Pågående arbeten

29 29 Not 18 Maskiner, inventarier, transportmedel, konstverk och samlingar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Utveckling i Noresund AB Kommunen Maskiner, inventarier, transportmedel, konstverk och samlingar Ingående balans Årets utgifter Avskrivningar Årets inkomster 0 0 Pågående arbeten Utgående balans Specifikation (kkr) Varav årets nettoanskaffning Årets avskrivning Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivn Utgående Värde Maskiner Inventarier Bilar, övriga transportmedel Konstverk o samlingar Not 19 Finansiella anläggningstillgångar Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Kommunen Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar Aktier Eda Bostads AB Aktier Valfjället Skicenter AB Aktieägartillskott Valfjället skicenter AB Aktier Eda Energi AB Aktier och andelar i Utveckling i Noresund AB Aktier Förenade Småkommuners Förs AB Aktier KommentusGruppen 2 2 AB Aktier Värmlandstrafik AB 0 0 Aktier West Wermland Invest AB Andelar Stiftelsen 9 9 Glaskogen Andelar Kommuninvest ek förening Långfristiga kapitalplaceringar Långfristiga fordringar Region Värmland, värmlandstrafik Eda Golfklubb Föreningen Folkets Hus, Charlottenberg Vägverket Perfecta Holding Valfjället skicenter AB Överföring till kortfristiga fordringar Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemission Eda kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgår till kr.

30 Not 20 Bidrag till infrastruktur Not 22 Kortfristiga fordringar Ombyggnad länsväg 631 i Korterud. Bidraget avskrivs på 25 år Koncernen Eda kommun Eda Bostads AB Valfjället Skicenter Eda Energi AB Not 21 Exploateringsmark och förråd Kommunen Bostadsmark under exploatering Varulager i Morokulien turistbyrå Eliminering interna poster Kommunen Kundfordringar Interimsfordringar Momsfordran Kommunal fastighetsavgift Uppl skatteintäkter 2012 / Skatteverket Kortfristig del av långfristig fordran Övriga fordringar Not 23 Kortfristiga placeringar i Kommunen Marknads Anskaffnings Marknads Anskaffnings Carnegi fonder (värde säkrat) Värmlands Kredit Garanti Förening Mina Fonder Stukturinvest Bankkonton Westra Wermlands Sparbank Ålandsbanken

31 31 Not 24 Kassa och bank Kommunen, specifikation pensionsavsättning Koncernen Förmånsbestämd ÅP Eda kommun Ålderspension PA-KL Eda Bostads AB Pension till efterlevande 0 21 Valfjället Skicenter Visstidspensioner Eda Energi AB Löneskatt avsättning Utgående avsättning Kommunen Plusgirot Nordea Kommunen, visstidsförordnaden Politiker 1 1 Westra Wermlands sparbank Aktualiseringsgrad 91% 83% Handelsbanken Skandinaviska Enskilda Banken Not 26 Långfristiga skulder Danske Bank Koncernen Eda Bostads AB Valfjället Skicenter AB Not 25 Avsättningar Koncernen Eda kommun pensioner Eda kommun återställande av soptipp Eda Energi AB Eliminering interna poster Eda Bostads AB uppskjuten skatt Eda Energi AB uppskjuten skatt Eda Energi AB Pensioner Kommunen, förändring pensionsavsättning Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- o basbeloppsuppräkningar Övrig post Förändring av löneskatt Utgående avsättning Not 27 Kortfristiga skulder Kommunen Leverantörsskulder Anställdas skatter och intresseavdrag Upplupna sociala avgifter Interimsskulder Semesterlöneskuld Upplupna löner inkl sociala avgifter Momsskuld Förutbetalda skatteintäkter 0 0 Uppl pensionsskuld, individuell del Uppl löneskatt på pensionskostn ind del Övriga kortfristiga skulder

32 Not 28 Pensionsförpliktelser Not 30 Borgensåtaganden Kommunen Koncernen Ansvarsförbindelse Eda kommun Ingående ansvarsförbindelse Borgensåtaganden Eda Bostads AB Pensionsutbetalningar Ränte- o basbeloppsuppräkning Förändring av löneskatt Aktualisering m m Utgående ansvarsförbindelse Borgensåtaganden Eda Energi AB Kommunalt borgens- o 0 51 förlustansvar Övriga förpliktelser Kommunen Not 29 Ansvarsförbindelser Koncernen Eda kommun Under året har inga utbetalningar skett avseende borgensansvar Eda Bostads AB Kommunen Charlottenbergs Energi AB

33 Driftredovisning (Tkr) Urspr. ram Ombudg. Fr 2012 Tilläggsanslag 33 Total budget Utfall Budgetavvikelse Kommunstyrelsen Gemensam förvaltning Politisk verksamhet Infrastruktur, näringsliv m m Fritidsverksamhet Värmlandstrafik Bildning Gemensam förvaltning Politisk verksamhet Turistverksamhet Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Musikskola Bibliotek Fritidsgårdar Förskoleverksamhet o skolbarnsomsorg Grundskola inkl grundsärskola Gymnasieskola inkl gymnasiesärskola Vuxenutbildning o övrig utbildning Vård o omsorg Bostadsverksamhet Vård och stöd Gemensam verksamhet Vård och omsorg Individ- och familjeomsorg LSS/Psykiatri Samhällsbyggnad Gemensamma Lokaler Gemensam verksamhet Gator, vägar, parker Miljö och hälsoskydd Räddningstjänst Fritidsverksamhet Särskilt riktade insatser Flyktingmottagande Vatten och avlopp Avfallshantering Övrig verksamhet Summa utskotten Finansförvaltningen Finansiering Verksamhetens nettokostnader Skatter och avgifter Summa / resultat

34 34 Driftredovisning per verksamhet Budget Utfall Avvikelse Utfall Serviceverksamhet Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m m Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Finansiering Investeringsredovisning (Tkr) Total Redovisning: Avvikelse budget Inkomst utgift Serviceverksamhet* Infrastruktur, skydd mm Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Affärsverksamhet * Serviceverksamhet består främst av kommunens lokaler, både egna och inhyrda. I mindre omfattning även möbler, informationsteknologi med mjukvara och personalbilar. Affärsverksamhet består av vattenförsörjning, avlopp- och avfallshantering samt fjärrvärme. I mindre omfattning även industrifastigheter och skogsdrift.

35 35 VA-verksamheten Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella kostnader (kap kostn ränta) Årets resultat Verksamhetens intäkter Konsumtionsavgifter Intern överföring slam Anslutningsavgifter Övr intäkter Verksamhetens kostnader Löner bokf Anläggn mtrl Entr o konsulttjänster Övr verksamhetskostn Fördeln kostn SB-förvaltn (8%) Fördeln kostn KL-förvaltn Red ass (40%) -172 Övr adm kostn Balansräkning Tillgångar Materiella anläggningstillgångar: Fastigheter och anläggningar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Avräkningspost Eda kommun Årets resultat Summa skulder o eget kapital

36 36 Redogörelse över kommunens pensionsförpliktelse Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser - pensionsförpliktelser som inte upptagits bland avsättningar Finansiella placeringar, bokfört värde Totala förpliktelser./. Finansiella placeringar (kommunens återlån) Tkr Finansiella placeringar, marknadsvärde Finansiella placeringar, markn värde./. Finansiella placeringar, bokfört värde 1,17 Aktualiseringsgrad 91,0% Fem år i sammandrag Antal invånare 31/ Skattesats kommunen, kr 22,25 22,25 22,25 22,25 22,25 Skattesats Landstinget, kr 11,20 11,20 10,75 10,75 10,75 Årets resultat, tkr Budgetavvikelse Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % 100,1 99,9 101,3 99,3 101,4 Nettokostnad per invånare, kr Nettoinvesteringar, tkr Långfristiga skulder, tkr Soliditet, % 77,8 79,1 79,5 80,7 81,6 Soliditet inkl pensionsåtagande, % 54,2 55,8 56,1 58,8 58,4 Balanslikviditet, % Borgens- och ansvarsförbindelser, inkl åtagande för pensionsförpliktelser, tkr

37 37 Redovisningsprinciper Den kommunala Redovisningslagen Eda kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning (RKR) med något undantag. Undantagen, som beskrivs nedan, gäller vissa avskrivningstider, periodisering av anslutningsavgifter samt dokumentation av redovisningssystemet. Materiella anläggningstillgångar Den kommunala redovisningslagen föreskriver att uppgift ska lämnas om materiella anläggningstillgångars anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Uppgifter om tillgångarnas anskaffningsvärde har hämtats från kommunens anläggningsregister. I de fall anskaffningsvärden ej har kunnat fastställas med hjälp av anläggningsregistret har manuell beräkning gjorts. De planenliga avskrivningarna följer RKR idé skrift, med undantag för vissa industrifastigheter där avskrivningstiden har beräknats till 33 år istället för rekommenderade 20 år. Kommunen har tidigare tillämpat kortare avskrivningstid för va-ledningar (25 år), men från 2007 följs RKR idé skrift, med en avskrivningstid på 50 år. Anläggningstillgångar avskrivs under respektive ekonomisk livslängd, för maskiner och inventarier är detta mellan 3-20 år, för fastigheter år. Bidrag infrastrukturella investeringar I enlighet med RKR rekommendation 6.2 redovisas bidrag till infrastrukturella investeringar som materiell anläggningstillgång och avskrivs på 25 år. Redovisning av finansiella tillgångar I enlighet med RKR rekommendation 20 har omklassificering från och med 2011 gjorts av finansiella tillgångar. Detta har inneburit att de finansiella tillgångar som inte brukas stadigvarande omklassas från anläggningstillgång till omsättningstillgång, ex är placeringar som är gjorda för att möta framtida pensionsutbetalningar. Resultatet av insamlingen till Barncancerfonden vid Cancergalan.

38 38 Exploateringsfastigheter Från och med år 2011 har exploateringsfastigheter oklassificerats från materiell anläggningstillgång till omsättningstillgång enligt god redovisningssed. Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter för bl a vatten- och avloppsanslutningar ska enligt RKR 18 rekommendation intäktsredovisas i takt med avskrivningstiden på anläggningen. Eda Kommun har valt att inte följa dessa rekommendationer då anslutningsavgifter används för underhåll och återinvestering i de aktuella anläggningarna. Skatteintäkter Redovisningen av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. I bokslutet för år 2012 redovisar kommunen de preliminära skatteintäkterna (enl SKL:s prognos), dels den justerade slutavräkningen för år I balansräkningen redovisas 2012 års avräkningslikvid som en kortfristig fordran, liksom slutavräkningen för 2011 års skatteintäkter. Periodiseringar Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter årsskiftet men som är hänförliga till redovisnings året, har skuldbokförts och belastar 2012 års redovisning. Löner som intjänats i december 2011 men utbetalas i januari 2013 (timlöner, OB-ersättning och övertids ersättning) har periodiserats som kortfristig skuld och belastar 2012 års resultat. Arbetsgivaravgiften för december 2012 har också periodiserats som en kortfristig skuld. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar, okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivar avgift. Semesterlöneskulden har klassificerats som kort fristig skuld. Pensionsskuld och pensionskostnader Årets pensionsutbetalningar, som utgörs av inbetalningar till KPA och alternativa lösningar, redovisas bland verksamhetens kostnader, liksom den preliminära löneskatten på dessa pensionsutbetalningar. Den samlade pensionsskulden finns i balansräkningen under raderna avsättning för pensioner, kortfristiga skulder och under raden pensionsförpliktelser om inte har upptagits bland skulder och avsättningar. Pensionsförmåner intjänade fr.o.m samt garantioch visstidspensioner, inklusive särskild löneskatt, redovisas som avsättning. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen. Den individuella delen som intjänats under 2012 och som utbetalas i mars 2013 redovisas som kortfristig skuld. Under ansvarsförbindelser finns de pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt, som är intjänade av arbetstagare och pensionstagare före Ansvarsförbindelsen ligger utanför balansräkningen och påverkar inte resultaträkningen. I enlighet med Redovisningsrådets rekommendation periodiserar kommunen den särskilda löneskatten för samtliga pensionsförpliktelser. Pensionsförpliktelser till förtroendevalda som ännu ej börjat utbetalas redovisas i enlighet med RKR rekommendation 2.1 som ansvarsförbindelse. Under år 2011 har diskonteringsräntan för pensioner sänkts vilket medfört kostnader. Dessa kostnader är enligt RKR rekommendation 3.1 jämförelsestörande. I årsredovisningen framgår detta av noter 8 och 9. Internredovisning Personalomkostnadspålägg Arbetsgivaravgifter/personalomkostnader har påförts respektive verksamhet genom procentuellt påslag i samband med löneutbetalningen. Följande procentpåslag har använts under 2013: Anställda: 38,46 % Förtroendevalda: 35,92 % Kapitalkostnader Nämndernas driftkostnader belastas med en internt kalkylerad kapitalkostnadsränta. Räntan beräknas på bokfört värde och räntesatsen har varit 5,0 procent. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8. I koncernbok slutet ingår Eda kommun och de bolag i vilka kommunen innehar en röstandel av minst 20 procent, nämligen Eda Bostads AB (100 procent), Eda Energi AB (100 procent), Utveckling i Noresund AB (100 procent) och Valfjället Skicenter AB (98,6 procent). Kommunen har också små ägarandelar i Värmlandstrafik AB, Kommentusgruppen AB, West Wermland Invest AB och Förenade Småkommuners Försäkrings AB, vilka inte ingår i den sammanställda redovisningen. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Kommunens redovisningsprinciper är styrande, vilket har medfört att bolagens bokslut har justerats något. Koncerninterna poster av väsentlig betydelse har uppskattats och eliminerats. I RKR rekommendation 8.2 beskrivs hur den sammanställda redovisningen ska vara uppställd, i den gemensamma förvaltningsberättelsen görs vissa avvikelser.

39 39 Verksamhetsområde Kommunledningsstaben Årets verksamhet Kommunledningsstabens verksamhet omfattar administrativa avdelningen, Utvecklingsavdelningen, ITenheten, personalavdelningen, Ekonomi och planering samt stabschefen tillika kommunchefen. Ekonomi och Planering Arbetet med sammanställning och färdigställande av den strategiska planen, årsredovisning, delårsrapport och prognoser har utgjort en väsentlig del av arbetet under året. Under året har en ny ekonomtjänst besatts vilket har minskat sårbarheten på avdelningen men framför allt medfört ett ökat stöd till verksamheterna. Ekonomi och planering har ansvaret för att samordna upphandling av varor och tjänster för kommunen. Detta har skett i samverkan med andra kommuner och myndigheter för att uppnå ekonomiska fördelar genom ramavtal eller samlade specifika inköp. Under 2013 genomfördes ett trettiotal upphandlingar bland annat: Ny förskola i Koppom, vägbelysning, fastighetsunderhåll 13 branscher, konstgräsplan, kalkning och Fiberstam Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningen ansvarar för kommunens strategiska utvecklingsarbete som omfattar näringslivsutveckling, besöksnäring, informationsverksamhet, infrastruktur, samhällsplanering, omvärldsbevakning och EU-frågor. Arbetet sker strategiskt och i samarbete med andra aktörer för att skapa tillväxt och ett bra företags- och innovationsklimat. Första spadtaget för fiber i Eda kommun togs i Köla

40 40 De viktigaste händelserna under året: Kommunens närvaro på sociala medier ökar. Inte minst på Facebook där Eda kommun, Gunnarsbyskolan åk 7-9, Eda Gymnasieskola, Fritidsgården och Musikskolan har egna konton. Det kommunövergripande kontot har nu fler än 500 gillare. Kommunens krisledningsplan har färdigställts. Folkhälsoåret 2013 marknadsfördes bl a med en 12-sidig broschyr som distribuerades till samtliga hushåll i kommunen. Första numret av nyhetsbrevet Aktuellt i Eda publicerades under våren. Det erbjuder våra kommuninvånare och företag kommunal information på ett enkelt och kortfattat sätt. I dagsläget publiceras nyhetsbrevet på hemsidan och facebook. Nyinflyttade får ett välkomstpaket från kommunen med matnyttig information om kommunens verksamheter, tjänster och allmän turistinformation. Välkommen till Eda finns i språkversionerna svenska, norska, engelska, tyska och holländska. En ny kommunövergripande informationsbroschyr har tagits fram tack vare medverkan från näringslivet i kommun. Västra Värmlandskommunerna har tagit fram en gemensam broschyr för att locka norska etableringar. Utvecklingsavdelningen har lanserat en blogg i syfte att sprida information om avdelningens arbete både internt och externt. Ett kvalitetsnätverk bildades under våren med representanter från verksamhetsområdena. Nätverket har sett över indikatorerna i verksamhetsplanen och analyserat varför resultatet ser ut som det gör. Arbetet med att ta fram en handlingsplan har påbörjats. I Pilotkommunprojektet har workshops hållits med ungdomar och bygdegrupper kring serviceutveckling. En enkät har skickats ut till hushållen om köptrohet och service i landsbygdsbutikerna. Kommunens varuförsörjningsplan har reviderats. Under vintern/våren 2013 anordnades i samarbete med Communicare en helt ny och unik starta eget-kurs som kallas Starta Eget 2.0. Utvärderingen visade att aktiviteten var mycket uppskattad, och antalet deltagare och antalet nya företag var ovanligt hög. Hittills har fem företagsträffar hållits och under hösten planeras ytterligare tre träffar. Landsbygdsrådgivaren har arrangerat fem företagsträffar för jord- och skogsbrukare. Under året har Eda initierat Almis mentorsprogram. Programmet går ut på att man som företagare kan få en mentor (eller bli mentor) för att utveckla både företaget och sig själv. En företagarförening har bildats. Föreningen heter Eda Näringsliv och är kommunövergripande och fristående. Kommunen har länge saknat en samarbetspartner på näringslivets sida och kommunen ser fram emot att tillsammans kunna utveckla kommunen. Ett koncept för att öka bostadsbyggandet har tagits fram. Ett antal bostadsområden med spridning i hela kommunen har identifierats. Dessa kommer att iordningställas och säljas ut till ett mycket reducerat pris. Intresset för tomterna var mycket stort, främst i Charlottenberg. Planer finns även att utveckla konceptet och kunna erbjuda helt byggfärdiga tomter till ett fast pris. I samarbete med Arvika, Säffle och Årjäng har ett Norgeprojekt initierats. Projektet syftar till att finna företag i Norge som är intresserade av etablering och samarbeten med västra Värmland. Arbete med att skapa en Företagslotsgrupp har pågått under hela året. Grundtanken är att Företagslotsen inte är en person eller en arbetsuppgift det är ett förhållningssätt som vi alla borde ha. Målet är att lära av varandra, effektivisera och förbättra servicen till det lokala näringslivet. Ett försök att bättre knyta ihop shoppingcentret med centrum har initierats. Projektet kallas Shoppingbussen, och går ut på att erbjuda gratis minibuss och engagera handlarna att ta fram extra lockande erbjudanden. Iden baseras på Sunnes idé, vilken slagit mycket väl ut. Det finns planområden för industri i kommunen men områden för handel är starkt begränsade. Det är privata fastighetsägare som har mark i attraktiva skyltlägen. Kommunstyrelsen har gett plantillstånd till två privata aktörer under 2013 och planen kommer att färdigställas under året. Eda Bostads AB har fått plantillstånd för byggnation av flerbostadshus i Charlottenberg. Kommunen har tillsammans med Trafikverket ett projekt om tänkbara och lämpliga åtgärder för att öka tillgängligheten vid Järnvägsövergången i Lerot. Åtgärdsvalsstudien syftar till att identifiera smarta och effektiva lösningar för flaskhalsen. Bildandet av fiberföreningar ute i bygderna pågår. Hittills är 10 föreningar bildade eller under bildande. Information om kommunens roll har skett vid samtliga upptaktsmöten. Kommunen är ansvarig för stamnätet och stöttar föreningarna i skapandet av lokala fibernät. Under hösten 2012 genomförde West Sweden en analys av vilka idéer i den kommunala förvaltningen som kan bli internationella projekt. Under år 2013 har kommunen valt att arbeta med att konkretisera inriktningarna tillsammans med övriga värmländska

41 41 kommuner i EU-nätverket. Särskilt fokus kommer att ligga på utveckling av kollektivtrafiken och på etableringsfrågor. West Sweden upphör med sin verksamhet under år It-enheten Drift och uppdateringar av de stora verksamhetssystemen utförs kontinuerligt av IT-enheten.Under 2013 har ett stort arbete lagts ned för att införa ett nytt operativsystem på alla arbetsstationer. Arbetet kommer att färdigställas under första kvartalet E-tjänster har lanserats i Värmland och alla kommuner samarbetar kring en gemensam lösning. Eda kommun har infört 9 e-tjänster och inom de närmsta åren kommer sannolikt antalet öka betydligt, eftersom vi nu har en lättarbetad plattform och möjlighet att införskaffa nya tjänster till ett rimligt pris. I kommunens bredbandssatsning för företag och allmänhet har ett samarbetsavtal undertecknats med TeliaSonera/Skanova för att trygga ett framtida driftsäkert nät. Upphandling för första stamnätssträckan är färdig och grävning samt nedläggning av kanalisation sker våren Personalavdelningen Personalavdelningens verksamhet har under 2013 präglats av ett något annorlunda stabsstöd. En stor del av insatserna har varit koncentrerade på att hantera och understödja Vård- och stöd med en serie olika personalfrågor, med hänsyn till att chefstjänsterna inte varit tillsatta fullt ut under året. Ett annat projekt där personalavdelningen biträtt till stor del inom Vård och stöd är genom att undervisa och bidra med kunskapsöverföring beträffande schema-modulen Time-Care. Målsättningen är att fler arbetsplatser skall få tillgång till denna modul för att i högre utsträckning kunna matcha personalens önskemål beträffande arbetstider med verksamhetens behov. Det som hänt rent lönehanteringsmässigt är att den återstående delen av LSS- verksamheten under 2013 anslutits till den elektroniska avvikelserapporteringen i självservice. Därmed är denna rapporteringsrutin, direkt in i personalsystemet, fullt utbyggd. Sjukfrånvaron i kommunen har under 2013 ökat i alla verksamheter i allmänhet, men inom Vård- och stöd i synnerhet. Därför har en arbetsgrupp tillsatts, vars uppgift varit att analysera orsakerna till denna utveckling samt att komma med konkreta förslag på åtgärder för att vända utvecklingen. (Gruppens arbete presenteras i februari 2014). Pensionsinformation har genomförts gentemot delar av Eda kommuns anställda i samarbete med KPA. Avsikten har varit att de den anställde en allmän uppfattning om pensionssystemets funktion, och vilka egna möjlighet som finns att på sikt påverka pensionsnivån. En grupp har tillsatts under under 2013 för att inventera vilka prioriteringar som behöver göras beträffande framtida kompetenshöjande insatser gentemot kommunens ledare. Administrativa avdelningen Administrativa avdelningen ansvarar för administration kring politiska sammanträden, samt service gentemot besökare, kommuninvånare, anställda och politiker. Service i många olika former såsom utlämnande av allmänna handlingar från diariet, ta emot besökare till kommunhuset, bemanna och svara i huvudväxeln samt sekreterarskap i politiska organ. Årets verksamhet har löpt på väl. Organisationen är effektiv men samtidigt väldigt sårbar. För att få allt att fungera med så få resurser krävs en mycket noggrann planering. Vid längre frånvaro är det ofrånkomligt att verksamheten påverkas. Avdelningen har under 2013 arbetat med att utbilda internt hur man bör skriva tjänsteskrivelser. Mycket tid har också lagts ned på att arbeta fram nya mallar i Libre office. Bra boendemöjligheter Indikatorer Enhet Mål 2013 Befolkning Antal innevånare Utfall 2013 Mål Ohälsotal Dagar 45 40,6 45 Tillgång byggklara Antal villatomter Planberedskap Nivå God Mindre Utgår God (9) Tryggare medborgare Poäng (100) (39) Attraktivt att bo och leva Index (100) Goda kommunikationer Indikatorer Enhet Mål 2013 Nöjd regionindex (NRI) Index (100) Utfall 2013 Mål Utgår

42 42 Ett utvecklat näringsliv Indikatorer Enhet Mål 2013 (31) Andel förvärvsarbetande (33) Nya företag/ invånare Förändring i antal förvärvsarbetande/ invånare Utfall 2013 Mål 2014 % Antal 5 3,5 5 Antal >6,0 KkiK har tagit bort måttet >6,0 Näringslivsklimat Betyg < ) Utgår Företagsbesök Antal Utgår Deltagande i internationella Antal 1 0 Utgår EU-projekt Planberedskap -industri -handel Nivå 2 nya planer 0 2 nya planer 1) Ranking Rankingen för 2013 kommer den 9 maj Kommentar till måluppfyllelse Kommunen har tillsammans med näringen tagit fram ett näringslivsprogram vars syfte är att främja tillväxt i befintliga företag och göra hela kommunen attraktiv för nyetableringar. Prioriterade målområden är servicenivå, information, dialog och marknadsföring. För att nå målen finns ett handlingsprogram. Utvecklingsavdelningen har genomfört de aktiviteter som prioriteras i planen. Avsikten är att programmet ska uppdateras i samverkan med näringslivet. Sysselsättningsgraden i % av totala antalet invånare mellan 20 och 64 år var 64 % Målet för 2013 är 75%. Resultatet bygger på SCB:s arbetsmarknadsstatistik och i denna ingår inte de kommuninvånare som arbetar i Norge. Om de skulle inkluderas uppnås verksamhetsmålet. Antalet nya företag per invånare 2013 var 3,5 och målet för 2013 var 5. Uppgiften är hämtad från KKiK och avser första halvåret Målet uppnås inte. Enligt SCB:s företagarregister etablerades 87 nya företag i kommunen förra året. År 2013 registrerades också 87 nya företag. Målet för näringslivsklimatet i kommunen är att hamna på plats 200 och däröver i Svenskt Näringslivs ranking. I 2012 års ranking, som kom våren 2013, hamnade Eda på plats 280 att jämföra med 2011 då kommunen hamnade på plats 281. Verksamhetsmålet uppnås inte. Upplevelser Indikatorer Enhet Mål 2013 Omsättning detaljhandel (HUI) Detaljhandel försäljning (HUI) Gästnätter (TEM) Besökande turistbyrå Arbetstillfällen inom turismen (TEM) 1) Avser utfallet Utfall 2013 Mål 2014 Mkr ) Index (100) ) 425 Antal Antal Antal God offentlig service Indikatorer Enhet Mål 2013 Nöjd medborgarindex (NMI) Kundnöjdhet Kommunledningsstab Utfall 2013 Mål 2014 Index Utgår % Ingen mätning Utgår Valdeltagande % - Inget 67 val (1) Tillgänglighet e-post % (2) Tillgänglighet % telefon (3) Bemötande % (13) Webbinfo % (14) Medborgare % deltagande (15) Inflytandeindex Index Utgår (NII) Sjukfrånvaro % 4,0 5,9 4,0 kommunen Sjukfrånvaro Kommunledningsstab % 1,8 3,41 1,8 Medarbetarnöjdhet kommunen Medarbetarnöjdhet Kommunledningsstab % Ingen mätning % Ingen mätning Utgår Utgår För att förbättra dialogen med företagen var målet att göra 50 företagsbesök Per den 31 december hade 40 företag besökts, målet har därför inte uppnåtts.

43 43 Årets ekonomiska resultat Budget 2013 Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnader Avvikelse mot budget Kommunövergripande löneökningskostnader Kommunchef Ekonomi IT Administrativa Personal Utveckling Utvecklingsavdelningen Budgeten för avdelningen minskades med 690 tkr inför Tjänsten som informationsansvarig har tagits bort enligt beslut från kommunfullmäktige. Det har påverkat verksamheten i stor utsträckning. Budgeten har överskridits med 248 tkr. Lönekostnaden för den informationsansvarige var inte finansierad i 2013 års budget. Kommunstyrelsens beslut om restriktivitet avseende inköp innebar en tydlig återhållsamhet. Avsikten var att ge ut en informationstidning till kommunen under hösten och pengar från marknadsföringsbudgeten hade avsatts till detta. Tyvärr producerades ingen tidning. Ett medvetet val har gjorts att inte delta i nya fleråriga projekt. Storgatan Charlottenberg 1908

44 44 IT-enheten IT-enheten uppvisar ett överskott på 133 tkr. Ekonomi och planering Totalt visar ekonomi och planering ett överskott på 580 tkr. Överskottet beror främst på två vakanta tjänster som besattes först i augusti och september, återhållsamhet med inköp och kurser, samt en positiv budgetavvikelse för utbetalningar till Värmlandstrafik på 100 tkr. Personalavdelningen Årets resultat för personalavdelningen uppvisar ett sammantaget underskott på 269 tkr. De största avvikelserna är att hänföra till verksamheten för företagshälsovård samt för fackliga förtroendemän. Det ekonomiska resultaten för företagshälsovårdsaktiviteterna har under tidigare år uppvisat överskott, men för 2013 finns en negativ avvikelse. Anledningen till detta är att fler förebyggande åtgärder satsats inom Vård- och stöd för att hindra att sjukfrånvaron stiger ytterligare. Administrativa avdelningen Årets resultat visar på en positiv avvikelse mot budget med tkr vilket beror på återhållsamhet vad gäller inköp, kurser och konferenser samt att en person inom avdelningen delvis varit tjänstledig. Ser man på det ekonomiska resultatet för politiken så visar det ett positivt resultat totalt sett, till största delen genom att anslaget för oförutsett hos kommunstyrelsen inte nyttjats (1 000 tkr). De verksamheter som visar på ett negativt resultat är överförmyndarnämnden, allmänna utskottet, samhällsbyggnadsutskottet, handikapprådet och överförmyndaren. Anledningen till ett negativt resultat för överförmyndaren är att antalet gode män som får arvode genom kommunen har ökat. Samhällsbyggnadsutskottet har under året haft längre sammanträden med anledning av lokalinventeringen. De övriga verksamheterna har haft längre och fler sammanträden än beräknat. Framtiden Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningen har det övergripande ansvaret för kommunens översiktsplan. Arbetet sker i nära samarbete med samhällsbyggnad. Ett förslag till översiktsplan för Eda kommun har tagits fram. Planen har varit ute på samråd under våren och samrådsmöten har hållits i Häljeboda, Köla och Skillingsfors. Inkomna synpunkter har sammanställts i en samrådsredogörelse och planen har ställts ut under hösten. Målsättningen är att planen antas under våren Ansvaret för arbetet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) ligger på utvecklingsavdelningen. Målet är att visa hur effektivt medborgarnas skattemedel används och vilken kvalitet kommunen har på den service som levereras. Under våren har ett internt nätverk bildats med representanter från verksamhetsområdena som har påbörjat arbetet med det interna utvecklingsoch förbättringsarbetet och analyserat varför resultatet ser ut som det gör. En översyn görs av indikatorerna i verksamhetsplanen. En handlingsplan tas fram för att tydliggöra vad som ska förändras i verksamheten för att målen ska uppnås. Under 2014 planeras ett kvalitetsseminarium för förtroendevalda och chefer. I samarbete med Arvika, Säffle och Årjängs kommuner kommer kommunen att arbeta med ett näringslivsprojekt nästa år som ska tas fram i nära samverkan med företagen och syftar till att stärka konkurrenskraften för de små och medelstora företagen. Fler affärer ska skapas med Norge och fler norska företag lockas etableras sig i regionen. Eda, Filipstad, Sunne och Torsby kommuner ska i ett gemensamt projekt arbeta med platsutveckling nästa år. Avsikten är att testa en ny metod där fastighetsägare, näringslivet och kommunen samverkar och gemensamt utvecklar attraktiva centrum och kommundelar. Ett attraktivt samhälle med en tydlig identitet är oerhört viktig för besöksnäringen. Det måste finnas bra service och miljön ska vara trivsam för lokalbefolkning och turister. Gränshandeln fortsätter att växa. De nya etableringarna skapar nya arbetstillfällen. Mer boendemöjligheter behövs för de som inte kan eller vill pendla. För att stimulera bostadsbyggandet togs 69 planlagda tomter fram och lades ut till försäljning för en krona per tomt. Detta blev stor succé och gav positiva rubriker i media. I stort sett alla tomter i Charlottenberg är nu sålda. Det finns en vilja att utvecklas bland industriföretagen i kommunen, utmaningen för kommunen är att ta fram planlagda områden för fortsatt etablering. IT-enheten I takt med krympande ekonomiska förutsättningar är det nödvändigt att samarbeta över kommungränserna kring IT-verksamhet utan att servicen gentemot användaren försämras. Detta arbete pågår ständigt och samarbetet kring e-tjänster är ett exempel som säkert kommer att följas av andra de närmsta åren. Ekonomi och planering Under 2014 så fortsätter projektet angående gemensamt beställningsstöd och en analys av upphandlingsfunktionen för Värmland. Nästan samtliga kommuner

45 45 i Värmland deltar i projektet vilket har som främsta syfte att undersöka möjligheten till ett gemensamt beställningssystem. För att förbättra servicen och underlätta för användarna i fakturasystemet så kommer under 2014 automatkonteringen ytterligare att förbättras genom en anpassning i systemet som innebär att s k periodiska fakturor som t ex telefoni och el under vissa förutsättningar inte innebär något handhavande av attestansvarige. Anslutning av nya leverantörer som levererar elektroniska fakturor kommer att fortgå för att minska både kostnader samt uppnå en miljövänligare hantering av fakturorna. Personalavdelningen En analys av den stigande sjukfrånvaron har gjorts och en viktigt uppgift inför framtiden blir naturligtvis att tillsammans med verksamheterna försöka minska sjukfrånvaron då dagens nivå är oacceptabelt hög. En annan viktig fråga är att försöka höja kunskapsnivån hos cheferna i personalrelaterade frågor, en viktig förutsättning för att förbättra kvalitén på ledarskapet. Vidare är en annan målsättning att skapa en bättre och mer kommungemensam introduktion. Ett stort behov finns också att hjälpa verksamheterna att försöka utveckla ett vikariehanterings system med vars hjälp man lättare och snabbare kan nå de personer som står till förfogade för vikariat. Administrativa avdelningen Vi har även i år märkt av en ökad efterfrågan på att ta del av allmänna handlingar både från politiker såväl som kommuninvånare och studenter. För att enkelt och snabbt kunna lämna ut allmänna handlingar krävs ett strukturerat arkiv utifrån fastställda former. Dessutom behövs rutiner för leverans av äldre allmänna handlingar till kommunarkivet, där en resurs ansvarar för framtagande av allmänna handlingar. För att svara upp mot dessa krav behöver kommunen se över sin organisation vad gäller arkivet för att kunna säkerställa snabb leverans av allmänna handlingar vid begäran. Arbetet med att ta fram dokumenthanteringsplaner för samtliga verksamheter inom förvaltningen behöver fortsätta, dels för att lagligt kunna gallra handlingar men också kartlägga vart olika handlingar finns och få en överblick av förvaltningens allmänna handlingar. Ett problem som kommer att behöva åtgärdas är den digitala långtidslagringen. Hur garanterar vi att våra digitala handlingar kan läsas även i framtiden. För att klara vårt arkivåtagande behöver vi ordna med en arkivkompetens inom verksamheten. Hittills har vi köpt in arkivkompetens i form av konsulttjänster men vi behöver ha en person på plats i verksamheten.

46 46 Mejeriet Beted 1911 Massafabriken 1913

47 47 Verksamhetsområde Bildning Årets verksamhet Bildnings verksamhetsområde omfattar förskola, pedagogisk omsorg (f d familjedaghem), förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, Svenska för invandrare, musikskola, biblioteksverksamhet, kultur, fritid, turism och folkhälsa. Förskoleverksamheten har utökats med en avdelning vid förskolan Droppen i Bysjöskolan från januari Ytterligare en avdelning har öppnats i Gärdesskolans lokaler, Åmotfors. Avdelningen tillhör Blåsippan och öppnades i augusti Tre av dagbarnvårdarna i kommunen har gått i pension under året. De har inte ersatts av nya medarbetare. Samtliga förskolor har fått trådlösa Internetuppkopplingar och förskolorna har prioriterat att köpa in ipads för sina verksamhetspengar. Tre förskollärare har läst på det s.k. förskolelyftet och fyra stycken har genomfört en värdegrundsutbildning vid Karlstads Universitet. Förskolans fortbildning har genomsyrats av utvecklingsområdet pedagogisk dokumentation. Vårdnadsbidraget har nyttjats av 11 familjer under hela eller delar av året. Grundskolans organisation har förändrats när det gäller Gunneruds skola som från hösten 2013 erbjuder åk 1 och åk 2. Eleverna i åk 3 hänvisas till Hierneskolan. IT-utvecklingen i grundskolan och gymnasiet har fortsatt under året. Alla lärare har genomfört PIM-utbildning och mycket av skolans IT-pengar har använts för att köpa in ipads. Lärarna använder sina bärbara datorer i arbetet för att utveckla undervisningen samt sköta sin dokumentation mm. Utvecklingsarbetet vid grundskolorna har bl a omfattat att göra pedagogiska planeringar, skriftliga Elever vid SFI

48 48 omdömen, ledarskapet i klassrummet, studiecirklar i läsutveckling, bedömning för lärande, forskningscirklar mm. Dessutom läser en lärare forskarutbildning vid Karlstads Universitet och hennes arbete nyttjas i flera arbetslag. Antalet elever i behov av särskilt stöd är stort och det kräver annorlunda arbetssätt, förändrad organisation och ibland personella resurser utöver budget. I en del klasser har man provat att ha två lärare i klassrummet och det har gett goda effekter på elevernas resultat. Hierneskolan, Adolfsfors skola och Gunneruds skola samordnar sina verksamheter både när det gäller grundskolan och fritidshemmen, så att de utvecklas tillsammans. Skolorna har också gemensam ledningsgrupp och gemensam utvecklingsplan. Gunnarsbyskolan har jobbat mycket med att organisera upp arbetet kring elever med oroväckande frånvaro. Resurser har omfördelats från Sösia till skolan och effekterna av arbetet har blivit mycket positiva. Resultatet har också blivit att vi skapat bra samverkansrutiner med Charlottenbergs shoppingcenter, norska gränskommuner, polisen i Sverige och Norge samt vår egen IFOavdelning och fritidsgårdsverksamhet. Gärdesskolan arbetar med Framtidsfrön och har genomfört 3 fortbildningar för all personal. Framtidsfrön handlar om att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. I slutet av året har Gärdesskolan arbetat fram en strukturerad organisation för mottagande, kartläggning och undervisning för nyanlända elever. Här behövs mer resurser för att det ska fungera riktigt bra för eleverna. Särskolans lärare deltar i en utbildning för att bli behöriga för att undervisa i skolformen, utbildningen pågår under 3 år. Fritidshemmen i kommunen samverkar och under året har fokus bl a legat på pedagogisk dokumentation samt styrd rastverksamhet. Gymnasieskolan har fått trådlösa nätverk och vuxenutbildningen har på försök getts möjlighet att använda sina egna datorer på nätet. En del barnsjukdomar har upptäckts och man arbetar nu för att åtgärda det för att sedan hela gymnasieskolan ska kunna arbeta på detta sätt. Eda kommun erbjuder numera både grundläggande och gymnasial vuxenutbildning på Eda gymnasieskola. Under året har Älvgårdens lokaler byggts om för gymnasieskolans behov och från höstterminens start finns skolans restaurang och elevmatsal i samma våningsplan som köket. Inför vårterminen färdigställdes även de lektionssalar som behövs för att gymnasiet ska vara lokaliserade i kommunens egna lokaler fullt ut. Kulturverksamheten har genomfört Open Art, äldre kultur möts (ÄKM), teaterföreställningar, Nobelfest, matmässa mm. Bibliotekens samverkan i länet fortsätter bl a med fortbildning. Trådlösa nät finns på biblioteken och all personal har tillgång till ipads. Turistbyråverksamheten bedrivs åter tillsammans med Eidskog och mer service har därför kunnat erbjudas under 2013 än tidigare år. Folkhälsoverksamheten har genomfört ett folkhälsoår med bl a Edaklassikern, föreläsningar, recepttävlingar, seniorcruising, seniordag mm. En konstgräsplan har byggts upp i Charlottenberg. Pilgrimsleden som går genom Eda kommun har invigts. Iordningställandet har skett i samverkan med Arvika och Säffle kommuner. Kommunfullmäktige har fastslagit en handlingsplan för Eda kommuns strategi för besöksnäring och turism. Bildning har under året tagit emot och handlagt totalt 7 klagomål från vårdnadshavare och andra kommuninvånare. Bra boendemöjligheter Skapa en säker, trygg och frisk kommun som erbjuder attraktiva boendemiljöer Verksamhetsmål: Erbjuda förskoleverksamhet i barnens närmiljö. Alla föräldrar ska erbjudas barnomsorg till sina barn på det datum de själva önskar. Genom ökad fysisk aktivitet och utbildning kring vikten av sunda levnadsvanor, bidra till ökad hälsa hos barn/elever. Eda kommun ska vara en attraktiv mötesplats för människor. Vi ska skapa förutsättningar för ett rikt fritids- och kulturliv. Människor ska ha möjlighet till en så bra livskvalité och en så god folkhälsa som möjligt, kort sagt Dä ska va gôtt å leve, annars kan dä kvette. Minska andelen ungdomar och vuxna i gruppen riskkonsumenter av alkohol. Helhetssyn kring barn- ungdomar År 2014 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till högst 6%. Utgångsläge 2011, 10%. Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som aldrig har druckit alkohol ska öka från 33% till 50% Alla (100%) av barnen ska erbjudas och komma på de hälsobesök och vaccinationer som de har rätt till. Barns psykiska hälsa skall öka med utgångspunkt från ett sammanvägt index i årskurserna 4 och 7

49 49 samt gymnasieskolans årskurs 1. Övervikt och fetma hos barn och unga i Värmland ska förebyggas, mätningar sker i åldrarna 5½ år och 10 år. Andelen överviktiga barn ska minska med 15% före Aktiviteter för att nå målen: Alla barn/elever ska ges möjlighet till daglig fysisk aktivitet i skolan. De ska också få utbildning i kost och livsstilsfrågor. Skolmaten ska vara näringsriktig och kommunens framtagna riktlinjer för innehållet i frukost/ mellanmål som serveras gäller alla verksamheter. En revidering av riktlinjerna där även lunchen ingår pågår. Inventera skolgårdar och lekplatser, ansvar, bildning och samhällsbyggnad. Intensifiera det drogförebyggande arbetet där Edas Ansvar är övergripande ansvariga. Riktlinjer gällande utbud och kvalité kring kosten inom den kommunala verksamheten ska hållas aktuella. Eda kommuns elevhälsa arbetar med utgångspunkt i ELSA (elevhälsodatabas) När det gäller arbetet kring tobak i skolan använder man kontraktsmetoder. Grundskolan i Eda genomför föräldramöten med teman kring alkohol, tobak och drogprevention Vid större arrangemang i kommunen genomförs fältarbete tillsammans med polisen. Ungdomsrådets verksamhet ska utvecklas Indikatorer Enhet Mål 2013 Utfall 2013 Mål 2014 Andel barn som har barnomsorg i närområdet Procent Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn i förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Hur många barn i snitt per personal är faktiskt närvarande i förskolor i Eda? Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan i Eda? Procent Genomsnittantal dagar Antal barn/årsarb Skolverket Antal barn/ årsarbetare Kr/barn från Skolverket ,0 5,5-4,0 3, Andel elever som har tillgång till fysisk aktivitet varje dag Procent 95 Ca Redovisning av data i Elsa, urval görs av elevhälsan utifrån Procent - Se nedan uppsatta mål Andel överviktiga barn i åldrarna 5½ och 10 år i Eda Procent - 5½ år: 24% 10 år:27% - Invigning Familjecentralen

50 50 Kommentarer kring måluppfyllelsen: Förskoleverksamhet: Av alla barn som har en förskoleplats i Eda kommun är det 99% som har fått plats i sin närmiljö om familjen önskat det. Målet att alla föräldrar ska få plats för sina barn på det datum de önskar har inte uppnåtts i år heller. Tyvärr är det fortfarande alldeles för många som fått vänta längre, men antalet dagar har minskat från 31 till 12 dagar. Fysisk aktivitet och sunda levnadsvanor: Skolorna i Eda försöker tillhandahålla fysiska aktiviteter så ofta det går. Tyvärr har inte SMARTIS-konceptet kunnat genomföras på alla skolor under Gunnarsbyskolan erbjuder aktiviteter i möjligaste mån men det blir främst via idrottslektioner och friluftsdagar. Gärdesskolan använder sin skolskog så mycket de kan, lågstadiet och fritidshemmet nyttjar den varje vecka. Hierneskolans elever har tillgång till fysisk aktivitet varje dag, men arbetet behöver utvecklas. Verksamheten fungerar bäst upp till och med åk 6 och för att öka nyttjandet har det schemalagts på högstadiet. Förskolorna har utevistelse varje dag och ofta leker man i skogen för att få allsidig fysisk aktivitet. Gymnasiets elever har fysisk aktivitet på schemat i form av idrott och hälsa flera tillfällen varje vecka. Glädjande nog visar ELSA-statistiken att 99% av eleverna i åk 4 och 91% av eleverna i åk 7 är aktiva på idrottslektionerna. Statistiken visar också att 96% av eleverna i åk 4 och 77% av eleverna i åk 7 idrottar på fritiden. När det gäller den psykosomatiska hälsan är det tyvärr alltför många av Edas elever som har besvär. Av eleverna i åk 4 och 7 anger 19% att de har ont i magen, 18% av åk 4 och 31% av åk 7 eleverna har huvudvärk och 20% av eleverna i åk 4 samt 23% av eleverna i åk 7 har svårt att koncentrera sig. Övervikt och fetma. Andelen barn i Eda som är överviktiga eller feta är hög, siffrorna för 2013 är dock något lägre än för föregående år. I åk 4 är 19% av barnen överviktiga, medan 8% är feta. Motsvarande siffror för åk 7 är 22% överviktiga barn och 11% feta barn. Här behövs insikter både hos vårdnadshavare och personal i skolan för att komma tillrätta med problemen. Riktlinjer för kosten i barnomsorg och skola ses över kontinuerligt, men ytterligare information behöver spridas. Edas Ansvar arbetar med tobaks-alkohol- och drogprevention, bland annat genom att medverka vid skolans föräldramöten, där de informerar och samtalar med vårdnadshavarna. Tobaksförebyggande arbete bedrivs vid skolorna och både Gunnarsbyskolan och Hierneskolan har rökkontrakt för sina högstadieelever. Glädjande nog har antalet rökare minskat de senaste åren. Se även målområde 4 upplevelser Nya perspektivs mål följs upp senare under våren och finns inte tillgängliga inför bokslut. Målen har delvis uppnåtts! Goda kommunikationer Med vägar, järnväg och tele/it-kommunikation. Bra förbindelser inom och till kommunen för arbete, fritid och utbildning. Verksamhetsmål Skapa god tillgång till datorer och Internetuppkoppling, för både lärare och elever i grund- och gymnasieskola. Varje lärare ska ha en egen bärbar dator Aktiviteter för att nå målen: En IT-strategi har utarbetats under Denna syftar till att öka möjligheter för elever och lärare att använda IT som ett kommunikations-/arbetsredskap. Införande pågår löpande. Alla lärare slutför utbildning via PIM (Skolverket) under Lärare utbildas i att använda digital teknik som ett arbetsredskap. Indikatorer Enhet Mål 2013 Andel lärare som har en egen dator som arbetsredskap Andel lärare som utbildas via PIM Utfall 2013 Mål 2014 Procent Procent ( av dem som var tillsvidare anställda vt-13) Kommentarer kring måluppfyllelsen: IT-uppbyggnaden fortsatte under 2013 genom att lärarna fullföljde PIM-utbildningen och har kommit igång med att använda sina bärbara datorer mer i undervisningen. Uppbyggnaden av trådlösa nätverk har fortsatt under året och numera finns sådana i alla grund/gymnasie/förskolor. Ett antal Smartboards har även tagits i bruk och lärare har utbildats i att använda dem. Förskolorna har utrustats med ipads som används för dokumentation och pedagogiskt arbete. Gymnasieskolan har inlett ett IKT-arbete (Informa- -

51 51 tions och Kommunikations Teknik) tillsammans med en skola i Moss, ett förprojekt till ett eventuellt EUprojekt som är ett Värmlandssamarbete. Elevernas tillgång till datorer varierar mellan skolorna, men bedömningen är att skolan inte är mogen för en-till en satsningen ännu. Under 2014 kommer klassrummen att utrustas med fler datorer för att eleverna ska ges bättre förutsättningar att uppnå läroplanens och kursplanernas mål. prenörskap utifrån de företag som finns i Åmotfors. Personalen vid skolan har fått fortbildning kring Framtidsfrön som är ett arbetssätt kring entreprenöriellt lärande. Detta ska nu utmynna i aktiviteter som ska genomsyra elevernas skolarbete. Restaurang- och livsmedelsprogrammet på gymnasiet har drivit ett UF-företag i åk 3, där man bl a har genomfört middag för Norma, bildnings Nobelfest samt kommunens uppvaktning av pensionärer. Målen har delvis uppnåtts! Ett utvecklat näringsliv Som bidrar till tillväxt och ökad sysselsättning. Vi ska stödja entreprenörskap och innovationer och ta tillvara lokala förutsättningar. Verksamhetsmål: Genom ett entreprenöriellt ledarskap hos pedagogerna möjliggöra och uppmuntra entreprenörskap bland elever i grund- och gymnasieskola. Eda kommun ska förstärkas och utvecklas som mötesplats och kommunen ska dels utvecklas som besöksmål för turismen och dels som destination för shoppingturismen. Eda kommun ska vara en form av pådrivare och samordnare för turistaktörer för att på så sätt utveckla turistverksamheten i kommunen. Aktiviteter för att nå målen: Grundskolan och gymnasieskolan beskriver i sina arbetsplaner hur entreprenörskap möjliggörs Deltagande i olika projekt/aktiviteter kring entreprenörskap t ex Ung företagsamhet, Framtidsfrön, mm, uppmuntras. Turistbyrån vid Morokulien Infocenter ger service åt och svarar för en samordning av marknadsföring och information av turistaktörernas verksamhet och arrangemang. Indikatorer Enhet Mål 2013 Antal klasser i grundskola/ gymnasium som är engagerade i projekt/aktiviteter kring entreprenörskap Utfall 2013 Mål 2014 Antal Morokulien Kommentarer kring måluppfyllelsen: Entreprenörskap: En årskurs vid Gunnarsbyskolan har deltagit i entreprenör 3.0, ett samarbete med Norma i Åmotfors. Detta arbete avslutades vårterminen Två årskurser vid Gärdesskolan arbetar med entre- Turistbyråverksamheten bedrivs åter tillsammans med Eidskog och mer service har därför kunnat erbjudas under 2013 än tidigare år. Målen har delvis uppnåtts!

52 52 omsätter 190 miljarder kronor och sysselsätter personer. Det är dags att ta fritids- och kulturaktiviteter, som musik, museer och spa på allvar. Verksamhetsmål Eda kommun ska vara en attraktiv mötesplats för människor. Vi ska skapa förutsättningar för ett rikt fritids- och kulturliv. Människor ska ha möjlighet till en så bra livskvalité och en så god folkhälsa som möjligt, kort sagt Dä ska va gôtt å leve, annars kan dä kvette. Eda kommun ska förstärkas och utvecklas som mötesplats och kommunen ska dels utvecklas som besöksmål för turismen och dels som destination för shoppingturismen. Verksamheterna ska samarbeta med föreningslivet i kommunen, t ex genom Smartis, skolskogar, barn- och ungdomsverksamheten och i samband med olika arrangemang. Musikskola ska finnas tillgänglig för alla grundskole- och gymnasieelever i kommunen. Folkbiblioteken ska vara kommunens centrum för litteratur, kultur och information. Tillgängliga friluftsområden. Kommunen ska stötta föreningar i deras förebyggande arbete med barn och unga. Aktiviteter för att nå målen: Barn vid förskolan Pillret Upplevelser Eda kommun skall erbjuda ett attraktivt kultur- och fritidsutbud som är berikande både för invånare som besökare. Vi ska lyfta fram och utveckla det som finns. Upplevelsesektorn står för 9 % av BNP, Genom olika samverkansgrupper både internt och externt verka för att utveckla fritids- och kulturutbudet i egen regi och i samverkan med föreningslivet. Genom ett nära samarbete med turismnäringen verka för att utveckla turismverksamheten. En turismstrategi är antagen och en handlingsplan har utvecklats under Planen ska implementeras under Fritidsanläggningar med möjlighet för en rad olika fritidsaktiviteter finns runt om i kommunen (kommunala- och föreningsdrivna) Fritidsgårdsverksamhet finns i Charlottenberg, Koppom och Åmotfors. Det pågår en översyn av verksamheten tillsammans med ungdomsrådet. Musikskolan marknadsför sin verksamhet så att alla elever och föräldrar har tillgång till information och eleverna ges likartade förutsättningar att delta. Bibliotek finns i Charlottenberg, Åmotfors och Koppom.

53 53 Indikatorer Enhet Mål 2013 Utfall 2013 Mål 2014 Bibliotekens totala antal timmar öppethållande per vecka Timmar/vecka Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i Eda öppet utöver tiden på vardagar? Timmar/vecka Antal besökande vid biblioteken Antal Antal besökande/antal kommuninvånare Antal 9,3 7,8 - Antal utlån/antal kommuninvånare Antal 7,7 7,8 7,7 Antal utlån/barn 0-12 år Antal 22,5 23,5 - Antal nya lånekort Antal Antal elever i musikskolan Antal Antal uppträdanden per år i musikskolan Antal Turistverksamheten Allmän turistverksamhet inom kommunen (enkät turistaktörer/besökare) Turistbyråverksamheten (enkät besökare) Fritidsverksamheten Fritidsgårdsverksamheten (enkät besökare) Antal årsverken turismindustrin Ek.omsättn. turismindustrin mkr Antal besökare Antal besökare Upplåtelsen av fritidsanläggningar Ant. besökare Simskoleverksamheten Ant. deltagare Föreningsverksamheten Antal föreningar Kulturverksamheten Ant. barn/ungdomsarr. Barn/ungd.för Aktiviteter org ca Antal Museiverksamhet Antal besök Kommentarer kring måluppfyllelsen: Eda-bornas möjligheter att få rika fritids- och kulturupplevelser har varit goda och bland annat har ett andra folkhälsoår bidragit till många aktiviteter, riktade till olika grupperingar av invånare. Biblioteksverksamheten: Besöken minskar på alla enheter och även lånen minskar något. En förklaring är att allt fler utlån/besök görs digitalt via webbportalen. Eda kommunbibliotek kommer dock sannolikt även under 2013 haft fler utlån och högre besökssiffror per kommuninvånare än genomsnittet för både länet och riket. Öppethållandet under 2014 kommer att bli lägre vilket bedöms påverka besöksantal och utlån negativt. Musikskolan: Verksamheten har pågått som tidigare år men med fokus på att öka antalet elever, vilket också har skett. Elevantalet 2012 var 189, medan elevantalet 2013 var 198. Kulturverksamheten: Under året har fler barn och ungdomsevenemang genomförts än under 2012 och det har även gjorts satsningar på vuxna, här kan nämnas allsång på biblioteket och Äldre Kultur Möts (ÄKM). Open Art genomfördes igen och en nyhet för året var att det ordnades bussturer för äldre till de olika utställningarna. Folkhälsoverksamheten: Verksamheten har bedrivits utifrån kommunens hälsoplan och det har genomförts ett stort antal aktiviteter med koppling till att 2013 utsetts till ett folkhälsoår i Eda. Här kan nämnas Edaklassikern, Eda på fötter, föreläsningar, recepttävlingar, matmässa mm. Edas Ansvar ingår som en del i folkhälsoverksamheten och är kommunens alkohol- och drogförebyggande arbete. Samverkan mellan fritid, IFO, skola och polis ger positiva effekter och man har genomfört fältarbete, föräldramöten, fortbildning för personal mm.

54 54 Fungerande barnhälsoteam finns i alla kommundelar. Alla skolor och förskolor beskriver i sina arbetsplaner hur de arbetar med föräldrars delaktighet och möjlighet att påverka sina barns skolgång. Skolråd/föräldraråd finns på samtliga skolor/förskolor i kommunen. Kommunens ungdomsråd ska ge ungdomar möjligheter att påverka kommunala beslut och planer Pristagare på Nobelfesten 2013 Fritidsverksamheten: Det finns ca 200 föreningar i Eda och ca 40 av dessa har under året fått stöd genom fritidsavdelningen. Fritidsgårdsverksamhet har bedrivits i Charlottenberg, Koppom och Åmotfors. Övrig fritidsverksamhet har varit simskola, skollovsverksamhet och sommarskoj. Turistbyråverksamheten: Verksamheten bedrivs åter tillsammans med Eidskog och mer service har därför kunnat erbjudas under 2013 än tidigare år. Kommunfullmäktige har fastslagit handlingsplanen för Eda kommuns strategi för besöksnäring och turism, men planen har ännu inte implementerats i verksamheten. Målen har delvis uppnåtts! Offentlig service En god och behovsrelaterad offentlig service till kommunens innevånare Verksamhetsmål En familjecentral tillskapas, tillsammans med landstinget, för att möjliggöra utökat föräldrastöd och föräldrautbildning. Skapa förutsättningar för alla föräldrar att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina barns/ elevers utbildning i förskolan/skolan. Eda kommun ska ha en helhetssyn kring barn och föräldrar. Aktiviteter för att nå målen: En familjecentral öppnas i Charlottenberg under Utveckla samverkan med IFO samt med andra aktörer. Indikatorer Enhet Mål 2013 Samverkansgrupper landsting- kommun, Frekvens/gruppering Ant. möten o grupper Framtidsgr. 2 ggr/år Barnh. team 2 ggr/år Utfall 2013 Mål Kommentarer kring måluppfyllelsen: En familjecentral har byggts upp i samverkan mellan kommunen och landstinget. Slutbesiktning av lokalerna genomfördes i december och nu kan verksamheten ta form och byggas upp successivt. Familjecentralen kommer att skapa naturliga mötesplatser och samverkan i framtidsgrupp, barnhälsoteam samt andra grupperingar förenklas. Under 2013 har tyvärr inga samverkansmöten i dessa grupperingar ägt rum. Ett nytt samverkansforum byggdes upp under våren med anledning av att ungdomar från Eda och närliggande norska kommuner använde Charlottenbergs shoppíngcenter som mötesplats. Kommunen fick signaler från centret att samverkan för att stävja detta behövdes. Åtgärder som gav goda resultat sattes in och samverkan mellan centret, skolan, IFO, svensk och norsk polis, fritidsgårdarna och norska kommuner byggdes upp. Nu har ett nätverk som arbetar förebyggande bildats av aktörerna och regelbundna möten genomförs. Målen har delvis uppnåtts! Livslångt lärande Kunskap för att möta framtidens kompetenskrav. En ökad utbildningsnivå. Möjligheter till distansutbildning. Verksamhetsmål Skapa en skola som kan möta det framtida samhället. Skapa förutsättningar för barns/elevers lärande, så att måluppfyllelsen ökar.

55 55 Genom ett aktivt likabehandlingsarbete skapa en likvärdig skola ( trygg skolgång ). Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Eda tillhör övre halvan av jämförbara kommuner i Skolverkets jämförelsetal. Andelen elever som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad åk 9, ska öka från 90% till 97% Aktiviteter för att nå målen: Lärarna i Eda ska ha rätt behörighet och kompetens för de ämnen de undervisar i. Arbetet kring barnen/eleverna organiseras i arbetslag. Bildnings verksamheter arbetar för att i högre utsträckning fungera som en lärande organisation. Barn/elever ges ökad möjlighet till inflytande och delaktighet med stigande ålder och mognad. Föräldrar ges möjlighet att ha inflytande över och vara delaktiga i sina barns skolgång. Utvecklingspedagoger, tillsammans med rektor/ förskolechef och lärare, driver utvecklingsprocesser på varje enhet/förskola/skola. Samverkan med lokalt arbetsliv. Alla elever som behöver ska få studiehandledning på sitt modersmål, samt undervisning i modersmålet och svenska som andraspråk. Kommunen samverkar med Ingesunds folkhögskola för att ge invånare möjlighet till studier i behovsanpassad studiemiljö. Indikatorer Enhet Mål 2013 Utfall 2013 Andel elever med fullständigt avgångsbetyg Procent ,4 100 Andel elever behöriga till gymnasiet Procent ,9 100 SKL enkät, åk 5 och 8: Jag känner mig trygg i skolan Procent 100 åk åk 8-94 SKL enkät, åk 5 och 8: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära Procent 100 åk mig mer åk 8-34 SKL enkät, åk 5 och 8: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Procent 100 åk 5-92 åk SKL enkät, åk 5 och 8: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena SKL enkät, åk 5 och 8: Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Procent 100 åk 5-92 åk 8-82 Procent 100 åk 5-95 åk 8-77 SKL enkät, åk 5 och 8: Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Procent 100 åk 5-87 åk 8-76 SKL enkät, åk 5 och 8: Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Andel elever som når godkänt resultat i de nationella proven i respektive ämne i åk 3, 6 och 9 Andel elever som fullföljer gymnasiestudier inom 4 år Andel invånare 20 år, som har grundläggande behörighet till högskolestudier Andel invånare som påbörjar högskolestudier inom 3 år efter avslutad utbildning på gymnasiet Procent 100 åk5-93 åk 8-91 Redovisning/ ämne i % Procent från Skolverket Procent från Skolverket Mål Åk Sv 71,3 Sv2 25,0 Ma 79,3 100 Åk Sv 92,6 Ma 90,8 En 87,2 100 Åk 9 Sv 93,4 Sv2 100,0 Ma 75,9 En 94, Procent

56 56 Kommentarer kring måluppfyllelsen: Förskolans arbete med ökad måluppfyllelse: arbetet under året har fokuserat på pedagogisk dokumentation och kvalitetsfrågor, allt för att kunna följa barnens utveckling och förskolans arbete med att nå de mål som satts upp för verksamheten. Till hjälp har förskolorna själva prioriterat att köpa in och använda ipads. Grundskolans arbete med ökad måluppfyllelse: Måluppfyllelsen avseende elevernas betyg i åk 9 ligger lite lägre än förra året. Andel elever som har fullständiga slutbetyg var i juni 2013, 82,4% och andelen elever som var behöriga att söka till gymnasieskolan var 90,4%. I SKL:s databas Kolada finns följande tal kring målet Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Eda tillhör övre halvan av jämförbara kommuner i Skolverkets jämförelsetal. : Behörighet till gymnasiet %, vår-terminen 2013 Behöriga till ekonomihumanistiska och samhällsvetarprogrammet Eda Liknande kommuner 84,6 76,9 Behörighet till ett yrkesprogram 87,2 79,8 Behörighet till naturvetar- och teknikprogrammet 83,3 75,0 Av dessa tal kan man utläsa att detta mål är nått! När det gäller diagnostiska prov så är de siffror som avser åk 3:s resultat oroväckande låga. Det är viktigt att sätta in rätt åtgärder tidigt så att eleven får förutsättningar att klara resten av skolgången med lyckade resultat. Annars är risken stor att man tappar motivationen för skolarbetet. I SKL:s enkät kan man se att nyfikenheten att lära avtar mycket drastiskt mellan åk 5 och åk 8. Detta måste tas upp i lärarkollegiet som ett förbättringsområde. Elevenkäterna visar att Edas elever är trygga i skolan, samt att de upplever att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i skolan. Detta är två mycket viktiga faktorer för ökad måluppfyllelse! Gymnasieskolans arbete med ökad måluppfyllelse: Skolan arbetar med utökad arbetsförlagd utbildning och det gör eleverna medvetna om arbetslivet och dess krav. Dessutom genomförs ämnesintegrering för att öka motivationen och skapa helhetsbilder för elevernas lärande. På skolan kan man studera i flexibel takt och på ett flexibelt sätt och man försöker skapa goda möjligheter för alla. Lärares behörighet och kompetens. Skolan i Eda har vissa svårigheter att rekrytera lärare, främst gäller det förskollärare, fritidspedagoger, praktisk/estetiska lärare samt språklärare. Övriga lärarkategorier har behörighet i nuläget, dock finns ett antal som inte har full behörighet när det gäller samtliga samhälls- och naturorienterande ämnen. Det finns en oro för framtiden, ett antal pensionsavgångar bland personal, samt erbjudanden om jobb från Norge och andra värmlandskommuner, konkurrerar med Eda kommun om arbetskraften. Likabehandlingsarbetet är hela tiden i fokus vid alla enheter. Det finns likabehandlingsplaner och dessa utvärderas och förändras inför varje nytt läsår eller vid behov. Tyvärr förekommer det ärenden kring kränkningar och likabehandling och under året har 20 ärenden rapporterats till förvaltningen. Vid flera enheter finns likabehandlingsgrupper som ansvarar för att ärenden åtgärdas, men huvudansvaret för arbetet har rektor/förskolechef. Det är ändå glädjande att SKL:s elevenkäter visar att många av Edas elever är trygga i skolan. Samverkan med Ingesund främst inom vuxenutbildningar har gett ett bra komplement för studerande som behöver alternativa studievägar/miljöer. Elever med annat modersmål än svenska. Eda hade under hösten 200 elever i grundskolan som tillsammans hade 22 olika modersmål. I förskolan fanns 73 barn med totalt 13 olika modersmål. Alla dessa barn/ elever har rätt till stöd i att använda sitt modersmål. Samtidigt har eleverna i skolan rätt till undervisning i svenska som andra språk, samt studiehandledning på sitt modersmål. Förskola och skolan har tyvärr inte lyckats uppfylla dessa krav under 2013 och det handlar främst om resursbrist men även om svårigheter att få tag i lärare med rätt kompetens. Lärledare finns numera på alla skolor i kommunen och de leder arbetet med utvecklingsfrågor på skolorna, det kan handla om betyg och bedömning i grundskolan/gymnasiet och kvalitetsarbete i förskolorna. Inflytandefrågorna beskrivs i förskolors och skolors arbetsplaner, se även mål kring offentlig service. Alla grundskolor har fungerande klassråd/elevråd. SKL:s enkätfrågor visar tyvärr att Edas elever upplever att lärarna tar mindre hänsyn till deras åsikter ju högre upp i årskurserna de kommer. Detta måste tas upp i lärarkollegiet som ett förbättringsområde. Målen har delvis uppnåtts!

57 57 Årets ekonomiska resultat Budgetutfall Drift Budget 2013 Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnader Avvikelse mot budget Verksamhetschef Gärdesskolan Gunnarsbyskolan Förskola Adolfsfors, Koppom, Skillingmark Hierneskolan, Adolfsfors skola, Gunnerud Förskola Charlottenberg, Bysjön Gymnasieskolan, vuxenutbildning Fritid Kultur Den totala bildningsverksamheten redovisar ett underskott för 2013 med tkr. Ansvar 21, Verksamhetschefen: Intäkterna för barnomsorgsplatser är ca 50 tkr högre än budgeterat medan kostnaderna för köp av förskoleplatser är något lägre än budgeterat. Kostnader för köp av grundskoleplatser för institutionsplacerade elever under 2013 var 674 tkr. De medel som är avsatta för personalavveckling har inte använts under året och delar av budgeten för familjecentralen har inte förbrukats eftersom verksamheten inte startade enligt den ursprungliga planen. Personalkostnader för rektorerna har överstigit budget eftersom två rektorer har slutat hos oss och därmed fått ut övertid och semester i pengar vid avslutet. Övriga personalkostnader har hållit sig inom budget. Skolskjutsar har kostat ca 180 tkr mer än budgeterat, främst med anledning av att vi satt in en skolskjuts för en enskild elev, men även på grund av att mer simundervisningsresor satts in. Totalt redovisas ett negativt resultat med ca 200 tkr. Ansvar 22, Gärdesskolan Verksamheten har i stort sett bedrivits enligt budget med plusresultat på ca 150 tkr. Under våren steg vikariekostnaderna oroväckande och för att komma åt det så har vikariat under hösten ej tillsatts fullt ut. Interkommunal ersättning har betalats ut eftersom skolan har 4 elever som valt att gå i en fristående skola. Gärdesskolan tar emot ett antal flyktingbarn varje år, vilket medför extra kostnader för tolk, modersmålsstöd, introduktionsperiod mm. Kostnaderna för skolluncher har också överstigit budget, men med hjälp av allmän återhållsamhet har skolans totala budget kunnat hållas. Ansvar 23, Gunnarsbyskolan Verksamheten redovisar ett underskott med ca 775 tkr. Avvikelsen beror främst på att skolan haft en kostnad för interkommunal ersättning för elever som valt att gå på en skola i en annan kommun, ca 850 tkr, samt högre lönekostnader än budgeterat. De ökade lönekostnaderna handlar för åk 7-9 framför allt om lärarpersonal, och för åk 1-6 om elevassistenter. Interkommunala ersättningar har nu flyttats från grundskolorna så de kommer inte att belasta skolpengen under Ansvar 24, förskoleverksamhet Åmotfors, Koppom, Köla Verksamheten har i stort sett bedrivits enligt budget med ett minusresultat på knappt 200 tkr. Det finns en skillnad i kostnad för de olika förskolorna, i Adolfsfors har en förskollärartjänst varit vakant medan förskolan i Koppom har behövt något mer personal då verksamheten förlades till tre enheter under hösten. Den budgeterade hyran för ny förskola i Koppom nyttjades inte eftersom förskolan ej är färdigställd. Den nya förskoleavdelningen på Gärdesskolan finansierades genom flytt av medel från ansvar 26.

58 58 Invigning av konstgräsplan 2014 Ansvar 25, Hierneskolan, Adolfsfors och Gunnerud skolor Verksamheten redovisar ett underskott med ca 500 tkr. Underskottet härrör främst från interkommunala kostnader för elever som väljer att gå i skola i annan kommun. Ökade kostnader för skolluncher i Gunnerud och Adolfsfors har också påverkat resultatet negativt. Under våren var kostnaderna oroväckande höga varför man vidtog åtgärder genom att se över organisationen för att hushålla med resurserna. De tre skolornas verksamheter hålls ihop och man använder sina resurser för elevernas bästa, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Under året har personal använts på flera av skolorna, men belastat Hierneskolans budget. Tilldelningen enligt skolpeng ger inte de resurser man behöver för att ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Skolorna kan inte erbjuda elever särskilt stöd i den omfattning de har rätt till, man kan inte erbjuda elever med annat modersmål studiehandledning på modersmålet, man erbjuder inte modersmålsundervisning till alla elever som vill ha det. Hierneskolan har valt att prioritera tid för skolbibliotekarien som är ett värdefullt stöd för alla elever, men framför allt för elever med koncentrationssvårigheter samt läs- och skrivsvårigheter. Ansvar 26, förskoleverksamhet Charlottenberg, Bysjön Verksamheten redovisar ett överskott med ca 600 tkr. Överskottet kommer främst från förskolan Droppen i Bysjöområdet som öppnade en ny avdelning under januari/februari 2013, men som inte var fullt utbyggd förrän senare under våren. Detta innebar att all personal inte anställdes från början av året och därmed förbrukades inte personalbudgeten fullt ut. 500 tkr har flyttats till ansvar 24 för att finansiera uppbyggnaden av en ny förskoleavdelning på Gärdesskolan. Den personalkostnad som fanns budgeterad för en specialpedagog i förskoleverksamheten har inte används under året eftersom man inte lyckades rekrytera en specialpedagog. Kostnader för vikarier vid förskolorna har överstigit budgeten så samtliga förskolor utom Droppen redovisar ett negativt resultat. Ansvar 27, gymnasiet och vuxenutbildning: De interkommunala ersättningarna för gymnasiet och gymnasiesärskolan har kostat betydligt mer än förvaltningen hade budgeterat för. Till det kommer även att kostnader för inackorderingsbidrag och resebidrag blivit högre än budgeterat. Det visar sig att många gymnasieskolor i länet höjt sina ersättningsnivåer inför och under 2013, vilket vi inte kunde förutse i budgetarbetet. Dessutom har våra elever i större

59 59 utsträckning valt dyrare program än tidigare år. Till detta kommer att ett antal Eda-elever läser både 4 och 5 år på gymnasiet, vilket ger stora fördyringar. Inför 2014 har de interkommunala ersättningarna flyttats till verksamhetschefens budget och bildning fick en utökad ram för detta ändamål. Det är svårt att förutse och påverka dessa kostnader. Eda gymnasieskola har också överskridit budgeten och det beror främst på följande: Under våren fanns ca 10 elever från Grums på vårt industritekniska program och då behövdes en lärare extra. Introduktionsprogrammen har behövt extra personella resurser under året på grund av en stökig och krävande elevsituation. Vuxenutbildningen avseende SFI har blivit dyrare än budgeterat eftersom elevtillströmningen är hög och dessutom har antalet analfabeter ökat, även detta kräver högre bemanning. Övrig vuxenutbildning samkörs med ungdomsgymnasiet så här hålls kostnaderna nere. Det finns ett stort intresse för yrkesvux-utbildningar, främst vårdutbildning och här får vi än så länge statsbidrag som täcker en stor del av kostnaderna. Om gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska leva upp till lagkraven så är det svårt att ta bort kostnader, då mycket härrör från stöd till elever i behov Elevhemmet Mellangatan, Åmotfors har kostat ca 250 tkr mer än budgeterat och beror på att färre elever bott på hemmet, än vi hade budgeterat för. Totalt sett redovisar gymnasieskolan och vuxenutbildningen ett underskott på ca tkr. Ansvar 28, fritid Redovisningen visar ett positivt resultat med ca 200 tkr. De större avvikelserna mot budget har varit att folkhälsoverksamhetens nettokostnader varit högre än budgeterat, vilket beror på lägre intäkter. Allmän fritidsverksamhet har lägre kostnader än budgeterat. Det beror främst på lägre kostnader för driftsbidrag och nolltaxebidrag till lokalhållande föreningar. En kostnad som tidigare inte belastat fritids budget, är arvoden för folkhälsorådet. Ansvar 29, kultur Verksamheten uppvisar plusresultat, ca 100 tkr. Verksamheten har alltså i stort sett bedrivits enligt budget. Framtiden Förskoleverksamheten: Enligt de prognoser som förvaltningen tagit fram finns behov av fler förskoleplatser främst i Charlottenberg, men även i Adolfsfors och Koppom. Behovet kommer sig främst av att det fötts fler barn i kommunen de senaste åren och att det sker en viss inflyttning till Charlottenberg. Därmed finns även rekryteringsbehov av personal och förskollärare är numera ett bristyrke i hela landet. Eda kommun har redan idag svårt att rekrytera förskollärare och konkurrensen med kringliggande kommuner samt Norge gör situationen bekymmersam. Förskolan är en skolform och lyder under skollagen det innebär att det nu ställs större krav på förskolan när det gäller barns utveckling och lärande. Det innebär mer för- och efterarbete, analys och pedagogisk dokumentation. Personal behöver både tid och verktyg för att klara det nya uppdraget. Förskolorna behöver också hålla sig väl framme när det gäller den digitala tekniken och dess möjligheter. Är förskolorna utrustade kan de använda IT som pedagogiska verktyg vilket ger möjligheter när det gäller modersmålsstöd m.m. Något som i sin tur kan ge barnen högre måluppfyllelse i skolan och skapar en likvärdighet. ipads som köpts in till alla förskoleavdelningar används som ett pedagogiskt verktyg men alla förskoleavdelningar behöver en likvärdig grundutrustning när det gäller digitala verktyg och kompetens. Förskolorna tar emot allt fler barn som har ett annat modersmål än svenska. Det innebär att mångfalden ökar och det ställs andra krav på personalen än tidigare. Dessutom har barnen rätt till modersmålsstöd i förskolan, något som vi inte kan tillhandahålla i nuläget. Sammanfattningsvis är förskolan i Eda under utveckling medan pedagogisk omsorg (familjedaghem) är på väg att avvecklas. Eda kommun behöver ändå ha ett antal familjedaghem för att tillgodose familjer som önskar denna form av barnomsorg. Grundskolan inklusive förskoleklass, särskola och fritidshem: Ändringar i lagstiftning innebär att kravet att upprätta skriftliga individuella utvecklingsplaner i åk 6-9 togs bort från och med i november 2013 och i årskurserna 1-5 ska det upprättas en gång per läsår i stället för varje termin. Utvecklingssamtalet kommer precis som tidigare hållas en gång per termin. Den information som tidigare har lämnats skriftligt, kommer istället lämnas muntligen vid ex utvecklingssamtalet. Skolan kommer att utveckla användandet av digitala verktyg i undervisningen t ex genom att ha flera datorer/ipads för eleverna, SMARTboards, bloggar, lärplattformen edwise, sociala medier osv. En utmaning är att klara skollagens krav på behöriga

60 60 lärare, 1 juli 2015 ska alla lärare ha behörighet för det ämne och den årskurs man undervisar i. Det blir även en utmaning att kunna erbjuda attraktiva tjänster när det gäller sysselsättningsgrad, tillgång till kollegor mm. En annan utmaning är hur rektorerna ska få tid för sitt huvudsakliga uppdrag, att vara pedagogiska ledare för sina skolor. Det framkommer i utredningar och forskning att rektors pedagogiska ledarskap har stor betydelse för elevernas måluppfyllelse. KPMG genomförde en granskning av Eda kommuns grundskoleverksamhet under hösten 2013 och även här framkom att rektor behöver avsätta mer av sin tid för skolans inre arbete. KPMG lyfte också fram att skolan i Eda bör arbeta fram en gemensam skolutvecklingsplan som sträcker sig över en längre tidsperiod. Detta arbete pågår och ska redovisas 30 juni. Det finns farhågor för att tilldelning av ekonomiska medel till grundskolan inte kommer att räcka till eftersom det finns många elever i behov av särskilt stöd, det finns även allt fler elever med annat modersmål än svenska och de behöver dels modersmålsstöd men även studiehandledning på modersmålet och undervisning i svenska som andraspråk. I nuläget får dessa elever inte det stöd de har rätt till på grund av resurs- och kompetensbrist. Gunnarsbyskolan kommer att arbeta vidare för att bli en skola med positiv anda, en enad skola. Hierneskolans inre och yttre miljö behöver ses över, innemiljön är torftig, det behövs ommålning samt nya möbler. Utemiljön behöver också ses över och ålderstigna inventarier som maskiner i textil- och träslöjd behöver bytas ut. En långsiktig investeringsplan kommer att upprättas. Gärdesskolan kommer att arbeta vidare med att utveckla organisationen kring nyanlända elever, även här behövs mer resurser för att anställa modersmålslärare m.m. Fritidshemmen kommer att arbeta med mer styrda aktiviteter, ett tydligare erbjudande till eleverna. Gymnasiet inklusive gymnasiesärskolan, elevhemmet, vuxenutbildningen samt SFI: Gymnasieskolan har ett minskat elevunderlag och sökbilden inför hösten 2014 ser inte speciellt lovande ut. Däremot finns ett stort intresse bland vuxna att studera på vuxenutbildningen. I dagsläget kombineras verksamheterna med varandra vilket förbättrar ekonomin. Det pågår ett intensivt arbete inom Servicecollege och Teknikcollege att öka intresset för gymnasieutbildningarna. Näringslivet ser med stor oro på det minskade intresset för yrkesutbildningar på gymnasienivå. Restaurangskolan wokar på Charlotta 2014

61 61 Nya studerande på Svenska För Invandrare (SFI) kommer ständigt och de som avslutar sina studier på SFI har nu möjlighet att gå direkt över till studier på grundläggande vuxenutbildning. Gymnasiesärskolan upplever också en nedgång i elevantal eftersom färre unga ingår i skolans målgrupp. En följd av detta blir färre elever som önskar bo på elevhemmet, som därför avvecklas successivt de närmaste åren. Musikskolan: En satsning på att erbjuda fler elever möjlighet att delta i musikskolans undervisning fortsätter även detta år. Biblioteken: En ny bibliotekslag som skärper skrivningarna kring folkbibliotekens uppgift för litteratur och läsfrämjande gäller fr o m 1 januari Grundläggande kvalitetskrav införs när det gäller medier och tjänster. En uppföljning av kommunernas biblioteksverksamhet kommer att ske via en statlig myndighet. Samverkan inom Bibliotek Värmland kommer att fortsätta och är den viktigaste förutsättningen för att utveckla biblioteksverksamheten i kommunen. En rationell hantering av mediebestånd och självutlån kräver även investeringar i RFID-teknik. Allmänkulturen: Arbetet med Open Art fortsätter även under 2014, men på fler platser än Muséerna kommer att medverka på en tvådagars gemensam mässa på Värmlands museum under våren. Det kommer att arrangeras en cancergala med modevisning i samband med Charlottafirandet, då även en mat- och trädgårdsmässa kommer att genomföras. Fritidsverksamheten: En satsning på fritid och kultur är viktigt för framförallt invånarna i kommunen, men även för besökare/ turister. Dessa verksamheter ingår som en mycket viktig del i kommunens övergripande mål med att försöka öka befolkningsunderlaget. Ett aktivt föreningsliv med ett brett utbud av fritidsaktiviteter kan vara en direkt avgörande faktor för var människor bosätter sig. Eda kommuns strategi för besöksnäring och turism är en viktig grund för det fortsatta arbetet. En hotbild är dock de senaste årens negativa utveckling inom föreningslivet. Trenden är en kraftig minskning av föreningslivets totala verksamhet, föreningar som har lagt ner sin verksamhet eller som väljer att vara vilande. Krafttag måste till för att bryta denna negativa trend och istället försöka stärka och utveckla föreningslivet. Under de närmaste åren kommer det att arbetas särskilt med föreningsutveckling, vars syfte är att försöka verka för att bevara och utveckla föreningslivet. Fritidsgårdsverksamheten: I nuläget pågår en översyn av verksamheten eftersom anslaget för fritidsgårdarna skars ner med mer än hälften i budgetarbetet inför Målet var att ha en fritidsgård i kommunen och för närvarande bedrivs verksamhet enbart i Åmotfors. Folkhälsoverksamheten: Nu har folkhälsoåret 2013 avslutats, men arbete kring folkhälsa fortsätter ungefär som förut. En aktivitetskalender har utarbetas och en del av de aktiviteter som genomfördes förra året kommer även att genomföras detta år. Mat- och trädgårdsmässa 2014

62 62 Luciatåg på Biblioteket i Charlottenberg

63 63 Verksamhetsområde Vård och stöd Årets verksamhet Verksamhetschefen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av verksamheten vård och stöd som består av följande huvudgrupper: Individ och familjeomsorg - försörjningsstöd, stöd till barn och unga samt vuxna missbrukare, öppenvårdsmottagning och familjerätt. Myndighetsenhet - fattar beslut om insatser enligt styrande lagar som SoL och LSS för äldre och personer med funktionsnedsättning. Vård och omsorg - särskilt boende, hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och bostadsanpassning. LSS/socialpsykiatri - gruppbostäder, daglig verksamhet, personlig assistans, ledsagare, kontaktpersoner, korttidsvistelse, elevhem i annan kommun och boendestöd. Verksamheten styrs av ett flertal lagar, bland annat socialtjänstlagen SoL, hälso- och sjukvårdslagen HSL, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS, lagen om vård av unga LVU och lagen om vård av vuxna missbrukare LVM. Verksamheten ska enligt socialtjänstlagen tillförsäkra enskilda individer skäliga levnadsförhållanden, goda levnadsvillkor för personer med omfattande funktionsnedsättningar enligt LSS, god och säker hälso- och sjukvård genom att förebygga eller lösa behov utifrån sociala problem, funktionsnedsättningar, åldrande eller sjukdom. Centralt bedrevs arbetet under 2013 under stora problem med personalomsättning framförallt på ledningssidan. Verksamhetschefen slutade sin anställning under sommaren och det saknades ordinarie ledningstjänster inom individ- och familjeomsorgen och LSSverksamheten under stora delar av året. Gunnarsbygårdens demensboende

64 64 Chef för individ- och familjeomsorgen och verksamhetschefstjänsterna upprätthölls på konsultbasis. I början av året infördes en ny organisation inom vård och omsorg. En områdesindelning infördes (Charlottenberg, Åmotfors och Koppom) vilket syftade till att minska arbetsresorna så att större fokus kunde läggas på kärnuppgifterna. Helhetssynen i planeringen kunde ökas vilket gav förutsättningar för att på sikt ge ekonomiska vinster. Inom äldreomsorgen utökades ledningen med en områdeschefstjänst. På uppdrag av kommunstyrelsen genomfördes under året tre större utredningar. Den första gällde individoch familjeomsorgen/myndighetsenheten, den andra hemtjänsten avseende kostnader och organisation. Politikerna var positiva till förslagen om förändring/ förbättring i rapporterna så dessa arbetades in i verksamhetsplan för Verksamheten inom Vård och stöd beviljades statliga medel till utredning om ett eventuellt införande av LOV avseende serviceinsatser inom hemvården. En projektledare rekryterades och utredningen har pågått sedan juni 2013 och ska slutrapporteras innan april Individ och familjeomsorgen/myndighetsenheten Antal medborgare som behövde försörjningsstöd ökade under året trots att arbetsmarknaden i Eda kommun är jämförelsevis god. Dessutom ökade det beviljade stödet per beviljat hushåll, vilket sammantaget ledde till ökade kostnader. Främst unga vuxna, människor med funktionshinder och medelålders utanför arbetsmarknaden var de som till största delen fick försörjningsstöd. Antalet anmälningar om barn och unga som riskerade fara illa var fortsatt högt. Insatserna, och då framför allt familjehemsplaceringar samt placeringar i HVB ökade kraftigt under första halvåret med stora ekonomiska konsekvenser. Under årets sista månader genomfördes åtgärder som innebar att flertalet HVB-placeringar kunde avslutas eller omvandlas till familjehemsvård. Socialsekreterarnas arbetssituation var mycket pressad av mängden ärenden och en stor personalrotation inom avdelningen påverkade effektivitet och kontinuitet på ett negativt sätt. En utredning om individ- och familjeomsorgens inriktning och struktur genomfördes därför under sommaren. Utredningen ledde fram till beslut om en satsning på hemmaplanslösningar i form av ett öppenvårdsteam och utökningar av några andra socialsekreterartjänster. En tjänst som 1:e socialsekreterare inrättades. Arbetet inom verksamheten omstrukturerades och utvecklades under ledning av den 1:e socialsekreteraren vilket sammantaget gav en mycket positiv utveckling. Ett öppenvårdsteam planerades och kommer att starta sin verksamhet den 7 januari Samtidigt kommer den sedan länge planerade Familjecentralen som drivs av barn och bildning att starta. Verksamheterna kommer vara samlokaliserade. Mot slutet av året kom signaler om att samverkan med förskola och skola hade brister. Ett förstärkt gemensamt samarbete initierades därför. Parterna gick på nytt igenom de dokument och den handlingsplan som reglerar samverkan mellan socialtjänst och skola/barnomsorg. Samverkan externt skedde främst gentemot landstinget, kommunförbundet och angränsande kommuner, bland annat avseende familjerådgivning och kvinnojour. Revisionen i Värmland genomförde under hösten en gemensam revision av missbruksvården i samtliga kommuner i Värmland. Resultatet kommer att presenteras i början av Inom missbruksvården avslutade Vård och stöd verksamhetens alkohol- och drogterapeuten sin anställning vid årsskiftet. Trots en hög ärendebelastning och svårigheter att hinna med uppföljning och dokumentation så utvecklades biståndsenheten positivt. En ny LSS-handläggare rekryterades och har successivt kommit in i verksamheten. Arbetsmodellen med vårdplaneringsteam effektiviserade arbetet. Genom att särskilja utredning/ beslut och verkställighet säkerställdes rättsäkerheten. Vård och omsorg Hemtjänsten hade under året en hög arbetsbelastning. Antalet ärenden ökade inte markant, däremot ökade omfattningen av de befintliga individuellt behovsbedömda insatserna. Grundbemanningen var inte tillräcklig och så kallade förstärkningsturer fanns under hela året för att säkerställa genomförandet av insatserna och för att medarbetarna skulle ha en tillfredsställande arbetsmiljö. Under sommaren hade verksamheten svårt att rekrytera utbildade semestervikarier vilket innebar att ordinarie personal jobbade fyllnads- och övertid för att kunna verkställa beslutade insatser. Under året förstärkte samtliga hemtjänstområden bemanningen beroende på ökad omfattning av beviljade insatser. Under sommaren och hösten pågick två utredningar inom hemtjänsten. Dels en extern utredning kring övergripande förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet. Dels en intern utredning som mer inriktades på hemtjänstens planering och schemaläggning. Resultatet av den externa utredningen visade på flera punkter där det fanns potential till förbättringar. Det gällde framförallt former och innehåll i biståndsbesluten, brister i enhetlighet och effektivitet i planering och schemaläggning samt brister gällande genomförandeplanering och kontaktmannaskap. Båda utredningarna pekade också på behovet av utbildning för

65 65 Korttidsvården hade en beläggningen på totalt 94,14%. Första halvåret var det 247 dygns överbeläggningar. För att upprätthålla personaltätheten gjordes personalförstärkningar vid överbeläggningar och hög vårdtyngd. Trots den höga beläggningen hade kommunen betalningsansvar för medicinskt färdigplanerare och chefer i systemen Laps Care och Time Care. Formerna för biståndsbeslut ska utvärderas och förändras. Under hösten 2013, med början i slutet av oktober, byttes samtliga analoga trygghetslarm i Eda kommun ut mot digitala larm. Telia började släcka/avveckla kopparnäten i Värmland med början Arbetet har genomförts under 2013 och är vid årsskiftet nu i stort genomfört. Alla medarbetare inom vård och omsorg fick utbildning i HLR (hjärt-lung räddning) Denna utbildning fick mycket bra omdöme av våra medarbetare. Även utbildning i förflyttningsteknik genomfördes. Särskilt boende hade inför sommaren svårt att rekrytera utbildade semestervikarier, vilket medförde övertid för ordinarie personal. Fram till och med maj fanns en längre kö till särskilt boende, både till boende med demensinriktning och somatiskt boende. Vid årets slut var alla beslut verkställda. Periodvis var korttidsplatserna för dementa belagda med personer som väntade på en permanent plats, vilket innebar begränsningar för att kunna verkställa beslut om korttidsplats. Generellt var vårdtyngden hög på samtliga särskilda boenden, omvårdnadsbehovet var redan stort när insatsen boende söktes. Förstärkning av personal behövdes i perioder, då personaltätheten var låg. Personer kom ofta direkt från korttidsvården med sjukdomsbilder som var omfattande, vilket innebar högre vårdtyngd och många som behövde dubbelbemanning. Dagverksamhet för dementa hade få besökande under året, endast 4 personer som mest. Verksamheten hade bara öppet 1 dag i veckan på grund av för få besökande. Från årsskiftet stängs verksamheten som ett sparbeting inför Nattpatrullen hade periodvis hög arbetsbelastning med många insatser fördelade över hela kommunen. Detta medförde personalförstärkningar med ytterligare en undersköterska under vissa nätter. Den höga belastningen var delvis p.g.a. multisjuka vårdtagare med behov av avancerad omvårdnad. Seniordagen 2013

66 66 behandlade inom landstinget med 39 dygn. Orsakerna till en hög beläggning var i väntan på särskilt boende. Mot slutet av året förbättrades situation och trycket på korttidsvården minskade också som en effekt av att behovsläget i det särskilda boendet förbättrades. Rehabilitering: Fler vårdtagare med kognitiva problem medförde ökat antal förskrivningar av kognitiva hjälpmedel. Otydliga samverkansförhållanden och ansvarsfördelning med LSS-verksamheten internt och Vuxenhabiliteringen externt bidrog till ineffektivitet och bristande samverkan. Sjuksköterskor hade generellt hög arbetsbelastning p.g.a. multisjuka vårdtagare med högt behov av omvårdnad både inom särskilt och enskilt boende. Antal vårdtagare med behov av avancerad omvårdnad såsom infusioner, sondmatning, såromläggning och stomivård ökade i enskilt boende. Ökade krav på arbete med kvalitetsregister påverkade både sjuksköterskor och övrig baspersonal. Effektivisering gjordes med hänsyn till transporter av läkemedel och prover genom samarbete med Arbetsmarknadsenheten. Bostadsanpassning: Antalet ärenden minskade under 2013 jämfört med 2012, men däremot ökade antalet kostsamma ärenden. Tre av de kostsamma ärendena var anpassning av bostadens tillgänglighet med hiss och sex ärenden var ombyggnad av hygienutrymmen. Hjälpmedel: Det skedde en markant ökning av förskrivna hjälpmedel tillhörande gruppen kognition och då främst tyngdtäcken. En annan grupp där förskrivningen ökade är hjälpmedel för tunga brukare, vilket innebär mer kostsamma produkter. Kravet på säkra produkter ökade ständigt, vilket innebar mycket extraarbete vad gäller utbyte av produkter och/eller garantireparationer. LSS/Socialpsykiatrin LSS: Inom hela verksamheten var det oroligt bland personalen p.g.a. ostabil ledningssituation och chefsbyte. Alla arbetsgrupper erbjöds till följd av detta stöd av Previa. Det var svårt att rekrytera utbildad personal till hela verksamheten, med resultat att verksamheten fick använda sig av ordinarie personal i högre grad än tidigare. Detta ledde till ökade kostnader för löner i vissa perioder. Det var svårt att rekrytera avlastningsfamiljer för att kunna verkställa beslut. Även platser till daglig verksamhet för brukare var mycket svårt att hitta och därmed kunna verkställa. Socialstyrelsen vidtogs åtgärder inom flera enheter. För att öka rättsäkerheten infördes genomförandeplaner inom hela verksamheten med fortsatt fokus på dokumentation. Avlastningsverksamheten var sårbar och arbete startade för att hitta andra mindre sårbara och kostsamma lösningar, där personal och lokaler används bättre. Socialpsykiatrin: Insatser genomfördes i form av boendestöd, stödsamtal/motivationssamtal och dagverksamhet. Verksamheten fick prestationsersättning från staten för att inventera personer med psykisk ohälsa. Ersättningen kommer att användas till kompetensutveckling av personalen. Fr.o.m. januari 2013 beslutades om neddragning av en 75% tjänst inom socialpsykiatrin, i och med detta genomfördes vissa förändringar i verksamheten. Utifrån en utvärdering av omorganisation framkom att behovet från brukarna inte var så stort. Öppenvårdspsykiatrin i Arvika och socialpsykiatrin i Eda gjorde gemensamt en lokal samverkansplan som innebar att det en gång i månaden kom en psykiatriker till behandlingskonferens där brukare får träffa en läkare. Två gånger per år träffades parterna i ett samverkansmöte, kommun var sammankallande. Gemensamt upprättades också SIP (samordnad individuell plan) på brukare där landstinget och kommunen har insatser. Övergripande mål Bra boendemöjligheter Skapa en trygg och bra boendemiljö för våra äldre och funktionshindrade. Aktiviteter för att nå målet Särskilda boenden och servicelägenheter med god standard finns i alla tätorter. Gruppboenden (LSS) med god standard finns i Åmotfors. Regelbunden inventering genomfördes avseende behovet av boendeplatser. Effektiv planering genomfördes för att tillgodose behovet av boende med rätt vårdinriktning. Det var svårt att verkställa beslut till det nya boendet Vargen då tillgången till lediga lägenheter var begränsad. Detta medförde risk av vite från Socialstyrelsen. Efter inspektioner av både Arbetsmiljöverket och

67 67 Indikatorer Enhet Mål 2013 Utfall 2013 Mål 2014 Antal platser Särskilt boende + korttidsplats demens st Gruppboende LSS st Antal verkställda beslut inom 3 mån Särskilt boende st Gruppboende LSS st Antal ej verkställda beslut (kö) Särskilt boende st Gruppboende LSS st Kommentarer kring måluppfyllelsen Bedömer att målen uppfylldes. Beslut om boende verkställdes inom 3 månader. För att verkställa beslut om parboende på samma enhet så konverterades två korttidsplatser för dementa till permanenta platser. Under sista halvåret var det liten eller ingen kö. Det ökade behovet av boende inom LSS verkställdes successivt allt eftersom lägenheter i ett trapphus frigjordes. Behov finns av en långsiktig planering för boende till alla kategorier inom vård och stöd. Goda kommunikationer Skapa bra förbindelser för äldre och funktionshindrade inom kommunen, för arbete och fritid. Aktiviteter för att nå målen Via trafikhuvudmannen Värmlandstrafik AB finns behovsprövad länsfärdtjänst och riksfärdtjänst att tillgå för invånare med funktionshinder. Resor med taxi finns vid behov till dagverksamheter med biståndsbedömda insatser. Inom LSS-verksamheten ges möjlighet för resor till gemensamma fritidsaktiviteter med verksamhetens bussar. Indikatorer Enhet Mål 2013 Antal enkelresor till dagverksamhet SoL - demens, socialpsykiatri HSL -rehabilitering, LSS - sysselsättning Utfall 2013 Mål 2014 st Kommentarer kring måluppfyllelsen Bedömningen är att målen uppfylldes vad det gäller behov av färdtjänst för fritids- och arbetsresor samt resor till dagverksamhet. Antal resor minskade då en brukare med tur och retur resa till daglig verksamhet 5 dagar/vecka flyttade i början av året. Även resor till dagverksamhet för dementa minskade eftersom verksamheten endast hade öppet 1 dag/vecka. En kollektiv trafiklösning behövs för att underlätta för invånarna att besöka närstående på särskilda boenden samt uträtta ärenden i tätorterna, bland annat på apotek som nu endast finns i Charlottenberg. Upplevelser Erbjuda ett berikande kultur- och fritidsutbud för kommunens äldre och funktionshindrade. Aktiviteter för att nå målen Genom avtal med Röda Korset samordnades aktiviteter som sång, musik, bingo, hantverk, målning och högläsning, för daglediga och äldre vid Träffpunkten i kommunens tre tätorter. Under ledning av rehabiliteringspersonal anordnades seniorträning vid landstingets sjukgymnastik i Charlottenberg. Länsdanser för funktionshindrade anordnades i samarbete med övriga kommuner. Tillsammans med Folkhälsorådet och Åmotfors Motorklubb anordnades Seniorcruising för äldre på kommunens boenden. Indikatorer Enhet Mål 2013 Antal deltagare Utfall 2013 Mål 2014 Träffpunkten, snitt st Seniorträning, snitt st

68 68 Kommentarer kring måluppfyllelsen Bedömningen är att målet uppfylldes. Offentlig service Ge en god och behovsrelaterad offentlig service till kommunens innevånare. Verksamhetsmål Den enskilde ska känna sig trygg i sina kontakter med Vård och stöd. Kontakten ska kännetecknas av tydlighet, respekt och tillit. Verksamheten ska verka för kontinuitet, tillgänglighet och hög rättsäkerhet. Vårt kunskapsbaserade arbete bygger på en omvärldsbevakning, helhetssyn och förebyggande arbete. Verksamheten ska verka för god kvalitet. Den enskilde ska ha möjlighet att påverka och ha inflytande i sin dagliga livsföring. Verksamheten ska tillhandahålla aktuell och lättillgänglig information samt skapa förutsättningar för mötesplatser Kommunens hälso- och sjukvård ska vara av god kvalitet och med god hygienisk standard samt tillgodose den enskildes behov av trygghet i vård och behandling. En god patientsäkerhet ska finnas. En säker hantering av hjälpmedel ska finnas. Region Värmland driver projektet Nya perspektiv där Landstinget och länets samtliga kommuner deltar. Fyra fokusområden har pekats ut där gemensamma målsättningar antagits. Områdena är Den sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende, Psykisk hälsa och Äldres hälsa. Målsättningarna gäller för Eda kommun som för Värmland i övrigt. Aktiviteter för att nå målen, hälso- och sjukvård Skapade följsamhet av personal avseende hygienrutiner inom verksamheten. Skapade rutiner för en säker läkemedelshantering i verksamheten. Skapade rutiner för en säker kontakt med andra vårdgivare. Skapade rutiner för en säker hantering av hjälpmedel. Seniorcruis vid Köla kyrka 2013

69 69 Indikatorer Enhet Mål 2013 Utfall 2013 Mål 2014 Hygienmätning personal *=höst - särskilt boende och korttidsboende % 85 * hemvård % Avvikelse läkemedelshantering - särskilt boende st hemvård st korttidsvård st Avvikelse kontakt andra vårdgivare st Avvikelse säker hantering hjälpmedel st Kommentarer kring måluppfyllelsen Bedömningen är att del av målen för 2013 uppfylldes och ska bibehållas/förbättras Personalens följsamhet avseende hygienrutiner måste förbättras genom mer fortbildning. Aktiviteter för att nå målen, individ- och familjeomsorg Registrerade och förde statistik över domar, utvärdering som mått på kvalitet. Utvecklade aktivt arbetsmetoder, förhållningssätt och samarbetsformer för att bemöta ansökningar om försörjningsstöd. Exempel på samarbete är Finsam och AME. Följde regelbundet antal anmälningar om barn som far illa, antal utredningar och de insatser som följde. Utvecklade det förebyggande arbetet, som start av Familjecentralen i samarbete med verksamheten Bildning och Landstinget i Värmland. Planerade start av ett öppenvårdsteam riktat mot ungdomar. Öppenvårdsmottagning för medborgare med alkohol- och drogproblem. Indikatorer Enhet Mål 2013 Utfall 2013 Mål 2014 Antal förvaltnings-/kammarrätts domar - positivt utfall för enheten st 12 5 borttagen - negativt utfall för enheten st 0 0 borttagen Antal hushåll med försörjningsstöd, snitt st Antal anmälningar barn & unga st Antal utredningar barn & unga st Antal barn i familjehem st Antal barn i institutionsvård, HVB st Kommentarer kring måluppfyllelsen Bedömningen är att kommuninvånarna har fått en god behovsrelaterad service. Antal placeringar i institutionsvård HVB och familjehem var högt under året men minskade successivt under andra halvåret. Komplicerade fall där befintliga hemmaplanslösningar inte var tillräckligt. Antal anmälningar om barn och unga minskade och även antal utredningar, men dessa var mer komplicerade och omfattande än tidigare vilket var tidskrävande. Antal hushåll och utbetalat försörjningsstöd ökade under året, främst bland unga vuxna, människor med funktionshinder och medelålders utanför arbetsmarknaden. Under stor del av året har tjänsten som alkoholoch drogterapeut varit vakant p.g.a. rekryteringssvårigheter och att tillsatt tjänsteman slutade efter en kort tid.

70 70 Aktiviteter för att nå målen, vård och omsorg Verksamheten ingick i ett Värmlandsprojekt för implementering av nationella riktlinjer för demensvård. Fortsatte det förebyggande arbetet med uppsökande verksamhet inom viss åldersgrupp av äldre. Tillsammans med Folkhälsorådet och Friskvården anordnades en Seniordag med föreläsning och information. Bibehöll hemrehabilitering och rehabiliterande förhållningssätt inom hemtjänsten. Vidareutvecklade dokumentation genom system och metoder. Vidareutvecklade det förebyggande arbete inom samtliga enheter, bl.a. genom registrering i kvalitetssystem som Senior Alert och fallförebyggande arbete. Fortsatte att utveckla biståndshandläggning, beslut, uppföljning och möjligheten för den äldre att mer påverka innehållet i insatsen. Fortsatte arbetet med att effektivisera hemtjänsten, den är inte konstant och därför svårdimensionerad. Två utredningar, en extern och en intern, avseende möjliga effektiviseringar av hemtjänsten gjordes under året. Verkade för ett ökat samarbetet med Landstinget i Värmland för att utveckla uppsökande verksamhet av kommunens demenssjuksköterska. Indikatorer Enhet Mål 2013 Utfall 2013 Mål 2014 Hemvård timmar i Laps Care i Laps Care i Laps Care Antal vårdtagare, snitt st Antal timmar, snitt st Korttidsvård Åmotfors Beläggning antal platser, snitt % Antal dygn med betalningsansvar till LIV st Kommentarer kring måluppfyllelsen Bedömningen är att målen uppfylldes och kommuninvånarna fick en god behovsrelaterad vård. Antal vårdtagare och timmar inom hemvården ökade. Slås timmarna ut per vårdtagare indikerar detta högre vårdtyngd. I uppgifterna från Laps Care ingår delegerad hälso- och sjukvård. Antal dygn med betalningsansvar till landstinget ökade p.g.a. hög belastning på korttidsvården under våren. Införande av databaserad dokumentation för baspersonal påbörjades genom registrering av avvikelser. Resursproblem avseende administration av stor mängd användare i nätverk gjorde att projektet inte fullföljdes under året. Samverkansavtalet med landstinget fungerade inte fullt ut p.g.a. brist på geriatriker. Aktiviteter för att nå målen, LSS-verksamhet och socialpsykiatri Fortsatte arbetet med att öka rättssäkerheten för brukarna inom verksamheten, genom utökade kunskaper i social dokumentation hos all personal. Fortsatte arbetet med att införa genomförandeplaner för brukarna. Fortsatte samarbetet med Landstinget i Värmland inom psykiatrin och vuxenhabiliteringen, handledning av personal. Fortsatte samarbetet med Individ- och familjeomsorgen för brukarens bästa. Fortsatte skapa en bättre arbetsmiljö för kommunens personliga assistenter.

71 71 Indikatorer Enhet Mål 2013 Utfall 2013 Mål 2014 Antal brukare med genomförandeplan inom LSS % Antal brukare med personliga assistenter - intern utförare st extern utförare st Antal brukare i daglig verksamhet st Antal brukare inom socialpsykiatrin, snitt st Kommentarer kring måluppfyllelsen Bedömningen är att målen för 2013 uppfylldes och ska förbättras ytterligare 2014, bland annat genom metodhandledning, tydligare beslut och genomförandeplaner som regelbundet följs upp. Antal brukare med behov av personlig assistans ökade. I ett ärende beviljade Försäkringskassan inte ersättning enligt LASS så kommunen får stå för hela kostnaden. Beslut om ersättning eller inte väntas i ytterligare två ärenden. Sammantaget bedöms att verksamheten vård och stöd under året har erbjudit medborgare, kunder och brukare en god socialtjänst inom alla delområden genom resultat och måluppfyllelse i enlighet med gällande lagstiftning. Årets ekonomiska resultat Drift Budget 2013 Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnader Avvikelse mot budget Verksamhetschef Individ- och familjeomsorg Hemtjänst och säbo Koppom Hemtjänst och säbo Åmotfors Hemtjänst och säbo Charlottenberg Korttidsvård, rehab, ssk, nattpatrull Demensenheten Charlottenberg LSS/socialpsykiatri Utfallet för verksamheten vård och stöd ger en negativ avvikelse mot budget med tkr. Verksamheten centralt visar på ett underskott med 548 tkr. En ej budgeterad kostnad verkställdes under året när kommunstyrelsen beslutade att en extern konsult skulle utreda hemtjänsten. Tidigare verksamhetschef slutade under sommaren med avtal om lön under ytterligare 6 månader. Dubbla kostnader för tjänsten uppstod under hösten då extern konsult upprätthöll tjänsten september-december. Individ och familjeomsorgen visar ett stort underskott med tkr. Placeringarna av barn och unga minskade inte i den takt som antogs under våren och under maj till augusti tillkom nya ärenden. Under året var 26 stycken barn och unga placerade i familjehem. På institutionsvård var det 10 barn och unga placerade under varierande perioder. Försörjningsstöd visar ett underskott, antal hushåll med behov av insatsen ökade och därmed även utbetalningarna. På grund av ärendemängden beslutade vårdutskottet om förstärkning utöver budgetram med en heltid socialsekreterare men underskottet vägs till del upp av vakant tjänst under en period.

72 72 Hemtjänsten visar ett stort underskott med tkr. Orsaken var personalförstärkningar över budgetram vid ökad mängd ärenden med hög vårdtyngd, mellan st har hjälp överstigande 25 tim/vecka och många gånger med dubbelbemanning. Extra personalkostnader i början av året i samband med att vinterkräksjuka och influensa härjade, samt att neddragningar i årets budget påverkade resultatet. Bytet till digitala trygghetslarm belastade hemtjänsten i Åmotfors när personalen där under hösten bytte alla larm i hela kommunen. Korttidsvården visar ett underskott med 572 tkr. Första halvåret var det ett högt tryck på Korttidsvården. I stället för att få betalningsansvar till landstinget för medicinskt färdigbehandlade gjordes det överbeläggningar på Korttidsvården, vilket krävde personalförstärkning men var en billigare lösning. Trots detta överstegs budget för medicinskt färdigbehandlade. Under sista delen av året normaliserades trycket på korttidsvården och därmed även dess kostnader. Hjälpmedelsbudgeten överskreds med tkr p.g.a. flertal tyngre brukare vilka krävde dyrare hjälpmedel. Fjolårets fallprojekt genererade ökad förskrivning av rollatorer. Förskrivning av kognitiva hjälpmedel ökade inom gruppen med diagnos psykisk ohälsa. Inom området bostadsanpassning ökade antal ärenden över 100 tkr, bland annat förbrukade ett ärende mer än årsbudget. Särskilt boende visar ett underskott med 966 tkr. Under våren ökade kön till särskilt boende men under sommaren frigjordes platser så läget är nu normalt. Periodvis personalförstärkningar över budget var nödvändiga, i demensboende till skydd mot hot och våld från boende och i somatiska boende p.g.a. hög vårdtyngd. En yngre dement boende genererade höga kostnader under andra halvåret när det blev aktuellt med utredning och vård på annan ort. Rätt kompetens för vård av yngre dementa saknades på hemmaplan. LSS-verksamheten visar ett underskott med tkr. Under slutet av året tillkom tre ärenden inom personlig assistans. I väntan på beslut från Försäkringskassan angående ersättning enligt LASS så verkställde kommunen insatserna. Ett kostsamt ärende avseende elevhems boende i annan kommun tillkom under året. Personalförstärkningar var ett led i att säkerställa arbetsmiljön inom alla områden. Gösta Nordström fick utmärkelsen Behjärtansvärd insats 2013

73 73 Framtiden 2014 slås LSS-verksamheten och Socialpsykiatrin samman med verksamheten inom individ- och familjeomsorgen. Syftet med förändringen är att kunna underlätta de verksamhetssamband som finns mellan individ- och familjeomsorgen och Socialpsykiatri, samt att bättre kunna stödja en positiv verksamhet inom LSS-verksamheten. Inför 2014 har ledningssituationen förbättrats med en ny verksamhetschef, ny chef för individ- och familjeomsorgen och några nya områdeschefer, vilket förväntas skapa stadga som grund för en successiv utveckling och förbättring av verksamheten. För att kunna möta brukare med komplexa behov och brukare som kommer att finnas inom socialpsykiatrin i framtiden är det ytterst viktigt att hitta samverkansformer som är hållbara. Det är angeläget att utveckla arbetet med gemensamma genomförandeplaner. Ett öppenvårdsteam för uppsökande och stödjande insatser till ungdomar och deras familjer kommer att starta Förhoppningsvis leder detta till minskade och kortare placeringar. Kompetensutvecklingsplaner bör utformas både för enheter och Vård och stöd som helhet då kompetensutveckling är ett eftersatt område. Det är också viktigt att skapa en plan för säkerställande att personal med rätt kompetens arbetar i verksamheten. För äldreomsorgen fortsätter genomförandet av hemtjänstutredningens intentioner. Därutöver bör ett arbete påbörjas som syftar till att beskriva och utveckla verksamhetsinnehållet inom de särskilda boendeformerna. En central planeringsenhet inrättas för att effektivisera planeringen, schemaläggning och vikariehantering. Äldreomsorgens biståndshandläggare flyttar till Åmotfors och kommer därmed att ha en större närhet till korttidsvården och även till Arvika sjukhus för vårdplaneringar. Det finns ett behov av att utveckla arbetet med genomförandeplaner, kontaktmannaskap och omprövning av biståndsbeslut. Inför 2015 kommer ny lagstiftning som ställer stora krav på beslut och uppföljning på Särskilt boende. Demensvården i kommunen måste ses över så att den kan möta framtida krav och behov då varje person ska ha individuellt beviljade insatser. till vårdplanering, hemrehabilitering, hemtagningsteam, avlastning för anhöriga etc. Under 2014 ska enligt beslut i verksamhetsplan 2014 samt beslut om utredningsdirektiv i Vårdutskottet en boendeutredning genomföras. Utredningen ska ta ett helhetsgrepp för boendebehovet inom samtliga av vård och stöds verksamhetsområden. När det gäller bostadsanpassning har kommunen ett äldre bostadsbestånd som inte är byggt enligt dagens regelverk gällande tillgänglighet och standard i hygienutrymmen. Tendensen är att behovet av bostadsanpassning fortsätter i takt med att kommunens innevånare blir äldre och bor kvar i sina hem längre. Möjligheten för de som vill flytta till en mer lämplig bostad är begränsad. För 2014 bör ett arbete med arbetsformer, metodfrågor och medarbetarutveckling inom LSS-verksamheten prioriteras. En plan för en noggrann genomgång av samtliga LSS-beslut är påbörjad. Denna ska följas av genomgångar av genomförandeplaner för samtliga boende och verksamma inom den dagliga verksamheten. Utifrån det ska bemanningsbehov och schemaplanering ses över. Ytterligare ett utvecklingsområde finns mellan hälsooch sjukvårdsverksamheten och LSS-verksamheten, för att tydliggöra ansvar och roller för att öka effektiviteten och kvalitén. En sjuksköterska med vidareutbildning i psykiatri ska rekryteras för att stärka sjuksköterskornas insatser gentemot de patienter som är inskrivna i socialpsykiatrin. Denna sjuksköterska kommer också arbeta gentemot LSS-boendena utöver vanlig tjänstgöring inom vård och omsorg. Det finns ett behov av att utveckla boendestödet som gör att det underlättar för brukare med stora och totala svårigheter inom olika livsområden. En tredjedel av de aktuella inom verksamheten saknar helt sysselsättning. För dessa borde det handla om stöd eller träning för att komma ut och få en meningsfull sysselsättning. Steget är idag långt mellan de olika sysselsättningsalternativ som finns i dag och den öppna arbetsmarknaden. Det är också viktigt att uppmärksamma de anhöriga och det behov av stöd som de har. Inför 2014 behövs en översyn av korttidsplatser och hur man ska kompensera en eventuell reducering med annat arbetssätt inom hela vård och omsorg. Oavsett antalet korttidsplatser så finns ett behov av att kartlägga om det finns ett utvecklingsbehov med hänsyn

74 74 Djupfors Fjällsjön

75 75 Verksamhetsområde Samhällsbyggnad Årets verksamhet I samhällsbyggnad ingår: plan/fastighetsektion, miljösektion, gatusektion, kostsektion, arbetsmarknadsenheten (AME) och räddningstjänsten. Verksamhetschefen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av verksamheten. Verksamhetschef Morast Handelsplats har länge varit föremål för diskussion i kommunen. Under 2013 bestämdes vilken planläggningstyp som ska användas samt hur utformningen av den besvärliga korsningen vid köpcentret ska byggas. Målet är att arbetet ska vara färdigt till påsk För att få till trafikflödet inne på handelsområdet genomfördes en planändring med enkelt planförfarande. Under hösten 2013 köpte Eda Kommun tillbaks fastigheten Skräddaren 3. Då flera spekulanter visat intresse för fastigheten bestämdes att den ska annonseras ut till försäljning. Efterfrågan för olika etableringar är fortfarande intressant i Eda, många kontakter med presumtiva exploatörer görs tillsammans med utvecklingsavdelningen. Samhällsbyggnad har haft ett samarbete med Årjäng där vi delat på tjänsten GIS-Ingenjör. Tyvärr kan vi konstatera att det är ett för omfattande uppdrag att dela på en GIS-tjänst mellan två kommuner, därför får respektive kommun lösa uppgiften var för sig. Miljösektion Alkoholhandläggning har tillkommit. Detta ansvarsområde har krävt betydligt mer personalresurser än planerat, nära en halvtidstjänst under året. Detta har också inneburit att andra arbetsuppgifter har fått stå tillbaka såsom livsmedelskontroll. Samhällsbyggnads aktiviteter på Charlotta 2014

76 76 Hög belastning avseende händelsestyrda ärenden samt hög administrativ belastning har inneburit att uppsatta mål enligt plan inte har uppfyllts bl a avseende planerad tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Två nya LONA-projekt har beviljats statliga medel under året. Gatusektion Toppbeläggningarna på kommunens gator är på många ställen i uselt skick och måste åtgärdas för att inte gatorna skall haverera totalt. Flera gator är direkt farliga med uppstickande brunnar och sprickor. Trots att samordning sker med VA-sanering är behovet långt mycket större än de medel som finns avsatta i budget. Projektet med byte av landsbygdsbelysningen kommer att ge lägre driftskostnader. För 2013 blev besparingen mindre pga att anläggningarna driftsattes först i oktober. Under 2014 kommer resterande demontering att ske för de anläggningar som ska tas ur drift. När det gäller VA-verksamhen har skadestånd för översvämningen 2010 delvis betalats ut och slutsumman beräknas bli 2,5 mkr. Under året genomfördes sanering av Gärdesgatan i egen regi vilket innebar en besparing i projektet. Under slutet av 2013 byttes filteranläggning ut till Köla vattenverk på grund av problem med vattenkvaliteten. Affärsverksamheten med avfall går fortsatt bra. Sluttäckning av Lunden beräknas börja under nästkommande år och kommer att pågå fram tills att anläggningen avslutas om ca år. Under året har en ny renhållningsordning (avfallsplan+ renhållningsföreskrifter) antagits av kommunfullmäktige. Fastighetssektion Förvaltningen av kommunens fastigheter görs genom förvaltningsuppdrag av Eda Bostad AB. Under 2013 har arbetet fortskridit när det gäller arbetet med den sk. fastighetsinventeringen. Fokus har lagts på att försöka justera upp hyror samt planera för rockader inom fastigheterna för att kunna minska kommunens fastighetsbestånd inom området. Detta arbete kommer även att fortgå under 2014 och förhoppningsvis mynna ut i minskat fastighetsinnehav på området. Plansektion Plansektionen har under året handlagt ca 200 bygglov av skiftande storlek allt från mindre tillbyggnader till shoppingcenter på flera hektar. Plansektionen har uppdraget att ägna sig åt planfrågor av olika karaktär och med framtagande av nya detaljplaner samt ändring av flertalet gamla planer. Då Eda Kommun saknar egen arkitekt och planingenjör så måste detta arbete ske via inhyrda konsulter vilket rent tidsmässigt och kostnadsmässigt gör att detta arbete tyvärr blir lidande och eftersatt. Kostsektion Inom skolmåltidsverksamheten är målet att nå upp till livsmedelsverkets riktlinjer för skolluncher genom att bland annat servera lättmjölk och att utöka vårat inköp av ekologiska livsmedel. Inom vård och omsorg är målet att erbjuda måltider som täcker näringsbehovet enligt SNR (svenska näringsrekommendationer) för äldre. Det målet har vi nått men här finns ytterligare utvecklingsmöjligheter för att bli bättre. Kostsektionen har under året producerat fler portioner än vad som slutligen köpts och det är främst till äldreboenden. Kostsektionen har under året skickat ut enkäter till skolans matgäster och utfallet har varit positivt. En färsmaskin har köpts in för att tillaga mat från grunden. Upphandling av livsmedelsavtal till småköken har skett under Från hösten har kostsektionen gjort en provperiod med matlagning till våra äldreboenden med ett mycket bra resultat. Matdistributionen till brukare som bor hemma har ökat med 300 %. AME AME står för leveranser av mat, medicin och varor till ett flertal kommunala verksamheter i kommunen. Informationsansvaret innebär att en hemkommun löpande ska hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. AME, Bildning och IFO samarbetar för att kunna genomföra detta på bästa sätt. Det kommunala informationsansvaret är en övergripande kommunal angelägenhet och kräver ett stort nätverk av samarbetspartners inom och utanför kommunen, en förutsättning för att kunna erbjuda de individuella åtgärder de är i behov av. Feriepraktik för ungdomar födda 1997 har anordnats under året. Endast 25 stycken ungdomar hoppade på erbjudandet vilket är en markant minskning från förra året. Verksamheten flyktingmottagningen Verksamheten har under året följt den planering som fastställts. Eda kommun har ett avtal med

77 77 Migrationsverket om att årligen ta emot 20 flyktingar anvisade av Arbetsförmedlingen, samt 5 flyktingar som själva väljer att bosätta sig i kommunen. AME, ensamkommande flyktingbarn 2013 Under 2013 utökades verksamheten med utslussningsverksamhet. Utslussningsverksamheten gör det möjligt för ungdomarna att träna i eget boende med fortsatt stöd och tillsyn av boendepersonal. Nytt avtal med Migrationsverket trädde i kraft 1 augusti vilket innebär att vi har ett avtal gällande antal platser istället för ett avtal gällande antal barn. Avtalet gällande antal platser innebär att vi alltid har minst 3 asylsökande barn vilket är en konsekvens av den nya lagstiftning som träder i kraft 1 januari barn var inskrivna vid årets början och 12 vid årets slut. 6 barn i utslussningsverksamheten och 6 barn på HVB-hemmet. Eda gymnasieskola ansvarar för barnens skolgång och tillsammans har vi en väl fungerande verksamhet band med detta övades också kommunens krisledning. För att ytterligare förbättra kommunens förberedelser för kriser har bland annat sociala risker analyserats i ett kommunövergripande projekt samt att stort arbete har tillsammans med bland annat gatusektionen nedlagts i en nödvattenplan som ska färdigställas under Under året har också en ny krisledningsplan antagits. Övergripande målsättningar, verksamhetsmål och aktiviteter Bra boendemöjligheter Skapa en säker, trygg och frisk kommun som erbjuder attraktiva boendemiljöer. Verksamhetsmål Utveckla attraktiva områden för boende och rekreation. Öka tillgängligheten vid våra fastigheter och anläggningar. När det gäller det kommunala fastighetsbeståndet så är målet nöjda hyresgäster internt och externt Aktiviteter för att nå målen Fullfölja planen för naturvårsområdet (Tallmon) Fullfölja återställning- och utvecklingsplan för Kroppstadsforsområdet i Åmotfors Kampanj att sälja villatomter för en krona styck under en begränsad tid. Räddningstjänsten ska genom information och uppsökande verksamhet verka för att alla boende i Eda kommun skall ha fungerande brandvarnare. Brandstationen i Åmotfors Räddningstjänsten Räddningstjänsten har under året arbetat med förebyggande verksamhet. Bland annat i form av utbildningar (511 medborgare utbildade), tillsyn (15 tillsynsbesök genomförda enligt lag om skydd mot olyckor och sex tillsynsbesök enligt lag om brandfarliga och explosiva varor) och information. Under året har antalet räddningstjänstuppdrag ökat något jämfört med tidigare år (128 st jämfört med 118 st för 2012). Antalet IVPA-larm har ökat betydligt (385 st jämfört med 342 st 2012). I september genomfördes en stor övning i gränsöverskridande räddningstjänst i Magnor. I sam- Kommentarer kring måluppfyllelsen: Både antalet bränder i byggnader och antalet räddningstjänstlarm totalt sett är lägre än det satta målet. Antalet varierar mellan åren. För att påverka larmstatistiken över tid krävs ett kontinuerligt förebyggande arbete. Räddningstjänsten har under 2013 genomfört hembesök för att verka för att främja användandet av brandvarnare och informera om vinterns brandrisker. Räddningstjänsten har använt kommunens hemsida för att informera om risker. NRI (Nöjd-Region- Index) för kommuner i samma storleksklass som Eda (<10000 invånare) blev 56/100. För Eda kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna fritidsmöjligheter, bostäder och trygghet som kan höja helhetsbetyget i NRI. Kommunen har som helhet mer än totalt 30 byggklara villatomter, men endast två i Charlottenberg då kampanjen köp en villatomt för en krona föll väl ut i Charlottenberg. Behov finns därför att planlägga för ytterligare villatomter i Charlottenbergsområdet.

78 78 Indikatorer Enhet Mål 2013 Tillgång byggklara villatomter Utfall 2013 Mål 2014 Antal Planberedskap Nivå God Mindre Utgått God Brand i byggnad Antal <20 18 <20 Total antal räddningsinsatser Antal < <140 Antal omkomna i Antal bränder Attraktiv att bo och leva NRI Index Goda kommunikationer Med vägar, järnväg och tele/it-kommunikation. Bra förbindelser inom och till kommunen för arbete, fritid och utbildning. Verksamhetsmål Arbeta för goda kommunikationer inom kommunen Aktiviteter för att nå målen Anlägger, underhåller och förnyar kommunens gator samt gång- och cykelvägar Kommentarer kring måluppfyllelsen: Största orsakerna till det låga omdömet från medborgarna på både gator och vägar samt gång- och cykelvägar är snöröjningsstandarden, nattsläckningen av belysningen samt det eftersatta beläggningsunderhållet på grund av mångåriga besparingar inom detta område. Med nuvarande budget är högre mål svårt att nå. Indikatorer Enhet Mål 2013 Medborgarna om gator och vägar Medborgarna om gångoch cykelvägar Utfall 2013 Mål 2014 NMI NMI Ett utvecklat näringsliv Som bidrar till tillväxt och ökad sysselsättning. Vi ska stödja entreprenörskap och innovationer och ta tillvara lokala förutsättningar. Verksamhetsmål Arbeta med fysisk planering, bygglovsgivning och tillsyn Aktiviteter för att nå målen Arbeta med mark och exploateringsfrågor Planberedskap för olika typer av verksamheter Kommentarer kring måluppfyllelsen: Planområde för industri finns i kommunen. Kommunen har köpt en fastighet i Eda Glasbruk som är planlagd för industri. Kommunstyrelsen har gett plantillstånd till följande ändamål: Kojan 2 (handel) Sedeln (handel/parkering) Eda Glasbruk (lokalgata) Staren (bostadshus/kiosk) Kommunen har försökt att förvärva mark i attraktivt skyltläge för att på så vis ha en bra planberedskap, vilket inte har lyckats. Kommunen ställer sig därför i huvudsak positiva till ansökningar från privata markägare om planbesked för exploatering inom industri, handel och bostäder. Indikatorer Enhet Mål 2013 Planberedskap - industri - handel Nivå 2 nya planer Utfall nya planer Mål nya planer Upplevelser Eda kommun skall erbjuda ett attraktivt kultur- och fritidsutbud som är berikande både för invånare som besökare. Eda Kommun ska lyfta fram och utveckla det som finns. Verksamhetsmål Alla kommunala badplatser, EU-bad, bassängbad för allmänheten skall hålla god badkvalitet samt ha välordnad badplatsmiljö. Livskraftig fiskebestånd är en förutsättning för utveckling av fisketurismen och övriga näringar baserade på fisk. Aktiviteter för att nå målen Provtagningsplan inför badsäsongen Utföra provtagning enligt plan samt göra tillsyn på badplatser Utarbeta lokala förvaltnings- och utvecklingsplaner för sjöar och vattendrag Kommentarer kring måluppfyllelsen: Lokala förvaltnings och utvecklingsplaner har tagits fram för fyra FVOF - Skillingmarks, Yxesjöarnas, Vadjungens och Bysjöns FVOF. Planerna har tagits fram i ett Projekt med hjälp av hushållningssällskapet. Vattenkvalitén har följts på samtliga badplatser under badsäsongen och alla prov har varit godkända.

79 79 Indikatorer Enhet Mål 2013 Fiskevårdsplaner Vattenkvalitet badplatser Utfall 2013 Mål 2014 Antal 4 4 Utgått Nivå Godkänd Godkänd Utgått Offentlig service En god och behovsrelaterad offentlig service till kommunens innevånare Verksamhetsmål Levererar tjänster som medborgare, brukare och kunder är nöjda med. Förvaltningen har hög tillgänglighet och korta handläggningstider. Personalen ska känna stolthet och trygghet i sitt arbete och sin kommun. Aktiviteter för att nå målen Kostsektion tillreder mat från grunden som sedan kyls ner och levereras till äldre boende hemma. Eda kommuns antagna policy är att enklare ärenden via e-post skall besvaras inom 5 arbetsdagar. Samarbete sker med företagshälsovården genom hälsoprofilundersökning, årliga medarbetarsamtal och kompetensutvecklingsplaner för personalen. Verksamhetsmål Genom AME ordna sysselsättning/praktik åt människor som av någon anledning står utanför den reguljära arbetsmarknaden för att öka möjligheten till egen försörjning. Aktiviteter för att nå målen AME har genomfört kartläggningssamtal, individuella handlingsplaner, praktik och vägledning. Kommentarer kring måluppfyllelsen: Totalt inskrivna hos AME var 384 personer varav 68 gått vidare till egen försörjning eller studier enligt individuell plan. Indikatorer Enhet Mål 2013 Egen försörjning Antal Att den enskilde når målen Studier Antal Att den enskilde når målen Utfall personer 12 personer Mål 2014 Att den enskilde når målen Att den enskilde når målen Kommentarer kring måluppfyllelsen: Samhällsbyggnad har gjort framsteg när det gäller tillgänglighet av e-post, en del i förbättringsresultatet är inom olika bygglovsfrågor som berör både VA, miljö och plan/bygg områden. Enkäten Mat till äldre genomförs vartannat år. Betyget har varit högt sedan maten lagas i egen regi och målet är därför fortsatt satt högt. Den något högre sjukfrånvaron förklaras med långtidssjukfrånvaro. Indikatorer Enhet Mål 2013 Tillgänglighet e-post Enkät mat till äldre Sjukfrånvaro samhällsbyggnad Utfall 2013 Mål 2014 % >80% 87% >80% Nivå Ej Ej gjord 5,0 planerad % <2,0% 3,27% <2,0% Livslångt lärande Kunskap för att möta framtidens kompetenskrav. En ökad utbildningsnivå. Möjligheter till distansutbildning. Naturstigen Tallmon

80 80 Årets ekonomiska resultat Drift Budget 2013 Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnader Avvikelse mot budget Verksamhetschef Gator & VA Kost Räddningstjänst Miljö AME, flykting Plan & fastighet Samhällsbyggnad Samhällsbyggnads totala resultat blev ett positivt resultat på ca tkr. Verksamhetschef Verksamhetschef visar ett positivt resultat på drygt 130 tkr. Det positiva resultatet kan förklaras med återhållsamhet inom olika områden. När det gäller konsulttjänster så har kostnaden överstigit budget med 50 tkr där de ökade kostnaderna i huvudsak kan härröras till kostnaderna för översiktsplanen. Miljösektion: Resultatet för 2013 blir ett överskott på 55 tkr, i huvudsak beroende på mer inkomster än beräknat inom miljö- och hälsoskyddet. Gatusektion: Visar ett positivt resultat på 931 tkr vid årets slut, det positiva resultatet beror i huvudsak på intäkter Lundens deponi. Plan/fastighetssektion: Plan och fastighetssektionens totala driftkostnad för budgetåret 2013 visar ett betydande plusresultat på ca tkr. Överskottet förklaras främst med att budgeterade intäkter på skogsförsäljning (skogskommiten) varit mycket högre än förväntat (ca tkr). Vidare har intäkterna varit högre och personalkostnaderna lägre, bland annat med anledning av vakansen på GIS- ingenjörstjänsten. Vi har också under året med anledning av kraven på återhållsamhet avseende inköp mm kraftigt dragit ned på utbildningsinsatser mm vilket resulterat i en stor del av överskottet. Kostsektion: Kostsektionen visar ett överskott på 447 tkr. Förklaringen är restriktivitet med inköp, utbildningar samt en ökning av intäkter försäljning lunchkuponger. AME: Överskottet inom OSA/LB, 646 tkr, orsakas av flera faktorer. Pensionsavgångar, höga lönestöd från arbetsförmedlingen och anställda som av olika orsaker inte arbetat eller enbart arbetat deltid. Vi har också arbetat aktivt med att Arbetsförmedlingen ska bidra med arbetshjälpmedel i högre grad än förut, vilket har minskat kommunens kostnader. För övrigt har vi strikt hållit oss till de direktiv vi fått under 2013 att vara restriktiva med utgifter vilket gett en besparing men vi måste därför komplettera med arbets- och skyddskläder, verktyg och annan utrustning under Överskottet på APR, ca 415 tkr, beror på att fler människor än förväntat anvisats till kommunen inom åtgärden JOB, Fas 3 och Ungdomsgarantin. Kommunen har inom dessa åtgärder ersättning per anvisningsdag. I synnerhet under sista kvartalet 2013 har vi sett en väsentlig ökning av anvisningar från Arbetsförmedlingen, detta är förklaringen till att resultatet är betydligt högre än prognosen per den 31/8. Överskottet på 94 tkr beror på färre sökande till kommunens feriepraktikplatser. Alla som sökte och tackade ja fick arbete. Överskottet inom flyktingverksamheten, tkr, beror på att detta är pengar från Migrationsverket och är det samlade överskottet från tiden då flyktingmottagningen funnits i Eda. Detta överskott är helt och

81 81 hållet externa pengar. En del av överskottet kan även härröras till att 0,25 % socialsekreterartjänst ej är nyttjad. HVB-Trädgårdsgatan visar ett positivt resultat på tkr. Den största orsaken till det positiva resultatet är att avtalet med Migrationsverket omförhandlades från avtal gällande antal barn till ett avtal gällande antal platser. Något som genererar större inkomster men i gengäld kräver större flexibilitet i mottagandet. Räddningstjänsten: Räddningstjänsten visar ett plusresultat på 28 tkr. Inom civilt försvar finns ett överskott på 374 tkr, beroende på att planerade satsningar på bland en analys av sociala risker inte kunnat genomföras fullt ut. Detta överskott överförs till 2014 för att därefter gå in i den gemensamma säkerhetssamordningen utifrån det reviderade avtalet om detta. Framtiden Verksamhetschef Tunga transporter, turism, handel och arbetspendling har över tid ökat i länet och del av denna ökning belastar vägnätet i Eda kommun. Trafikverket är därför mycket restriktiva till ytterligare expansioner utan att det görs trafikanalyser med förslag till ev åtgärder. Denna problematik är och kommer att vara ett hinder för fortsatt utveckling i Eda kommun. Satsningar på lokaltrafiklösningar som avlastar eller underlättar framkomligheten på riksväg och landsväg är därför nödvändiga för framtida expansion. Eda Kommuns strategiarbete och planarbete är därför oerhört viktigt för den framtida utvecklingen. Miljösektion Alkoholhandläggningen ryms resursmässigt inte inom nuvarande organisation. Förändringar i lagstiftning samt ökad intresse hos allmänhet och verksamhetsutövare om gällande regler, innebär att fortsatt hög belastning avseende händelsestyrda ärenden kan förväntas. Ökad arbetsbelastning i kombination med avsaknad av stödresurser såsom administrativt stöd, informatörstjänst, miljöstrateg och GIS. Därmed finns risk att diarieföring, registerhållning, utskick, fakturering, webbinformation etc. blir eftersatt. Gatusektion Inom parkverksamheten finns ett behov av upprustning samt att på sikt anordna en universellt utformad park vilket behövs i kommunen där handikappade barn ges samma möjligheter till lek och aktiviteter. Behov av ny VA-taxa finns för full finansiering av VA-verksamheten. Det finns ett mycket stort behov av reinvestering i VA-nätet. Renvattennätet läcker c:a 40 %, samt att spillvattennätet har ett inläckage på c:a m3. Utökade krav på va-verksamheten finns vad gäller klimatanpassning av systemen. Plan/fastighetssektion Om Eda kommun ska kunna möta upp till den pågående utvecklingen och ta vara på chansen kommunen har med anledning av handelsutvecklingen i vårt område är det avgörande att personalförstärkningar görs inom plansidan. Nuvarande organisation har inte möjlighet att möta den efterfrågan som finns samt möjliggöra och skapa förutsättningar för kommunen att växa. Kostsektion Kostsektionen har som vision att öka matlagningen från grunden samt öka mängden av ekologiska livsmedel. Enkäter kommer att skickas ut till våra äldreboenden i kommunen för att fråga om nöjdhet och vad som vi kan bli bättre på. En målsättning är att minska matsvinnet i våra skolor. Utbildning av kökspersonalen inom specialkost behövs då vi ser en stor ökning av behovet av specialkost. En organisationsöversyn är gjord och träder ikraft från 1/3. Den innebär en ändring av tjänstebefattningar från kökschefer till arbetsledare/kock. AME Vi har sett en ökning av personer som har sin ersättning via NAV i Norge, men har sin bostadsort i Eda kommun. Ansvaret för bedömningarna ligger på svenska Försäkringskassan som i sin tur anvisar till AME för en arbetsförmågebedömning Flyktingmottagningen I budget 2014 finns ett behov av att beakta att grundersättningen från Migrationsverket till kommunen kommer att sänkas från tio prisbasbelopp (440 tkr) till fem prisbasbelopp (222 tkr). Migrationsverket kommer, utöver ovan nämnda, också att införa en ny beräkningsmodell för ersättning till kommunerna för mottagandet av nyanlända flyktingar. Ersättningen kommer att baseras på hur många nyanlända kommunen tar emot från anläggningsboenden samt hur många kommunen tar emot i förhållande till kommunens befolkningsstorlek. Detta skapar en ovisshet avseende det ekonomiskt utfallet för flyktingmottagandet i Eda kommun. Vidare har det skett en förändring rörande tillgången på lediga lägenheter i Åmotfors vilket bedöms framkalla en situation där flyktingmottagningen kommer att behöva betala för så kallade tomhyror för att säkerställa tillgången till lägenheter för att fullfölja kommunens avtal om mottagandet av nyanlända.

82 82 Sammantaget bedöms således inkomsterna eventuellt minska och vissa utgifter öka när det gäller mottagandet av familjer och vuxna nyanlända. HVB-Trädgårdsgatan Under 2014 kommer Eda och Arvika kommuners gemensamma mottagande av ensamkommande barn att upphöra, detta beroende på ny lagstiftning från den 1 januari Samarbetet mellan kommunerna kommer trots detta att fortsätta vara starkt, med en ambition att stärkas ytterligare. Förutsättningar finns att fortsättningsvis bedriva en bra verksamhet då Eda kommun har möjlighet att omförhandla och anpassa avtalet med Migrationsverket. Fortsättningsvis kommer utslussverksamhet endast att genomföras med ungdomar över 18år gentemot tidigare från 17 år. Räddningstjänsten Under 2014 minskar räddningstjänsten sin bemanning i Charlottenberg med en brandman i beredskap. Förutom en minskad operativ förmåga innebär detta att arbetsbelastningen på respektive enskild brandman ökar. Eda kommun i allmänhet och station 46 Charlottenberg i synnerhet ligger i topp i riket när det gäller antalet IVPA-larm per innevånare men också i absoluta tal. IVPA-larmen ser vidare ut att öka i antal framöver. Detta tillsammans med en minskad bemanning gör räddningstjänsten beroende av välvilliga arbetsgivare som har möjlighet att undvara sin personal, ibland flera gånger på ett arbetspass. Inför 2014 har avtalet om den gemensamma säkerhetssamordningen reviderats. Det nya avtalet innebär att hela ansvaret och hela statsbidraget läggs in i avtalet vilket ger bättre möjligheter att driva projekt och uppfylla målen för kommunens krisberedskap. Räddningstjänsten i Sverige har stora problem att rekrytera deltidsanställd personal för beredskapstjänstgöring. Detta är en utmaning även i Eda. Ett arbete för ökad jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten är en del av lösningen på detta men inte hela lösningen. Ytterligare dellösningar är möjligheten till rekrytering av kommunanställd personal till beredskapstjänstgöring inom räddningstjänstens samt aktivt arbete för att marknadsföra yrket. Räddningstjänstens släckbilar (tunga fordon utrustade för att kunna hantera alla typer av larm, en per station) är av årsmodell 1986, 1986 och Äldre fordon innebär en betydligt ökad risk för haverier i akuta sammanhang. Det är dessutom svårt att få tag på reservdelar redan idag. Då fordonen är lika i ålder ökar risken att haverier eller liknande ger upphov till samtidiga stora investeringsbehov då fler än ett fordon kan komma att behöva ersättas samtidigt. Genom att fordonen används i akuta sammanhang riskerar konsekvenserna av plötsliga haverier att bli stora, bland annat ställs det krav på att bilarnas pump- och vattenförsörjningsfunktion har hög tillförlitlighet eftersom vatten används som skydd för rökdykare. Personal i köket på Gunnarsbyskolan

83 83 Kommunrevision Årets verksamhet Kommunrevisionens uppgift enligt kommunallagen är att på kommunfullmäktiges uppdrag granska all verksamhet i styrelser och nämnder under året. Detta sker genom att revisionsgruppen varje år träffar samtliga utskott, nämnder och styrelser och med stöd av en risk- och väsentlighetsbedömning genomför fördjupande granskningar inom olika områden. För 2013 har ett nytt sakkunnigt biträde anlitats då KPMG antogs vid upphandling inför detta år. För att de skulle kunna göra en bedömning av ansvarsutövningen gjordes detta genom först en enkät och därefter en träff med respektive utskott och kommunstyrelsen. En särskild rapport från denna granskning är upprättad. Allt sammantaget, som revisionsgruppen gör under året, ska sedan utmynna i en revisionsberättelse som skall ge vägledning till kommunfullmäktige inför dess beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna. Vi har under 2013 deltagit i en granskning, gemensam för landstinget och tretton andra kommuner, gällande missbruksvården. Övriga fördjupade granskningar har varit: Betygsnivåer och måluppfyllelse inom grundskolan Styrning och effektivitet inom IT-organisationen Ägarstyrning och uppsikt över de kommunala bolagen Dessutom ingår årligen den lagstadgade uppgiften att granska kommunens bokslut och delårsbokslut.

84 84 Naturstigen Tallmon

85 85 Eda Bostads AB Styrelse och revision Styrelse Lars-Erik Eriksson, ordf Anders Holt vice ordf Mats-Åke Knutsson Ulf Åhs Hans-Peter Jessen Styrelsesuppleanter Kennet Bodin Bertil Börjesson Birgitta Eklund Rune Moberg Lars-Ove Sjöberg Revisorer Revisorssuppleanter Mattias Eriksson, Anders Naeslund, aukt revisor aukt revisor Styrelsen har under året hållit sex protokollförda sammanträden. Kommunfullmäktige har för verksamhetsåret utsett styrelse och lekmannarevisor, medan bolagsstämman utsett auktoriserad revisor. Organisationsanslutning Företaget är medlem i Sveriges allmännyttiga bostadsföretag SABO, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Fastigo och Husbyggnadsvaror förening HBV Fastighetsbestånd Lekmannarevisorer Eva Magnor Lekmannarevisorssuppleanter Lennart Olsson Bolagets fastighetsbestånd Lägenheter Lokaler Garage Bilplatser med eluttag Summa uthyrningsobjekt

86 86 Miljö Eda Bostads AB har varit miljödiplomerade sen Eda kommuns miljöpolicy är grunden för verksamhetens miljöarbeten. Under året har arbetet med utbyte av belysning till ledlampor med närvarostyrning påbörjats i gemensamma utrymmen. Installering av prognosstyrning av värmen har skett i 11 fastigheter under året vilket har renderat i en minskad miljöbelastning då besparad energiåtgång har minskat våra koldioxid utsläpp med motsvarande kg Energi Utvecklingen av företagets energiförbrukning åskådliggörs av följande diagram. Större projekt som genomförts är byte av yttertak Centrum Åmotfors, samt utbyte av balkongpartier inkl dörrar och fönster samt tilläggsisolering på 14 lägenheter på Blåklinten. Ekonomi Intäkter Hyresnivån för år 2013 höjdes med 2,7% och genomsnittlig hyresnivå för bostäder är 896,96 kr/m2. Fr o m januari 2014 har hyrorna höjts med 1,75 %. Samtliga intäkter och kostnader hänförliga till externa förvaltningstjänster redovisas som separata poster i resultaträkningen och drivs med målsättningen att vara självbärande vilket innebär att ett visst överskott krävs. Kostnader Nettoräntan beräknad på kvarvarande skuld är 3,4 % jämfört med 3,5 % föregående år. Trots låga räntor ligger kapitalkostnadens andel av hyran kvar på samma nivå beroende på höga produktionskostnader för senaste årens nyproduktion. Kostnader för gemensamt underhåll är förhållandevis högt beroende större åtgärder på några fastigheter medan driftskostnaderna har minskat lite. Normalårskorrigerad förbrukning 153,40 kwh/m² (148,63) Kostnad för värme och varmvatten uppgår till 140 kr/ m² (148) De investeringar på energi sidan som utförts är ny ventilationsanläggning i frisörs lokal samt ny styrutrustning för värme och varmvatten i kv. Kärleken. Prognosstyrning av värmen, Egain, har installerats i 11 fastigheter i Charlottenberg och Åmotfors. Arbetet med driftoptimeringar av värme och ventilation är ett arbete som pågår ständigt Ombyggnationer och underhåll Under året har planerat underhåll enligt företagets underhållsplan skett. Underhåll och ombyggnadskostnader uppgår till tkr varav tkr avser inre underhåll.

87 87 Finansiering Upplåningen sker enligt upprättad finanspolicy och långfristiga skulder uppgår till kr/m2 (2 818). Företagets soliditet, eget kapital inkl reserver i förhållande till totalt kapital, är vid årets utgång 19,5 % jämfört med 18,1 % föregående år. Ägarens mål anges till 10 %. Bostadsmarknaden Andelen outhyrda lägenheter uppgår till 1,6 % Totalt sett har hyresbortfall för outhyrda lägenheter medfört ett intäktsbortfall med tkr (1 104). Efterfrågan på lägenheter har varit stabil i Charlottenberg men marknaden är betydligt kärvare på övriga orter i kommunen. För att minska vakanserna har marknadsföring skett både i Norge och Sverige och ett webb baserat uthyrningsprogram har inköpts under året och har varit i drift sedan 10 december och skall göra att vi som bostadsföretag blir mer tillgängliga på marknaden. Antal lediga lägenheter Vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets resultat ,89 samt balanserat resultat ,91 tillsammans kronor ,80 disponeras enl nedan: Balanseras i ny räkning kronor ,80. I övrigt hänvisas till följande resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalys och till dessa hörande noter och bilagor. Charlottenberg

88 88 Interiör Beredskapsmuseum

89 89 Eda Energi AB Beskrivning av årets verksamhet Eda Energi AB har under 2013 anslutit 21 fastigheter till fjärrvärmenätet vilket innebär att antalet abonnenter för närvarande uppgår till sammanlagt 104 st. 11 av kommunens 13 fastigheter är avslutna till fjärrvärmenätet och de två återstående fastigheterna, förskolan Blåsippan och LSS-bostaden Doppingen, kommer att anslutas under Av övrigt anslutna fastigheter är 79 villor, 11 flerbostadshus varav samtliga av Eda Bostads AB:s fastigheter, samt Norma, Folkets Hus och Åmotfors kyrka. Eda Energi AB köper värme från Åmotfors Energi AB. För att säkerställa värmeleveranser till kunderna då Åmotfors Energi AB inte kan leverera värme har bolaget under första halvåret i år investerat i två reservoljepannor med en sammanlagd effekt på 4 MW vid Älvgårdens panncentral till en kostnad av ca 2 milj kr. Rörgravslängden har ökats med 1,1 km vilket innebär att fjärrvärmenätets längd nu uppgår till 8,3 km. Under 2013 levererades totalt 7600 MWh varav 1,9 MWh till flerbostadshus, 1,3 MWh till småhus, 2,1 MWh till industri och 2,3 MWh till offentliga lokaler. Personalstyrkan i bolaget uppgår endast till en person, nämligen VD som för närvarande är anställd på 20 tim per vecka. Övriga tjänster som fakturering, bokföring, arkivering, it-stöd, kontor samt jour och beredskap m.m. har köpts genom avtal från Eda kommun. För att minska bolagets sårbarhet har styrelsen tillsatt en vice VD som kan ersätta ordinarie VD vid dennes frånvaro. Vice VD arbetar på konsultbasis genom timkostnadsersättning.

90 90 Årets ekonomiska resultat Driftskostnaderna har under 2013 uppgått till tkr medan driftintäkterna under året har uppgått till tkr fördelat på fasta brukningsavgifter tkr, rörliga brukningsavgifter tkr och anslutningsavgifter tkr. dessutom tillkommer inkassoersättningar med 2 tkr. Detta innebär att resultat för Eda Energi AB på tkr före bokslutsdispositioner. Anläggningstillgångarna, som består av fjärrvärmenätet, panncentralerna vid Älvgården och kv. Patronen med reservoljepannor samt bolagets distributionsanläggning vid Åmotfors Energi AB, uppgår till sammanlagt 42,9 milj. kr. Bolagets låneskuld uppgår vid utgången av året till SEK Inom den närmaste framtiden kommer investeringstakten att avta och i huvudsak bestå av förtätning av fjärrvärmenätet inom redan utbyggda områden och anslutning av ströfastigheter i anslutning till befintligt nät. Investeringsredovisning Utbyggnad av fjärrvärmenätet ,5 milj kr Fjärrvärmeanläggning vid Åmotfors Energi AB 0,5 milj kr Reservoljepanna ,0 miljkr Summa: 7,0 milj kr Pay-offtiden för årets investeringar beräknas till 10 år exklusive reservoljepanna och komplettering av vår distributionsanläggning vid Åmotfors Energi AB. Positiva och negativa avvikelser i verksamheten Den goda lönsamheten i bolaget ses som mycket positivt. Det är också positivt att även fortsättningsvis kunna erbjuda fler kunder fjärrvärmeanslutning. Man ska dock vara på det klara med att fortsatta villaanslutningar medför en betydligt sämre lönsamhet än den anslutning som tidigare har gjorts av samhällets större fastigheter. Det måste också poängteras att den hittills goda lönsamheten till stor del beror på att anslutningsavgifterna inte får periodiseras utan bokförs årligen som en ren driftintäkt. Det negativa för bolaget beträffande möjligheten till fler framtida fjärrvärmeanslutningar är att så många fastigheter redan investerat i alternativa uppvärmningssystem som pellets- och värmepumpanläggningar. Framtiden Bolagets nuvarande VD kommer att avgå med pension den sista februari Förhandlingar pågår med Eda Bostads AB om köp av VD-funktionen från Bostadsbolaget. Eda kommun vill uppta förhandlingar med energibolaget om förändringar i avtalet om administrativt stöd och beredskap vilket kan medföra ökade kostnader för Eda Energi AB. Osäkra faktorer för framtiden är skatter, avgifter och andra till fjärrvärmeleveranserna hänförliga pålagor från myndigheter och vad som händer efter år Eventuella kostnader för utsläppsrätter är ett exempel på myndighetspålagor som bolaget kan drabbas av.

91 91 Valfjällets Skicenter AB Vintern 2013 präglades av många kalla fina dagar, påsken låg tidigt och anläggningen kunde hålla öppet med goda förhållanden fram till den 7:e april för att sedan öppna rekordtidigt igen den 30:e november. På så sätt kunde vi erbjuda våra gäster fyra månaders skidåkning under det gångna räkenskapsåret. Tyvärr avslutades året av ett ihållande lågtryck med regn och plusgrader under december vilket gjorde att vi gick miste om stora intäkter mot förgående år. Bolaget har tagit fram en utvecklingsplan i enlighet med bolagets direktiv, den innefattar bland annat att utveckla husvagnscampingen med bomoduler för att på så sätt öka antalet uthyrningsbara bäddar i anläggningen och därigenom öka antalet besökare vilket är en förutsättning för bolagets långsiktiga överlevnad. Som ett första led i detta har vi bland annat vidtagit följande arbeten: Bolaget investerade i en ny skiduthyrning med tillhörande verkstad och skidskola i egen regi under hösten vilket i framtiden kommer att ge både ökade intäkter och samordningsvinster på personalsidan. Tillsammans med Valfjällets Slalomklubb och Värmlands idrottsförbund har vi breddat tävlingsbacken och namngett den Matts Olssonbacken. Under året har bolaget sett över sina kostnader och arbetat med att bli kostnadseffektivare och mer flexibel i hur vi arbetar på anläggningen samtidigt som bolaget har skärpt upp vissa rutiner, vilket bland annat har föranlett en del personalförändringar. I samband med detta har bolaget blivit stämd till arbetsdomstolen av en före detta anställd, ärendet beräknas avgöras under 2014.

92 92 Bolaget har efter en avslutad skatterevision blivit upptaxerade av skatteverket för uteblivna kostnadsersättningar från ägaren enligt ett sedan länge uppsagt avtal, beslutet är överklagat till förvaltningsrätten och bolaget räknar med att där få upprättelse. I dagsläget ser vi ingen anledning att reservera medel för detta i bokslutet.