Innehållsförteckning:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning:"

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 2 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse...3 Omvärldsanalys...7 Personalekonomisk redovisning Sammanfattning av det systematiska arbetsmiljöarbetet...23 Sammanställd redovisning...27 Redovisningsprinciper...43 Verksamhetsområde Kommunledningsstaben...45 Verksamhetsområde Bildning...53 Verksamhetsområde Vård och stöd...67 Verksamhetsområde Samhällsbyggnad...77 Kommunrevisionen...87 Eda Bostads AB...89 Eda Energi...93 Valfjället Skicenter AB...95 Bilder: Eda kommuns bildarkiv

3 3 Förvaltningsberättelse Årets resultat Kommunkoncernens resultat var tkr. Resultatet fördelar sig i koncernen enligt följande: Eda Bostads AB 552 tkr, Eda Energi AB 0 tkr, Valfjället Skicenter AB tkr, Utveckling Noresund AB 10 tkr och kommunen tkr. Resultat kommunen (kr/inv.) Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens totala nettokostnader minskade från 2011 till 2012 med 500 tkr. Anledningen till detta är i huvudsak att engångsposten från AFA, 7,3 mkr, redovisas som en jämförelsestörande intäkt som sänker nettokostnaden 2012 samt att kommunen 2011 gjorde en avsättning till pensioner på ca 5 mkr inklusive löneskatt Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % ,0% 103,0% 101,0% 99,0% 97,0% 95,0% 93,0% 96,9% 101,75% 99,30% 101,20% 99,95%

4 4 Verksamheternas största avvikelser mot budget Det budgeterade resultatet för 2012 var 3,4 mkr. Kommunens resultat på 1,7 mkr visar en total avvikelse mot budget på 1,7 mkr. Verksamhetsområdena Bildning samt Vård och Stöd redovisar negativa budgetavvikelser på - 3,4 mkr respektive 10,9 mkr. De största negativa avvikelserna inom bildning var grundskolan 1,8 mkr och förskoleverksamheten 1,1 mkr. Inom vård och stöd fanns den största avvikelsen på IFO 8,3 mkr. Verksamhetsområdena kommunledningsstaben och samhällsbyggnad uppvisar positiva budgetavvikelser på 1,1 mkr respektive 2 mkr. Inom kommunledningsstaben är de största avvikelserna kommunchef tkr, administrativa avdelningen inklusive den politiska verksamheten tkr samt ekonomi och planering inklusive värmlandstrafik 420 tkr. När det gäller avvikelser inom samhällsbyggnad så fanns de största avvikelserna på kostsektion tkr, verksamhetschef tkr och fastighetssektion 500 tkr. Skatteintäkter, utjämningssystem och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag steg med 4,5 mkr från 2011 och uppgick sammantaget till tkr Kommunens skatteunderlag uppgick till tkr vilket utgör 68,9 % av de totala intäkterna från skatter och statsbidrag Finansnetto Kommunens finansnetto ökade från 162 tkr 2011 till tkr Anledningar till detta är att de finansiella intäkterna 2012 var 300 tkr högre än 2011 samt att 2011 så gjorde kommunen nedskrivningar av gjorda placeringar på 900 tkr och diskonteringsräntan sänktes vilket innebar kostnader på 800 tkr. Investeringsredovisning Kommunen hade en nettoinvesteringsnivå på 10 mkr Den budgeterade investeringsvolymen var 43,1 mkr. Den låga nettoinvesteringen beror delvis på att pengar som lånats ut till Eda Energi för fjärrvärmeinvesteringar har återbetalats under året till ett belopp på 9,7 mkr. Under året har ett antal investeringar färdigställts. Bland annat kan nämnas: Trafiksäkerhetsåtgärder i Åmotfors avslutades. Projektet har pågått sedan 2009 i samverkan med trafikverket och har totalt kostat 885 tkr för kommunen. Koppom reningsverk som påbörjades 2011 har färdigställts till en total kostnad på 10,5 mkr. Stenvalvsbro Eda glasbruk är avslutat. Projektets nettokostnad blev 1,4 mkr. Bland projekt som påbörjats men inte färdigställts finns: Förskola i Koppom, budget 9 mkr Morast handelsplats, budget 3,2 mkr Kommunen hade materiella anläggningstillgångar till ett bokfört värde på 354 mkr, varav 339 mkr i mark, byggnader och tekniska anläggningar. Avskrivningarna uppgick till 21,3 mkr totalt. Årets investeringsnivå täcktes genom nettot från den löpande verksamheten och kommunen behövde inte ta upp nya lån. Kassa och banktillgångar var 27,7 mkr vid årsskiftet vilket var en ökning med 2,2 mkr. Pensionsskuld Skulden för pensioner intjänade från och med 1998 har ökat med 700 tkr till 14 mkr. Ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade till och med 1997 har ökat med 1,2 mkr till 221 mkr. För att möta framtid pensionsutbetalningar finns drygt 20 mkr placerade. Avstämning av balanskravet Det redovisade resultatet uppgår till tkr. Därmed uppfyller kommunen det lagstadgade balanskravet Avstämning av balanskravet Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: samtliga realisationsvinster -242 Tillägg: realisationsvinster enligt undantag 0 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap, 5 : Sänkt diskonteringsränta på pensionsskuld 0 inkl löneskatt Tillägg: ianspråktagande av sparande 0 Tillägg:realisationsförluster enligt undantag 0 Justerat resultat Justerat resultat från föregående år Kvar att återställa Kommunen hade 2011 ett negativt justerat resultat på tkr. Eftersom det justerade resultatet 2012 uppgår till tkr återstår således tkr att återställa inom tre år. Det budgeterade resultatet 2013 överstiger tkr vilket innebär att underskottet täcks in. Finansiella mål Den övergripande finansiella målsättningen för planperioden är att verksamheternas nettokostnader inkl avskrivningar, inte ska överstiga

5 5 97,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ambitionen är dock att långsiktigt ha resultat som medför att verksamheternas nettokostnader inkl avskrivningar, inte ska överstiga 95 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Utfallet 2012 är 99,9 %. Målet har inte uppfyllts för redovisningsåret Resultatnivån för respektive år under planperioden ska inte vara lägre än 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Om avsteg från detta mål görs ska beslutet motiveras. Ett resultat på 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar 2012 ett resultat på 6 mkr. Det redovisade resultatet för 2012 är 1,7 mkr. Målet har inte uppfyllts. Målsättningen är att kommunens totala låneskuld inte ska öka, Detta innebär att kommunens investeringar ska finansieras ned egna medel. Inga lån har tagits upp under Målet har upp fyllts. Folkhälsorådet

6 6 Gränslinjen

7 7 Omvärldsanalys Inledning Att ha insikt i att händelser över hela världen påverkar kommunen och hur den påverkas gör det lättare att fatta beslut i den egna verksamheten. Det som händer i omvärlden har blivit allt viktigare för vår kommuns utveckling. Därför är det viktigt att lyfta blicken och identifiera trender som kan komma att påverka vår framtid. Region Värmland har tagit fram ett Regionalt utvecklingsprogram De omvärldsförändringar som påverkar oss framöver är: Mer genomgripande globalisering Ökad individualisering Vi lever längre Ökat fokus på klimatfrågan Rörligheten ökar Ökad regionalisering Innovationer blir allt viktigare Växande upplevelseekonomi Välbefinnande och hälsa allt viktigare Ökat kompetenskrav på en föränderlig arbetsmarknad En ny Värmlandsstrategi ska vara klar under hösten Den blir en vidareutveckling av det regionala utvecklingsprogrammet och ska innehålla konkreta mål för infrastruktur, utbildning och kompetens, näringsutveckling och innovation, livskvalitet för profileringen av Värmland. Alla mål tar sikte på år Gynnsam arbetsmarknad Som gränskommun till Norge har arbetsmarknad och företagande ett gynnsamt läge. Många edabor pendlar dagligen över gränsen till Norge för att arbeta. Det ger möjligheter och sysselsättning för våra kommuninvånare. Enligt pendlingsstatistik från StatNord 2009 arbetspendlar 662 edabor till Norge och flertalet av dem till Eidskog, Kongsvinger och Oslo. I kommunen arbetspendlar drygt personer till arbeten på andra orter. Inpendlingen till kommunen var 831 personer. Många använder Rv 2 och Rv 61 för sin dagliga pendling. Häljeboda

8 8 Med den ombyggnad som sker av riksväg 2 i Norge mellan gränsen och Oslo kommer förmodligen pendlingstiden förkortas och därmed underlätta för dagpendling. Under åren har arbetspendlingen från Värmland till Norge ökat markant. Den enskilt största arbetskommunen för värmländska inpendlare är Oslo. De pendlar till arbeten inom byggverksamhet, tillverkning samt vård och omsorg. Förvärvsfrekvensen i Värmland påverkas starkt av den stora gränspendlingen. I nationell statistik räknas inte gränspendling utanför riket med. Det leder till att länet får en lägre förvärvsfrekvens än vad som egentligen är fallet. Arbetslösheten i kommunen har under åren sett ut enligt följande: År Sökande som fått arbete Arbetslösa Källa: arbetsformedlingen.se År 2012 Arbetslösa I program Totalt med aktivitetsstöd år 5% 4% 9% 18-24år 7% 9% 16% Källa: arbetsformedlingen.se Ungdomsarbetslösheten i Värmlands län var 24 % i december år Eda ligger näst lägst i länet efter Årjängs kommun. Arbetslösheten bland ungdomar i riket låg på 18 %. I Värmland var det 382 utlysta tjänster på Arbetsförmedlingen i början av februari varav 10 i Eda och 42 i Arvika kommuner. På NAV, som är arbetsförmedlingens motsvarighet i Norge, fanns det vid samma tidpunkt utlysta tjänster i Hedmark, Akershus och Osloområdet. Framförallt i Osloområdet kommer det att behövas arbetstillfällen inom IT och ingenjörer. I Eda kommun kommer det att behövas arbetskraft inom handeln mot bakgrund av de handelsetableringar som väntas ske. Köla-loppet 2013

9 18-24år 7% 9% 16% Källa: arbetsformedlingen.se 9 Ungdomsarbetslösheten i Värmlands län var 24 % i december år Eda ligger näst lägst i länet efter Årjängs kommun. Arbetslösheten bland ungdomar i riket låg på 18 %. European Network. Ett nytt mötesspår på järnvägen I Ett Värmland fördelaktigt var det 382 geografiskt utlysta tjänster på läge Arbetsförmedlingen i början av februari varav 10 i mellan Karlstad och Kil kommer att byggas. Det nya Eda och kommun 42 i Arvika har kommuner. ett strategiskt På NAV, fördelaktigt som är arbetsförmedlingens geografiskt det vid läge samma vid gränsen tidpunkt mot Norge. utlysta Inom tjänster en i Hedmark, fem- Akershus spåret och beräknas Osloområdet. vara klart senast Satsningen motsvarighet i Norge, fanns Framförallt tonmilsradie i Osloområdet runt kommunen kommer bor det över att behövas två miljoner arbetstillfällen bidrar inom till IT en och effektivare tågtrafik i form av tidsvinster ingenjörer. I Eda kommun kommer det att behövas arbetskraft inom och handeln kapacitetshöjning. mot bakgrund av människor. Inom samma radie finns mer än fyra flygplatser. Järnvägsförbindelserna är relativt goda och transportmedel kommer att öka i framtiden. Betydelsen av järnvägen som de handelsetableringar som väntas ske. Ett närheten fördelaktigt till Oslo geografiskt gör även att läge tillgången till havet, Trafikverket har tillsammans med kommunen påbörjat samma en åtgärdsvalsstudie radie finns för Lerot omfattande Eda färjor kommun och rederitrafik har ett strategiskt är god. fördelaktigt Kommunens geografiskt geografiska läge och relativt runt kommunen goda kommunikationsmöjligheter bor över två miljoner människor. Inom läge vid gränsen mot Norge. Inom en femtonmilsradie mer gör än att fyra det flygplatser. är enkelt att Järnvägsförbindelserna ta sig till Oslo, Göteborg är relativt och goda och närheten järnvägsviadukter till Oslo gör och väg 866. Viadukten vid Lerots även att tillgången till havet, färjor och rederitrafik är god. Kommunens hållpats geografiska är en flaskhals läge och Stockholm. och har blivit en begränsning till för Oslo, lantbrukare Göteborg och i området och räddningstjänsten. relativt goda kommunikationsmöjligheter gör att det är enkelt att ta sig Stockholm. Satsningar på infrastruktur Studien syftar till att identifiera smarta effektiva Satsningar Riksväg 61 är på en infrastruktur viktig pulsåder för kommunen och lösningar och åtgärder. Riksväg en del i 61 tillväxtstråket är en viktig pulsåder mellan för Stockholm-Oslo. kommunen och en del i tillväxtstråket mellan Stockholm- Oslo. Pendlingen med både bil, buss och tåg har stadigt ökat och den är omfattande till Osloregionen. Kommunen är beroende av vilka satsningar Statens Vegvesen, Jernbaneverket och norska NSB gör framöver. Infrastruktur är viktigt för samarbetet mellan Sverige och Norge för att få utveckling och tillväxt i området. ARKO gör en översikt med framtidsinriktning över infrastrukturen i gränsregionen. En infrastrukturkonferens med fokus på regionala behov av och åtgärder på järnvägen över gränsen arrangerades under hösten. Under perioden 1999 till 2012 ökade antalet fordon från till fordon per år. Under Både perioden personbils och busstrafiken till 2012 ökade har ökat antalet med mer fordon än 25 %. Ökningen En ny kollektivtrafikmyndighet antas bero på den har bildats i Värmland. Region Värmland har nu det övergripande ökande gränshandeln. Även industrin och turismen har under perioden haft en stor tillväxt från till fordon per år. Både personbils- och busstrafiken har ökat med mer än ansvaret för att samordna och utveckla länets kollektivtrafik sedan den 1 januari 2012 och äger Värm- 25 %. Ökningen antas bero på den ökande gränshandeln. Även industrin och turismen har under perioden landstrafik AB. Bolaget är trafikorganisatör för kollektivtrafiken i Värmlands län och tillsammans med haft en stor tillväxt som bidragit till trafikökningen. Trafiken under år 2012 har minskat med drygt cirka 40 olika samarbetspartners organiserar bolaget fordon jämfört med år Det är den tunga trafiken persontrafik för tåg, buss och specialfordon i linjetrafik, anropsstyrd trafik och särskild kollektivtrafik. Det som står för minskningen. är viktigt att kommunikationerna till och från samt inom kommunen förbättras så att resandet underlättas för boende, turister och företag. Fortsatta satsningar på Rv 61 är av avgörande betydelse för framkomlighet, trafiksäkerhet och fortsatt tillväxt. Etappen Charlottenberg-Riksgränsen är en stor flaskhals. Därför har Trafikverket tagit fram förstudier för sträckorna Charlottenberg-Riksgränsen och Charlottenberg-Eda Glasbruk. Förstudierna, som gäller både väg 61 och järnvägen Värmlandsbanan, är ute på samrådsförfarande. En förstudie för sträckan Åmotfors-Haganäset håller på att tas fram och den ska också vara klar under året. Järnvägen Stockholm-Oslo ingår i den Nordiska triangeln. Den är prioriterad av EU som en del i Trans- IT-användningen ökar. E-tjänster inom handel, nöjen, offentlig service samt demokrati utvecklas. Ett väl utbyggt bredband är en nödvändighet för den lilla kommunen. Allt fler vill kunna arbeta på distans. Eda kommun samarbetar med övriga Värmlandskommuner i ett bredbandsprojekt initierat av region Värmland för att på sikt få till ett högkvalitativt bredbandsnät som når så många som möjligt. Kommunen har tagit fram en bredbandsstrategi. Den ska vara ett underlag för kommunen att förhandla fram ett gemen-

10 10 samt kommunikationsavtal för företag, ekonomiska föreningar och andra intressenter inom kommunen som önskar få tillgång till fiberanslutning. hade den nordiska turismen i Strömstad med 3,6 miljoner resor och näst störst i Eda med 1,2 miljoner resor. Ett levande näringsliv Det lokala näringslivet bidrar till att Eda är en levande kommun. Här finns förutsättningar för utveckling av befintliga företag och nya etableringar. Det finns många spännande företag som tillverkar allt från jaktammunition, aluminiumgods, papper, sågade produkter till kaffemaskiner. Flertalet av företagen är fåmansföretag inom servicenäring, turism, tillverkning samt jord- och skogsbruk. Enligt statistik från Handelns Utredningsinstituts databas Handeln i Sverige 2012 omsatte handeln i kommunen 2,1 miljarder kronor Dagligvaror omsatte 1,5 miljarder och sällanköpsvaror 600 miljoner kronor. Handeln sysselsatte 679 personer. Detta är en ökning jämfört med år 2010 då dagligvaror omsatte 1,4 miljarder, sällanköpsvaror 600 miljoner och sysselsättningen var 661 personer. Charlottenbergs Shoppingcenter hade 2,8 miljoner Konjunkturinstitutets rapport från januari 2013 visar besökare år 2012 vilket är en ökning med besökare per vecka jämfört med Omsättningen för att tillväxten i svensk ekonomi är fortfarande är betydligt svagare än normalt. Av sektorerna i näringslivet bidrog detaljhandel och de privata tjänstenäring- 10 % sedan året innan. Centret öppnades år 2007 och 2012 var 1,7 miljarder kronor och den har ökat med arna positivt. Resultaten från såväl bygg- och anläggningsverksamhet till tillverkningsindustri bidrog utbyggnad av centret med kvadratmeter stod sedan dess har omsättningen nästan fördubblats. En kaffemaskiner. Flertalet av företagen är fåmansföretag inom servicenäring, turism, tillverkning samt jord- och skogsbruk. negativt. färdig i juni 2012 och köpcentrets totala yta är Konjunkturinstitutets rapport från januari 2013 visar att tillväxten kvadratmeter. i svensk ekonomi Centret är sysselsätter 550 personer. Nyföretagarbarometern fortfarande är betydligt svagare är ett än samarbete normalt. mellan Av sektorerna NyföretagarCentrum och de privata tjänstenäringarna Sverige och Bolagsverket. positivt. Resultaten Den visar från såväl bygg- nad av och handel i Charlottenberg. Både Charlottenberg i näringslivet Det finns bidrog färdiga detaljhandel detaljplaner för en fortsatt utbygg- att anläggningsverksamhet antal nyregistrerade till företag tillverkningsindustri per invånare. bidrog negativt. och Eda Glasbruk är mycket intressanta områden Nyföretagande i Värmland var år ,5 och snittet för handel och flera exploatörer har varit i kontakt i Nyföretagarbarometern Sverige 6,5. är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och med kommunen. En fortsatt exploatering innebär fler Bolagsverket. Den visar att antal nyregistrerade företag per invånare. Nyföretagande i Värmland var år ,5 och snittet i Sverige 6,5. arbetstillfällen och förhoppningsvis fler kommuninvånare. Det finns relativt gott om planlagda indu- Enligt Statistiska Centralbyrån startade 87 nya företag år Enligt 2012 Statistiska i Eda kommun. Centralbyrån Utvecklingen startade 87 sedan nya företag år 2004 år 2012 i Eda striområden kommun. runt Utvecklingen om i kommunen. Däremot saknas visas sedan i år diagrammet 2004 visas i nedan: diagrammet nedan: strategiskt belägen mark för planläggning av handel. Nyaktiverade arbetsställen Turismen är den näring 160 som ökar mest. Under omsatte besöksnäringen i kommunen mkr och sysselsatte 130 personer på årsbasis. Turismomsättningen har ökat med 20 mkr jämfört med Den största omsättningsökningen Eda är en internationell mötesplats som ger mervärde, inte minst för handeln som fortsätter att har skett i kategorin Eda öka. är Shoppingturismen internationell utgör mötesplats en allt viktigare som ger del mervärde, för att shoppingturismen inte minst för handeln fortsätter som att fortsätter öka de kommande att öka. åren. Gränshandeln i kommunen är är en Handlingsplanen form av för besöksnäring av den svenska hotell. detaljhandeln Ett hjälpmedel och allt talar för att utveckla besöksnäringen Shoppingturismen prisbaserad shoppingturism. utgör en allt viktigare del av den och turism tagits fram under året. I planen föreslås svenska detaljhandeln och allt talar för att shoppingturismen aktiviteter som kan göras för att Eda ska vara en Enligt Handelns fortsätter utredningsinstituts att öka de kommande rapport Nordisk åren. Gränshandeln är en form av prisbaserad shoppingturism. gränshandel och turism 2011, gjorde norrmännen 9,5 miljoner resor till Sverige Av resorna var attraktiv 2/3 dagresor mötesplats med shopping för människor och att kommunen som huvudsyfte. Norrmännen shoppade för 25 miljarder kronor. utvecklas Störst inverkan till en hade destination. den nordiska turismen i Strömstad med 3,6 miljoner resor och näst störst i Eda med 1,2 miljoner Enligt resor. Handelns utredningsinstituts rapport Nordisk I kommunens Näringslivsprogram är ett av målen att gränshandel och turism 2011, gjorde norrmännen 9,5 värna om och stimulera tillväxt i befintliga företag miljoner Enligt statistik resor från till Sverige Handelns Utredningsinstituts Av resorna var databas 2/3 Handeln samt i Sverige stimulera 2012 nyetableringar. omsatte För att på sikt utveckla dagresor handeln i med kommunen shopping 2,1 miljarder som huvudsyfte. kronor Norrmännen sällanköpsvaror shoppade för miljoner miljarder kronor. kronor. Handeln Störst sysselsatte inverkan 679 personer. Detta är en ökning Dagligvaror omsatte 1,5 miljarder och näringslivet behövs nya företag i fler branscher. Som jämfört med år 2010 då dagligvaror omsatte 1,4 miljarder, sällanköpsvaror ett led i detta 600 arbete miljoner deltar och kommunen i projektet sysselsättningen var 661 personer.

11 11 Communicare som vänder sig till ungdomar i ålders år och som vill starta företag. Projektet Det företagsamma Värmland skall främja entreprenörskap, nyföretagande och tillväxt. Kommunen är också aktiv i projektet Attraktiva Värmland vars uppdrag är att attrahera besökare, locka inflyttare och bidra till etablering av mindre företag. Ett tryggt och bekvämt boende Livskvalitet är att leva och bo i en trevlig och trygg miljö. Om man väljer att bosätta sig i tätorterna eller på landet är det alltid nära till naturen och fina omgivningar. Det gångna året ökade byggandet av enbostadshus. Till största delen är det på landsbygden intresset finns. Det finns byggklara villatomter i tätorterna. Bankerna har blivit restriktivare med att låna ut pengar till nybyggnation och köp av fastigheter. Finansinspektionen införde den 1 oktober 2010 ett bolånetak på 85 procent av bostadens marknadsvärde. Bolånetaket omfattar även jordbruksfastigheter avsedda för boende, där inte huvudsyftet är att bedriva näringsverksamhet. Det innebär att det oftast krävs en större kontantinsats än tidigare och kompletterande säkerheter. Prissättningen på en del av bolånen blir högre och det påverkar boendekostnaderna. Mäklarna ser en liten tendens att det är svårare för husköpare att få lånelöfte. Bolånetaket omfattar en- och tvåfamiljsbostäder, bostadsrätter samt fritidshus. Under de senaste åren har nyproduktionen av lägenheter i kommunen ökat. Efterfrågan på lägenheter i Charlottenberg är stabil men Eda Bostads AB ser en tendens till minskad efterfrågan på lägenheter i övriga orter och bedömer att antalet outhyrda lägenheter där kommer att öka. Det pågår en planläggning av bostadsområden för flerbostadshus i Charlottenberg. Ett av kommunens mål är att skapa en säker, trygg och frisk kommun som erbjuder attraktiva boendemiljöer. En utmaning för kommunen är att det finns attraktiva och bekväma boendeformer såsom trygghetsboenden och mindre lägenheter. Annars är risken att pigga pensionärer väljer att flytta från kommunen. En förutsättning för att få fler invånare i kommunen är att det finns attraktiva boendemöjligheter. Den nya Plan- och bygglagen innebär att planprocessen effektiviseras. En kortare planprocess gör att fler intressenter kan driva byggprojekt. Närheten till Norge skapar möjligheter Den norska ekonomin har en moderat fart och har två år bakom sig med en konjunkturneutral utveckling. Detta förväntas fortsätta några år till innan tillväxten ökar Norge har de senaste åren haft en befolkningstillväxt på närmare 1 % per år. Under de senaste 10 åren har befolkningen ökat med över personer. Varken Hedmark fylke eller Eidskog kommune har fått del av befolkningstillväxten men Kongsvinger kommune växer däremot. Varsitt litteraturpris har 3 elever ur årskurs 9 tilldelats i årets kröniketävling på temat Olycka och lycka och årets kulturpristagare Karl-Erik Fahlstad.

12 12 Området kring Lilleström växer både när det gäller invånarantal, sysselsättning och näringsliv. Antalet nya bostäder som tagits i bruk i perioden har varit i snitt 400 bostäder per år. Nu är nivån tillbaka på den samma som innan finanskrisåret Byggandet av en ny Riksväg 2 med fyrafälts väg med mitträcke pågår mellan Skarnes och Kongsvinger. Projektet är indelat i etapper och hela sträckan ska stå färdig Detta medför att restiden mellan Oslo och riksgränsen blir kortare än tidigare. I vår grannkommun utvecklar Eidskog Näringsservice Magnormoen Näringspark i samarbete med fastighetsägare. Näringsparken omfattar kvadratmeter och ligger rätt in på norska sidan av gränsen. Planlagd mark finns för näringslivsverksamhet inom kontor, industri och handel. Flera verksamheter har etablerat sig i området. Grensetjänsten är ett gränsöverskridande samarbete mellan Sverige och Norge. Huvuduppgiften är att ta emot och behandla frågor från människor och företag som har någon form av gränsöverskridande verksamhet. Huvudsakliga arbetsuppgifter är information och att undanröja gränshinder. Grensetjänsten är delfinansierad av svenska och norska regeringarna samt Nordiska Ministerrådet. ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i utbildningar så att det passar industrins framtida behov. Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Eda gymnasieskola har fått en kvalitetsstämpel på sin utbildning, genom att bli certifierade för ServiceCollege. Den visar att eleverna ges relevant yrkeskompetens för jobb där servicekompetens är ett grundläggande krav, och att de är väl förberedda för en karriär i tjänstesektorn. Skolan kan nu arbeta vidare med det goda samarbetet med arbetslivet, där eleverna utför en del av sin utbildningstid. Programmet satsar även på utveckling inom områden som entreprenörskap, serviceanda och utbildning av kreativa och engagerade elever. I Värmland är utbildningsnivån bland befolkningen i åldern lägre än för riket. De stora skillnaderna ligger i att Värmland har en högre andel av befolkningen med en utbildningsnivå kortare än 3-årig gymnasial. För att möta framtidens kompetenskrav behövs kunskap och en ökad utbildningsnivå. Eda kommun erbjuder yrkesutbildning för vuxna inom industri och restaurang samt svenska för invandrare. Det ska finnas möjligheter till distansutbildning. ARKO är en sammansättning av de två regioncentren i området Arvika och Kongsvinger. En arbetsgrupp jobbar med ett projekt kring tillväxt när det gäller befolkning, kompetens- och näringslivsutveckling samt infrastruktur. Fokus är på ARKO som en grön region. Redan i dag sker stora satsningar på grön energi, miljövänlig framställning samt natur och kultur. Möjligheter till utbildning Gymnasieutbildningar erbjuds i hela Värmland eftersom alla kommuner ingår i ett gemensamt samverkansområde. Närmaste universitet finns i Karlstad och Oslo. Båda ligger cirka 11 mil från Charlottenberg. På den norska sidan finns en högskola i Lilleström med studenter, 9 mil från Charlottenberg, liksom forskningscentret Campus Kjeller. Det finns en folkhögskola i Arvika och i dess närhet en musikhögskola där Karlstads universitet bedriver sin musiklärarutbildning. Efter ett mångårigt arbete fick Eda gymnasieskola tillsammans med Arvika gymnasieskolor kvalitetsstämpeln TeknikCollege. Det är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom

13 13 Ohälsotalet minskar Trenden är att ohälsotalet bland kommunens invånare minskar. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade i åldern år. Ohälsotalet för kommuninvånarna år 2011 var 18 dagar att jämföra med 2010 då det var 23 dagar. I Värmland var ohälsotalet 18 dagar 2011 och 32 dagar år För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper prioriterar kommunen följande områden; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och produkter, verka för sunda levnadsvanor samt förebyggande åtgärder mot tobak, alkohol och andra droger. Under 2013 ska åtgärder genomföras för förbättrad hälsa bland kommunens invånare. Upplevelser I kommunen finns många gränshistoriska minnesmärken och kulturella sevärdheter. Redan innan fredsmonumentet restes 1914 var gränsen en betydelsefull mötesplats för norrmän och svenskar. Först 1959 fick platsen sitt namn Morokulien som idag är ett välbesökt turistmål. Föreningar har tagit vara på den historiska kunskap som finns i området och gjort besöksmål som är tillgängliga för allmänheten. Exempel på detta är Eda Skans Museum och Järnskogs Beredskapsmuseum som skildrar norsk-svensk gränshistoria. Många kommer till kommunen för att uppleva de naturnära aktiviteterna. De natursköna omgivningarna lockar till fiske, kanotfärder och vandring. Anläggningar som drar mycket folk till kommunen är Eda Golfklubbs 18-hålsbana och Valfjället Ski Center. Föreningslivet engagerar kommuninvånare och många eldsjälar lägger ner mycket tid vilket gör att vi har ett rikt föreningsliv. Det finns möjligheter till många olika fritidsaktiviteter i de anläggningar som finns, till exempel ishall, sporthallar, ridhus, styrkeoch skyttehall. Staten har bestämt att kulturpengarna ska fördelas till regional nivå. Kommunen har redan sett resultat av detta genom Värmlands Museums besök och inventering i Järnskog och Koppom. Nästa steg är Eda kommun gör sin kulturplan och använder det material som samlades in som underlag till Region Värmlands kulturplan. Det finns ett stort behov av kulturaktiviteter. En aktivitet är Open Art som arrangeras varje under två veckor varje år i juli och som lockar många besökare. Open Art har också utökats med författaraftnar och berättarkvällar och kommer att utökas med dans och film. Tack vare ekonomiskt stöd från Leader Växtlust Värmland och kommunen har Eda Glasmuseum investerat i en glashytta som invigdes i maj. Besöksnäringen är den näring som ökar mest i landet och bedöms få ökad betydelse även för kommunen de kommande åren. För att nyttja de möjligheter som detta ger krävs samverkan mellan näringslivet och kommunen. Därför togs en strategi för besöksnäring och turism fram. Strategin visar hur vi ska ta tillvara lokala förutsättningar och utveckla besöksnäringen i kommunen. De slutsatser som kommit fram är att det är viktigt att förstärka och utveckla Eda som mötesplats. Ett led i detta arbete är att göra satsningar på Fredsriket Morokulien och göra området mer attraktivt. Valfjället Ski Center är en av de sydligaste alpina anläggningarna i Sverige. Anläggningen kan utvecklas till en åretruntanläggning med ett utbyggt boende och en breddning av aktivitetsutbudet framförallt i form av olika sommaraktiviteter. Arbetet med en detaljplan för området är påbörjad. Eda Golfanläggning har goda förutsättningar att bli en åretruntanläggning med konferensverksamhet och olika sommar- och vinteraktiviteter. Under året har kommunen tillsammans med näringslivet utarbeta en handlingsplan för hur besöksnäring och turism kan utvecklas i kommunen. Ungdomsledarpriset 2012 tilldelades Jessica Bergman, ungdomsledare i Eda Idrottsförening och Jenny Nilsson Åmotfors Idrottsförening). Idrottspriset 2012 tilldelades Eda Idrottsförenings representationslag damer 2012, Lennart Wikstrand tog emot priset av bildningsutskottets ordförande Annika Hugne.

14 14 Globala perspektiv Finanskrisen och dess efterdyningar är fortfarande aktuella utgångspunkter när det gäller den närmsta tidens ekonomiska utveckling. BNP-tillväxten förväntas enligt IMF ligga på 3,25 procent på global nivå under Detta innebär sänkta förväntningar på återhämtningen efter finanskrisen. Den huvudsakliga orsaken till de sänkta förväntningarna finner man i Euroområdet, som förväntas gå in i en mild recession under 2012 med en BNP-tillväxt på -0,5 procent. Situationen i Grekland, Italien, Spanien, Portugal, med flera, är mycket allvarlig och kräver strukturella reformer. I vilken utsträckning man är villig och kapabel att genomföra de nödvändiga reformerna återstår dock att se. EU har emellertid enats om en finanspakt med bindande regler 2010 för budgetbalans i 2013 Euroländerna. Världen Hur stor inverkan 5,2 den kommer 3,8 3,3 att ha 3,9 är dock inte självklar. Misslyckas finanspakten och Utvecklade länder 3,2 1,6 1,2 1,9 reformförsöken riskerar recessionen att sprida sig till USA 3 1,8 1,8 2,2 andra delar av världen. Lyckas man minskar riskerna Eurozonen 1,9 1,6 0,5 0,8 för spridning. Dock bör finanspakten som i realiteten är en åtstramning Tyskland bromsa 3,6 upp tillväxten 3 0,3 efter-1,som den påverkar Frankrike efterfrågan på 1,4 varor 1,6 och tjänster 0,2 1 negativt. Till Italien gengäld bör tilltron 1,5 och förtroendet 0,4 2,2 för 0,6 det ekonomiska Spanien systemet öka, och 0,1 verka 0,7 i positiv 1,7 0,3 riktning. Mindre utvecklade länder 7,3 6,2 5,4 5,9 En annan anledning till de lägre förväntningarna BNP-tillväxt i urval Världen 5,2 3,8 3,3 3,9 Utvecklade länder 3,2 1,6 1,2 1,9 USA 3 1,8 1,8 2,2 Eurozonen 1,9 1,6 0,5 0,8 Tyskland 3,6 3 0,3 1,5 Frankrike 1,4 1,6 0,2 1 Italien 1,5 0,4 2,2 0,6 Spanien 0,1 0,7 1,7 0,3 Mindre utvecklade länder 7,3 6,2 5,4 5,9 BNP-tillväxt i urval på global nivå är att många länder framför allt de Tabellen och diagrammet ger en bild av den ekonomiska BNP- Tabellen och diagrammet ger en bild av den ekonomiska BNP-tillväxten i världen. i världen. Konjunkturen Konjunkturen förefaller förefaller splittrad splittrad med en mindre utvecklade länderna har en svagare intern med en starkare tillväxt i USA jämfört med Eurozonen, och en viss starkare avmattning tillväxt i de i USA mindre jämfört utvecklade med Eurozonen, länderna. Eurozonen och viss uppvisar efterfrågan. en påtaglig nedväxling. Utvecklingen i Italien och Spanien, avmattning men också i de Portugal, mindre är utvecklade mycket viktig länderna. för det Eurozonen framtida uppvisar förtroendet. Källor: IMF. en påtaglig nedväxling. Utvecklingen i Italien och Spanien, men också Portugal, är mycket viktig för det framtida förtroendet. Källor: IMF. SVERIGE Den Svenska tillväxten har varit stark de senaste två åren. Under 2010 växte BNP med 5,6 procent, och under 2011 växte den med ca 4,4 procent. Utvecklingen under det sista kvartalet 2011 var dock negativ, vilket beror på utvecklingen i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen har varit svag på global nivå, och det kan därför förväntas att utvecklingen kommer att vara fortstatt svag de kommande åren. Förutsatt att skuldkrisen i Europa löser sig, samt att eventuella finansiella sammanbrott uteblir, förefaller det som att den nuvarande trenden kommer att hålla i sig: en långsam återhämtning och långsamt ökande BNP-tillväxt. Läget ser således på sikt något hoppfull ut, ändå förväntas utvecklingen under 2012 bli avsevärt svagare än vad som tidigare antagits. Anledningen till detta är den låga tillväxten i Europa som i stort sett halveras mellan 2011 och Oron i Europa har emellertid inte bara påverkat den svenska exportstatistiken utan också den inhemska efterfrågan något, främst inom byggbranschen, men även hushållen har blivit försiktigare. Därför förväntas Sveriges BNP-tillväxt inte överstiga en procent under 2012 (se tabell nedan). BNP, Inflation och Reporänta BNP tillväxt 5,6 4,5 0,6 3 (KI) BNP (SKL) 5,6 4,4 1 2,5 Noresund

15 15 Sverige Den Svenska tillväxten har varit stark de senaste två åren. Under 2010 växte BNP med 5,6 procent, och under 2011 växte den med ca 4,4 procent. Utvecklingen under det sista kvartalet 2011 var dock negativ, vilket beror på utvecklingen i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen har varit svag på global nivå, och det kan därför förväntas att utvecklingen kommer att vara fortstatt svag de kommande åren. Förutsatt att skuldkrisen i Europa löser sig, samt att eventuella finansiella sammanbrott uteblir, förefaller det som att den nuvarande trenden kommer att hålla i sig: en långsam återhämtning och långsamt ökande BNP-tillväxt. Läget ser således på sikt något hoppfull ut, ändå förväntas utvecklingen under 2012 bli avsevärt svagare än vad som tidigare antagits. Anledningen till detta är den låga tillväxten i Europa som i stort sett halveras mellan 2011 och Oron i Europa har emellertid inte bara påverkat den svenska exportstatistiken utan också den inhemska efterfrågan något, främst inom byggbranschen, men även hushållen har blivit försiktigare. Därför förväntas Sveriges BNP-tillväxt inte överstiga en procent under 2012 (se tabell nedan). BNP, Inflation och Reporänta BNP-tillväxt (KI) 5,6 4,5 0,6 3 BNP (SKL) 5,6 4,4 1 2,5 Inflation* (KI) 1,2 3 1,1 1,5 Inflation* (SKL) 1,2 3 1,9 1,4 Reporänta** 1,25 1,75 0,75 1,25 * Konsumentprisindex ** Vid årets slut Källa: SKL & Konjunkturinstitutet Befolkning Eda kommuns befolkning uppgick vid årsskiftet till personer. Av dessa var kvinnor och män. Efter att befolkning minskat under perioden med 193 invånare så är befolkningsökningen under 2012 ett steg i rätt riktning. Ser man till SCB:s befolkningsprognos som genomfördes år 2010 skulle kommunens befolkning uppgå till personer i årsskiftet vilket stämde väl överens med utfallet. Befolkningsutvecklingen är hur som helst en av de verkligt stora utmaningarna som kommunen står inför. Vår förmåga att attrahera och bibehålla människor är en nyckelfråga för inte bara Eda kommun utan för hela Värmlands framtid. Befolkning Eda kommuns befolkning uppgick vid årsskiftet till personer. Av dessa var kvinnor och män. Efter att befolkning minskat under perioden med 193 invånare så är befolkningsökningen under 2012 ett steg i rätt riktning. Ser man till SCB:s befolkningsprognos som genomfördes år 2010 skulle kommunens befolkning uppgå till personer i årsskiftet vilket stämde väl överens med utfallet. Befolkningsutvecklingen är hur som helst en av de verkligt stora utmaningarna som kommunen står inför. Vår förmåga att attrahera och bibehålla människor är en nyckelfråga för inte bara Eda kommun utan för hela Värmlands framtid. Befolkningsutvecklingen samt prognos för Befolkningsutvecklingen samt prognos för Kvinnor 2011 Män 2011 Kvinnor 2010 Män 2010 Män 2012 Kvinnor 2012 Män 2013 Kvinnor 2013 Källa: KIR Eda kommun. De streckadel linjerna är 2013 års prognostiserade befolkningsutveckling. Klocktornet, Charlottenberg Källa: KIR Eda kommun. De streckadel linjerna är 2013 års prognostiserade befolkningsutveckling. Som man ser i diagrammet ovan är kommunens utgångsläge ur befolkningssynpunkt avsevärt bättre inför år 2013, än vad det var för ett år sedan. Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Befolkningsförändring Som man ser i -22 diagrammet 9-32 ovan -30 är kommunens Källa: KIR utgångsläge ur befolkningssynpunkt avsevärt bättre inför år 2013, än vad det var för ett år sedan. Flytt- och födelsenetto Eda kommun har under åren haft ett negativt födelsenettot. Ett negativt födelsenetto innebär att fler människor dör än vad det föds är födelsenettot visserligen negativt (-1) men jämförelsvis med perioden får det ses som en bra siffra och är en bidragande orsak till befolkningsökningen under året.

16 16 Befolkningsförändring Kvinnor 2012 Män 2012 Kvinnor 2011 Män 2011 Kvinnor 2010 Män 2010 Kvinnor Män 2009 Källa: KIR Flytt- och födelsenetto Eda kommun har under åren haft ett negativt födelsenettot. Ett negativt födelsenetto innebär att fler människor dör än vad det föds är födelsenettot visserligen negativt (-1) men jämförelsvis med perioden får det ses som en bra siffra och är en bidragande orsak till befolkningsökningen under året. Under 2012 genomfördes en översyn av flyttströmmarna in och ut ur Eda kommun. Det första halvåret brukar uppvisa ett positivt flyttningsnetto i Eda. Resultatet för 2012 års första halvår är det bästa under perioden In- och utflyttningen förefaller ha en säsongsbetonad regelbundenhet. Således brukar årets andra halvår uppvisa ett negativt flyttningsnetto, som dessvärre också brukar resultera i ett negativt netto sett till hela året detta har dock inte skett De senare årens utveckling redovisas i tabellen nedan. 12 genomfördes en översyn av flyttströmmarna in och ut ur Eda kommun. Det första brukar uppvisa ett positivt flyttningsnetto i Eda. Resultatet för 2012 års första halvår sta under perioden :a halvåret In- och utflyttningen 2:a halvåret förefaller ha 1:a en halvåret säsongsbetonad 2:a halvåret 1:a halvåret 2:a halvåret denhet. Således brukar årets 2010 andra halvår uppvisa 2010 ett negativt flyttningsnetto, 2011 som e också brukar resultera i ett negativt netto sett till hela året detta har dock inte skett Flyttningsnetto senare årens utveckling redovisas i tabellen nedan. Källa: SCB 1:a halvåret 2:a halvåret 1:a halvåret 2:a halvåret 1:a halvåret 2:a halvåret lyttningsnetto Sett till lite längre sikt förändras den bilden avsevärt; Anledningarna till att människor väljer att flytta är Källa: SCB Eda kommun har den senaste trettioårsperioden faktiskt sikt förändras haft ett positivt den bilden flyttningsnetto. avsevärt; Eda Det kommun innebär har att den senaste den negativa trenden kan vara den svaga konjunkturen många och förändras över tid. En bidragande orsak till ite längre perioden det faktiskt totala haft antalet ett positivt som flyttar flyttningsnetto. är högre Det än innebär det totala att det totala och antalet medföljande svårigheter att finna arbete. Andra tar in är högre antalet än som det totala flyttar antalet ut ur som kommunen. flyttar ut ur kommunen. anledningar som sannolikt kan ha en inverkan på befolkningstrenden är dåliga kommunikationer och Flyttningar till och från Eda pendlingsmöjligheter, begränsad tillgång till snabbt 600 Internet, bostadspriser, etc Den utrikes nettoflyttningen har ända sedan 1980-talets början varit positiv. I genomsnitt har nettoinflyttningen från utlandet (och då huvudsakligen Norge) legat på 295 personer per år. Endast under 1990-talets första hälft var den utrikes nettoflyttningen negativ. Den inrikes nettoflyttningen har däremot varit negativ under hela tidsperioden. Den inrikes nettoflyttningen mellan 1981 och 2010 har i genomsnitt legat på minus 234 personer per år. Den totala nettoinflyttningen har således varit positiv och motsvaras av i genomsnitt 67 personer per år. Därmed har Eda kommun även varit beroende av invandring (minst) de senaste 30 åren för att klara av att hålla befolkningsantalet på de nivåer som hållits. Bortsett från inflyttning från utlandet går de största flyttströmmarna till och från Arvika, Årjäng och Karlstad. En klassisk och gängse accepterad teori inom migrationsforskningen är Everett S. Lees Push-Pull-modell Enligt modellen kan orsaken till flyttningarna delas upp i två olika faktorer eller snarare krafter; Push -200 och Pull. Pushfaktorer är saker som individerna -300 upplever som negativa med platsen de bor på (t.ex krig, arbetslöshet, brist på aktiviteter, få utbildningsmöjligheter, höga priser, politisk oro, svårigheter att Inrikes nettoflyttning Utrikes nettoflyttning Sammanslagen nettoflyttning finna en partner, etc.). Pullfaktorer är saker som individerna har upplever som attraktivt med ett annat område kes nettoflyttningen har ända sedan 1980-talets början varit positiv. I genomsnitt yttningen från utlandet (och då huvudsakligen Norge) legat på 295 personer per år. nder 1990-talets första hälft var den utrikes nettoflyttningen negativ. Den inrikes tningen har däremot varit negativ under hela tidsperioden. Den inrikes

17 17 (typiskt sett motsatserna till puscheffekterna fred, aktiviteter och nöjen, gott om arbete och utvecklingsmöjligheter, attraktiva miljöer, etc.). Vissa faktorer är mer eller mindre universella för alla människor. Samtidigt är många faktorer högst subjektiva vissa kan tycka att ett boende på landet är en anledning att flytta till t.ex. Eda (pullfaktor), medan andra vill bo i en stor stad och upplever boende på landet som ytterst oattraktivt (push). Flera studier visar på ett mycket mera komplext mönster än det gängse accepterade. Till saken hör också att det finns gles- och landsbygd i alla kommuner i Sverige, även i storstadsregioner. Dessutom visar det sig att långt ifrån alla glesbygdsområden töms på sin befolkning. Faktum är att glesbygdsbefolkningen i 63 procent av landets alla kommuner under perioden faktiskt ökade. Orsaken förefaller vara nettoinflyttning. I tabellen nedan redovisas specifika push-, respektive pullfaktorer som sannolikt är vanliga i Eda: Push Finns inget att göra i Eda (aktiviteter) Vill inte bo i Eda (attraktivitet) Eda är för litet (demografisk gravitation) Dåliga kommunikationer (kommunikationsmöjligheter) Familj/släkt/vänner bor inte i Eda (släkt & familj) Källa: Enkät till verksamma inom handeln i Eda Pull Aktiviteter finns (aktiviteter) Boende på landet (attraktivitet) Trivs/Uppvuxen i Eda (vana & traditioner) Bra kommunikationer (kommunikationsmöjligheter) Familj/släkt/vänner (släkt & familj) Sysselsättning/arbete (arbetsmöjligheter) Sett till en isolerad landsbygdskommun är det lätt få intryck av att hela befolkningen gradvis flyttar och i slutändan riskerar att skapa hela ödebygder. Det är även en bild som ofta målas upp i media; landsbygden töms på befolkning till fördel för storstadslivet. Denna bild, som kallas klyvningsdiskursen, innebär att det finns stora (upplevda) skillnader mellan stad och landsbygd. Tätt sammanlänkat med denna brukar en traditionell blid av flyttströmmarna målas upp som schablonmässigt går ut på att unga kvinnor flyr från landsbygden till fördel för storstädernas löften om studier, arbete och större möjligheter. Samtidigt stannar männen kvar och faller in i könsstereotypa roller, t.ex. vid yrkesval och försörjning. Även om bilden på många vis är korrekt är den samtidigt dessvärre något onyanserad; landsbygden framställs ofta som lidande, eftersatt, traditionell och omodern. Emellertid är flyttningar är något helt naturligt, och även eftersträvansvärt. Förvisso är det riktigt att befolkningen i många landsbygdskommuner minskar, men samtidigt innebär inte detta att flyttströmmarna går enbart från landsbygd till storstad. Problemet med klyvningsdiskursen är att profetiorna riskerar att bli självuppfyllande. Minskar befolkningens storlek bildas en krisstämning som i sin tur skapar en förväntan om fortsatt nedgång och utflyttning. Boende på landet är alltså i sig inte en ointressant boendemiljö och Eda kommun uppfyller flera strategiskt viktiga faktorer för att kunna skapa inflyttning. Gemensamma framgångsfaktorer förefaller vara: God arbetsmarknad En god arbetsmarknad innebär att de har starka företag som väljer att satsa på orten och som efterfrågar arbetskraft Det finns även en närhet till intilliggande arbetsmarknader. Detta visar vilken vikt en satsning och förståelse för näringslivs- och utvecklingsfrågor har för en kommun. Även Eda kommun har en stark och mycket expansiv arbetsmarknad samt en relativt låg arbetslöshet, men kan på många vis arbeta vidare med att bredda näringslivet. Näringslivsutveckling, företagande, entreprenörskap och entreprenörsanda är viktiga faktorer. Goda boendemöjligheter Goda boendemöjligheter innebär att kunna erbjuda attraktiva och billiga boenden som kan konkurrera med dyrare och mindre attraktiva alternativ i närliggande storstäder. Goda kommunikationer Goda kommunikationer är en förutsättning för att skapa en större arbetsmarknad.

18 18 Hög arbetslöshet brukar vara en förklaringsfaktor till en minskad inflyttning och ökad utflyttning, medan låg arbetslöshet har motsatt effekt. Den gängse accepterade uppfattningen har tidigare varit att om antalet arbetstillfällen ökar, så kommer inflyttningen att öka. Emellertid har forskning på området gett vissa indikationer om ett motsatt samband: om människor flyttar in så skapas fler arbetstillfällen och vart man väljer att bosätta sig beror i ökande grad på boendemiljön. En plats attraktionskraft blir alltså mer och mer viktig, och den beror till exempel på miljön, utbudet av allsköns aktiviteter, upplevelser och kultur i dess vidaste bemärkelse. Ett brett utbud av attraktiva boenden, och ett långsiktigt arbete med att höja kommunens attraktionskraft kan motverka den negativa befolkningstrenden. Samtidigt visar undersökningar att befolkningen inte är villig till allt för lång arbetspendling. Därför är även goda möjligheter att finna ett arbete, och ett starkt och diversifierat näringsliv mycket viktiga faktorer som kan motverka den negativa befolkningstrenden. Satsningar inom området är alltså värdefulla och nödvändiga. Det negativa födelsenettot innebär, som tidigare nämnts, att fler människor dör än vad som föds. Bakgrunden till detta är att det å ena sidan föds färre barn, mycket ett resultat av ändrade levnadsvanor och prioriteringar. Många väljer till exempel att bilda familj och skaffa barn senare i livet än tidigare generationer. Å andra sidan dör fler, vilket är en konsekvens av att tidigare generationer hade större barnakullar. Födda & döda i Eda Födda Döda Födelsenetto Källa: SCB. I framtiden kommer andelen äldre dessutom att öka eftersom den stora fyrtiotalistgenerationen närmar sig pensionsåldern. Samtidigt ökar medellivslängden i takt med att befolkningen blir äldre. I kombination med det faktum att allt färre föds innebär detta att försörjningsbördan ökar, vilket medför en vansklig situation ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eftersom färre yngre skall försörja fler äldre. Hur den framtida välfärden skall finansieras är en svår, känslig, men mycket angelägen fråga. Fenomenet inte är unikt för Eda stora delar av västvärlden och Europa har en åldrande befolkning vilket ytterligare försvårar situationen. Andelen äldre över 65 år är hög i hela Värmland i jämförelse med övriga Sverige. Åldersstruktur i Eda år år 65< år ,9 57,7 24, ,8 58,2 24, ,9 58,6 23, ,3 58,7 22, ,0 58,5 22,6 Källa: SCB Arbetsmarknad Enligt Arbetsförmedlingen har den svenska arbetsmarknaden hittills stått emot den allmänna försvagningen i omvärlden. Under 2012 ökade antalet sysselsatta med cirka personer, men från och med 2013 och 2014 bedöms sysselsättningen däremot minska med sammanlagt personer. Värst drabbade förväntas industri och byggsektorerna bli. Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer arbetslösheten stiga från 7,8 procent år 2012 till 8,4 procent 2013 och 8,5 procent år Att arbetslösheten inte ökar mer beror på att utbudet av arbetskraft dämpas under perioden eftersom fler antas välja att studera. Företagen är mycket dystra inför år 2013 och man räknar med en svag efterfrågan på varor och tjänster. Därför är även deras rekryteringsplaner nedtonade. Även de offentliga arbetsgivarna är försiktiga med att anställa. På några års sikt är efterfrågan på arbetskraft emellertid stor. Många företag bedömer att de har svårt att hitta välutbildad, självgående och initiativrik personal ett problem som även bedöms bli allt vanligare i takt med ökande pensionsavgångar som kan medföra utmaningar för företag att överleva en generationsväxling. I Eda är det inte helt ovanligt att anställda säger upp sig efter en tid för att söka arbete i Norge där lönerna är högre.

19 19 Personalekonomisk redovisning 2012 Anställda Antal anställda / Personalstruktur Årsarbetare 31/ Antal anställda (personer) 31/ Årsarbetare per verksamhet 2012 Kommunledningsstab 24 Bildning 233 Vård och stöd 224 Samhällsbyggnad 58 Totalt 539 Antalet årsarbetare minskade totalt i kommunen med 5 årsarbetare. Kommunledningsstaben och bildning minskade i antal med 3 årsarbetare vardera och vård och stöd minskade med 10 årsarbetare. Samhällsbyggnad utökades med 11 årsarbetare med anledning av nystart av verksamheten för ensamkommande barn- och ungdomar. Könsfördelning Könsfördelning personer % Kvinnor 86 % Män 14 % Eda kommun fortsätter att totalt sett vara en kvinnodominerad arbetsplats. Siffrorna är oförändrade jämfört med föregående år. Deltidsarbetande antal anställningar % Kvinnor 42 % Män 4 % Deltidsarbetande kvinnor har för andra året i rad minskat med 2 %, medan antalet deltidsarbetande män har ökat med 1% sedan föregående år. Kommunen jobbar kontinuerligt med att se över organisationen så den främst passar verksamhetens behov, men också ta hänsyn till medarbetarnas önskemål.

20 20 Ålder Genomsnitt ålder Kvinnor 47 Män 48 Totalt 47 Medelpensionsålder Medelpensionsålder för kommunens anställda är 65 år, vilket är ett år mer jämfört med tidigare år. Siffran baseras på när anställda i praktiken går i pension oberoende av orsak. Nuvarande pensionsbestämmelser har öppnat upp för en mer flexibel faktiskt pensionsålder. Pensionsavgångar Nedan visas antalet personer mellan år för respektive verksamhet och som inom en femårsperiod kommer att gå i ålderspension med antagandet om att pensionsåldern är 65 år. Verksamhet Antal Bildning 41 Kommunledningsstab 4 Samhällsbyggnad 14 Vård och stöd 32 Total 91 Av tabellen ovan framkommer att arbetskraftbehovet inom en 5 års period är stort i hela kommunen. Totalt kommer 91 personer att gå i ålderspension men det är för första gången på många år som siffran minskat och den har minskat inom samtliga verksamheter. Sedan flera år tillbaka har trenden varit att den totala siffran ökat, men nu har den trenden vänt. Utöver dessa finns de personer som slutar av egen vilja samt dem som blir beviljade sjukersättning. Det framtida rekryteringsbehovet bedöms främst bli en utmaning inom vård och stöd samt Bildning p g a att rekryteringsbasen och rekryteringsutbudet för just dessa personalgrupper inte bedöms vari i balans med efterfrågan under kommande år. En personalförsörjningsplan togs fram under 2012 för att få en bättre långsiktig beredskap av rekryteringsbehovet samt vilka förberedande insatser som behövs av Eda kommun för att klara utmaningen. Medellön Kvinnor Män Totalt Siffrorna visar medellön för heltidsanställda oavsett befattning. Medellönen har totalt ökat med 607 kr, vilket är nästan dubbelt så mycket som siffran var föregående år. Arbetad tid- frånvarotid Nettoarbetstid 78 % 77 % 77% Semester 8,4 % 8,6 % 8,7 % Sjukdom 3,9 % 4,8 % 4,8 % Föräldraledighet 5,6 % 5,6 % 4,6 % Tjänstledigheter 2,8 % 2,0 % 2,9 % Fackl. Verksamhet 0,2 % 0,2 % 0,2 % Studier 0,3 % 0,5 % 0,5 % Övrig frånvaro 0,8 % 0,9 % 0,9 % Total frånvaro 22 % 23 % 23 % (Ex på övrig frånvaro är kompledighet, närståendevård, olovlig frånvaro mm) Nettoarbetstiden är den tid som blir kvar när all frånvarotid är avräknad från bruttoarbetstiden. De senaste åren har den varit förhållandevis stabil. Semester, sjukdom, studier och övrig frånvaro är oförändrat sedan ett år tillbaka. När det gäller facklig ledighet är frånvarouttaget oförändrat sedan flera år tillbaka. Föräldraledigheter har minskat med 1% sedan föregående år, medan tjänstledigheter ökat med nästan en procentenhet. Nyckeltalet för nettoarbetstiden i Eda kommun är konkurrenskraftligt jämfört med övriga kommunala arbetsgivare. Frånvarotimmar per verksamhet och orsak Bildn Kls Sb V&S Semester Sjukdom För.led.h Övr.tjl Fackl.verk Ovanstående redovisning visar hur frånvarotiden är fördelad på respektive verksamhet.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Strategisk plan 2013 2015

Strategisk plan 2013 2015 Strategisk plan 2013 2015 Budget och verksamhetsplan 2013 2015 Innehåll: Strategisk plan 2013 2015 1. Planeringsprocessen... 3 2. Omvärldsanalys... 4 3. Vision, övergripande mål och kännetecken för Eda

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Årsredovisning 2011 2 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse 3 Omvärldsanalys 7 Nya lagar och förordningar 19 Måluppfyllelse 21 Personalekonomisk redovisning 2011 31 Sammanställd redovisning 35 Redovisningsprinciper

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Nordisk pendlingskarta 2001

Nordisk pendlingskarta 2001 FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Nordisk pendlingskarta Nordisk pendlingskarta 2001 Carl-Gunnar Hanaeus 21 Mer än 55 600 personer boende i Sverige hade löneinkomst i ett annat nordiskt grannland under

Läs mer

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016

Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016 Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 216 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 5 Utbildning

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar., Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp och övrig

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort,, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Munka-Ljungby Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng

Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng Pål Jonson - riksdagskandidat, Arvika Johnny Lundgren kommunstyrelsen, Eda Robin Olsson - kommunstyrelsen,

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun,, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Arbetsledardagar 1-2 oktober Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Omvärldsanalys Vad i omvärlden påverkar Tingsryds möjligheter att stärka sin attraktivitet

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning

Läs mer

1. Planeringsprocessen

1. Planeringsprocessen Strategisk plan 2015-2017 Budget- och verksamhetsplan 2015-2017 1 Innehållsförteckning Strategisk plan 2014-2016 1. Planeringsprocessen...3 2. Omvärldsanalys...4 3. Vision, övergripande mål och kännetecken

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Tillväxt och utveckling i Skaraborg Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen

Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 8 november 2013 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2013 10 217 (6, 7%) 4 748 kvinnor

Läs mer

Befolkningsutveckling 2018

Befolkningsutveckling 2018 Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Andreas Mångs, juni Halmstad, 14. Analysavdelningen. Den svenska. sig exportföretag. knaden. Detta. än normalt. ekonomin som.

Andreas Mångs, juni Halmstad, 14. Analysavdelningen. Den svenska. sig exportföretag. knaden. Detta. än normalt. ekonomin som. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 juni 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna i arbetslösa i Hallands län, april 2013 9 445 (6,3 %) 4 495 kvinnor (6,2

Läs mer

GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 2013

GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 2013 FAKTA I KORTHET Nr. 11 216 GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 213 Norge är Sveriges viktigaste grannland. För Sverige, som är ett av världens mest exportberoende länder, är Norge den största exportmarknaden.

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 9 7 9 9 9 9 9 9 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län september 2013 62 020 (10,4 %) 28 112 kvinnor (9,7 %) 33 908 män (11,0 %) 14

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Innehållsförteckning Strategisk plan 2014-2016 1. Planeringsprocessen... 2. Omvärldsanalys...

Innehållsförteckning Strategisk plan 2014-2016 1. Planeringsprocessen... 2. Omvärldsanalys... Strategisk plan 2014-2016 Budget- och verksamhetsplan 2014-2016 1 Innehållsförteckning Strategisk plan 2014-2016 1. Planeringsprocessen...3 2. Omvärldsanalys...4 Inledning... 4 Ekonomi... 4 Befolkning...

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING 1 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering. FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 1 13 1 9 1 1 7 1 1 1 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2017 06 26 Befolkning Under de senaste drygt 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början

Läs mer

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 FAKTAUNDERLAG Värmlands län Karlstad, 11 september 2017 Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Färre fick jobb I augusti månad var det 1 373 personer som gick till arbete,

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 17 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer