Årsredovisning 2013 publikationsnummer 2014:01 länsstyrelsen värmland

Transkript

1 Årsredovisning 2013 publikationsnummer 2014:01 länsstyrelsen värmland

2 Publ nr 2014:01 ISSN Foto: Länsstyrelsen Värmland; uppe till vänster vargspårning, uppe till höger nyfödda kalven Kenneth, nere till vänster ny rastplats i naturreservatet Bergs klätt i Arvika, nere till höger höstrusk Årsredovisningen är sammanställd av: Maria Axelsson, Ingrid Tilly och Catrin Hasewinkel Länsstyrelsen Värmland, Karlstad ,

3

4 Innehåll Landshövdingen har ordet 5 Organisation 8 Resultatredovisning 9 Länsstyrelseinstruktion 2 10 Övrig förvaltning 13 Trafikföreskrifter 15 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 16 Regional tillväxt 22 Infrastrukturplanering 36 Hållbar samhällsplanering och boende 39 Energi och klimat 43 Kulturmiljö 51 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 58 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 64 Lantbruk och landsbygd 89 Fiske 97 Folkhälsa 100 Jämställdhet 108 Integration m.m. 119 Organisationsstyrning 138 Personaluppgifter 139 Året i siffror 142 Finansiell redovisning 155 Resultaträkning 155 Balansräkning 156 Anslagsredovisning 158 Noter till resultaträkningen 160 Noter till balansräkningen 164

5 Landshövdingen har ordet När jag summerar år 2013, mitt första helår som Landshövding, finns det många glädjeämnen att lyfta fram. Länsstyrelsen i Värmland har gjort ett gediget arbete som är av stor betydelse för länets utveckling och därmed för länets invånare unga som gamla. Årsredovisningen vittnar om vår omfattande verksamhet, liksom att vi redovisar en ekonomi i balans. Under året kom också det positiva beskedet att samtliga länsstyrelser och residensstäder blir kvar i sin nuvarande form. Sammanläggningsförslagen resulterade således inte i något regeringsförslag. Utökat samarbete mellan länsstyrelser och andra förslag från utredningen om statens regionala förvaltning kommer dock med största säkerhet att genomföras. Det finns en bred och djup kompetens hos Länsstyrelsens medarbetare och vi är en uppskattad arbetsplats. Under året har myndigheten rekryterat en rad nya medarbetare, bland annat har både länsråd och flera enhetschefer rekryterats. Med beskedet om att Länsstyrelsen blir kvar i Karlstad och Värmland, och att vi lyckats väl med rekryteringar, kan vi fortsätta arbetet med att utveckla vår verksamhet och profilera oss som en av landets bästa länsstyrelser. Strategier för hela Värmland Länsstyrelsen har visionen om en hållbar utveckling i hela Värmland ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Under året har ett arbete inletts för att förverkliga visionen på ett effektivt och målinriktat sätt. På flera områden har viktiga initiativ tagits, bland annat att i samarbete med olika myndigheter och intressegrupper arbeta mot målet om ett Klimatneutralt Värmland år 2030 och att en klimat- och energistrategi för länet färdigställts. Miljö- och klimatfrågorna har också en betydande roll i Värmlandsstrategin som Region Värmland presenterat. I slutet av året slutfördes arbetet med länets jämställdhetsstrategi. Den regionala jämställdhetsstrategin är ett viktigt styrdokument och ska vara ett stöd till alla i länet för hur vi tillsammans ska nå ett jämställt Värmland. Strategin syftar också till att öka kunskapsnivån hos Länsstyrelsens medarbetare för att vi ska kunna integrera jämställdhet i processer och beslut. Arbetsmarknadsläget i länet har under en rad år varit bekymmersamt med varsel och hög arbetslöshet. Det är därför glädjande att kunna konstatera att arbetslösheten minskat under 2013 jämfört med tidigare år. Därtill anmäls dessutom fler lediga arbeten till Arbetsförmedlingen. Det är inga stora skillnader men vi kan se att trenden sakta blir allt mer positiv, vilket är mycket positivt. Flyktingsituationen och integrationsarbetet är alltjämt frågor som står högt på agendan. Situationen i Syrien har gjort att behovet av platser för flyktingmottagandet i Värmland, liksom i övriga län, har ökat. Kommunerna gör goda insatser och Länsstyrelsens samarbete med kommuner, andra myndigheter och organisationer som arbetar med dessa frågor fungerar mycket bra. Länsstyrelsen har fått mycket goda omdömen för integrationsarbetet och arbetet för ett ökat flyktingmottagande i kommunerna. Under året har Länsstyrelsen initierat flera viktiga satsningar som exempelvis; Flykting söker bonde, #över en kopp och Unga IT-guider. Social hållbarhet är ett område som Länsstyrelsen bedriver ett framgångsrikt arbete inom. Under året har myndigheten haft en tät dialog med länets kommuner när det gäller ANDTfrågor (alkohol, narkotika, doping och tobak) och fokuserat på tobaksområdet med rökfria skolgårdar och utbildnings- och tillsynsmetoden Gränsen. Inom området våld i nära relationer har Länsstyrelsen anordnat ett flertal kompetens- och metodstödshöjande konferenser, som 5

6 varit välbesökta. Det arbetssätt som utarbetats för att verksamhetsintegrera de mänskliga rättigheterna genom att föra in dessa rättighetsperspektiv i verksamhetsplaneringen, har börjat bära frukt. Programperioden för landsbygdsprogrammet avslutades i och med utgången av Som förberedelse för det nya programmet bjöd Länsstyrelsen in till ett arbetsmöte med många intressenter och en så kallad SWOT-analys (styrkor, svagheter, hot och möjligheter) arbetades fram. Länsstyrelserna väntar nu på besked från regeringen om det framtida programmets utformning. Omfattande insatser görs från Länsstyrelsens sida för att värna om en levande landsbygd, såsom stöd till entreprenörskap, kommersiell service, bredbandssatsningar etc. Jord och skogsbruket har en viktig uppgift. Länsstyrelsen har prioriterat utbetalningar för olika typer av stöd till länets lantbrukare och lyckats mycket bra med detta även under Länsstyrelsen har under året byggt vidare på resultat från europeiskt territoriellt samarbete under perioden Målet med detta arbete har varit att förbereda organisationen inför EU-programperioden Tematiska områden som under 2013 innefattats av det internationella arbetet har varit till exempel innovation, kompetensförsörjning, gränsrelaterade frågor och Digitala agendan. Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland fick under året EU-finansiering för ett naturvårdsprojekt i Vänern. Projektet LIFE Vänern ska pågå i drygt fem år med start hösten Vänerns stränder, öar och skär håller tyvärr på att växa igen. Detta förstör livsmiljöerna för boende och besökare och för fåglar och andra arter i området som är beroende av öppna och hävdade miljöer. Problemet är utbrett och nu kan viktiga delar åtgärdas i och med LIFE Vänern-projektet. Under året beslutades om 20 naturreservat, varav 17 nya. Det totala antalet i länet är nu uppe i 156 stycken. Det är något vi är mycket stolta över. Själv hade jag nöjet att inviga ett av dem Dunderns naturreservat i Torsby kommun. Reservatet ligger mitt i Finnskogen, invigningen lockade ett 100-tal besökare däribland kommunalrådet och en stor allmänhet. Bland deltagarna fanns många ättlingar. Det blev många intressanta möten. Under året tog Länsstyrelsen, tillsammans med Skogsstyrelsen, initiativet till ett arbete inom ramen för Skogsriket. Ett flertal aktiviteter har genomförts under 2013 för att arbeta fram en regional plan för Skogsriket Värmland. Under hösten genomfördes en konferens med många olika intressenter. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson och Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman deltog. Vår plan för skogsriket är att förena miljö- och produktionsmål och fokusera på förädling, besöksnäring samt kompetensförsörjning- och jämställdhetsfrågor. Styrgruppen är nu breddad och en koordinator är anställd på två år. Även 2013 innebar ett intensivt arbete gällande de stora rovdjuren, bland annat har en ny förvaltningsplan för de stora rovdjuren arbetats fram. Strax före jul togs beslut om licensjakt av varg men detta beslut överklagades sedermera. Viltförvaltningsdelegationen gjorde sin sista mandatperiod under året och en ny delegation är nu vald. Länsstyrelsen har av miljöminister Lena Ek framhållits som ett föregångslän inom rovdjursförvaltningen, vilket är glädjande och uppfordrande. I augusti byggnadsminnesförklarades gården Gunnerud strax utanför Karlstad. Gustaf Fröding tillbringade en stor del av sin barndom där och den är självklart en viktig del av vårt värmländska kulturarv. Genom detta har gården fått ett starkare juridiskt skyddsvärde. 6

7 Reglering av vattendrag och dess påverkan på miljö och samhälle är en viktig fråga för länet. Tillsynen av vattenverksamheter med fokus på kraftverk, dammar och vattenreglering har därför varit ett av fokusområden inom vår omfattande tillsynsverksamhet. Samarbetet mellan länsstyrelserna inom Västerhavets vattendistrikt inom det 3-åriga projektet Målstyrd tillsyn stärker detta fokus ytterligare. Residenset öppet för alla En av mina ambitioner som landshövding är att öka tillgängligheten till residenset det är en viktig mötesplats. Totalt har jag under 2013 haft över gäster till residenset. Många av gästerna har varit där tidigare men för ett stort antal av besökarna var det första gången. Det har varit många spännande möten på residenset och många fler möten planeras. Utöver de mer traditionella middagar och mottagningar kan nämnas möten med lanthandlare, säterbrukare, duktiga idrottare, pigga pensionärer och nya svenskar bara för att nämna några. Särskilt glädjande är Författarkvällarna som jag inlett i samarbete med Föreningen Värmlandslitteratur. Dessutom har Länsstyrelsen under 2013 haft besök av ett flertal olika representanter från nationella organ och myndigheter. Flera företrädare för departement har besökt länet, såväl statsråd som tjänstemän. Det är ett led i att arbeta offensivt och föra en dialog. Bland annat studerade miljöminister Lena Ek Länsstyrelsens projekt Vänerlaxens fria gång genom ett besök i Forshaga under hösten. En av årets höjdpunkter i länet var självklart besöket av Kungaparet med anledningen av att Kungen firade 40 år som statschef. Värmland visade sig från sin bästa sida dagen för besöket. I strålande solsken, med många värmlänningar som publik, besöktes Forshaga, Grums och Karlstads kommuner. Dagen avslutades med ett Värmlandskalas på Stora torget i Karlstad med kaffekalas och underhållning. Inbjudna gäster från hela länet fick sedan möjlighet att träffa kungaparet vid en middag på residenset. 7

8 Organisation Länsstyrelsen organisation 8

9 Resultatredovisning Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall även utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer inom sakområdet. Därefter följer de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. Den 15 december 2013 ändrades Länsstyrelseinstruktionen (2007:825). Eftersom Länsstyrelsens arbete bedrivits största delen av året efter Länsstyrelseinstruktionen som gällde till och med 14 december 2013 är det den lydelse som återrapporteras mot i årsredovisningen. Detta har stämts av med Socialdepartementet. De ändringarna som gjorts i instruktionen per 15 december 2013 finns i 5 punkt 8 som fått en ny lydelse samt att en ny 5a tillkommit. Ändringarna berör sakområdena Energi och klimat och Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd. Indikatorer Länsstyrelsen i Örebro län fick genom regleringsbreven för 2011 och 2012 i uppdrag att samordna arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer. Indikatorerna ska beskriva hur resultat förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Uppdraget redovisades till regeringskansliet i juni 2011 respektive juni Därefter tog regeringen beslut om att de föreslagna indikatorerna skulle användas första gången i årsredovisningen för Länsstyrelserna arbetade in ett avsnitt om indikatorer i den årsredovisningsmall som gemensamt tas fram av länsstyrelserna. Efter att årsredovisningarna för 2012 lämnats in till regeringskansliet har länsstyrelsen i Örebro gjort en uppföljning av erfarenheterna kring indikatorerna. Vissa förändringar och justeringar har gjorts för

10 Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Uppföljning av arbetet med att se till att nationella mål får genomslag i länet sker främst genom de indikatorer som tagits fram gemensamt av länsstyrelserna. Dessa är kommenterade under respektive sakområde där indikatorer finns överenskomna. Länsstyrelsen vill särskilt fram lyfta arbetet inom några områden som var och en berör flera sakområden: Regional digital agenda Länsstyrelsen har i samråd med Region Värmland, Landstinget i Värmlands län och Karlstads kommun signerat regeringens avsiktsförklaring gällande framtagandet av en regional digital agenda för Värmland i bred samverkan med olika aktörer i länet. Signatärskapet visar att Värmland delar ambitionen att Sverige på bästa sätt ska ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger och att det finns en avsikt att beskriva på vilket sätt länet kan bidra till genomförandet av agendan, genom att ta fram en regional digital agenda för Värmland. Matlandet Under de tre år som länsstyrelsen arbetat aktivt med matlandsvisionen har verksamheten successivt ökat, spritts och satt igång nya samarbeten och aktiviteter. Detta har inneburit ett ökat intresse och engagemang hos alltfler aktörer, vilket bildar en mycket bra plattform för fortsatt arbete. Det aktiva och framgångsrika matlandsarbetet kommer, efter beslut under hösten, att formas till en regional matlandsstrategi där arbete och ansvar fördelas mellan olika aktörer på ett klart och tydligt sätt. Denna strategi ska vara klar under vårvintern Skogsriket Länsstyrelsen har i samverkan med Skogsstyrelsen påbörjat ett gemensamt arbete för att regionalisera Skogsriketvisionen. Den nationella Skogsriketvisionen innehåller fem grenar men Värmland har beslutat att koncentrera sig på tre av dem: besöksnäring, ökad förädling samt kompetensförsörjning & jämställdhet. Beslutet togs gemensamt med länets berörda aktörer. En plan har satts samman och beslut tagits att anställa en projektledare på halvtid under två års tid, med start i januari En plan har satts samman, beslut fattats om att anställa en projektledare på halvtid under två års tid och styrgruppen har breddats med representanter för skogsnäringen och Region Värmland. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Under regleringsbrevsuppdrag 18 kommenteras samverkan mellan Länsstyrelsen och statliga myndigheter inom det regionala tillväxtarbetet. Där nämns bland annat gränsöverskridande myndighetssamverkan inom Grensetjänsten, en verksamhet som pågått under många år. Samarbetet med Skogsstyrelsen, som redan tidigare varit tätt i naturvårds- och kulturmiljöärenden, har utökats genom samarbetet kring en regional plan för Skogsriket. 10

11 Inom integrationsuppdragen är samarbetet med framför allt Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och även kommunerna intensivt. Detta beskrivs närmare under sakområdet. Avvägning mellan olika samhällsintressen ingår som ett naturligt moment i en stor del av Länsstyrelsens handläggning, där planärendena är det tydligaste exemplet. Uppdragen inom klimatområdet innebär också ständiga avvägningar mellan olika sakintressen. Inte minst inom det breda klimatanpassningsuppdraget, där Länsstyrelsen under 2013 bland annat har beställt en regional klimatanalys från SMHI. Arbetet med att specificera beställningen och bestämma vilka delar som skulle finnas med i analysen gjordes av klimatanpassningssamordnaren tillsammans med handläggare från sakområdena risk och säkerhet, miljöövervakning, förorenade områden och fysiskt planering. Arbetet med klimatanpassning redovisas i övrigt vid regleringsbrevsuppdrag 42. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Landshövdingen har med anledning av den i budgetpropositionen 2013 aviserade genomlysningen av fördelningsnyckeln för anslag 1:1 till Näringsdepartementet den 29 maj framfört stöd för oförändrad länsfördelning. Med anledning av problematiken kring förekomst av stickmyggor i och kring översvämningsvåtmarkerna i Deje, Forshaga kommun, har Länsstyrelsen tillskrivit regeringen i september. Länsstyrelsen beskrev där avsikten att genomföra ett treårigt projekt och anhöll om finansiering för detta arbete. Länsstyrelsen har yttrat sig till regeringen i ett stort antal remisser av betänkanden och dylikt. Länsstyrelsen vill särskilt nämna det yttrande till betänkandet Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45) som lämnades i september. Länsstyrelserna valde att ge ett samlat svar genom Länsstyrelsen Värmland. Länsstyrelserna ställer sig där bakom utredningens förslag att Länsstyrelsen Värmland får det nationella samordningsansvaret för att hjälpa och stödja kvinnor som kommer till Sverige på grund av anknytning. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Tillsyn miljöbalken Arbetet med tillsynsplanering och uppföljning har beretts större utrymme och resulterat i en tydligare grund för myndighetens prioritering av den tillsyn som ska bedrivas enligt miljöbalken. Detta är särskilt tydligt inom naturvårdstillsynen. I rapportering av regleringsbrevsuppdrag 55 beskrivs bland annat den fördjupade tillsynsplanering som genomförts inom naturvård, där några pilotobjekt studerats djupare. Djurskydd och veterinär verksamhet Området har en omfattande tillsynsverksamhet, vilken finns beskriven under sakområdet. Samordning av olika typer av kontroller görs för att förenkla för företagare genom att kontroll enligt flera lagstiftningar/kontrollområden görs vid samma tillfälle. Det innebär färre kontrollbesök vilket sparar tid för företagaren. Dessutom blir Länsstyrelsen effektivare genom 11

12 mindre restid per kontroll och genom att vissa kontrollpunkter överlappar mellan kontrollområdena. Genom ett målmedvetet arbete har andelen planerade djurkontroller ökat för femte året i rad. Kameraövervakning Tillsyn av övervakningskameror har genomförts i en kampanj med totalt 57 oanmälda besök. Inriktning har följt den nationella tillsynsplanen med tillägg om kameraövervakningen på besökta platser omfatta även provrum och toaletter. Kulturmiljö Inom ramen för länsstyrelsernas samverkansarbete har en nationell kampanj bedrivits på tillsynsområdet, varvid samtliga län deltagit i tillsyn av kyrkliga inventarier och arkeologi kopplat till skogsärenden. Kampanjen är ett led i att hitta gemensamma former för tillsynen, där tillgängliga resurser kan utnyttjas effektivt och där insatserna kan få ett större genomslag genom gemensamma rapporter etc. Arbetet är även ett led i att diskutera frågor kring gemensam praxis i handläggningen. 12

13 Övrig förvaltning PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1) 1,88 1,90 2,80 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 2,73 2,90 4,50 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,65 2,90 4,10 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 3,07 3,60 4,10 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Kommentarer till tabellen Årsarbetskrafter, antalet ärenden och utbetalade bidrag har minskat till följd av att ett antal ärendeslag har koncentrerats till Länsstyrelsen i Dalarnas län. År 2012 och 2013 ligger på ungefär samma nivå för återstoden. Under övrig förvaltning finns ärenden som delgivning på begäran av utländsk myndighet. Under året har cirka 300 sådana ärenden avslutats. Ytterligare en stor grupp är ärenden rörande jakt som registreras under VÄS-kod 218. Där avslutades 223 ärenden under året. Länsstyrelsen har under året påbörjat en effektivisering av hanteringen av ärendegruppen fonderade bygdemedel, främst genom att övergå till att utnyttja mallverktyg i, det hos länsstyrelserna gemensamma, ärendehanterings-systemet Platina. Andra väsentliga prestationer och resultat Älgförvaltning Under året har Länsstyrelsen Värmland deltagit i arbetet med utveckling av den nya älgportalen och ett nytt handläggarstöd för viltärenden. En stor mängd älgskötselplaner har reviderats dels med anledning av anpassning till älgförvaltningsplaner, dels med anledning av omregistreringar av älgskötselområden då flera licensområden valt att ansluta sig till skötselområden. Detta till följd av den nya älgförvaltningen som riksdagen antagit. En informationsträff för alla ledamöter i Värmlands älgförvaltningsgrupper har genomförts där inventeringsresultat, rovdjurspredationens betydelse för älgförvaltningen och frågor kring arbetet i älgförvaltningsgrupperna togs upp. Länsstyrelsen Värmland är länsstyrelsernas representant i Nationella viltolycksrådet och har bland annat deltagit i en workshop med tema Orsak, Verkan och Ansvar. I det Regionala viltolycksrådet har Länsstyrelsen, tillsammans med Trafikverket, arbetat med att ta fram en uppföljningsrapport om fem viltolycksdrabbade vägsträckorna i länet. Fonderade bygdemedel Länsstyrelsen beviljade under året 35 ansökningar från fonderade bygdemedel till ett sammanlagt belopp av kr. Sökande har varit bygdegårdar, idrottsföreningar och andra ideella föreningar.beviljade medel används bland annat till upprustning av samlingslokaler och för exempelvis energieffektiviseringsändamål som värmepumpar. Andra ändamål har varit filmkanoner, datorer och en klimatfestival. 13

14 Länsstyrelseinstruktion 4 1. De allmänna valen Länsstyrelsen är regional valmyndighet och ansvarar som sådan tillsammans med kommunerna för genomförandet av allmänna val och val till Europaparlamentet inom länet. Under året har arbetet med valet i huvudsak bestått i att, på begäran av kommunfullmäktige i länets kommuner, genomföra efterträdarsammanräkningar för ledamöter och ersättare som har entledigats. Sammanlagt har 70 stycken efterträdarsammanräkningar genomförts. 14

15 Trafikföreskrifter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 1) 0,11 0,20 0,20 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,58 0,40 0,50 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,40 0,40 0,40 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,37 0,40 0,40 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Kommentarer till tabellen Länsstyrelsen har handlagt ärenden, i en för verksamheten normal omfattning, inom följande områden: lokala trafikföreskrifter, tävling på väg, ordnings- och säkerhetsföreskrifter för vägar med mera, skyltärenden, överklagande av väghållningsmyndighetens beslut, ärenden om parkeringstillstånd samt sjötrafikföresskrifter. Den största delen av ärendena rör ansökningar om lokala trafikföreskrifter från enskilda som handlar om nedsättning av hastigheten från bashastigheten. Ytterligare en stor del ärenden som rör lokala trafikföreskifter är ansökningar från Trafikverket. Dessa rör oftast följdändringar med anledning av ombyggnationer av vägar med mera, eller översyn som görs av Trafikverket över vägar där Trafikverket reglerar hastigheten. Det är den typen av översyn som mest påverkar ärendemängden över åren. Även ärendetypen tävling på väg är omfattande, där rallytävlingar är de mest frekventa följt av cykeltävlingar. Här kan nämnas att Länsstyrelsen ger tillstånd till Sveriges mest kända och besökta rallytävling, nämligen Rally Sweden. 15

16 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1) 0,99 0,90 0,70 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 10,34 10,40 10,80 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 6,51 6,90 6,50 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 7,28 7,40 6,40 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Kommentarer till tabellen Antalet beslutade ärenden har minskat med 760 stycken eller cirka 32 %. Under 2012 handlade vi 640 anmälningar till registret för primärproducenter av foder och livsmedel. Minskningen förklaras främst av att registret nu är uppbyggt och klart. Antalet årsarbetskrafter är stabilt. Andra väsentliga prestationer och resultat Livsmedelskontroll kommunrevisioner Länsstyrelsen har reviderat livsmedelkontrollen i samtliga länets kommuner under Första revisionsomgången bestod av en detaljerad genomgång av systemet för offentlig kontroll för att få god kännedom om varje kommuns livsmedelskontroll. Under 2013 har Länsstyrelsen påbörjat andra varvet av revisioner av den kommunala livsmedelskontrollen i länet enligt kontrollplan för kontrollområde Livsmedel Två kommuner har reviderats. Nu prioriteras kontroll av kommunens genomförande av offentlig kontroll, genom att följa med ut på plats (så kallad skuggkontroll) när de utför kontrollen hos livsmedelsföretagarna. Under 2013 har arbetet med uppföljning av de revisioner som genomfördes fortsatt för att gå igenom och se vilka åtgärder kommunerna har vidtagit avseende de avvikelser som Länsstyrelsen fann vid revisionerna. I några fall har även en andra uppföljning gjorts då någon enstaka avvikelse har kvarstått. Uppföljning har genomförts eller påbörjats i nio kommuner. Generellt kan det konstateras att kommunerna lagt ner mycket arbete på att åtgärda avvikelser. Kommunerna har som ett resultat av revisionerna bland annat sett över sin ekonomi och tänkt igenom sitt personalbehov. De har upprättat handlingsrutiner, beredskapsplaner för livsmedel med mera. Resultatet har blivit att flera kommuner har kunnat utöka sin personalstyrka och de arbetar efter upprättade rutiner vilket borgar för en enhetlig och effektiv livsmedelskontroll. Två kommuner har dock, trots påpekanden i 1,5-2 års tid, inte åtgärdat vissa allvarliga avvikelser. Länsstyrelsen har därför överlämnat dessa ärenden till Livsmedelsverket för vidare åtgärder. Länsstyrelsen har under året deltagit i en revision som Livsmedelsverket genomförde i Storfors kommun. Livsmedelsverkets revision utgick från en tidigare revision utförd av 16

17 Länsstyrelsen. Det kunde konstateras att kommunen på flera punkter hade vidtagit nödvändiga åtgärder. Under året har tre träffar med kommunala livsmedelsinspektörer genomförts. Träffarna ingår som en central del i Länsstyrelsens vägledande roll inom området. Livsmedelsverket har medverkat vid två tillfällen och de flesta av länets kommuner var representerade vid träffarna. Livsmedelskontroll primärproduktion Under 2012 färdigställdes registret över de primärproducenter av foder och livsmedel som utgör kontrollobjekt för Länsstyrelsen. Alla som anmält sig som primärproducenter har fått beslut om registrering och riskklassificering alternativt information om att företaget inte ska registreras. Registret är ett levande dokument och under 2013 har ytterligare primärproducenter registrerats. Länsstyrelsens kontrollpersonal deltog under 2013 bland annat i Livsmedelsverkets utbildning inom primärproduktionsområdet Frukt och bär. Jordgubbsodlingar valdes ut som kontrollobjekt eftersom bär har en hög riskklass. I oktober kontrollerades även fiskodlingar. Allmänna veterinära frågor djurhälsopersonal Det finns drygt 100 kontrollobjekt avseende djurhälsopersonal i länet och antalet ökar stadigt. Länsstyrelsens ansvar inom detta område har utökats de senaste åren. Under 2013 genomfördes 20 kontroller av djurhälsopersonal. Samtliga veterinärer som ansvarar för villkorad läkemedelsanvändning har kontrollerats under året. Dessutom har fokus lagts på att kontrollera privata hästpraktiserande veterinärer. De metoder som använts har varit anmälda kontroller på plats samt telefonintervjuer och administrativ kontroll genom Jordbruksverkets register. Vad gäller kontrollen av de veterinärer som villkorar läkemedelsbehandling, har inga allvarligare brister konstaterats. Bedömningen är att de regelbundna kontroller som genomförts under de senare åren har lett till att veterinärerna nu har väl fungerande rutiner för insändande av kontrakt och behandlingsanvisningar till Länsstyrelsen. Registret över villkorad läkemedelsanvändning har uppdateras löpande under året. Majoriteten av de privata hästveterinärerna med egen praktik visade sig vid en sökning i DAWA djursjukdata inte rapportera in antibiotikabehandlingar överhuvudtaget. Alla som tillfrågats menar att systemet för inrapportering är krångligt och tar för mycket tid. De uppger att de inte kommer att rapportera in förrän det finns ett enkelt system för detta. Inskrivning av behandlingar i hästpass fungerar överlag dåligt. Länsstyrelsen har vid kontrollbesök överlämnat Jordbruksverkets informationsmaterial om hästpass samt gått igenom gällande lagstiftning och visat blanketter om antibiotikarapportering. Allmänna veterinära frågor läkemedel på gård och seminkontroll Läkemedel på gård är ett omfattande kontrollområde med uppskattningsvis cirka 4000 kontrollobjekt i länet. Under 2013 genomfördes tio kontroller av läkemedel på gård vilket innebär en viss ökning från De metoder som använts har varit både oanmälda och föranmälda kontroller på plats samt administrativ kontroll genom Jordbruksverkets register. Inom området läkemedel på gård har under 2013 kontroller gjorts på nöt (mjölkgårdar) och häststallar. En allvarlig brist avseende läkemedelshantering uppdagades i ett travhäststall 2012, varför Länsstyrelsen bedömde att häststallar med 16 tillstånd skulle prioriteras under 2013.Stora 17

18 mängder antibiotika utskrivet till gris fanns i nämnda travhäststall, tillgängligt för att kunna användas på hästarna. Den förskrivande veterinären kontrollerades därför under Veterinären hade slutat med svinpraktik och behandlar nu uteslutande hästar. Bristen från 2012 var därmed åtgärdad. Mjölkgårdar har i dagsläget inte villkorad läkemedelsanvändning och har därmed inte regelbundna veterinärbesök. Det är en produktionsform som bedömdes viktig att prioritera för kontroll av läkemedelshantering, då konsekvenserna för konsumenter kan bli allvarliga vid felaktig hantering, med ökad risk för läkemedelsrester i livsmedel liksom ökad risk för utveckling av antibiotikaresistenta bakterier. På gårdar med produktionsdjur har kontrollerna visat att djurhållarna har förståelse för journalföring och säker läkemedelshantering. De häststallar som har kontrollerats har varit stuterier, travstallar och en ridskola. I de flesta kontrollerade häststallar förvarades läkemedlen i god ordning tillsammans med hästpassen. På stuterier med seminverksamhet förs behandlingsjournaler. På de övriga hästgårdarna kunde inga journaler visas upp. Länsstyrelsen informerade om kraven på journalföring och kommer att följa upp att detta följs vid nästa ordinarie kontroll av dessa gårdar. Seminkontroll har gjorts på tre hästgårdar under Inga allvarliga brister som föranleder uppföljning har hittats. Sammanfattning djurhälsopersonal, seminkontroll och läkemedel på gård De i verksamhetsplaneringen uppsatta målen för kontroll av djurhälsopersonal och läkemedel på gård har uppnåtts. Båda dessa kontrollområden har stark koppling till den ökade problematiken med MRSA, meticillinresistenta stafylokocker, och kopplingen till djurvälfärd och folkhälsa. För att effektivisera kontrollerna samt förenkla för djurhållare har flera kontroller gjorts vid samma besökstillfälle, som till exempel seminkontroll och läkemedel på gård, djurskyddskontroll och läkemedel på gård. Brister i hanteringen av hästpass, liksom bristande inrapportering av antibiotikabehandling på häst av privatpraktiserande veterinärer har noterats på flera ställen. Länsstyrelsen avser att kontakta Jordbruksverket i frågan. Då problemet är riksövergripande behövs gemensamma insatser för att komma tillrätta med problemet. Animaliska biprodukter Det finns två högriskobjekt avseende animaliska biprodukter i länet, en transportör (entreprenör åt Svensk Lantbrukstjänst) och en omlastningsplats. Länsstyrelsen genomför årliga kontroller av dessa objekt. Vid årets kontroll påvisades inga brister. Den nya omlastningsplatsen har ett, för verksamheten, gynnsamt läge och fungerar bra. Ansökningar om tillstånd till nedgrävning av häst har minskat med cirka 30 % under året. Djurskydd Länsstyrelsens bedömning är att djurskyddsarbetet under 2013 har genomförts på ett effektivit och ändamålsenligt sätt. Antalet kontroller per årsarbetskraft ligger på en stabil nivå sett över en treårsperiod. Antalet inkomna anmälningar ligger också på en relativt stabil nivå och det arbete som läggs ner på bedömning och prioritering av dessa ärenden har resulterat i att fler anmälningsärenden 18

19 handläggs på annat sätt än genom kontroll på plats. Detta har gjort att andelen planerade kontroller för femte året i rad har ökat. Enligt Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 2012:20 bör andelen planerade kontroller inklusive uppföljningar av dessa utgöra minst 50 % av kontrollerna. Länsstyrelsens resultat för 2013 är 54 %. Antalet beslut om omhändertaganden ökar, under 2013 fattades 95 sådana beslut. Antalet förelägganden har ökat jämfört med 2012, trots att andelen planerade kontroller ökat. Under året har kontrollprojekt genomförts som inneburit ökad kontrollfrekvens av djurhållare med 16-tillstånd, personer med djurförbud och djurtransporter. Skälet till att just dessa kontrollobjekt prioriteras är att det finns ett antal 16-tillstånd som utfärdats före 2009 där Länsstyrelsen inte genomfört några kontroller. Erfarenheter från tidigare år har visat att en relativt stor andel av dem som har djurförbud bryter mot beslutet, vilket innebär att dessa utgör riskobjekt. Transporter är ett moment inom djurhållning som är förknippat med relativt stora risker och dessutom högt prioriterat inom EU. Den enkätundersökning avseende bemötande och kompetens vid djurskyddskontroll som genomfördes 2012 visade mycket positiva resultat med ett samlat omdöme på 5,5 på en 6- gradig skala. Bemötandefrågor är ständigt aktuella i verksamheten och för att ytterligare förbättra informationen till djurhållare togs det under 2013 fram en informationsbroschyr. Broschyren delas ut i samband med kontroll. Utöver information om vad djurskyddskontrollen innebär finns det kontaktuppgifter till den handläggare som genomfört kontrollen. Detta är särskilt värdefullt för personer som av olika orsaker kan ha svårt att komma ihåg eller förstå vem man mött och i vilket syfte (barn, funktionshindrade och så vidare). Information som till exempel förmyndare, godemän och anhöriga kan ta del av underlättar vid behov av ytterligare kontakter. För att minska antalet kontrollbesök har samordning av kontroller skett på fiskodlingar (djurskydd, primärproduktion, läkemedelsanvändning), hägn (artskydd, djurskydd,), zoobutiker (djurskydd, artskydd), lantbruk (djurskydd, djurhälsopersonal, läkemedel på gård). Detta görs för att minska antalet kontroller och därmed förenkla för verksamhetsutövaren samt för att effektivisera myndighetens resurser. Under året har ett arbete pågått på central nivå för att komplettera Djurskyddskontrollregistret med en riskklassificeringsmodul. Detta kommer att göra det möjligt att använda registret för ett riskbaserat kontrolluttag. Etablerad samverkan med berörda myndigheter och organisationer finns och sker huvudsakligen genom samverkansmöten och/eller genom löpande kontakt vid ärendehantering. Detta gäller Polismyndigheten, LRFs djuromsorgsgrupp, djurskydds- och hästorganisationer samt kennelkonsulenter. Samverkan med Örebro och Västmanlands län har skett genom två fortbildningstillfällen/djurskyddshandläggarträffar. Vid kontroll av objekt där det finns risk för jäv och där detta inte går att lösa genom arbetsfördelning inom Länsstyrelsen sker samverkan med Västra Götalands län. 19

20 Tabell 1.1: Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta Antalet verksamma veterinärer i länet (st) varav antal män (st) varav antal kvinnor (st) Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa) 6,1 6,7 7,3 varav män (åa) varav kvinnor (åa) 6,1 6,7 7,3 Inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen (åa) 0,2 0,1 0,1 varav män (åa) varav kvinnor (åa) 0,2 0,1 0,1 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter Antal kontroller av hästpass Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Vet@bas, Djurskyddskontrollregister Kommentar tabell 1.1 Antalet verksamma veterinärer i länet ökar något - troligen i första hand på smådjurssidan, då de större veterinärklinikerna i länet expanderat. Antalet kontroller av animaliska biprodukter följer kontrollplanen för området. Antalet kontroller gällande djurhälsopersonal är fler än planerat vilket innebär att Länsstyrelsen närmar sig det mål som anges i Jordbruksverkets vägledning för kontrollområdet. Tabell 1.3: Djurskyddskontroller Länsfakta 2013 Antal beslut enligt 26 djurskyddslagen 54 Antal beslut om omhändertagande enligt 31 respektive 32 djurskyddslagen 94 Antal prövade djurförbud 9 Antal beslutade djurförbud 5 Antal prövningar om upphävande djurförbud 2 Antal beslut om upphävande av djurförbud 2 Antal åtalsanmälningar 7 Källa: Ärendehanteringssystemet Platina Kommentar tabell 1.3 Antalet beslut enligt 26 djurskyddslagen, som andel av antalet genomförda kontroller, har ökat jämfört med de två senaste åren, vilket är oväntat då andelen planerade kontroller ökat. En förklaring är att brister som konstaterats vid kontroller tidigare år inte åtgärdats och att Länsstyrelsen därför går vidare i handläggningen och fattar beslut enligt 26. Antalet beslut enligt 31 och 32 har ökat varje år sedan 2009 då antalet omhändertaganden var

21 Länsstyrelseinstruktion 4 2. tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar En ny föreskrift från Jordbruksverket gällande förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien trädde till vissa delar i kraft i september Syftet med föreskriften är att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen. Med anledning av detta har Länsstyrelsen gjort omfattande informationsinsatser både till djurägare och till veterinärer i länet. Informationen har gått ut i form av e-postutskick, artikel i tidningen Utsikt och material på Länsstyrelsens hemsida. Länsstyrelsen deltog i anordnandet av en endagars epizootiutbildning för veterinärer som hölls av Jordbruksverket på Länsstyrelsen. Länsveterinär har deltagit i av Jordbruksverket anordnat Samverkansforum avseende epizootiberedskap mellan Länsstyrelserna och Jordbruksverket. 21

22 Regional tillväxt PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) Avser verksamhet 30* Årsarbetskrafter män 1) 4,44 4,50 4,80 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 5,72 7,10 7,90 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 5,84 7,10 7,20 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 6,50 8,20 10,10 Antal ärenden, inkomna och upprättade Antal beslutade ärenden Antal ej beslutade ärenden äldre än två år Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 302, Företagsstöd inom regional tillväxt 3) 64 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 302 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för fem deltagande länsstyrelser är 66. Kommentarer till tabellen Handläggare inom sakområdet hanterar också ärenden i Landsbygdsprogrammet inom sakområde Lantbruk och landsbygd vilket enligt Länsstyrelsens bedömning effektiviserat verksamheten. Under 2013 har dessa handläggarresurser utnyttjats mer inom Landsbygdsprogrammet än tidigare år med anledning av att handläggningstiderna där varit längre. Nöjdindex är två enheter lägre än genomsnittet för de länsstyrelser som deltog i undersökningen. Det påstående i brukarundersökningen där Länsstyrelsen uppvisar högst betyg är Stödet har påverkat oss positivt. Det påstående som uppvisar lägst andel höga betyg är Kontakt via telefon: Lätt att nå rätt person. Länsstyrelsen har under 2013 gått in i länsstyrelsernas gemensamma telefonistorganisation. I samband med detta har handläggarna genomgått en utbildning i telefonitjänster kopplade till den nya organisationen. Under funktionsmöten har tillgänglighet på telefon tagits upp med syfte att förbättra den gemensamma tillgängligheten. Minskning av årsarbetskrafter och verksamhetskostnader är en följd av att resurser omfördelats till handläggning inom Landsbygdsprogrammet. Andra väsentliga prestationer och resultat Länsstyrelsen har deltagit i länets regionala tillväxtarbete i nära samverkan med många olika aktörer och på många olika arenor. I samband med de varsel som drabbat värmländska företag har Länsstyrelsen allokerat personella resurser för att bistå drabbade kommuner. Länsstyrelsen har till exempel samverkat mycket väl med Säffle kommun i arbetet med etableringar av nya företag, dels med de finansiella instrument som finns med företagsstöd och genom regionala projektmedel, dels med personella resurser. Detta med anledning av stora varsel hösten Länsstyrelsen har också en god och uppskattad samverkan med kommunernas näringslivsfunktioner vilket är särskilt viktigt för de företag som ämnar söka investeringsbidrag och som ofta uppsöker kommunerna som första ingång till det offentliga stödet. Samverkan i detta hänseende innefattar även övrigt riskkapital och förmedlande aktörer som Almi, Almi Invest, banker och Inova (länets inkubator). Länsstyrelsen medverkar regelbundet i de finansieringsseminarier som arrangeras lokalt och regionalt i länet. Under året har Länsstyrelsen medarrangerat seminarier med deltagande av till exempel Industrifonden och Inlandsinnovation. 22

23 Den goda samverkan som Länsstyrelsen under många år aktivt verkat för och som successivt utvecklats mellan länets aktörer i det regionala tillväxtarbetet har bland annat lett till att Värmland under 2013, som första län, fick en regionsida under den nationella portalen Denna portal ger en samlad information om hur man startar företag. Regionsidan är en samlad plats för rådgivare, offentliga finansiärer, kommuner och statliga aktörer inom länet. Länsstyrelsen har vidare tillsammans med Region Värmland påbörjat en kartläggning över hur kopplingarna mellan det regionala tillväxtarbetet och de kommunala översiktsplanerna ser ut, vilka brister som finns och hur samordningen ska kunna stärkas och vidareutvecklas i framtiden. Region Värmland och Länsstyrelsen disponerar tillsammans det regionala tillväxtanslaget 1:1 och har en väl fungerande samverkan kring användningen av anslaget. Det övergripande programdokumentet för användningen av detta anslag i Värmland är det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser Det regionala utvecklingsprogrammet bedöms väl i linje med den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Länsstyrelsen har under 2013 beviljat 40,4 mkr från anslaget 1:1 till företagstöd och till regional projektverksamhet enligt fördelning nedan. Stödform Belopp, tkr Regionalt investeringsstöd Regionalt bidrag till företagsutveckling Kommersiell service Projektstöd Totalt Dessutom har Länsstyrelsen beviljat tkr inom ramen för Tillväxtverkets uppdrag att fördela extra medel till länen för att förstärka arbetet med de regionala serviceprogrammen. Läs mer om detta vid uppdrag 30 om kommersiell service på landsbygd. Statliga företagsstöd är reglerade i en förordning om regionalpolitiska stödområden. Elva av länets kommuner ingår i det geografiska stödområdet. Bidragsformen Regionalt investeringsstöd kan enligt denna förordning av Länsstyrelsen endast beviljas i Torsby kommun som ingår i stödområde A. Tio kommuner ingår i stödområde B och där kan Tillväxtverket bevilja Regional investeringsstöd. Tillväxtverket har under året beviljat 6 värmländska företag Regionalt Investeringsstöd på sammanlagt 24 mkr. Detta innebär att länet tillförts 22 % av Tillväxtverkets totalt beviljade medel för detta stöd. Den andra stödformen, Regionalt bidrag till företagsutveckling, avser stöd till små och medelstora företag och kan beviljas maximalt 1,2 mkr under en treårsperiod. Länsstyrelsen kan enligt förordningen bevilja detta stöd i länets gles- och landsbygdsområden. Under 2013 har beviljade företagsstöd enligt ovan beräknats medverka till 448 arbetstillfällen i företagen uppdelat på 168 kvinnor och 286 män. När det gäller kommersiell service redovisas denna stödform vid uppdrag 30. Länsstyrelsen har samverkat med Region Värmland i arbetet med programmet för Kvinnors Företagande. Länsstyrelsen avsatte en ram på kr som medfinansiering till projekt inom programmet 2013 och deltog också i Region Värmlands beredning av ansökningar. 23

24 Länsstyrelsen tar initiativ till, och medfinansierar, omvärldsanalyser och utvärderingar av det regionala utvecklingsarbetet i bred mening. Under 2013 gav Centrum för forskning om regional utveckling (Cerut) vid Karlstads Universitet ut rapporten Två räta och en avig. Rapporten, som handlar om samhällsentreprenörskap och lokal utveckling, möjliggjordes genom medfinansiering från Länsstyrelsen. I begreppet samhällsentreprenörskap förenas enligt rapporten behovet och betydelsen av samhälleligt engagemang och entreprenöriellt handlande publicerade Cerut även studien Livsmiljö och attraktivitet, även den medfinansierad av Länsstyrelsen. Studien handlar om hur de boende på en plats eller region ser på sin livsmiljö inifrån och vilken bild som förmedlas och upplevs utifrån. Länsstyrelsen har under flera år verkat för att mångfalds- och jämställdhetsperspektiven ska få större genomslag i det regionala tillväxtarbetet. Under 2013 har Länsstyrelsen tillsammans med Almi Företagspartner tagit initiativ till och genomfört en kartläggning av sammansättning av länets bolagsstyrelser. Kartläggningen har rönt intresse från nationell nivå. Läs mer om denna kartläggning vid sakområde Jämställdhet. Länsstyrelsen och Region Värmland har tillsammans med Arbetsförmedlingen utvecklat, finansierat och startat projektet Arbetsmarknadsutbildning med integrerad sfi med syfte att i samverkan med länets kommuner upprätta arbetsmarknadsutbildningar med integrerad Sfi svenska för invandrare. Länsstyrelsen har även inlett samverkan med Företagarna Värmland både utifrån företagens behov av information och kunskap om myndighetens roll och verktyg för företagande. Fokus initialt ligger på förenkling. Mer om Länsstyrelsens insatser för att förenkla för företagare finns redovisat under Länsstyrelseinstruktionen 5 7. Europeiskt territoriellt samarbete I enlighet med Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning arbetar Länsstyrelsen genom aktivt deltagande i Europeiskt territoriellt samarbete för att främja länets utveckling. Länsstyrelsen har under 2013 deltagit i två projekt inom Interreg IVB Nordsjöprogrammet samt i ett miniprogram i Interreg IVCprogrammet. Länsstyrelsen deltog under 2012 i ett Interreg IVB Nordsjöprojekt som stimulerar innovation och tillväxt inom området informations- och kommunikationsteknik. Nu avslutade projektet E-CLIC, med Länsstyrelsen som projektägare, uppmärksammades till den grad att Länsstyrelsen beviljades möjlighet att delta i ett så kallat klusterprojekt i Interreg IVB Nordsjöprogrammet: Digital Agenda for the North Sea (DANS). Projektet innebar att Länsstyrelsen tillsammans med två andra Nordsjöprojekt inom samma tematiska område innovation och ICT gavs möjlighet att förädla resultat från E-CLIC samt sprida resultaten till en bredare målgrupp, i Nordsjöregionen och övriga Europa. DANS kopplade Nordsjöprojektresultat till En digital agenda för Europa, som är ett av Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ, samt tog fram en modell för implementering av Digitala agendan på regional nivå i Nordsjöregionen. Som ett resultat av arbetet med fokus på IKT och Digitala agendan i Interreg IVB Nordsjöprogrammet samordnar nu Länsstyrelsen länets arbete för en regional digital agenda. Inom Europeiskt territoriellt samarbete deltar Länsstyrelsen i ytterligare ett nyligen beviljat Interreg IVB Nordsjöprojekt, ITRACT. Projektet fokuserar på smarta IT-lösningar för persontransporter, men inkluderar även till vis del godstransporter. ITRACT bygger vidare på resultat från Nordsjöprojektet E-CLIC. 24