Sammanställning av svar på webbenkät: Miljö och hållbar utveckling vid Göteborgs universitet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av svar på webbenkät: Miljö och hållbar utveckling vid Göteborgs universitet"

Transkript

1 Enkätsammanställning Dnr: F8 70/10 Sammanställning av svar på webbenkät: Miljö och hållbar utveckling vid Göteborgs universitet Publicerad: Handläggare : Miljöchef Eddi Omrcen Datum:

2 Innehåll Inledning... 4 Tidigare enkäter... 5 Hur har 2010 års enkät skickats ut?... 5 Vilka svarade på enkäten? (Fråga 1-4)... 5 Svarande per fakultet och personalkategori - anställda... 6 Svarande per fakultet studenter... 6 Fråga 5: Känner du till universitetets miljöpolicy?... 7 Fråga 6: Känner du till att Universitetet är miljöcertifierat enligt ISO och EMAS?... 8 Fråga 7: Känner du till din fakultets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling?... 8 Fråga 8: Känner du till Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV?... 9 Fråga 9: Har du haft kontakt eller samverkat med GMV?... 9 Fråga 10: Vad tycker du om universitetets arbete inom dessa områden? Fråga 11: Hur viktiga tycker du att nedanstående områden är i Göteborgs universitets framtida arbete? Fråga 12: Hur kan Göteborgs universitet bäst bidra till att öka studenternas engagemang för miljö och hållbar utveckling? Fråga 13: Hur kan Göteborgs universitet bäst stärka forskningen kring miljö och hållbar utveckling? Fråga 14: Vad tycker du är viktigast för att förbättra Göteborgs universitets samverkan med det omgivande samhället? (Inom miljö och hållbar utveckling) Fråga 15: Vad tycker du att universitetet ska prioritera i klimatarbetet? Fråga 16: Vad tycker du är viktigast för att förbättra Göteborgs universitets arbete med avfall och källsortering? Fråga 17: Vad tycker du att Göteborgs universitet bör prioritera för att minska användningen av farliga kemikalier? Fråga 18: Vad tycker du är viktigast för att Göteborgs universitet ska nå längre i sitt strävande efter hållbara inköp? Fråga 19: Upplever du att du i ditt dagliga arbete har tillräcklig kunskap kring miljö och hållbarhetsfrågor? Fråga 20: Inom vilken/vilka frågor skulle du behöva ökad kunskap? Fråga 21: Vilken riskhantering tycker du bör prioriteras i miljöarbetet? Fråga 22: Tycker du att målen är relevanta? Fråga 22: Tycker du att målen är realistiska? Fråga 23: Har du några egna kommentarer kring något specifikt mål, eller målen generellt? Mål för område Forskning: Mål för område Utbildning: Mål för område Samverkan med det omgivande samhället

3 Mål för område Klimatpåverkan Mål för område Resursförbrukning Mål för område Farliga kemikalier Mål för område Kompetensutveckling

4 Inledning Göteborgs universitet bedriver ett omfattande hållbarhetsarbete och är certifierat enligt både ISO och registrerat enligt EMAS ( Eco-Management and Audit Scheme). Dessutom uppfyller universitetets hållbarhetsredovisning för 2009 kraven i GRI (Global Reporting Initiative), nivå B. Universitets miljöarbete omfattar såväl forskning och utbildning som internt arbete för att minimera vår negativa miljöpåverkan. Under hösten 2010 har en ny handlingsplan för universitetets hållbarhetsarbete under utarbetats. Utgångspunkten för arbetet med den nya handlingsplanen har varit resultatet från den webbenkät som miljöenheten skickade ut under våren 2010, och som sammanställts i denna rapport. Handlingsplanen har varit ute på remiss till fakulteterna och fastställdes av rektor den 1/11 i år. Enkäten, som riktade sig till anställda och studenter vid universitetet, syftade till att följa upp hållbarhetsarbetet hittills, samt ge idéer för det fortsatta arbetet. Totalt inkom 2748 svar. En tydligt återkommande synpunkt bland de svarande på enkäten var en önskan om kvantifierade målformuleringar. I den nya handlingsplanen är nu majoriteten av målformuleringarna kvantifierade och tydligt mätbara. En annan analys av årets enkät är att frågor kring miljö och hållbar utveckling upplevs som allt viktigare för studenter och anställda, vilket framgår av en jämförelse med 2006 års enkätsvar. Att Göteborgs universitets hållbarhetsarbete ligger långt fram sett ur ett internationellt perspektiv bekräftades i oktober av en rapport som beställts av Oslo universitet. I rapporten "Best Green University Practice" granskas 20 universitets hållbarhetsarbete. Göteborgs universitet placerade sig på delad förstaplats tillsammans med MIT (Massachusetts Institute of Technology) och UBC (University of British Columbia). Miljöenheten december

5 Tidigare enkäter 2002 skickades en miljömålsenkät ut inför arbetet med att miljöcertifiera universitetet. Det faktiska antalet svarande i den enkäten utgjordes av endast personer. Svaren är inte heller fördelade efter fakultet eller andra bakgrundsvariabler vilket gör att det inte går att jämföra med 2010 års enkätsvar skickade miljöenheten ut en webbenkät inför den nuvarande handlingsplanen ( ). Enkäten skickades enligt enkätrapporten ut till alla anställda och studenter vid universitetet via GU-mailen. Svaren från 2006 års enkät omfattar ungefär lika många svar som 2010 års enkät och redovisar andelen studenter respektive anställda. Här redovisas också den procentuella andelen svarande från respektive fakultet. Svaren i 2006 år enkät används som en jämförelse med 2010 år svar. Hur har 2010 års enkät skickats ut? Årets enkät har konstruerades som en webbenkäten och skickades ut via enkätverktyget Webropol. Verktyget kräver att varje enskild e-postadress registreras i systemet och det är därför inte möjligt att skicka enkäten till e-postlistor. Informationsenheten hade en förteckning med e-postadresser till drygt 6500 anställda, där 5209 adresser var unika och kunde läggas in i verktyget. Från Ladokenheten skickades en lista på ca e-postadresser som enligt Ann-Marie Strand på studentavdelningen omfattade alla registrerade studenter från vårterminen Av dessa adresser innehöll dokumentet unika adresser. Enkäten skickades till totalt e-postadresser. Ett första utskick gjordes den 6/5. En påminnelse skickades ut den 17/5 och enkäten stängde den 31/5. Vilka svarade på enkäten? (Fråga 1-4) Enkäten skickades ut till totalt e-postadresser vilket gav 2748 svar. Den genomsnittliga svarsfrekvensen blev 12,96%. Uppdelat på anställda respektive studenter blev svarsfrekvensen för anställda 29,4%, medan den för studenter blev 7,6 % Andelen kvinnliga svarande var för kategorin anställd 61,7 % att jämföra med 59 % som är andelen kvinnor av totalt antal anställda vid universitetet. Bland studentsvaren var 69 % kvinnor att jämföra med 65 % som är andelen kvinnliga studenter vid GU. Kvinnorna är i enkätmaterialet alltså något överrepresenterade, 2,7 % för anställda och 4 % för studenter, jämfört med hela populationen. 1 1 Göteborgs universitets årsredovisning

6 Svarande per fakultet och personalkategori - anställda Svaren i enkäten speglar som tabell 1 visar på ett bra sätt den faktiska sammansättningen av anställda på universitetet, dvs andel anställda på GU överensstämmer bra med andel svarande på enkät. Anställda på Humanistiska fakulteten har svarat i något mindre utsträckning och anställda på Gemensamma förvaltningen i något högre utsträckning. Fakultet Antal anställda Antal svarande Andel anställda på GU Andel svarande på enkät Handelshögskolan ,9% 7,8% Humanistiska fakulteten ,4% 7,6% IT-fakulteten ,4% 1,8% Konstnärliga fakulteten ,4% 4,4% Naturvetenskapliga ,9% 14,6% fakulteten Sahlgrenska akademin ,4% 26,9% Samhällsvetenskapliga ,5% 11,0% fakulteten UFL ,6% 1,2% Universitetsbiblioteket ,1% 3,5% Utbildningsvetenskapliga ,4% 8,9% fakulteten Gemensamma ,0% 12,1% förvaltningen Totalt % 100% Tabell 1: svarande (anställda) per fakultet Källa: Ålders- och könsfördelning bå 2008 (heltidsekvivalenter, från Datalagret) Svarande per personalkategori redovisas nedan. Siffrorna anger endast anställda. Personalkategori Procentuell andel på universitetet Andel som svarat på enkäten Skillnad procent Lärare/forskare 48,8 40,9-7,9 Doktorander 13,7 11,5-2,2 Teknisk/administrativ 37,5 47,5 +10,1 personal (inkl. bibliotekspersonal) Tabell 2: Svarande (anställda) per personalkategori Källa: Göteborgs universitets årsredovisning 2009 Lärare och doktorander har i något mindre omfattning svarat på enkäten medan det omvända gäller för teknisk/administrativ personal. Svarande per fakultet studenter För studenterna skiljer sig svarsfrekvensen med avseende på fakultetstillhörighet mer än bland anställda. Framför allt två fakulteter står ut. Humanistiska fakulteten har 21 procent av 6

7 studenterna men är bara representerade med 14 % av svaren i enkäten. Sahlgrenska akademin däremot har 12% av studenterna men utgör 20 % av svaren i enkäten. För övriga fakulteter stämmer andelen studenter på universitetet väl överens med andelen svar i enkäten. Både studenter och anställda på Humanistiska fakulteten har lägre svarsfrekvens, medan det omvända gäller för Sahlgrenska akademin. Fakultet Helårsstuderande (%) Andel enkätsvar (%) Handelshögskolan Humanistiska fakulteten IT-fakulteten 3 3 Konstnärliga fakulteten 4 4 Naturvetenskapliga fakulteten Sahlgrenska akademin Samhällsvetenskapliga fakulteten UFL 10 8 Utbildningsvetenskapliga fakulteten 8 7 Totalt Tabell 3: Svarande per fakultet (studenter) Källa helårsstuderande %: Göteborgs universitets årsberättelse 2009 Fråga 5: Känner du till universitetets miljöpolicy? Fig. 1: Känner du till universitetets miljöpolicy? 7

8 Det råder stor skillnad mellan anställda och studenter vad gäller om man känner till universitetets miljöpolicy. Knappt en femtedel av studenterna känner till miljöpolicyn. Kvinnor är något mer medvetna om miljöpolicyn än män. Fråga 6: Känner du till att Universitetet är miljöcertifierat enligt ISO och EMAS? Fig. 2: Känner du till att universitetet är miljöcertifierat enligt ISO och EMAS? När det gäller miljöcertifieringen så får den frågan fler ja svar av studenter jämfört med frågan om miljöpolicyn. För anställda är det fler som känner till miljöpolicyn än miljöcertifieringen. Män är något mer medvetna om miljöcertifieringen än kvinnor. Kunskapsklyftan mellan anställda och studenter är fortsatt mycket stor. Fråga 7: Känner du till din fakultets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling? Fig. 3: Känner du till din fakultets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling? 8

9 Fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling är okänd för nästan 90% av studenterna. En knapp majoritet av anställda känner inte heller till fakultetens handlingsplan. Kunskapen är återigen något bättre bland kvinnor än män. Fråga 8: Känner du till Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV? Fig. 4: Känner du till Göteborgs miljövetenskapliga center, GMV Hälften av de anställda och 20% av studenterna uppger att de känner till GMV. Män uppger i något högre grad att de känner till GMV. Fråga 9: Har du haft kontakt eller samverkat med GMV? Fig 5: Har du haft kontakt eller samverkat med GMV? 9

10 Av de som svarat att de känner till GMV har majoriteten i alla grupper inte haft kontakt eller samverkat med organisationen. Ja svaren i Fig.5 rymmer alternativen: Ja jag har fått kontakt med forskare via nätverket Ja jag har fått administrativt stöd Ja jag har både varit i kontakt med forskarnätverket och fått administrativt stöd I samtliga svarsgrupper är det vanligaste svaret att personen har fått kontakt med forskare via nätverket. Fråga 10: Vad tycker du om universitetets arbete inom dessa områden? Göteborgs universitet har i Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling formulerat områden där GU påverkar miljön. Vad tycker du om universitets arbete inom dessa områden? Betygsätt GU:s arbete mellan 1-5, där 1=mycket dåligt, 5= mycket bra. Svar från samtliga Vet ej Miljö och hållbar utveckling i 2% 7,1% 22,7% 18,5% 5,3% 44,3% utbildningen Forskning om miljö och hållbar 0,8% 3% 13,6% 23,4% 6,1% 53% utveckling Samverkan med det omgivande 1,2% 5,7% 21,1% 18,2% 4,1% 49,7% samhället Resor och transporter 3,2% 10,7% 22,8% 17,3% 4,7% 41,2% Energianvändning 2,7% 10,7% 23,8% 15,7% 4,1% 43% Avfall och källsortering 3,1% 6,9% 19,3% 34,4% 15,4% 21% Inköp och upphandling 1,7% 5% 15,5% 15% 3,7% 59,2% Hantering av farliga kemikalier 0,8% 2,1% 8,8% 15,6% 8,9% 63,8% Personalens kompetensutveckling 3,4% 11,1% 20,5% 16,6% 3,9% 44,6% Tabell 4: Vad tycker du om universitetets arbete inom dessa områden? Generellt sett har fråga 10 en hög andel vet ej svar. På delfrågan om GU:s hantering av farliga kemikalier svarar 63,8 % vet ej. Frågan om GU:s kemikaliehantering är dock inte relevant för alla fakulteter. Lägst andel vet ej svar ger frågan om avfall och källsortering, där de flesta alltså har en uppfattning. Högst andel 5:or får universitetets arbete med avfallshantering samt hantering av farliga kemikalier. Studenter ger bättre betyg till utbildning om miljö och hållbar utveckling, 7,5% 5:or jämfört med anställda där endast 3,6 % ger utbildningen en 5:a. Kvinnor ger utbildningen bättre betyg (6,3% 5:or) jämfört med 3,5% för män. 10

11 Fråga 11: Hur viktiga tycker du att nedanstående områden är i Göteborgs universitets framtida arbete? Handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling ska omarbetas under Hur viktiga tycker du att nedanstående områden är i Göteborgs universitets framtida arbete? Svar från samtliga Vet ej Miljö och hållbar utveckling i utbildningen 1,7% 3,1% 12,9% 30,9% 45,7% 5,6% Forskning om miljö och hållbar utveckling 0,9% 1,2% 8,7% 27,2% 57,2% 4,8% Samverkan med det omgivande samhället 1% 1,9% 12% 31,6% 47,7% 5,8% Resor och transporter 1,2% 2,7% 13% 29,6% 48,4% 5,1% Energianvändning 0,9% 1,4% 8,4% 26,8% 58,6% 3,9% Avfall och källsortering 1,2% 2,3% 10% 26% 57,3% 3,2% Inköp och upphandling 1,2% 2,8% 15,5% 28,8% 43,4% 8,2% Hantering av farliga kemikalier 1,1% 1,4% 7% 14,6% 68,1% 7,9% Personalens kompetensutveckling 1% 2,5% 13,2% 30% 48% 5,3% Riskhantering 1,1% 2,2% 13,1% 25,2% 45,6% 12,8% Tabell 5: Hur viktiga tycker du nedanstående områden är i Göteborgs universitets framtida arbete? Jämfört med föregående fråga där vet ej frekvensen var väldigt hög, har fråga 11 endast en tiondel så hög andel vet ej svar. De svarande har alltså en tydlig uppfattning om vad som upplevs som viktigt i miljöarbetet även om man inte har en tydlig bild av universitets miljöarbete idag. Området riskhantering, som ännu inte är infört i handlingsplanen, skiljer ut sig med en högre vet ej frekvens. Högst andel 5:or får hantering av farliga kemikalier, energianvändning och forskning. Samma fråga ställdes vid förra enkäten som skickades ut till anställda och studenter under I Tabell 6 nedanför jämförs svaren med 2006 års enkät. Den blåfärgade kolumnen visar en summering av de som svarat 4 eller och den gröna kolumnen en summering av de som svarat 4 eller

12 Hur viktiga tycker du att nedanstående områden är i Göteborgs universitets framtida arbete? Miljö och hållbar utveckling i utbildningen Forskning om miljö och hållbar utveckling Samverkan med det omgivande samhället (2010) 4+5* (2006) 1,7% 3,1% 12,9% 30,9% 45,7% 76,6% 64,0% 0,9% 1,2% 8,7% 27,2% 57,2% 84,4% 62,0% 1,0% 1,9% 12,0% 31,6% 47,7% 79,3% 61,0% Resor och transporter 1,2% 2,7% 13,0% 29,6% 48,4% 78,0% 65,0% Energianvändning 0,9% 1,4% 8,4% 26,8% 58,6% 85,4% 70,0% Avfall och källsortering 1,2% 2,3% 10,0% 26,0% 57,3% 83,3% 68,0% Inköp och upphandling 1,2% 2,8% 15,5% 28,8% 43,4% 72,2% 70,0% Hantering av farliga kemikalier Personalens kompetensutveckling 1,1% 1,4% 7,0% 14,6% 68,1% 82,7% 68,0% 1,0% 2,5% 13,2% 30,0% 48,0% 78,0% - Riskhantering 1,1% 2,2% 13,1% 25,2% 45,6% 70,8% - Tabell 6: Hur viktiga tycker du nedanstående områden är i Göteborgs universitets framtida arbete? Jämförelse med 2006 års enkätsvar. *Källa: Resultat webbenkät 2006, Miljöenheten GU Vid en jämförelse med den tidigare enkätstudien från 2006 framgår av tabellen ovan att anställda och studenter tycker att miljöfrågorna blivit viktigare. Skillnaden är ungefär procentenheter högre 2010 jämfört med 2006, bortsett från inköp och upphandling där ökningen är mindre. Störst skillnad är det för forskning om miljö- och hållbar utveckling där 4+5 kolumnen ökat med 22,4 procentenheter. 12

13 Fråga 12: Hur kan Göteborgs universitet bäst bidra till att öka studenternas engagemang för miljö och hållbar utveckling? (Kryssa för de tre alternativ som du tycker är viktigast) Fig. 6: Hur kan Göteborgs universitet bäst bidra till att öka studenternas engagemang för miljö och hållbar utveckling? För såväl studenter och anställda som för män och kvinnor är det vanligaste alternativ nummer 4: Att universitetet lever som man lär dvs. är en god förebild i miljöarbetet. På andraplatsen skiljer det mellan anställda och studenter. Studenter föredrar gratisföreläsningar etc. (alternativ 5) medan anställda i högre utsträckning tycker att det är viktigare att utveckla tvärvetenskapliga samarbeten (alternativ 6). Vid en jämförelse mellan män och kvinnor framkommer att det näst vanligaste alternativet för kvinnor var alternativ nummer 8 om obligatoriska kurser (39,7%). Bland männen valde endast 29% det alternativet vilket innebär en femteplats. Totalt 106 personer valde att kryssa för alternativet annat. Tabellen nedan visar ett försökt till att kategorisera dessa svar. 13

14 Fig. 7: Hur kan Göteborgs universitet bäst bidra till att öka studenternas engagemang för miljö och hållbar utveckling? (svar under Annat) Fig 7 bygger på en subjektiv kategorisering. Det vanligaste svaret för de som kryssat i Annat var att integrera miljö och hållbar utveckling inom de redan befintliga kurserna. Näst vanligast var svar som kan kategoriseras som negativa. Framför allt vänder sig dessa svar mot att just integrera miljö och hållbar utveckling i icke-miljökurser. Motiveringen är oftast att det blir krystat och irrelevant för kursen. Kategorin Lever som man lär avspeglar svar av typen förbättrad återvinning, att lärare föregår med gott exempel etc. 14

15 Fråga 13: Hur kan Göteborgs universitet bäst stärka forskningen kring miljö och hållbar utveckling? (Kryssa för de 3 alternativ som du tycker är viktigast!) Fig. 9: Hur kan Göteborgs universitet bäst stärka forskningen kring miljö och hållbar utveckling? Som framgår av Fig. 9 ovan är det vanligaste svaret bland studenter att satsa på ökat samarbete med samhälle och näringsliv medan anställda tycker det är viktigare med ökade anslag till tvärvetenskaplig forskning. Största skillnaden hittar vi för fråga 6 där 36,2% av studenterna vill instifta ett pris för bästa avhandling medan endast 21,2 procent av de anställda kryssat för det alternativet. Mellan män och kvinnor skiljer svaren framför allt på fråga 1 och fråga 2. Kvinnorna tycker det är viktigare att handledare uppmuntrar studenters val för examensarbeten (47,6%) mot männens 36,7%. Män däremot tycker det är viktigare att öka antalet forskare (46,1%) mot kvinnornas 37%. 15

16 Fråga 14: Vad tycker du är viktigast för att förbättra Göteborgs universitets samverkan med det omgivande samhället? (Inom miljö och hållbar utveckling) (Kryssa för de 3 alternativ som du tycker är viktigast!) Fig. 10: Vad tycker du är viktigast för att förbättra Göteborgs universitets samverkan med det om givande samhället? Över 72% av de anställda tycker att det är viktigt att tydligare kommunicera forskningsresultat till media. Studenter tycker i högre grad än anställda att det är viktigt att synas på miljörelaterade aktiviteter i staden. 59% av studenterna tycker det är viktigt att öka studentutbytet med näringsliv och samhälle. Bland kommentarerna under Annat finns de som tycker att forskare i högre grad borde använda sociala medier. I flera kommentarer nämns vikten av fler mötesplatser för forskare, media och allmänhet. 16

17 Fråga 15: Vad tycker du att universitetet ska prioritera i klimatarbetet? Fig. 11: Vad tycker du Göteborgs universitets ska prioritera i klimatarbetet? Nästan 50% av de anställda tycker att det GU bör prioritera en rese och mötespolicy som alla känner till medan knappt 31% av studenterna tycker det bör vara en prioriterad fråga. Fråga 2 om klimatkompensation är den fråga där det råder störs skillnad mellan studenter och anställda. Drygt 26% av studenterna tycker det bör vara en prioriterad fråga medan endast hälften så många anställda har samma uppfattning. Bilpooler med miljöbilar tycker få studenter och anställda bör vara en prioriterad fråga. Anmärkningsvärt är att fler studenter än anställda ser det som en prioriterad fråga. Män tycker det är viktigare än kvinnor att investera i energisnål teknik, 48%, mot kvinnornas 42%. Kvinnorna däremot tycker det är viktigare arbeta med beteendeförändringar, 48%, mot männens 40%. Exempel på svar under Annat : Inför en "GUcykel" som är delvis subventionerad av skolan till personal och studenter som vill köpa Ta bort bilpoolen! Vi är ett cityuniversitet. Bilpool är bra men bil för att åka i city? Åk kollektivt. Bygga egna vindkraftverk och bli självförsörjande på förnybar energi 17

18 Fråga 16: Vad tycker du är viktigast för att förbättra Göteborgs universitets arbete med avfall och källsortering? (Kryssa för de 2 alternativ som du tycker är viktigast) Fig. 12: Vad tycker du är viktigast för att förbättra Göteborgs universitets arbete med avfall och källsortering? 75% av studenterna vill ha avfallsbehållare på fler ställen, motsvarade siffra för anställda är 66%. 75% av de anställda tycker att de viktigaste är information kring hur avfallen ska sorteras. Av de som kryssat för Annat så var den vanligaste kommentaren att avfallssorteringen bör kompletteras med kompostering (28 av 143 svar). En annan vanlig kommentar var att resultatet av återvinningen på något sätt bör återkopplas till anställda och studenter. Flera efterfrågar också snyggare och fräschare behållare. 18

19 Fråga 17: Vad tycker du att Göteborgs universitet bör prioritera för att minska användningen av farliga kemikalier? I fråga 17 ingår endast svaren från de fakulteter som i undervisningen och forskning använder farliga kemikalier (Naturvetenskapliga fakulteten, Konstnärliga fakulteten och Sahlgrenska akademin). Svaren är fördelade per fakultet. Fig. 13 Vad tycker du att Göteborgs universitet bör prioritera för att minska användningen av farliga kemikalier? Att fasa ut farliga kemikalier och byta dessa mot mindre farliga är det vanligaste alternativet för alla tre fakulteter. På SA och Natfak är man mer positiv till en kemikaliestrategi (ca 40%) än på Konstfak 34%. Exempel på kommentarer under alternativet Annat : Obligatorisk "kemikalieutbildning" för utländska studenter och gästforskare på engelska Svårt att fasa ut användningen av kemikalier då det ju är en nödvändig del i utbildningen Menar ni allvar? Finns det inte en kemikaliestrategi utarbetad för Göteborg universitet ännu?! 19

20 Fråga 18: Vad tycker du är viktigast för att Göteborgs universitet ska nå längre i sitt strävande efter hållbara inköp? Universitetet bör: Fig. 14 Vad tycker du är viktigast för att Göteborgs universitet ska nå längre i sitt strävande efter hållbara inköp? Drygt 67 % av både anställda och studenter tycker att det viktigaste är att ställa krav på leverantörer. Studenter tycker i högre grad än anställda att det också är viktigt att ställa krav på produkter. Få är intresserade av temadagar. Mellan män och kvinnor rådet mycket små skillnader. Exempel på kommentarer under alternativet Annat : Begränsa antalet inköpare för att kunna utbilda spetskompetens Ge möjlighet att göra inköp från de leverantörer som är bäst ur miljösynpunkt, inte bara de som vi har avtal med Samordnade inköp i större utsträckning för att minska transporterna 20

21 Fråga 19: Upplever du att du i ditt dagliga arbete har tillräcklig kunskap kring miljö och hållbarhetsfrågor? Av totalt 2748 svarande upplever 1582 personer (58%) att de har tillräcklig kunskap svarade att de inte har tillräcklig kunskap. Nedan redovisas svaren separat för studenter, anställda, män och kvinnor. Fig. 15 Upplever du att du i ditt dagliga arbete har tillräcklig kunskap kring miljö och hållbarhetsfrågor? Drygt 64% av de anställda tycker att de har tillräcklig kunskap i sitt dagliga arbete medan en knapp majoritet av studenterna inte tycker att det har tillräcklig kunskap om miljö och hållbarhetsfrågor. Fler män (63%) än kvinnor (54,6%) upplever att de har tillräcklig kunskap. 21

22 Fråga 20: Inom vilken/vilka frågor skulle du behöva ökad kunskap? Fråga 20 bygger vidare på fråga 19. De som svarat att de upplever att de har tillräcklig kunskap har direkt hoppat vidare till fråga personer har svarat Nej på fråga 20 och upplever att de inte har tillräcklig kunskap om miljö och hållbarhetsfrågor. Dessa svar redovisats nedan. Fråga 20 består av enbart frisvar. För att kunna urskilja något mönster har svaren kategoriserats efter sökord. Det vanligaste sökorden är Energi med 181 träffar, inkluderas även sökord dator i området energi erhålls över 200 träffar. Efter energifrågorna är den näst vanligaste kategorin avfallshantering med 171 träffar. Här ingår sökorden: avfall, källsortering och sophantering. Tredje vanligaste sökord kemikalier med sökord kemikalier och kemi. Fig. 16 Inom vilken/vilka frågor skulle du behöva ökad kunskap? 22

23 Fråga 21: Vilken riskhantering tycker du bör prioriteras i miljöarbetet? Riskhantering har identifierats som en betydande miljöaspekt i Göteborgs universitets miljöarbete. Vilken riskhantering tycker du bör prioriteras i miljöarbetet? Fig. 17 Vilken riskhantering tycker du bör prioriteras i miljöarbetet? Frågan om riskhantering har en hög andel vet ej svar, 27% för anställda och 15% för studenter. Studentgruppen tycker i högre grad att risken för utsläpp bör prioriteras, ca 52% jämfört med anställdas

24 Fråga 22: Tycker du att målen är relevanta? Tycker du att målen är relevanta? En stor majoritet tycker att miljömålen är relevanta. Det råder endast mycket små skillnader i uppfattningen mellan studenter, anställda samt män och kvinnor. Fråga 22: Tycker du att målen är realistiska? En stor majoritet tycker att målen är realistiska. Anställda tycker i något lägre grad att målen är realistiska och har svarat Nej på frågan (18%, jämfört med 12% för studenterna). 24

25 Fråga 23: Har du några egna kommentarer kring något specifikt mål, eller målen generellt? I fråga 23 efterfrågas egna kommentarer på målen i den nuvarande handlingsplanen. Frågan var utformad som en icke-obligatorisk frisvarsfråga. Av 2748 svarande på enkäten valde 768 personer (drygt 28 %) att besvara frågan med egna kommentarer. Den vanligaste kommentaren är relaterad till en upplevd brist på mätbarhet och konkreta målformuleringar. Sökord på: ( generella, mätbar, konkretiseras, preciseras, vaga ) gav över 150 träffar. Exempel på kommentarer: Kvantifiera målen och följ upp! För att det ska bli meningsfullt att diskutera mål så måste det finnas en uppfattning om hur mycket bättre man ska bli. Med så här vaga mål är det svårt att bedöma huruvida de är realistiska eller inte. Skriv även samman en tydlig handlingsplan som sammanfattar det ni tagit upp i enkät och mål och sprid denna runt om på universitetet I fråga 23 framgår inte tydligt att det finns formulerade handlingsplaner, uppdrag och nyckeltal utöver de korta målformuleringar som pressenterades i enkäten. I Inledningen av enkäten förklaras visserligen att syftet med enkäten är att den ska ligga till grund för en ny handlingsplan, men det finns en risk att flera svarande delvis missuppfattat frågan eller inte haft tillräcklig kunskap för att kunna bedöma målen rättvist. Många svarande tycker dock att målen bör kvantifieras, inte bara formuleras i termer av minska eller öka. Man vill veta hur mycket forskningen om hållbar utveckling bör öka eller hur mycket utsläppen från resor ska minska. Nedan följer kommentarer baserat på respektive aspektområde: Mål för område Forskning: Universitetet skall öka mängden forskning inom hållbar utveckling. 83 personer har kommenterat målet kring forskning. I 43% av dessa kommentarer (36 st) framgår en önskan om ett kvantifierat mål. Man vill veta hur mycket forskningen ska öka och inom vilka tidsramar. 25

26 I 13% (11st) av kommentarerna kring forskningsmålet uttrycks kritik kring att, eller hur, forskning ingår i universitetets miljöarbete. Kritiken går ut på att det inte är universitetets sak att premiera ett visst forskningsområde. Exempel på kommentarer (forskning): Vad betyder ex "Universitetet skall öka mängden forskning om hållbar utveckling"? Från 17 till 18 projekt? Om universitetet ska öka mängden forskning om hållbar utveckling i vilken mängd då och med vilka medel? Det finns ett mål som jag saknar och det handlar om forskning angående lärande för hållbar utveckling, både lärande inom akademin och andra områden tex skolan. Lite mycket äpplen och päron. Jag anser att våra miljömål bör avse vårt beteende och INTE vår forskning Universitetet bestämmer inte över forskningsrådens prioriteringar, vilket gör att GU inte ensidigt kan driva frågan om vilken forskning som ska bedrivas. Ett fritt universitet skall inte styra forskningen utifrån politiska beslut (även om de kan vara trevliga, sympatiska). Man kan ha synpunkter på verksamheten, adm, undervisning, men inte vilken forskning som skall utföras och hur. Då är man forskningsinstitut och det är inte uppdraget Mål för område Utbildning: Universitetet skall integrera hållbar utveckling i utbildningen. 77 personer har kommenterat målet om utbildning. 37 % (29 st) av de som kommenterat målet tycker att det är otydlig formulerat. Flera kommentarer menar dock att integrera hållbar utveckling i fler kurser borde vara självklart. 5 % (12st) ställer sig frågan om miljö och hållbar utveckling bör integreras i alla kurser. Integrering av HU på kurser utan direkt ämneskoppling kan leda till dålig undervisning då lärarna saknar kompetens inom området, menar dessa svaranden. GU:s miljömärkning av kurser kommenteras av 3 personer. Exempel på kommentarer: för att integrera mer hållbar utveckling ska alla program innehålla minst en kurs som omfattar hållbar utveckling i anknytning till den aktuella utbildningen. Det är ett mätbart mål! 26

27 Att miljöfrågor integreras i utbildningen redan i tidiga studier är viktigt. Att få in det som ett tvärvetenskapligt perspektiv, lika självklart som etnicitet och kön. Alla ämnen berörs, oavsett hur specialiserat och avgränsat det än är. Att "integrera Hållbar Utveckling i utbildningen" är ett bra mål, men bör följas upp både kvantitativt och kvalitativt. Vi kan inte integrera miljö och hållbar utveckling inom alla ämnen vad gäller undervisning och forskning. Det är orealistiskt och oseriöst. Det skall endast göras i de ämnen där det passar naturligt Att integrera hållbar utveckling i utbildningar är komplicerat och kräver att man inom alla utbildningar driver arbete om hur hållbar utveckling på bästa sätt integrera. Här behövs stöd för ämnesmässig och pedagogisk kompetensutveckling av utbildningsansvariga Hur mäts hur det integreras hållbar utveckling i utbildningen. Vilken utbildning? I moderna språk eller matematik? Hur skall det integreras där? Är det rimligt? Om inte så skall det tydliggöras att det inte gäller alla utbildningar. " I kurskatalogen märks idag kurserna som innehåller hållbar utveckling. Det märks tydligt att man vill uppnå en hög andel kurser märkta "innehåller hållbar utveckling". Jag är övertygad om att de flesta av dessa kurser innehåller mycket lite av hållbar utveckling. Märkningen motverkar sitt syfte eftersom det är uppenbart att många kurser är felmärkta. Vissa kurser som blivit "miljömärkta" har haft avsaknad av verklig kompetens från lärare. Antingen får man då ta in externa föreläsare som verkligen kan området eller så får lärare fortbilda sig innan de får ge en kurs Integrera i utbildning kan bli fånigt jag har sett miljöcertifierade kurser i Tyska det blir ju löjligt. Mål för område Samverkan med det omgivande samhället Universitetet ska erbjuda det omgivande samhället minst en publik aktivitet inom hållbar utveckling om dagen. Ungefär 90 personer har kommenterat målet kring samverkan med det omgivande samhället. Hela 58 % (52 st) tycker att målet är oklart eller verkar orealistiskt att uppnå. Detta torts att det i själva verket är uppnått med råge (563 publika aktiviteter 2009). Flera tycker att universitetet bör satsa på färre och större aktiviteter. Många uttrycker en osäkerhet kring vad en publik aktivitet innebär. 5 personer tycker att samverkansmålet är ett föredöme då det upplevs enkelt och mätbart. Formuleringen en publik aktivitet om dagen har tolkats som att det varje dag måste genomföras en publik aktivitet, medan nyckeltalet istället mäter genomsnitt per år. 27

28 En person ifrågasätter syftet med samverkansmålet: Frågan är dock vad GU förväntar sig uppnå med detta, dvs hur går man från att ha en aktivitetsindikator (antalet aktiviteter inom olika områden) till att skapa resultatindikatorer (mäta påverkan av de aktiviteter som genomförs) för målsättningen är väl ändå att uppnå en samhällelig påverkan/förändring, inte bocka av att man gör olika aktiviteter. Utan resultatindikatorer är det mycket möjligt att ett mål om en aktivitet om dagen innebär att man lägger resurser på fel saker, dvs man spenderar pengar och tid på aktiviteter som ser bra ut i just statistiken över GUs aktiviteter, men som inte har några effekter Exempel på övriga kommentarer: Att använda uttryck som "minska användningen" eller "öka mängden" som är ospecificerade, är inte bra. "minst en publik aktivitet inom hållbar utveckling om dagen" är specificerat och bra. En kommentar ang. samverkansmålet: " Här finns stor risk att man definierar "publik aktivitet" så att man uppfyller målet Inte realistisk att ha en publik aktivitet om dagen dessutom bättre att ha större evenemang som skapar uppmärksamhet! En publik aktivitet om dagen? Kan det verkligen vara riktigt skrivet? Vem skall orka gå på så många aktiviteter? Mål för område Klimatpåverkan Minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från resor och transporter. Minska användningen av el, värme och kyla i universitetets lokaler. 80 kommentarer rör målen för klimatpåverkan (klimat, energi och resor). 20 % (16 st) av de som kommenterat målet tycker att det bör kvantifieras och bli tydligare. Någon menar också att målet inte ska tas bort även om det inte uppnås, vilket hänt tidigare. 24% (19st) uttrycker en önskan om en ökad ambitionsnivå eller tycker att klimatarbetet bör prioriteras. 4 kommentarer är kritiska till formuleringen minska användningen av el, värme och kyla i universitetets lokaler och är oroliga för att det kommer att påverkar inomhusklimatet negativt. Exempel på kommentarer: 28

29 Allmänna: Klimatmålet borde kvantifieras och följas upp med kraftfulla åtgärder. Under klimatpåverkan borde man precisera hur mycket man ska minska och vilken nivå man vill ha som mål att ligga på. Sätt upp konkreta mål för varje år vad gäller klimatpåverkan och resursförbrukning och kommunicera dessa resultat för varje år till personalen "Utsläpp av klimatpåverkande gaser ska minska" med hur mycket? siffror och gränser borde finnas. Annars, hur kan man säkert uppfölja att målet följs? Kommer inte resultera i stora minskningar med den formuleringen. Jag vill att GU ska sätta upp mer ambitiösa mål för att bli klimatneutrala, att man inte bara ska minska påverkan med 20% och klimatkompensera för resten, utan exempelvis 50/50. Tycker att klimatpåverkan borde högprioriteras och att GU ska vara ledande i låg klimatpåverkan Energi: Saknar en vision eller långsiktigt mål om att bli självförsörjande på förnybar energi Klimatpåverkan: Inte dra ner så mycket på värmen att det blir så kallt i lokalerna. Vi sitter och fryser i vårat kontor och på labb så vi har varit tvungna att skaffa en värmefläkt och då går det ju åt mycket extra energi Mer konkreta mål för sjutton! Si och så många procent, gärna en beskrivning av vad det faktiskt innebär. Ex: vi ska minska energianvändningen genom att byta till lågenergilampor. Det sparar x kwh/år, vilket kan driva x villor. Etc. Visa ambition! Visa målmedvetenhet! Lathund hur många procent du sparar på respektive användningsområde när det gäller energi Resor Kanske att 200 anställda inom universitet år 2010 börjar cykla eller promenera till jobbet. Dessutom kan man kanske premiera dessa "nybörjarcyklister" med att de får sin cykel av universitetet Klimatpåverkan: Vi borde aktivt minska antalet resor, min bedömning är att inom GU så reser och konfererar man på vissa ställen alldeles ohejdat. Framför allt måste vi minska flygresor. Till Sthlm och Malmö borde det vara obligatoriskt att ta tåget. Öka ambitionen när det gäller resor till och från arbetet samt resor i tjänsten. 29

30 Borde innehålla mer kring alternativ till resor, och tydliga mål kopplade till framför allt kortare tjänsteresor (inom Västra Götaland) men även andra typer av resor. Mål för område Resursförbrukning Allt avfall som uppkommer vid universitetet skall källsorteras enligt avfallsplanen. Universitetets inköp ska vara en förebild för andra universitet när det gäller ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Synpunkter kring temat resursförbrukning (avfall, resursförbrukning, inköp) lämnas av 77 personer. De flesta har synpunkter på avfallshanteringen (48 st), medan 27 har synpunkter relaterade till inköp. Få personer har synpunkter kring målformulering istället kommenteras upplevda specifika brister kring avfallshantering på de olika fakulteterna. Bland den handfull personer som kommenterar själva målet om avfallshantering finns en gemensam nämnare kring hur universitetet kontrollerar att avfallsplanen följs, samt en önskan om fastslagen procentsats för hur mycket mängden avfall bör minska. Vad gäller inköp så är de som kommenterat målformuleringen kritiska till att målet är svårt att förstå. Man tycker formuleringen föredöme för andra universitet är otydlig. Hur bra är andra universitet egentligen på inköp och upphandling? 10 personer tar upp frågan om rättvisemärkning/krav märkning vid inköp av exempelvis kaffe. Exempel på kommentarer: Avfall: Resursförbrukning: Minska mängden avfall Gör målen mer specifika. Inte bara "öka mängden", "ska integrera", "minska"; utan hur mycket och när. Resursförbrukning punkt 1 är bra formulerad (förutsatt att avfallsplanen är enkel och tillgänglig) Vem ska kontrollera att allt avfall sorteras enligt avfallsplanen? Ställ upp krav och mål med mätbara resultat inget av ovanstående har ju mätbara krav... säg att vi på konstfack skall reducera vårt dagliga avfall med 10% /år i tre års tid Det verkar svårt att se till att allt avfall sorteras enligt avfallsplanen. Målen borde vara mer mätbara, t.ex. "minskning med 10 % 30

31 Inköp / upphandling Ta bort att vi skall vara en förebild och tala om konkret hur inköpsrutiner skall fungera istället. Hur långt är man beredd att gå när det gäller att vara en förebild? Anser universitetet att det är för kostsamt att exempelvis inhandla Rättvisemärkt så att man t.ex. nöjer sig med ekologiskt? Jag efterfrågar en tydligt utarbetad policy för upphandling och inköp, som konsekvent tar ställning FÖR de människor som är involverade i produktionen av de produkter som universitetet inhandlar. En policy som bygger på människors lika värde och varje människas rätt till utveckling. En policy som avser att förbättra människors arbets- och levnadsvillkor. På min arbetsplats vid GU är vi ett fåtal personer, det finns inte någon källsortering annat än för kontorspapper och vi dricker inte rättvisemärkt kaffe trots att det står i universitetets policy för inköp. Det finns helt enkelt inte att köpa från Konferensservice som vi köper in kaffet från. Det är skandal att universitetet har upphandlat ett avtal med en leverantör som inte stämmer med vad som står i policyn. Luddigt med enbart relativa mål... t.ex. "Universitetets inköp ska vara en förebild för andra universitet när det gäller ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter" kan vi betyda nästan inget alls om övriga universitet är tillräckligt dåliga... Känns vettigare att ha saker i stil med: "Universitetets inköp ska alltid väga in ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter, och universitetet ska hela tiden sträva efter att göra så hållbara inköp som möjligt ur dessa perspektiv" Mål för område Farliga kemikalier Universitet skall minska användningen av farliga kemiska produkter. 34 personer kommenterar målet kring farliga kemikalier. Av dessa uttrycker 11 (32%) personer att målet behöver kvantifieras. Hur mycket ska vi minska och till när? 4 personer menar att GU bör fokusera på att förbättra hanteringen av kemikalier. En person föreslår ett mål som istället fokuserar på utsläpp till dagvatten. Ett par personer frågar sig vad en farlig kemisk produkt är för något? Bör det definieras i målet? Exempel på kommentarer: Målet om farliga kemikalier låter inte trovärdigt. Det har hörts mycket om Sahlgrenskas kontinuerliga utsläpp av kvicksilver, kan man inte exempelvis lova att inga kemikalier kommer ut i dagvattnet eller andra ställen där det inte hör hemma!? Hantering: 31

32 All kemikalier är farliga i höga koncentrationer eller i fel omgivning. Det är bättre att öka kunskapen om hur man hanterar kemikalier så att de inte blir farliga för människa och miljö. Farliga kemikalier: En del doktorander kan bli lite bättre på att pusha om att hälla saker på rätt ställe. Mer än en gång har saker hamnat i vasken med ett "äh, det var ju inte så mycket" inte bara minska mängden farliga kemikalier utan också lära ut avfallshantering av dessa kemikalier Efterfrågar kvantitativt mål "Universitetet skall minska användningen av farliga kemiska produkter"? Från 384 till 383? Minska användningen av farliga kemiska produkter hur mycket ska den minskas och när? Målen bör bli mer specifika. Ex hur mycket ska man minska användningen av farliga kemikalier Målen generellt är godtyckliga, behöver vara mer specifika. Tex "minska användningen av farliga kemiska produkter" säger inte så mycket. Jag tror inte många gör något konkret om det bara står så. Med hur mycket? tidsplan? Tex. hur mycket farliga kemikalier skall försvinna? Räcker en liten burk eller hur stort är målet? Mål för område Kompetensutveckling All personal skall veta hur de kan bidra till en hållbar utveckling inom sitt ansvarsområde. Ungefär 20 personer kommenterar området för kompetensutveckling. 7 personer tycker att målet är otydligt och anser att det bör klargöras hur man kan/bör bidra till hållbar utveckling på sin arbetsplats. 6 personer uttrycker att det är viktigt med kompetensutveckling/ utbildning för anställda, ett par av dessa menar att en sådan utbildning bör vara obligatorisk. 3 personer vill skärpa formuleringen och tycker inte att det räcker att man bara ska veta hur man bidrar till hållbar utveckling på sin arbetsplats. 3 personer vill inkludera även studenterna i målformuleringen. Exempel på kommentarer: 32

33 skicka medarbetare på obligatorisk utbildning, halvdag med lunch eller någonting liknande. Att på sin vanliga arbetsplats sätta sig in i miljötänket mellan studentkontakter och arbetsuppgifter blir inte av! Jag anser att kompetensutveckling av universitetets anställda är särskilt viktigt Kompetensutveckling och utbildning tror jag är viktiga mål. Att informera och få folk att inse vikten av miljöarbete är A o O. Vi bör bli bättre på att informera och utbilda personalen i hur de kan bidra till hållbar utveckling. "All personal skal veta hur de kan bidra till en hållbar utveckling inom sitt ansvarsområde." borde vara: "All personal skall bidra till en hållbar utveckling inom sitt ansvarsområde." Tycker även att all personal inte bara ska VETA hur man bidrar till en hållbar utveckling; de (och studenterna) SKA bidra till hållbar utveckling. Jag tror målen måste specificeras. Hur ska personalen bidra till en hållbar utveckling inom sitt ansvarsområde? Jag vet inte HUR jag kan bidra till hållbar utveckling inom mitt ansvarsområde vem ligger ansvaret på att personalen skall veta detta? Kompetensutveckling: Det formulerade målet är något svävande. Det kunde kanske vara mer konkret, som att personalen får välja en av alla kategorier, som den vill förbättra sig mest inom. Kanske får den sätta upp sina egna mål (exempelvis om det handlar om utsläpp: "jag ska cykla till jobbet varje dag det inte regnar") 33

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER Fokus miljö - Metoden Miljöledningssystem Ramverk Systematik Riktiga prioriteringar Kontinuitet Ständiga förbättringar Ledningsstöd

Läs mer

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet

Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet Miljöenheten Eddi Omrcen Aschebergsgatan 44 Box 170, 405 30 Göteborg 031 786 15 45 eddi.omrcen@gu.se REKTORSBESLUT 1 / 2 2012-11-19 dnr V 2012/796 Rektor Normerande beslut: Roller, ansvar och befogenheter

Läs mer

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten 1 Miljömål för 2009-2010 Naturvetenskapliga fakulteten Forskning och utbildning Universitetsgemensamt miljömål 2007-2010: Universitetet skall öka mängden forskning inom hållbar Universitetet skall integrera

Läs mer

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten 2011-2015 Om vi tilltror den konstnärliga verksamheten möjligheten att öka kunskapen om och förtydliga tillvaron så förstår vi

Läs mer

Reviderad handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid Konstnärliga fakulteten

Reviderad handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid Konstnärliga fakulteten Dnr F8 70/11 Reviderad handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid Konstnärliga fakulteten 2011-2015 Beslutsfattare Handläggare Dekan Anna Lindal Miljösamordnare Amanda Forsman Beslutsdatum 2011-12-19

Läs mer

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten. Fastställda av dekanus

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten. Fastställda av dekanus 1 Miljömål för 2008 Naturvetenskapliga fakulteten Fastställda av dekanus 2008-03-18 Forskning och utbildning Universitetsgemensamt miljömål 2007-2010: Universitetet skall öka forskningen inom hållbar utveckling.

Läs mer

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2009-2010 IT-fakulteten har i sin handlingsplan utgått ifrån universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling och Chalmers

Läs mer

Policy för Miljö och hållbarhet

Policy för Miljö och hållbarhet Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2016 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Fastställd av DSV:s styrelse 2016 02 23 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Rektor vid

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2011-2015

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2011-2015 STYRDOKUMENT Dnr V 2012/204 HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2011-2015 Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument samt gu.se/miljo Pam Fredman Miljöenheten

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Miljömärkta livsmedel som en del i miljöledningssystemet

Miljömärkta livsmedel som en del i miljöledningssystemet Miljömärkta livsmedel som en del i miljöledningssystemet Eddi Omrcen Miljöchef, Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se NMC & GAME seminarium, 2007-01-19 1 Fokus/möjligheter Miljöledningssystem Upphandling

Läs mer

Miljöledning och miljörevision vid Göteborgs universitet

Miljöledning och miljörevision vid Göteborgs universitet Miljöledning och miljörevision vid Göteborgs universitet Marianne Dalbro Miljöcontroller marianne.dalbro@gu.se 031-786 17 40 För praktiskt genomförande av ovanstående ansvar bör prefekten fördela nedanstående

Läs mer

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET REGLER Dnr V 2014/312 ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument sam gu.se/miljo Pam Fredman Miljöenheten

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet

Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet Datum: 2008-04-05 Utarbetad av L-Å Andersson i samråd med prefekt Lars Förlin 1. Forskning och utbildning Universitetsgemensamt

Läs mer

Rektors uppdrag till fakultetsnämnden inom området miljö och hållbar utveckling

Rektors uppdrag till fakultetsnämnden inom området miljö och hållbar utveckling Sahlgrenska akademins handlingsplan för hållbar utveckling och miljö 2011-2015 Inledning Sahlgrenska akademin har i sin planering utgått ifrån sina betydande miljöaspekter, miljölagstiftning, universitetets

Läs mer

Centerpartiets miljöpolicy

Centerpartiets miljöpolicy Centerpartiets miljöpolicy - för en hållbar utveckling juni 2008 www.centerpartiet.se Centerpartiets miljöpolicy För en hållbar, ekologisk och tillväxtfrämjande utveckling Centerpartiet ska vara ett föredöme

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Minnesanteckningar för miljörådsmöte Datum: Plats: Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV

Minnesanteckningar för miljörådsmöte Datum: Plats: Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV Minnesanteckningar för miljörådsmöte Datum: 2010.10.12 Plats: Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV Närvarande: Amanda Forsman (AF), Björn Hildenwall (BH), Tommy Spaanheden (TS), Kjell Thorbjörnsson

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet

Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se 2006-11-15 21 september Vad är hållbar utveckling? Sverker Molander, Miljösystemanalys, Chalmers, visade lite på begreppet hållbar

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Instruktioner: OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR FASTSTÄLLT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET I

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, Hållbarhetsstrateg vid

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram Kulturnämnden Margareta Olsson Verksamhetscontroller/miljösamordnare margareta.g.olsson@skane.se YTTRANDE Datum 2015-11-27 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsens arbetsutskott Remiss. Uppdatering av s miljöprogram

Läs mer

Enhetschef. Använda förkortningar

Enhetschef. Använda förkortningar DOKUMENTUPPRÄTTARE MLS HiG/maaekn GODKÄND AV DOKUMENTNAMN Enheternas detaljerade miljömål och handlingsplaner inklusive inrapportering AKADEMI/ENHET AHA DIARIENR HIG2011/18 DATUM Rev 2012-05-14 SIDA 1(8)

Läs mer

Uppföljande rapport av hållbarhetsmärkning av kurser och program

Uppföljande rapport av hållbarhetsmärkning av kurser och program 2017-03-23 Dnr V 2017/295 Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) / Barbro Robertsson och Amanda Forsman Utbildningsnämnden Uppföljande rapport av hållbarhetsmärkning av kurser och program BAKGRUND

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Instruktioner: OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR FASTSTÄLLT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET

Läs mer

Hållbar utveckling Handlingsplan 2015. Fastställd på kommittémöte 2015-02-04

Hållbar utveckling Handlingsplan 2015. Fastställd på kommittémöte 2015-02-04 Hållbar utveckling Handlingsplan 2015 Fastställd på kommittémöte 2015-02-04 Inledning Arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet är brett och innefattar allt ifrån internt hållbarhetsarbete,

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Organisation Upprättat av Miljösamordnaren Fastställt av dekan 2012 12 04 Senast reviderat av Miljösamordnaren 2015 04 01

Läs mer

Uppföljning Göteborgs universitets klimatstrategi Ellen Lagrell, april 2012

Uppföljning Göteborgs universitets klimatstrategi Ellen Lagrell, april 2012 Uppföljning 2011 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Ellen Lagrell, april 2012 Målsättningar Göteborgs universitets klimatstrategi för 2010-2015 antogs i juni 2010. Det övergripande målet för

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Använda förkortningar

Använda förkortningar DOKUMENTUPPRÄTTARE MLS HiG/jkm GODKÄND AV amg AKADEMI/ENHET AUE DIARIENR SIDA 1(9) DOKUMENTNAMN Enheternas detaljerade miljömål och handlingsplaner inklusive inrapportering DATUM 01-12 MALL GÄLLER FRÅN

Läs mer

Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling

Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling Miljökompetensbehoven utgör en grund för fakulteternas miljöutbildningsplaner. Varje fakultet skall ha en egen

Läs mer

Minnesanteckningar från Ledningens genomgång av miljöledningssystemet vid GU

Minnesanteckningar från Ledningens genomgång av miljöledningssystemet vid GU Diarie nr F8 70/08 Minnesanteckningar från Ledningens genomgång av miljöledningssystemet vid GU 2008-10-21 Närvarande: Pam Fredman, rektor P-O Rehnquist, förvaltningschef Eddi Omrcen, miljöchef Ullika

Läs mer

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011-2015. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Dnr M 2011/3 Fastställd av SFN 2011-04-14

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011-2015. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Dnr M 2011/3 Fastställd av SFN 2011-04-14 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011-2015 Samhällsvetenskapliga fakulteten Dnr M 2011/3 Fastställd av SFN 2011-04-14 Inledning Göteborgs universitets strategiska profil handlar i hög grad

Läs mer

Miljöledningssystem vid Göteborgs universitet

Miljöledningssystem vid Göteborgs universitet Miljöledningssystem vid Göteborgs universitet Ullika Lundgren Miljösamordnare Miljöenheten, Naturvetenskapliga fakulteten, Tjärnö marinbiologiska laboratorium www.gu.se/miljo/ QuickTime och en TIFF (LZW)-dekomprimerare

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

Sammankalla universitetets klimatråd en gång per termin eller vid behov för att diskutera strategiska frågor rörande universitetets klimatarbete.

Sammankalla universitetets klimatråd en gång per termin eller vid behov för att diskutera strategiska frågor rörande universitetets klimatarbete. Vilket mål i Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011-2015? Forskning Utveckla universitetsgemensamma instrument för utvärdering av forskning inom hållbar utveckling Driva och utveckla universitetets

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Uppföljning och miljörevision

Uppföljning och miljörevision Uppföljning och miljörevision Marianne Dalbro Miljöcontroller och miljörevisionsledare marianne.dalbro@gu.se 786 1740 Varför? ISO 14001 kräver rutiner för övervakning, mätning och dokumentation av miljöpåverkan.

Läs mer

Utbildnings- och forskningsnämnden. för lärarutbildning. Miljömål och handlingsplan

Utbildnings- och forskningsnämnden. för lärarutbildning. Miljömål och handlingsplan GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Miljömål och handlingsplan 2005-2006 Fastställd 2005-09-19 av Utbildnings-

Läs mer

Upprättad 2012-03-07 av institutionens ledningsgrupp. Handlingsplanen kommer att följas upp halvårsvis. Ansvarig för genomförande

Upprättad 2012-03-07 av institutionens ledningsgrupp. Handlingsplanen kommer att följas upp halvårsvis. Ansvarig för genomförande Handlingsplan för arbetet med miljö och hållbar utveckling 2011-2013 vid Matematiska vetenskaper Upprättad 2012-03-07 av institutionens ledningsgrupp. Handlingsplanen kommer att följas upp halvårsvis.

Läs mer

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1 Diarenr: Akademi 1 Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2014 2016: A1_fd_THS Detta underlag är baserat på Högskolans övergripande måldokumentet för hållbar utveckling Högskolegemensamma mål för hållbar

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016

Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 MILJÖMÅL MED HANDLINGSPLAN 1 2014-12-18 Dnr V 2014/1687 Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 Mål 1: Identifiera direkt och indirekt miljöpåverkan, lagkrav och organisation

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

2016-12-31 Studierektor Inom ramen för institutionens budget

2016-12-31 Studierektor Inom ramen för institutionens budget Textilhögskolan Erik Bresky Handlingsplan för hållbar utveckling 2014 2016 Detta underlag är baserat på det av rektor beslutade dokumentet Mål och handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016, dnr 117-10-91.

Läs mer

Hållbar utveckling Handlingsplan 2014

Hållbar utveckling Handlingsplan 2014 Hållbar utveckling Handlingsplan 2014 Inledning Arbetet med hållbar utveckling vid Linnéuniversitetet är brett och innefattar allt ifrån internt hållbarhetsarbete, såsom universitetets direkta miljöpåverkan,

Läs mer

Handelshögskolans handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Handelshögskolans handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 1 Handelshögskolans handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011-2013 Handlingsplanens områden: 1. Utbildning 2. Forskning 3. Samverkan 4. Kompetensutveckling 5. Klimatpåverkan Resor och transporter

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

3. Obligatoriska krav

3. Obligatoriska krav 3. Obligatoriska krav Områden med gröna rubrikfält fylls i av arrangören. Åtgärd Förklara åtgärd Kommentar till kravet 1. Lagkrav Arrangören har identifierat och efterlever de krav som finns gällande anmälnings-

Läs mer

DOKUMENTNAMN AUE - detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner för , inklusive inrapportering

DOKUMENTNAMN AUE - detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner för , inklusive inrapportering DOKUMENTUPPRÄTTARE MLS HiG/jkm GODKÄND AV sbr AKADEMI/ENHET AUE DIARIENR SIDA 1(12) DOKUMENTNAMN AUE - detaljerade hållbarhetsmål och handlingsplaner för 2017-2020, inklusive inrapportering DATUM 2016-12-13

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram Sjukvårdsnämnd Kryh Sten Velander Miljöstrateg 044-309 15 83 sten.velander@skane.se YTTRANDE Datum 2016-01-26 Dnr 1503169 1 (5) Remiss. Uppdatering av s miljöprogram Regionstyrelsens arbetsutskott beslutade

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

HÖGSKOLEGEMENSAMMA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

HÖGSKOLEGEMENSAMMA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING dnr 55513 Sida 1 av 8 Institutioner och enheter ansvar för att i en treårig handlingsplan ta fram institutions/enhetsspecifika mål för perioden 2014201 samt att ta fram delmål och aktiviteter för resp.

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har 557 lärare

Läs mer

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Bilaga 5-05-13 Dnr 995-14 1 (5) Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lotta Dalheim Englund/ASC Lokal handlingsplan för hållbar utveckling vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås

Läs mer

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen BUN 2012 06 20 Reviderad av ledningsgruppen för förskolans miljöarbete 2014 06 16 Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är

Läs mer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer

Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Kundundersökning, intervjuer Cybercom GRI-Bilaga Bakgrundsinformation, metoder och antaganden för hållbarhetsinformation presenterad i Cybercoms årsredovisning. Rapporteringen av Cybercoms hållbarhetsarbete följer sedan 2011 riktlinjerna

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Ta hjälp av studenter Utveckla miljö- och hållbarhetsarbetet

Ta hjälp av studenter Utveckla miljö- och hållbarhetsarbetet Ta hjälp av studenter Utveckla miljö- och hållbarhetsarbetet I vår ges nya, unika möjligheter att få hjälp av studenter för att utveckla miljö- och hållbarhetsarbetet i ert företag. Studenterna besitter

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2011

Hållbarhetsprogram 2011 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 HÅLLBARHETSPOLICY 3 VAROR 4 MÅL 4 KRETSLOPP 4 MÅL 4 TRANSPORTER 4 MÅL 4 ENERGI- OCH LOKALANVÄNDNING 5 MÅL 5 LEVERANTÖR 5 MÅL 5 MEDARBETARE 5 MÅL 5 KUNDEN I HÅLLBARHETSARBETET

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen 1 (8) 2012-12-06 Dnr 800-12-91 Gemensamma förvaltningen Christina Lindqvist, fastighetsekonom Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen Denna handlingsplan är baserad på

Läs mer

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier Miljömål och handlingsplan för Önnestads folkhögskola Önnestads folkhögskolas miljömål syftar till att med människan i centrum bidra till en hållbar utveckling genom effektiv hushållning med resurser och

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING STYRDOKUMENT Dnr V 2015/660 HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2011-2016 Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument samt gu.se/miljo Pam Fredman Miljöenheten

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN 212 Skärmbild från utbildning i resfria möten 212-11-27 Denna redovisning ger en översikt över vad som har gjorts inom miljöarbetet under 212 och sammanfattar

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017.

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017. HB Akademin för Bibliotek, information, pedagogik och IT Fastställd av akademichef 2015-06-10 Dnr 286-15 1 (8) Lokal handlingsplan för hållbar utveckling på Akademi A3, 2015-16 Högskolan i Borås arbetar

Läs mer

Minnesanteckningar från ledningens genomgång , kl i Vasaparken

Minnesanteckningar från ledningens genomgång , kl i Vasaparken Minnesanteckningar från ledningens genomgång 2010-10-19, kl 13-14 i Vasaparken Närvarande: Pam Fredman, rektor P-O Rehnquist, förvaltningschef Eddi Omrcen, miljöchef Marianne Dalbro, miljöcontroller 0.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

TRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE

TRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE TRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE STEG 1 BESTÄM VILKA OMRÅDEN NI SKA ARBETA MED Börja med att ta reda på vilka interna och externa krav och önskemål som finns. När ni har gjort det kan ni välja

Läs mer

Göteborgs universitets miljöaspektbedömning 2012

Göteborgs universitets miljöaspektbedömning 2012 Upprättat av: Miljöcontroller Datum: 2012-12-11 Dnr: M2012/34 Göteborgs universitets miljöaspektbedömning 2012 Antecknat av miljöcontroller Ullika Lundgren, Miljöenheten Tillvägagångssätt: Bruttolistan

Läs mer