Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(3) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 18 november 2015 kl 13:00-17:00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn Enligt uppdrag Iréne Jonsson Kl 13:00-13:30 Information om Mottagningsenhetens verksamhet. Föredragande: Richard Wykman. Föredragningslista 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. Beslutsärenden 3. Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor (bilaga). Föredragande: Clas Wolke. 4. Budget 2016, ekonomisk planering (bilaga). Föredragande: Kristina Olson, Malin Neander, Jennie Ljunggren. 5. Bidrag till fristående verksamhet Lyckans förskola i Kalmar AB (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 6. Bidrag till fristående verksamhet Pedagogiska omsorgen Blåklockan (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 7. Bidrag till fristående verksamhet Ölands Friskola (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 8. Bidrag till fristående verksamhet Förskolan Amanda (bilaga). Föredragande: Kristina Olson.

2 Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (3) 9. Bidrag till fristående verksamhet Backsippan AB (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 10. Bidrag till fristående verksamhet Förskolan Hjärtat (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 11. Bidrag till fristående verksamhet Föräldrakooperativet Kotten (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 12. Bidrag till fristående verksamhet Nya Oxhagsskolan, Karl-Oskar Utbildning AB (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 13. Bidrag till fristående verksamhet Regnbågen (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 14. Bidrag till fristående verksamhet Skattkammarens förskola (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 15. Bidrag till fristående verksamhet Snickargårdens förskola (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 16. Bidrag till fristående verksamhet Solhagaskolan (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 17. Bidrag till fristående verksamhet Förskolan Stinsen (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 18. Bidrag till fristående verksamhet Södra skolan i Kalmar AB (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 19. Bidrag till fristående verksamhet Stiftelsen Kalmar Waldorfskola (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 20. Bidrag till fristående verksamhet Västra skolan (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 21. Remissvar - Klimat- och energiprogram för Kalmar kommun (bilaga). Föredragande: Clas Wolke. 22. Svar på revisorernas rapport Granskning av kommunens kompetensförsörjning och kompetensutveckling av personal (bilaga). Fördragande: Emad Soukiyh. 23. Prövning om elev vid fristående skola ska åläggas skolgång inom det offentliga skolväsendet (bilaga). Vid handläggning och beslut av detta ärende är barn- och ungdomsnämndens sammanträde inte offentligt. Föredragande: Eva Andersson.

3 Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (3) 24. Diskussions- och informationsärenden: a) Svar på motion (MP) Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer (bilaga). Föredragande: Liselott Göth-Hallgren. b) Vinterpris (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. c) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde. 25. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar. 26. Anmälnings- och kännedomsärenden (bilaga). 27. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga).

4 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Clas Wolke BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att förvaltningskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor. Samråd har skett med Södermöre kommundelsnämnd. Södermöre kommundelsnämnd satsar 250 tkr på utvecklingstjänster och 315 tkr på fokustid i förslaget till utbildningspolitiskt program för Det är rektor och lärare på skolan som har ansvar för undervisningen enligt skollag 1, skolförordning 2 och läroplaner 3. Skollagen 1 kap 4 I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. Skollagen 3 kap 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 1 Skollag (2010:800) 2 Skolförordning (2011:185) 3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Ake.Gustafsson@kalmar.se

5 BUN 2015/ (4) Skollagen 7 kap 11 Tidigare skolstart Om ett barns vårdnadshavare begär det hos hemkommunen, ska barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan. Skolförordningen 4 kap 7 Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det. Skolverket har under våren 2015 gett ut ett stödmaterial Att arbeta med särskilt begåvade elever 4. Materialet består av två delar; en övergripande del och en del som riktar sig främst till lärare och speciallärare med bl.a. ämnesdidaktiskt stöd. Förutom att Skolverket publicerat stödmaterial för särskilt begåvade elever så lämnade regeringen samma dag över en remiss till Lagrådet med benämningen Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1. Den innehåller förslag till förändringar i skollagen (2010:800) med införande av en ny paragraf Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att förbättra förutsättningarna för att tidigt identifiera dels elever som riskerar att inte nå vissa kunskapskrav, dels elever som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt, för att relevanta stödinsatser ska sättas in när så behövs. Om remissen resulterar i lagförändring kommer detta att bli ett obligatorium och Kalmar kommun kommer givetvis att följa detta. Lagändringen förslås träda i kraft den 1 juli Om Skolverket utkommer med motsvarande stödmaterial för förskolan kommer även det att inkluderas i en handlingsplan (se nedan), för att kunna användas i verksamheten. Vid utvecklingslärarnas möte 23 september 2015 ställdes frågan: Kan du tänka dig att fördjupa dig inom området särskilt begåvade elever? (och i så fall) Läsa in dig på stödmaterialet ( från Skolverket) och Delta i en arbetsgrupp som tar fram en handlingsplan ( för särskilt begåvade barn och elever). Fyra utvecklingslärare, med inriktning i sina uppdrag gentemot: förskola, förskoleklass, MA åk 1-3 och NO åk 1-3, var positiva till arbetsuppgiften. En sammanhållen handlingsplan förskola - förskoleklass grundskola kommer att tas fram under ledning av planeringssekreterare på förvaltningskontoret. Ovanstående fyra lärare bör i framtiden vara de som kan ta sig an eventuella uppdrag från den förskolechef/rektor som behöver någon form av stöttning kring särskilt begåvade barn/elever. Rutiner och dokument för hur överlämningar ska ske mellan alla verksamheter (Förskola Förskoleklass Grundskola) är framtagna. Förskolor och förskoleklasser dockas successivt in i EdWise-systemet under hösten, den digitala platsen där dessa dokument kommer hanteras. Det är, bland annat, i överlämningsdokumenten det finns utrymme för att beskriva varje enskilt barns/enskild elevs förmågor och intressen. Utöver detta finns pedagogisk kartläggning som används för mer djuplodande dokumentation kring ett barn/en elev. 4

6 BUN 2015/ (4) För att stötta rektorer och lärare har barn- och ungdomsnämnden, sedan tidigare, avsatt medel för att kunna anställa utvecklingslärare (förstelärare). Dessa har lärarexamen med behörighet i skolans kursplaneämnen. I uppdraget att vara utvecklingslärare ingår att stötta rektorer och lärare genom utbildningsinsatser på förvaltningsnivå, enhetsnivå, arbetslagsnivå och individnivå samt att ge handledning och rådgivning i ämnesspecifika frågor och ämnesmetodik för lärare och arbetslag. Dessa utvecklingslärare lyfter Skolverkets stödmaterial i de olika ämnesgrupper som finns och träffas flera gånger per läsår. I ämnesgrupperna ingår undervisande lärare. Barn- och ungdomsnämnden har tagit fram ett utbildningspolitiskt program för I detta beskrivs Fokustid något som ska finnas på samtliga skolor och erbjudas alla elever. Resurser avsätts så att fokustid ska finnas på samtliga skolor och i bemanningen ska det ingå ämneslärare, speciallärare samt fritidspedagoger i årskurserna 1-6. Fokustiden ska erbjudas minst vid två tillfällen per vecka för de yngre eleverna samt tre tillfällen för de äldre. Läxor som lärarna anser är nödvändiga ska kunna göras på fokustid. Elever som är långt fram och vill ha ännu fler utmaningar ska kunna få sådana på fokustid. Fullt utbyggd fokustid med finansiering och anpassning av bussar är möjlig till läsåret 2016/2017. Mattevägen ett samarbete mellan kommunens högstadieskolor och Lars Kagg- /Jenny Nyströmsskolan. Samarbetet riktar sig mot elever i årskurs åtta och nio som erbjuds undervisning på gymnasienivå. Upplägget är fyra träffar på hösten (åk 8) och fyra träffar på våren (åk 9). Barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska program 2016 Fokustid Barn- och ungdomsnämnden vill öka ansträngningarna för att minska de socioekonomiska bakgrundsfaktorernas betydelse för studieresultaten. En insats för att uppnå detta är att erbjuda elever möjlighet till mer tid i skolan. Tid som i huvudsak är utöver ordinarie undervisningstid men inom tiden för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. En sådan insats skulle också tydliggöra fritidshemmets viktiga roll i arbetet för att uppfylla det kompensatoriska uppdraget. Ett uppdrag som i korthet innebär att alla våra verksamheter ska sträva mot att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta genom att anpassa, utveckla och förbättra undervisningen så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Det gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Barn- och ungdomsnämnden vill möjliggöra en satsning på mer tid i skolan. Insatsen som åsyftas kommer att kallas fokustid. Nämnden avsätter 1000 tkr till fokustid 2016 Fokustiden ska ge alla elever ytterligare möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar. Fokustid är i huvudsak utöver ordinarie undervisningstid men inom tiden för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller

7 BUN 2015/ (4) förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. Tid som i huvudsak är utöver den ordinarie undervisningstiden men inom tiden för fritidsverksamheten. På denna tid ska elever kunna fokusera och arbeta i lugn och ro med skoluppgifter såsom läxläsning, alternativt fördjupning och/eller förstärkning inom ett ämne eller intresseområde. Fritidspedagog, lärare och speciallärare ska finnas för handledning och stöd. Fokustiden ska ge alla elever ytterligare möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande utifrån sina egna förutsättningar. Fokustid ska finnas på varje skola - I bemanningen ska det ingå ämneslärare, speciallärare samt fritidspedagoger i årskurserna Den ska erbjudas minst vid två tillfällen per vecka för de yngre eleverna samt tre tillfällen för de äldre. - Läxor som lärarna anser är nödvändiga ska kunna göras på fokustid. - Elever som är långt fram och vill ha ännu fler utmaningar ska kunna få sådana på fokustid. Fullt utbyggd fokustid med finansiering och anpassning av bussar är möjlig till läsåret 2016/2017. I takt med att Skolverkets stödmaterial blir känt (särskilt del 1:1 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna) väcks med stor sannolikhet tankarna hos enskilda lärare på åtgärder som ger stimulans under de ordinarie lektionerna. Tankar som kan leda till en mer individuellt anpassad undervisning, inom eller utom klassens ram. Mats Linde Förvaltningschef Clas Wolke Planeringssekreterare

8

9

10

11

12 Budget 2016 Ekonomisk planering

13 Innehåll Inledning... 3 Budget 2016 och ekonomisk planering Verksamhetsmål Beskrivning av verkställandet av Barn- och ungdomsnämndens beslut och budgetförutsättningar för Central och lokal ledning och administration... 5 Prognos antal barn i förskola och fritidshem... 5 Barnomsorg på obekväm arbetstid kvällar, nätter och helger... 5 Förskoleutbyggnad Stadieindelad skolorganisation ger grundbelopp i tre nivåer lågstadiet (åk 1-3), mellanstadiet (åk 4-6) och högstadiet (åk 7-9)... 7 Elevprognos inom grundskolan... 7 Skollokaler... 7 Pedagogisk omsorg... 8 Fristående förskolor och skolor... 8 Bakgrundsfaktorn används till:... 8 Investeringar... 9 Ekonomiska sammanställningar, planerade verksamhetsmått och nyckeltal Antal platser i olika verksamheter budget Planerad platskostnad Driftbudget Investeringsbudget Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Jämförelse nyckeltal enheter Jämförelse antal årsarbetare Ingående Resultatutjämningsfonder Verksamhetsmål

14 Inledning Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun Kalmar, en kommun med kunniga. trygga, självständiga och kreativa barn och elever! Kommunfullmäktige har fattat beslut om en utbildningspolitisk vision för som genomsyrar barn- och ungdomsnämndens arbete. Arbetet med att ta fram en ny utbildningspolitisk vision för 2016 och framåt pågår. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). Barn- och ungdomsnämnden har även tillsynsansvar för enskild barnomsorgsverksamhet i kommunen. Driftbudgeten för 2016 uppgår till 902 mkr och investeringsbudgeten är 5,3 mkr. Utgångspunkten för den ekonomiska planeringen är budget 2015 med de ramändringar som sker pga. demografiska förändringar. Barn- och ungdomsnämndens ram är anpassad till planerat barn- och elevantal och är balanserad. I Barnoch ungdomsnämndens verksamhet arbetar ca 1337 årsarbetare, en ökning med 5 % jämfört med budget Under 2016 kommer det att finnas ca elever från förskoleklass t o m år 9 i den kommunala grundskolan inklusive c:a 17 individintegrerade särskoleelever. I motsvarande åldrar räknar friskolorna med att ta emot ca 695 elever. I särskolan kommer det att gå 55 elever från Kalmar kommun fördelat på grundsärskola och träningssärskola. Totalt ökar antalet elever med 282 (5 %) jämfört med budget Antalet årsarbetare ökar med 8 % till 603 i den kommunala skolverksamheten. De kommunala förskolorna kommer att ha ca platser i förskola och 20 platser i pedagogisk omsorg. Antalet årsarbetare ökar med 2 % till 525. De fristående förskolorna planerar för 281 barn. Totalt ökar antalet barn i förskolan med 92 (3 %). I fritidshemmen kommer ca barn att vara inskrivna. Antalet årsarbetare ökar med 8 % till 111. De fristående fritidshemmen beräknar ha 175 barn i sin verksamhet. Totalt sett ökar fritidshemmen med 202 platser (8 %). 3

15 Budget 2016 och ekonomisk planering Barn- och ungdomsnämndens fokusområden under perioden Utbildningspolitiskt program Kommunfullmäktige har antagit en utbildningspolitisk vision för som genomsyrar barn- och ungdomsnämndens arbete. Just nu pågår arbetet med den nya visionen. Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun Kalmar, en kommun med kunniga. trygga, självständiga och kreativa barn och elever! Visionen bryts årligen ner i ett utbildningspolitiskt program där nämnden specificerar satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen. Till visionen och programmet knyts nämndens strategiska medel som uppgår till 0,5 % av budgetomslutningen. För 2016 gör nämnden följande satsningar: - Fokustid tid för elever efter skoltid för läxhjälp, fördjupning m m - Förstärkning läslyftet - NTA (förskola, grundsärskola) Gemensam rättning av nationella prov Lovskola en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse Utvecklingstjänster i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Estetiska lärprocesser Ateljén- Byteatern-Länsmuséet Barn- och elevtalsförändringar samt friskoleetableringar påverkar personal- och lokalresurser Vi ser i befolkningsregistret att det har skett en ökad inflyttning till Kalmar. Den senaste befolkningsprognosen, som budget 2016 bygger på, tar inte hänsyn till detta. Flyktingströmmen till Sverige ökar. Vi kan i dagsläget inte veta hur många nyanlända som kommer till Kalmar. Vi vill därför flagga för att våra prognossiffror kan komma att revideras uppåt när vi får en ny befolkningsprognos. Elevantalet i grundskolan inom barn- och ungdomsnämndens område ökar fram till 2018 med ca 569 elever. Eleverna i de yngre åren blir 426 fler medan antalet elever i år 7-9 beräknas öka med 143. De senaste årens ökning av antalet förskolebarn fortsätter. Under planeringsperioden kommer antalet barn i förskolan att öka inom barnoch ungdomsnämndens område med 197. Förskolan behöver fortsatt byggas ut för att för att uppnå full behovstäckning. Det innebär att 15 avdelningar behöver byggas ut för att uppnå detta på kommunnivå. Fritidshemmen ökar med 251 platser under perioden. I Kalmar kommun finns för närvarande 15 fristående förskolor och skolor. Nio enheter bedriver förskola/pedagogisk omsorg, fyra bedriver skolverksamhet, och två bedriver både förskole- och skolverksamhet. För att kunna möta ovanstående förändringar kommer ett flexibelt utnyttjande av skol- och förskolelokaler att vara nödvändigt i framtiden. Vistelsetiden i förskolan ökar Barnen i förskolan vistas allt längre tider i verksamheten. År 2004 var den genomsnittliga vistelsetiden 29 timmar per vecka hade den ökat till 33,3 timmar per vecka, (+ 15 %). Ersättningssystemet från kommunfullmäktige har inte följt med i denna utveckling i o m att vi får ersättning per plats inte per timme. För 2015 ser schemasnittet ut att hamna på 33,4 timmar. Trenden håller i sig och det blir allt svårare att få bemanningen att räcka till under dagen. Barn- och ungdomsnämnden har begärt täckning av kommunfullmäktige, men inte fått gehör för detta. Fr. o m budget 2016 tar vi höjd för en fortsatt ökning av vistelsetiderna och avsätter knappt 4 mkr till en pott. Detta finansieras genom att enheterna får sänkta grundbelopp till förskolan. Det kommer att innebära lägre bemanning mitt på dagen för att täcka ökat öppethållande, större barngrupper för att täcka de ökade lönekostnaderna samt sämre personaltäthet. Statsbidraget till mindre barngrupper i förskolan riskerar att påverkas negativt. Förskolecheferna får beskriva detta i sina budgetuppföljningar under Nya statsbidrag Här följer de för barn- och ungdomsnämnden viktigaste nya statsbidrag för verksamheten och hur de har hanterats i budget. - Mindre barngrupper i förskolan 2015 har vi ansökt om drygt 7 miljoner. -Lågstadiesatsningen 2015 har vi ansökt om knappt 11 mkr. Effektiviseringar av verksamheten För planeringsperioden finns av -Grundskola 5,4 mkr kommunfullmäktige beslutade besparingskrav på 1 % per år under -Centralt och nämnden 0,5 mkr -Förskola 2,8 mkr För 2017 uppgår sparkravet till 9 För 2016 uppgår sparkravet till 8,7 mkr. mkr och fördelas på verksamheterna Den uteblivna indexuppräkningen av övriga utgifter i ramtilldel- enligt respektive verksamhets budgetomslutningningen fortsätter att pressa förvaltningarnas budgetar, vilket får till följd att kostnaderna för övriga utgifter så som lokaler och material ökar och finansieras till största del på bekostnad av personal. För barnoch ungdomsnämnden handlar det om ca 3,3 mkr årligen vid en kostnadsökning på 1 %. 4

16 Verksamhetsmål 2016 Kalmar kommun har en hög ambition gällande förskola, skola och fritidshem, vi ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner senast För att ha en möjlighet att uppnå det uppsatta målet i den utbildningspolitiska visionen måste fokus i utvecklingsarbetet ligga på att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i verksamheten. Barnen/eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. De detaljerade målen för barn och ungdomsnämnden presenteras i bilaga 4. Beskrivning av verkställandet av Barn- och ungdomsnämndens beslut och budgetförutsättningar för Central och lokal ledning och administration Den centrala och lokala ledningen centrerad administration centralt i och administrationen ses kontinuerligt över. I samband med avgångar ekonomi- och löneadministration kommunen. I ett första steg ska prövas såväl organisationsförändringar som kostnadseffektivisering- budget 2016 har 2,4 mkr satts av till hanteras på ett ställe i kommunen. I ar. Det pågår ett projekt om kon- detta projekt. Potten har finansierats genom en neddragning av grundbeloppet till administration på enheterna. Det finns ännu inget beslut taget om ett eventuellt. införande av projektet. Prognos antal barn i förskola och fritidshem Fler barn i förskola Antalet förskolebarn fortsätter att öka men i lugnare takt. Födelsetalen förväntas stiga kommande år. Under 2014 föddes 755 barn och år 2018 räknar vi med att det föds ca 790 barn. Denna ökning gäller framför allt i Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde. I Södermöre kommundel ser antalet barn ut att vara relativt konstant. Ett osäkerhetsmoment är att inflyttningen till kommunen ser ut att bli högre än förväntat. Även hur den ökade flyktingströmmen till Sverige påverkar antalet nyanlända i Kalmar är för tidigt att säga. Prognosen kan därmed behöva revideras. Fler barn i fritidshem Till största delen beror ökningen på att det blir fler yngre elever i skolan. I denna grupp har nästan samtliga också plats på fritids. Andelen äldre barn på fritidshem ökar också. Sammantaget innebär den ökade andelen barn i verksamheten ett ökat tryck på lokaler för fritidshemmen, och behov av mer personal. Tabell 1 Barn- och Elevförändringar Barn- och ungdomsnämnden (antal placerade prognos juli 2015) Budget Diff Förskoleverksamhet Fritidshem Tabell 2 Barn- och Elevförändringar Södermöre kommundel (antal placerade prognos juli 2015) Budget Diff Förskoleverksamhet Fritidshem Barnomsorg på obekväm arbetstid kvällar, nätter och helger Föräldrarnas behov av barnomsorg på obekväm arbetstid har ökat. Nattomsorg finns på fyra platser i kommunen. I dag finns totalt ca 180 barn inskrivna. Behovet av denna verksamhet ses ständigt över och det kan vara aktuellt med ytterligare utökning. Ett särskilt statsbidrag har inrättats från För 2015 gav detta ett tillskott på ca 500 tkr. Regeringen har aviserat en ökning av statsbidraget men vi vågar i nuläget inte räkna med någon större höjning för Kalmars del. Statsbidraget är också på en låg nivå jämfört med verksamhetens verkliga kostnader. 5

17 Förskoleutbyggnad Ökningen av antalet barn gör att utbyggnaden av förskolan behöver fortsätta. Planering för detta görs tillsammans med Serviceförvaltningen och utmynnar i förslaget till investeringsbudget som kommunfullmäktige beslutar om. Behovet av utbyggnad kan öka ytterligare, beroende av de förslag om minskad gruppstorlek som regeringen aviserat i sitt budgetförslag. Processen att bygga en ny förskola kan vara lång, ofta handlar det om flera år. Eftersom planeringen då bygger på antaganden om barn som ännu inte är födda kan stora förändringar i födelsetal i ett område snabbt förändra förutsättningarna. Planeringen av förskoleutbyggnad måste därför revideras kontinuerligt. Totalt kommer 15 nya förskoleavdelningar att behövas i barn- och ungdomsnämndens område under perioden Beräkningen bygger på nuvarande genomsnittlig gruppstorlek, 16,7 barn/avdelning. Tabell 3 Behov av nya förskoleavdelningar (prognos juli 2015) Budget Prognos Diff. mot budget Prognos Prognos Ökning antal barn jfr budget 2015 Ackumulerat Per år Utbyggnadsbehov förskoleavdelningar a' 16,7 barn Ackumulerat Per år Lagkrav och kommunens budgetmål innebär också att förskolan ska vara rätt dimensionerad i varje område. Det totala utbyggnadsbehovet blir därför något högre. Det är därför viktigt att samverkan mellan kommunens förvaltningar fungerar bra. Det gäller i synnerhet förutsättningar för att snabbt ta fram nya eller förändrade detaljplaner som ofta är en förutsättning för att kunna bygga en ny förskola. Tillgången till förskola kan också vara en viktig motor för att utveckla ett nytt bostadsområde. 6

18 Stadieindelad skolorganisation ger grundbelopp i tre nivåer lågstadiet (åk 1-3), mellanstadiet (åk 4-6) och högstadiet (åk 7-9) Den 16 september 2015 beslutade barn- och ungdomsnämnden att grundskolan i Kalmar ska organiseras med stadieindelning som grund. Det innebär att samtliga skolenheter kommer att vara antingen låg- och ringen gäller organisatoriskt fr. o m läsåret 2016/17. Under 2010 började skolorna i barnoch ungdomsnämnden organiseras i F-5 skolor, 6-9 skolor och F-9 skolor. I samband med att ett nytt mellanstadieskola (F-6) eller högstadieskola (7-9) eller en skola med samtliga årskurser (F-9). Föränd- resursfördelningssystem infördes 2012 fick de enheter som var 6-9 skolor eller f-6 skolor samma bidrag för år 6 som för år 7-9 för att underlätta för en gemensam organisation. När nu denna indelning av skolorna försvinner och grundskolorna i barn- och ungdomsnämnden fortsättningsvis organiseras med stadieindelningen som grund försvinner också behovet av samma grundbelopp för åk 6 som för högstadiet (åk 7-9). Fr. o m 2016 ingår åk 6 i bidraget för mellanstadet (åk 4-6). Elevprognos inom grundskolan De närmaste åren sker en kraftig Ett osäkerhetsmoment är att ökning av antalet elever i grundskolan. Under perioden ökar det totala ut att bli högre än förväntat. Även inflyttningen till kommunen ser antalet elever med ca 569 i Barn- hur den ökade flyktingströmmen och ungdom samt ytterligare ca 18 i till Sverige påverkar antalet nyanlända i Kalmar är för tidigt att Södermöre kommundel. På 10 års sikt ökar antalet elever i grundskolan säga. Prognosen kan därmed med ca i hela kommunen, behöva revideras. d.v.s. en ökning med 20 %. Detta kommer att ställa nya krav på lokaler, personal, kost, administration m.m. De stora utmaningarna för Kalmar kommun kommer då att vara dels att rekrytera lärare och dels att tillgodose behovet av ytterligare skollokaler. Tabell 4 Elevförändringar barn- och ungdomsnämnden (antal boende i området prognos juli 2015) Budget Diff Förskoleklass År År År 7-9 (10) Totalt Tabell 5 Elevförändringar Södermöre Kommundelsnämnd (antal boende i området prognos juli 2015) Budget Diff Förskoleklass År År År 7-9 (10) Totalt Skollokaler Den snabba ökningen av antalet elever kommer att ställa krav på lokaler. Endast några få skolor har utrymme för växande elevkullar och i så fall bara för några år. Skolorna i Trekanten, Rinkabyholm, Smedby, Rockneby och Lindsdal har byggts ut på senare år. När det gäller Rinkabyholm pågår just nu ett planarbete som syftar till att på sikt ge möjlighet till ett helt nytt skolområde med förskola, skola, sporthall, bibliotek etc. Förtätat bostadsbyggande i centrala Kalmar gör att grundskolan behöver byggas ut här. Vasaskolan och Lindöskolan kommer att bli för små i framtiden. Sannolikt kommer en förändrad skolorganisation och nya lokaler att behövas. Ett problem i sammanhanget är att det är svårt att hitta skollokaler för de yngre eleverna eftersom detta också ställer krav på en acceptabel utemiljö. Möjligtvis kan Linnéuniversitetets flytt ge öppningar, men här behövs mer substans i planeringsförutsättningarna. Även i Läckeby (Åbyskolan) kommer skollokalerna att bli för små. I dagsläget utnyttjas en del av skolan som förskolelokaler. En lösning kan vara att nya förskolelokaler byggs vid Åbyskolan. Ökningen av antalet barn på fritids ställer också krav på skollokalerna. I ett idealläge skulle skolans lokaler fungera för både skola och fritidshem. Samma elever, olika verksamheter vid olika tider på dagen. På många skolor är det dock svårt att anpassa lokalerna så att de fungerar både för skola och för fritidshem. Det innebär att fritidshemmet inte enbart kan finnas i samma lokaler som under skoltid utan behöver någon form av egen hemvist. Detta 7

19 ökar då skolans sammantagna lokalbehov och därmed kostnader. Utöver utbyggnad för att möta växande elevtal finns också behov av att ersätta eller renovera skollokaler. Det gäller dels Djurängsskolan dels Falkenbergsskolan. Falkenbergsskolan planeras i framtiden att Pedagogisk omsorg Verksamheten planeras ha 20,5 platser under 2016 vilka finns fördelade på Förskolan Rockneby, Förskolan Björkenäs och Svärdsliljans förskola. Föräldrarnas efterfrågan på platser styr behovet av pedagogisk innehålla både grundskola och särskola. omsorg och förskolecheferna försöker att i möjligaste mån tillgodose föräldrarnas önskemål. Fristående förskolor och skolor I Kalmar kommun finns för närvarande 15 fristående förskolor och tidshemmen har tagit upp 457 plat- De fristående förskolorna och fri- skolor. Fyra av dem bedriver skolverksamhet, nio enheter bedriver samma antal som i budget ser i budget Det är ungefär förskola/pedagogisk omsorg och två bedriver både förskole- och De fristående skolorna beräknar ha skolverksamhet. Bakgrundsfaktorn används till: Rocknebyskolan: Mer resurser till de yngre skolåren som satsning att uppnå högre måluppfyllese över hela skoltiden. Förskolan Rockneby: Används direkt i verksamheten för att balansera personalkostnaderna. Åsbyskolan: Läxhjälp, fokustid, studiehandledning och annat som ska hjälpa elever till en likvärdig utbildning. Lindsdalsskolorna: Special- och Resurslärare till barn med särskilda behov av stöd och hjälp. Förskolan Lindeberga-Sjöängen: Hålla en acceptabel grundbemanning. Kompetensutveckling för pedagoger med specialuppdrag. Förskolan Pulpeten Smedjan: Personaltätheten förstärks i de barngrupper där behov finns. 25 % specialpedagog för att bibehålla hög kompetens, kvalitet och förebyggande elevhälsaarbete. Kalmarsundsskolan: Utökad elevhälsa (bl.a. psykolog och socialpedagog). En till en satsningen inom IT. Speciallärare, SVA lärare, Lotsen (satsning med flexibla undervisningsgrupper). Förskolan Björkenäs: Används i verksamheten för att balansera upp personaltäthet. Förskolan Ögonstenen: Balansering mot budget för 15-timmarsbarn samt tillfälliga nedgångar i schemasnittet. Barn i behov av mer stöd. Kostnader för flerspråkigt material. Förstärkning i administrationen. Djurängsskolan: Specialpedagog på förskolan. Förstärkning av fritidspedagoger i klasser med behov av mer stöd. Riktade fritidspedagoger till barn i behov av mer stöd på fritids. SVA lärare och special lärare. Förskolan Trollet: Förbättring/ökning av personaltäthet samt kunna möta den allt högre andelen mindre barn i verksamheten. Pedagogista för handledning av det pedagogiska arbetet i arbetslagen. Funkaboskolan: Bakgrundsfaktorn används till tjänster såsom specialpedagoger och svenska som andraspråkslärare. Det hade varit omöjligt att inrymma dessa tjänster utan bakgrundsfaktorn. Lindöskolan: Resursförstärkning i vissa klasser och fritidshem. Satsning på medarbetarskapet. Handledarutbildning. Förskolan Lindö: en del av hela budgeten som vi bygger våra verksamheter på. Till viss del ger det oss utrymme att stärka något extra mot de barn som kräver mer. 695 elever 2016, d.v.s. 13 elever fler än budgeterat I budget 2016 finns det ett 60-tal elever som både kommunala skolar och friskolor räknar med att ha i sin verksamhet. Vasaskolan: Lärare/fritidspedagog med specialkompetens för att stötta enskilda elever. Specialpedagogtjänst. Förskolan Oxhagen Malmen: Hålla en acceptabel grundbemanning. Förskolan Svärdsliljan: Hålla en acceptabel grundbemanning. Falkenbergsskolan: Aktivt arbete att stärka alla elevers resultat utifrån bakgrundsfaktorn. Utökad satsning på elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogiskt stöd och råd. SVA och studiehandledning på modersmål. Förskolan Vallmon: särskilt stöd till barn med stora omsorgsbehov. Rinkabyholmsskolan: Elevhälsa och elevstödjande insatser. Speciallärare, specialpedagog samt SVA-lärare. Förskolan Rinkabyholm: Till att hålla en rimlig grundbemanning. Barkestorpsskolan: Integrerat svenska som andraspråk i ämnesundervisningen. Studiehandledning på modersmål och svenska. Fokustid 80 min/vecka därutöver erbjuder vi extra tid för genomförande av prov. Dörbyskolan: Speciallärare för årskurs 1-3. Små klasser i de lägre årkurserna. Svenska som andra språk och studiehandledning på modersmålet. 8

20 Förskolan Smedby: Hjälper till att hålla en något ökad personaltäthet på avdelningar med större behov. Utbildning och nödvändigt material. Specialpedagog. Trekantenskolan: Högre grundbemanning och specialpedagogisk kompetens. Extra stödinsatser till elever där behov finns. Läxhjälp, SVA undervisning. Läromedel, alternativa arbetsverktygverktyg, kompetensutveckling. Esplanadskolan och Mottagningsenheten: Kurator. Kartläggning av ny lagstiftning. Personalförstärkning för elever med behov av stöd. Skolskjutsar. Tolk och skolsköterska. Investeringar Fr.o.m infördes ett nytt resursfördelningssystem för investeringar. Barn- och ungdomsnämnden avgör hur stor investeringsvolymen kan vara baserat på den summa kapitalkostnader om ryms inom budget. Nämnderna ska i sina årsrapporter redovisa vilka investeringar som planeras för att kommunens likviditetsplanering ska underlättas. Investeringarna beräknas uppgå till 5,3 mkr årligen 2016, 2017 och

21 Ekonomiska sammanställningar, planerade verksamhetsmått och nyckeltal Antal platser i olika verksamheter budget Tabell 6 Antal platser i olika verksamheter Budget 2015 Budget 2016 Förändring Förskola kommunal ,5 3 % Förskola fristående 281, % Pedagogisk omsorg 21,5 20,5 0 % Total förskola % Fritidshem kommunal 2 366, % Fritidshem fristående % Fritidshem särskola 24, % Total fritidshem % Förskoleklass kommunal % Förskoleklass fristående 50,5 34,5-32 % Förskoleklass särskola 3 0,5-83 % Total förskoleklass 622, % Grundskola kommunal ,5 5 % Grundskola enskild ,5 5 % Total grundskola % Särskola 46, % Totalt alla verksamheter % Jämfört med budget 2015 ökar antal barn och elever med 5 %. Ca 11 % av eleverna beräknas gå i fristående skolor, och de fristående förskolorna kommer att ta hand om ca 9 % av barnen. 10

22 Planerad platskostnad 2016 Grundbeloppet är generellt och följer eleven i grundskolan och fritidshemmet. För barnet i förskolan utgår man efter antal timmar barnet är inskrivet i verksamheten. I grundbeloppet ryms tilldelning för personal, lokaler, materiel och fortbildning till personalen. Grundbelopp med särskild beräkningsbakgrund omfattar bakgrundsfaktorn enligt enheternas SALSAvärden samt speciallösningar som t.ex. Öppen förskola (familjecentral) Tabell 7 planerade platskostnader 2016 och Ateljén. Fr.o.m. hösten 2013 ingår även skolskjutskostnader här. Tilläggsbelopp avser modersmålsstöd och modersmålsundervisning samt tilldelning för barn i behov av extraordinärt stöd. Gemensamma resurser och kostnaden för central ledning och administration behålls centralt. Platskostnaden är beräknad i 2015 års löneläge. Nedan visas en sammanställning av grundbelopp, grundbelopp med särskild beräkningsbakgrund, tillläggsbelopp och gemensamma resurser per elev/barn. Kostverksamheten har fr.o.m. 1 juli 2012 övergått till servicenämndens ansvarområde, därför redovisas platskostnaden för denna del separat i tabellen. Förskola Ped. omsorg Fritidshem Förskoleklass År 1-3 År 4-6 År 7-9 Timmar/vecka 33,2 32,4 Grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsbakgrund ** Tilläggsbelopp Gemensamma resurser* ** Central ledning administration Lokal ledning administration Kostnad totalt per plats Kost Kostnad totalt per plats inkl. kost Kostnad totalt per plats inkl. kost Procentuell förändring % ***12 % ****10 % 0 % 1 % 2 % 1 % *I anslaget för gemensamma resurser ingår föräldraavgifter för barnomsorg och statsbidrag därför en minuspost. ** lågstadiesatsningen via statsbidrag *** Ökad kostnad pga. ökad vistelsetid med 5,5 % **** Viss omfördelning jfr grundskolan 11

23 Driftbudget Tabell 8 driftbudget Driftkostnader netto (tkr) Tillägg Kostnader Intäkter Netto Jfr ram förändr förändr Budget Personal Kapital Övriga Statsbidrag Övriga jämfört med 2016 Central led och administration Lokal ledn. och administration Grundskola inkl. förskoleklass Beslutade ramändringar Elevförändringar Elevförändr utom ram Särskola Förskola Beslutade ramändringar Barnförändringar Barnförändr utom ram Fritidshem Beslutade ramändringar Barnförändringar Barnförändr utom ram Stabil ekonomi Summa drift inom ram Summa drift utöver ram Netto För 2017 tillförs barn- och ungdomsnämnden tkr och för 2018 ytterligaren tkr. Sammantaget för perioden ökar ramen med tkr. Beslutade ramändringar avser utökad undervisningstid i matematik för år 4-6 samt kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (t.ex. skolplats i annan kommun eller köp av platser i fristående förskolor och skolor) och uppgår under perioden till 4,5 mkr. Investeringsbudget Tabell 9 investeringsbudget Nettoinvesteringar (tkr) Budget Utgifter Inkomster Netto Central ledning och adm Grundskola Förskola Summa investeringar

24 Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa förslag till driftbudget för 2016 och ekonomisk planering och överlämna budgeten till kommunfullmäktige för kännedom, - att av kommunfullmäktige i samband med årsrapporten för 2015 begära en ramutökning för ökade hyreskostnader med anledning av ny-, om- eller tillbyggnader av lokaler. Kalmar den 28 oktober 2015 Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer 13

25 Bilaga 1 Jämförelse nyckeltal mellan enheterna budget 2016 I platskostnaden ingår inte administration utan enbart de direkt verksamhetsinriktade kostnaderna. Språkverkstaden, OB-omsorg, Ateljén, öppen förskola/familjecentral och pedagogisk omsorg är samtliga borträknade från både platskostnad och personaltäthet. I personaltätheten är även studie- och yrkesvägledare samt skolbibliotekarier ej medräknade. Avgränsat är också Särskolan och Esplanadskolan, då jämförelsetalen blir missvisande i förhållande till grundskole- och förskoleverksamheten. Dessa respektive verksamheters nyckeltal finns presenterade i en egen tabell. Platskostnader och personaltäthet inom förskola, grundskola och fritidhem Enhet Total Kostnad per plats tkr Personaltäthet barn/elever per årsarbetare budget tkr Grundskola Förskoleklass Förskola Fritidshem Grund- Förskole- För- Fritids- skola klass skola hem ÅBYSKOLAN ,3 21,8 91,7 16,6 10,0 22,4 5,7 28,0 ROCKNEBYSKOLAN ,0 28,8 24,9 12,9 18,3 19,8 LINDSDALSSKOLORNA ,9 25,1 19,9 12,0 20,0 24,5 FSK PULPETEN-SMEDJAN ,0 6,4 FSK LINDERBERGA- SJÖÄNGEN ,6 6,3 FSK ROCKNEBY ,5 5,9 KALMARSUNDSSKOLAN ,3 17,2 23,1 10,1 28,3 19,4 FSK BJÖRKENÄS ,2 5,6 FSK ÖGONSTENEN ,6 5,2 DJURÄNGSSKOLAN ,9 24,8 100,1 25,6 9,7 20,7 5,4 19,1 FSK TROLLET ,4 5,4 FUNKABOSKOLAN ,7 27,6 22,6 11,4 17,8 21,4 LINDÖSKOLAN ,4 33,4 18,1 11,0 13,2 25,6 FÖRSKOLAN LINDÖ ,2 6,1 VASASKOLAN ,4 24,0 14,3 10,1 20,3 33,4 FSK SVÄRDSLILJAN ,1 5,3 FSK OXHAGEN MALMEN ,6 5,6 FALKENBERGSSKOLAN ,2 40,7 15,8 12,4 12,9 32,0 FSK VALLMON ,9 5,9 RINKABYHOLMSSKOLAN ,7 23,5 23,3 10,9 20,3 19,6 FSK RINKABYHOLM ,4 5,7 BARKESTORPSSKOLAN ,3 12,0 DÖRBYSKOLAN ,4 26,9 20,2 10,1 17,3 23,7 FSK SMEDBY ,7 5,5 TREKANTENSKOLAN ,5 25,4 115,5 20,3 11,8 17,6 4,9 23,0 GENOMSNITT (exkl. särskolan) 72,3 26,6 100,4 20,4 11,1 19,1 5,7 24,1 Budget ,4 24,9 98,6 19,0 10,9 18,7 5,7 24,1 0,0 Differens mellan åren 2,7 % 6,8 % 1,8 % 7,5 % 1,4 % 2,1 % % 0,0 % Budget ,0 25,3 90,8 17,5 11,1 18,5 5,7 26,3 Platskostnader: på totalen har platskostnaderna ökat för samtliga verksamheter jämfört med budget Personaltätheten: har försämrats på samtliga verksamheter förutom förskolan, där den är oförändrad jämfört med Planerade platskostnader och personaltäthet varierar mellan enheterna. Tanken med resursfördelningssystemet är att det ska fördela efter behov för att ge barnen och eleverna lika förutsättningar till lärande. Skillnaderna beror på; bakgrundsfaktorn (15 % av budgeten i grundskolan fördelas efter olika socioekonomiska faktorer, i förskolan 10 %), lokalutnyttjande, behovet av stödinsatser på enheten samt vistelsetider i förskolan. 14

26 Platskostnader och personaltäthet för Esplanadskolan, Mottagningsenheten och Särskolan Enhet Total Kostnad per plats tkr Personaltäthet barn/elever per årsarbetare budget tkr Grundskola Fritidshem Grund- Fritids- ESPLANADSKOLAN ,2 1,9 MOTTAGNINGSENHETEN ,8 2,6 SÄRSKOLAN I KALMAR ,1 68,5 2,4 2,6 skola hem Jämfört med 2015 har Esplanadskolan och Mottagningsenheten minskat sina platskostnader (2015: Esplanadskolan exkl. sjukhusskolan 739,8 tkr, Mottagningsenheten exkl. modersmål 100,3 tkr). Verksamheterna startade organisatoriskt Särskolans kostnad har ökat marginellt på skolan och minskat på fritidshemmet (2015: 342,6 tkr respektive 84,8 tkr). Personaltätheten blivit något sämre på Esplanadskolan och står i princip oförändrad mot 2015 på de två andra (2015: Esplanadskolan 0,9, Mottagningsenheten 2,6, Särskolan 2,5). Särskolans fritidshem har en bättre personaltäthet än innan (2015: 3,4). 15

27 Bilaga 2 Antal årsarbetare budget Diff GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Pedagogisk personal Elevvårdspersonal (skolhälsovård, kurator, tal- och hörselped, psykolog) Övrig personal (elevass, vaktmästare, bibliotekarie, syv) SÄRSKOLA Pedagogisk personal skola Pedagogisk personal fritidshem Elevvårdspersonal Övrig personal (elevass, vaktmästare) FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM Pedagogisk personal Övrig personal (barnskötare, dagbarnvårdare, personlig ass) All personal FÖRSKOLA All personal FRITIDSHEM LEDNINGS- OCH ADMINISTRATIV PERSONAL TOTALT ANTAL ÅRSARBETARE Personal inom särskolans fritidshemsverksamhet låg tidigare, mellan , i siffrorna för pedagogisk personal särskolan, detta är nu justerat så de redovisas separat ingick de i Alla personal FRITIDSHEM, även detta är justerat så de redovisas separat inom särskoleverksamheten. Totalt ökar antalet årsarbetare med 5 % 2016 jämfört med Inom grundskolan planeras för 8 % fler tjänster jämfört med budget 2015, och elevantalet förväntas öka i de kommunala skolorna med ca 5 %. Inom förskola och fritidshem ökar antalet årsarbetare med 2 % respektive 6 % jämfört med budget Inom båda verksamheterna är planerat antal barn fler än jämfört med budget 2015 (+3% respektive +9 %). Särskolan ökar i omfattningen med 7 elever och minskar något på fritidshemsverksamheten med -1,5 elever, och den totala personalplaneringen ligger ca 6 tjänster över budget 2015, motsvarande 16 % ökning. Det nya systemet för personalbudget ger inte möjlighet att ta ut statistik på så kallade befattningskoder, vilket medför att uppdelning på pedagogisk personal och övrig personal i förskola ej är möjlig. 16

28 Bilaga 3 Ingående resultatutjämningsfonder 2015 Enhet Ingående RUF Förändring boksluts- Utgående RUF RUF i % 2014 under året kompensation 2014 av budget ÅBYSKOLAN % ROCKNEBYSKOLAN % LINDSDALSSKOLORNA % FÖRSKOLAN PULPETEN-SMEDJA % FÖRSKOLAN LINDEBERGA-SJÖÄ % FÖRSKOLAN ROCKNEBY % KALMARSUNDSSKOLAN % FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS % FÖRSKOLAN ÖGONSTENEN % DJURÄNGSSKOLAN % FÖRSKOLAN TROLLET % FUNKABOSKOLAN* % LINDÖSKOLAN* % FÖRSKOLAN LINDÖ* % ESPLANADSKOLAN % MOTT ENHET ESPLANADSKOLAN % SÄRSKOLAN I KALMAR % VASA SKOLOMRÅDE % FALKENBERGSSKOLAN % FÖRSKOLAN VALLMON % RINKABYHOLMSSKOLAN % FÖRSKOLAN RINKABYHOLM % BARKESTORPSSKOLAN % DÖRBYSKOLAN % FÖRSKOLAN SMEDBY % TREKANTENSKOLAN % Summa enheter Central RUF % TOTALT BoU Ingående resultatutjämningsfond 2015 är samma som utgående fond * nya enheter, organisatoriskt fr. 1/7 2014, ekonomiskt fr. 1/ Justeringar i bokslut beslutade av FC: Åbyskolan: föräldrakooperativ Sporren övergick till kommunal förskola, extrakostnader 199 tkr Lindö förskola: OB omsorgen överskott tas in på specialverksamheter, -300 tkr Lindö skola och förskola: intern fördelning av RUF 340 tkr Vasa skolområde: öppen förskola nybyggn, extrakostnader 99 tkr. Förskolan Vallmon: OB-omsorgen, nyöppnad 1/7, extrakostnader 36 tkr 17

29 Bilaga 4 Verksamhetsmål 2016 Inom de områden där enheterna inte har fått tilldelat ett för enheten detaljerat mål ska resultaten ligga kvar på samma nivå som tidigare år och bidra till att kommunen som huvudman når det övergripande detaljerade målet. För de mål som rör barn och elevers inflytande och nöjdhet så tas målet på enhetsnivå bort vid 95 % måluppfyllnad. För mål som rör prestationer i nationella prov och når målen i alla ämnen tas målet bort när enheten når 100 % måluppfyllelse. De övergripande detaljerade målen är delmål för nå målet som anges i skolförordningens 5 kap 2; Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Hög kvalitet i välfärden Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner. Detaljerat mål BoU I SKL:s ranking Öppna jämförelser ska Kalmar kommun förbättra sin placering med minst 20 placeringar Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitetn på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåret 2013/2014 nådde Kalmar kommun plats 109. Mätning SKL:s Öppna jämförelse - Grundskola Resurser Inom befintlig budget Detaljerat mål BoU Andelen elever i år 9 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 83 % Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitetn på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2012/2013 till 2014/2015 nådde i snitt 81 % av eleverna i Kalmar kommun kunskapskraven i alla ämnen. Mätning Skolverket Siris Resurser Inom befintlig budget Detaljerat mål BoU - Kalmar kommuns elevers genomsnittliga meritvärde i år 9 ska öka till minst 224 (beräknat genomsnittligt meritvärde) Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitetn på undervisningen för att eleverna minst ska 18

30 uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2012/2013 till 2014/2015 var det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i år 9 i snitt 207 (16). Mätning Skolverket Siris Resurser Inom befintlig budget Detaljerat mål BoU Andelen elever i år 6 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 84 % Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitetn på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2014/2015 har i snitt 82 % eleverna av i år 6 i Kalmar kommun uppnått målen i alla ämnen. Mätning Betygsstatistik Procapita Resurser Inom befintlig budget Detaljerat mål BoU - Kalmar kommuns elevers genomsnittliga meritvärde i år 6 ska öka till minst 232 (beräknat genomsnittligt meritvärde) Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitetn på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2014/2015 var det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i år 6 i snitt, 206. Mätning Betygsstatistik Procapita Resurser Inom befintlig budget Detaljerat mål BoU - Andelen elever i år 3 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven på nationella proven ska öka till minst 77 % Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitetn på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. På ämnesproven i år 3 har i snitt 75 % av eleverna i Kalmar kommun uppnått kravnivån läsåren 2013/2014 till 2014/2015. Mätning: Nationella prov Procapita Resurser Inom befintlig budget 19

31 Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av kommunen ska minska. Detaljerat mål BoU - I Kalmar kommun ska skillnaden i det genomsnittliga meritvärde minska mellan elever vars föräldrar är högutbildade och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå, genom att höja värdet mer för de som presterat sämre. Beskrivning Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitetn på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2012/2013 till 2014/2015 var skillnaden i det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i år 9 i snitt 45,5 poäng. Mätning: Siris Resurser Inom befintlig budget Detaljerat mål BoU Andelen elever i åk 8 i Kalmar kommun som känner att lärarna har höga förväntningar på att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 90 % Beskrivning Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen J. Hattie Synligt lärande samt Läsåren 2012/2013 till 2014/2015 var det i snitt 88 % som känner att lärarna har höga förväntningar på att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen. Mätning: Kolada Resurser Inom befintlig budget Detaljerat mål BoU Andelen elever i åk 5 i Kalmar kommun som känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära ska öka till minst 80 % Beskrivning Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen J. Hattie Synligt lärande samt Läsåren 2012/2013 till 2014/2015 var det i snitt 78 % som angav att de känner att skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära. Mätning: Kolada Resurser Inom befintlig budget 20

32 Detaljerat mål BoU Andelen lärare och förskolärare i Kalmar kommun som anser att de som ett kollektiv på sin skola/ förskola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen i den obligatoriska skolan ska öka till minst 82 %. Beskrivning Den senaste forskningen kring vad som har högst påverkan på elevernas prestationer visar att det är vilka förväntningar eleverna har på sig själva och vilka förväntningar lärarna som ett kollektiv på en skola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen J. Hattie Synligt lärande samt I medarbetar enkäten 2015 svarar 77,6 % av lärarna att de med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen medan 91,5 % svarar att deras elever kan nå kunskapskraven i de ämnen som de bedriver under visning i. För förskollärare är samma siffror 82,7 % och 84,3 %. Sammanlagt anser 80,1 % att de med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen. Mätning: BoU:s medarbetarenkät Resurser: Inom befintlig budget Verksamhet och medarbetare Mål - Kalmar kommuns ska till utrikesfödda årligen erbjuda 150 praktikplatser Detaljerat mål BoU - ska till utrikesfödda årligen erbjuda 50 praktikplatser, vilket innebär att elever som deltar i SFI-undervisning erbjuds språkträningspraktikplatser inom Barnoch ungdomsförvaltningen Mål - Kalmar kommuns verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad Detaljerat mål BoU - I Kalmar kommun ska skillnaden minska mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, genom att höja värdet mer för det kön som presterat sämre. Beskrivning Skolan ska aktivt och medvetet arbeta med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. Trots detta är det stor skillnad mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde i år 9. Läsåren 2012/2013 till 2014/2015 var skillnaden i det genomsnittliga meritvärdet 18,1 till förmån för flickorna. Mätning SiRiS Resurser Inom befintlig budget Detaljerat mål BoU - Under året har förskolan, skolan och fritidshemmen ökat förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet Beskrivning Förskolan, skolan och fritidshemmen ska aktivt och medvetet arbeta med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. Mätning Rapportering av verksamhetsmålen i Hypergene Resurser Inom befintlig budget 21

33 Mål Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag Detaljerat mål BoU Sjukfrånvaron ska minska till 5 % på helår Beskrivning Sjukfrånvaron i Barn- och ungdomsförvaltningen var fram till augusti ,67 % Under 2013 var siffran på helår 5,5 % och ,63. Mätning Hypergene Resurser Inom befintlig budget Uppdrag BoU redovisa hur man använder välfärdsbokslutet i verksamheten. Samverkan och samarbete kring åtgärder måste fördjupas. Både internt inom Kalmar kommun och externt. Uppdrag BoU Kalmar kommun ska ytterligare förbättra service- och bemötandefrågor. Ordning och reda i ekonomin Mål: Begränsa nettokostnaderna till högst 99 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Mål - Självfinansiera investeringarna till 50 procent över en rullande femårsperiod. Mål - Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Detaljerat mål BoU - Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt Beskrivning Alla förskolor och skolor ska ha en budget i balans. De enheter som visar minusresultat för året får enskilda genomgångar av ekonomin samt stöd för att kunna göra insatser som leder till att enheten har en budget i balans vid årets slut. Har man en negativ utgående resultatutjämningsfond så ska den återställas till minst 0 inom två till tre år, beroende på storlek. Mätning Helårsprognoserna som görs minst tre gånger per år. Resurser Inom befintlig budget 22

34 Förvaltningsgemensamma mål Detaljerat mål BoU -Minst 95 % av vårdnadshavarna ska vara nöjda med den förskola, skola, fritidshem som deras barn går på Beskrivning Kalmar kommuns förskolor skolor och fritidshem ska hålla en hög kvalitet. Vårdnadshavarna ska få information om mål och sätt att arbeta för att kunna bedöma kvalitetn på verksamheten. I enkäten vårdnadshavarnas syn på verksamheten 2013/2014 till 2014/2015 var i snitt 93 % nöjda med den förskola som deras barn gick på, 91 % var nöjda med den skola som deras barn gick på och 92 % var nöjda med det fritidshem som deras barn gick på. Mätning Enkäten till vårdnadshavare Resurser Inom befintlig budget Detaljerat mål BoU - Minst 95 % av vårdnadshavarna i Kalmar kommuns upplever att de har inflytande på verksamheten i förskola respektive fritidshem Beskrivning Varje invånare ska känna att det är möjligt att påverka och förändra. I enkäten vårdnadshavarnas syn på verksamheten 2013/2014 till 2014/2015 upplevde i snitt 91 % av vårdnadshavarna att de hade inflytande på verksamheten på den förskola som deras barn gick på och 76 % av vårdnadshavarna upplevde att de hade inflytande på verksamheten på det fritidshem som deras barn gick på. Mätning Enkäten till vårdnadshavare Resurser Inom befintlig budget Detaljerat mål BoU - Minst 95 % av eleverna i Kalmar kommuns skolor upplever att de har möjlighet att påverka hur de lär sig saker Beskrivning Alla elever ska få ett reellt inflytande på arbetsätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Deras inflytande ska öka med stigande ålder. I enkäten elevernas syn på verksamheten 2013/2014 till 2014/2015 upplevde i snitt 90 % av eleverna i Kalmar kommun att de hade möjlighet att påverka hur de lär sig saker. Mätning Enkäten till elever Resurser Inom befintlig budget Detaljerat mål BoU - Minst 95 % av barnen i Kalmar kommuns fritidshem upplever att de kan påverka vad de gör på fritidshemmet Beskrivning Alla elever ska få ett reellt inflytande på arbetsätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Deras inflytande ska öka med stigande ålder. I enkäten elevernas syn på verksamheten 2013/2014 till 2014/2015 upplevde i snitt 85 % av eleverna i Kalmar kommun att de hade möjlighet att påverka vad de gör på fritidshemmet. Mätning Enkäten till barn Resurser Inom befintlig budget 23

35 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet Lyckans förskola i Kalmar AB Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Lyckans förskola i Kalmar AB till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som kommunfullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

36 BUN 2015/ (2) Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 91,75 kr per barn och vistelsetimme 37,19 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 35 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Lyckans förskola i Kalmar AB Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

37 Ramberäkning Förskola Lyckan uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 24,5 35, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 125 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 130 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 2,808 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 22 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,299 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Överflyttning KL-kontoret 6 Avgifter -212 Prestationsbaserad Speciallösningar 0,899 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 71 momskompensation 6% på utbetalt belopp 165 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola Grundbelopp förskola i kr -8,282 tkr per barn i pedagogisk omsorg Förskola Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 91,75 37,19 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,

38 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,56 30, Lokaler 25, Mat kökspersonal o -lokaler 8,24 6, Material 1,28 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 91,75 37, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Överflyttning klkontoret Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

39 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet Pedagogiska omsorgen Blåklockan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för pedagogiska omsorgen Blåklockan till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som kommunfullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

40 BUN 2015/ (2) Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november 2015 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2016 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Pedagogisk omsorg 56,39 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 35 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram pedagogiska omsorgen Blåklockan Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

41 Ramberäkning Förskola Blåklockan uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg 5,0 35,0 Summa tim Summa grundbelopp tkr 509 Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 26 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 36 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 2,808 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,299 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Överflyttn klkontoret 1 Avgifter -41 Prestationsbaserad Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 21 momskompensation 6% på utbetalt belopp 32 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr 562 Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,282 tkr per barn i pedagogisk omsorg Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i förskola

42 Pedagogisk omsorg Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/tim per plats kr Personal 55, Material 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 56, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) ändras när vi vet var barnen kommer ifrån Överflyttning klkontoret Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

43 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet Ölands Friskola Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Ölands Friskola till följande: - Grundbelopp år kr per elev och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som kommunfullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

44 BUN 2015/ (2) Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november 2015 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2016 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundskola år kr per elev och år - varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år Tilläggsbelopp: kr per år Skolskjutsar: kr per år Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Ölands friskola Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

45 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Ölands friskola Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År 1-3 1,0 År 4-6 År 7-9 1,5 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass Administration m m Fritids Administration 2,808 tkr per elev och barn i fritidshemfklass 4,848 Summa grundbelopp tkr 151 Centralt skola 2,040 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 4,848 Centralt skola 2,040 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 4,848 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,489 tkr per barn i fritidshem år 7-9 4,848 Administration m m 12 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,297 Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 11 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 5 Speciallösningar 1,892 tkr per elev i förskoleklass Löneökningar 1,892 tkr per elev i år 1-3 Prestationsbaserad tilldelning 1 1,892 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 1,892 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter Sänkt internränta Överflyttn klkontor 0,230 tkr per barn i f-9 Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 28 momskompensation 6% på utbetalt belopp 11 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr 190 Grundbelopp grundskola i kr F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Modersmål Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

46 Detaljer Grundbelopp grundskola Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Överflyttning till klkontoret Fritidshem Totalt Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) ändras när vi vet elevernas hemadress Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation 190 Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 Mat, kökspersonal och -lokaler Material 831 Fortbildning 227 Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidsh Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

47 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Förskolan Amanda Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Förskolan Amanda till följande: - Grundbelopp förskola kr per barn och år - Grundbelopp fritidshem kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

48 BUN 2015/ (2) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar Fritidshem 91,75 kr per barn och vistelsetimme 37,19, kr per barn och vistelsetimme kr per barn och år Vid en vistelsetid på 35 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Förskolan Amanda Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

49 Ramberäkning Förskola Amanda uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 20,0 35, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 102 Administration m m Barn i behov av eo stöd 80 Bakgrundsfaktor 55 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 2,808 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 18 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,299 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -173 Överflyttning klkontoret 5 Speciallösningar 0,899 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 86 momskompensation 6% på utbetalt belopp 136 Totalt för förskola och fritidshem Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola Grundbelopp förskola i kr -8,282 tkr per barn i pedagogisk omsorg Förskola Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 91,75 37,19 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,

50 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,56 30, Lokaler 25, Mat kökspersonal o -lokaler 8,24 6, Material 1,28 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 91,75 37, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Överflyttning klkontoret Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Tilläggsbelopp 80 Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

51 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Amanda Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever Modersmål År 1-3 År 4-6 År 6-9 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass Administration m m Fritids 1,0 Administration 2,808 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 4,848 Summa grundbelopp tkr 38 Centralt skola 2,040 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 4,848 Centralt skola 2,040 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 4,848 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,489 tkr per barn i fritidshem år 7-9 4,848 Administration m m 4 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,297 Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar Speciallösningar 1,892 tkr per elev i förskoleklass Löneökningar 1,892 tkr per elev i år 1-3 Prestationsbaserad tilldelning 0 1,892 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 1,892 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter -6 Sänkt internränta Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i f-9 Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr -2 momskompensation 6% på utbetalt belopp 2 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr 39 Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

52 Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidsh inkl momskompensation exkl momskompensation Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

53 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Backsippan AB Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Backsippan AB till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

54 BUN 2015/ (2) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 91,75 kr per barn och vistelsetimme 37,19 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 34,5 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Backsippan AB Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

55 Ramberäkning Förskola Backsippan uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 43,5 34, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 222 Administration m m Barn i behov av eo stöd 80 Bakgrundsfaktor 180 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 2,808 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 39 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,299 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Överflyttning KL-kontoret 10 Avgifter -377 Prestationsbaserad Speciallösningar 0,899 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 154 momskompensation 6% på utbetalt belopp 292 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola Grundbelopp förskola i kr -8,282 tkr per barn i pedagogisk omsorg Förskola Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 91,75 37,19 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,

56 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,56 30, Lokaler 25, Mat kökspersonal o -lokaler 8,24 6, Material 1,28 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 91,75 37, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Överflyttning klkontoret Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Tilläggsbelopp 80 Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

57 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Förskolan Hjärtat Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Förskolan Hjärtat till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

58 BUN 2015/ (2) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 91,75 kr per barn och vistelsetimme 37,19 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 30 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Förskolan Hjärtat Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

59 Ramberäkning Förskola Hjärtat uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 22,0 30, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 112 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 136 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 2,808 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 20 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,299 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Överflyttning KL-kontoret 5 Avgifter -191 Prestationsbaserad Speciallösningar 0,899 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 83 momskompensation 6% på utbetalt belopp 137 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola Grundbelopp förskola i kr -8,282 tkr per barn i pedagogisk omsorg Förskola Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 91,75 37,19 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,

60 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,56 30, Lokaler 25, Mat kökspersonal o -lokaler 8,24 6, Material 1,28 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 91,75 37, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Överflyttning klkontoret Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

61 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Föräldrakooperativet Kotten Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Föräldrakooperativet Kotten till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

62 BUN 2015/ (2) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 91,75 kr per barn och vistelsetimme 37,19 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 40 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Föräldrakooperativet Kotten Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

63 Ramberäkning Förskola Kotten uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 20,5 40, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 105 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 74 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 2,808 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 18 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,299 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Överflyttning KL-kontoret 5 Avgifter -178 Prestationsbaserad Speciallösningar 0,899 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 24 momskompensation 6% på utbetalt belopp 148 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola Grundbelopp förskola i kr -8,282 tkr per barn i pedagogisk omsorg Förskola Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 91,75 37,19 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,

64 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,56 30, Lokaler 25, Mat kökspersonal o -lokaler 8,24 6, Material 1,28 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 91,75 37, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Överflyttning klkontoret Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Tilläggsbelopp Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

65 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Nya Oxhagsskolan, Karl-Oskar Utbildning AB Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Nya Oxhagsskolan, Karl-Oskar Utbildning AB till följande: Grundbelopp förskoleklass kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp fritidshem kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

66 BUN 2015/ (3) Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november 2015 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2016 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundbelopp förskoleklass kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år Fritidshem kr per barn och år Tilläggsbelopp: kr per år Skolskjutsar: kr per år Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Nya Oxhagsskolan, Karl-Oskar Utbildning AB

67 BUN 2015/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

68 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Karl-Oskarskolan Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År ,0 År ,0 År ,0 Modersmål Fklass 16,0 Administration m m Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fritids 77,0 Administration 2,808 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 4,848 Summa grundbelopp tkr Centralt skola 2,040 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 4,848 Centralt skola 2,040 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 4,848 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,489 tkr per barn i fritidshem år 7-9 4,848 Administration m m Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,297 Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 301 Speciallösningar 1,892 tkr per elev i förskoleklass Löneökningar 1,892 tkr per elev i år 1-3 Överflyttning till klkontoret 54 1,892 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 26 1,892 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter -465 Sänkt internränta Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i f-9 Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr Grundbelopp grundskola i kr Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

69 Detaljer Grundbelopp grundskola Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Överflyttning till klkontoret Fritidshem Totalt Bakgrundsfaktor Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Tilläggsbelopp 1945 Skolskjutsar 26 Totalt per år inkl 6% momskompensation Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 7 Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidshem Överflyttning till klkontoret Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

70 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Regnbågen Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Regnbågen till följande: Grundbelopp förskoleklass kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp fritidshem kr per barn och år Grundbelopp förskola kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

71 BUN 2015/ (3) motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november 2015 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2016 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundbelopp förskoleklass Grundbelopp grundskola år 1-3 Grundbelopp grundskola år 4-6 varav tilldelning enligt SALSA Fritidshem kr per elev och år kr per elev och år kr per elev och år kr per elev och år kr per barn och år Förskola upp till och med 15 timmar kr per barn och vistelsetimme Förskola över 15 timmar 37,19 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 32,2 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: kr per år för grundskolan Skolskjutsar: kr per år Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Regnbågen

72 BUN 2015/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

73 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Regnbågen Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År ,0 År ,0 År 6-9 Modersmål Fklass 15,0 Administration m m Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fritids 79,0 Administration 2,808 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 4,848 Summa grundbelopp tkr Centralt skola 2,040 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 4,848 Centralt skola 2,040 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 4,848 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,489 tkr per barn i fritidshem år 7-9 4,848 Administration m m 795 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,297 Barn i behov av eo stöd 229 Bakgrundsfaktor 524 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 178 Speciallösningar 1,892 tkr per elev i förskoleklass 1,892 tkr per elev i år 1-3 Överföring klkontoret 40 1,892 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 33 1,892 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter -477 Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i f-9 Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp 537 Totalt skola och förskola Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr Grundbelopp grundskola i kr Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

74 Detaljer Grundbelopp grundskola Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Överflyttning till klkontoret Fritidshem Totalt Bakgrundsfaktor Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Tilläggsbelopp 229 Skolskjutsar 33 Totalt per år inkl 6% momskompensation Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 8 Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidsh Överflyttning till klkontoret Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

75 Ramberäkning Förskola Regnbågen uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 64,0 32, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 327 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 549 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 2,808 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 58 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,299 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -555 Överflyttning klkontoret 15 Speciallösningar 0,899 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 393 momskompensation 6% på utbetalt belopp 423 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola Grundbelopp förskola i kr -8,282 tkr per barn i pedagogisk omsorg Förskola Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 91,75 37,19 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,

76 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,56 30, Lokaler 25, Mat kökspersonal o -lokaler 8,24 6, Material 1,28 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 91,75 37, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Överflyttning klkontoret Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

77 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Skattkammarens förskola Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Skattkammarens förskola till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

78 BUN 2015/ (2) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 91,75 kr per barn och vistelsetimme 37,19 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 35 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Skattkammarens förskola Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

79 Ramberäkning Förskola Skattkammaren uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 26,0 35, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 133 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 84 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 2,808 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 23 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,299 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Överflyttning KL-kontoret 6 Avgifter -225 Prestationsbaserad Speciallösningar 0,899 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 21 momskompensation 6% på utbetalt belopp 172 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola Grundbelopp förskola i kr -8,282 tkr per barn i pedagogisk omsorg Förskola Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 91,75 37,19 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,

80 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,56 30, Lokaler 25, Mat kökspersonal o -lokaler 8,24 6, Material 1,28 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 91,75 37, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Överflyttning klkontoret Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

81 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Snickargårdens förskola Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Snickargårdens förskola till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

82 BUN 2015/ (2) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 91,75 kr per barn och vistelsetimme 37,19 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 39 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Snickargårdens förskola Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

83 Ramberäkning Förskola Snickargården uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 19,0 39, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 97 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 105 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 2,808 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 17 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,299 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Överflyttning KL-kontoret 4 Avgifter -165 Prestationsbaserad Speciallösningar 0,899 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 58 momskompensation 6% på utbetalt belopp 137 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola Grundbelopp förskola i kr -8,282 tkr per barn i pedagogisk omsorg Förskola Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 91,75 37,19 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,

84 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,56 30, Lokaler 25, Mat kökspersonal o -lokaler 8,24 6, Material 1,28 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 91,75 37, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Överflyttning klkontoret Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

85 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Solhagaskolan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Solhagaskolan till följande : Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

86 BUN 2015/ (2) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november 2015 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2016 samt skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundbelopp grundskola år 4-6 Grundbelopp grundskola år 7-9 varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år kr per elev och år kr per elev och år Tilläggsbelopp: kr per år Skolskjutsar: kr per år Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Solhagaskolan Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

87 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Solhagaskolan Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År 1-3 År 4-6 1,0 År 6-9 8,0 Fklass Modersmål Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m Fritids Administration 2,808 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 4,848 Summa grundbelopp tkr 547 Centralt skola 2,040 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 4,848 Centralt skola 2,040 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 4,848 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,489 tkr per barn i fritidshem år 7-9 4,848 Administration m m 44 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,297 Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 209 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 17 Speciallösningar 1,892 tkr per elev i förskoleklass Löneökningar 1,892 tkr per elev i år 1-3 Överflyttning till klkontoret 2 1,892 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 536 1,892 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter Sänkt internränta Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i f-9 Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp 193 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr Grundbelopp grundskola i kr Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

88 Detaljer Grundbelopp grundskola Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Överflyttning till klkontoret Fritidshem Totalt Bakgrundsfaktor Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Tilläggsbelopp 1860 Skolskjutsar 536 Totalt per år inkl 6% momskompensation

89 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Förskolan Stinsen Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Förskolan Stinsen till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

90 BUN 2015/ (2) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 91,75 kr per barn och vistelsetimme 37,19 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 29,5 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Förskolan Stinsen Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

91 Ramberäkning Förskola Stinsen uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 26,0 29, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 133 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 621 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 2,808 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 23 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,299 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Överflyttning KL-kontoret 6 Avgifter -225 Prestationsbaserad Speciallösningar 0,899 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 558 momskompensation 6% på utbetalt belopp 188 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola Grundbelopp förskola i kr -8,282 tkr per barn i pedagogisk omsorg Förskola Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 91,75 37,19 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,

92 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,56 30, Lokaler 25, Mat kökspersonal o -lokaler 8,24 6, Material 1,28 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 91,75 37, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Överflyttning klkontoret Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

93 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Södra skolan i Kalmar AB Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Södra skolan i Kalmar AB till följande: - Grundbelopp år kr per elev och år - Grundbelopp år kr per elev och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som kommunfullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

94 BUN 2015/ (3) motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november 2015 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2016 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: - Grundbelopp år kr per elev och år - Grundbelopp år kr per elev och år - varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år Tilläggsbelopp: Skolskjutsar: Momskompensation: kr per år kr per år 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Södra skolan i Kalmar AB

95 BUN 2015/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

96 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Södra skolan Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År 1-3 År ,0 År ,0 Fklass Modersmål Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m Fritids Administration 2,808 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 4,848 Summa grundbelopp tkr Centralt skola 2,040 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 4,848 Centralt skola 2,040 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 4,848 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,489 tkr per barn i fritidshem år 7-9 4,848 Administration m m Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,297 Barn i behov av eo stöd 320 Bakgrundsfaktor modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 505 Speciallösningar 1,892 tkr per elev i förskoleklass Löneökningar 1,892 tkr per elev i år 1-3 Överflyttning till klkontoret 62 1,892 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar ,892 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter Sänkt internränta Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i f-9 Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr Grundbelopp grundskola i kr Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

97 Detaljer Grundbelopp grundskola Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Överflyttning till klkontoret Fritidshem Totalt Bakgrundsfaktor Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Tilläggsbelopp 320 Skolskjutsar Totalt per år inkl 6% momskompensation

98 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Stiftelsen Kalmar Waldorfskola Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Stiftelsen Kalmar Waldorfskola till följande: Grundbelopp förskoleklass kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp fritidshem kr per barn och år Grundbelopp förskola kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal barn och elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

99 BUN 2015/ (3) Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndsbeslutet om budget 2016 den 18 november 2015 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2016 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundbelopp förskoleklass Grundbelopp grundskola år 1-3 Grundbelopp grundskola år 4-6 Grundbelopp grundskola år 7-9 varav tilldelning enligt SALSA Fritidshem Skolskjutsar: Tilläggsbelopp: kr per elev och år kr per elev och år kr per elev och år kr per elev och år kr per elev och år kr per barn och år kr per år kr per år

100 BUN 2015/ (3) Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 91,75 kr per barn och vistelsetimme 37,19 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 28 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Stiftelsen Kalmar Waldorfskola Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

101 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Waldorfskolan Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År ,0 År ,0 År ,0 Modersmål Fklass 9,0 Administration m m Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fritids 20,0 Administration 2,808 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 4,848 Summa grundbelopp tkr Centralt skola 2,040 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 4,848 Centralt skola 2,040 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 4,848 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,489 tkr per barn i fritidshem år 7-9 4,848 Administration m m 542 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,297 Barn i behov av eo stöd 858 Bakgrundsfaktor 801 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 178 Speciallösningar 1,892 tkr per elev i förskoleklass 1,892 tkr per elev i år 1-3 Överföring klkontoret 26 1,892 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 341 1,892 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter -121 Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i f-9 Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp 516 Totalt skola och förskola Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr Grundbelopp grundskola i kr Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

102 Detaljer Grundbelopp grundskola Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Överflyttning till klkontoret Fritidshem Totalt Bakgrundsfaktor Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Tilläggsbelopp 858 Skolskjutsar 341 Totalt per år inkl 6% momskompensation Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 2 Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidsh Överflyttning till klkontoret Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

103 Ramberäkning Förskola Waldorfskolan uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 22,0 28, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 112 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 332 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 2,808 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 20 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,299 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -191 Överflyttning klkontoret 5 Speciallösningar 0,899 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 278 momskompensation 6% på utbetalt belopp 143 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola Grundbelopp förskola i kr -8,282 tkr per barn i pedagogisk omsorg Förskola Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 91,75 37,19 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,

104 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,56 30, Lokaler 25, Mat kökspersonal o -lokaler 8,24 6, Material 1,28 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 91,75 37, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Överflyttning klkontoret Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

105 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2016 Västra skolan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2016 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Västra skolan till följande: - Grundbelopp kr per barn och år för år 7-9 Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2016 förändrar sig relativt avseende antal elever, - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppet som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken barn- och ungdomsnämnden har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

106 BUN 2015/ (2) Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Utförlig beräkning av bidrag till Västra skolan finns i bilaga 1 i denna handling. Förutsättningar Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2016 den 18 november 2015 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2016 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundskola år kr per elev och år - varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år Skolskjutsar: kr per år Tilläggsbelopp: kr per år Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Västra skolan Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

107 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Västra skolan Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År 1-3 År 4-6 År ,0 Fklass Modersmål Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m Fritids Administration 2,808 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 4,848 Summa grundbelopp tkr Centralt skola 2,040 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 4,848 Centralt skola 2,040 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 4,848 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,489 tkr per barn i fritidshem år 7-9 4,848 Administration m m 373 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,297 Barn i behov av eo stöd 160 Bakgrundsfaktor 688 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 146 Speciallösningar 1,892 tkr per elev i förskoleklass Löneökningar 1,892 tkr per elev i år 1-3 Överflyttning till klkontoret 18 1,892 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 315 1,892 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter Sänkt internränta Överflyttn klkontoret 0,230 tkr per barn i f-9 Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp 386 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr Grundbelopp grundskola i kr Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

108 Detaljer Grundbelopp grundskola Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Överflyttning till klkontoret Fritidshem Totalt Bakgrundsfaktor Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Tilläggsbelopp 160 Skolskjutsar 315 Totalt per år inkl 6% momskompensation

109 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Clas Wolke BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Remissvar - Klimat- och energiprogram för Kalmar kommun Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att inte ha några synpunkter på uppdaterat Klimat- och energiprogram för Kalmar kommun. Bakgrund Klimat- och energiprogrammet från 2013 har uppdaterats varför barn- och ungdomsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över programmet. Den stora skillnaden från 2013 är att kommunens Energiplan är integrerad i programmet och har ersatt den förra Energiplanen. Klimat- och energiprogrammet ska ange vägen för kommunens arbete att nå målet om fossilbränslefri kommun Programmet tar avstamp i de politiskt styrda dokumenten Vision 2020, den årliga budgeten och översiktsplanen. Yttrande Barn- och ungdomsnämnden är positiv till alla delar i klimat- och energiprogrammet. Mats Linde Förvaltningschef Clas Wolke Planeringssekreterare Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Clas.Wolke@kalmar.se

110 Handläggare Datum Karin Löfström Klimat- och energiprogram för Kalmar kommun En uppdatering av Klimat-och energiprogrammet från 2013 har gjorts. Detta i enlighet med beslut i befintligt program som avser att en uppdatering ska ske varje mandatperiod. Den stora skillnaden från 2013 är att kommunens Energiplan är integrerad i programmet och har ersatt den förra Energiplanen. Bakgrund 2013 fattade KS beslut om ett Klimat-och energiprogram. Klimat- och energiprogrammet ska ange vägen för kommunens arbete för att nå målet om Fossilbränslefri kommun Programmet tar avstamp i de politiskt styrda dokumenten Vision 2020, den årliga budgeten och översiktsplanen. Kalmar kommun är med i Borgmästaravtalet, ett nätverk av kommuner inom EU som vill mer i energifrågor än EU:s energipolitik. Det nätverket kräver att kommunen har ett politiskt taget energiprogram och att det programmet är uppdaterat. Deltagande i Borgmästaravtalet leder till fördelar vid projektansökningar i EU. Kontaktperson och dead line Vi vill få in era remissvar senast den 4 december. Frågor och slutgiltigt svar ska skickas till Marie Jönsson, Energi-, klimat- och transportrådgivare, , marie.jonsson@kalmar.se Kansli och omvärld Adress Box 611, Kalmar Besök Östra sjögatan 18 Tel vx karin.lofstrom_1@kalmar.se

111 Fossilbränslefria Kalmar 2030 Klimat - och energiprogram Gäller fr. om XX XX XX Beslutad av kommunfullmäktige

112 PROJEKTORGANISATION Arbetet med klimat- och energiprogrammet har bedrivits i ett kommunövergripande uppdrag. I förekommande fall har även andra personer deltagit för särskild sakkunskap i olika delar. Revideringen av programmet har genomförts av samhällsbyggnadskontoret, kommunledningskontoret och Kalmar Energi. Beställare Kommunstyrelsen Styrgrupp Anna Karlsson, Kalmar Energi (VD) Annette Andersson, kommunledningskontoret (kommundirektör) Benny Wennberg, serviceförvaltningen (förvaltningschef) Bibbi Johansson, Kalmarhem (VD) Björn Strimfors, kommunledningskontoret (mark- och planeringschef) Eva Jansson, samhällsbyggnadskontoret (miljöchef) Gunilla Svensson, serviceförvaltningen (fastighetschef) Maria Kleveborn, serviceförvaltningen (upphandlingschef) Michael Gelebo, KIFAB (VD) Rebecka Persson, samhällsbyggnadskontoret (förvaltningschef) Ronny Lindberg, Kalmar Öland Airport (VD) Referensgrupp Klimat- och energiprogrammet har remitterats till kommunens nämnder och styrelser. Arbetsgrupp Jane Lindström, kommunledningskontoret (strateg för Ekologisk hållbarhet) Johanna Vöks, Kalmar Energi (projektingenjör) Karin Löfström, kommunledningskontoret (strateg för Ekologisk hållbarhet) Marie Jönsson, samhällsbyggnadskontoret (energi-, klimat- och transportrådgivare) Ansvarig för dokumentet Kommunstyrelsen 1

113 INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 4 Kommunens möjligheter att påverka... 4 Övergripande mål och strategier för ett fossilbränslefritt Kalmar... 4 Fossilbränslefri region definition... 4 Fem strategiska områden för att nå Fossilbränslefri kommun Hållbart samhällsbyggande Hållbar konsumtion Hållbar energiproduktion och energianvändning Hållbara transporter Beteendepåverkan genom information och samverkan... 9 Kommunala dokument Nätverk och åtaganden Information och genomförande Uppföljning

114 Sammanfattning Klimatarbete består av både att hindra att klimatpåverkande ämnen släpps ut samt att lindra effekterna av de klimatförändringar som sker och kommer att ske. I klimat- och energiprogrammet är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga hindra. Kommunen har en viktig roll att spela inom klimat- och energiarbetet genom sina många ansvarsområden inom allt från fysisk planering till upphandling och informationsspridning. Kalmar kommun har långtgående mål inom klimat- och energiområdet, främst av dessa är Fossilbränslefria Kalmar Det grundar sig i att Kalmar, liksom samtliga kommuner i länet, har ställt sig bakom No Oil = Fossilbränslefri region Det här programmet sammanfattar den politiska ambitionen och vägen till att nå målet och pekar ut fem strategiskt viktiga områden (utan inbördes ordning) som kommunen behöver fokusera på: 1) Hållbart samhällsbyggande 2) Hållbar konsumtion 3) Hållbar energiproduktion och energianvändning 4) Hållbara transporter 5) Beteendepåverkan genom information och samverkan Det är viktigt att analysera nuläget för att veta vilka utmaningar vi har framför oss i klimat- och energiarbetet. Därför delas programområdena in i vad vi vill uppnå, nuläget, hur uppföljning går till för att veta om vi är på rätt spår samt vad vi behöver göra ytterligare inom respektive område. Mål, uppdrag och aktiviteter hanteras i det årliga budgetarbetet. Uppföljning sker genom budgetens årsredovisning. Bakgrund Vi har bara ett jordklot och det måste vi vara rädda om. Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. Det är därför viktigt att vi tar vårt ansvar gentemot jorden och kommande generationer. Kalmar kommuns arbete med klimat- och energifrågor är av stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Förutom de insatser som kommunen gör för att minska sin klimatpåverkan måste Kalmar kommun i sitt arbete inspirera, uppmuntra och engagera företag och hushåll för att kommunen ska få en positiv framtidsutveckling ur ett klimatperspektiv. Det är viktigt att analysera nuläget för att veta vilka utmaningar vi har framför oss i klimat- och energiarbetet. En uppföljning av de nationella miljömålen sker varje år i miljöbokslutet, där kan man följa arbetet kring begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö. Klimat- och energiprogrammet visar på arbetet under en mandatperiod och går ner på djupet kring just klimat- och energiarbetet. Syfte Klimat- och energiprogrammet är ett politiskt taget dokument som ger en samlad bild över kommunens arbete för att nå målet om Fossilbränslefri kommun Klimat- och energiprogrammet har därutöver dessa delsyften: Programmet är en del av att uppfylla kommunens åtagande enligt Borgmästaravtalet 1. Bidra till att nå de internationella, nationella 2, regionala och lokala miljömålen för begränsad klimatpåverkan och en god bebyggd miljö. Leva upp till kraven som ställs för den kommunala energiplaneringen. 1 Under 2012 undertecknades Borgmästaravtalet vilket innebär att kommunen ska gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen fram till Det finns 16 nationella miljömål, varav Kalmar berörs av 15 miljömål då vi saknar fjällmiljö. 3

115 Avgränsningar Klimatarbete består av både att hindra negativ klimatpåverkan och att lindra effekterna av ett förändrat klimat. I klimat- och energiprogrammet är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga hindra. I kommunens kommande klimatanpassningsplan beskrivs lindra mer utförligt. Handlingsplanen för hur vi ska uppnå Fossilbränslefri kommun 2030 kommer inte att redovisas i detalj. Detta redovisas i kommunens årsredovisning, det årliga miljöbokslutet och uppdrag och ansvarsområden delas ut via den årliga budgetprocessen. Det här programmet har huvudfokus på att minska koldioxidutsläppen trots att det finns flera klimatpåverkande gaser såsom exempelvis metan och lustgas. Åtgärder för att minska utsläpp av dessa gaser har inte lika stark koppling till energiområdet och ligger ofta längre från kommunens möjligheter till inflytande. Dessutom är det statistiska underlaget på kommunal nivå mer osäkert. Klimat- och energiprogrammet omfattar både kommunens egen verksamhet och kommunen som geografiskt område. Kommunens möjligheter att påverka En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen har en viktig roll att spela inom klimat- och energiarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning, tillsyn och rådgivning. Programmet är utformat efter kommunens egen möjlighet att förändra i den egna organisationen och genom att indirekt påverka andra aktörer. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare och som delägare till ett energibolag. Det är viktigt att ha en helhetssyn på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Kommunen är också en av de största enskilda upphandlarna av varor och tjänster och bör utnyttja sin konsumtionskraft till en upphandling som är hållbar både ekologiskt, socialt och ekonomiskt samt har minsta möjliga transporter. Kalmar kommun ska vara ett föredöme inom klimat- och energiområdet och leda genom goda exempel. Övergripande mål och strategier för ett fossilbränslefritt Kalmar Kalmar kommun har långtgående mål inom klimat- och energiområdet, som sträcker sig längre än EU-mål och nationella mål. De nationella målen är att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och Sveriges användning av förnybar energi ska uppgå till minst 50 procent av den totala energianvändningen år Kalmar kommuns övergripande och långsiktiga mål är att vara en fossilbränslefri kommun Det grundar sig i att Kalmar, liksom samtliga kommuner i länet, har ställt sig bakom No Oil 3 = Fossilbränslefri region Övriga miljömål beskrivs i kommunens miljöbokslut, verksamhetsplan och budget. Fossilbränslefri region definition Då vi använder begreppet fossilbränslefri region menar vi att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil koldioxid från Kalmar läns gränser. Utsläpp som sker utanför kommunens gränser som en följd av vår konsumtion är inte inräknade i definitionen. År 2030 ska alltså nettoutsläppen av fossil koldioxid från all energianvändning, inklusive transporter, vara noll. Exempelvis kan lokal produktion av förnybar energi såsom vindkraft och biogas kompensera för kvarvarande utsläpp från fossila energikällor inom exempelvis transporter. Export av förnybar energi utanför länets gränser kan också tillgodoräknas. Länets övriga elförbrukning anses ha samma sammansättning som den nordiska elmixen

116 Fem strategiska områden för att nå Fossilbränslefri kommun 2030 I detta avsnitt beskriver vi hur omställningen till ett fossilbränslefritt Kalmar ska ske; huvudsakligen genom fem strategiska områden (utan inbördes ordning) som tar oss i rätt riktning mot målet. Respektive område delas in i vad vi vill uppnå, nuläget, hur uppföljning går till för att veta om vi är på rätt väg samt vad vi behöver göra ytterligare inom respektive område. Under rubriken fortsatt arbete kan vissa uppgifter vara utan ansvarig ägare och ska således lyftas in i kommande budgetprocess. 1. Hållbart samhällsbyggande Ett samhälle måste vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. För att balansera dessa intressen har kommunen en översiktsplan som visar hur kommunen ska utvecklas. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion vad det gäller energianvändning, till exempel gällande lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilken infrastruktur som kan användas. Helhetsperspektiv är viktigt för att lösa behov av avfallshantering, vattenrening, transporter, energiförsörjning etcetera i samhället. Det här vill Kalmar kommun I Kalmar planeras många byggprojekt, och det är viktigt att det som byggs nytt följer kretsloppsprinciper och har ett helhetsperspektiv. Vi ska bygga en tätare stad där avstånden mellan målpunkter såsom skola, butiker, hem, arbetsplats och fritidsaktiviteter minskar och där även grönstrukturen är stark och varierande. Kommunen vill ha ett nära samarbete med byggherrar och andra exploatörer. Det är hela kommunen som ska leva och växa och det är klimatsmart att ta tillvara de resurser som finns i vårt närområde. Kommunen som organisation Kommunen har planmonopol och är således med och bestämmer vad som får byggas var och på vilket sätt. Enligt planoch bygglagen får man inte som kommun ställa andra krav utöver lagkrav när det gäller energi. När kommunen själva bygger kan vi däremot ställa hårdare krav på till exempel energianvändning. I övrigt finns inga generella riktlinjer som gäller vid byggnation på kommunalägd mark. Vid om- och nybyggnation i kommunens egna fastigheter ska hög energiprestanda eftersträvas liksom medvetna materialval. Nuläge Kommunen har en översiktsplan som styr hur vi ska bygga framöver. Översiktsplanen togs Arbete pågår med att planera hållbara stadsdelar, exempelvis Södra staden. En viktig infrastruktur är den digitala kommer 90 procent av alla hushåll ha fiber eller bredband genom den utbyggnad som nu pågår. När fler kan ta del av mer information på ett enkelt sätt ökar tillgängligheten och behovet av transporter minskar. Uppföljning Då det saknas tydliga miljökrav när det gäller hållbart byggande saknas också metoder för att följa upp i vilken mån vi bygger hållbart. Fortsatt arbete Ta fram tydliga hållbarhetsregler för de miljökrav som bör ställas i samband med att kommunen själva bygger eller när det byggs på kommunal mark. Hitta former för samverkan inom klimat- och energifrågor mellan kommun, näringsliv, universitet och andra aktörer. När klimatanpassningsplanen är färdigställd bör samarbeten kring klimatanpassade byggtekniker påbörjas. Utveckla processer att integrera ekosystemtjänster vid samhällsplanering. Satsa på klimatsmarta åtgärder inom samhällsbyggande och planering. Exempelvis genom att integrera solceller som byggmaterial eller klimatanpassningsåtgärder såsom trappsteg i gestaltning av områden. Bli bättre på att följa upp de färdiga byggnadernas miljöprestanda. 5

117 2. Hållbar konsumtion Hållbar konsumtion handlar inte bara om att handla medvetet, det handlar även om att ha en annan syn på konsumtion. Konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön från vaggan till graven. Det är viktigt att vi alla väljer med omsorg de varor vi konsumerar i och med att vi den vägen kan påverka utbudet och möjligheterna för morgondagens generationer i en positiv, hållbar riktning. Det här vill Kalmar kommun Det är viktigt att vi arbetar tillsammans med våra leverantörer för att skapa möjligheter till mer närproducerat och ekologiskt hållbara varor. Då stärker vi både den regionala marknaden och ökar andelen varor och tjänster som är hållbara. Främja initiativ som verkar för att återanvända varor som fortfarande är brukbara eller tjänster som lagar och reparerar. Vi ska i första hand förebygga avfallets uppkomst men också se till att avfallet kan återanvändas och återvinnas i högre utsträckning. Kommunen som organisation Kommunen handlar upp varor och tjänster för mycket stora belopp varje år och kan med en mer medveten upphandling minska vår miljöpåverkan. Det gäller allt från energieffektivt byggande till fossilbränslefria varutransporter. Vi ska öka vår kunskap om och skapa bättre rutiner för hur vi tar större socialt och etiskt ansvar i vår verksamhet. Vi ska öka användningen av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor i den egna verksamheten. Mat har stor klimatpåverkan och i vår egen verksamhet har vi möjlighet att påverka vilken mat som köps in, hur maten tillagas och att arbeta med beteendepåverkan för att minska matsvinnet. Andelen ekologisk och/eller närproducerad mat var 61 procent år 2014 med mål om 70 procent Kommunen har en verksamhet som heter Återbruket. De tillvaratar bland annat byggnadsmaterial för återbruk, men också en mängd olika begagnade inventarier vilket främjar återanvändningen. Nuläge Kalmar är idag en Fairtrade City 5, vi har anslutit oss till FN:s Global Compact 6 och ställer omfattande krav i samband med upphandling och inköp. Genom delade upphandlingar där mindre enheter upphandlas, fördelat över tid, har vi förbättrat de lokala producenternas möjligheter att delta. Kalmarsundsregionens renhållare har en sortering av matavfall. Avfallet blir till biogas och biogödsel. Uppföljning Följer upp andelen ekologisk/närproducerad mat genom vår upphandlingsorganisation. Saknar systematisk heltäckande uppföljning av att leverantörer följer våra krav. Enstaka stickprov på att leverantörer följer våra krav på upphandling och inköp görs. Fortsatt arbete Fortsätta utveckla arbetet med samlastningscentralen i Kalmar för att underlätta producenternas möjligheter att leverera på ett effektivt sätt och minska våra transporter. Fortsätta arbetet med samverkan mellan näringsidkare och kommunen. Införa system för uppföljning av att leverantörer följer våra krav. Gå ifrån det traditionella linjära ekonomiska synsättet när det gäller planering, upphandling, investeringsbeslut etc och istället ha ett kretslopptänk, exempelvis handla funktion istället för produkter

118 3. Hållbar energiproduktion och energianvändning Grundläggande för att uppnå en långsiktigt hållbar energi- och resurseffektiv kommun är minskad användning och en omställning av de energislag som används. Energieffektivisering handlar både om att minska behovet av energi och få till ett effektivare uttag av den energi som används. Det här vill Kalmar kommun Rätt energiform ska användas på rätt sätt. Omställning behöver göras till större andel förnybara energikällor i kommunen som geografiskt område. Vid nybyggnation ska fjärrvärme främjas. Andelen egenproducerad förnyelsebar energi ska öka. Det är också viktigt att trygga en säker och tillräcklig energitillförsel. Minska energianvändningen i kommunala fastigheter genom energieffektivisering och förbättrat underhåll. Kommunen som organisation Som fastighetsägare av stora fastighetsbestånd har vi god påverkansmöjlighet på dels tekniska åtgärder samt mer mjuka insatser riktat mot beteendepåverkan. Kalmar kommun följer noga teknikutvecklingen. Serviceförvaltningen ställer alltid krav på 20 procent lägre energianvändning än vad Boverkets byggregler kräver vid nybyggnation. Kalmarhem gör det i vissa fall. Vi bedriver ett av Sveriges största energitjänsteprojekt i kommunens egna fastigheter. Det finns stor potential att genom framförallt underhållsåtgärder minska energiförbrukningen. Ramavtal för upphandling av solceller har gjorts vilket underlättar för fler solcellssatsningar. Det finns nu flera kommunala byggnader med solceller på taken, ett exempel är förskolan i Rinkabyholm. Kalmar kommun har varit föregångare vad det gäller ny teknik för belysning i offentliga miljöer. Kommunen ingår i ett EU- projekt där man testar funktionsupphandling av gatubelysning. Projektet genomförs i samarbete med ett tiotal europeiska städer och energikontor. Arbete med belysningsplan pågår. Nuläge Kalmar har lägst koldioxidutsläpp i länet, räknat per invånare. Koldioxidutsläppen har minskat med 42 procent per invånare jämfört med Endast 15 procent av koldioxidutsläppen kommer från energisektorn. Länet drivs till två tredjedelar av förnyelsebar energi en av de bästa siffrorna i världen. Minskningen beror på energieffektivisering, större andel förnyelsebar energi och mer bränslesnåla fordon. Olja till uppvärmning har i stort sett fasats ut från hushåll och industrier. Detta följer den nationella trenden där oljeanvändningen till stor del har ersatts av fjärrvärme. Fjärrvärmetillförseln har ökat stadigt liksom produktion och användning av biogas. Fjärrkyla används idag i mindre omfattning men håller på att utvecklas och med tanke på klimatförändringarna kommer behovet av kyla att öka. Utmärkande för Kalmar i jämförelse med övriga kommuner i länet är att handeln har ökat mycket i takt med att industrin har minskat, förtätning av bebyggelsen skapar effektivare energisystem och vi har flest antal invånare att fördela utsläppen på. Sammantaget går det alltså åt rätt håll. Kraftvärmeverket Moskogen har stor betydelse för resultatet eftersom den el och värme som produceras i princip är 100 procent förnyelsebar. Kraftvärmeverket står för en tredjedel av Kalmars elförsörjning. Det finns goda möjligheter att öka den lokala elproduktionen ytterligare genom att öka fjärrvärmeunderlaget. Vindkraftsproduktionen har ökat betydligt och ser man till länet ligger vi fyra gånger högre än rikssnittet. Kalmar kommun och Kalmar Energi äger tillsammans tre vindkraftverk. Energiproduktion från solceller och solfångare växer, intresset är stort även bland privatpersoner som vill producera sin egen el. Kalmar Energi erbjuder tjänster som möjliggör att man säljer sin överskottsel till nätet. Genom att kommunen har en opartisk energi-, klimat- och transportrådgivning kan kommuninvånarna få stöd i att välja energieffektiva lösningar. Uppföljning Koldioxidutsläppen följs upp med hjälp av statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). För närvarande kan inte statistiken brytas ned på kommunal nivå med tillräcklig tillförlitlighet. Utvecklingen för kommunen speglas dock av utvecklingen i 7 Energibalans 2012 hittas på 7

119 länet. Tillsvidare använder vi därför länets mätningar för att följa utvecklingen i kommunen 8. En energibalans gjordes 2014 på kommunnivå, baserat på 2012 års siffror. Det är lämpligt att nästa energibalans görs Fortsatt arbete Fortsätta arbetet med att effektivisera energianvändningen i kommunala byggnader/fastigheter. Fokusera på beteendepåverkan hos framförallt egen personal som är hyresgäster i kommunalägda fastigheter. Bli mer självförsörjande på förnyelsebar energi såsom exempelvis vindkraft och solenergi. Få fler än oss att bygga med högre miljöklassning och strängare energikrav. 4. Hållbara transporter Den bästa resan för miljön är den som inte görs. De största utmaningarna är att resa mindre och att ersätta de fossila bränslena med förnybara bränslen. Det här vill Kalmar kommun Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. I regional samverkan ska vi åstadkomma hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Exempelvis vill vi minska behovet av transporter genom samåkningsprojekt, förtätning av staden och strategisk lokalisering av samhällsservice. Den nya samlastningscentralen är också ett viktigt steg mot mer hållbara och optimerade godstransporter. I dagsläget omfattas enbart kommunens egna transporter men förhoppningen är att även externa aktörer på sikt ska kunna inkluderas. Öka gåendet genom förtätning, promenadstråk, gångfartsområden och förbättrad skyltning. Kommunen har mål om att öka cyklingen i Kalmar. Även kollektivtrafikresandet ska öka. Kommunen samverkar med bland annat Regionförbundet och Kalmar länstrafik kring utveckling av en regional superbuss Östersjöexpressen mellan Karlskrona Norrköping enligt konceptet tänk tåg kör buss. Omdisponering av gaturum för ökad framkomlighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik är en del av kommunens dagliga verksamhet för att effektivisera användningen av befintlig infrastruktur. Anpassning av parkeringsytor för att matcha efterfrågan är en annan. Kommunen som organisation Som arbetsgivare till mer än 5000 anställda har kommunen stor påverkansmöjlighet på de resor som görs i tjänsten men har också ett ansvar att genom uppmuntran och stimulerande åtgärder påverka arbetspendlingen i rätt riktning. Kalmar kommun har en stor fordonspark och här finns också goda möjligheter att styra vilka fordon som köps in samt vilket bränsle som används. Upphandling är ett viktigt instrument för att ställa relevanta krav. Kommunens policy för möten och resor är ett viktigt dokument för att styra mot att vi planerar våra resor, så att de sker så trafiksäkert, kostnadseffektivt och miljöanpassat som möjligt samt att vi i större omfattning också överväger resfria möten via olika IT-/telefonilösningar och 2015 gjordes en omfattande analys av kommunanställdas resor till och från arbetet samt inom tjänsten gjordes en genomlysning av fordonsparken. Det ger oss en god bild av var vi har störst potential att minska koldioxidutsläppen. Anställdas resor till och från arbetet står för 80 % av utsläppen från resor vilket gör det till en viktig fråga att stimulera och uppmuntra mer hållbara resemönster. Arbetet sker i samarbete med Kalmar Cykelstad. Alla anställda erbjuds att leasa biogas-, el-, och laddhybridbilar som personalbil. För transporter och resor i den kommunala organisationen behövs en mix av stimulansåtgärder som främjar samåkning, cyklande och kollektivtrafiken. Dessutom kommer ett långsiktigt attityd- och beteendearbete att behövas, med särskilt fokus på arbetspendling. Genom virtuella möten och distansarbete kan en del resor undvikas helt. Arbetet med färdplan 2020 pågår, det vill säga hur kommunen ska nå delmålet att Samhällsbetalda resor och transporter ska senast år 2020 vara klimatneutrala. Nuläge Transportsektorn står för cirka 40 procent av den totala energianvändningen i kommunen och för cirka 85 procent av de fossila koldioxidutsläppen. Kommunens invånare använder oftast bilen, även om cykel också används flitigt. Nästan alla 8 8

120 personbilar drivs av fossila bränslen även om intresset för elfordon ökar. En positiv trend pågår med ökad cykling och kollektivtrafik, men generellt har all trafik ökat vilket innebär att även bilåkandet och tyngre transporter har ökat. Försök med samåkningspooler har gjorts vilket tyvärr inte gav den effekt man hoppats på. Landstinget är huvudman för Kalmar Länstrafik (KLT) vilket begränsar vår påverkansmöjlighet på kollektivtrafiken. Transportfrågan kräver samverkan över länsgränserna och en dialog med trafikhuvudmän (kollektivtrafik, landsting, kommuner, myndigheter, med flera). Utvecklingen av kollektivtrafiken inom regionen är ett avgörande område för att vi ska kunna nå våra utsläppsmål. Arbete pågår för superbusstråk mellan Kalmar och Oskarshamn och att förkorta restiden mellan Kalmar-Växjö. Kalmar Öland Airport arbetar aktivt tillsammans med regionen för att skapa förutsättningar för flygbiobränsle för de flygbolag som trafikerar flygplatsen. Uppföljning Resvaneundersökning, transportslagsmätningar, fordonsstatistik och olika kundmätningar. Fortsatt arbete Delta i KLT:s fordonsupphandling 2017 och fortsätt arbeta för superbusstråk. Utveckla järnvägsområdet och hamnen med avseende på transporterna. Fortsätta arbetet med att ta fram en plan för hållbara transporter som täcker samtliga transportslag inom hela det geografiska området och stakar ut vägen för hur vi ska uppnå visionen i översiktsplanen bör en ny resvaneundersökning göras. 5. Beteendepåverkan genom information och samverkan Hur vi agerar i vardagen, de vanor vi har och de saker som vi gör på autopilot har en väldigt stor påverkan på klimatet. Därför är det viktigt att kommunen informerar, visar på alternativ och sätter miljösmarta standardalternativ. Det ska vara lätt att göra rätt! Det här vill Kalmar kommun Information och samverkan är viktigt för att åstadkomma en bestående positiv förändring inom klimat och energi. Att vara ett gott exempel och sprida erfarenheterna både lokalt och internationellt är en viktig del av Kalmars klimat- och energiarbete som även stärker det interna arbetet. Att få människor att ändra beteende är mycket svårt om det innebär ekonomisk uppoffring eller ändrad livsstil. Därför ska man se till att omställningen är så bekväm som möjligt och lyfta fram ekonomiska fördelar, positiva hälsoaspekter samt att det kan vara del av en attraktiv livsstil. Strategin är att göra det enkelt att leva ett gott liv med minimal miljöpåverkan. Kommunen som organisation Kommunanställda har stor möjlighet att påverka attityder och beteenden i sitt arbete inom till exempel förskola och skola, där tidiga miljövärderingar hos barnen och ungdomarna skapar goda framtida vanor och kan även påverka hur barnens närstående agerar. Inom äldreomsorgen kan personalen hjälpa brukarna att vara mer miljömedvetna i sina dagliga rutiner. För att höja medvetenheten generellt om klimat- och energifrågor ska samtliga anställda på Kalmar kommun genomgå en miljöutbildning. Miljöledningssystemet hjälper till att ha tydliga rutiner som säkrar kompetens inom miljöområdet. Nuläge Kalmar kommun har lång erfarenhet av att arbeta med olika typer av projekt som ska engagera till förändrade attityder och beteende. Kommunen är och har varit aktiv i beteendeprojekt kring klimatfrågor. Det mest kända projektet är Klimatpiloterna som fick riksintresse. Därefter följde en bredare kampanj vid namn Klimatlöfteskampanjen och sedan Hållbart liv hemma som var ett initiativ från IKEA och Världsnaturfonden som kontaktade Kalmar kommun just för vår erfarenhet av liknande kampanjer. Idag jobbar man främst med trafikfrågor, genom Kalmar Cykelstad och mobility management -åtgärder samt energieffektiviseringsfrågor i samband med det energieffektiviseringsarbete som pågår. Inom samhällsplanering har man använt sig av dialogmöten för att fånga upp synpunkter från allmänheten. Kommunens miljöhandläggare och klimat-, energi- och transportrådgivare påverkar också kommuninvånarnas beteende genom rådgivning och tillsynsarbete. 9

121 Kommunen har också ett informationsuppdrag angående förändringar i det kommunala arbetet. Det ger kommunen ett bra tillfälle att ta upp klimat- och energifrågor i ett naturligt sammanhang. Uppföljning Svårt att mäta beteendeförändring och dess orsaker. Kommunen följer till viss del upp antalet informations- och rådgivningstillfällen samt antal deltagare men effekten av dem är svårare att mäta. Fortsatt arbete Fortsätta att arbeta med beteendepåverkan och samarbeta med andra aktörer som vill förmedla klimat- och energikunskap. Upprätta en kommunikationsplan för klimat- och energifrågorna. Kommunikationsenheten ska göra en översyn av hur Kalmar kommun marknadsför sig generellt och där ska även marknadsföring och kommunikation av klimat- och energifrågor integreras. Utveckla arbetet med dialogsamtal där allmänheten får ett forum att diskutera beslut om till exempel ett nytt boendeområde. Hänga med i utvecklingen för att nå ut med vår information genom olika kanaler och forum. Kommunala dokument Programmet tar avstamp i de politiskt styrda dokumenten Vision , den årliga budgeten 10 och översiktsplanen 11. Det finns flera kommunala styrdokument och underlag som klimat- och energiprogrammet har koppling till, exempelvis: - Cykelbokslut - Energibalans 12 - Energieffektiviseringsstrategi 13 - Fördjupad översiktsplan 14 - Miljöbokslut - Verksamhetsplan och budget - Vindkraftsplan 15 - Vision Översiktsplan

122 Det finns även en del dokument som är under konstruktion, där en koppling är viktig: - Klimatanpassningsplan - Plan för hållbara transporter - Trafikbokslut Nätverk och åtaganden Att delta i nätverk är ofta förknippat med någon form av förbindelse där man delar en gemensam vision eller målsättning. Kalmar kommun är med i flera nätverk inom klimat- och energiområdet, exempelvis: - Klimatkommissionen 16 - Borgmästaravtalet Covenant of Mayors - Union of Baltic Cities (UBC) 17 - Nätverk inom SKL - Global compact Information och genomförande För att tydligt omsätta programmet i successiva handlingar ska vi framförallt använda vårt ordinarie styrsystem, det vill säga vårt målarbete. Det innebär att uppdrag och ansvarsfördelningar för hela eller delar av målsättningar kommer att ske kontinuerligt varje år i budgeten och uppföljning kommer att ske kontinuerligt varje år i årsredovisningen och miljöbokslutet. Uppföljning För att klimat- och energiprogrammet ska kunna fungera långsiktigt behöver det vara aktuellt. Programmet ska uppdateras nästa mandatperiod (2019) så att det överensstämmer med den politiska majoritetens visioner. Ansvarig för processen är kommunstyrelsen

123

124 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Svar på revisorernas rapport Granskning av kommunens kompetensförsörjning och kompetensutveckling av personal Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Bakgrund Ernst & Young AB (EY) har på uppdrag av revisorerna i Kalmar kommun genomfört en granskning av kommunens kompetensförsörjning och kompetensutveckling av personal. Granskningen har syftat till att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har ett ändamålsenligt arbetssätt. Granskningen syftar också till att belysa och bedöma kommunens analyser och strategier för att hantera behoven av kompetensförsörjning. Granskningen har avgränsats till det kommunövergripande arbete som sker och till barn och ungdomsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. I sammanfattning och rekommendationer nedan tas endast upp delar som är kopplade till barn- och ungdomsnämnden. Sammanfattning och rekommendationer Vår bedömning är att barn- och ungdomsförvaltningen har en god kontroll över sin verksamhet, tillgång och behov av kompetens. Vi grundar vår bedömning på de analyser verksamheten och ledningen kontinuerligt gör gällande framtida behov, utmaninger och kompetensutveckling. Förvaltningen har arbetat med att skapa tydliga karriärvägar för att höja attraktiviteten som arbetsgivare. Barn- och ungdomsförvaltningen har tillsammans med skolorna en god dialog som underlättar det fortsatta arbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen har en årlig process för att matcha vakanser och övertaligheter. De har tydliga rutiner för att kartlägga och dokumentera kompetensbehovet. Därutöver har de en rekryteringsprognos som uppdateras årligen. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Emad.Soukiyh@kalmar.se

125 BUN 2015/ (2) Inga rekommendationer eller förbättringsområden påtalas i rapporten gällande barn- och ungdomsnämndens ansvarområde. Mats Linde Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef

126 Handläggare Datum Kommunens revisorer Till Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kommunfullxnäktige (för kännedom) Granskning av kommunens kom~etensförsörjning och kompetensutveckling av personal Ernst &Young AB (EY) har på uppdrag av revisorerna i Kalmar Kommun genomfört en granskning av kommunens kompetensförsörjning och kompetensutveckling av personal. Granskningen har syftat till att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har ett ändamålsenligt arbetssätt. Granskningen syltar också till att belysa och bedöma kommunens analyser och strategier för att hantera behoven av kompetensförsörjning. Granskningen har avgränsats till det kommunövergripande arbete som sker och till barnoch ungdomsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. En slutsats i granskningen är att det i granden finns god överblick över behov av personal och kompetens, och att det är personaldelegationen inom kommunstyrelsen och tjänstemän som svarar för större delen av analys, bedömningar och eventuella åtgärder. För att förbättra förutsättningarna för en mer ändamålsenlig styrning och uppföljning lämnas ett flertal rekommendationer och förbättringsområden. Vi vill särskilt påtala följande: Mot bakgrand av att kompetensförsörjning är av avgörande betydelse för att kommunen ska uppnå sina målsättningar, och att ansvaret till mycket stor del är delegerat till personaldelegationen, anser vi att hela kommunstyrelsen på ett mer formaliserat sätt bör informers sig om och behandla frågor rörande personalsituationen för kommunen som helhet. Kalmar kommun har ett flertal dokument som belyser såväl nuvarande personalsituation som kommande behov. Några tydliga strategier kring hur kommunen ska möta kommande behov finns dock finte nedtecknade. Vi gör bedömningen att mer strukturerade och dokumenterade strategier skulle leda till en större möjlighet att uppnå kommunens må1. Detta skulle med fördel kunna göras i personalavsnittet i det årliga budgetdokumentet. ~ ~ ~ ~ Kalmar kommun ~~~~ ~~~~~ Adress Box Kalmar '" ' ~ Tel vx I W W W KALMAR. 5 E

127 2 ~2~ Samhällsbyggnadsnämnden står inför den absolut största utmaningen auseende kompetensförsörjning. Vi ser det angeläget att kommunstyrelsen isin uppsikt nogsamt följer utvecklingen inom samhällsbyggnadsområdet när det gäller kompetens och framtida tillgång till utbildad personal. Samhällsbyggnadsnämndens långsiktiga strategier för att möta kompetensförsörjningen och dess dokumentation kan förbättras. Nämnden bör i detta auseende ta en mer aktiv roll i arbetet. För ytterligare information om granskningens resultat och bedömningar hänvisar vi till bifogad rapport. Kommunens revisorer överlämnar härmed granskningsrapporten till kommunstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden och önskar svar på rapportens rekommendationer samt vilka åtgärder som man planerar att vidta. Svar önskas senast För kommunens revisorer ~ ~ ~ t S / Eva Örtengren Björ ~~,~p an engts r4 ~ ~~J Ordförande Vice ordfö ande

128 Revisjonsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorevna i Kalmar kommun Kalmar kommun Granskning av kommunens kompetensförsörjning och kompetensutveckling av personal Caj ~-J~~~ ~ ~ ~ ~~ ~ ` ~ /~~ ~~ Q-~~ö~ p0~4~ 0 öp O ov oaoa~ 0 ~ O 000 `~l/~i `~j~ ~~~ '~

129 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund...~ Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Granskningens avgränsning och genomförande Roller och ansvar Styrande dokument Budget Personalprogram Verksamhetsledningssystem och verksamhetshandbokø Strategier och arbetssätt Kommunövergripande Nämnderna Barn- och ungdomsnämnden SamhällsbY99nadsnämnden Bedömningar och svar på revisionsfrågorna Övergripande nivå Nämnderna...16 Svar på revisionsfrågor

130 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun granskat kommunens kompetensförsörjning och utveckling av personal. Granskningen syltar till att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har ett ändamålsenligt arbetssätt auseende kompetensförsörjning och kompetensutveckling av befintlig personal. Granskningen syftar också till att belysa och bedöma kommunens analyser och strategier för att hantera behoven av kompetensförsörjning. Granskningen avgränsas till det kommunövergripande arbete som sker och till barn- och ungdomsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Vår sammanfattande bedömning är att personaldelegationen inom kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret har svarat för en god överblick av kompetensförsörjningen inom Kalmar kommun. Kalmar kommun har ett flertal dokument med gedigen information och statistik som omfattar såväl nuvarande personalsituation som kommande behov. Barn- och ungdomsnämnden bedöms ha en god kontroll över sin verksamhet, tillgång och behov av kompetens. Vi grundar vår bedömning på de analyser verksamheten och ledningen kontinuerligt gör gällande framtida behov, utmaninger och kompetensutveckling. Samme bedömning görs av samhällsbyggnadsnämnden, men där noterer vi mot bakgrund av ett större rekryteringsbehov ett mer påtagligt behov av nedtecknade strategier för att möta behoven. Kalmar kommuns verksamhetsledningssystem och verksamhetshandbok utgör ett bra stöd för ett systematiskt arbete inom personalområdet. Iden kommunövergripande verksamhetshandboken finns styrande och stödjande dokument och meller. Kalmar kommun är också certifierat enligt ISO 9001 och 14001, vilket säkerställer att det finns dokumenterade rutiner inom området. Några tydliga strategier kring hur kommunen ska möta kommande behov finns finte nedtecknade. Kommunen har bedömt att arbetet av mer informell karaktär såsom nätverksträffar, möten i personaldelegationen, möten med förvaltningsledningar och nämnder är tiliräckligt för att möta de krav som ställs på verksamheterna. Vi kan konstatere att kommunen står inför några store utmaninger när det gäiler att säkerställa tillgången till kompetens framöver. Vår bedömning är att samhällsbyggnadsnämnden står inför den absolut största utmaningen och Kalmar kommun är finte ensaur beträffande den frågan. Vi ser det angeläget att kommunstyrelsen isin uppsikt nogsamt följer utvecklingen inom samhällsbyggnadsområdet när det gäller kompetens och framtida tillgång till utbildad personal. Andra store utmaninger är konkurrensen med den private marknaden. Våra identifierade förbättringsområden/utvecklingsmöjligheter är enligt följande: Mot bakgrund av att kompetensförsörjning är av avgörande betydelse för att kommunen ska uppnå sine mål, och att ansvaret tili mycket stor del är delegeret till personaldelegationen, anser vi att kommunstyrelsen på ett mer formaliserat sätt bör informera sig om och behandla frågor rörande personalsituationen för kommunen som helhet. Kalmar kommun har ett flertal dokument med gedigen information och statistik som omfattar såväl nuvarande personalsituation som kommande behov. Några tydliga strategier kring hur kommunen ska möta kommande behov finns finte nedtecknade. Vi gör bedömningen att mer strukturerade och dokumenterade strategier skulle leda till en större möjlighet att uppnå kommunens mål. Detta skulle med fördel kunna göras i personalavsnittet idet årlige budgetdokumentet. 2

131 årsredovisningen för 2014 finns uppföljning av mål som i viss mån har bäring på kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Vår bedömning är att denna dei kan tydliggöras och utökas. intervjuer har det framförts behov av större samverken inom kommunen och vi bedömer att kommunstyrelsen med kommunledningskontoret kan förstärka samordningen mellan förvaltningarna. Vikten av goda kontakter med Linneuniversitetet har lyfts fram ett flertal tillfällen i vår granskning, finte minst hos Samhällsbyggnadskontoret. Vi rekommenderar därför att en detaljerad plan kring samarbetet med Linneuniversitetet och marknadsföring av kommunen bör tas fram. Samhällsbyggnadskontoret står inför store utmaninger gällande rekryteringsbehov och vi noterer att det finte finns några nedtecknade strategier för kompetensförsörjning. Vi rekommenderar nämnden att ta fram och dokumentere långsiktiga strategier, samt tar en aktiv del i detta arbete. 3

132 2. Inledning 2.1. Bakgrund Kompetensförsörjning är, i likhet med hos många andra kommuner, en utmaning för Kalmar Kommun. Samtidigt som befolkningen växer och blir äldre, och behoven av välfärd ökar, uppnår många medarbetare pensionsålder de närmaste åren. Att kommuner har medarbetare med rätt kompetens är avgörande för hur väl de fungerar och når sina mål. Kompetensförsörjning är därmed en strategisk fråga för kommuner. Strategisk kompetensförsörjning handlar om att systematiskt analysere vilken kompetens kommuner behöver på kort och på lång sikt för att klara sine nuvarande och framtida uppgifter. Att ha rätt kompetens är en framtidsfråga för många arbetsgivare och en stor utmaning är att kunna identifiera och rekrytera framtida medarbetare. Rekryteringsbehovet kommer att påverkas av förändringar i demografin, ökad globalisering, konjunkturförändringar, teknikutveckling och ökad rörlighet på arbetsmarknaden Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har ett ändamålsenligt arbetssätt auseende kompetensförsörjning och kompetensutveckling av befintlig personal. Granskningen syltar också till att belyse och bedöma kommunens analyser och strategier föratt hentere behoven av kompetensförsörjning. Granskningen avgränsas till det kommunövergripande arbete som sker och till barn- och ungdomsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Granskningen ska svara på följande revisionsfrågor. Analyserer och säkerställer kommunstyrelsen verksamheternas kompetensbehov? Vilka bedömningar och analyser har gjorts beträffande kompetens/personalbehovet på kort och lång sikt? Vilka slutsatser dras/har dragits? Hur ser roll- och ansvarsfördelning ut beträffande kompetensförsörjningsfrågorna? Vilka åtgärder har vidtagits utifrån de analyser och slutsatser som dragits? Vilka är effekterna av vidtegna åtgärder ex. beträffande rekrytering av vissa kritiske yrkesgrupper? Har tillräckliga åtgärder vidtagits? Hur hanteras omvärldsförändringar? Hur speglar sig dessa i kommunen? Analyserer och redovisar kommunstyrelsen kommunens personalomsättning? Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna kompetensutveckling av befintlig personal? s Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna att kompetens överförs från de medarbetare som slutar till medarbetare som kvarstår? Finns det strategier/arbetsmodeller för hur man ska arbeta för att säkerställa en god personalförsörjning? Finns system för att årligen fånga upp behov av rekrytering i organisationen? 2.3. Revisionskriterier Kommunallegen, SFS 1991:900, kapitel 6, som reglerar styreisens uppgifter och nämndernas ansvar ~ Kommunstyrelsens och nämndernas reglementen Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för personalpolitiken 4

133 2.4. Granskningens avgränsning och genomförande Granskningen har skett genom dokumentstudier och intervjuer. Dokumentstudierna inbegriper övergripande policydokument, riktlinjer samt för granskningen relevante sammanställningar och analyser. Följande har intervjuats: kommundirektör, personalchef, förvaltningschef vid barn- och ungdomsförvaltningen, rektorer, förvaltningschef och avdelningschefer vid samhällsbyggnadsnämnden samt ledamot från personaldelegationen. 5

134 3. Roller och ansvar Av kommunstyrelsens' reglemente framgår att styreisen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger bi.a. att leda och samordna personalpolitiken. Kommunstyrelsen har två utskott (Arbetsutskottet/kommunalrådsberedningen och Planutskottet) och en delegation (Personaldelegationen). kommunen behandles frågor som rör personalen av kommunens personaldelegation. Personaldelegationen ska ta tillvara på kommunens intressen i löne- och avtalsfrågor. Kommunstyrelsen får, enligt sitt reglemente, i vissa fall delegere beslutanderätt till utskott eller delegation. Det finns vissa undantag, och det gäller exempelvis målformuleringer, överklaganden och myndighetsutövning. Ivår granskning har det framkommit att Kommunstyrelsen under 2014 och 2015 finte specifikt har behandlet frågor rörande kompetensförsörjning. Kalmar kommun har i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner ett delegeret nämndsansvar. Detta märks tydligt i organisationen också när det gäller personalfrågor. Ansvaret för både kompetensutveckling och kompetensförsörjning ligger på respektive förvaltning och enhet. Antaget av KF och reviderat D

135 4. Styrande dokument Nedan anges i korthet de dokument som behandlar och har inverkan på kommunens arbete med kompetensförsörjning och kompetensutveckling Budget 2015 Kalmar kommuns verksamhetsplan med budget 2015 är beslutad av kommunfullmäktige och i den framgår att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Visjonen är att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla personal för ett hållbart arbetsliv. Några av de insatser kommunen genomfört, är att all omsorgspersonal genomgått utbildning i den nationella värdegrunden. I skola och förskola har satsning gjorts på utvecklings- och karriärstjänster. Rätten till heltid är genomförd i stova delar av verksamheten. Kommunen har även satsat på ett ledarförsörjningsprogram för att säkra kompetensen i hela den kommunale organisationen. Kommunen ska jobba med att stärka lederskapet och har en målsättning att personalprocesserna ska vara kostnadseffektive och kvalitetssäkrade. Tillsammans med Linneuniversitetet ska de arbeta för att attrahere kompetenser och ta tillvara på de kreative och innovativa krafter som finns i Kalmar kommun Personalprogram Kalmar kommun har tagit fram ett personalprogram som är beslutat av kommunfullmäktige. Detta program riktev sig tili anstälida eller personer som är intresserade av en anställning i Kalmar kommun. Personalprogrammet innehåller följande delar: - Ny på jobbet - Samverken - Medarbetarskap - Lederskap - Hålibart arbetsliv - Lönepolicy och likebehandling - Mångfald och jämställdhet Ett avsnitt i personalprogrammet beskriver kompetensutveckling, där kommunen har som mål att ge en fortlöpande kompetensutveckling av hög kvalitet för att personalen ska kunna följa utvecklingen inom sitt yrkesområde. Ökad kompetens ger en ökad säkerhet i yrkesrollen, det innebär en effektivere och mer flexibel arbetsplats. Kalmar kommun erbjuder ett ledarförsörjningsprogram, för de medarbetare som är intresserade av och önskar kunskaper om lederrollen. Kalmar kommun som arbetsgivare erbjuder även kvalificerade internutbildningar inom både specifika kompetensområden och allmänna områden såsom data, arbetsmiljö, kvalitet och miljö. Kalmar kommun vill att personalen ska få möjlighet till ny kunskap och utvecklas som individ. I stova delar av verksamheten finns möjlighet för personalen att vara mentor, handledere eller introduktionsansvarig för nyanställda Verksamhetsledningssystem och verksamhetshandbokø Kalmar kommun har ett verksamhetsledningssystem, vers syfte är att systematiskt arbeta med kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöfrågor. Iden kommunövergripande verksamhetshandoken finns styrande och stödjande dokument och meller. Inom det område som granskningen omfattar finns bland annat rekryteringsprocessen beskriven, checklista vid introduktion av nyanställd och stöd vid genomförande av medarbetarsamtal. Därutöver finns även en mall för kompetensutvecklingsplaner. 7

136 Kalmar kommun är certifierad enligt ISO 9001 och På detta sätt vill kommunen säkerställa att det finns dokumenterade rutiner inom kommunens olika verksamhetsområden. Att kommunen lever upp till ISO-certifieringen säkerställs såväl av extern revision som av internrevisjon. Till stöd för arbetet med internrevisjonen finns upprättade frågelistor. I dessa frågelistor finns bl.a. ett avsnitt gällande Kompetensutveckling och medarbetarsamtal som berör frågor kring befintlig personals kompetensutveckling och behov av utbildning. Övergripande frågor auseende hur kommunen och dess nämnder och förvaltningar kartlägger och analyserar framtida behov av kompetensförsörjning behandlas dock finte. Resultatet av detta rapporteras till ansvariga chefer och till kommunens ledningsprupp. På möten med förvaltningschefsgruppen förs även minnesanteckningar gällande detta arbete. Den externa revisjonen har genomförts av BMG TØDA Certifiering AB. I denna revision har avvikelser noterats auseende användandet av checklistan för introduktion av nyanställda. Åtgärdspian har upprättats och berörda förvaltningar har rapporterat att avvikelserna är åtgärdade. I övrigt nämns att kompetenskartläggning har skett på en detaljerad nivå på Barnoch utbildningsförvaltningen och att kompetensbehovet utreds och fastställs varje år.

137 5. Strategier och arbetssätt 5.1. Kommunövergripande Kart/äggning, analys och strategi kommunens budget och verksamhetsplan beskrivs kommunens visjoner och målsättningar. Kompetensförsörjningen har en avgörande betydelse för budgetmålen och kopplingen till kompetens görs på ett flertal ställen. I avsnitt Verksamhet och medarbetare exemplifieras finsatser som gjorts för att vara en attraktiv arbetsgivare. Utöver detta innehåller budgetdokumentet inga tydliga strategier eller åtgärdsplaner för att klara kompetensförsörjningen i framtiden. Kalmar kommun har tagit fram en rapport rörande det långsiktiga behovet av personal. Personalenheten vid kommunledningskontoret gör bedömningar och analyser utifrån denna rapport. Syftet är att visa inom vilka områden kommunen behöver vidta åtgärder och att utgöra ett underlag i diskussionerna. Den senaste rapporten är upprättad för perioden rapporten framgår ett prognosticerat behov av personal samt beräknade personalavgångar. Rapporten redovisar det rekryteringsbehov som beräknas finnas fram till år Analysen uppdateras finte. Våra intervjuer ger signaler om att viss tveksamhet föreligger kring värdet av rapporten då analyser görs på en tioårsperiod i en omvärld där förändringar sker mycket snabbt. Övergripande behov av åtgärder och hur vissa rekryteringsbehov ska lösas framgår för vissa områden. Exempel är; ökad sysselsättningsgrad och samverken med övriga aktörer. I övrigt framgår inga specifika slutsatser eller förslag på åtgärder. Detta hanteras enligt kommundirektören och ordförande i personaldelegationen i verksamhetsplaner och budget. Ytterligere ett dokument som sammanställer uppgifter inom personalområdet är den personalöversikt som görs årligen. Sammanställningen ger en bild av den aktuelle situationen och även historiske jämförelser framgår. Denne analys utgör ett underlag för diskussioner i såväl personaldelegation, som i nämnder och andra forum inom kommunen. Omvärldsanalys och analys av kommunens behov av kompetensförsörjning sker på ett flertal olika sätt, till huvuddelen i möten av mer informell karaktär. Personalenheten vid kommunledningskontoret är med i olika nätverk, bland annat hos SKL, där de får övergripande information om det som är aktuellt inom personalområdet. Informationen förmedlas via träffar vidare inom kommunens olika verksamhetsområden. Då kontakten med Linneuniversitetet är av stor betydelse för kommunen har personalenheten också täta kontakter med Linneuniversitetet och har utsett en särskild universitetsstrateg. Enheten upplever att de har en hög beredskap och kan agere framåtsyftande och proaktivt. Ytterligere möten utgörs av träffar med jämförelsekommunerna och med fackliga företrädare. Dessa träffar sker både på politisk nivå och bland tjänstemän. Personaldelegationen har träffar med nämndernas presidier och med förvaltningarna där kompetensförsörjning och kompetensutveckling diskuteres. Den kartläggning som sker av kommunens personalsituation tar sin utgångspunkt i rapportering från förvaltningarna. Rapportering görs främst av pensionsavgångar men inkluderer även bristyrken och områden där det finns ett behov av kompetens i större grupper. Ett av verktygen som används för att kartlägga situationen är en ersättningsplanering vid generationsväxling. Förvaltningarna ska notere svårigheten att ersätta personal samt vilka åtgärder de planerer att vidte. Rapportering av rekryterings- och kompetensbehov som erhålls från förvaltningarna sammanställs i verksamhetsplan och i budget. PA-nätverk, ledningsgrupper och samverkansgrupper använder materialet och diskuterer frågorna aktivt. Personalchefen rapporterer till, och deltar vid verje möte med, personaldelegationen utifrån de inrapporterade siffror som D

138 förvaltningarna lämnar. Någon ytterligere analys har finte bedömts nödvändig att göra, finte heller att ta fram någon särskild strategi. Kommundirektören har finte fått i uppgift att göra eller till kommunstyrelsen/personaldelegationen rapportere några dokumenterade analyser för kommunen som helhet. Personaichefen har tagit fram ett dokument gällande pensionsavgångar och rekryteringsbehov där, pensionsålder, verktyg för kompetensförsörjning samt generationsväxiing framgår. Kalmar kommun har en låg personalomssättning på ca 2 %. Vidare har de en rörlig pensionsålder mellan år, med en genomsnittlig pensionsålder på 64,9 år. En av de slutsatser som dras är att förväntade pensionsavgångar kommer att öka på sikt är det 127 personer och 2024 förväntas 166 personer gå i pension. Dokumentet beskriver även personalstatistik, omvärldsanalys, organisationsöversyn samt kompetensanalys inför rekrytering. Precis som i budget 2015 beskriver Kalmar kommun vikten av samarbete med universiteten och framförallt Linneuniversitetet. Förvaltningscheferna förväntas lyfta frågor till personalenheten vid problem. De åtgärder som vidtas på en kommunövergripande nivå är främst av karaktären att styra resurser till de områden där satsninger behöver göras. Detta kan ske genom löneöversyn eller via satsninger på utbildning. Som exempel kan nämnas ledarförsörjningsprogram och chefsstöd. Löneförhandlingar sker Gentralt och för att ha kontroll över löneutvecklingen måste personalenheten godkänna eventuelle aysteg från ordinarie löneöversyn. Denne stäms sedan muntligt av med personaldelegationen. Framtida utmaninger enligt kommunen Merparten av kommunens målområden kommer att påverkas av hur kommunen lyckas med kompetensförsörjningen. Därutöver påverkas kommunen av samhällsutvecklingen och exempel som nämnts är migrations- och asylprocessen som kommer att få påverkan på behovet av socialsekreterare och introduktionshandläggare. På kommunövergripande nivå finns en utmaning i att entalet invånare förväntas uppgå till personer inom en 10-årsperiod. Detta kommer att få effekt på kommunens samtlige verksamhetsområden och i budgetprocessen för 2016 diskuteres detta aktivt. Kommunens ledende tjänstemän uppger att det finte finns några akuta rekryteringsbehov, med undantag av specifika tjänster. De "tarmrapporter" som kommit har finte faliit in. Det finns en beredskap för kommande pensionsavgångar och förändringar såväl inom kommunen som i kommunens omvärld. Kompetensutveckling kommunens verksamhetshandbok har kommundirektören fastställt en process för kompetensutveckling. Syftet är att beskrive processen för hur den Gentrala personalenheten arbetar med kompetensutveckling. Kompetensutveckling av befintlig personal hanteras inom olika nivåer inom kommunen. På en kommunövergripande nivå görs årligen en behovsanalys och ett utbildningsprogram. Detta program tas fram av tjänstemän på personalenheten. Förvaltningarna har möjlighet att lyfta de ämnen som de anser sig vara i behov av. Förvaltningsövergripande finsatser görs där förvaltningen har identifierat ett behov utifrån exempelvis noterade brister eller förändrade lagkrav. Den yrkesspecifika kompetensutvecklingen identifieras på individnivå och den utbildning som sker på individuell nivå tar sin utgångspunkt i medarbetarsamtalet. Samtlige anställda ska ha en kompetensutvecklingsplan där utgångspunkten är en kartläggning av nuläget och därefter en bedömning av behovet av utbildning. Kommunen använder ett IT-baserat utbildningsprogram, Viacompetence. I detta program finns kurskataloger och där sker anmälan till kurser. Programmet registrerer även individens genomförda utbildningar. 10

139 Kalmar kommun har en central budget för utbildning och för ledarutveckling. Därutöver läggs en budget av respektive förvaltning. budget 2015 nämns att en stor utmaning är att identifiers och rekrytera framtida chefer. Mot bakgrund av detta har kommunen ett ledarförsörjningsprogram vars mål är att identifiers kommande ledere och att formulere en kompetensprofil och utvecklingsplan. Rekrytering och introduktion Kommundirektören har i kommunens verksamhetsledningssystem fastställt en gemensam rekryteringsprocess. Syftet med processbeskrivningen är att klargöra arbetssättet vid rekrytering och att utgöra ett stöd till de anställda. kommunens gemensamma verksamhetshandbok finns även ett dokument som behandlar introduktion av nyanställda. Detta är fastställt av kommundirektören. Dokumentet beskriver syfte, ansvar och mentorskap inom kommunen och innehåller även en checklists att använ- ~fas vid nyanställning. I revisjonen i samband med fortsatt ISO-certifiering har vissa brister i användandet av rutinen konstaterats. Miljö- och kvalitetsansvarig inom kommunen har tillsett att åtgärdsplaner har vidtagits för att komma tillrätta med dessa brister. 11

140 6. Nämnderna 6.1. Barn- och ungdomsnämnden Kart/äggning, ana/ys och strategi Barn- och ungdomsförvaltningen kartlägger löpande kompetensen och framtida rekryteringsbehov. Man identifierar och matchar övertalighet och vakanser inför såväl hösttermin som vårtermin. Detta görs främst i förvaltningens olika geografiska nätverk, men också i de nätverk som utgår från de olika skolstadierna. Övertalighet och vakanser som finte kan matchas mot varandra rapporteras till förvaltningsledningen. Svårrekryterade tjänster rapporteras till personadelegationen. Rekryteringsprognoserna uppdateras halvårsvis och helårsvis och barn- och ungdomsnämnden informeras varje år i februari tillsammans med den årsrapport som då lämnas. Kartläggning av personal och befintlig kompetens sker genom att samla information om detta i en plattform på barn- och ungdomsförvaltningens hemsida. Övertalighet och vakanser registreras iplattformen av rektorn, och på så vis erhålls en överblick över personalbehovet. Rektorerna får endast göra en extern rekrytering om resurserna inom förvaltningen finte räcker till. Analyser av kompetensbehovet, för varje rektors verksamhetsområde, görs regelbundet och ger en bra överblick av hur nuvarande situation och framtida behov ser ut. Barn- och ungdomsförvaltningen har sedan flera år kartlagt förskollärares och lärares kompetens, för att se hur stor del av undervisningen som sker med behörig personal. Kartläggningen sker både på förvaltningsövergripande nivå och ner på individnivå. Kartläggningen av behörigheterna tillsammans med prognoser om väntade pensionsavgångar samt kommande barn- och elevtal ger en god vägledning i arbetet att uppskatta framtida kompetensbehov. Ansvaret för personalfrågor är delegerat till förvaltningens olika rektorsområden. För att stödja detta arbete och i syfte att på ett strukturerat sätt uppnå den mest optimala bemanningen har en projektgrupp Gentralt inom förvaltningen bildats. Gruppen arbetar med att förbättra kartläggning av behörigheter och har utvecklat en strategi för kompetensförsörjning. Strategin tar sin utgångspunkt i den förväntade ökningen av barn- och elevantal, pensionsavgångar samt införandet av lärarlegitimationer, med ett ökat rekryteringsbehov som följd. strategin framgår även behov av kartläggning och finsatser för att uppnå nämndens fastställda mål. Framtida utmaningar enligt barn- och ungdomsnämnden skollagen 2 kap 13 regleras den lagändring som inneburit en utmaning för Sveriges skolor och även för Kalmar kommun. Från och med den 1 juli 2015 är det krav på att lärare måste ha en lärarlegitimation för att självständigt få sätta betyg. Lagändringen har påverkat barnoch ungdomsförvaltningen då ett flertal lärare saknade lärarlegitimation när lagändringen fastslogs. För att stödja verksamheterna i arbetet att maximera behörigheten har en stödgrupp på förvaltningskontoret bildats. Stödgruppen syltar till att förbättra kartläggningen av behörighet samt att utveckla en kompetensförsörjningsstrategi. Enligt intervjuade har rektorerna på skolor engagerat sig för att deras personal ska ha en lärarlegitimation. För en del skolor har detta fungerat bra och inför höstterminen har lärarna en legitimation. För andra skolor har det inneburet att ett fåtal lärare tvingats sägas upp då de finte tagit sin legitimation. Enligt intervjuade har resurser och engagemang mellan rektorer och personal resulterat i att nästan all personal fått en lärarlegitimation. De intervjuede ser olika utmaninger inom verksamheten utöver lärarlegitimationen. En av de intervjuede ser en framtida utmaning gällande nyanlända flyktingbarn då språkbristen hos lärare kan leda till brister i undervisningen. Dagens lärare är finte flerspråkiga på den nivå 12

141 som framtiden kommer kräva. Kommunen ska säkerställa att alla elever får lika skolundervisning och det kan bli problematiskt på grund av språkbrister. Barn med neuropsykiatriska diagnoser tycks öka enligt en av de intervjuade. Detta ger ett ökat behov av specialpedagoger. Samtliga lärare bör ha en utbildning i specialpedagogik för att hantera förändringen. Kompefensutveckling Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar aktivt för utveckling av befintlig personal. I en pedagogisk arbetsgrupp diskuteras och lyfts förslag på områden för kompetensutveckling och en plan för kompetensutveckling tas fram för varje termin. Förvaltningen gör kontinuerlige analyser av behov av kompetensutveckling, bland annat med hjälp av enkäter och nationella prov. Enkäterna inriktar sig på både trygghet och pedagogik. De utvecklingsbehov enkäterna visar är de behov skolen bland annat prioriterer. Nationella prov är tester som kommer från Skotverket och mäter Sveriges elevers kunskap. Utifrån nationella proven kan gemensamma satsninger göras. Två satsninger som kommunen medverkar i är de nationella satsningarna Matematiklyftet och Läslyftet. Utöver dessa satsninger har Kalmar kommun även ett Slöjdlyft för att förbättra kompetensen och kunskapen inom slöjd. Barn- och ungdomsförvaltningen har även avsatt strategiske medel till Lärarlyftet II, som syftartill att fler lärare ska bli behöriga i bristämnena. Medarbetarsamtalen är av stor vikt för att fånga behovet av kompetensutveckling. Vid medarbetarsamtalen diskuteres både det som fungerat bra och det som kan bli bättre. Utifrån dessa diskussioner identifieras vilket kompetensutvecklingsbehov som föreligger. Kompetensutveckling ges både på individ-, grupp- och allmän nivå. Föreläsningar och andra hjälpmedel bokar skolverksamheten själva till de som behöver, alternativt kontaktar de Gentrala förvaltningen för att få hjälp. Ledarförsörjningsprogram är ett kompetensutvecklande program som ges till rektorer. Programmet innehåller kommunikation, lagerbete, konflikthantering samt medarbetarsamtal. Enligt en av de intervjuede är programmet givande och underlättar chefsrollen. Kalmar kommuns skolor har påbörjat ett projekt för att utveckla undervisningen. Upplägget är att rektorn deltar på lärarens lektion på förmiddagen, för att på ertermiddagen analysere lektionens upplägg tillsammans med läraren. Syftet är att lyfta fram vad som är bra och vilka utvecklingsmöjligheter snm finns. Rekrytering och introduktion När personal slutar och ny anställs görs alltid en överlämning. Det finns ingen formellt fastställd rutin för detta, men det finns personal som utarbetat egna rutiner för överlämning. När en överlämning av elever görs från årskurs 6 till årskurs 7 har rektorn en tydlig rutin för vilken lärare som ska träffa den nya för överlämning. Överlämningen syltar till att gå igenom hur den tidigare läraren arbetat samt hur eleven upplevts. En annan av de intervjuede mener också att en överlämning kan ske både muntligt och skriftligt. Det finns en tydlig ambition att genomföra en strukturerad överlämning från tidigare anställd till nyanställd genom en så kailad "bredvidgång". Om detta finte är möjligt görs en skriftlig överlämning. Vidare används en checklists för nyanställda för att all nödvändig information ska ges. 13

142 6.2. Samhällsbyggnadsnämnden Kart/äggning, ana/ys och strategi Samhällsbyggnadskontoret har under det senaste året genomfört organisationsförändringar, vilket innebär att kontoret har fått en ny struktur, ny organisation samt flera nya chefer. Förvaltningen har även arbetat för att på ett strukturerat sätt dokumentere de olika processerna inom kontoret. Förvaltningsledningen gör Hoggranna analyser av det rekryteringsbehov som finns inom verksamhetsområdet. Såväl pensionsavgångar som bristende kompetens har identifierats. Dokumentation görs i budget och verksamhetsplanen. Analysen ser lika ut i hela landet och ledningen bedömer därför att det finte finns något behov av att dokumentere den mer detaljerat för Kalmar kommun. Ett strategiskt tänkande uppges vara en förutsättning för att klara de rekryteringsbehov som finns. Genomförda organisationsförändringar har gjort att enheterna fått en större självständighet. Omorganisation och en brist på chefer kan ha lett till en känsla av oro och ett mindre stöd från såväl kommunledning som förvaltningsledning, något som vissa intervjuede noterat. Då planerade kompetensförstärkningar finte kunnat genomföras, bland annat på Brund av den höga konkurrensen på arbetsmarknaden och att man saknar tillräckligt många kompetente sökande, uppges att oron och känslan av ett mindre stöd från ledningen förstärks. De intervjuede på planenheten och bygglovsenheten funderer på enheternas och framtidens utveckling. Det framkommer att det finns funderingar gällande arbetsuppgifter och vilken kompetens som behövs för framtida utmaninger. Det vidtas flere åtgärder för att klara rekryteringsbehovet. Som exempei kan nämnas att samhällsbyggnadskontoret deltar i olika mässor för att marknadsföra Kalmar kommun. Kontakten med Linneuniversitetet och lantmäteriet har bedömts som ytterst viktige. Därutöver försöker förvaltningen påverka utbildningar i landet när det gäller praktikplatser mm. Enligt ledningen innebär "att synes", att berätta vad de gör och vad de kan erbjuda som arbetsgivare och arbetsplats, att Kalmar blir attraktivt som arbetsgivare. Åtgärderna uppges ha lett till en fördubbling av entalet förfrågningar om praktikplatser och sommarjobb och även en ökning av entalet sökande på vissa tjänster. Internt försöker förvaltningen inventera personalens kompetens för att kunna använda befintlig personal för att täcka upp kompetensbehovet, exempelvis då man tillsätter projektledare. Framtida utmaninger enligt samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret är medvetet om vilka utmaninger som väntar. Det råder stor konkurrens mellan kommunerna i Sverige om kompetente chefer och handläggare som har en inriktning mot samhällsbyggnadsområdet såsom olika typer av ingenjörer, arkitekter och personer inom miljöområdet. Specialister med en sådan kompetens är en bristvara i Sveriges alla kommuner och de intervjuede mener att Kalmar kommun måste bli attraktivare och synas mer för klara konkurrensen. Kontakten med universiteten och främst Linneuniversitet bör förbättras för att kunna fånga upp nyutexaminerade innan de lämnar Kalmar stad. Ytterligere utmaninger ligger i att hitta och erbjuda helhetslösningar inom kommunen. En situation som uppkom under en rekrytering var att dennes anhörige finte lyckades få arbete i Kalmar och därmed kunde finte rekryteringen genomföras. Kompetensutveckling Medarbetarsamtalen är en central del i att fånga upp behovet av kompetensutveckling. dessa samtal kan individen ta upp egna önskemål och ansvarig chef kan framföra vilken utveckling som han/hon ser framöver. Utifrån medarbetarsamtalen Bes en helhetssyn på förvaltningens och de olika enheternas behov. 14

143 På Brund av besparingskrav har resursfördelningen sedan 2014 gällande utbildning förändrats. Det är numera en förvaltningsövergripande budget som fördelas efter behov och efter ansökan hos förvaltningschefen. Fördelen med detta är att det möjliggör en helhetsbiid av utbildningsbehovet samtidigt anser vissa intervjuade att förändringarna i resurstilldelning hämmar kompetensutvecklingen. Kompetensförsörjningsplaner kommer under 2015 att tas fram för samtliga enheter. Dessa planer baseras på de behov som finns i verksamheten och dess mål tillsammans med de individuelle kompetensutveckiingsplaner som görs i samband med de årlige medarbetarsamtalen. Då det finns problem att finne erfarne chefer behöver kommunen arbeta mer med chefsrekrytering och chefsförsörjning. Ledarutvecklingsprogrammet kan förbättras och man tittar nu på särskilda finsatser för samhällsbyggnadskontoret. Rekrytering och introduktion När samhällsbyggnadskontoret rekryterar ny personal används en särskild checklists som innehåller nödvändig information för den nyanställde. För nyanställda i Kalmar kommun Bes alltid en introduktionsutbildning som innehåller övergripande information om kommunen. När en nyanställd börjar sin anställning hos samhällsbyggnadskontoret tilldelas personen en mentor. Mentorskapet syltar till att på ett snabbt och effektivt sätt introducers den nyanställde i sine arbetsuppgifter och i organisationen. Mentorn är ofte en anställd som arbetar i samme enhet och med liknande arbetsuppgifter som den nyanställda. Vid en nyanställning ska överlämning ske av den person som ska sluta. Detta hinner dock ofte finte slutföras innan personen som ska sluta lämnar arbetsplatsen. 15

144 7. Bedömningar och svar på revisionsfrågorna 7.1. Övergripande nivå Enligt 6 kap 1 kommunlagen ska kommunstyrelsen ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Detta inkluderer att följa tillgång och behov av personal och kompetens. Ansvaret för personalfrågor är enligt kommunstyrelsens reglemente delegeret till ett utskott inom styrelsen, personaldelegationen. Mot bakgrund av att kompetensförsörjning är av avgörande betydelse för att kommunen ska uppnå sine målsättningar anser vi att kommunstyrelsen på ett mer formaliserat sätt bör informere sig om och behandla frågor rörande personalsituationen för kommunen som helhet. Vår sammenfattende bedömning är att personaldelegationen inom kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret har svaret för en god överblick av kompetensförsörjningen inom Kalmar kommun. Kalmar kommun har ett flertal dokument med gedigen information och statistik som omfattar såväl nuvarande personalsituation som kommande behov. Några tydliga strategier kring hur kommunen ska möta dessa behov finns finte nedtecknade. Kommunen har bedömt att arbetet av mer informell karaktär såsom nätverksträffar, möten i personaldelegationen, möten med förvaltningsledningar och nämnder är tillräckligt för att möta de krav som ställs på verksamheterna. För att öka tydligheten gör vi bedömningen att mer strukturerade och dokumenterade strategier skulle leda till en större möjlighet att uppnå kommunens målsättningar. Detta skulle med fördel kunna göras i personalavsnittet i det årlige budgetdokumentet. Kalmar kommun är ISO-certifierad vilket säkrar att det finns dokumenterade och fungerande rutiner inom kommunens verksamhetsområden. Detta omfattar även personalområdet, såsom rekrytering, introduktion och utbildning. Den externs revisjonen som genomfördes för 2014 resulterade i en rekommendation om fortsatt certifiering. årsredovisningen för 2014 finns uppföljning av mål som i viss mån har bäring på kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Vår bedömning är att denne del kan tydliggöras och utökas. Ansvaret för kompetensförsörjning och kompetensutveckling är tydligt. Kommundirektörens sätt att direkt kommunicera med förvaltningscheferna bedöms skapa bra förutsättningar för att styra verksamheten och dessa frågor. Rektorer och enhetschefer har en direkt kontakt med förvaltningsledningen vilket skapar bra förutsättningar för att hela kedjan arbetar mot samme mål Nämnderna Barn- och ungdomsnämnden Vår bedömning är att barn- och ungdomsförvaltningen har en god kontroll över sin verksamhet, tillgång och behov av kompetens. Vi grundar vår bedömning på de analyser verksamheten och ledningen kontinuerligt gör gällande framtida behov, utmaninger och kompetensutveckling. Förvaltningen har arbetat med att skapa tydliga karriärvägar för att höja attraktiviteten som arbetsgivare. Barn- och ungdomsförvaltningen har tillsammans med skolorna en god dialog som underlättar det fortsatte arbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen har en årlig process för att matcha vakanser och övertalighet. De har tydliga rutiner för att kartlägga och dokumentere kompetensbehovet. Därutöver harde en rekryteringsprognos som uppdateras årligen. Processen hos samhällsbyggnads-

145 kontoret är finte fullt ut så tydlig. Den nya organisationen och ett flertal nya chefer gör att de är i uppstarten av processen. Samhällsb yggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret bedöms ha en god kontroll av de förutsättningar som gäller för tiligång och behov av kompetens. Bedömningen görs utifrån de intervjuer vi har genomfört som ger en samstämmig bild av rekryteringsbehovet och de utmaninger som förvaltningen stär inför. Vi noterer att några strategier för kompetensförsörjning finte finns nedtecknade. Enhetschefer har visjoner och tankar om hur de ska hentere förändringar men det är tankar som saknar dokumentation. Långsiktiga strategier och dokumentation kan förbättras. Detta leder till en ökad tydlighet och därmed bör förutsättningar för att lyckas bli bättre. Nämnden bör i detta auseende ta en mer aktiv roll. Vid våra intervjuer har det framförts behov av att förvaltningarna ikommunen bör samverka i frågan om kompetensutveckling för att ta vara på och behålla framtida kompetens/specialistkompetens. Detta för att finte förlora tänkbar rekrytering på grund av exempelvis boende eller anhörigas situation. Vi delar synen på detta behov och bedömer att kommunstyrelsen med kommunledningskontoret kan förstärka samordningen mellan förvaltningarna. Vi bedömer att samhällsbyggnadskontoret vidtar åtgärder för att lösa den kompetensbrist som finns utifrån de förutsättningar som finns. Detta grundar vi på det faktum att Kalmar kommun och Sveriges kommuner tillsammans står inför en konkurrenssituation där personal inom samhällsbyggnad är en bristvara. Vi rekommenderar därför att en detaljerad plan kring samarbetet med finneuniversitetet och marknadsföring av kommunen bör göras. Behovet av en kommunövergripande samordning gällande rekrytering av medflyttande partner är tydligt hos samhälisbyggnadskontoret. Näringslivskontoret har totsar och de kommunala botagen är involverade. Vår bedömning är att kommunen bör arbeta fram en strategi för möjligheten till s.k. tandemrekrytering. En strategisk viktig fråga som nämns i flere dokument och i flere intervjuer är kontakten med Linneuniversitetet. Vi anser att kommunen på flere nivåer arbetar aktivt med detta. Försök görs för att pä ett bra sätt lösa frågor kring lokaler och infrastruktur, praktikplatser erbjuds och kommunen har en utsedd universitetsstrateg. Medvetenheten om att fortsätta utveckla kontakterna och samarbetet är hög Svar på revisionsfrågor Nedan beskrivs i komprimerad form de bedömningar som görs utifrån respektive revisionsfråga. Därefter redogörs för slutsatser och svar på den övergripande revisionsfrågan. Revisionsfråga Svar Analyserer och säkerställer kommunstyrelsen Ja, indirekt via personaldelegationen och verksamheternas kompetensbehov? kommunledningskontoret. Vilka bedömningar och analyser har gjorts beträffande kompetens/personalbehovet på kort och lång sikt? Vilka slutsatser dras/har dragits? På såväl övergripande nivå som på förvaltningsnivå har analyser av kompetensbehovet genomförts. Samhällsbyggnadsnämnden står inför store utmaninger och vidtar ätgärder för att komma tillrätta med kompetensbrist. I övrigt har kommunen en god kontroll över situationen och något skut behov har finte identifierats. 17

146 Hur ser roll- och ansvarsfördelning ut beträffande kompetensförsörjningsfrågorna? Vilka är effektevna av vidtegna åtgärder ex. beträffande rekrytering av vissa kritiske yrkesgrupper? Har tillräckliga åtgärder vidtagits? Hur hanteras omvärldsförändringar? Hur speglar sig dessa i kommunen? Analysevar och redovisar kommunstyrelsen kommunens personalomsättning? Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna kompetensutveckling av befintlig personal? Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna att kompetens överförs från de medarbetare som slutar till medarbetare som kvarstår? Ansvaret är delegeret till nämnder och förvaltningar. Vi gör bedömningen att ansvaret är och uppievs som tydligt. Granskade nämnder har viset att de åtgärder som vidtagits delvis givit resultat. Barnoch utbildningsnämnden har i dagsläget endast några ensteka lärare utan legitimation. Samhällsbyggnadskontoret har märkt ett ökat fintresse för praktikplatser och utannonserade tjänster. Delvis. Åtgärder inom Barn- och ungdomsnämnden har lett till goda resultat. Inom samhällsbyggnadsnämnden syns resultat i vissa rekryteringsfrågor, medan det för vissa tjänster alltjämt finns ett rekryteringsbehov. Omvärldsanalys och analys av kommunens behov av kompetensförsörjning sker på ett flertal olika sätt, till huvuddelen i möten av mer informell karaktär. Personal är med i olika nätverk och förmedlar information till berörda. I årsrapporter och i budget återfinns även omvärldsanalyser. Ja Ja, detta sker på olika nivåer inom kommunen och samtlige anställda haren kompetensutvecklingsplan. Delvis. Det finns rutiner för överlämning som till viss del kan förbättras genom att de dokumenteras på ett enhetligt sätt. Finns det strategier/arbetsmodeller för hur man ska arbeta för att säkerställa en god personalförsörjning? Finns system för att årligen fånga upp behov av Ja. rekrytering i organisationen? Delvis. Arbetet är till viss del av informell och muntlig karaktär och för att öka tydligheten gör vi bedömningen att mer strukturerade och dokumenterade strategier skulle leda till en större möjlighet att uppnå kommunens målsättningar. Växjö Kristina Lindstedt Certifierad kommunal yrkesrevisor Helena Hellgren Verksamhetsrevisor 18

147 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva Andersson BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Prövning om elev vid fristående skola ska åläggas skolgång inom det offentliga skolväsendet Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lämna Västra skolans anmälan om elevens frånvaro utan åtgärd. Bakgrund Västra skolan har anmält till barn- och ungdomsnämnden att en elev i år 8 haft en stor frånvaro från skolan under vårterminen 2015 och början av höstterminen Eleven har under vårterminen haft stor anmäld frånvaro och de sista tre veckorna på vårterminen var inte eleven alls i skolan. Skolan har haft daglig kontakt med vårdnadshavarna. Eleven kom inte till skolstarten i augusti. Den 20 augusti åker en specialpedagog hem till eleven för att försöka få honom till skolan. Eleven fortsätter att vara borta från skolan. Skolan gör en orosanmälan till socialtjänsten den 25 augusti. Utredningen visar att Västra skolan har de kontakter och vidtagit de åtgärder motsvarande vad en offentlig skola kan skapa och vidta. Mats Linde Förvaltningschef Eva Andersson Samordnare Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Eva.Andersson@kalmar.se

148

149

150 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Liselott Göth-Hallgren BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Svar på motion (MP) "Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer" Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta barn- och ungdomsnämndens yttrande som svar på motion från Patricia Vildanfors (MP) om fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer. Bakgrund Miljöpartiet yrkar i motion Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer : att öka andelen ute/naturförskolor i Kalmar kommun att kommunen antar som mål att det ska finnas minst en ute/naturförskola i varje skolområde att barn- och ungdomsförvaltningen får i uppdrag att stärka utomhuspedagogiken i kommunens förskolor och grundskolor. Sammanfattning av svar på motionen Barn- och ungdomsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning har som ambition att kunna erbjuda vårdnadshavarna någon form av uteförskola/uteverksamhet i varje geografiskt nätverk. Dessa ser olika ut utifrån enhetens förutsättningar. Vi avser också att uppmuntra förskolor att tänka ute-/naturförskolor vid nybyggnation eller utökning av avdelningar på enheten. I dag kan vi i sex av sju geografiska nätverk erbjuda uteverksamhet på olika sätt. Kompetensutveckling och ökade kunskaper inom området på förskolorna kommer fortsätta att uppmuntras. Förskolecheferna har med stöd av skollagen rätt att i stor utsträckning utforma sin verksamhet utifrån de förutsättningar som finns och den verksamhetsidé och profil som önskas. Allt för att uppfylla de mål och ambitioner som styr verksamhetens väg mot barnens lärande och för att utveckla kunskapsområden som ex. matematik, svenska, naturvetenskap och teknik. Vi ser idag att vi har en stor ambition och kunskap inom området/metoden utepedagogik och många av förskolorna arbetar utomhus med sin verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax liselott.goth-hallgren@kalmar.se

151 BUN 2015/ (4) Intresset är stort av att veta mer och vi har därför fortbildning och lära av varandraforum när så önskas och ligger i linje med prioriterade målområden. Dilemman vi har är att dessa uteverksamheter ofta drivs av eldsjälar, efterfrågan om dessa verksamheter är olika stor i olika områden och åldersgrupper på barnen. Vi ser också att förskolorna har mer eller mindre optimala förutsättningar genom geografiska lägen, söktryck på platser, intresserade vårdnadshavare osv. Enligt skollagen ska barn erbjudas förskoleplats inom fyra månader och detta uppfyller vi. Dock kan vi inte alltid garantera plats i annat område. Plats erbjuds då i det egna upptagningsområdet inom denna tid. Inför nybyggnation och utökning av avdelningar kan huvudmannen uppmuntra förskolechef och enhet att fundera kring uteförskola som alternativ. Dessa diskussioner kan också föras vid resursdialogerna och vara aktiviteter i verksamhetsuppdragen, om de bedöms öka måluppfyllelsen. Förslag till svar på denna motion, är framtagen i samråd med södermöre kommundelsnämnd. Utgångspunkt Enligt skollag och läroplan är det förskolechefen som har ansvaret för sin organisation Skollagen: 2 kap - Huvudmän och ansvarsfördelning 2 kap. 10 Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Läroplan för förskolan: 2.7 Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolans uppdrag: ur Skollagen 1 kap. 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Förskolornas förutsättningar Kalmar kommun (barn- och ungdomsförvaltningen och Södermöre kommundel) har 19 förskoleenheter, uppdelade i 7 geografiska nätverk. I dessa nätverk har förskolorna olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Förskoleenheternas yttre förutsättningar kan vara: antal barn, avdelningar och anställd personal i hur många olika hus och/eller olika adresser man har sin verksamhet personalens specialkompetenser förskolor som finns centralt i Kalmar och förskolor mer i landsbygd och på mindre orter byggnationer efterfrågan av förskoleplatser Förskolornas inriktningar Många av förskolorna i Kalmar har idag eller håller på att arbeta fram en gemensam verksamhetsidé/profil eller inriktning för sitt pedagogiska arbete och sin verksamhet på enheten. Detta bidrar till en tydlighet inom och utom organisationen och knyter samman enheten i hur verksamheten ska utformas (dvs.

152 BUN 2015/ (4) hur man arbetar, vilka förutsättningar som finns och/eller behövs) för att barnen ska ha möjlighet att utvecklas och lära i enlighet med målen i våra styrdokument. Några inriktningar kan vara: Uteförskola/uteavdelningar/utepedagoger Reggio Emilia inspiration Interkulturellt förhållningssätt Jämställdhet Utifrån ämnen ex. matematik, språkutvecklande arbetssätt, naturvetenskap och teknik Kompetensutveckling I Kalmar finns en långsiktig central kompetensutvecklingsplan för personalen i våra verksamheter. Denna plan är en del i det systematiska kvalitetsarbetet och fokuserar på några noga utvalda områden/ämnen som bedöms höja måluppfyllelsen för barn och elever i vår verksamhet. Dessa är för förskolans del: Kurs i pedagogisk dokumentation, under ett läsår Kurs i språkutvecklande arbetssätt, under ett läsår Matematiklyftet, under ett läsår NTA (Naturvetenskap och teknik för alla), en förskola deltar Ämnesgrupper i matematik och svenska, samtidigt och i samarbete med grundskolans ämnesgrupper Utöver dessa insatser arbetar man med kompetensutveckling även på enheterna, utifrån de utvecklingsområden och behov som är identifierade. Vårdnadshavarens val av förskola Vårdnadshavare har valfrihet att ansöka om barnomsorg på den förskola man önskar, även utanför det upptagningsområde familjen bor i. Man kan ansöka om annan förskola av olika skäl; geografisk placering, förskolans inriktning m m. Ansökan ska ske senast 4 månader innan man är i behov av förskoleplats. Förskoleenheten, som familjen geografiskt tillhör, är den som man i första hand blir erbjuden plats på, om man ej ansökt och blivit erbjuden plats på annan förskola. Då förskolorna har olika yttre förutsättningar, innebär då detta att familjen erbjuds plats på den avdelning där en ledig förskoleplatsplats finns. Nuläge Alla förskolor arbetar mot samma mål i våra styrdokument dvs. innehållet i verksamheten (vad). De har stor frihet i att utforma och organisera sin verksamhet på olika sätt (hur) och utifrån sina förutsättningar. En stor del av förskolorna är Grön flagg-certifierade (13 av 19) vilket innebär att man arbetar målmedvetet med miljön. I alla geografiska nätverk utom ett, finns förskolor som arbetar med utepedagogik på olika sätt som: Uteförskola/Naturförskola Utepedagoger Uteavdelningar Allt man kan göra inne kan man göra ute (pedagogisk miljö ute)

153 BUN 2015/ (4) Vid de månatliga mötena där förskolecheferna träffas, diskuteras kontinuerligt bl.a. behov av kompetensutveckling, likvärdig förskola, måluppfyllelse och giftfri förskola I det forumet har också en diskussion med projektledaren för Skälbyträdgården och aktiviteter för förskolan, påbörjats. I slutet av oktober kommer pedagoger att få en föreläsning av Torsten Kellander (välkänd forskare och utepedagog) kring Innovativt lärande i utemiljöer. Han delar även med sig av erfarenheter från Malmö stad där han har fått pris för skapandet av den mest innovativa skolgården. På höstlovet 2016 kommer åter SkolpratKalmar att genomföras där personal genom korta föredrag lär av varandra innehåll och metoder i undervisningen. Utmaningar och framtid Barnkullarna ökar i Kalmar och vi bygger och utökar både med avdelningar och nya förskolor för att möta upp det stigande behovet av förskoleplatser. I Kalmar kan vi idag erbjuda familjerna plats för sina barn inom de lagstadgade fyra månaderna. Dock inte alltid på en förskola i ett annat upptagningsområde än det egna. Vi har ibland dilemmat att familjen endast önskar plats på en avdelning med uteprofil. Om denna avdelning/förskola inte har några lediga förskoleplatser tackar man då nej till ledig och erbjuden plats på en annan avdelning. Samma sak gäller det omvända när man som familj tackar nej till erbjuden plats på uteförskola. Man väljer då ibland att stå kvar i förskolekön tills plats blir ledig på önskad förskoleavdelning. Ofta är det familjer med de äldre barnen som önskar uteförskola/naturförskola. Då alla barn enligt skollagen ska erbjudas förskoleplats inom fyra månader i närheten av bostaden, måste vi kunna erbjuda plats på förskolan där det finns lediga förskolplatser. Detta kan bli problematiskt med snäva profiler nu när barnkullarna ökar och behovet av förskoleplatser ökar. En uteförskola/naturförskola behöver vissa inre och yttre förutsättningar. Dessa finns inte på alla förskolor eller i alla nätverk. Att arbeta i och med en uteförskola/naturförskola som metod för det lärandeuppdrag som förskolan har, kräver en engagerad och kunnig personal inom området. Det behövs också en väl genomtänkt organisation för exempelvis personalplanering så verksamheten inte står och faller med eldsjälarna. I dialog med förskolecheferna kan huvudmannen uppmuntra till att fundera över alternativet uteförskola exexpelvis under resursdialogen eller när man planerar för utökning eller nybyggnation på förskoleenheten. På detta vis skulle det bli en del i den planering som görs för förskolans resurser och utökningen i syfte att öka måluppfyllelsen och valfriheten för barnens vårdnadshavare. Detta kan också vara aktiviteter som görs för en ökad måluppfyllelse i verksamhetsuppdragen. Mats Linde Förvaltningschef Liselott Göth-Hallgren Planeringssekreterare

154 MOTION FLER UTE/NATURFÖRSKOLOR TILL KALMARS BARNFAMILJER! I arbetet för att skapa en giftfri förskola och skola är det i utemiljön som är det allra bästa att vara. Det finns mycket forskning och beprövad erfarenhet som visar att barn håller sig friskare när de får vistas mycket ute. Alltfler barn idag växer upp med olika astma- och allergisjukdomar. Det finns många barnfamiljer som kan intyga om hur deras barn sällan är sjuka när de fått gå i en ute/naturförskola. Ytterligare forskning visar att barn stärker sin minnes- och koncentrationsförmåga i utemiljön, vilket förbättrar lärandet. Barn har i modern tid blivit mer stillasittande och många barn ägnar en stor del av sin fritid inomhus. Det är av största vikt att träna våra barn att vara och röra sig ute dagligen. Våra barn spenderar en stor del av sin tid i förskola och skola och det är där vi har chans att ge alla barn denna möjlighet. Redan idag är det en stor del av förskolornas verksamhet som bedrivs utomhus, men det är få i Kalmar som verkligen specialiserat sig på att vara en uteförskola, eller naturförskola som det ofta kallas. Ju äldre eleverna blir desto mer avtar lärandet i utemiljön. Detta är något vi vill vända. Elever i alla åldrar behöver sin närmiljö som lärmiljö. Det behövs bättre förutsättningar för pedagoger och skolor att utveckla detta. Som resurs och möjlig samarbetspartner har vi Torslunda forskningsstation på Öland som bland annat specialiserat sig på utomhuspedagogik och lärande i närmiljön. En annan fördel med utemiljön är också att den är en lokal som inte kostar något. Lokalkostnaderna för förskolor och skolor är dyra pengar och Kalmar har ett stort lokalbehov både vad gäller förskolor och skolor. Om vi använder oss mer av utemiljön så kan vi på samma gång som vi gör en friksvårdssatsning på våra barn oockså spara pengar. I många fall kan fler byggnader bli aktuella som förskola om verksamheten främst är tänkt att bedrivas utomhus. Möjligheten för alla barnfamiljer att välja I Kalmar har vi uteförskolor på några enstaka platser, en för 5-åringarna på Värsnäs (Lindsdalsnätet) och en för 5-åringarna på Skälby (Vasanätet). På senaste tiden är det ytterligare några uteavdelningar som öppnats. Miljöpartiet vill se att kommunen stödjer dessa initiativ och ger en reell möjlighet för alla barnfamiljer att låta sina barn gå i en ute/naturförskola. Oavsett skolområde så ska möjligheten finnas att välja en förskola för sina barn som i huvudsak bedriver sin verksamhet utomhus. Idag finns inte den möjligheten för alla familjer. Rektorer och förskolechefer är de som ansvarar och beslutar över sin verksamhets inriktning, men politik och förvaltning kan pusha på och ge stöd för en önskad utveckling. Miljöpartiet yrkar därför på; - att öka andelen ute/naturförskolor i Kalmar kommun. - att kommunen antar som mål att det ska finnas minst en ute/naturförskola i varje

155 skolområde. - att barn- och ungdomsförvaltningen får i uppdrag att stärka utomhuspedagogiken i kommunens förskolor och grundskolor. Patricia Vildanfors (MP)

156 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh BUN 2015/ Barn- och ungdomsnämnden Vinterpris Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att införa Vinterpris enligt förslag från och med år Bakgrund En av barn- och ungdomsnämndens viktigaste utmaningar är att utveckla eleverna så långt som möjligt i sitt lärande. Därför vill barn- och ungdomsnämnden införa ett Vinterpris som fokuserar på meritvärde 1, för att inspirera elever till bättre och bättre prestationer. Valet av meritvärde istället för behörighet till gymnasiet eller fullständiga betyg som mått har sin grund i att meritvärdet mäter betygskvaliten som är i sin tur är ett mått på hur långt eleverna har hunnit i sin kunskapsutveckling. För att uppmärksamma just kunskapsutvecklingen vill nämnden införa två typer av priser. Ena typen premierar klasser som har nått längst i sin kunskapsutveckling, genom högsta genomsnittliga meritvärdet. Andra typen premierar klasser som har gjort störst framsteg mellan åren för att på så sätt uppmärksamma och lyfta fram positiva utvecklingsprocesser. Tidigare har skolor med de bästa resultaten premierats i samband med sommarbetygen. Eleverna i årskurs 9 har då inte kunnat uppmärksammas tillräckligt och inte heller hunnit göra något tillsammans för ett eventuellt pris. Därför kommer barn- och ungdomsnämnden nu att fokusera på höstterminsbetygen, och istället premiera dessa prestationer. Utdelning av priserna kommer att ske årligen, före sportlovet. 1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 340 poäng. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Emad.Soukiyh@kalmar.se

157 BUN 2015/ (2) Priser Klassen inom barn- och ungdomsförvaltningen med högst genomsnittligt meritvärde 2 efter höstterminsbetygen i årskurs 7, årskurs 8 och årskurs 9. Totalt tre priser. Klassen inom barn- och ungdomsförvaltningen med bäst utveckling av det genomsnittliga meritvärdet mellan höstterminsbetygen i årskurs 7 och höstterminsbetygen i årskurs 8 samt klassen med bäst utveckling mellan höstterminsbetygen i årskurs 8 och höstterminsbetygen i årskurs 9. Totalt två priser. Summa Tiotusen kronor per klass att använda till en studieresa. Mats Linde Förvaltningschef Emad Soukiyh Administrativ chef 2 För genomsnittligt meritvärde divideras elevernas sammanlagda poäng med antal elever.

158 Barn- och ungdomsnämnden Anmälnings- och kännedomsärenden 1. Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll , Slopad reducering av avgiften för 15-timmarsplats i förskolan (dnr 2015/0231). 2. Skrivelse från C-klassen på Tullbroskolan om bl.a. sin utemiljö samt ordförandens svar (dnr 2015/0932). 3. Samverkansavtal med KLT avseende resor korttidsboende (dnr 2015/0962). 4. Skrivelse från Friskolornas riksförbund om kompensation för höjning av arbetsgivaravgiften samt information i frågan från ekonomichef Urban Sparre. 5. Frågor om klasstorlek och lokal gällande förskoleklass Falkenbergsskolan samt ordförandens svar (dnr 2015/1001). 6. Skrivelse från Södra skolan om resursfördelningen samt ordförandens svar (dnr 2015/1002). 7. Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor. Anmälan av delegationsbeslut 1. Förvaltningschefens beslut november: C 1 Anställning, D 4 Beslut om rutinmässiga ombudgeteringar. 2. Samordnare barn i behov av särskilt stöd, beslut oktober: B 6 Beslut om mottagande av elev i grundsärskola (dnr 2015/0576, 2014/0461, 2015/0579). 3. Förskolechef Förskolan Oxhagen-Malmen, beslut oktober: A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2015/0581, 2015/0906). 4. Rektor Lindöskolan, beslut ht 2015: C 3 Anställning. 5. Förskolechef Förskolan Lindö, beslut oktober: C 3 Anställning. 6. Rektor Rocknebyskolan, beslut oktober: B 14 Beslut om att placera elev i annan kommun än hemkommunen (dnr 2015/0929). 7. Rektor Vasaskolan, beslut oktober: B 11 Avslag på begäran om skolskjuts (dnr 2015/0961). 8. Förskolechef Förskolan Oxhagen-Malmen, beslut oktober: A 3 Beslut om nedsättning av barnomsorgsavgift (dnr 2013/0626, 2013/0725). 9. Förskolechef Förskolan Oxhagen/Malmen, beslut oktober: A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2015/0963). 10. Rektor Lindöskolan, beslut oktober: A 2 Beslut om att ta emot barn från annan kommun än hemkommunen (dnr 2015/0972, 2015/0973), A 9 Beslut om att placera barn i annan kommun än hemkommunen (dnr 2015/0974), B 13 Beslut om att ta emot elev från annan kommun än hemkommunen (dnr 2015/0972, 2015/0973), B 14 Beslut om att placera elev i annan kommun än hemkommunen (dnr 2015/0974). 11. Rektor Vasaskolan, beslut oktober: A 3 Beslut om nedsättning av barnomsorgsavgift (dnr 2013/0728, 2015/0977). 12. Förskolechef Förskolan Oxhagen-Malmen, beslut oktober: A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2014/0749). 13. Chef Mottagningsenheten, beslut oktober: C 3 Anställning. 14. B 21 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (se anmälnings- och kännedomsärendet Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor ).

159 UTDRAG 1 (4) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 156 Slopad reducering avgiften för 15-timmarsplats i förskolan Dnr KS 2015/0411 Handlingar Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll den 25 maj 2015, 121. Södermöre kommundelsnämnds protokoll den 22 april 2015, 63. Yttrande från Södermöre kommundelsnämnd den 19 augusti Maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Barn- och ungdomsförvaltningens skrivelse den 12 augusti Barn- och ungdomsnämndens protokoll den 26 augusti 2015, 53. Kommunstyrelsens protokoll den 1 september 2015, 188. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 2015 att återremittera förslaget (minoritetsåterremiss) om att slopa reduceringen av avgift för 15-timmarsbarn i förskolan. Återremissens syfte var att ta fram en alternativ fördelningsmodell, baserad på såväl inkomst, som vistelsetid. Barn- och ungdomsnämnden har beskrivit effekterna för föräldrarna om reduceringen av avgiften för 15-timmarsbarn i förskola tas bort samt redovisat några beräkningar gällande andra varianter på taxan. Utifrån redovisningen föreslår barn-och ungdomsnämnden att reduceringen av avgift för förskolebarn med vistelsetid under 15 timmar i veckan upphör fr.o.m. 1 januari Kommunstyrelsen har tillstyrkt förslaget. Överläggning Under överläggningen redovisas följande förslag: 1. Bertil Dahl (V) med instämmande av Christopher Dywik (KD), Annica Carlsson-Wistedt (MP), Jonas Lövgren (M), Britt Dicksson (M), Patricia Anslaget på kommunens anslagstavla den 13 oktober 2015

160 2 (4) Kommunfullmäktige UTDRAG Sammanträdesdatum Vildanfors (MP) och Thoralf Alfsson (SD) föreslår att kommunfullmäktige återremitterar ärendet för att se över taxan ur ett fördelningspolitiskt perspektiv. 2. Lasse Johansson (S) med instämmande av Björn Brändewall (FP) och Johan Persson (S) föreslår att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. 3. Bertil Dahl (V) föreslår i andra hand, om kommunfullmäktige beslutar att inte återremittera ärendet, att kommunfullmäktige avslår kommunstyrelsens förslag. Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om kommunfullmäktige vill avgöra ärendet idag eller återremittera det. Han finner att kommunfullmäktige vill avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsproposition: Den som vill avgöra ärendet idag röstar ja, den som vill återremittera det röstar nej. Vid omröstningen avges 37 ja-röster och 24 nejröster (hur var och en röstar framgår av bilaga A). Det innebär att kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Härefter frågar ordföranden om kommunfullmäktige vill bifalla eller avslå kommunstyrelsens förslag. Han finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsproposition: Den som vill bifalla kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som vill avslå det röstar nej. Vid omröstningen avges 37 ja-röster, 13 nej-röster och 11 ledamöter avstår från att rösta (hur var och en röstar framgår av bilaga B). Det innebär att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att reduceringen av avgift för förskolebarn med vistelsetid under 15 timmar i veckan upphör fr.o.m. 1 januari Reservationer Ledamöterna från V, M, MP, SD och KD reserverar sig mot beslutet till förmån för egna förslag. Protokollsanteckningar Ledamöterna från M, FP och KD redovisar en protokollsanteckning enligt följande: För hushållen med lägst inkomst innebär en slopad avgiftsreducering liten skillnad i kronor räknat, men samtidigt är marginalerna oftast som mest

161 3 (4) Kommunfullmäktige UTDRAG Sammanträdesdatum ansträngda i dessa hushåll. En slopad reducering av avgiften går dock att genomföra samtidigt som man är ödmjuk inför detta, eftersom enskilda vårdnadshavare har möjlighet att ansöka om nedsatt avgift i de fall där detta är motiverat med hänsyn till hushållets ekonomi. Det är dock av yttersta vikt att information om denna möjlighet tydligt går ut till vårdnadshavarna i samband med att avgiftsförändringen meddelas. Ledamöterna från MP redovisar en protokollsanteckning enligt följande: Vi yrkade på återremiss eftersom vi anser att barn- och ungdomsförvaltningen har många fler alternativ till taxesystem att utreda. Det har inte tagits tillräcklig hänsyn till både tids- och inkomstperspektivet i förslagen. Barn- och ungdomsförvaltningen räknar med att erhålla 30 miljoner från statliga medel, vilket kan leda till 60 fler anställda i verksamheten. Att i ett sådant läge fortfarande hävda att förvaltningen måste avskeda personer om reduceringen för 15-timmarsbarnen är kvar anser vi är högst ogenomtänkt. Det handlar om kronor. Med ett kommande tillskott på 30 miljoner kronor till verksamheten är det ingen personal som kommer att behöva bli avskedad. Det som nu istället blir resultatet är att redan hårt pressade familjer kommer att pressas ytterligare ekonomiskt. Förvaltningen har tidigare beskrivit som sin stora utmaning att vistelsetiderna i förskolan ökar. Då tidsgränsen på 15- timmar tas bort försvinner också en gräns som annars kan hålla vistelsetiden för 1-2-åringar på en lägre nivå. Avgiften för förskoleplatser är kraftigt subventionerad för alla barn i förhållande till kommunens kostnader och avgiften. Den är också reglerad i förhållande till familjens inkomster. I det aktuella förslaget missgynnas de med de allra lägsta inkomsterna och dessutom försvinner den allra sista delen i taxesystemet som relaterar till barnets vistelsetid i förskolan. Det tycker vi inom miljöpartiet inte är rimligt. En tidsrelaterad avgift skulle kunna (beroende på utformningen) innebära ett visst minskat tryck på förskolan och därmed delvis vara självfinansierande. Med nuvarande maxtaxeregler är dock detta inte bara en kommunal fråga. Då återremissen inte fick majoritet av fullmäktige valde vi att avslå förslaget. Sekreterare Jonas Sverkén Justeras

162 4 (4) Kommunfullmäktige UTDRAG Sammanträdesdatum Roger Kaliff ordförande Annika Brodin Lisa Jalmander

163 Handläggare Datum Lasse Johansson Tullbroskolan C-klassen Hej C-klassen, tack för ert brev och för era viktiga frågor. Vi vet att ni har en dålig utemiljö och att er skolgård inte kan räknas som en riktig sådan. Om ni vill ha leksaker, gungbräda eller fotbollsmål så är det något som serviceförvaltningen på kommunen och er rektor får komma överens om. Det kanske går att sätta upp tillfälliga fotbollsmål? Vi skickar detta vidare till serviceförvaltningen så de känner till era önskemål. Vi vill se till så att ni får nya lokaler att vara i så därför vill vi hellre lägga pengarna på det än att bygga en ny skolgård på Tullbro där ni ändå inte ska vara kvar. Men det går alltid att göra mindre saker som gör att ni kan få det lite trevligare under tiden ni är kvar. Vi vet också att det kör bilar framför er ingång och det är inte heller bra. Om ni inte redan gjort det så kan ni skicka in en anmälan till Trafikverket om att få ett övergångsställe utanför er in ingång. Det är de som är ansvariga för de frågorna. Men även detta ska vi be serviceförvaltningen att titta på. Vi kan inte idag svara på exakt när ni får flytta till en ny skola. Vi håller på att undersöka detta så att vi kan komma fram till den bästa lösningen för alla. Tack för era frågor! Vänlig hälsning Johan Persson Kommunstyrelsens ordförande Lasse Johansson Barn- och ungdomsnämndens ordförande Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax barnungdom@kalmar.se