Barn- och ungdomsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och ungdomsnämnden"

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(3) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 19 november 2014 kl 13:00-17:00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn Enligt uppdrag Iréne Jonsson Föredragningslista Kl Forskning i samverkan med Linnéuniversitetet - systematiskt skolförbättringsarbete. Föredragande: Carl-Henrik Adolfsson, Jan Håkansson. 1. Val av justerare. Beslutsärenden 2. Godkännande av dagordning. 3. Budget 2015, ekonomisk planering (bilaga). Föredragande: Kristina Olson, Torbjörn Hansson. 4. Bidrag till fristående verksamhet Academedia Fria Galären (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 5. Bidrag till fristående verksamhet Engelska skolan i Stockholm (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 6. Bidrag till fristående verksamhet Lyckans förskola i Kalmar AB (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 7. Bidrag till fristående verksamhet Pedagogiska omsorgen Blåklockan (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 8. Bidrag till fristående verksamhet Academedia Fria Galären (bilaga). Föredragande: Kristina Olson.

2 Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (3) 9. Bidrag till fristående verksamhet Backsippan AB (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 10. Bidrag till fristående verksamhet Engelska skolan i Stockholm (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 11. Bidrag till fristående verksamhet Föräldrakooperativet Kotten (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 12. Bidrag till fristående verksamhet Förskolan Amanda (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 13. Bidrag till fristående verksamhet Förskolan Hjärtat (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 14. Bidrag till fristående verksamhet Förskolan Stinsen (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 15. Bidrag till fristående verksamhet Lyckans förskola i Kalmar AB (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 16. Bidrag till fristående verksamhet 2015 Nya Oxhagsskolan, Karl-Oskar Utbildning AB (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 17. Bidrag till fristående verksamhet Ölands Friskola (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 18. Bidrag till fristående verksamhet Pedagogiska omsorgen Blåklockan (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 19. Bidrag till fristående verksamhet Regnbågen (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 20. Bidrag till fristående verksamhet Skattkammarens förskola (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 21. Bidrag till fristående verksamhet Snickargårdens förskola (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 22. Bidrag till fristående verksamhet Södra skolan i Kalmar AB (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 23. Bidrag till fristående verksamhet Solhagaskolan (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 24. Bidrag till fristående verksamhet Stiftelsen Kalmar Waldorfskola (bilaga). Föredragande: Kristina Olson.

3 Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (3) 25. Bidrag till fristående verksamhet Västra skolan (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 26. Avrapportering intern revision 2014 (bilaga). Föredragande: Lillian Alverö. 27. Intern kontrollplan 2015 (bilaga). Föredragande: Jennie Ljunggren. 28. Yttrande över remiss Mötes- och resepolicy (bilaga). Föredragande: Jennie Ljunggren. 29. Diskussions- och informationsärenden: a) Övningsskolor. Föredragande: Malin Neander, Jill Ekholm. b) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde. 30. Anmälnings- och kännedomsärenden (bilaga). 31. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga). 32. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar. 33. Övriga ärenden.

4 Budget 2015 Ekonomisk planering

5 Innehåll Inledning Budget 2015 och ekonomisk planering Barn- och ungdomsnämndens fokusområden under perioden Effektiviseringar av verksamheten... 4 Budgetmål Beskrivning av verkställandet av Barn- och ungdomsnämndens beslut och budgetförutsättningar för Central och lokal ledning och administration... 5 Prognos antal barn i förskola och fritidshem... 5 Barnomsorg på obekväm arbetstid kvällar, nätter och helger... 5 Förändrat tak i maxtaxan... 5 Förskoleutbyggnad Elevprognos inom grundskolan... 6 Skollokaler... 6 Pedagogisk omsorg... 7 Fristående förskolor och skolor... 7 Bakgrundsfaktorn används till:... 7 Investeringar... 8 Ekonomiska sammanställningar, planerade verksamhetsmått och nyckeltal... 9 Antal platser i olika verksamheter budget Planerad platskostnad Driftbudget Investeringsbudget Bilagor: Bilaga 1 Jämförelse antal årsarbetare Bilaga 2 Ingående Resultatutjämningsfonder 2014 Bilaga 3 Jämförelse nyckeltal enheter

6 Inledning Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun Kalmar, en kommun med kunniga. trygga, självständiga och kreativa barn och elever! Kommunfullmäktige har fattat beslut om en utbildningspolitisk vision för som genomsyrar barn- och ungdomsnämndens arbete. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). Barn- och ungdomsnämnden har även tillsynsansvar för enskild barnomsorgsverksamhet i kommunen. Driftbudgeten för 2015 uppgår till 864 mkr och investeringsbudgeten är 5,2 mkr. Utgångspunkten för den ekonomiska planeringen är budget 2014 med de ramändringar som sker pga. demografiska förändringar. När kommunfullmäktige tagit beslut om ramar för 2015 kan förutsättningarna ändras och då får budgeten justeras efter detta. Barn- och ungdomsnämndens ram är anpassad till planerat barn- och elevantal, och är balanserad. I Barn- och ungdomsnämndens verksamhet arbetar ca årsarbetare. Under 2015 kommer det att finnas ca elever från förskoleklass t o m år 9 i den kommunala grundskolan inklusive c:a 20 individintegrerade särskoleelever. Antalet årsarbetare är oförändrat. I motsvarande åldrar räknar friskolorna med att ta emot ca 682 elever. I särskolan kommer det att gå 50 elever från Kalmar kommun i grundsärskola och träningssärskola. Det är en ökning med 149 elever (2,6 %) jfr budget Den kommunala barnomsorgen kommer att ha ca platser i förskola och 22 platser i pedagogisk omsorg. Antalet årsarbetare ökar med 11 (2,24 %). De enskilda förskolorna planerar för 280 barn. Totalt ökar antalet barn i förskolan med 21 (0,7 %). I fritidshemmen kommer ca barn att vara inskrivna. Antalet årsarbetare ökar med 3 (3,2 %). De enskilda fritidshemmen beräknar ha 173 barn i sin verksamhet. Totalt sett ökar fritidshemmen med 103 platser (4,2 %). DET ÄR FETT KUL Källa: mittflippadeklassrum.wordpress.com ATT LÄRA SIG SAKER MAN INTE VISSTE IN- NAN! /SABA Idag på lektionen var det några killar i klassen som pratade om vem Abraham var, hur han hör ihop med både judendom, kristendom och Islam. Dessa tre killar är alla relativt nyanlända till Sverige och håller som bäst på att bygga upp sitt ordförråd och begreppsförståelse. För att kunna illustrera hur allt hänger ihop ritade jag upp Abrahams släktträd, med Isak och Ismael som små streckgubbar. Jag förklarade med bilder vad Kaba är, varför muslimerna ber mot Mecka och hur Kaban hör ihop med Abraham. Min förmåga att skapa konstverk i bilder är starkt begränsad, men jag blev ändå rätt stolt över mitt släktträd som jag lyckades rita upp på tavlan :) En av killarna, Saba, står länge och tittar på bilden. Jag riktigt ser hur det börjar glöda i hans ögon. Jag ser, att när han tittar på bilden, så förstår han plötsligt hur allt hänger ihop. Jag kan se hur han processar informationen och förvandlar lösryckt fakta till förståelse. Han gör kunskapen till sin egen. Plötsligt utbrister han det som hans ögon redan berättar för mig Det är fett kul att lära sig saker man inte visste innan! 3

7 Budget 2015 och ekonomisk planering Barn- och ungdomsnämndens fokusområden under perioden Utbildningspolitiskt program Kommunfullmäktige har antagit en utbildningspolitisk vision för som genomsyrar barn- och ungdomsnämndens arbete. Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun Kalmar, en kommun med kunniga. trygga, självständiga och kreativa barn och elever! Visionen bryts årligen ner i ett utbildningspolitiskt program där nämnden specificerar satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen. Till visionen och programmet knyts nämndens strategiska medel som uppgår till 0,5 % av budgetomslutningen. För 2015 gör nämnden följande satsningar: Forskning i samverkan med Linnéuniversitetet Program för förbättring lära av goda exempel Barns språkutveckling Gemensam rättning av nationella prov Lovskola en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse Utvecklingstjänster i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Estetiska lärprocesser Ateljén- Byteatern-Länsmuséet 700 tkr Barn- och elevtalsförändringar samt friskoleetableringar påverkar personal- och lokalresurser Elevantalet i grundskolan inom barn- och ungdomsnämndens område ökar fram till 2017 med ca 445 elever. Eleverna i de yngre åren blir 317 fler medan antalet elever i år 7-9 beräknas öka med 128. De senaste årens ökning av antalet förskolebarn fortsätter. Under planeringsperioden kommer antalet barn i förskolan att öka inom barnoch ungdomsnämndens område med 131. Förskolan behöver fortsatt byggas ut för att för att uppnå full behovstäckning. 15 avdelningar behöver byggas ut för att uppnå detta på kommunnivå. Fritidshemmen ökar med 148 platser under perioden. I Kalmar kommun finns för närvarande 15 fristående förskolor och skolor. Nio enheter bedriver förskola/pedagogisk omsorg, fyra bedriver skolverksamhet, och två bedriver både förskole- och skolverksamhet. För att kunna möta ovanstående förändringar kommer ett flexibelt utnyttjande av skol- och förskolelokaler att vara nödvändigt i framtiden. Vistelsetiden i förskolan ökar Barnen i förskolan vistas allt längre tider i verksamheten. År 2004 var den genomsnittliga vistelsetiden 29 timmar per vecka hade den Effektiviseringar av verksamheten För planeringsperioden finns inga av kommunfullmäktige beslutade besparingskrav, men barn- och Dessa effektiviseringar är ännu inte beslutade varför budgeten för barnoch ungdomsnämnden har tagit ungdomsnämnden fortsätter att med beräknade effektiviseringar på effektivisera verksamheten. I föregående budgetbeslut beslutades att ge kommundirektören i uppdrag att föreslå effektiviseringar på 20 mkr. 7 mkr. Den uteblivna indexuppräkningen av övriga utgifter i ramtilldelningen fortsätter att pressa förvaltningarnas budgetar, vilket får till Budgetmål 2015 Kalmar kommun har en hög ambition gällande förskola, skola och fritidshem, vi ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner senast För att ha en möjlighet att uppnå det uppsatta målet i den utbildningspolitiska visionen måste fokus i utvecklingsarbetet ligga på ökat till 32,6 timmar per vecka, (+ 12 %). Ersättningssystemet från kommunfullmäktige har inte hängt med i denna utveckling i o m att vi får ersättning per plats inte per timme. Om vi 2013 hade haft samma schemasnitt som 2004 hade förskolan kostat 215 mkr kostar den stället 240 mkr pga. att schemasnittet har ökat med drygt 12 %. Antalet barn i verksamheten har ökat från till (+826) så en del av schemasnittsökningen har kompenserats för tillkommande barn i o m att de platskostander beräkningen utgår ifrån korrigeras i varje årsrapport ser schemasnittet ut att hamna på 33,2 timmar, d.v.s. en ökning med1,8 % jämfört med Trenden håller i sig och det blir allt svårare att få bemanningen att räcka till under dagen. Fr.o.m. bokslut 2013 begär barnoch ungdomsnämnden att även schemasnittsförändringar under året ska kompenseras - inte bara antalet barn. Ny regering nya reformer Den nya regeringen har föreslagit en mängd nya reformer inom Barnoch ungdomsnämndens verksamhetsområde. Vi har ännu inte hunnit överblicka allt men när regeringens budget är beslutad kan vi bättre bedöma hur vår verksamhet kommer att påverkas. följd att kostnaderna för lokaler och material ökar och finansieras till största del på bekostnad av personal. För barn- och ungdomsnämnden handlar det om ca 1 mkr årligen vid en kostnadsökning på 1 %. att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i verksamheten. Barnen/eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Kommunfullmäktige har ännu inte fastställt de övergripande målen för Därför beslutar inte heller barn- och ungdomsnämnden om de detaljerade målen i detta sammanhang utan ärendet tas upp för beslut i början av

8 Beskrivning av verkställandet av Barn- och ungdomsnämndens beslut och budgetförutsättningar för Central och lokal ledning och administration Den centrala och lokala ledningen ligt över. I samband med avgångar och administrationen ses kontinuer- prövas såväl organisationsförändringar som kostnadseffektiviseringar. Prognos antal barn i förskola och fritidshem Fler barn i förskola Antalet förskolebarn fortsätter att öka. Födelsetalen förväntas stiga kommande år föddes 722 barn och år 2018 räknar vi med att det föds ca 790 barn. Denna ökning gäller framför allt i Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde. I Södermöre kommundel ser antalet barn ut att minska något. Fler barn i fritidshem Till största delen beror ökningen på att det blir fler yngre elever i skolan. I denna grupp har nästan samtliga också plats på fritids. Andelen äldre barn på fritidshem ökar också. Sammantaget innebär den ökade andelen barn i verksamheten ett ökat tryck på lokaler för fritidshemmen, och behov av mer personal. Tabell 1 Barn- och Elevförändringar Barn- och ungdomsnämnden (antal placerade prognos oktober 2014) Diff Förskoleverksamhet Fritidshem Tabell 2 Barn- och Elevförändringar Södermöre kommundel (antal placerade prognos oktober 2014) Diff Förskoleverksamhet Fritidshem Barnomsorg på obekväm arbetstid kvällar, nätter och helger Föräldrarnas behov av barnomsorg på obekväm arbetstid har ökat. Under 2014 startades nattomsorg på inskrivna. Behovet av denna verksamhet ses ständigt över och det kan vara aktuellt med ytterligare Regeringen har föreslagit en ökning av detta bidrag. Detta är dock fortfarande på en låg nivå jämfört med Förskolan Vallmon. Nattomsorg utökning. Ett särskilt statsbidrag har verksamhetens verkliga kostnader. finns nu på fyra platser i kommunen. I dag finns totalt ca 150 barn inrättats från För 2014 gav detta ett tillskott på ca 500 tkr. Förändrat tak i maxtaxan Den sammanlagda inkomst som ger högsta avgift för föräldrar med barn i förskola eller fritidshem ( kr) har varit oförändrad i många år. Regeringen har i sin budgetproposition aviserat att detta maxtak ska indexregleras från 1 juli Det skulle då innebära högre avgiftsintäkter för kommunen. Samtidigt sänks statsbidraget för maxtaxa i motsvarande omfattning. Går förslaget igenom måste nya beslut om barnomsorgstaxa tas av kommunfullmäktige under våren Förskoleutbyggnad Ökningen av antalet barn gör att utbyggnaden av förskolan behöver fortsätta. Planering för detta görs tillsammans med Serviceförvaltningen och utmynnar i förslaget till investeringsbudget som kommunfullmäktige beslutar om. Behovet av utbyggnad kan öka ytterligare, beroende av de förslag om minskad gruppstorlek som regeringen aviserat i sitt budgetförslag. Processen att bygga en ny förskola kan vara lång, ofta handlar det om flera år. Eftersom planeringen då bygger på antaganden om barn som ännu inte är födda kan stora förändringar i födelsetal i ett område snabbt förändra förutsättningarna. Planeringen av förskoleutbyggnad måste därför revideras kontinuerligt. Totalt kommer 15 nya förskoleavdelningar att behövas i barn- och ungdomsnämndens område under perioden Beräkningen bygger på nuvarande genomsnittlig gruppstorlek, 16,9 barn/avdelning. 5

9 Tabell 3 Behov av nya förskoleavdelningar (prognos oktober 2014) Budget Prognos Diff. mot budget Prognos Prognos Ökning antal barn jfr budget 2014 Ackumulerat Per år Utbyggnadsbehov förskoleavdelningar a' 16,9 barn Ackumulerat Per år Lagkrav och kommunens budgetmål innebär också att förskolan ska vara rätt dimensionerad i varje område. Det totala utbyggnadsbehovet blir därför något högre. Det är därför viktigt att samverkan mellan kommunens förvaltningar fungerar bra. Det gäller i synnerhet förutsättningar för att snabbt ta fram nya eller förändrade detaljplaner som ofta är en förutsättning för att kunna bygga en ny förskola. Tillgången till förskola kan också vara en viktig motor för att utveckla ett nytt bostadsområde. Elevprognos inom grundskolan De närmaste åren sker en kraftig sikt ökar antalet elever i grundskolan ökning av antalet elever i grundskolan. Under perioden ökar det totala d.v.s. en ökning med 20 %. Detta med ca i hela kommunen, antalet elever med ca 445 i Barn- kommer att ställa nya krav på lokaler, personal, kost, administration och ungdom samt ytterligare ca 38 i Södermöre kommundel. På 10 års m.m. Till detta kommer de stora satsningar som regeringen föreslagit i budgetpropositionen. De stora utmaningarna för Kalmar kommun kommer då att vara dels att rekrytera lärare och dels att tillgodose behovet av ytterligare skollokaler. Tabell 4 Elevförändringar barn- och ungdomsnämnden (antal boende i området prognos oktober 2014) Diff Förskoleklass År År År 7-9 (10) Totalt Tabell 5 Elevförändringar Södermöre Kommundelsnämnd (antal boende i området prognos oktober 2014) Diff Förskoleklass År År År 7-9 (10) Totalt Skollokaler Den snabba ökningen av antalet elever kommer att ställa krav på lokaler. Endast några få skolor har utrymme för växande elevkullar och i så fall bara för några år. Skolorna i Trekanten, Rinkabyholm, Smedby och Rockneby har byggts ut. I Lindsdal pågår utbyggnad just nu. Från Ht 2014 går också högstadieelever från Åbyskolan i Lindsdal. Detta avlastar i sin tur Funkaboskolan som då kan ta emot ett ökande elevantal. Förtätat bostadsbyggande i centrala Kalmar gör att grundskolan behöver byggas ut här. Vasaskolan och Lindöskolan kommer sannolikt att bli för små i framtiden. Ett problem i sammanhanget är att det är svårt att hitta nya platser för skola för de yngre eleverna eftersom detta också ställer krav på en acceptabel utemiljö. Ökningen av antalet barn på fritids ställer också krav på skollokalerna. I ett idealläge skulle skolans lokaler fungera för både skola och fritidshem. Samma elever, olika verksamheter vid olika tider på dagen. På många skolor är det dock svårt att anpassa lokalerna så att de fungerar både för skola och för fritidshem. Det innebär att fritidshemmet inte 6

10 enbart kan finnas i samma lokaler som under skoltid utan behöver någon form av egen hemvist. Detta ökar då skolans sammantagna lokalbehov och därmed kostnader. Pedagogisk omsorg Verksamheten planeras ha samma antal barn 2015 som platser finns fördelade på tre enheter fördelat på Förskolan Rockneby, Utöver utbyggnad för att möta växande elevtal finns också behov av att ersätta eller renovera skollokaler. Det gäller dels Djurängsskolan dels Falkenbergsskolan. Falkenbergsskolan planeras i framtiden att Förskolan Björkenäs och Vasa skolområde. Föräldrarnas efterfrågan på platser styr behovet av pedagogisk omsorg och rektorerna försöker att i innehålla både grundskola och särskola. Det är i dag för tidigt att säga om regeringens förslag om satsningar på skolans arbetsmiljö kommer att påverka kommunens kostnader här. möjligaste mån tillgodose föräldrarnas önskemål. Fristående förskolor och skolor I Kalmar kommun finns för närvarande 15 fristående förskolor och skolor. Fyra av dem bedriver skolverksamhet, nio enheter bedriver förskola/pedagogisk omsorg och två bedriver både förskole- och skolverksamhet. De fristående förskolorna och fritidshemmen har tagit upp 453 platser i budget Det är 32 fler platser fler än 2014 och ökningen sker på förskolan i och med att två nya enheter startats under ht Pedagogisk omsorg bedrivs i ett trefamiljssystem (Blåklockan) och en ny fristående förskola i Rockneby (förskolan Lyckan) har startats. De fristående skolorna beräknar ha 682 elever 2015, d.v.s. 115 elever fler än budgeterat I budget 2015 finns det ett 40-tal elever som både kommunala skolar och friskolor räknar med att ha i sin verksamhet. Den/de skolor som har gjort en felaktig bedömning av sitt elevantal kommer att få problem om de inte upptäcker det i god tid. Bakgrundsfaktorn används till: Rocknebyskolan: Extra resurser till de tidigare årskurserna. Resurscentrum för extra stöd till elever med behov samt skapandet av en trygg skola. Förskolan Rockneby: Används direkt i verksamheten för att balansera personalkostnaderna. Åsbyskolan: SVA undervisning till nyanlända barn. Lindsdalsskolorna: Special- och Resurslärare till barn i behov av särskilt stöd. Förskolan Lindeberga-Sjöängen: Hålla en acceptabel grundbemanning. Kompetensutveckling för pedagoger i betydelse av måluppfyllelse och specialuppdrag. Förskolan Pulpeten Smedjan: Personalkostnader. Stärkt personaltäthet där behovet finns, specialpedagog för förebyggande arbete. Kalmarsundsskolan: Förberedelseklass. Svenska som andra språk. Specialpedagoger och Speciallärare. Särskilt stöd. Personliga elevdatorer. Elevhälsapersonal. Högre personaltäthet. Förskolan Björkenäs: Personal i verksamheten. Förskolan Ögonstenen: Balansering mot budget för 15-timmarsbarn samt tillfälliga nedgångar i schemasnittet. Tolk- och introduktionskostnader. Barn i behov av särskilt stöd. Kostnader för flerspråkigt material. Förstärkning i administrationen. Djurängsskolan: Lärartjänst till elev i behov av särskilt stöd. Specialpedagogtjänst. Förstärkning av fritidspedagogtjänsterna för elever i behov av särskilt stöd. Förskolan Trollet: Förstärkning av personaltäthet. Extra pedagogtjänst för handledning av det pedagogiska arbetet i arbetslagen. Funkaboskolan: Lokalhyra. 6 tjänster till kommunens asperger-enhet. Till elever i behov av extra stöd. 3 tjänster svenska som andra språk. Modersmålsstöd. Tolkkostnader. Speciallärare till elever som har svårigheter att nå målen. Fritidspedagoger. Lindöskolan: Tidiga insatser vid skolstart. Satsning på medarbetarskapet. Budget i balans. Förskolan Lindö: En del av hela verksamheten, något riktad som extra resurser till barn i behov av mer stöd. Heltidstjänst i förskolan till avdelning med många barn i behov av extra stöd. Vasa skolområde: En acceptabel grundbemanning. Falkenbergsskolan: Personal till barn i behov av särskilt stöd (medicinskt och pedagogiskt). Förskolan Vallmon: särskilt stöd till barn med stora omsorgsbehov, totalt 2,75 tjänst. Rinkabyholmsskolan: Elevhälsa och elevstödjande insatser. Förskolan Rinkabyholm: Pedagogisk personal till grupper med barn i 7

11 behov av särskilt stöd. Till att hålla en bra personaltäthet för barnen. Barkestorpsskolan: Skolhälsa/kurator, studiehandledning och uppstart av elever i förberedelseklass. Dörbyskolan: Speciallärare för varje årskurs. Små klasser i de lägre årkurserna. Svenska som andra språk. Studiehandledning på modersmålet. Förskolan Smedby: Hjälper till att hålla en något ökad personaltäthet på avdelningar med större behov. Utbildning och nödvändigt material. Trekantenskolan: Grundbemanning och speciallärartjänst. Extra stödinsatser till elever där behov finns. Läromedel, alternativa arbetsverktygverktyg, kompetensutveckling. Esplanadskolan: Kurator och del av fritidispedagogtjänst. Investeringar Fr.o.m infördes ett nytt resursfördelningssystem för investeringar. Barn- och ungdomsnämnden avgör hur stor investeringsvolymen kan vara baserat på den summa kapitalkostnader om ryms inom budget. Nämnderna ska i sina årsrapporter redovisa vilka investeringar som planeras för att kommunens likviditetsplanering ska underlättas. Investeringarna beräknas uppgå till 5,2 mkr 2015 samt 5,5 mkr respektive 5,2 mkr för 2016 och

12 Ekonomiska sammanställningar, planerade verksamhetsmått och nyckeltal Antal platser i olika verksamheter budget Tabell 6 Antal platser i olika verksamheter Budget 2014 Budget 2015 Förändring Förskola kommunal % Förskola fristående 281,5 281,5 0 % Pedagogisk omsorg 21,5 21,5 0 % Total förskola % Fritidshem kommunal ,5 2 % Fritidshem fristående 139, % Fritidshem särskola 11,5 24,5 53 % Total fritidshem % Förskoleklass kommunal 583, % Förskoleklass fristående 25,5 50,5 50 % Förskoleklass särskola % Total förskoleklass ,5 2 % Grundskola kommunal % Grundskola enskild % Total grundskola % Särskola 39 46,5 16 % Totalt alla verksamheter % Jämfört med budget 2014 ökar antal barn och elever med 2 %. Ca 12 % av eleverna beräknas gå i fristående skolor, och de fristående förskolorna kommer att ta hand om ca 9 % av barnen. De senaste åren har andelen elever i de fristående skolorna ökat med ca 1 procentenhet varje år. Inom förskolan är trenden tvärtom, de kommunala förskolorna har ökat sin andel något varje år de senaste fem åren. 9

13 Planerad platskostnad 2015 Grundbeloppet är generellt och följer eleven i grundskolan och fritidshemmet. För barnet i förskolan utgår man efter antal timmar barnet är inskrivet i verksamheten. I grundbeloppet ryms tilldelning för personal, lokaler, materiel, mat och fortbildning till personalen. Grundbelopp med särskild beräkningsbakgrund omfattar bakgrundsfaktorn enligt enheternas SALSAvärden samt speciallösningar som t.ex. OB-omsorg, Öppna förskolor/familjecentraler, och sjukhusskolan. Fr.o.m. hösten 2013 ingår även skolskjutskostnader här. Tilläggsbelopp avser modersmålsstöd och modersmålsundervisning samt tilldelning för barn i behov av extraordinärt stöd. Gemensamma resurser och kostnaden för central ledning och administration behålls centralt. Platskostnaden är beräknad i 2014 års löneläge. Nedan visas en sammanställning av grundbelopp, grundbelopp med särskild beräkningsbakgrund, tillläggsbelopp och gemensamma resurser per elev/barn. Kostverksamheten har fr.o.m. 1 juli 2012 övergått till servicenämndens ansvarområde, därför redovisas platskostnaden för denna del separat i tabellen. Tabell 7 planerade platskostnader 2015 Förskola Ped. omsorg Fritidshem Förskoleklass År 1-3 År 4-6 År 7-9 Timmar/vecka 32,9 30,7 Grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsbakgrund Tilläggsbelopp Gemensamma resurser* Central ledning administration Lokal ledning administration Kostnad totalt per plats Kost Kostnad totalt per plats inkl. kost Kostnad totalt per plats inkl. kost Procentuell förändring % -1 % 8 % 2 % 8 % 3 % 4 % *I anslaget för gemensamma resurser ingår föräldraavgifter för barnomsorg och statsbidrag därför en minuspost. 10

14 Driftbudget 2015 Tabell 8 driftbudget Driftkostnader netto (tkr) Tillägg Kostnader Intäkter Netto Jfr ram förändr förändr Budget Personal Kapital Övriga Stb Övriga jfr 2015 jfr 2015 jfr 2016 Central ledning och administration Lokal ledning och administration Grundskola Beslutade ramändringar Elevförändringar Elevförändr utom ram Beslutade ramändringar Särskola Förskola Barnförändringar Barnförändr utom ram Beslutade ramändringar Fritidshem Barnförändringar Barnförälder utom ram Summa drift ser det ut att bli 92 fler barn och elever i verksamheten än planerat vilket kräver ett resurstillskott på tkr. För 2016 ökar antalet barn och elever med 263 vilket motsvarar tkr jämfört med den nya prognosen för finns det ytterligare 203 fler barn och elever till en kostnad av tkr. Investeringsbudget Tabell 9 investeringsbudget Nettoinvesteringar (tkr) Budget Utgifter Inkomster Netto Central ledning och adm Grundskola Förskola Summa investeringar

15 Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa förslag till driftbudget för 2015 och ekonomisk planering och överlämna budgeten till kommunfullmäktige för kännedom, - att av kommunfullmäktige i samband med årsrapporten för 2014 begära en ramutökning för ökade hyreskostnader med anledning av ny-, om- eller tillbyggnader av lokaler, - att av kommunfullmäktige i samband med årsrapport för 2014 begära att komplettera den demografiska regleringen i förskolan med en reglering av ersättning för faktisk vistelsetid. Kalmar den 29 oktober 2014 Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer 12

16 Bilaga 1 Antal årsarbetare budget Diff GRUNDSKOLA Pedagogisk personal Elevvårdspersonal (skolhälsovård) kurator, tal- och hörselpedagog, psykolog) Övrig personal (elevassistent, vaktmästare, bibliotekarie) KOSTENHETEN SÄRSKOLA Pedagogisk personal skola Pedagogisk personal fritidshem* Elevvårdspersonal Övrig personal (elevassistent, vaktmästare) FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM Pedagogisk personal Övrig personal (barnskötare, dagbarnvårdare, personlig ass) All personal FÖRSKOLA All personal FRITIDSHEM LEDNINGS- OCH ADMINISTRATIV PERSONAL TOTALT ANTAL ÅRSARBETARE Personal inom särskolans fritidshemsverksamhet låg tidigare, mellan , i siffrorna för pedagogisk personal särskolan, detta är nu justerat så de redovisas separat ingick de i Alla personal FRITIDSHEM, även detta är justerat så de redovisas separat inom särskoleverksamheten. Totalt ökar antalet årsarbetare med 1 % 2015 jämfört med Inom grundskolan planeras för samma antal tjänster som budget 2014, även om elevantalet förväntas öka i de kommunala skolorna med ca 1 %. Inom förskola och fritidshem ökar antalet årsarbetare med 2 % respektive 3 % jämfört med budget Inom båda verksamheterna är planerat antal barn fler än jämfört med budget 2014( +1% respektive + 4 %). Särskolan ökar i omfattningen med 8 elever, och personalplaneringen ligger ca 2,5 tjänster över budget Det nya systemet för personalbudget ger ej möjlighet att ta ut statistik på så kallade befattningskoder, vilket medför att uppdelning på pedagogisk personal och övrig personal i förskola ej är möjlig. Kostenheten tillhör fr.o.m. 1/ servicenämnden. 13

17 Bilaga 2 Ingående resultatutjämningsfonder 2014 Ingående RUF Förändring boksluts- Regl. invest Utgående RUF RUF i % Enhet 2013 under året kompensation fr. 2011**** 2013 av budget ÅBYSKOLAN** ,4 % ROCKNEBYSKOLAN ,2 % FÖRSKOLAN ROCKNEBY* ,1 % LINDSDALSSKOLORNA ,0 % FÖRSKOLAN LINDSDAL PS ,0 % FÖRSKOLAN LINDSDAL LS ,2 % KALMARSUNDSSKOLAN ,8 % FÖRSKOLAN BJÖRKENÄS** ,1 % FÖRSKOLAN ÖGONSTEN ,5 % DJURÄNGSSKOLAN ,7 % FÖRSKOLAN TROLLET** ,1 % VÄSTRA FUNKABOSKOLAN ,4 % ÖSTRA FUNKABOSKOLAN ,3 % LINDÖSKOLAN ,0 % VASA SKOLOMRÅDE ,0 % VASA SÄRSKOLAN ,3 % FALKENBERGSSKOLAN ,3 % FÖRSKOLAN VALLMON* ,8 % RINKABYHOLMSSKOLAN ,6 % FÖRSKOLAN RINKABYHOLM ,8 % BARKESTORPSSKOLAN ,0 % DÖRBYSKOLAN ,3 % FÖRSKOLAN SMEDBY* ,1 % TREKANTENSKOLAN*** ,6 % Summa enheter Modersmål skola % Modersmål förskola % Förvaltningskontoret Summa övrig verksamhet Central RUF ,90 % TOTALT BoU * nya enheter, organisatoriskt fr. 1/7 2013, ekonomiskt fr. 1/ **Har fått sitt minusresultat kompenserade samt sina RUFar nollade p.g.a. nytillträdd rektor/förskolechef under året. *** Trekantensskolans resultat belastades med en hyreskostnad som skulle gått centralt. Kompenseras. **** över/underskott från investeringsbudgeten togs felaktigt med i RUFen

18 Bilaga 3 Jämförelse nyckeltal mellan enheterna budget 2015 Enheternas platskostnader och personaltäthet för grundskola, förskoleklass, förskola och fritidshem Enhet Total Kostnad per plats tkr Personaltäthet, barn/elever per årsarbetare budget tkr Grundskola Förskoleklass Förskola Fritidshem Grund- Förskole- För- Fritids- skola klass skola hem ÅBYSKOLAN ,9 30,4 95,4 17,3 11,3 15,9 5,5 27,4 ROCKNEBYSKOLAN ,5 20,1 19,2 12,7 22,9 24,4 LINDSDALSSKOLORNA ,9 22,2 20,8 11,9 21,4 22,7 FSK PULPETEN-SMEDJAN ,2 6,0 FSK LINDERBERGA-SJÖÄNGEN ,4 6,1 FSK ROCKNEBY ,4 5,2 KALMARSUNDSSKOLAN ,8 25,3 20,5 10,5 18,4 22,2 FSK BJÖRKENÄS ,0 5,0 FSK ÖGONSTENEN ,3 4,9 DJURÄNGSSKOLAN ,5 24,2 81,3 20,3 9,3 21,0 6,5 23,8 FSK TROLLET ,2 5,3 FUNKABOSKOLAN ,5 24,0 22,4 11,5 21,0 21,5 LINDÖSKOLAN ,1 28,9 16,6 11,3 15,9 28,6 FÖRSKOLAN LINDÖ ,6 VASA SKOLOMRÅDE ,8 19,8 100,3 12,2 10,2 20,6 5,4 37,9 FALKENBERGSSKOLAN ,4 30,6 14,5 12,9 17,0 32,3 FSK VALLMON ,8 5,4 RINKABYHOLMSSKOLAN ,7 22,8 23,8 11,5 20,2 18,7 FSK RINKABYHOLM ,5 5,4 BARKESTORPSSKOLAN ,7 10,9 DÖRBYSKOLAN ,5 26,0 20,0 10,0 18,1 23,3 FSK SMEDBY ,3 5,8 TREKANTENSKOLAN ,8 24,5 106,1 20,2 12,6 18,2 5,3 21,6 SÄRSKOLAN I KALMAR ,6 84,8 2,5 3,4 GENOMSNITT (exkl. särskolan) 70,4 24,9 98,6 19,0 11,3 19,2 5,5 25,4 Budget ,0 25,3 90,8 17,5 11,1 18,5 5,7 26,3 Differens mellan åren 5,1 % 1,6 % 8,6 % 8,5 % 1,5 % 3,9 % -3,2% 3,5 % Budget ,0 91,2 18,3 11,1 5,6 23,8 Följande är Inte medräknade i både platskostnad och personaltäthet: modersmålsundervisning och modersmålsstöd, OB-omsorg, Ateljén, öppen förskola och pedagogisk omsorg. I personaltätheten är studie- och yrkesvägledare och skolbibliotekarier borttagna. På totalen har platskostnaderna ökat för alla verksamheter förutom i förskoleklass där det finns en svag minskning jämfört med budget Personaltätheten är förbättrad i förskola och fritidshem men väntas bli försämrad i skolan. Planerade platskostnader och personaltäthet varierar mellan enheterna. Resursfördelningssystemet ska fördela efter behov för att ge barnen och eleverna lika förutsättningar till lärande. Skillnaderna beror främst på enheternas bakgrundsfaktorer då en relativt stor del av budgeten fördelas efter olika socioekonomiska faktorer. Andra skillnaderna kan vara hur välutnyttjade lokalerna är, behovet av extraordinärt stödinsatser på enheten samt vistelsetider i förskolan. 15

19 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2014 Academedia Fria Galären Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa bidragsbeloppen för Academedia Fria Galären till följande: - Grundbelopp kr per barn och år för år 6-9 Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2014 förändrar sig relativt avseende antal elever, - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppet som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

20 BUN 2014/ (2) Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Barn- och ungdomsnämndens beslut om resursfördelningssystem finns i bilaga 1 i denna handling, där framgår skälen för resursfördelningen. Utförlig beräkning av bidrag finns i bilaga 2 i denna handling. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Bidragets storlek Grundbelopp: Grundskola år kr per elev och år - varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Bilaga 1 Nytt resursfördelningssystem för barn- och ungdomsnämnden (Dnr 2011/ ) Bilaga 2 Budgetram Academedia Fria Galären Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (18) 54 Dnr 2011/ Förslag till nytt resursfördelningssystem för barn- och ungdomsnämnden Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Samverkan Information till centrala samverkansgruppen den 22 augusti Lärarförbundet, med instämmande av LR, påpekar att oavsett resursfördelningssystem ges det för lite resurser till skolorna. LR, med instämmande av Lärarförbundet, Kommunal och SKTF, understryker att resursfördelningssystemet inte får drabba medarbetarna, det vill säga inte får innebära att färre medarbetare ska göra fler arbetsuppgifter. Bakgrund Förvaltningskontoret har på uppdrag av barn- och ungdomsnämndens presidium genomlyst resursfördelningssystemet. Resursfördelningssystemet inom barn- och ungdomsnämnden är ett stabilt system, byggt på principer om synlighet, transparens, öppenhet, förutsägbarhet och faktabaserat. Systemet har fungerat under en lång tid och bedöms i stort kunna fungera även fortsättningsvis. Dock finns ett antal punkter som gör att en revidering bör göras: - Förändringen i skollagen rörande resurser för barn i behov av särskilt stöd på fristående skolor. - Effekter av tidsbaserad resursfördelning till fritidshemmen. - Timplanens förändring och ny läroplan. - En politisk vilja att öka resursfördelningens kompensatoriska inslag, exempelvis fördelning enligt socioekonomiska bakgrundsfaktorer. - Fördelning till individintegrerade särskoleelever. - Resursfördelning till så kallade särlösningar, exempelvis förberedelseklass, Norra Funkabo, Gösbäck, Tegelviksskolan. - Pröva möjligheten till prestationsbaserade resurser till enheter. - Ökad tydlighet i redovisningen av bidrag till fristående skolor och förskolor. Utgångspunkter ska vara att nuvarande system ska vidareutvecklas. Systemet ska: - stödja den decentraliserade organisationen, - vara öppet och transparent, Utdragsbestyrkande

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (18) 54 forts - vara förutsägbart, - vila på offentlig statistik och fakta. Därutöver ska: - fördelningsprinciperna ska stödja inriktningen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision, - kompensationer ska vara synliga, - nämnden ska ha en pott att fördela utifrån uppdragen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision, - förvaltningschefen ska ha en pott att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga, - erfarenheterna från utredningarna om särskolan och fritidshemmen ska beaktas, - fördelning efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer (SALSA) ska öka, - all ersättning till enheterna ska ligga i barn- och elevpengen, förutom ersättningarna till särlösningar samt förvaltningschefen och nämndens eventuella fördelning ur pott. Det nya systemet hämtar sin terminologi från den nya lagstiftningen där grundbelopp och tilläggsbelopp är de nya begreppen. Grundbeloppet avser de belopp som är lika för alla inom respektive verksamhet. Tilläggsbelopp ges enbart till barn i behov av extraordinärt stöd och till modersmål. Det finns behov av att införa ett tredje begrepp, grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Där ingår bidrag till bakgrundsfaktorer, speciallösningar som t ex sjukhusskola, resursskolor, ob-omsorg, öppen förskola m m samt, när det gäller fristående verksamheter, de belopp som finns på centrala konton men som de fristående verksamheterna ska ha del av. Förvaltningskontorets förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag, - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt. Överläggning Under överläggning föreslår Britt Dicksson (M) att barn- och ungdomsnämnden ska besluta att de åtgärder och effekter som blir följden av det ökade inslaget av fördelning utifrån SALSA-faktorer i resursfördelningen ska följas upp i bokslutskommentarerna för år Utdragsbestyrkande

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (18) 54 forts Sedan överläggningen avslutats beslutar barn- och ungdomsnämnden först att bifalla förvaltningskontorets förslag. Härefter frågar ordföranden om barn- och ungdomsnämnden vill bifalla eller avslå Britt Dickssons tilläggsförslag. Han finner att barn- och ungdomsnämnden bifaller tilläggsförslaget. Beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag, - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt, - att i bokslutskommentarerna för år 2012 följa upp de åtgärder och effekter som blir följden av det ökade inslaget av fördelning utifrån SALSAfaktorer i resursfördelningen. Protokollsanteckning Björn Brändewall (FP), Lene Polteg (FP), Lennart Svenzén (C), Britt Dicksson (M), Andreas Petersson (M) och Ulf Andersson (KD) lämnar följande protokollsanteckning: Skolvärlden är redan hårt reglerad i lag. I och med den nya skollagen så har regeringen befriat kommunerna från kravet att ha en kommunal förskoleoch skolplan. Det ger oss en möjlighet att minska detaljregleringen av skolpersonalen och låta dem fokusera på det viktiga, statliga uppdrag de har. Vi välkomnar detta, då vi och våra föregångare sedan tidigare har verkat för att minimera förskole- och skolplanens omfattning. Den utbildningspolitiska visionen, som hänvisas till i detta ärende, kommer i princip att ersätta Kalmar kommuns tidigare förskole- och skolplan. Det är därför upp till oss att ta ställning till om den gör mer nytta än skada, eller om den i bästa fall riskerar att bli en hyllvärmare. Vi avser att lämna besked i denna fråga när den utbildningspolitiska visionen kommer upp för beslut. Utdragsbestyrkande

24 Handläggare Datum Kristina Olson Barn- och ungdomsnämnden Förslag till nytt resursfördelningssystem för Barn- och ungdomsnämnden Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden har tillämpat samma resursfördelningssystem sedan starten. Nämnden startade 1 januari 1992 och lagom till budgetarbetet 1994 var ett nytt resursfördelningssystem färdigt. Under årens gång har vissa justeringar gjorts men grundprinciperna har varit oförändrade. Genom införandet av den nya skollagen och de krav den ställer på bidrag till fristående skolor och förskolor aktualiseras behovet av en översyn genom att göra en större genomlysning av hela resursfördelningssystemet och bl. a uppdatera en del begrepp. Skolverket pekar också på att kompensatoriska fördelningsprinciper i för liten grad genomsyrar de resursfördelningssystem som tillämpas av landets kommuner. I Kalmar kommuns budget för 2012 beskrivs ett projekt under perioden rörande jämställdhetssäkring av kommunens verksamheter. Budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad. Utredningsuppdrag Barn- och ungdomsförvaltningen har på uppdrag av barn- och ungdomsnämndens presidium genomlyst resursfördelningssystemet utifrån nedanstående principer: Resursfördelningssystemet inom barn- och ungdomsnämnden är ett stabilt system, byggt på principer om synlighet, transparens, öppenhet, förutsägbarhet och faktabaserat. Systemet har fungerat under en lång tid och bedöms i stort kunna fungera även fortsättningsvis. Dock finns ett antal punkter som gör att en revidering bör göras. - Förändringen i skollagen rörande resurser för barn i behov av särskilt stöd på fristående skolor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx kristina.olson@kalmar.se

25 2 (8) - Effekter av tidsbaserad resursfördelning till fritidshemmen - Timplanens förändring och ny läroplan - En politisk vilja att öka resursfördelningens kompensatoriska inslag, exempelvis fördelning enligt socioekonomiska bakgrundsfaktorer - Fördelning till individintegrerade särskoleelever - Resursfördelning till s.k. särlösningar, ex förberedelseklass, Norra Funkabo, Gösbäck, Tegelviksskolan - Pröva möjligheten till prestationsbaserade resurser till enheter - Ökad tydlighet i redovisningen av bidrag till fristående skolor och förskolor Utgångspunkter ska vara att nuvarande system ska vidareutvecklas Systemet ska - stödja den decentraliserade organisationen - vara öppet och transparent - vara förutsägbart - vila på offentlig statistik och fakta Därutöver ska - fördelningsprinciperna ska stödja inriktningen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision - kompensationer ska vara synliga - nämnden ska ha en pott att fördela utifrån uppdragen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision - förvaltningschefen ska ha en pott att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga - erfarenheterna från utredningarna om särskolan och fritidshemmen ska beaktas - fördelning efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer (SALSA) ska öka - all ersättning till enheterna ska ligga i barn- och elevpengen, förutom ersättningarna till särlösningar samt förvaltningschefen och nämndens eventuella fördelning ur pott Nya begrepp Nuvarande resursfördelningssystem består av ett barnomsorgs- och elevbidrag som är lika för alla inom respektive verksamhetsform samt ett enhetsbidrag som baseras på enhetens specifika förutsättningar när det gäller t ex lokaler, bakgrundsfaktorer, speciallösningar m m. Det nya systemet hämtar sin terminologi från den nya lagstiftningen där grundbelopp och tilläggsbelopp är de nya begreppen. Grundbeloppet avser de belopp som är lika för alla inom respektive verksamhet jfr elevbidrag och barnomsorgsbidrag. Tilläggsbelopp ges enbart till barn i behov av extraordinärt stöd och till modersmål. Det finns behov av att införa ett tredje begrepp, grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Där ingår bidrag till bakgrundsfaktorer, speciallösningar som t ex sjukhusskola, resursskolor, ob-omsorg, öppen förskola mm samt, när det gäller fristående verksamheter, de belopp som finns på centrala konton men som de fristående verksamheterna ska ha del av.

26 Nuvarande fördelningssystem finns beskrivet i bilaga 1. 3 (8)

27 4 (8) Grundbelopp Generellt gäller att mer pengar kommer att tilldelas i grundbidraget än motsvarande tilldelning i de nuvarande elev- och barnomsorgsbidragen. Det betyder att ju större enhet desto mer pengar erhåller enheten. Belopp som tidigare har legat i enhetsbidraget och där riktats till enheten fördelas nu generellt. Förvaltningschefens pott för strategiska medel kan användas om effekterna av systembytet behöver mildras. Mätning av antalet barn och elever kommer att göras 12 ggr per år istället för 11 eftersom den nya skollagen föreskriver detta när det gäller fristående verksamhet. Juli månad sätts till samma som augusti helt enligt lagens skrivning. Grundskola Bidragen kommer att fördelas efter ålder på samma sätt som sker idag. Den enda förändringen är att elever i år 6 som går på 6-9skolor tilldelas samma bidrag som elever i år 7-9. Elever som går kvar på f-5skolor i år 6 tilldelas samma bidrag som för år 4-5. Skillnaden mot idag är att eleverna i år 6 på 6-9skolor tilldelas ett högre bidrag för att kunna ingå i den organisation som gäller på 6-9skolor. Elever i år 6 som går kvar på f-5skolor får inte lägre bidrag än idag utan det beräknas på motsvarande sätt som nu med undantag för övriga förändringar som gäller för alla. Bidraget grupperas efter ålder för att realtera till timplanen enligt följande indelning: Förskoleklass Grundskola år 1-3 Grundskola år 4-5(6) Grundskola år (6)7-9 Fritidshem Nuvarande barnomsorgsbidrag till fritidshemsverksamheten är timbaserat. Utredningen som är gjord visar att det resursfördelningssystemet styr enheterna att lämna organisationen med samlad skoldag för att på så sätt få skoldagen att sluta tidigare och därmed få mer fritidshemstid och alltså mer betalt för detta. Samlad skoldag innebär att skoldagen börjar och slutar vid samma tid och dagen luckras upp med andra aktivteter än undervisning. Vi ser också på mätningar att barnens vistelsetider på fritidshemmen är ungefär 2/3 av den schemalagda tiden. Antalet timmar blir då inte rättvisande som underlag för ersättning. Enheternas omfördelning av resurser från fritidshem till grundskola fortsätter. Ett resursfördelningssystem som fördelar efter antalet barn istället för efter schemalagd tid påverkar inte organisationen på samma sätt. Ev. kan ett grundbelopp vara uppdelat efter ålder likt bidraget för grundskolan, dvs. ett högre bidrag för elever i år f-3 och ett lägre bidrag till elever i år 4-6. Detta är en utveckling som efter utredning får införas som ett andra steg i förändringen av resursfördelningssystemet. Effekterna av det nya resursfördelningssystemet är att enheter som har haft längre vistelsetider än snittet får en lägre ersättning och enheter som har haft kortare vistelsetider än snittet får en högre ersättning än idag. Fördelarna är att det nya systemet inte gynnar att enheterna organiserar sin verksamhet efter ersättningsnivån utan efter vad som är bäst för barnen ur pedagogisk synvinkel.

28 5 (8) Förskola och pedagogisk omsorg Nuvarande bidrag till de båda verksamheterna är timbaserat. När det gäller förskolan finns ett högre bidrag för de första 15 timmarna per vecka som barnet är i förskolan och ett lägre bidrag för resterande timmar under vecka. När det gäller pedagogisk omsorg är bidraget lika för alla timmar. Ända sedan timbidraget infördes i samband med att maxtaxan kom har förskolans rektorer påtalat att de vill ha ett åldersfördelat system med ett högre bidrag för de yngre barnen (1-3 år) och ett lägre för de äldre barnen (4-5 år). I arbetet med att ta fram ett nytt resursfördelningssystem har alternativet med ett åldersbaserat bidrag per barn prövats och förkastats. Vistelsetiden är den avgörande faktorn när det kommer till förskolans verksamhet. Det måste hela tiden finnas en bemanning för att ta hand om de barn som har långa vistelsetider. Enheterna organiserar redan i dag sin verksamhet i olika åldersintervall. När frågan har varit uppe i ekonomigruppen har det varit en majoritet för att behålla nuvarande timbaserade system. Både ålder och vistelsetider skulle kunna användas som faktorer men det blir ett oöverskådligt system för rektorerna när de gör prognoser och budgetantaganden. En av ledorden för det nya resursfördelningssystemet är att det ska vara förutsägbart. Vi förordar därför att nuvarande modell med bidrag per timme behålls för förskola och pedagogisk omsorg. I ett andra steg ska beloppen för de första 15 timmarna respektive resterande timmar per vecka som barnet vistas i verksamheten ses över. Möjligen bör en omfördelning ske mellan de olika timbeloppen till förmån för att öka bidraget för de första 15 timmarna per vecka. Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd Den nya skollagen talar i 10 kap 39 om att det måste tas individuella beslut för varje barn/elev när det gäller bidrag för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Inom barn- och ungdomsförvaltningen bedöms att motsvarande 1,5 % av budgetomslutningen bör avsättas för barn som har omfattande behov av särskilt stöd inom grundskola, särskola och förskola. Det motsvarar drygt 10 mkr i 2011 års budgetnivå. Bidraget bör fördelas två gånger per år med huvudtilldelningen i samband med budgetarbetet samt löpande för förändringar som exempelvis inflyttade barn. Fördelningen beslutas på delegation av förvaltningschefen efter beredning av samordnaren för barn i behov av särskilt stöd, skolpsykolog och skolläkare. För att komma ifråga för tilldelning ska enhetens egna möjligheter vara uttömda. Till ansökan ska bifogas pedagogisk dokumentation, psykologutlåtande etc. Förfarandet liknar det som gäller för ansökan och antagning till våra kommunala resursskolor. Modersmål Modersmålsverksamheten har historiskt finansierats med enhetsbidrag som med mycket ojämna mellanrum justerats utifrån verksamhetens omfattning. Det är ingen tillfredsställande situation utifrån planeringssynpunkt, ej heller är det förenligt med skollagens skrivningar.

29 6 (8) Förslaget är att ett prestationsbaserat resursfördelningssystem införs. Blir det fler elever som behöver undervisning i modersmål ökar budgeten och blir det färre elever minskar budgeten. Idag har Kalmarsundsskolan ansvar för modersmålsverksamheten i grundskolan. De beräknar 30 minuter modersmål per elev och vecka. Det blir en kostnad på kr för drygt 11 tjänster. Ofta läser eleverna några stycken tillsammans och då ökar ju den sammanlagda tid eleverna får per vecka. Det behövs också medel för reseersättning för modersmålslärarna i o m att de har elever på flera enheter. Kostnaden bedöms till kr per år. Material och fortbildning för pedagogerna behövs också till en kostnad av respektive kr. Sammanlagt skulle det behövas kr för att bedriva modersmålsundervisning för nuvarande 773 elever. Detta ger ett tilläggsbelopp på kr per elev som deltar i modersmålsundervisning. Idag finns kr avsatt till denna verksamhet. Utökningen med kr är finansierad genom en marginell minskning av beloppen till undervisning, pedagogisk materiel och fortbildning i grundskolan (vilket motsvarar en minskning med ca 50 kr per elev). Elevantalet mäts varje månad som i övrig verksamhet. Fristående verksamheter har också möjligheten att ansöka om medel till detta genom förfarandet med tilläggsbelopp. Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Ökade kompensatoriska inslag i resursfördelningen Idag fördelas 8 % av budgetomslutningen efter de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna som bygger på SALSA när det gäller grundskolan. För förskolans del uppgår andelen till 5 % av budgetomslutningen. En av målsättningarna med att se över resursfördelningssystemet är att öka de kompensatoriska inslagen. För att en förändrad fördelning i grundskolan ska få ett reellt genomslag så måste andel pengar som fördelas efter bakgrundsfaktorerna öka till åtminstone 15 %, gärna 20 %. I förslaget är andelen beräknad till 20 %. När det gäller förskolan är andelen pengar som ligger i bakgrundsfaktorerna fördubblad och uppgår till 10 %. Att öka andelen ytterligare kan försvåra möjligheten att få tillstånd en grundbemanning i områden med låga bakgrundsfaktorer. Nivåerna kommer att ses över årligen i samband med budgetarbetet. Effekterna av att pengar omfördelas från grundbeloppet, som är lika för alla, till ett grundbelopp med särskild beräkningsgrund som beräknas efter SAL- SA-faktorerna är att enheter som har ett högt SALSA-värde får mer pengar och enheter som har ett lågt SALSA-värde får mindre pengar än med nuvarande system. Det är ju det som blir resultatet om det kompensatoriska inslaget i resursfördelningen ska öka. Förslaget med ökade kompensatoriska inslag i resursfördelningen går hand i hand med kommunens projekt att jämställdhetssäkra de kommunala verksamheterna och att budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad.

30 7 (8) Bidrag till verksamheter som ger service åt hela kommunen Bidrag till verksamheter som ger service åt mer än den egna enheten räknas in i kategorin grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Vi har tidigare kallat dem speciallösningar. Det avser verksamheter som resursskolor, sjukhusskolan, ob-omsorg, öppen förskola/familjecentraler, gemensamma tjänster mm. Det finns också medel på centrala konton för t ex barn- och ungdomsnämndens och förvaltningskontorets kostnader, särskilda insatser för personal i behov av särskilt stöd, div. projektmedel mm. Dessa medel kommer också att benämna grundbidrag med särskild beräkningsgrund. Strategiska medel I förslaget till nytt fördelningssystem finns det två nya poster för strategiska medel. Dessa bör huvudsakligen fördelas i samband med budgetarbetet för att enheterna ska kunna ta hänsyn till dem i sin planering. Barn- och ungdomsnämndens strategiska medel Detta är ett nytt inslag i resursfördelningen. Barn- och ungdomsnämnden bör ha en pott att fördela utifrån uppdragen i den utbildningspolitiska visionen för att på så sätt förstärka genomförandet av besluten vilket har varit ett problem med tidigare planer. Det är viktigt att beslut och resurser följs åt. En viss del av resurserna ska i framtiden fördelas efter prestation, t ex om enheterna överträffar sina förutsättningar när det gäller måluppfyllelse m m. Nämnden kommer att fastställa enligt vilka kriterier en prestationsbaserad resursfördelning ska ske. Därefter byggs den prestationsinriktade fördelningen in i resursfördelningssystemet. Denna fråga behöver dock utredas mer. Hur mäter man prestationer i förskolan? Hur mäter man prestationerna på f-5skolor - utifrån nationella prov? Införandet av prestationsbaserad resursfördelning bör komma i ett andra steg i förändringen av resursfördelningssystemet eftersom frågan kräver en rejäl genomlysning. Barn- och ungdomsnämndens strategiska medel är tänkta att uppgå till 0,5 % av budgetomslutningen vilket motsvarar ca 3,5 mkr i budget Huvuddelen av medlen bör fördelas i samband med budgetarbetet så att enheterna vet vilka pengar de har att röra sig med. Förvaltningschefens strategiska medel Dessa medel har i viss mån funnits de senaste två åren, då benämnda oförutsedda utgifter, och har legat på nivån 2,5 4 mkr per år. Förvaltningschefens strategiska medel ska dels användas till att förstärka genomförandet av gemensamma utvecklingsområden, dels till att tillfälligt kunna förstärka de enheter där förvaltningschefen bedömer det som motiverat. En summa bör också användas till oförutsedda utgifter under året. Förvaltningschefens strategiska medel är tänkta att uppgå till 1 % av budgetomslutningen vilket motsvarar knappt 7 mkr i budget Särskilda beräkningar för fristående verksamheter När det gäller fördelning av barn- och ungdomsnämndens och förvaltningschefens strategiska medel så kommer de fristående verksamheterna att erhålla ett snittbidrag av dessa medel. Det innebär att de strategiska medlen inte berör de fristående verksamheterna.

31 8 (8) De fristående verksamheterna erhåller inte medel för Modersmål de fristående enheterna kan däremot ansöka om tilläggsbelopp för denna verksamhet Öppen förskola/familjecentraler OB-omsorg Sjukhusskola Särskola tillstånd från skolverket krävs för att bedriva denna verksamhet Barn- och ungdomsnämndens kostnader för ersättning till presidium, arvoden och övriga utgifter. Övriga kommunala speciallösningar som t ex satsningen på våra tre resursskolor erhåller fristående verksamhet sin andel av. Fristående verksamhet erhåller sedan tidigare ett bidrag för momskompensation som uppgår till 6 % av utbetalat bidrag. Fristående utbildningsverksamheter har inte samma möjlighet till momsavdrag som kommunala verksamheter har och detta bidrag ska utjämna skillnaderna i ekonomisk bärkraft. Särskolan Särskolan har idag ett resursfördelningssystem som liknar nuvarande fördelningssystem för övrig verksamhet med elevbidrag och enhetsbidrag. Det bör dock bli tydligare och mer strukturerat för att fungera. I dag tenderar det till att bli helt individbaserat vilket är en omöjlighet ur planeringssynpunkt. Förlaget för särskolans nya resursfördelningssystem liknar det som föreslås för övrig verksamhet: grundbelopp för grundsärskola grundbelopp för träningssärskola grundbelopp för individintegrerade elever som till stora delar bör motsvara det som ges för grundsärskola grundbelopp för fritidshem för grundsärskoleelever grundbelopp för fritidshem för träningssärskoleelever tilläggsbelopp för elever i behov av extra ordinärt stöd utifrån särskolans bedömningsgrunder Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt Kjell-Ove Petersson Förvaltningschef Bilagor Bilaga 1 - Nuvarande resursfördelningssystem Bilaga 2 - En jämförelse av nuvarande och nytt resursfördelningssystem per kommunal enhet

32 Bilaga 1 1 (6) Handläggare Datum Kristina Olson Resursfördelning i Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Bakgrund Kalmar kommun tillämpar sedan 1994 ett resursfördelningssystem som vi kallar barn- och elevpeng. Det består av tre olika delar - grundbidrag (barnomsorgs- och elevbidrag), enhetsbidrag och gemensamma resurser. Förvaltningen är organiserad i dryga 20 enheter med antingen bara år 7-9, blandade enheter med både år f-6 och barnomsorg eller rena barnomsorgsenheter. Enheterna har ett totalt ekonomiskt ansvar och får själva bära med sig sina över- eller underskott mellan åren. Sedan 2003 tillämpar vi också elevpeng i särskolan. Inför varje nytt budgetår görs en översyn av resursfördelningssystemet och nödvändiga justeringar genomförs. Barn - och ungdomsförvaltningen är en tydligt decentraliserad förvaltning med alla beslut som rör enheten delegerade till rektor. Som konsekvens av detta fördelas i stort sett alla pengar, som Barn - och ungdomsnämnden har, till enheterna och rektor har fullt ekonomiskt ansvar för tilldelade medel. Centralt finns en liten del pengar. De går till gemensamma funktioner som det är svårt att fördela ut på enheterna. Alla pengar som Barn- och ungdomsnämnden disponerar i driftbudgeten fördelas ut vid budgettillfället. Det finns inga centrala potter som enheterna kan söka pengar från. Detta bidrar också till tydigheten i systemet. Det är viktigt att enheterna har en ekonomisk beredskap för oförutsedda händelser. Därför finns resultatutjämningsfonder som enheterna kan spara pengar i över åren. Kriterier för vårt resursfördelningssystem Vid framtagandet av ett resursfördelningssystem måste olika avväganden göras. Resursfördelningssystemet skall upplevas som rättvist och försöka komma så nära ett optimalt resursutnyttjande som möjligt. Det måste vara enkelt att ta fram och förstå. Samtidigt får det inte vara för schabloniserat. C:\Documents and Settings\buijn\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLKAD\Resursfördelning_bou_beskrivning (2).doc Postadress Besöksadress Telefon E-post Box 951, Kalmar Skeppsbrogatan kristina.olson@kalmar.se

33 Ett resursfördelningssystem måste fungera för alla barn och elever även för de som har behov av mer än genomsnittsbarnet/-eleven. Det enklaste är att ta alla pengar som finns avsatta och fördela dem på antalet barn/elever. Då får man en elevpeng som är lika för alla. Det svarar upp mot kravet att resursfördelningssystemet skall vara enkelt att ta fram och förstå men inte mot kravet på att fungera för alla barn och elever. Resursfördelningssystemet kan också göras väldigt komplext men en mängd hänsynstaganden och faktorer. Då får man ett system som är svårt att både ta fram och förstå. Barn- och ungdomsnämnden har idag ett väl fungerande system som upplevs som både enkelt att ta fram och förstå. Det tar hänsyn till och utjämnar för t ex socioekonomiska faktorer, lokalkostnader och barn och elever som behöver mer. Resursfördelningssystemet är både generellt (grundbidrag) och specifikt (enhetsbidrag). I grundbidraget ligger merparten av pengarna. Det går till verksamhetens stora kostnader såsom löner till pedagogisk personal, materiel, mat och fortbildning för personalen. I enhetsbidraget ligger det som är specifikt för varje enhet. I ytterområdena behövs pengar till skolskjuts. Fr o m ht 2008 kommer kostnaderna för skolskjuts att ligga på kommunledningskontoret. Det finns särskilda resursskolor och förskolor med specialinriktning t ex en allergiförskola och en förskola för barn i behov av språkkommunikation. De har hela kommunen som upptagningsområde. Fr o m 2010 har kostverksamheten överförts till en egen enhet inom förvaltningen. Resursfördelning Grundbidrag Grundbidraget består av en summa per barn/elev som är lika för alla inom respektive verksamhetsform. Elevbidraget varierar beroende på vilket årskursintervall eleven går i. Det är olika bidrag för förskoleklass, år 1-3, 4-6 och 7-9. Barnomsorgsbidraget varierar beroende på verksamhetsform och är timbaserat. I förskolan erhålls ett högre bidrag för de första 15 timmarna som barnet är i verksamheten. Man kan se det som uppstartskostnader för att hålla igång en avdelning. För resterande timmar erhålls ett lägre bidrag. Fritidshem och familjedaghem har ett timbidrag som är lika för alla timmar. Det är barnens planerade närvaro som mäts. Föräldrarna lämnar in ett schema. I grundbidraget ligger det som är oberoende av enhetens eller elevens/barnets förutsättningar såsom materiel, mat, fortbildning för personal och löner till pedagogisk personal. När det gäller särskolan så finns det elevbidrag för elevassistenter, pedagogisk personal och pedagogisk materiel. Bidraget varierar efter vilken skola eleverna går på. 2

34 Enhetsbidrag I enhetsbidraget ligger de delar som kan variera mellan enheterna beroende på olika faktorer som t ex lokalkostnader, socioekonomiska faktor, barn och elever med stora behov av särskilt stöd, svenska som andra språk, speciallösningar m.m. De olika enhetsbidragen kan variera ordentligt mellan enheterna beroende på deras förutsättningar. Lokalkostnader Lokalkostnaderna varierar beroende på byggår och vilka krav som gällde vid byggnationen. Antalet m2/barn varierar mellan enheterna. På vissa håll har man lokaler som kan utnyttjas mycket effektivt, medan motsatsen råder på andra enheter. År 2005 infördes ett system med schablonhyror, dvs. alla enheter har samma m2-pris. Det gör det enklare att hantera när vi har elevminskningar och behöver dra ner på lokalytor eftersom komplicerande faktorer som byggår, lokalstandard m m inte påverkar kostnaden. Fr.o.m ligger 50 % av lokalbidraget i enhetsbidraget, 50 % i elevbidraget respektive barnomsorgsbidraget. Bakgrundsfaktorer/Barn och elever med stora behov av särskilt stöd 1. Merparten av resurserna inom denna del av enhetsbidraget fördelas genom den s.k. bakgrundsfaktorn. Sedan många år har vi använt socioekonomiska faktorer som en del i vårt resursfördelningssystem till skolor och förskolor. Vi har dock problem med tillgången på relevant data. Nu har vi fått möjlighet att från SCB få fram de bakgrundsfaktorer som skolverket använder i SALSA (jämförelse av resultaten för varje skola utifrån skolans förutsättningar). Dessa faktorer tas fram per faktiskt inskrivet barn/elev och sammanställs per förskola/skola och verksamhet Följande bakgrundsfaktorer och definitioner används: Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda utomlands Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige Andel pojkar Föräldrarnas högsta utbildningsnivå Högsta värdet av barnens/elevernas biologiska föräldrars utbildningsnivå. (Adoptivföräldrar med adoptivbarn jämställs med biologiska föräldrar). Utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, Utbildningsvärde 2 innebär att personen ifråga har genomgått gymnasial utbildning i högst tre år Utbildningsvärde 3 innebär att personen genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng. Viktning av faktorerna sker helt enligt SALSA-modellen och ger en enhets tyngd jämfört med andra enheter. Genom denna metod får alla enheter ett tillskott av resurser utifrån sina bakgrundsfaktorer. 2. En mindre del av resurserna fördelas riktat till de enheter som har en ovanligt hög andel - synnerligen personalkrävande barn och elever med funktionshinder - individintegrerade elever och om enheten betalar för - dyra placeringar i andra kommuner. 3

35 Dessa resurser fördelas efter insamlande av information från förvaltningens eget resursteam, habiliteringen och det neuropsykriatiska teamet. De enheter, som enligt denna bedömning har en ovanligt hög andel barn och elever, får en extra riktad tilldelning. Svenska som andraspråk I budgetunderlaget, som tas in på våren inför kommande års budget, anger enheterna sitt behov av svenska som andra språk. Underlaget ska kompletteras med ett s.k. svantest som grupperar eleverna efter deras kunskaper i svenska. Enheterna tilldelas medel utifrån svantest och befintliga resurser. Mitt under pågående budgetår sker inga justeringar. Om det blir något kvar på detta konto vid årets slut omfördelas medel till enheter som har haft underskott på motsvarande konto. Fr o m 2008 införs enhetsbidrag till förberedelsegrupper på Kalmarsundsskolan och Dörby-/Barkestorpsskolorna. Det är meningen att nyanlända elever först skall gå i förberedelsegrupp på någon av dessa skolor innan de börjar på sin hemskola. Speciallösningar På några enheter finns det s.k. speciallösningar som får särskilt riktade medel: Lindsdal - resursskola för år 7-9 Ögonstenen, Smedby, Barnens Gård - OB-omsorg Vasa skolområde - ateljén, språkverkstaden Vasa skolområde - avd för barn med behov av teckenspråk/kommunikation Falkenberg - resursskola år 1-6, sjukhusskola Löner - Pedagogisk personal Löneläget på enheterna i förhållande till snittlöneläget ses över varje år. Ibland är avvikelserna markanta. Det gällde lärargrupper både inom förskolan och inom grundskolan. Skillnaderna beror oftast på åldersfördelningen bland personalen och ger effekten att den enhet som har yngre lärare ges bättre ekonomiska förutsättningar än den som har äldre lärare. Löneavvikelser på mer än 2 % gentemot snittlön kan justeras, uppåt eller neråt. Varje år tas beslut om det är aktuellt att göra denna omfördelning eller inte. Övriga enhetsbidrag Det utgår dessutom enhetsbidrag till löner till lokal administration och ledning, öppen förskola/familjecentral, kapitalkostnader, städkostnader och förbrukningsinventarier. Gemensamma resurser Grundbidrag och enhetsbidrag tillsammans bildar det vi kallar barn- och elevpeng. Naturligtvis har vi kvar en del pengar centralt som vi kallar de gemensamma resurserna. Det är bl.a. central administration och ledning, nämndens kostnader, centrala resurser för elevvård som t ex skolläkare och psykologer, medel för anpassningstjänster och en del fortbildningsmedel för förvaltningsövergripande insatser. 4

36 Mätning av antal barn och elever ger enheterna deras intäkter Enheternas faktiska barn- och elevantal mäts varje månad utom juli och det faktiska grundbidraget kan därför bli annorlunda än det man har planerat för i sin budget. Enhetsbidragen ligger dock fast, om det inte blir ändrade förutsättningar som ökade lokalkostnader genom hyreshöjningar eller dyl. Enheterna får varje månad information om hur de ligger till på sin intäktssida med grundbidraget. I sina budgetuppföljningar ska de ta hänsyn till både drift- och investeringsbudget samt sina intäkter i form av barnomsorgs- och/eller elevbidrag. Avvikelser som upptäcks under året diskuteras med berörda chefer för att de skall kunna korrigera och planera om under året. Vi mäter 11 månader om året juli är mätningsfri för alla verksamheter. Såväl intäkter som kostnader för interkommunala barn/elever hanteras lokalt. Bidrag till friskolor och särskild undervisning (SL10: 3) hanteras centralt. 5

37 Ekonomiåret för lokal ledning och administration Januari Enheternas bokslut med kommentarer och inventarieförteckningar lämnas till förvaltningskontoret i mitten av månaden. Februari Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om årsrapport för föregående år och budgetförutsättningar för kommande planeringsperiod. Maj Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter första tertialet (per 30 april). Juni Kommunfullmäktige tar beslut om budget för kommande treårsperiod. Enheternas budgetunderlag lämnas till förvaltningskontoret senast den 15 juni. Augusti Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter förtsa halvåret (per 30 juni). September Budgetarbetet för kommande treårsperiod börjar. Enheterna får sina ekonomiska ramar senast v 37. Enheterna har samtal med förvaltningskamrer. Oktober Enheterna lämnar sitt budgetförslag för kommande treårsperiod till förvaltningskontoret senast v 41. Samtidigt lämnas önskemål om investeringsbudget Detaljerad konteringsbudget lämnas vid samma tillfälle. SCB-statistik över barn och elevantal, personal m m lämnas per den 15 oktober. November Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om enheternas internbudgetar samt om investeringsbudget för kommande budgetår. Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter tredje kvartalet (per 31 september). 6

38 Bilaga 2 Jämförelse nuvarande och nytt resursfördelningssystem Enheter Nuvarande Nytt Diff Avvikelse i % ROCNEBY % ÅBY % LINDSDAL % FÖRSK Pulpeten % FÖRSK Pyttan % KALMSUND % BJÖRKENÄS % ÖGONSTEN % DJURÄNG % TROLLET % VFUNKABO % ÖFUNKABO % LINDÖ % VASA % FALK % RINKABYH % BARKEST % DÖRBY % FSK SMEDBY % TREKANTEN % Sum enheter % Gem adm % Kost % Gem. Skola % Gem. BO Gem.sär Enskild vht % Sum gemensamt % STINSEN % KOTTEN % SNICKARG % SKATTKAM % BACKSIPP % HJÄRTAT % REGNBÅG % WALDORF % SÖDRA SK % KARL-OSKAR % ÖLANDS FR % NYBRO MONTE % Sum fristående % SÄRSKOLA TOTALT % Minskningen på fristående verksamheter beror på det ökade kompensatoriska inslaget i resursfördelningen.

39 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Fria Galären Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År 1-3 År 4-6 År 6-9 4,0 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass Administration m m Fritids Administration 3,423 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 5,799 Summa grundbelopp tkr 224 Centralt skola 2,376 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 5,799 Centralt skola 2,376 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 5,799 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,417 tkr per barn i fritidshem år 7-9 5,799 Administration m m 23 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,840 Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 60 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 5 Speciallösningar 1,262 tkr per elev i förskoleklass Löneökningar 1,262 tkr per elev i år 1-3 Prestationsbaserad tilldelning 0 1,262 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 1,262 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter Prestationsbaserad Sänkt internränta tilldelning 0,095 tkr per elev i f-9 samt fritidshem Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 89 momskompensation 6% på utbetalt belopp 19 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr 331 Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,125 tkr per barn i fritidshem Grundbelopp grundskola i kr F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Modersmål Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

40 Detaljer Löneökning tkr per plats Grundbelopp grundskola Totalt Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Sänkt internränta tkr per plats Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Prestationsbaserad tilldelning Fritidshem Löneökning Sänkt internränta Bakgrundsfaktor Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation 331 Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 Mat, kökspersonal och -lokaler Material 821 Fortbildning 227 Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidsh 331 Prestationsbaserad tilldelning 95 Sänkt internränta Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

41 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet Engelska skolan i Stockholm Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa bidragsbeloppen för Engelska skolan i Stockholm till följande: - Grundbelopp kr per elev och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2014 förändrar sig relativt avseende antal elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som kommunfullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

42 BUN 2014/ (2) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Bidragets storlek Grundbelopp: Grundskola år kr per elev och år - varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år Tilläggsbelopp: Skolskjutsar: Momskompensation: kr per år kr per år 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Nytt resursfördelningssystem för barn- och ungdomsnämnden (Dnr 2011/ ) Budgetram Engelska skolan i Stockholm Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

43 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (18) 54 Dnr 2011/ Förslag till nytt resursfördelningssystem för barn- och ungdomsnämnden Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Samverkan Information till centrala samverkansgruppen den 22 augusti Lärarförbundet, med instämmande av LR, påpekar att oavsett resursfördelningssystem ges det för lite resurser till skolorna. LR, med instämmande av Lärarförbundet, Kommunal och SKTF, understryker att resursfördelningssystemet inte får drabba medarbetarna, det vill säga inte får innebära att färre medarbetare ska göra fler arbetsuppgifter. Bakgrund Förvaltningskontoret har på uppdrag av barn- och ungdomsnämndens presidium genomlyst resursfördelningssystemet. Resursfördelningssystemet inom barn- och ungdomsnämnden är ett stabilt system, byggt på principer om synlighet, transparens, öppenhet, förutsägbarhet och faktabaserat. Systemet har fungerat under en lång tid och bedöms i stort kunna fungera även fortsättningsvis. Dock finns ett antal punkter som gör att en revidering bör göras: - Förändringen i skollagen rörande resurser för barn i behov av särskilt stöd på fristående skolor. - Effekter av tidsbaserad resursfördelning till fritidshemmen. - Timplanens förändring och ny läroplan. - En politisk vilja att öka resursfördelningens kompensatoriska inslag, exempelvis fördelning enligt socioekonomiska bakgrundsfaktorer. - Fördelning till individintegrerade särskoleelever. - Resursfördelning till så kallade särlösningar, exempelvis förberedelseklass, Norra Funkabo, Gösbäck, Tegelviksskolan. - Pröva möjligheten till prestationsbaserade resurser till enheter. - Ökad tydlighet i redovisningen av bidrag till fristående skolor och förskolor. Utgångspunkter ska vara att nuvarande system ska vidareutvecklas. Systemet ska: - stödja den decentraliserade organisationen, - vara öppet och transparent, Utdragsbestyrkande

44 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (18) 54 forts - vara förutsägbart, - vila på offentlig statistik och fakta. Därutöver ska: - fördelningsprinciperna ska stödja inriktningen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision, - kompensationer ska vara synliga, - nämnden ska ha en pott att fördela utifrån uppdragen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision, - förvaltningschefen ska ha en pott att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga, - erfarenheterna från utredningarna om särskolan och fritidshemmen ska beaktas, - fördelning efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer (SALSA) ska öka, - all ersättning till enheterna ska ligga i barn- och elevpengen, förutom ersättningarna till särlösningar samt förvaltningschefen och nämndens eventuella fördelning ur pott. Det nya systemet hämtar sin terminologi från den nya lagstiftningen där grundbelopp och tilläggsbelopp är de nya begreppen. Grundbeloppet avser de belopp som är lika för alla inom respektive verksamhet. Tilläggsbelopp ges enbart till barn i behov av extraordinärt stöd och till modersmål. Det finns behov av att införa ett tredje begrepp, grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Där ingår bidrag till bakgrundsfaktorer, speciallösningar som t ex sjukhusskola, resursskolor, ob-omsorg, öppen förskola m m samt, när det gäller fristående verksamheter, de belopp som finns på centrala konton men som de fristående verksamheterna ska ha del av. Förvaltningskontorets förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag, - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt. Överläggning Under överläggning föreslår Britt Dicksson (M) att barn- och ungdomsnämnden ska besluta att de åtgärder och effekter som blir följden av det ökade inslaget av fördelning utifrån SALSA-faktorer i resursfördelningen ska följas upp i bokslutskommentarerna för år Utdragsbestyrkande

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (18) 54 forts Sedan överläggningen avslutats beslutar barn- och ungdomsnämnden först att bifalla förvaltningskontorets förslag. Härefter frågar ordföranden om barn- och ungdomsnämnden vill bifalla eller avslå Britt Dickssons tilläggsförslag. Han finner att barn- och ungdomsnämnden bifaller tilläggsförslaget. Beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag, - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt, - att i bokslutskommentarerna för år 2012 följa upp de åtgärder och effekter som blir följden av det ökade inslaget av fördelning utifrån SALSAfaktorer i resursfördelningen. Protokollsanteckning Björn Brändewall (FP), Lene Polteg (FP), Lennart Svenzén (C), Britt Dicksson (M), Andreas Petersson (M) och Ulf Andersson (KD) lämnar följande protokollsanteckning: Skolvärlden är redan hårt reglerad i lag. I och med den nya skollagen så har regeringen befriat kommunerna från kravet att ha en kommunal förskoleoch skolplan. Det ger oss en möjlighet att minska detaljregleringen av skolpersonalen och låta dem fokusera på det viktiga, statliga uppdrag de har. Vi välkomnar detta, då vi och våra föregångare sedan tidigare har verkat för att minimera förskole- och skolplanens omfattning. Den utbildningspolitiska visionen, som hänvisas till i detta ärende, kommer i princip att ersätta Kalmar kommuns tidigare förskole- och skolplan. Det är därför upp till oss att ta ställning till om den gör mer nytta än skada, eller om den i bästa fall riskerar att bli en hyllvärmare. Vi avser att lämna besked i denna fråga när den utbildningspolitiska visionen kommer upp för beslut. Utdragsbestyrkande

46 Handläggare Datum Kristina Olson Barn- och ungdomsnämnden Förslag till nytt resursfördelningssystem för Barn- och ungdomsnämnden Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden har tillämpat samma resursfördelningssystem sedan starten. Nämnden startade 1 januari 1992 och lagom till budgetarbetet 1994 var ett nytt resursfördelningssystem färdigt. Under årens gång har vissa justeringar gjorts men grundprinciperna har varit oförändrade. Genom införandet av den nya skollagen och de krav den ställer på bidrag till fristående skolor och förskolor aktualiseras behovet av en översyn genom att göra en större genomlysning av hela resursfördelningssystemet och bl. a uppdatera en del begrepp. Skolverket pekar också på att kompensatoriska fördelningsprinciper i för liten grad genomsyrar de resursfördelningssystem som tillämpas av landets kommuner. I Kalmar kommuns budget för 2012 beskrivs ett projekt under perioden rörande jämställdhetssäkring av kommunens verksamheter. Budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad. Utredningsuppdrag Barn- och ungdomsförvaltningen har på uppdrag av barn- och ungdomsnämndens presidium genomlyst resursfördelningssystemet utifrån nedanstående principer: Resursfördelningssystemet inom barn- och ungdomsnämnden är ett stabilt system, byggt på principer om synlighet, transparens, öppenhet, förutsägbarhet och faktabaserat. Systemet har fungerat under en lång tid och bedöms i stort kunna fungera även fortsättningsvis. Dock finns ett antal punkter som gör att en revidering bör göras. - Förändringen i skollagen rörande resurser för barn i behov av särskilt stöd på fristående skolor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx kristina.olson@kalmar.se

47 2 (8) - Effekter av tidsbaserad resursfördelning till fritidshemmen - Timplanens förändring och ny läroplan - En politisk vilja att öka resursfördelningens kompensatoriska inslag, exempelvis fördelning enligt socioekonomiska bakgrundsfaktorer - Fördelning till individintegrerade särskoleelever - Resursfördelning till s.k. särlösningar, ex förberedelseklass, Norra Funkabo, Gösbäck, Tegelviksskolan - Pröva möjligheten till prestationsbaserade resurser till enheter - Ökad tydlighet i redovisningen av bidrag till fristående skolor och förskolor Utgångspunkter ska vara att nuvarande system ska vidareutvecklas Systemet ska - stödja den decentraliserade organisationen - vara öppet och transparent - vara förutsägbart - vila på offentlig statistik och fakta Därutöver ska - fördelningsprinciperna ska stödja inriktningen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision - kompensationer ska vara synliga - nämnden ska ha en pott att fördela utifrån uppdragen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision - förvaltningschefen ska ha en pott att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga - erfarenheterna från utredningarna om särskolan och fritidshemmen ska beaktas - fördelning efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer (SALSA) ska öka - all ersättning till enheterna ska ligga i barn- och elevpengen, förutom ersättningarna till särlösningar samt förvaltningschefen och nämndens eventuella fördelning ur pott Nya begrepp Nuvarande resursfördelningssystem består av ett barnomsorgs- och elevbidrag som är lika för alla inom respektive verksamhetsform samt ett enhetsbidrag som baseras på enhetens specifika förutsättningar när det gäller t ex lokaler, bakgrundsfaktorer, speciallösningar m m. Det nya systemet hämtar sin terminologi från den nya lagstiftningen där grundbelopp och tilläggsbelopp är de nya begreppen. Grundbeloppet avser de belopp som är lika för alla inom respektive verksamhet jfr elevbidrag och barnomsorgsbidrag. Tilläggsbelopp ges enbart till barn i behov av extraordinärt stöd och till modersmål. Det finns behov av att införa ett tredje begrepp, grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Där ingår bidrag till bakgrundsfaktorer, speciallösningar som t ex sjukhusskola, resursskolor, ob-omsorg, öppen förskola mm samt, när det gäller fristående verksamheter, de belopp som finns på centrala konton men som de fristående verksamheterna ska ha del av.

48 Nuvarande fördelningssystem finns beskrivet i bilaga 1. 3 (8)

49 4 (8) Grundbelopp Generellt gäller att mer pengar kommer att tilldelas i grundbidraget än motsvarande tilldelning i de nuvarande elev- och barnomsorgsbidragen. Det betyder att ju större enhet desto mer pengar erhåller enheten. Belopp som tidigare har legat i enhetsbidraget och där riktats till enheten fördelas nu generellt. Förvaltningschefens pott för strategiska medel kan användas om effekterna av systembytet behöver mildras. Mätning av antalet barn och elever kommer att göras 12 ggr per år istället för 11 eftersom den nya skollagen föreskriver detta när det gäller fristående verksamhet. Juli månad sätts till samma som augusti helt enligt lagens skrivning. Grundskola Bidragen kommer att fördelas efter ålder på samma sätt som sker idag. Den enda förändringen är att elever i år 6 som går på 6-9skolor tilldelas samma bidrag som elever i år 7-9. Elever som går kvar på f-5skolor i år 6 tilldelas samma bidrag som för år 4-5. Skillnaden mot idag är att eleverna i år 6 på 6-9skolor tilldelas ett högre bidrag för att kunna ingå i den organisation som gäller på 6-9skolor. Elever i år 6 som går kvar på f-5skolor får inte lägre bidrag än idag utan det beräknas på motsvarande sätt som nu med undantag för övriga förändringar som gäller för alla. Bidraget grupperas efter ålder för att realtera till timplanen enligt följande indelning: Förskoleklass Grundskola år 1-3 Grundskola år 4-5(6) Grundskola år (6)7-9 Fritidshem Nuvarande barnomsorgsbidrag till fritidshemsverksamheten är timbaserat. Utredningen som är gjord visar att det resursfördelningssystemet styr enheterna att lämna organisationen med samlad skoldag för att på så sätt få skoldagen att sluta tidigare och därmed få mer fritidshemstid och alltså mer betalt för detta. Samlad skoldag innebär att skoldagen börjar och slutar vid samma tid och dagen luckras upp med andra aktivteter än undervisning. Vi ser också på mätningar att barnens vistelsetider på fritidshemmen är ungefär 2/3 av den schemalagda tiden. Antalet timmar blir då inte rättvisande som underlag för ersättning. Enheternas omfördelning av resurser från fritidshem till grundskola fortsätter. Ett resursfördelningssystem som fördelar efter antalet barn istället för efter schemalagd tid påverkar inte organisationen på samma sätt. Ev. kan ett grundbelopp vara uppdelat efter ålder likt bidraget för grundskolan, dvs. ett högre bidrag för elever i år f-3 och ett lägre bidrag till elever i år 4-6. Detta är en utveckling som efter utredning får införas som ett andra steg i förändringen av resursfördelningssystemet. Effekterna av det nya resursfördelningssystemet är att enheter som har haft längre vistelsetider än snittet får en lägre ersättning och enheter som har haft kortare vistelsetider än snittet får en högre ersättning än idag. Fördelarna är att det nya systemet inte gynnar att enheterna organiserar sin verksamhet efter ersättningsnivån utan efter vad som är bäst för barnen ur pedagogisk synvinkel.

50 5 (8) Förskola och pedagogisk omsorg Nuvarande bidrag till de båda verksamheterna är timbaserat. När det gäller förskolan finns ett högre bidrag för de första 15 timmarna per vecka som barnet är i förskolan och ett lägre bidrag för resterande timmar under vecka. När det gäller pedagogisk omsorg är bidraget lika för alla timmar. Ända sedan timbidraget infördes i samband med att maxtaxan kom har förskolans rektorer påtalat att de vill ha ett åldersfördelat system med ett högre bidrag för de yngre barnen (1-3 år) och ett lägre för de äldre barnen (4-5 år). I arbetet med att ta fram ett nytt resursfördelningssystem har alternativet med ett åldersbaserat bidrag per barn prövats och förkastats. Vistelsetiden är den avgörande faktorn när det kommer till förskolans verksamhet. Det måste hela tiden finnas en bemanning för att ta hand om de barn som har långa vistelsetider. Enheterna organiserar redan i dag sin verksamhet i olika åldersintervall. När frågan har varit uppe i ekonomigruppen har det varit en majoritet för att behålla nuvarande timbaserade system. Både ålder och vistelsetider skulle kunna användas som faktorer men det blir ett oöverskådligt system för rektorerna när de gör prognoser och budgetantaganden. En av ledorden för det nya resursfördelningssystemet är att det ska vara förutsägbart. Vi förordar därför att nuvarande modell med bidrag per timme behålls för förskola och pedagogisk omsorg. I ett andra steg ska beloppen för de första 15 timmarna respektive resterande timmar per vecka som barnet vistas i verksamheten ses över. Möjligen bör en omfördelning ske mellan de olika timbeloppen till förmån för att öka bidraget för de första 15 timmarna per vecka. Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd Den nya skollagen talar i 10 kap 39 om att det måste tas individuella beslut för varje barn/elev när det gäller bidrag för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Inom barn- och ungdomsförvaltningen bedöms att motsvarande 1,5 % av budgetomslutningen bör avsättas för barn som har omfattande behov av särskilt stöd inom grundskola, särskola och förskola. Det motsvarar drygt 10 mkr i 2011 års budgetnivå. Bidraget bör fördelas två gånger per år med huvudtilldelningen i samband med budgetarbetet samt löpande för förändringar som exempelvis inflyttade barn. Fördelningen beslutas på delegation av förvaltningschefen efter beredning av samordnaren för barn i behov av särskilt stöd, skolpsykolog och skolläkare. För att komma ifråga för tilldelning ska enhetens egna möjligheter vara uttömda. Till ansökan ska bifogas pedagogisk dokumentation, psykologutlåtande etc. Förfarandet liknar det som gäller för ansökan och antagning till våra kommunala resursskolor. Modersmål Modersmålsverksamheten har historiskt finansierats med enhetsbidrag som med mycket ojämna mellanrum justerats utifrån verksamhetens omfattning. Det är ingen tillfredsställande situation utifrån planeringssynpunkt, ej heller är det förenligt med skollagens skrivningar.

51 6 (8) Förslaget är att ett prestationsbaserat resursfördelningssystem införs. Blir det fler elever som behöver undervisning i modersmål ökar budgeten och blir det färre elever minskar budgeten. Idag har Kalmarsundsskolan ansvar för modersmålsverksamheten i grundskolan. De beräknar 30 minuter modersmål per elev och vecka. Det blir en kostnad på kr för drygt 11 tjänster. Ofta läser eleverna några stycken tillsammans och då ökar ju den sammanlagda tid eleverna får per vecka. Det behövs också medel för reseersättning för modersmålslärarna i o m att de har elever på flera enheter. Kostnaden bedöms till kr per år. Material och fortbildning för pedagogerna behövs också till en kostnad av respektive kr. Sammanlagt skulle det behövas kr för att bedriva modersmålsundervisning för nuvarande 773 elever. Detta ger ett tilläggsbelopp på kr per elev som deltar i modersmålsundervisning. Idag finns kr avsatt till denna verksamhet. Utökningen med kr är finansierad genom en marginell minskning av beloppen till undervisning, pedagogisk materiel och fortbildning i grundskolan (vilket motsvarar en minskning med ca 50 kr per elev). Elevantalet mäts varje månad som i övrig verksamhet. Fristående verksamheter har också möjligheten att ansöka om medel till detta genom förfarandet med tilläggsbelopp. Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Ökade kompensatoriska inslag i resursfördelningen Idag fördelas 8 % av budgetomslutningen efter de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna som bygger på SALSA när det gäller grundskolan. För förskolans del uppgår andelen till 5 % av budgetomslutningen. En av målsättningarna med att se över resursfördelningssystemet är att öka de kompensatoriska inslagen. För att en förändrad fördelning i grundskolan ska få ett reellt genomslag så måste andel pengar som fördelas efter bakgrundsfaktorerna öka till åtminstone 15 %, gärna 20 %. I förslaget är andelen beräknad till 20 %. När det gäller förskolan är andelen pengar som ligger i bakgrundsfaktorerna fördubblad och uppgår till 10 %. Att öka andelen ytterligare kan försvåra möjligheten att få tillstånd en grundbemanning i områden med låga bakgrundsfaktorer. Nivåerna kommer att ses över årligen i samband med budgetarbetet. Effekterna av att pengar omfördelas från grundbeloppet, som är lika för alla, till ett grundbelopp med särskild beräkningsgrund som beräknas efter SAL- SA-faktorerna är att enheter som har ett högt SALSA-värde får mer pengar och enheter som har ett lågt SALSA-värde får mindre pengar än med nuvarande system. Det är ju det som blir resultatet om det kompensatoriska inslaget i resursfördelningen ska öka. Förslaget med ökade kompensatoriska inslag i resursfördelningen går hand i hand med kommunens projekt att jämställdhetssäkra de kommunala verksamheterna och att budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad.

52 7 (8) Bidrag till verksamheter som ger service åt hela kommunen Bidrag till verksamheter som ger service åt mer än den egna enheten räknas in i kategorin grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Vi har tidigare kallat dem speciallösningar. Det avser verksamheter som resursskolor, sjukhusskolan, ob-omsorg, öppen förskola/familjecentraler, gemensamma tjänster mm. Det finns också medel på centrala konton för t ex barn- och ungdomsnämndens och förvaltningskontorets kostnader, särskilda insatser för personal i behov av särskilt stöd, div. projektmedel mm. Dessa medel kommer också att benämna grundbidrag med särskild beräkningsgrund. Strategiska medel I förslaget till nytt fördelningssystem finns det två nya poster för strategiska medel. Dessa bör huvudsakligen fördelas i samband med budgetarbetet för att enheterna ska kunna ta hänsyn till dem i sin planering. Barn- och ungdomsnämndens strategiska medel Detta är ett nytt inslag i resursfördelningen. Barn- och ungdomsnämnden bör ha en pott att fördela utifrån uppdragen i den utbildningspolitiska visionen för att på så sätt förstärka genomförandet av besluten vilket har varit ett problem med tidigare planer. Det är viktigt att beslut och resurser följs åt. En viss del av resurserna ska i framtiden fördelas efter prestation, t ex om enheterna överträffar sina förutsättningar när det gäller måluppfyllelse m m. Nämnden kommer att fastställa enligt vilka kriterier en prestationsbaserad resursfördelning ska ske. Därefter byggs den prestationsinriktade fördelningen in i resursfördelningssystemet. Denna fråga behöver dock utredas mer. Hur mäter man prestationer i förskolan? Hur mäter man prestationerna på f-5skolor - utifrån nationella prov? Införandet av prestationsbaserad resursfördelning bör komma i ett andra steg i förändringen av resursfördelningssystemet eftersom frågan kräver en rejäl genomlysning. Barn- och ungdomsnämndens strategiska medel är tänkta att uppgå till 0,5 % av budgetomslutningen vilket motsvarar ca 3,5 mkr i budget Huvuddelen av medlen bör fördelas i samband med budgetarbetet så att enheterna vet vilka pengar de har att röra sig med. Förvaltningschefens strategiska medel Dessa medel har i viss mån funnits de senaste två åren, då benämnda oförutsedda utgifter, och har legat på nivån 2,5 4 mkr per år. Förvaltningschefens strategiska medel ska dels användas till att förstärka genomförandet av gemensamma utvecklingsområden, dels till att tillfälligt kunna förstärka de enheter där förvaltningschefen bedömer det som motiverat. En summa bör också användas till oförutsedda utgifter under året. Förvaltningschefens strategiska medel är tänkta att uppgå till 1 % av budgetomslutningen vilket motsvarar knappt 7 mkr i budget Särskilda beräkningar för fristående verksamheter När det gäller fördelning av barn- och ungdomsnämndens och förvaltningschefens strategiska medel så kommer de fristående verksamheterna att erhålla ett snittbidrag av dessa medel. Det innebär att de strategiska medlen inte berör de fristående verksamheterna.

53 8 (8) De fristående verksamheterna erhåller inte medel för Modersmål de fristående enheterna kan däremot ansöka om tilläggsbelopp för denna verksamhet Öppen förskola/familjecentraler OB-omsorg Sjukhusskola Särskola tillstånd från skolverket krävs för att bedriva denna verksamhet Barn- och ungdomsnämndens kostnader för ersättning till presidium, arvoden och övriga utgifter. Övriga kommunala speciallösningar som t ex satsningen på våra tre resursskolor erhåller fristående verksamhet sin andel av. Fristående verksamhet erhåller sedan tidigare ett bidrag för momskompensation som uppgår till 6 % av utbetalat bidrag. Fristående utbildningsverksamheter har inte samma möjlighet till momsavdrag som kommunala verksamheter har och detta bidrag ska utjämna skillnaderna i ekonomisk bärkraft. Särskolan Särskolan har idag ett resursfördelningssystem som liknar nuvarande fördelningssystem för övrig verksamhet med elevbidrag och enhetsbidrag. Det bör dock bli tydligare och mer strukturerat för att fungera. I dag tenderar det till att bli helt individbaserat vilket är en omöjlighet ur planeringssynpunkt. Förlaget för särskolans nya resursfördelningssystem liknar det som föreslås för övrig verksamhet: grundbelopp för grundsärskola grundbelopp för träningssärskola grundbelopp för individintegrerade elever som till stora delar bör motsvara det som ges för grundsärskola grundbelopp för fritidshem för grundsärskoleelever grundbelopp för fritidshem för träningssärskoleelever tilläggsbelopp för elever i behov av extra ordinärt stöd utifrån särskolans bedömningsgrunder Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt Kjell-Ove Petersson Förvaltningschef Bilagor Bilaga 1 - Nuvarande resursfördelningssystem Bilaga 2 - En jämförelse av nuvarande och nytt resursfördelningssystem per kommunal enhet

54 Bilaga 1 1 (6) Handläggare Datum Kristina Olson Resursfördelning i Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Bakgrund Kalmar kommun tillämpar sedan 1994 ett resursfördelningssystem som vi kallar barn- och elevpeng. Det består av tre olika delar - grundbidrag (barnomsorgs- och elevbidrag), enhetsbidrag och gemensamma resurser. Förvaltningen är organiserad i dryga 20 enheter med antingen bara år 7-9, blandade enheter med både år f-6 och barnomsorg eller rena barnomsorgsenheter. Enheterna har ett totalt ekonomiskt ansvar och får själva bära med sig sina över- eller underskott mellan åren. Sedan 2003 tillämpar vi också elevpeng i särskolan. Inför varje nytt budgetår görs en översyn av resursfördelningssystemet och nödvändiga justeringar genomförs. Barn - och ungdomsförvaltningen är en tydligt decentraliserad förvaltning med alla beslut som rör enheten delegerade till rektor. Som konsekvens av detta fördelas i stort sett alla pengar, som Barn - och ungdomsnämnden har, till enheterna och rektor har fullt ekonomiskt ansvar för tilldelade medel. Centralt finns en liten del pengar. De går till gemensamma funktioner som det är svårt att fördela ut på enheterna. Alla pengar som Barn- och ungdomsnämnden disponerar i driftbudgeten fördelas ut vid budgettillfället. Det finns inga centrala potter som enheterna kan söka pengar från. Detta bidrar också till tydigheten i systemet. Det är viktigt att enheterna har en ekonomisk beredskap för oförutsedda händelser. Därför finns resultatutjämningsfonder som enheterna kan spara pengar i över åren. Kriterier för vårt resursfördelningssystem Vid framtagandet av ett resursfördelningssystem måste olika avväganden göras. Resursfördelningssystemet skall upplevas som rättvist och försöka komma så nära ett optimalt resursutnyttjande som möjligt. Det måste vara enkelt att ta fram och förstå. Samtidigt får det inte vara för schabloniserat. C:\Documents and Settings\buijn\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLKAD\Resursfördelning_bou_beskrivning (2).doc Postadress Besöksadress Telefon E-post Box 951, Kalmar Skeppsbrogatan kristina.olson@kalmar.se

55 Ett resursfördelningssystem måste fungera för alla barn och elever även för de som har behov av mer än genomsnittsbarnet/-eleven. Det enklaste är att ta alla pengar som finns avsatta och fördela dem på antalet barn/elever. Då får man en elevpeng som är lika för alla. Det svarar upp mot kravet att resursfördelningssystemet skall vara enkelt att ta fram och förstå men inte mot kravet på att fungera för alla barn och elever. Resursfördelningssystemet kan också göras väldigt komplext men en mängd hänsynstaganden och faktorer. Då får man ett system som är svårt att både ta fram och förstå. Barn- och ungdomsnämnden har idag ett väl fungerande system som upplevs som både enkelt att ta fram och förstå. Det tar hänsyn till och utjämnar för t ex socioekonomiska faktorer, lokalkostnader och barn och elever som behöver mer. Resursfördelningssystemet är både generellt (grundbidrag) och specifikt (enhetsbidrag). I grundbidraget ligger merparten av pengarna. Det går till verksamhetens stora kostnader såsom löner till pedagogisk personal, materiel, mat och fortbildning för personalen. I enhetsbidraget ligger det som är specifikt för varje enhet. I ytterområdena behövs pengar till skolskjuts. Fr o m ht 2008 kommer kostnaderna för skolskjuts att ligga på kommunledningskontoret. Det finns särskilda resursskolor och förskolor med specialinriktning t ex en allergiförskola och en förskola för barn i behov av språkkommunikation. De har hela kommunen som upptagningsområde. Fr o m 2010 har kostverksamheten överförts till en egen enhet inom förvaltningen. Resursfördelning Grundbidrag Grundbidraget består av en summa per barn/elev som är lika för alla inom respektive verksamhetsform. Elevbidraget varierar beroende på vilket årskursintervall eleven går i. Det är olika bidrag för förskoleklass, år 1-3, 4-6 och 7-9. Barnomsorgsbidraget varierar beroende på verksamhetsform och är timbaserat. I förskolan erhålls ett högre bidrag för de första 15 timmarna som barnet är i verksamheten. Man kan se det som uppstartskostnader för att hålla igång en avdelning. För resterande timmar erhålls ett lägre bidrag. Fritidshem och familjedaghem har ett timbidrag som är lika för alla timmar. Det är barnens planerade närvaro som mäts. Föräldrarna lämnar in ett schema. I grundbidraget ligger det som är oberoende av enhetens eller elevens/barnets förutsättningar såsom materiel, mat, fortbildning för personal och löner till pedagogisk personal. När det gäller särskolan så finns det elevbidrag för elevassistenter, pedagogisk personal och pedagogisk materiel. Bidraget varierar efter vilken skola eleverna går på. 2

56 Enhetsbidrag I enhetsbidraget ligger de delar som kan variera mellan enheterna beroende på olika faktorer som t ex lokalkostnader, socioekonomiska faktor, barn och elever med stora behov av särskilt stöd, svenska som andra språk, speciallösningar m.m. De olika enhetsbidragen kan variera ordentligt mellan enheterna beroende på deras förutsättningar. Lokalkostnader Lokalkostnaderna varierar beroende på byggår och vilka krav som gällde vid byggnationen. Antalet m2/barn varierar mellan enheterna. På vissa håll har man lokaler som kan utnyttjas mycket effektivt, medan motsatsen råder på andra enheter. År 2005 infördes ett system med schablonhyror, dvs. alla enheter har samma m2-pris. Det gör det enklare att hantera när vi har elevminskningar och behöver dra ner på lokalytor eftersom komplicerande faktorer som byggår, lokalstandard m m inte påverkar kostnaden. Fr.o.m ligger 50 % av lokalbidraget i enhetsbidraget, 50 % i elevbidraget respektive barnomsorgsbidraget. Bakgrundsfaktorer/Barn och elever med stora behov av särskilt stöd 1. Merparten av resurserna inom denna del av enhetsbidraget fördelas genom den s.k. bakgrundsfaktorn. Sedan många år har vi använt socioekonomiska faktorer som en del i vårt resursfördelningssystem till skolor och förskolor. Vi har dock problem med tillgången på relevant data. Nu har vi fått möjlighet att från SCB få fram de bakgrundsfaktorer som skolverket använder i SALSA (jämförelse av resultaten för varje skola utifrån skolans förutsättningar). Dessa faktorer tas fram per faktiskt inskrivet barn/elev och sammanställs per förskola/skola och verksamhet Följande bakgrundsfaktorer och definitioner används: Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda utomlands Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige Andel pojkar Föräldrarnas högsta utbildningsnivå Högsta värdet av barnens/elevernas biologiska föräldrars utbildningsnivå. (Adoptivföräldrar med adoptivbarn jämställs med biologiska föräldrar). Utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, Utbildningsvärde 2 innebär att personen ifråga har genomgått gymnasial utbildning i högst tre år Utbildningsvärde 3 innebär att personen genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng. Viktning av faktorerna sker helt enligt SALSA-modellen och ger en enhets tyngd jämfört med andra enheter. Genom denna metod får alla enheter ett tillskott av resurser utifrån sina bakgrundsfaktorer. 2. En mindre del av resurserna fördelas riktat till de enheter som har en ovanligt hög andel - synnerligen personalkrävande barn och elever med funktionshinder - individintegrerade elever och om enheten betalar för - dyra placeringar i andra kommuner. 3

57 Dessa resurser fördelas efter insamlande av information från förvaltningens eget resursteam, habiliteringen och det neuropsykriatiska teamet. De enheter, som enligt denna bedömning har en ovanligt hög andel barn och elever, får en extra riktad tilldelning. Svenska som andraspråk I budgetunderlaget, som tas in på våren inför kommande års budget, anger enheterna sitt behov av svenska som andra språk. Underlaget ska kompletteras med ett s.k. svantest som grupperar eleverna efter deras kunskaper i svenska. Enheterna tilldelas medel utifrån svantest och befintliga resurser. Mitt under pågående budgetår sker inga justeringar. Om det blir något kvar på detta konto vid årets slut omfördelas medel till enheter som har haft underskott på motsvarande konto. Fr o m 2008 införs enhetsbidrag till förberedelsegrupper på Kalmarsundsskolan och Dörby-/Barkestorpsskolorna. Det är meningen att nyanlända elever först skall gå i förberedelsegrupp på någon av dessa skolor innan de börjar på sin hemskola. Speciallösningar På några enheter finns det s.k. speciallösningar som får särskilt riktade medel: Lindsdal - resursskola för år 7-9 Ögonstenen, Smedby, Barnens Gård - OB-omsorg Vasa skolområde - ateljén, språkverkstaden Vasa skolområde - avd för barn med behov av teckenspråk/kommunikation Falkenberg - resursskola år 1-6, sjukhusskola Löner - Pedagogisk personal Löneläget på enheterna i förhållande till snittlöneläget ses över varje år. Ibland är avvikelserna markanta. Det gällde lärargrupper både inom förskolan och inom grundskolan. Skillnaderna beror oftast på åldersfördelningen bland personalen och ger effekten att den enhet som har yngre lärare ges bättre ekonomiska förutsättningar än den som har äldre lärare. Löneavvikelser på mer än 2 % gentemot snittlön kan justeras, uppåt eller neråt. Varje år tas beslut om det är aktuellt att göra denna omfördelning eller inte. Övriga enhetsbidrag Det utgår dessutom enhetsbidrag till löner till lokal administration och ledning, öppen förskola/familjecentral, kapitalkostnader, städkostnader och förbrukningsinventarier. Gemensamma resurser Grundbidrag och enhetsbidrag tillsammans bildar det vi kallar barn- och elevpeng. Naturligtvis har vi kvar en del pengar centralt som vi kallar de gemensamma resurserna. Det är bl.a. central administration och ledning, nämndens kostnader, centrala resurser för elevvård som t ex skolläkare och psykologer, medel för anpassningstjänster och en del fortbildningsmedel för förvaltningsövergripande insatser. 4

58 Mätning av antal barn och elever ger enheterna deras intäkter Enheternas faktiska barn- och elevantal mäts varje månad utom juli och det faktiska grundbidraget kan därför bli annorlunda än det man har planerat för i sin budget. Enhetsbidragen ligger dock fast, om det inte blir ändrade förutsättningar som ökade lokalkostnader genom hyreshöjningar eller dyl. Enheterna får varje månad information om hur de ligger till på sin intäktssida med grundbidraget. I sina budgetuppföljningar ska de ta hänsyn till både drift- och investeringsbudget samt sina intäkter i form av barnomsorgs- och/eller elevbidrag. Avvikelser som upptäcks under året diskuteras med berörda chefer för att de skall kunna korrigera och planera om under året. Vi mäter 11 månader om året juli är mätningsfri för alla verksamheter. Såväl intäkter som kostnader för interkommunala barn/elever hanteras lokalt. Bidrag till friskolor och särskild undervisning (SL10: 3) hanteras centralt. 5

59 Ekonomiåret för lokal ledning och administration Januari Enheternas bokslut med kommentarer och inventarieförteckningar lämnas till förvaltningskontoret i mitten av månaden. Februari Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om årsrapport för föregående år och budgetförutsättningar för kommande planeringsperiod. Maj Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter första tertialet (per 30 april). Juni Kommunfullmäktige tar beslut om budget för kommande treårsperiod. Enheternas budgetunderlag lämnas till förvaltningskontoret senast den 15 juni. Augusti Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter förtsa halvåret (per 30 juni). September Budgetarbetet för kommande treårsperiod börjar. Enheterna får sina ekonomiska ramar senast v 37. Enheterna har samtal med förvaltningskamrer. Oktober Enheterna lämnar sitt budgetförslag för kommande treårsperiod till förvaltningskontoret senast v 41. Samtidigt lämnas önskemål om investeringsbudget Detaljerad konteringsbudget lämnas vid samma tillfälle. SCB-statistik över barn och elevantal, personal m m lämnas per den 15 oktober. November Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om enheternas internbudgetar samt om investeringsbudget för kommande budgetår. Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter tredje kvartalet (per 31 september). 6

60 Bilaga 2 Jämförelse nuvarande och nytt resursfördelningssystem Enheter Nuvarande Nytt Diff Avvikelse i % ROCNEBY % ÅBY % LINDSDAL % FÖRSK Pulpeten % FÖRSK Pyttan % KALMSUND % BJÖRKENÄS % ÖGONSTEN % DJURÄNG % TROLLET % VFUNKABO % ÖFUNKABO % LINDÖ % VASA % FALK % RINKABYH % BARKEST % DÖRBY % FSK SMEDBY % TREKANTEN % Sum enheter % Gem adm % Kost % Gem. Skola % Gem. BO Gem.sär Enskild vht % Sum gemensamt % STINSEN % KOTTEN % SNICKARG % SKATTKAM % BACKSIPP % HJÄRTAT % REGNBÅG % WALDORF % SÖDRA SK % KARL-OSKAR % ÖLANDS FR % NYBRO MONTE % Sum fristående % SÄRSKOLA TOTALT % Minskningen på fristående verksamheter beror på det ökade kompensatoriska inslaget i resursfördelningen.

61 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Enhet Engelska skolan Stockholm Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År 1-3 År 4-6 År 6-9 1,0 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass Administration m m Fritids Administration 3,423 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 5,799 Summa grundbelopp tkr 56 Centralt skola 2,376 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 5,799 Centralt skola 2,376 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 5,799 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,417 tkr per barn i fritidshem år 7-9 5,799 Administration m m 6 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,840 Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 8 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 1 Speciallösningar 1,262 tkr per elev i förskoleklass Löneökningar 1,262 tkr per elev i år 1-3 Prestationsbaserad tilldelning 0 1,262 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 1,262 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter Prestationsbaserad Sänkt internränta tilldelning 0,095 tkr per elev i f-9 samt fritidshem Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 15 momskompensation 6% på utbetalt belopp 4 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr 76 Grundbelopp grundskola i kr F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Modersmål Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,125 tkr per barn i fritidshem Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp Detaljer Löneökning tkr per plats Grundbelopp grundskola Totalt Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Sänkt internränta tkr per plats Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Prestationsbaserad tilldelning Fritidshem Löneökning Sänkt internränta Bakgrundsfaktor Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation 76 Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 Mat, kökspersonal och -lokaler Material 821 Fortbildning 227 Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidshe 76 Prestationsbaserad tilldelning 95 Sänkt internränta Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

62 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet Lyckans förskola i Kalmar AB Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa bidragsbeloppen för Lyckans förskola i Kalmar AB till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2014 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som kommunfullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

63 BUN 2014/ (2) Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 86,19 kr per barn och vistelsetimme 37,39 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 30 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Nytt resursfördelningssystem för barn- och ungdomsnämnden (Dnr 2011/ ) Budgetram Lyckans förskola i Kalmar AB Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

64 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (18) 54 Dnr 2011/ Förslag till nytt resursfördelningssystem för barn- och ungdomsnämnden Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Samverkan Information till centrala samverkansgruppen den 22 augusti Lärarförbundet, med instämmande av LR, påpekar att oavsett resursfördelningssystem ges det för lite resurser till skolorna. LR, med instämmande av Lärarförbundet, Kommunal och SKTF, understryker att resursfördelningssystemet inte får drabba medarbetarna, det vill säga inte får innebära att färre medarbetare ska göra fler arbetsuppgifter. Bakgrund Förvaltningskontoret har på uppdrag av barn- och ungdomsnämndens presidium genomlyst resursfördelningssystemet. Resursfördelningssystemet inom barn- och ungdomsnämnden är ett stabilt system, byggt på principer om synlighet, transparens, öppenhet, förutsägbarhet och faktabaserat. Systemet har fungerat under en lång tid och bedöms i stort kunna fungera även fortsättningsvis. Dock finns ett antal punkter som gör att en revidering bör göras: - Förändringen i skollagen rörande resurser för barn i behov av särskilt stöd på fristående skolor. - Effekter av tidsbaserad resursfördelning till fritidshemmen. - Timplanens förändring och ny läroplan. - En politisk vilja att öka resursfördelningens kompensatoriska inslag, exempelvis fördelning enligt socioekonomiska bakgrundsfaktorer. - Fördelning till individintegrerade särskoleelever. - Resursfördelning till så kallade särlösningar, exempelvis förberedelseklass, Norra Funkabo, Gösbäck, Tegelviksskolan. - Pröva möjligheten till prestationsbaserade resurser till enheter. - Ökad tydlighet i redovisningen av bidrag till fristående skolor och förskolor. Utgångspunkter ska vara att nuvarande system ska vidareutvecklas. Systemet ska: - stödja den decentraliserade organisationen, - vara öppet och transparent, Utdragsbestyrkande

65 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (18) 54 forts - vara förutsägbart, - vila på offentlig statistik och fakta. Därutöver ska: - fördelningsprinciperna ska stödja inriktningen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision, - kompensationer ska vara synliga, - nämnden ska ha en pott att fördela utifrån uppdragen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision, - förvaltningschefen ska ha en pott att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga, - erfarenheterna från utredningarna om särskolan och fritidshemmen ska beaktas, - fördelning efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer (SALSA) ska öka, - all ersättning till enheterna ska ligga i barn- och elevpengen, förutom ersättningarna till särlösningar samt förvaltningschefen och nämndens eventuella fördelning ur pott. Det nya systemet hämtar sin terminologi från den nya lagstiftningen där grundbelopp och tilläggsbelopp är de nya begreppen. Grundbeloppet avser de belopp som är lika för alla inom respektive verksamhet. Tilläggsbelopp ges enbart till barn i behov av extraordinärt stöd och till modersmål. Det finns behov av att införa ett tredje begrepp, grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Där ingår bidrag till bakgrundsfaktorer, speciallösningar som t ex sjukhusskola, resursskolor, ob-omsorg, öppen förskola m m samt, när det gäller fristående verksamheter, de belopp som finns på centrala konton men som de fristående verksamheterna ska ha del av. Förvaltningskontorets förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag, - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt. Överläggning Under överläggning föreslår Britt Dicksson (M) att barn- och ungdomsnämnden ska besluta att de åtgärder och effekter som blir följden av det ökade inslaget av fördelning utifrån SALSA-faktorer i resursfördelningen ska följas upp i bokslutskommentarerna för år Utdragsbestyrkande

66 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (18) 54 forts Sedan överläggningen avslutats beslutar barn- och ungdomsnämnden först att bifalla förvaltningskontorets förslag. Härefter frågar ordföranden om barn- och ungdomsnämnden vill bifalla eller avslå Britt Dickssons tilläggsförslag. Han finner att barn- och ungdomsnämnden bifaller tilläggsförslaget. Beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag, - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt, - att i bokslutskommentarerna för år 2012 följa upp de åtgärder och effekter som blir följden av det ökade inslaget av fördelning utifrån SALSAfaktorer i resursfördelningen. Protokollsanteckning Björn Brändewall (FP), Lene Polteg (FP), Lennart Svenzén (C), Britt Dicksson (M), Andreas Petersson (M) och Ulf Andersson (KD) lämnar följande protokollsanteckning: Skolvärlden är redan hårt reglerad i lag. I och med den nya skollagen så har regeringen befriat kommunerna från kravet att ha en kommunal förskoleoch skolplan. Det ger oss en möjlighet att minska detaljregleringen av skolpersonalen och låta dem fokusera på det viktiga, statliga uppdrag de har. Vi välkomnar detta, då vi och våra föregångare sedan tidigare har verkat för att minimera förskole- och skolplanens omfattning. Den utbildningspolitiska visionen, som hänvisas till i detta ärende, kommer i princip att ersätta Kalmar kommuns tidigare förskole- och skolplan. Det är därför upp till oss att ta ställning till om den gör mer nytta än skada, eller om den i bästa fall riskerar att bli en hyllvärmare. Vi avser att lämna besked i denna fråga när den utbildningspolitiska visionen kommer upp för beslut. Utdragsbestyrkande

67 Handläggare Datum Kristina Olson Barn- och ungdomsnämnden Förslag till nytt resursfördelningssystem för Barn- och ungdomsnämnden Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden har tillämpat samma resursfördelningssystem sedan starten. Nämnden startade 1 januari 1992 och lagom till budgetarbetet 1994 var ett nytt resursfördelningssystem färdigt. Under årens gång har vissa justeringar gjorts men grundprinciperna har varit oförändrade. Genom införandet av den nya skollagen och de krav den ställer på bidrag till fristående skolor och förskolor aktualiseras behovet av en översyn genom att göra en större genomlysning av hela resursfördelningssystemet och bl. a uppdatera en del begrepp. Skolverket pekar också på att kompensatoriska fördelningsprinciper i för liten grad genomsyrar de resursfördelningssystem som tillämpas av landets kommuner. I Kalmar kommuns budget för 2012 beskrivs ett projekt under perioden rörande jämställdhetssäkring av kommunens verksamheter. Budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad. Utredningsuppdrag Barn- och ungdomsförvaltningen har på uppdrag av barn- och ungdomsnämndens presidium genomlyst resursfördelningssystemet utifrån nedanstående principer: Resursfördelningssystemet inom barn- och ungdomsnämnden är ett stabilt system, byggt på principer om synlighet, transparens, öppenhet, förutsägbarhet och faktabaserat. Systemet har fungerat under en lång tid och bedöms i stort kunna fungera även fortsättningsvis. Dock finns ett antal punkter som gör att en revidering bör göras. - Förändringen i skollagen rörande resurser för barn i behov av särskilt stöd på fristående skolor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx kristina.olson@kalmar.se

68 2 (8) - Effekter av tidsbaserad resursfördelning till fritidshemmen - Timplanens förändring och ny läroplan - En politisk vilja att öka resursfördelningens kompensatoriska inslag, exempelvis fördelning enligt socioekonomiska bakgrundsfaktorer - Fördelning till individintegrerade särskoleelever - Resursfördelning till s.k. särlösningar, ex förberedelseklass, Norra Funkabo, Gösbäck, Tegelviksskolan - Pröva möjligheten till prestationsbaserade resurser till enheter - Ökad tydlighet i redovisningen av bidrag till fristående skolor och förskolor Utgångspunkter ska vara att nuvarande system ska vidareutvecklas Systemet ska - stödja den decentraliserade organisationen - vara öppet och transparent - vara förutsägbart - vila på offentlig statistik och fakta Därutöver ska - fördelningsprinciperna ska stödja inriktningen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision - kompensationer ska vara synliga - nämnden ska ha en pott att fördela utifrån uppdragen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision - förvaltningschefen ska ha en pott att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga - erfarenheterna från utredningarna om särskolan och fritidshemmen ska beaktas - fördelning efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer (SALSA) ska öka - all ersättning till enheterna ska ligga i barn- och elevpengen, förutom ersättningarna till särlösningar samt förvaltningschefen och nämndens eventuella fördelning ur pott Nya begrepp Nuvarande resursfördelningssystem består av ett barnomsorgs- och elevbidrag som är lika för alla inom respektive verksamhetsform samt ett enhetsbidrag som baseras på enhetens specifika förutsättningar när det gäller t ex lokaler, bakgrundsfaktorer, speciallösningar m m. Det nya systemet hämtar sin terminologi från den nya lagstiftningen där grundbelopp och tilläggsbelopp är de nya begreppen. Grundbeloppet avser de belopp som är lika för alla inom respektive verksamhet jfr elevbidrag och barnomsorgsbidrag. Tilläggsbelopp ges enbart till barn i behov av extraordinärt stöd och till modersmål. Det finns behov av att införa ett tredje begrepp, grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Där ingår bidrag till bakgrundsfaktorer, speciallösningar som t ex sjukhusskola, resursskolor, ob-omsorg, öppen förskola mm samt, när det gäller fristående verksamheter, de belopp som finns på centrala konton men som de fristående verksamheterna ska ha del av.

69 Nuvarande fördelningssystem finns beskrivet i bilaga 1. 3 (8)

70 4 (8) Grundbelopp Generellt gäller att mer pengar kommer att tilldelas i grundbidraget än motsvarande tilldelning i de nuvarande elev- och barnomsorgsbidragen. Det betyder att ju större enhet desto mer pengar erhåller enheten. Belopp som tidigare har legat i enhetsbidraget och där riktats till enheten fördelas nu generellt. Förvaltningschefens pott för strategiska medel kan användas om effekterna av systembytet behöver mildras. Mätning av antalet barn och elever kommer att göras 12 ggr per år istället för 11 eftersom den nya skollagen föreskriver detta när det gäller fristående verksamhet. Juli månad sätts till samma som augusti helt enligt lagens skrivning. Grundskola Bidragen kommer att fördelas efter ålder på samma sätt som sker idag. Den enda förändringen är att elever i år 6 som går på 6-9skolor tilldelas samma bidrag som elever i år 7-9. Elever som går kvar på f-5skolor i år 6 tilldelas samma bidrag som för år 4-5. Skillnaden mot idag är att eleverna i år 6 på 6-9skolor tilldelas ett högre bidrag för att kunna ingå i den organisation som gäller på 6-9skolor. Elever i år 6 som går kvar på f-5skolor får inte lägre bidrag än idag utan det beräknas på motsvarande sätt som nu med undantag för övriga förändringar som gäller för alla. Bidraget grupperas efter ålder för att realtera till timplanen enligt följande indelning: Förskoleklass Grundskola år 1-3 Grundskola år 4-5(6) Grundskola år (6)7-9 Fritidshem Nuvarande barnomsorgsbidrag till fritidshemsverksamheten är timbaserat. Utredningen som är gjord visar att det resursfördelningssystemet styr enheterna att lämna organisationen med samlad skoldag för att på så sätt få skoldagen att sluta tidigare och därmed få mer fritidshemstid och alltså mer betalt för detta. Samlad skoldag innebär att skoldagen börjar och slutar vid samma tid och dagen luckras upp med andra aktivteter än undervisning. Vi ser också på mätningar att barnens vistelsetider på fritidshemmen är ungefär 2/3 av den schemalagda tiden. Antalet timmar blir då inte rättvisande som underlag för ersättning. Enheternas omfördelning av resurser från fritidshem till grundskola fortsätter. Ett resursfördelningssystem som fördelar efter antalet barn istället för efter schemalagd tid påverkar inte organisationen på samma sätt. Ev. kan ett grundbelopp vara uppdelat efter ålder likt bidraget för grundskolan, dvs. ett högre bidrag för elever i år f-3 och ett lägre bidrag till elever i år 4-6. Detta är en utveckling som efter utredning får införas som ett andra steg i förändringen av resursfördelningssystemet. Effekterna av det nya resursfördelningssystemet är att enheter som har haft längre vistelsetider än snittet får en lägre ersättning och enheter som har haft kortare vistelsetider än snittet får en högre ersättning än idag. Fördelarna är att det nya systemet inte gynnar att enheterna organiserar sin verksamhet efter ersättningsnivån utan efter vad som är bäst för barnen ur pedagogisk synvinkel.

71 5 (8) Förskola och pedagogisk omsorg Nuvarande bidrag till de båda verksamheterna är timbaserat. När det gäller förskolan finns ett högre bidrag för de första 15 timmarna per vecka som barnet är i förskolan och ett lägre bidrag för resterande timmar under vecka. När det gäller pedagogisk omsorg är bidraget lika för alla timmar. Ända sedan timbidraget infördes i samband med att maxtaxan kom har förskolans rektorer påtalat att de vill ha ett åldersfördelat system med ett högre bidrag för de yngre barnen (1-3 år) och ett lägre för de äldre barnen (4-5 år). I arbetet med att ta fram ett nytt resursfördelningssystem har alternativet med ett åldersbaserat bidrag per barn prövats och förkastats. Vistelsetiden är den avgörande faktorn när det kommer till förskolans verksamhet. Det måste hela tiden finnas en bemanning för att ta hand om de barn som har långa vistelsetider. Enheterna organiserar redan i dag sin verksamhet i olika åldersintervall. När frågan har varit uppe i ekonomigruppen har det varit en majoritet för att behålla nuvarande timbaserade system. Både ålder och vistelsetider skulle kunna användas som faktorer men det blir ett oöverskådligt system för rektorerna när de gör prognoser och budgetantaganden. En av ledorden för det nya resursfördelningssystemet är att det ska vara förutsägbart. Vi förordar därför att nuvarande modell med bidrag per timme behålls för förskola och pedagogisk omsorg. I ett andra steg ska beloppen för de första 15 timmarna respektive resterande timmar per vecka som barnet vistas i verksamheten ses över. Möjligen bör en omfördelning ske mellan de olika timbeloppen till förmån för att öka bidraget för de första 15 timmarna per vecka. Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd Den nya skollagen talar i 10 kap 39 om att det måste tas individuella beslut för varje barn/elev när det gäller bidrag för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Inom barn- och ungdomsförvaltningen bedöms att motsvarande 1,5 % av budgetomslutningen bör avsättas för barn som har omfattande behov av särskilt stöd inom grundskola, särskola och förskola. Det motsvarar drygt 10 mkr i 2011 års budgetnivå. Bidraget bör fördelas två gånger per år med huvudtilldelningen i samband med budgetarbetet samt löpande för förändringar som exempelvis inflyttade barn. Fördelningen beslutas på delegation av förvaltningschefen efter beredning av samordnaren för barn i behov av särskilt stöd, skolpsykolog och skolläkare. För att komma ifråga för tilldelning ska enhetens egna möjligheter vara uttömda. Till ansökan ska bifogas pedagogisk dokumentation, psykologutlåtande etc. Förfarandet liknar det som gäller för ansökan och antagning till våra kommunala resursskolor. Modersmål Modersmålsverksamheten har historiskt finansierats med enhetsbidrag som med mycket ojämna mellanrum justerats utifrån verksamhetens omfattning. Det är ingen tillfredsställande situation utifrån planeringssynpunkt, ej heller är det förenligt med skollagens skrivningar.

72 6 (8) Förslaget är att ett prestationsbaserat resursfördelningssystem införs. Blir det fler elever som behöver undervisning i modersmål ökar budgeten och blir det färre elever minskar budgeten. Idag har Kalmarsundsskolan ansvar för modersmålsverksamheten i grundskolan. De beräknar 30 minuter modersmål per elev och vecka. Det blir en kostnad på kr för drygt 11 tjänster. Ofta läser eleverna några stycken tillsammans och då ökar ju den sammanlagda tid eleverna får per vecka. Det behövs också medel för reseersättning för modersmålslärarna i o m att de har elever på flera enheter. Kostnaden bedöms till kr per år. Material och fortbildning för pedagogerna behövs också till en kostnad av respektive kr. Sammanlagt skulle det behövas kr för att bedriva modersmålsundervisning för nuvarande 773 elever. Detta ger ett tilläggsbelopp på kr per elev som deltar i modersmålsundervisning. Idag finns kr avsatt till denna verksamhet. Utökningen med kr är finansierad genom en marginell minskning av beloppen till undervisning, pedagogisk materiel och fortbildning i grundskolan (vilket motsvarar en minskning med ca 50 kr per elev). Elevantalet mäts varje månad som i övrig verksamhet. Fristående verksamheter har också möjligheten att ansöka om medel till detta genom förfarandet med tilläggsbelopp. Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Ökade kompensatoriska inslag i resursfördelningen Idag fördelas 8 % av budgetomslutningen efter de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna som bygger på SALSA när det gäller grundskolan. För förskolans del uppgår andelen till 5 % av budgetomslutningen. En av målsättningarna med att se över resursfördelningssystemet är att öka de kompensatoriska inslagen. För att en förändrad fördelning i grundskolan ska få ett reellt genomslag så måste andel pengar som fördelas efter bakgrundsfaktorerna öka till åtminstone 15 %, gärna 20 %. I förslaget är andelen beräknad till 20 %. När det gäller förskolan är andelen pengar som ligger i bakgrundsfaktorerna fördubblad och uppgår till 10 %. Att öka andelen ytterligare kan försvåra möjligheten att få tillstånd en grundbemanning i områden med låga bakgrundsfaktorer. Nivåerna kommer att ses över årligen i samband med budgetarbetet. Effekterna av att pengar omfördelas från grundbeloppet, som är lika för alla, till ett grundbelopp med särskild beräkningsgrund som beräknas efter SAL- SA-faktorerna är att enheter som har ett högt SALSA-värde får mer pengar och enheter som har ett lågt SALSA-värde får mindre pengar än med nuvarande system. Det är ju det som blir resultatet om det kompensatoriska inslaget i resursfördelningen ska öka. Förslaget med ökade kompensatoriska inslag i resursfördelningen går hand i hand med kommunens projekt att jämställdhetssäkra de kommunala verksamheterna och att budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad.

73 7 (8) Bidrag till verksamheter som ger service åt hela kommunen Bidrag till verksamheter som ger service åt mer än den egna enheten räknas in i kategorin grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Vi har tidigare kallat dem speciallösningar. Det avser verksamheter som resursskolor, sjukhusskolan, ob-omsorg, öppen förskola/familjecentraler, gemensamma tjänster mm. Det finns också medel på centrala konton för t ex barn- och ungdomsnämndens och förvaltningskontorets kostnader, särskilda insatser för personal i behov av särskilt stöd, div. projektmedel mm. Dessa medel kommer också att benämna grundbidrag med särskild beräkningsgrund. Strategiska medel I förslaget till nytt fördelningssystem finns det två nya poster för strategiska medel. Dessa bör huvudsakligen fördelas i samband med budgetarbetet för att enheterna ska kunna ta hänsyn till dem i sin planering. Barn- och ungdomsnämndens strategiska medel Detta är ett nytt inslag i resursfördelningen. Barn- och ungdomsnämnden bör ha en pott att fördela utifrån uppdragen i den utbildningspolitiska visionen för att på så sätt förstärka genomförandet av besluten vilket har varit ett problem med tidigare planer. Det är viktigt att beslut och resurser följs åt. En viss del av resurserna ska i framtiden fördelas efter prestation, t ex om enheterna överträffar sina förutsättningar när det gäller måluppfyllelse m m. Nämnden kommer att fastställa enligt vilka kriterier en prestationsbaserad resursfördelning ska ske. Därefter byggs den prestationsinriktade fördelningen in i resursfördelningssystemet. Denna fråga behöver dock utredas mer. Hur mäter man prestationer i förskolan? Hur mäter man prestationerna på f-5skolor - utifrån nationella prov? Införandet av prestationsbaserad resursfördelning bör komma i ett andra steg i förändringen av resursfördelningssystemet eftersom frågan kräver en rejäl genomlysning. Barn- och ungdomsnämndens strategiska medel är tänkta att uppgå till 0,5 % av budgetomslutningen vilket motsvarar ca 3,5 mkr i budget Huvuddelen av medlen bör fördelas i samband med budgetarbetet så att enheterna vet vilka pengar de har att röra sig med. Förvaltningschefens strategiska medel Dessa medel har i viss mån funnits de senaste två åren, då benämnda oförutsedda utgifter, och har legat på nivån 2,5 4 mkr per år. Förvaltningschefens strategiska medel ska dels användas till att förstärka genomförandet av gemensamma utvecklingsområden, dels till att tillfälligt kunna förstärka de enheter där förvaltningschefen bedömer det som motiverat. En summa bör också användas till oförutsedda utgifter under året. Förvaltningschefens strategiska medel är tänkta att uppgå till 1 % av budgetomslutningen vilket motsvarar knappt 7 mkr i budget Särskilda beräkningar för fristående verksamheter När det gäller fördelning av barn- och ungdomsnämndens och förvaltningschefens strategiska medel så kommer de fristående verksamheterna att erhålla ett snittbidrag av dessa medel. Det innebär att de strategiska medlen inte berör de fristående verksamheterna.

74 8 (8) De fristående verksamheterna erhåller inte medel för Modersmål de fristående enheterna kan däremot ansöka om tilläggsbelopp för denna verksamhet Öppen förskola/familjecentraler OB-omsorg Sjukhusskola Särskola tillstånd från skolverket krävs för att bedriva denna verksamhet Barn- och ungdomsnämndens kostnader för ersättning till presidium, arvoden och övriga utgifter. Övriga kommunala speciallösningar som t ex satsningen på våra tre resursskolor erhåller fristående verksamhet sin andel av. Fristående verksamhet erhåller sedan tidigare ett bidrag för momskompensation som uppgår till 6 % av utbetalat bidrag. Fristående utbildningsverksamheter har inte samma möjlighet till momsavdrag som kommunala verksamheter har och detta bidrag ska utjämna skillnaderna i ekonomisk bärkraft. Särskolan Särskolan har idag ett resursfördelningssystem som liknar nuvarande fördelningssystem för övrig verksamhet med elevbidrag och enhetsbidrag. Det bör dock bli tydligare och mer strukturerat för att fungera. I dag tenderar det till att bli helt individbaserat vilket är en omöjlighet ur planeringssynpunkt. Förlaget för särskolans nya resursfördelningssystem liknar det som föreslås för övrig verksamhet: grundbelopp för grundsärskola grundbelopp för träningssärskola grundbelopp för individintegrerade elever som till stora delar bör motsvara det som ges för grundsärskola grundbelopp för fritidshem för grundsärskoleelever grundbelopp för fritidshem för träningssärskoleelever tilläggsbelopp för elever i behov av extra ordinärt stöd utifrån särskolans bedömningsgrunder Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt Kjell-Ove Petersson Förvaltningschef Bilagor Bilaga 1 - Nuvarande resursfördelningssystem Bilaga 2 - En jämförelse av nuvarande och nytt resursfördelningssystem per kommunal enhet

75 Bilaga 1 1 (6) Handläggare Datum Kristina Olson Resursfördelning i Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Bakgrund Kalmar kommun tillämpar sedan 1994 ett resursfördelningssystem som vi kallar barn- och elevpeng. Det består av tre olika delar - grundbidrag (barnomsorgs- och elevbidrag), enhetsbidrag och gemensamma resurser. Förvaltningen är organiserad i dryga 20 enheter med antingen bara år 7-9, blandade enheter med både år f-6 och barnomsorg eller rena barnomsorgsenheter. Enheterna har ett totalt ekonomiskt ansvar och får själva bära med sig sina över- eller underskott mellan åren. Sedan 2003 tillämpar vi också elevpeng i särskolan. Inför varje nytt budgetår görs en översyn av resursfördelningssystemet och nödvändiga justeringar genomförs. Barn - och ungdomsförvaltningen är en tydligt decentraliserad förvaltning med alla beslut som rör enheten delegerade till rektor. Som konsekvens av detta fördelas i stort sett alla pengar, som Barn - och ungdomsnämnden har, till enheterna och rektor har fullt ekonomiskt ansvar för tilldelade medel. Centralt finns en liten del pengar. De går till gemensamma funktioner som det är svårt att fördela ut på enheterna. Alla pengar som Barn- och ungdomsnämnden disponerar i driftbudgeten fördelas ut vid budgettillfället. Det finns inga centrala potter som enheterna kan söka pengar från. Detta bidrar också till tydigheten i systemet. Det är viktigt att enheterna har en ekonomisk beredskap för oförutsedda händelser. Därför finns resultatutjämningsfonder som enheterna kan spara pengar i över åren. Kriterier för vårt resursfördelningssystem Vid framtagandet av ett resursfördelningssystem måste olika avväganden göras. Resursfördelningssystemet skall upplevas som rättvist och försöka komma så nära ett optimalt resursutnyttjande som möjligt. Det måste vara enkelt att ta fram och förstå. Samtidigt får det inte vara för schabloniserat. C:\Documents and Settings\buijn\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLKAD\Resursfördelning_bou_beskrivning (2).doc Postadress Besöksadress Telefon E-post Box 951, Kalmar Skeppsbrogatan kristina.olson@kalmar.se

76 Ett resursfördelningssystem måste fungera för alla barn och elever även för de som har behov av mer än genomsnittsbarnet/-eleven. Det enklaste är att ta alla pengar som finns avsatta och fördela dem på antalet barn/elever. Då får man en elevpeng som är lika för alla. Det svarar upp mot kravet att resursfördelningssystemet skall vara enkelt att ta fram och förstå men inte mot kravet på att fungera för alla barn och elever. Resursfördelningssystemet kan också göras väldigt komplext men en mängd hänsynstaganden och faktorer. Då får man ett system som är svårt att både ta fram och förstå. Barn- och ungdomsnämnden har idag ett väl fungerande system som upplevs som både enkelt att ta fram och förstå. Det tar hänsyn till och utjämnar för t ex socioekonomiska faktorer, lokalkostnader och barn och elever som behöver mer. Resursfördelningssystemet är både generellt (grundbidrag) och specifikt (enhetsbidrag). I grundbidraget ligger merparten av pengarna. Det går till verksamhetens stora kostnader såsom löner till pedagogisk personal, materiel, mat och fortbildning för personalen. I enhetsbidraget ligger det som är specifikt för varje enhet. I ytterområdena behövs pengar till skolskjuts. Fr o m ht 2008 kommer kostnaderna för skolskjuts att ligga på kommunledningskontoret. Det finns särskilda resursskolor och förskolor med specialinriktning t ex en allergiförskola och en förskola för barn i behov av språkkommunikation. De har hela kommunen som upptagningsområde. Fr o m 2010 har kostverksamheten överförts till en egen enhet inom förvaltningen. Resursfördelning Grundbidrag Grundbidraget består av en summa per barn/elev som är lika för alla inom respektive verksamhetsform. Elevbidraget varierar beroende på vilket årskursintervall eleven går i. Det är olika bidrag för förskoleklass, år 1-3, 4-6 och 7-9. Barnomsorgsbidraget varierar beroende på verksamhetsform och är timbaserat. I förskolan erhålls ett högre bidrag för de första 15 timmarna som barnet är i verksamheten. Man kan se det som uppstartskostnader för att hålla igång en avdelning. För resterande timmar erhålls ett lägre bidrag. Fritidshem och familjedaghem har ett timbidrag som är lika för alla timmar. Det är barnens planerade närvaro som mäts. Föräldrarna lämnar in ett schema. I grundbidraget ligger det som är oberoende av enhetens eller elevens/barnets förutsättningar såsom materiel, mat, fortbildning för personal och löner till pedagogisk personal. När det gäller särskolan så finns det elevbidrag för elevassistenter, pedagogisk personal och pedagogisk materiel. Bidraget varierar efter vilken skola eleverna går på. 2

77 Enhetsbidrag I enhetsbidraget ligger de delar som kan variera mellan enheterna beroende på olika faktorer som t ex lokalkostnader, socioekonomiska faktor, barn och elever med stora behov av särskilt stöd, svenska som andra språk, speciallösningar m.m. De olika enhetsbidragen kan variera ordentligt mellan enheterna beroende på deras förutsättningar. Lokalkostnader Lokalkostnaderna varierar beroende på byggår och vilka krav som gällde vid byggnationen. Antalet m2/barn varierar mellan enheterna. På vissa håll har man lokaler som kan utnyttjas mycket effektivt, medan motsatsen råder på andra enheter. År 2005 infördes ett system med schablonhyror, dvs. alla enheter har samma m2-pris. Det gör det enklare att hantera när vi har elevminskningar och behöver dra ner på lokalytor eftersom komplicerande faktorer som byggår, lokalstandard m m inte påverkar kostnaden. Fr.o.m ligger 50 % av lokalbidraget i enhetsbidraget, 50 % i elevbidraget respektive barnomsorgsbidraget. Bakgrundsfaktorer/Barn och elever med stora behov av särskilt stöd 1. Merparten av resurserna inom denna del av enhetsbidraget fördelas genom den s.k. bakgrundsfaktorn. Sedan många år har vi använt socioekonomiska faktorer som en del i vårt resursfördelningssystem till skolor och förskolor. Vi har dock problem med tillgången på relevant data. Nu har vi fått möjlighet att från SCB få fram de bakgrundsfaktorer som skolverket använder i SALSA (jämförelse av resultaten för varje skola utifrån skolans förutsättningar). Dessa faktorer tas fram per faktiskt inskrivet barn/elev och sammanställs per förskola/skola och verksamhet Följande bakgrundsfaktorer och definitioner används: Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda utomlands Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige Andel pojkar Föräldrarnas högsta utbildningsnivå Högsta värdet av barnens/elevernas biologiska föräldrars utbildningsnivå. (Adoptivföräldrar med adoptivbarn jämställs med biologiska föräldrar). Utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, Utbildningsvärde 2 innebär att personen ifråga har genomgått gymnasial utbildning i högst tre år Utbildningsvärde 3 innebär att personen genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng. Viktning av faktorerna sker helt enligt SALSA-modellen och ger en enhets tyngd jämfört med andra enheter. Genom denna metod får alla enheter ett tillskott av resurser utifrån sina bakgrundsfaktorer. 2. En mindre del av resurserna fördelas riktat till de enheter som har en ovanligt hög andel - synnerligen personalkrävande barn och elever med funktionshinder - individintegrerade elever och om enheten betalar för - dyra placeringar i andra kommuner. 3

78 Dessa resurser fördelas efter insamlande av information från förvaltningens eget resursteam, habiliteringen och det neuropsykriatiska teamet. De enheter, som enligt denna bedömning har en ovanligt hög andel barn och elever, får en extra riktad tilldelning. Svenska som andraspråk I budgetunderlaget, som tas in på våren inför kommande års budget, anger enheterna sitt behov av svenska som andra språk. Underlaget ska kompletteras med ett s.k. svantest som grupperar eleverna efter deras kunskaper i svenska. Enheterna tilldelas medel utifrån svantest och befintliga resurser. Mitt under pågående budgetår sker inga justeringar. Om det blir något kvar på detta konto vid årets slut omfördelas medel till enheter som har haft underskott på motsvarande konto. Fr o m 2008 införs enhetsbidrag till förberedelsegrupper på Kalmarsundsskolan och Dörby-/Barkestorpsskolorna. Det är meningen att nyanlända elever först skall gå i förberedelsegrupp på någon av dessa skolor innan de börjar på sin hemskola. Speciallösningar På några enheter finns det s.k. speciallösningar som får särskilt riktade medel: Lindsdal - resursskola för år 7-9 Ögonstenen, Smedby, Barnens Gård - OB-omsorg Vasa skolområde - ateljén, språkverkstaden Vasa skolområde - avd för barn med behov av teckenspråk/kommunikation Falkenberg - resursskola år 1-6, sjukhusskola Löner - Pedagogisk personal Löneläget på enheterna i förhållande till snittlöneläget ses över varje år. Ibland är avvikelserna markanta. Det gällde lärargrupper både inom förskolan och inom grundskolan. Skillnaderna beror oftast på åldersfördelningen bland personalen och ger effekten att den enhet som har yngre lärare ges bättre ekonomiska förutsättningar än den som har äldre lärare. Löneavvikelser på mer än 2 % gentemot snittlön kan justeras, uppåt eller neråt. Varje år tas beslut om det är aktuellt att göra denna omfördelning eller inte. Övriga enhetsbidrag Det utgår dessutom enhetsbidrag till löner till lokal administration och ledning, öppen förskola/familjecentral, kapitalkostnader, städkostnader och förbrukningsinventarier. Gemensamma resurser Grundbidrag och enhetsbidrag tillsammans bildar det vi kallar barn- och elevpeng. Naturligtvis har vi kvar en del pengar centralt som vi kallar de gemensamma resurserna. Det är bl.a. central administration och ledning, nämndens kostnader, centrala resurser för elevvård som t ex skolläkare och psykologer, medel för anpassningstjänster och en del fortbildningsmedel för förvaltningsövergripande insatser. 4

79 Mätning av antal barn och elever ger enheterna deras intäkter Enheternas faktiska barn- och elevantal mäts varje månad utom juli och det faktiska grundbidraget kan därför bli annorlunda än det man har planerat för i sin budget. Enhetsbidragen ligger dock fast, om det inte blir ändrade förutsättningar som ökade lokalkostnader genom hyreshöjningar eller dyl. Enheterna får varje månad information om hur de ligger till på sin intäktssida med grundbidraget. I sina budgetuppföljningar ska de ta hänsyn till både drift- och investeringsbudget samt sina intäkter i form av barnomsorgs- och/eller elevbidrag. Avvikelser som upptäcks under året diskuteras med berörda chefer för att de skall kunna korrigera och planera om under året. Vi mäter 11 månader om året juli är mätningsfri för alla verksamheter. Såväl intäkter som kostnader för interkommunala barn/elever hanteras lokalt. Bidrag till friskolor och särskild undervisning (SL10: 3) hanteras centralt. 5

80 Ekonomiåret för lokal ledning och administration Januari Enheternas bokslut med kommentarer och inventarieförteckningar lämnas till förvaltningskontoret i mitten av månaden. Februari Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om årsrapport för föregående år och budgetförutsättningar för kommande planeringsperiod. Maj Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter första tertialet (per 30 april). Juni Kommunfullmäktige tar beslut om budget för kommande treårsperiod. Enheternas budgetunderlag lämnas till förvaltningskontoret senast den 15 juni. Augusti Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter förtsa halvåret (per 30 juni). September Budgetarbetet för kommande treårsperiod börjar. Enheterna får sina ekonomiska ramar senast v 37. Enheterna har samtal med förvaltningskamrer. Oktober Enheterna lämnar sitt budgetförslag för kommande treårsperiod till förvaltningskontoret senast v 41. Samtidigt lämnas önskemål om investeringsbudget Detaljerad konteringsbudget lämnas vid samma tillfälle. SCB-statistik över barn och elevantal, personal m m lämnas per den 15 oktober. November Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om enheternas internbudgetar samt om investeringsbudget för kommande budgetår. Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter tredje kvartalet (per 31 september). 6

81 Bilaga 2 Jämförelse nuvarande och nytt resursfördelningssystem Enheter Nuvarande Nytt Diff Avvikelse i % ROCNEBY % ÅBY % LINDSDAL % FÖRSK Pulpeten % FÖRSK Pyttan % KALMSUND % BJÖRKENÄS % ÖGONSTEN % DJURÄNG % TROLLET % VFUNKABO % ÖFUNKABO % LINDÖ % VASA % FALK % RINKABYH % BARKEST % DÖRBY % FSK SMEDBY % TREKANTEN % Sum enheter % Gem adm % Kost % Gem. Skola % Gem. BO Gem.sär Enskild vht % Sum gemensamt % STINSEN % KOTTEN % SNICKARG % SKATTKAM % BACKSIPP % HJÄRTAT % REGNBÅG % WALDORF % SÖDRA SK % KARL-OSKAR % ÖLANDS FR % NYBRO MONTE % Sum fristående % SÄRSKOLA TOTALT % Minskningen på fristående verksamheter beror på det ökade kompensatoriska inslaget i resursfördelningen.

82 Ramberäkning Förskola Lyckans förskola uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 1,0 30, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr 96 Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 6 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 6 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,423 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 0 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,440 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -8 Prestationsbaserad 0 Speciallösningar 0,037 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tk 4 momskompensation 6% på utbetalt belopp 6 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr 105 Här anges kommunens genomsnitt. Grundbelopp förskola i kr Förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 86,19 37,39 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp ########## Avgifter Prestationsbaserad tilldelning Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -7,978 tkr per barn i förskola 0,053 tkr per barn i förskola Detaljer Sänkt internränta tkr per plats Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 52,79 31, Lokaler 23, Mat kökspersonal o -lokaler 8,15 5, Material 1,18 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 86,19 37, Löneökning tkr per plats Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar 0 37 Prestationsbaserad tilldelning 0 53 Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

83 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet Pedagogiska omsorgen Blåklockan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att för 2014 fastställa bidragsbeloppen för pedagogiska omsorgen Blåklockan till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2014 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som kommunfullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

84 BUN 2014/ (3) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Bidragets storlek Grundbelopp: Pedagogisk omsorg 55,61 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 30 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Nytt resursfördelningssystem för barn- och ungdomsnämnden (Dnr 2011/ ) Budgetram pedagogiska omsorgen Blåklockan

85 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

86 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (18) 54 Dnr 2011/ Förslag till nytt resursfördelningssystem för barn- och ungdomsnämnden Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Samverkan Information till centrala samverkansgruppen den 22 augusti Lärarförbundet, med instämmande av LR, påpekar att oavsett resursfördelningssystem ges det för lite resurser till skolorna. LR, med instämmande av Lärarförbundet, Kommunal och SKTF, understryker att resursfördelningssystemet inte får drabba medarbetarna, det vill säga inte får innebära att färre medarbetare ska göra fler arbetsuppgifter. Bakgrund Förvaltningskontoret har på uppdrag av barn- och ungdomsnämndens presidium genomlyst resursfördelningssystemet. Resursfördelningssystemet inom barn- och ungdomsnämnden är ett stabilt system, byggt på principer om synlighet, transparens, öppenhet, förutsägbarhet och faktabaserat. Systemet har fungerat under en lång tid och bedöms i stort kunna fungera även fortsättningsvis. Dock finns ett antal punkter som gör att en revidering bör göras: - Förändringen i skollagen rörande resurser för barn i behov av särskilt stöd på fristående skolor. - Effekter av tidsbaserad resursfördelning till fritidshemmen. - Timplanens förändring och ny läroplan. - En politisk vilja att öka resursfördelningens kompensatoriska inslag, exempelvis fördelning enligt socioekonomiska bakgrundsfaktorer. - Fördelning till individintegrerade särskoleelever. - Resursfördelning till så kallade särlösningar, exempelvis förberedelseklass, Norra Funkabo, Gösbäck, Tegelviksskolan. - Pröva möjligheten till prestationsbaserade resurser till enheter. - Ökad tydlighet i redovisningen av bidrag till fristående skolor och förskolor. Utgångspunkter ska vara att nuvarande system ska vidareutvecklas. Systemet ska: - stödja den decentraliserade organisationen, - vara öppet och transparent, Utdragsbestyrkande

87 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (18) 54 forts - vara förutsägbart, - vila på offentlig statistik och fakta. Därutöver ska: - fördelningsprinciperna ska stödja inriktningen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision, - kompensationer ska vara synliga, - nämnden ska ha en pott att fördela utifrån uppdragen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision, - förvaltningschefen ska ha en pott att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga, - erfarenheterna från utredningarna om särskolan och fritidshemmen ska beaktas, - fördelning efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer (SALSA) ska öka, - all ersättning till enheterna ska ligga i barn- och elevpengen, förutom ersättningarna till särlösningar samt förvaltningschefen och nämndens eventuella fördelning ur pott. Det nya systemet hämtar sin terminologi från den nya lagstiftningen där grundbelopp och tilläggsbelopp är de nya begreppen. Grundbeloppet avser de belopp som är lika för alla inom respektive verksamhet. Tilläggsbelopp ges enbart till barn i behov av extraordinärt stöd och till modersmål. Det finns behov av att införa ett tredje begrepp, grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Där ingår bidrag till bakgrundsfaktorer, speciallösningar som t ex sjukhusskola, resursskolor, ob-omsorg, öppen förskola m m samt, när det gäller fristående verksamheter, de belopp som finns på centrala konton men som de fristående verksamheterna ska ha del av. Förvaltningskontorets förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag, - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt. Överläggning Under överläggning föreslår Britt Dicksson (M) att barn- och ungdomsnämnden ska besluta att de åtgärder och effekter som blir följden av det ökade inslaget av fördelning utifrån SALSA-faktorer i resursfördelningen ska följas upp i bokslutskommentarerna för år Utdragsbestyrkande

88 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (18) 54 forts Sedan överläggningen avslutats beslutar barn- och ungdomsnämnden först att bifalla förvaltningskontorets förslag. Härefter frågar ordföranden om barn- och ungdomsnämnden vill bifalla eller avslå Britt Dickssons tilläggsförslag. Han finner att barn- och ungdomsnämnden bifaller tilläggsförslaget. Beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag, - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt, - att i bokslutskommentarerna för år 2012 följa upp de åtgärder och effekter som blir följden av det ökade inslaget av fördelning utifrån SALSAfaktorer i resursfördelningen. Protokollsanteckning Björn Brändewall (FP), Lene Polteg (FP), Lennart Svenzén (C), Britt Dicksson (M), Andreas Petersson (M) och Ulf Andersson (KD) lämnar följande protokollsanteckning: Skolvärlden är redan hårt reglerad i lag. I och med den nya skollagen så har regeringen befriat kommunerna från kravet att ha en kommunal förskoleoch skolplan. Det ger oss en möjlighet att minska detaljregleringen av skolpersonalen och låta dem fokusera på det viktiga, statliga uppdrag de har. Vi välkomnar detta, då vi och våra föregångare sedan tidigare har verkat för att minimera förskole- och skolplanens omfattning. Den utbildningspolitiska visionen, som hänvisas till i detta ärende, kommer i princip att ersätta Kalmar kommuns tidigare förskole- och skolplan. Det är därför upp till oss att ta ställning till om den gör mer nytta än skada, eller om den i bästa fall riskerar att bli en hyllvärmare. Vi avser att lämna besked i denna fråga när den utbildningspolitiska visionen kommer upp för beslut. Utdragsbestyrkande

89 Handläggare Datum Kristina Olson Barn- och ungdomsnämnden Förslag till nytt resursfördelningssystem för Barn- och ungdomsnämnden Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden har tillämpat samma resursfördelningssystem sedan starten. Nämnden startade 1 januari 1992 och lagom till budgetarbetet 1994 var ett nytt resursfördelningssystem färdigt. Under årens gång har vissa justeringar gjorts men grundprinciperna har varit oförändrade. Genom införandet av den nya skollagen och de krav den ställer på bidrag till fristående skolor och förskolor aktualiseras behovet av en översyn genom att göra en större genomlysning av hela resursfördelningssystemet och bl. a uppdatera en del begrepp. Skolverket pekar också på att kompensatoriska fördelningsprinciper i för liten grad genomsyrar de resursfördelningssystem som tillämpas av landets kommuner. I Kalmar kommuns budget för 2012 beskrivs ett projekt under perioden rörande jämställdhetssäkring av kommunens verksamheter. Budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad. Utredningsuppdrag Barn- och ungdomsförvaltningen har på uppdrag av barn- och ungdomsnämndens presidium genomlyst resursfördelningssystemet utifrån nedanstående principer: Resursfördelningssystemet inom barn- och ungdomsnämnden är ett stabilt system, byggt på principer om synlighet, transparens, öppenhet, förutsägbarhet och faktabaserat. Systemet har fungerat under en lång tid och bedöms i stort kunna fungera även fortsättningsvis. Dock finns ett antal punkter som gör att en revidering bör göras. - Förändringen i skollagen rörande resurser för barn i behov av särskilt stöd på fristående skolor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx kristina.olson@kalmar.se

90 2 (8) - Effekter av tidsbaserad resursfördelning till fritidshemmen - Timplanens förändring och ny läroplan - En politisk vilja att öka resursfördelningens kompensatoriska inslag, exempelvis fördelning enligt socioekonomiska bakgrundsfaktorer - Fördelning till individintegrerade särskoleelever - Resursfördelning till s.k. särlösningar, ex förberedelseklass, Norra Funkabo, Gösbäck, Tegelviksskolan - Pröva möjligheten till prestationsbaserade resurser till enheter - Ökad tydlighet i redovisningen av bidrag till fristående skolor och förskolor Utgångspunkter ska vara att nuvarande system ska vidareutvecklas Systemet ska - stödja den decentraliserade organisationen - vara öppet och transparent - vara förutsägbart - vila på offentlig statistik och fakta Därutöver ska - fördelningsprinciperna ska stödja inriktningen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision - kompensationer ska vara synliga - nämnden ska ha en pott att fördela utifrån uppdragen i barn- och ungdomsnämndens utbildningspolitiska vision - förvaltningschefen ska ha en pott att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga - erfarenheterna från utredningarna om särskolan och fritidshemmen ska beaktas - fördelning efter socioekonomiska bakgrundsfaktorer (SALSA) ska öka - all ersättning till enheterna ska ligga i barn- och elevpengen, förutom ersättningarna till särlösningar samt förvaltningschefen och nämndens eventuella fördelning ur pott Nya begrepp Nuvarande resursfördelningssystem består av ett barnomsorgs- och elevbidrag som är lika för alla inom respektive verksamhetsform samt ett enhetsbidrag som baseras på enhetens specifika förutsättningar när det gäller t ex lokaler, bakgrundsfaktorer, speciallösningar m m. Det nya systemet hämtar sin terminologi från den nya lagstiftningen där grundbelopp och tilläggsbelopp är de nya begreppen. Grundbeloppet avser de belopp som är lika för alla inom respektive verksamhet jfr elevbidrag och barnomsorgsbidrag. Tilläggsbelopp ges enbart till barn i behov av extraordinärt stöd och till modersmål. Det finns behov av att införa ett tredje begrepp, grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Där ingår bidrag till bakgrundsfaktorer, speciallösningar som t ex sjukhusskola, resursskolor, ob-omsorg, öppen förskola mm samt, när det gäller fristående verksamheter, de belopp som finns på centrala konton men som de fristående verksamheterna ska ha del av.

91 Nuvarande fördelningssystem finns beskrivet i bilaga 1. 3 (8)

92 4 (8) Grundbelopp Generellt gäller att mer pengar kommer att tilldelas i grundbidraget än motsvarande tilldelning i de nuvarande elev- och barnomsorgsbidragen. Det betyder att ju större enhet desto mer pengar erhåller enheten. Belopp som tidigare har legat i enhetsbidraget och där riktats till enheten fördelas nu generellt. Förvaltningschefens pott för strategiska medel kan användas om effekterna av systembytet behöver mildras. Mätning av antalet barn och elever kommer att göras 12 ggr per år istället för 11 eftersom den nya skollagen föreskriver detta när det gäller fristående verksamhet. Juli månad sätts till samma som augusti helt enligt lagens skrivning. Grundskola Bidragen kommer att fördelas efter ålder på samma sätt som sker idag. Den enda förändringen är att elever i år 6 som går på 6-9skolor tilldelas samma bidrag som elever i år 7-9. Elever som går kvar på f-5skolor i år 6 tilldelas samma bidrag som för år 4-5. Skillnaden mot idag är att eleverna i år 6 på 6-9skolor tilldelas ett högre bidrag för att kunna ingå i den organisation som gäller på 6-9skolor. Elever i år 6 som går kvar på f-5skolor får inte lägre bidrag än idag utan det beräknas på motsvarande sätt som nu med undantag för övriga förändringar som gäller för alla. Bidraget grupperas efter ålder för att realtera till timplanen enligt följande indelning: Förskoleklass Grundskola år 1-3 Grundskola år 4-5(6) Grundskola år (6)7-9 Fritidshem Nuvarande barnomsorgsbidrag till fritidshemsverksamheten är timbaserat. Utredningen som är gjord visar att det resursfördelningssystemet styr enheterna att lämna organisationen med samlad skoldag för att på så sätt få skoldagen att sluta tidigare och därmed få mer fritidshemstid och alltså mer betalt för detta. Samlad skoldag innebär att skoldagen börjar och slutar vid samma tid och dagen luckras upp med andra aktivteter än undervisning. Vi ser också på mätningar att barnens vistelsetider på fritidshemmen är ungefär 2/3 av den schemalagda tiden. Antalet timmar blir då inte rättvisande som underlag för ersättning. Enheternas omfördelning av resurser från fritidshem till grundskola fortsätter. Ett resursfördelningssystem som fördelar efter antalet barn istället för efter schemalagd tid påverkar inte organisationen på samma sätt. Ev. kan ett grundbelopp vara uppdelat efter ålder likt bidraget för grundskolan, dvs. ett högre bidrag för elever i år f-3 och ett lägre bidrag till elever i år 4-6. Detta är en utveckling som efter utredning får införas som ett andra steg i förändringen av resursfördelningssystemet. Effekterna av det nya resursfördelningssystemet är att enheter som har haft längre vistelsetider än snittet får en lägre ersättning och enheter som har haft kortare vistelsetider än snittet får en högre ersättning än idag. Fördelarna är att det nya systemet inte gynnar att enheterna organiserar sin verksamhet efter ersättningsnivån utan efter vad som är bäst för barnen ur pedagogisk synvinkel.

93 5 (8) Förskola och pedagogisk omsorg Nuvarande bidrag till de båda verksamheterna är timbaserat. När det gäller förskolan finns ett högre bidrag för de första 15 timmarna per vecka som barnet är i förskolan och ett lägre bidrag för resterande timmar under vecka. När det gäller pedagogisk omsorg är bidraget lika för alla timmar. Ända sedan timbidraget infördes i samband med att maxtaxan kom har förskolans rektorer påtalat att de vill ha ett åldersfördelat system med ett högre bidrag för de yngre barnen (1-3 år) och ett lägre för de äldre barnen (4-5 år). I arbetet med att ta fram ett nytt resursfördelningssystem har alternativet med ett åldersbaserat bidrag per barn prövats och förkastats. Vistelsetiden är den avgörande faktorn när det kommer till förskolans verksamhet. Det måste hela tiden finnas en bemanning för att ta hand om de barn som har långa vistelsetider. Enheterna organiserar redan i dag sin verksamhet i olika åldersintervall. När frågan har varit uppe i ekonomigruppen har det varit en majoritet för att behålla nuvarande timbaserade system. Både ålder och vistelsetider skulle kunna användas som faktorer men det blir ett oöverskådligt system för rektorerna när de gör prognoser och budgetantaganden. En av ledorden för det nya resursfördelningssystemet är att det ska vara förutsägbart. Vi förordar därför att nuvarande modell med bidrag per timme behålls för förskola och pedagogisk omsorg. I ett andra steg ska beloppen för de första 15 timmarna respektive resterande timmar per vecka som barnet vistas i verksamheten ses över. Möjligen bör en omfördelning ske mellan de olika timbeloppen till förmån för att öka bidraget för de första 15 timmarna per vecka. Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd Den nya skollagen talar i 10 kap 39 om att det måste tas individuella beslut för varje barn/elev när det gäller bidrag för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Inom barn- och ungdomsförvaltningen bedöms att motsvarande 1,5 % av budgetomslutningen bör avsättas för barn som har omfattande behov av särskilt stöd inom grundskola, särskola och förskola. Det motsvarar drygt 10 mkr i 2011 års budgetnivå. Bidraget bör fördelas två gånger per år med huvudtilldelningen i samband med budgetarbetet samt löpande för förändringar som exempelvis inflyttade barn. Fördelningen beslutas på delegation av förvaltningschefen efter beredning av samordnaren för barn i behov av särskilt stöd, skolpsykolog och skolläkare. För att komma ifråga för tilldelning ska enhetens egna möjligheter vara uttömda. Till ansökan ska bifogas pedagogisk dokumentation, psykologutlåtande etc. Förfarandet liknar det som gäller för ansökan och antagning till våra kommunala resursskolor. Modersmål Modersmålsverksamheten har historiskt finansierats med enhetsbidrag som med mycket ojämna mellanrum justerats utifrån verksamhetens omfattning. Det är ingen tillfredsställande situation utifrån planeringssynpunkt, ej heller är det förenligt med skollagens skrivningar.

94 6 (8) Förslaget är att ett prestationsbaserat resursfördelningssystem införs. Blir det fler elever som behöver undervisning i modersmål ökar budgeten och blir det färre elever minskar budgeten. Idag har Kalmarsundsskolan ansvar för modersmålsverksamheten i grundskolan. De beräknar 30 minuter modersmål per elev och vecka. Det blir en kostnad på kr för drygt 11 tjänster. Ofta läser eleverna några stycken tillsammans och då ökar ju den sammanlagda tid eleverna får per vecka. Det behövs också medel för reseersättning för modersmålslärarna i o m att de har elever på flera enheter. Kostnaden bedöms till kr per år. Material och fortbildning för pedagogerna behövs också till en kostnad av respektive kr. Sammanlagt skulle det behövas kr för att bedriva modersmålsundervisning för nuvarande 773 elever. Detta ger ett tilläggsbelopp på kr per elev som deltar i modersmålsundervisning. Idag finns kr avsatt till denna verksamhet. Utökningen med kr är finansierad genom en marginell minskning av beloppen till undervisning, pedagogisk materiel och fortbildning i grundskolan (vilket motsvarar en minskning med ca 50 kr per elev). Elevantalet mäts varje månad som i övrig verksamhet. Fristående verksamheter har också möjligheten att ansöka om medel till detta genom förfarandet med tilläggsbelopp. Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Ökade kompensatoriska inslag i resursfördelningen Idag fördelas 8 % av budgetomslutningen efter de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna som bygger på SALSA när det gäller grundskolan. För förskolans del uppgår andelen till 5 % av budgetomslutningen. En av målsättningarna med att se över resursfördelningssystemet är att öka de kompensatoriska inslagen. För att en förändrad fördelning i grundskolan ska få ett reellt genomslag så måste andel pengar som fördelas efter bakgrundsfaktorerna öka till åtminstone 15 %, gärna 20 %. I förslaget är andelen beräknad till 20 %. När det gäller förskolan är andelen pengar som ligger i bakgrundsfaktorerna fördubblad och uppgår till 10 %. Att öka andelen ytterligare kan försvåra möjligheten att få tillstånd en grundbemanning i områden med låga bakgrundsfaktorer. Nivåerna kommer att ses över årligen i samband med budgetarbetet. Effekterna av att pengar omfördelas från grundbeloppet, som är lika för alla, till ett grundbelopp med särskild beräkningsgrund som beräknas efter SAL- SA-faktorerna är att enheter som har ett högt SALSA-värde får mer pengar och enheter som har ett lågt SALSA-värde får mindre pengar än med nuvarande system. Det är ju det som blir resultatet om det kompensatoriska inslaget i resursfördelningen ska öka. Förslaget med ökade kompensatoriska inslag i resursfördelningen går hand i hand med kommunens projekt att jämställdhetssäkra de kommunala verksamheterna och att budgeten ska vara jämställdhetsintegrerad.

95 7 (8) Bidrag till verksamheter som ger service åt hela kommunen Bidrag till verksamheter som ger service åt mer än den egna enheten räknas in i kategorin grundbelopp med särskild beräkningsgrund. Vi har tidigare kallat dem speciallösningar. Det avser verksamheter som resursskolor, sjukhusskolan, ob-omsorg, öppen förskola/familjecentraler, gemensamma tjänster mm. Det finns också medel på centrala konton för t ex barn- och ungdomsnämndens och förvaltningskontorets kostnader, särskilda insatser för personal i behov av särskilt stöd, div. projektmedel mm. Dessa medel kommer också att benämna grundbidrag med särskild beräkningsgrund. Strategiska medel I förslaget till nytt fördelningssystem finns det två nya poster för strategiska medel. Dessa bör huvudsakligen fördelas i samband med budgetarbetet för att enheterna ska kunna ta hänsyn till dem i sin planering. Barn- och ungdomsnämndens strategiska medel Detta är ett nytt inslag i resursfördelningen. Barn- och ungdomsnämnden bör ha en pott att fördela utifrån uppdragen i den utbildningspolitiska visionen för att på så sätt förstärka genomförandet av besluten vilket har varit ett problem med tidigare planer. Det är viktigt att beslut och resurser följs åt. En viss del av resurserna ska i framtiden fördelas efter prestation, t ex om enheterna överträffar sina förutsättningar när det gäller måluppfyllelse m m. Nämnden kommer att fastställa enligt vilka kriterier en prestationsbaserad resursfördelning ska ske. Därefter byggs den prestationsinriktade fördelningen in i resursfördelningssystemet. Denna fråga behöver dock utredas mer. Hur mäter man prestationer i förskolan? Hur mäter man prestationerna på f-5skolor - utifrån nationella prov? Införandet av prestationsbaserad resursfördelning bör komma i ett andra steg i förändringen av resursfördelningssystemet eftersom frågan kräver en rejäl genomlysning. Barn- och ungdomsnämndens strategiska medel är tänkta att uppgå till 0,5 % av budgetomslutningen vilket motsvarar ca 3,5 mkr i budget Huvuddelen av medlen bör fördelas i samband med budgetarbetet så att enheterna vet vilka pengar de har att röra sig med. Förvaltningschefens strategiska medel Dessa medel har i viss mån funnits de senaste två åren, då benämnda oförutsedda utgifter, och har legat på nivån 2,5 4 mkr per år. Förvaltningschefens strategiska medel ska dels användas till att förstärka genomförandet av gemensamma utvecklingsområden, dels till att tillfälligt kunna förstärka de enheter där förvaltningschefen bedömer det som motiverat. En summa bör också användas till oförutsedda utgifter under året. Förvaltningschefens strategiska medel är tänkta att uppgå till 1 % av budgetomslutningen vilket motsvarar knappt 7 mkr i budget Särskilda beräkningar för fristående verksamheter När det gäller fördelning av barn- och ungdomsnämndens och förvaltningschefens strategiska medel så kommer de fristående verksamheterna att erhålla ett snittbidrag av dessa medel. Det innebär att de strategiska medlen inte berör de fristående verksamheterna.

96 8 (8) De fristående verksamheterna erhåller inte medel för Modersmål de fristående enheterna kan däremot ansöka om tilläggsbelopp för denna verksamhet Öppen förskola/familjecentraler OB-omsorg Sjukhusskola Särskola tillstånd från skolverket krävs för att bedriva denna verksamhet Barn- och ungdomsnämndens kostnader för ersättning till presidium, arvoden och övriga utgifter. Övriga kommunala speciallösningar som t ex satsningen på våra tre resursskolor erhåller fristående verksamhet sin andel av. Fristående verksamhet erhåller sedan tidigare ett bidrag för momskompensation som uppgår till 6 % av utbetalat bidrag. Fristående utbildningsverksamheter har inte samma möjlighet till momsavdrag som kommunala verksamheter har och detta bidrag ska utjämna skillnaderna i ekonomisk bärkraft. Särskolan Särskolan har idag ett resursfördelningssystem som liknar nuvarande fördelningssystem för övrig verksamhet med elevbidrag och enhetsbidrag. Det bör dock bli tydligare och mer strukturerat för att fungera. I dag tenderar det till att bli helt individbaserat vilket är en omöjlighet ur planeringssynpunkt. Förlaget för särskolans nya resursfördelningssystem liknar det som föreslås för övrig verksamhet: grundbelopp för grundsärskola grundbelopp för träningssärskola grundbelopp för individintegrerade elever som till stora delar bör motsvara det som ges för grundsärskola grundbelopp för fritidshem för grundsärskoleelever grundbelopp för fritidshem för träningssärskoleelever tilläggsbelopp för elever i behov av extra ordinärt stöd utifrån särskolans bedömningsgrunder Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att fastställa resursfördelningssystemet enligt förslag - att tillämpa resursfördelningssystemet från budget 2012 och framåt Kjell-Ove Petersson Förvaltningschef Bilagor Bilaga 1 - Nuvarande resursfördelningssystem Bilaga 2 - En jämförelse av nuvarande och nytt resursfördelningssystem per kommunal enhet

97 Bilaga 1 1 (6) Handläggare Datum Kristina Olson Resursfördelning i Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Bakgrund Kalmar kommun tillämpar sedan 1994 ett resursfördelningssystem som vi kallar barn- och elevpeng. Det består av tre olika delar - grundbidrag (barnomsorgs- och elevbidrag), enhetsbidrag och gemensamma resurser. Förvaltningen är organiserad i dryga 20 enheter med antingen bara år 7-9, blandade enheter med både år f-6 och barnomsorg eller rena barnomsorgsenheter. Enheterna har ett totalt ekonomiskt ansvar och får själva bära med sig sina över- eller underskott mellan åren. Sedan 2003 tillämpar vi också elevpeng i särskolan. Inför varje nytt budgetår görs en översyn av resursfördelningssystemet och nödvändiga justeringar genomförs. Barn - och ungdomsförvaltningen är en tydligt decentraliserad förvaltning med alla beslut som rör enheten delegerade till rektor. Som konsekvens av detta fördelas i stort sett alla pengar, som Barn - och ungdomsnämnden har, till enheterna och rektor har fullt ekonomiskt ansvar för tilldelade medel. Centralt finns en liten del pengar. De går till gemensamma funktioner som det är svårt att fördela ut på enheterna. Alla pengar som Barn- och ungdomsnämnden disponerar i driftbudgeten fördelas ut vid budgettillfället. Det finns inga centrala potter som enheterna kan söka pengar från. Detta bidrar också till tydigheten i systemet. Det är viktigt att enheterna har en ekonomisk beredskap för oförutsedda händelser. Därför finns resultatutjämningsfonder som enheterna kan spara pengar i över åren. Kriterier för vårt resursfördelningssystem Vid framtagandet av ett resursfördelningssystem måste olika avväganden göras. Resursfördelningssystemet skall upplevas som rättvist och försöka komma så nära ett optimalt resursutnyttjande som möjligt. Det måste vara enkelt att ta fram och förstå. Samtidigt får det inte vara för schabloniserat. C:\Documents and Settings\buijn\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLKAD\Resursfördelning_bou_beskrivning (2).doc Postadress Besöksadress Telefon E-post Box 951, Kalmar Skeppsbrogatan kristina.olson@kalmar.se

98 Ett resursfördelningssystem måste fungera för alla barn och elever även för de som har behov av mer än genomsnittsbarnet/-eleven. Det enklaste är att ta alla pengar som finns avsatta och fördela dem på antalet barn/elever. Då får man en elevpeng som är lika för alla. Det svarar upp mot kravet att resursfördelningssystemet skall vara enkelt att ta fram och förstå men inte mot kravet på att fungera för alla barn och elever. Resursfördelningssystemet kan också göras väldigt komplext men en mängd hänsynstaganden och faktorer. Då får man ett system som är svårt att både ta fram och förstå. Barn- och ungdomsnämnden har idag ett väl fungerande system som upplevs som både enkelt att ta fram och förstå. Det tar hänsyn till och utjämnar för t ex socioekonomiska faktorer, lokalkostnader och barn och elever som behöver mer. Resursfördelningssystemet är både generellt (grundbidrag) och specifikt (enhetsbidrag). I grundbidraget ligger merparten av pengarna. Det går till verksamhetens stora kostnader såsom löner till pedagogisk personal, materiel, mat och fortbildning för personalen. I enhetsbidraget ligger det som är specifikt för varje enhet. I ytterområdena behövs pengar till skolskjuts. Fr o m ht 2008 kommer kostnaderna för skolskjuts att ligga på kommunledningskontoret. Det finns särskilda resursskolor och förskolor med specialinriktning t ex en allergiförskola och en förskola för barn i behov av språkkommunikation. De har hela kommunen som upptagningsområde. Fr o m 2010 har kostverksamheten överförts till en egen enhet inom förvaltningen. Resursfördelning Grundbidrag Grundbidraget består av en summa per barn/elev som är lika för alla inom respektive verksamhetsform. Elevbidraget varierar beroende på vilket årskursintervall eleven går i. Det är olika bidrag för förskoleklass, år 1-3, 4-6 och 7-9. Barnomsorgsbidraget varierar beroende på verksamhetsform och är timbaserat. I förskolan erhålls ett högre bidrag för de första 15 timmarna som barnet är i verksamheten. Man kan se det som uppstartskostnader för att hålla igång en avdelning. För resterande timmar erhålls ett lägre bidrag. Fritidshem och familjedaghem har ett timbidrag som är lika för alla timmar. Det är barnens planerade närvaro som mäts. Föräldrarna lämnar in ett schema. I grundbidraget ligger det som är oberoende av enhetens eller elevens/barnets förutsättningar såsom materiel, mat, fortbildning för personal och löner till pedagogisk personal. När det gäller särskolan så finns det elevbidrag för elevassistenter, pedagogisk personal och pedagogisk materiel. Bidraget varierar efter vilken skola eleverna går på. 2

99 Enhetsbidrag I enhetsbidraget ligger de delar som kan variera mellan enheterna beroende på olika faktorer som t ex lokalkostnader, socioekonomiska faktor, barn och elever med stora behov av särskilt stöd, svenska som andra språk, speciallösningar m.m. De olika enhetsbidragen kan variera ordentligt mellan enheterna beroende på deras förutsättningar. Lokalkostnader Lokalkostnaderna varierar beroende på byggår och vilka krav som gällde vid byggnationen. Antalet m2/barn varierar mellan enheterna. På vissa håll har man lokaler som kan utnyttjas mycket effektivt, medan motsatsen råder på andra enheter. År 2005 infördes ett system med schablonhyror, dvs. alla enheter har samma m2-pris. Det gör det enklare att hantera när vi har elevminskningar och behöver dra ner på lokalytor eftersom komplicerande faktorer som byggår, lokalstandard m m inte påverkar kostnaden. Fr.o.m ligger 50 % av lokalbidraget i enhetsbidraget, 50 % i elevbidraget respektive barnomsorgsbidraget. Bakgrundsfaktorer/Barn och elever med stora behov av särskilt stöd 1. Merparten av resurserna inom denna del av enhetsbidraget fördelas genom den s.k. bakgrundsfaktorn. Sedan många år har vi använt socioekonomiska faktorer som en del i vårt resursfördelningssystem till skolor och förskolor. Vi har dock problem med tillgången på relevant data. Nu har vi fått möjlighet att från SCB få fram de bakgrundsfaktorer som skolverket använder i SALSA (jämförelse av resultaten för varje skola utifrån skolans förutsättningar). Dessa faktorer tas fram per faktiskt inskrivet barn/elev och sammanställs per förskola/skola och verksamhet Följande bakgrundsfaktorer och definitioner används: Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda utomlands Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige Andel pojkar Föräldrarnas högsta utbildningsnivå Högsta värdet av barnens/elevernas biologiska föräldrars utbildningsnivå. (Adoptivföräldrar med adoptivbarn jämställs med biologiska föräldrar). Utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, Utbildningsvärde 2 innebär att personen ifråga har genomgått gymnasial utbildning i högst tre år Utbildningsvärde 3 innebär att personen genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng. Viktning av faktorerna sker helt enligt SALSA-modellen och ger en enhets tyngd jämfört med andra enheter. Genom denna metod får alla enheter ett tillskott av resurser utifrån sina bakgrundsfaktorer. 2. En mindre del av resurserna fördelas riktat till de enheter som har en ovanligt hög andel - synnerligen personalkrävande barn och elever med funktionshinder - individintegrerade elever och om enheten betalar för - dyra placeringar i andra kommuner. 3

100 Dessa resurser fördelas efter insamlande av information från förvaltningens eget resursteam, habiliteringen och det neuropsykriatiska teamet. De enheter, som enligt denna bedömning har en ovanligt hög andel barn och elever, får en extra riktad tilldelning. Svenska som andraspråk I budgetunderlaget, som tas in på våren inför kommande års budget, anger enheterna sitt behov av svenska som andra språk. Underlaget ska kompletteras med ett s.k. svantest som grupperar eleverna efter deras kunskaper i svenska. Enheterna tilldelas medel utifrån svantest och befintliga resurser. Mitt under pågående budgetår sker inga justeringar. Om det blir något kvar på detta konto vid årets slut omfördelas medel till enheter som har haft underskott på motsvarande konto. Fr o m 2008 införs enhetsbidrag till förberedelsegrupper på Kalmarsundsskolan och Dörby-/Barkestorpsskolorna. Det är meningen att nyanlända elever först skall gå i förberedelsegrupp på någon av dessa skolor innan de börjar på sin hemskola. Speciallösningar På några enheter finns det s.k. speciallösningar som får särskilt riktade medel: Lindsdal - resursskola för år 7-9 Ögonstenen, Smedby, Barnens Gård - OB-omsorg Vasa skolområde - ateljén, språkverkstaden Vasa skolområde - avd för barn med behov av teckenspråk/kommunikation Falkenberg - resursskola år 1-6, sjukhusskola Löner - Pedagogisk personal Löneläget på enheterna i förhållande till snittlöneläget ses över varje år. Ibland är avvikelserna markanta. Det gällde lärargrupper både inom förskolan och inom grundskolan. Skillnaderna beror oftast på åldersfördelningen bland personalen och ger effekten att den enhet som har yngre lärare ges bättre ekonomiska förutsättningar än den som har äldre lärare. Löneavvikelser på mer än 2 % gentemot snittlön kan justeras, uppåt eller neråt. Varje år tas beslut om det är aktuellt att göra denna omfördelning eller inte. Övriga enhetsbidrag Det utgår dessutom enhetsbidrag till löner till lokal administration och ledning, öppen förskola/familjecentral, kapitalkostnader, städkostnader och förbrukningsinventarier. Gemensamma resurser Grundbidrag och enhetsbidrag tillsammans bildar det vi kallar barn- och elevpeng. Naturligtvis har vi kvar en del pengar centralt som vi kallar de gemensamma resurserna. Det är bl.a. central administration och ledning, nämndens kostnader, centrala resurser för elevvård som t ex skolläkare och psykologer, medel för anpassningstjänster och en del fortbildningsmedel för förvaltningsövergripande insatser. 4

101 Mätning av antal barn och elever ger enheterna deras intäkter Enheternas faktiska barn- och elevantal mäts varje månad utom juli och det faktiska grundbidraget kan därför bli annorlunda än det man har planerat för i sin budget. Enhetsbidragen ligger dock fast, om det inte blir ändrade förutsättningar som ökade lokalkostnader genom hyreshöjningar eller dyl. Enheterna får varje månad information om hur de ligger till på sin intäktssida med grundbidraget. I sina budgetuppföljningar ska de ta hänsyn till både drift- och investeringsbudget samt sina intäkter i form av barnomsorgs- och/eller elevbidrag. Avvikelser som upptäcks under året diskuteras med berörda chefer för att de skall kunna korrigera och planera om under året. Vi mäter 11 månader om året juli är mätningsfri för alla verksamheter. Såväl intäkter som kostnader för interkommunala barn/elever hanteras lokalt. Bidrag till friskolor och särskild undervisning (SL10: 3) hanteras centralt. 5

102 Ekonomiåret för lokal ledning och administration Januari Enheternas bokslut med kommentarer och inventarieförteckningar lämnas till förvaltningskontoret i mitten av månaden. Februari Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om årsrapport för föregående år och budgetförutsättningar för kommande planeringsperiod. Maj Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter första tertialet (per 30 april). Juni Kommunfullmäktige tar beslut om budget för kommande treårsperiod. Enheternas budgetunderlag lämnas till förvaltningskontoret senast den 15 juni. Augusti Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter förtsa halvåret (per 30 juni). September Budgetarbetet för kommande treårsperiod börjar. Enheterna får sina ekonomiska ramar senast v 37. Enheterna har samtal med förvaltningskamrer. Oktober Enheterna lämnar sitt budgetförslag för kommande treårsperiod till förvaltningskontoret senast v 41. Samtidigt lämnas önskemål om investeringsbudget Detaljerad konteringsbudget lämnas vid samma tillfälle. SCB-statistik över barn och elevantal, personal m m lämnas per den 15 oktober. November Barn- och ungdomsnämnden tar beslut om enheternas internbudgetar samt om investeringsbudget för kommande budgetår. Enheterna lämnar in en budgetuppföljning till förvaltningskontoret i början av månaden som avser en prognos för helåret baserad på resultatet efter tredje kvartalet (per 31 september). 6

103 Bilaga 2 Jämförelse nuvarande och nytt resursfördelningssystem Enheter Nuvarande Nytt Diff Avvikelse i % ROCNEBY % ÅBY % LINDSDAL % FÖRSK Pulpeten % FÖRSK Pyttan % KALMSUND % BJÖRKENÄS % ÖGONSTEN % DJURÄNG % TROLLET % VFUNKABO % ÖFUNKABO % LINDÖ % VASA % FALK % RINKABYH % BARKEST % DÖRBY % FSK SMEDBY % TREKANTEN % Sum enheter % Gem adm % Kost % Gem. Skola % Gem. BO Gem.sär Enskild vht % Sum gemensamt % STINSEN % KOTTEN % SNICKARG % SKATTKAM % BACKSIPP % HJÄRTAT % REGNBÅG % WALDORF % SÖDRA SK % KARL-OSKAR % ÖLANDS FR % NYBRO MONTE % Sum fristående % SÄRSKOLA TOTALT % Minskningen på fristående verksamheter beror på det ökade kompensatoriska inslaget i resursfördelningen.

104 Ramberäkning Pedagogisk omsorg Grundbelopp - Antal barn uppdaterad Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Summa tim Modersmål max timantal Pedagogisk omsorg 7,0 30,0 Summa tim Summa grundbelopp tkr 603 Max 150 barntimmar per vecka per heltidsarbetande vuxen, max 5 barn per heltidsarbetande vuxen Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 41 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 58 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,423 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Löneökning så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,440 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -75 Prestationsbaserad 0 Speciallösningar 0,037 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 49 momskompensation 6% på utbetalt belopp 39 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr 690 Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort Prestationsbaserad 0,053 tkr per barn i förskola tilldelning Pedagogisk omsorg Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/tim per plats kr Personal 47, Material 7, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 55, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Prestationsbaserad tilldelning 0 53 Bakgrundsfaktor Löneökning löneökning Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation För angivet barnantal Totalt per år inkl momskompensation 6% kr totalt

105 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Academedia Fria Galären Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Academedia Fria Galären till följande: - Grundbelopp kr per barn och år för år 6-9 Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal elever, - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppet som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

106 BUN 2014/ (3) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Barn- och ungdomsnämndens beslut om resursfördelningssystem finns i bilaga 1 i denna handling, där framgår skälen för resursfördelningen. Utförlig beräkning av bidrag finns i bilaga 2 i denna handling. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndsbeslutet om budget 2015 den 19 november 2014 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2015 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundskola år kr per elev och år - varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Academedia Fria Galären

107 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

108 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Fria Galären Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År 1-3 År 4-6 År 6-9 4,0 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass Administration m m Fritids Administration 3,159 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 5,116 Summa grundbelopp tkr 234 Centralt skola 1,957 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 5,116 Centralt skola 1,957 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 5,116 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,409 tkr per barn i fritidshem år 7-9 5,116 Administration m m 20 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,568 Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 59 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 8 Speciallösningar 2,086 tkr per elev i förskoleklass Löneökningar 2,086 tkr per elev i år 1-3 Prestationsbaserad tilldelning 2,086 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 2,086 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter Sänkt internränta Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 88 momskompensation 6% på utbetalt belopp 19 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr 342 Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem Grundbelopp grundskola i kr F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Modersmål Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

109 Detaljer Grundbelopp grundskola Totalt Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Fritidshem Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation 342 Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 Mat, kökspersonal och -lokaler Material 831 Fortbildning 227 Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidsh 342 Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

110 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Backsippan AB Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Backsippan AB till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

111 BUN 2014/ (3) motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndsbeslutet om budget 2015 den 19 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 90,60 kr per barn och vistelsetimme 39,26 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 35 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Backsippan AB

112 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

113 Ramberäkning Förskola Backsippan uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 42,0 35, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 234 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 267 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,159 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 5 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,409 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -364 Speciallösningar 0,128 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 142 momskompensation 6% på utbetalt belopp 287 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort Grundbelopp förskola i kr Förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 90,60 39,26 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,05-8,668 tkr per barn i förskola -9,411 tkr per barn i pedagogisk omsorg

114 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,49 32, Lokaler 24, Mat kökspersonal o -lokaler 8,19 6, Material 1,25 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 90,60 39, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

115 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet Engelska skolan i Stockholm Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Engelska skolan i Stockholm till följande: - Grundbelopp kr per elev och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som kommunfullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

116 BUN 2014/ (3) motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2015 den 19 november 2014 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndsbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2015 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundskola år kr per elev och år - varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år Tilläggsbelopp: Skolskjutsar: Momskompensation: kr per år kr per år 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Engelska skolan i Stockholm.

117 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

118 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Engelska skolan Stockholm Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År 1-3 År 4-6 År 6-9 1,0 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass Administration m m Fritids Administration 3,159 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 5,116 Summa grundbelopp tkr 59 Centralt skola 1,957 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 5,116 Centralt skola 1,957 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 5,116 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,409 tkr per barn i fritidshem år 7-9 5,116 Administration m m 5 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,568 Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 8 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 2 Speciallösningar 2,086 tkr per elev i förskoleklass 2,086 tkr per elev i år 1-3 2,086 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 2,086 tkr per elev i år 7-9 Modersmål Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 16 momskompensation 6% på utbetalt belopp 4 Total Budgetram skola tkr 79 Grundbelopp grundskola i kr Bakgrundsfaktor Avgifter Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

119 Detaljer Grundbelopp grundskola Totalt Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Fritidshem Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation 79 Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 Mat, kökspersonal och -lokaler Material 831 Fortbildning 227 Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidsh 79 Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

120 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Föräldrakooperativet Kotten Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Föräldrakooperativet Kotten till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

121 BUN 2014/ (3) motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndsbeslutet om budget 2015 den 19 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 90,60 kr per barn och vistelsetimme 39,26 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 38 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Föräldrakooperativet Kotten

122 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

123 Ramberäkning Förskola Kotten uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 20,0 38, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 111 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 65 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,159 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 3 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,409 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -173 Speciallösningar 0,128 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 5 momskompensation 6% på utbetalt belopp 140 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort Grundbelopp förskola i kr Förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 90,60 39,26 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,05-8,668 tkr per barn i förskola -9,318 tkr per barn i pedagogisk omsorg

124 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,49 32, Lokaler 24, Mat kökspersonal o -lokaler 8,19 6, Material 1,25 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 90,60 39, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

125 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Förskolan Amanda Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Förskolan Amanda till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

126 BUN 2014/ (3) Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2015 den 19 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 90,60 kr per barn och vistelsetimme 39,26 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 33 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Lind Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Förskolan Amanda

127 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

128 Ramberäkning Förskola Amanda uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 16,5 33, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 92 Administration m m Barn i behov av eo stöd 155 Bakgrundsfaktor 73 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,159 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 2 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,409 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -143 Speciallösningar 0,128 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 179 momskompensation 6% på utbetalt belopp 116 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort Grundbelopp förskola i kr Förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 90,60 39,26 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,05-8,668 tkr per barn i förskola -9,411 tkr per barn i pedagogisk omsorg

129 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,49 32, Lokaler 24, Mat kökspersonal o -lokaler 8,19 6, Material 1,25 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 90,60 39, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

130 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Förskolan Hjärtat Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Förskolan Hjärtat till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

131 BUN 2014/ (3) motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2015 den 19 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 90,60 kr per barn och vistelsetimme 39,26 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 32 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Lind Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Förskolan Hjärtat

132 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

133 Ramberäkning Förskola Hjärtat uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 23,0 31, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 128 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 124 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,159 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 3 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,409 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -199 Speciallösningar 0,128 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 55 momskompensation 6% på utbetalt belopp 145 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort Grundbelopp förskola i kr Förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 90,60 39,26 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,05-8,668 tkr per barn i förskola -9,318 tkr per barn i pedagogisk omsorg

134 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,49 32, Lokaler 24, Mat kökspersonal o -lokaler 8,19 6, Material 1,25 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 90,60 39, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

135 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Förskolan Stinsen Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Förskolan Stinsen till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

136 BUN 2014/ (3) motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2015 den 19 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 90,60 kr per barn och vistelsetimme 39,26 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 29 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Förskolan Stinsen

137 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

138 Ramberäkning Förskola Stinsen uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 26,0 29, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 145 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 537 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,159 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 3 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,409 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -225 Prestationsbaserad Speciallösningar 0,129 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 459 momskompensation 6% på utbetalt belopp 181 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Grundbelopp förskola i kr Förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 90,60 39,26 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,05 Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola

139 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,49 32, Lokaler 24, Mat kökspersonal o -lokaler 8,19 6, Material 1,25 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 90,60 39, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

140 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet Lyckans förskola i Kalmar AB Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Lyckans förskola i Kalmar AB till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som kommunfullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

141 BUN 2014/ (2) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 90,60 kr per barn och vistelsetimme 39,26 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 32,9 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Lyckans förskola i Kalmar AB Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

142 Ramberäkning Förskola Lyckans förskola uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 18,0 32, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 100 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 91 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,159 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 2 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,409 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -156 Prestationsbaserad Speciallösningar 0,128 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 38 momskompensation 6% på utbetalt belopp 117 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Grundbelopp förskola i kr Förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 90,60 39,26 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,05 Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola -9,411 tkr per barn i pedagogisk omsorg

143 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,49 32, Lokaler 24, Mat kökspersonal o -lokaler 8,19 6, Material 1,25 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 90,60 39, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

144 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Nya Oxhagsskolan, Karl-Oskar Utbildning AB Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Nya Oxhagsskolan, Karl-Oskar Utbildning AB till följande: Grundbelopp förskoleklass kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp grundskola år 4-5(6) kr per elev och år Grundbelopp grundskola år 6(7) kr per elev och år Grundbelopp fritidshem kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

145 BUN 2014/ (3) Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålls grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndsbeslutet om budget 2015 den 19 november 2014 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2015 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Förskoleklass kr per elev och år Grundskola år kr per elev och år Grundskola år 4-5(6) kr per elev och år Grundskola år (6) kr per elev och år varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år Fritidshem kr per barn och år Tilläggsbelopp: kr per år Skolskjutsar: kr per år Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer

146 BUN 2014/ (3) Bilagor Budgetram Nya Oxhagsskolan, Karl-Oskar Utbildning AB Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

147 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Karl-Oskar Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År ,5 År ,5 År ,5 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass 27,5 Administration m m Fritids 75,0 Administration 3,159 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 5,116 Summa grundbelopp tkr Centralt skola 1,957 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 5,116 Centralt skola 1,957 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 5,116 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,409 tkr per barn i fritidshem år 7-9 5,116 Administration m m Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,568 Barn i behov av eo stöd skola Bakgrundsfaktor modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 388 Speciallösningar 2,086 tkr per elev i förskoleklass Barn i behov av eo stöd fritids 436 2,086 tkr per elev i år 1-3 2,086 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 23 2,086 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter -453 Sänkt internränta Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem Grundbelopp grundskola i kr F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Modersmål Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

148 Detaljer Grundbelopp grundskola Totalt Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Fritidshem Tilläggsbelopp Bakgrundsfaktor Skolskjutsar Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr ###### Momskompensation Totalt per år inkl 6% momskompensation Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 7 Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidshem Tilläggsbelopp Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

149 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet Ölands Friskola Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Ölands Friskola till följande: - Grundbelopp kr per elev och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som kommunfullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

150 BUN 2014/ (3) motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndsbeslutet om budget 2015 den 19 november 2014 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2015 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundskola år kr per elev och år - varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år Tilläggsbelopp: Skolskjutsar: Momskompensation: kr per år kr per år 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Ölands friskola

151 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

152 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Ölands friskola Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År 1-3 År 4-6 År 6-9 1,0 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass Administration m m Fritids Administration 3,159 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 5,116 Summa grundbelopp tkr 59 Centralt skola 1,957 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 5,116 Centralt skola 1,957 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 5,116 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,409 tkr per barn i fritidshem år 7-9 5,116 Administration m m 5 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,568 Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 8 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 2 Speciallösningar 2,086 tkr per elev i förskoleklass Löneökningar 2,086 tkr per elev i år 1-3 Prestationsbaserad tilldelning 2,086 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 2,086 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter Sänkt internränta Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 16 momskompensation 6% på utbetalt belopp 4 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr 79 Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem Grundbelopp grundskola i kr F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Modersmål Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

153 Detaljer Grundbelopp grundskola Totalt Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Fritidshem Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation 79 Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 Mat, kökspersonal och -lokaler Material 831 Fortbildning 227 Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidsh 79 Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

154 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet Pedagogiska omsorgen Blåklockan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för pedagogiska omsorgen Blåklockan till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som kommunfullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

155 BUN 2014/ (3) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2015 den 19 november 2014 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2015 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Pedagogisk omsorg 58,05 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 30 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram pedagogiska omsorgen Blåklockan

156 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

157 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Blåklockan Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever Modersmål År 1-3 År 4-6 År 6-9 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass Administration m m Fritids Administration 3,159 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 5,116 Summa grundbelopp tkr Centralt skola 1,957 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 5,116 Centralt skola 1,957 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 5,116 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,409 tkr per barn i fritidshem år 7-9 5,116 Administration m m Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,568 Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar Speciallösningar 2,086 tkr per elev i förskoleklass Löneökningar 2,086 tkr per elev i år 1-3 Prestationsbaserad tilldelning 2,086 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 2,086 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter Sänkt internränta Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr Grundbelopp grundskola i kr F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

158 Detaljer Grundbelopp grundskola Totalt Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Fritidshem Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 Mat, kökspersonal och -lokaler Material 831 Fortbildning 227 Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidsh Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

159 Ramberäkning Förskola Blåklockan uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg 2,0 30,0 Summa tim Summa grundbelopp tkr 180 Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 11 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 23 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,159 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,409 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -19 Speciallösningar 0,128 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 15 momskompensation 6% på utbetalt belopp 12 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr 206 Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i försk -9,411 i ped omsorg

160 Pedagogisk omsorg Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/tim per plats kr Personal 57, Material 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 58, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

161 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Regnbågen Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Regnbågen till följande: Grundbelopp förskoleklass kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp grundskola år 4-5 (6) kr per elev och år Grundbelopp fritidshem kr per barn och år Grundbelopp förskola kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

162 BUN 2014/ (3) Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2015 den 19 november 2014 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2015 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Förskoleklass Grundskola år 1-3 Grundskola år 4-5(6) varav tilldelning enligt SALSA Fritidshem kr per elev och år kr per elev och år kr per elev och år kr per elev och år kr per barn och år Förskola upp till och med 15 timmar 90,60 kr per barn och vistelsetimme Förskola över 15 timmar 39,26 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 34 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: Skolskjutsar: Momskompensation: kr per år för grundskolan kr per år 6 % på utbetalt belopp

163 BUN 2014/ (3) Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Regnbågen Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

164 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Regnbågen Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever Modersmål År ,0 År ,5 År ,5 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass 16,0 Administration m m Fritids 75,0 Administration 3,159 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 5,116 Summa grundbelopp tkr Centralt skola 1,957 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 5,116 Centralt skola 1,957 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 5,116 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,409 tkr per barn i fritidshem år 7-9 5,116 Administration m m 785 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,568 Barn i behov av eo stöd skola 77 Bakgrundsfaktor 416 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 180 Speciallösningar 2,086 tkr per elev i förskoleklass Barn i behov av eo stöd fritids 34 Löneökningar 2,086 tkr per elev i år 1-3 Prestationsbaserad tilldelning 2,086 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 29 2,086 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter -453 Sänkt internränta Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp 472 Totalt enhet Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr tkr Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem Grundbelopp grundskola i kr F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

165 Detaljer Grundbelopp grundskola Totalt Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Fritidshem Bakgrundsfaktor Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 7 Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidsh Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

166 Ramberäkning Förskola Regnbågen uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 64,0 34, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 356 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 667 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,159 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 8 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,409 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -555 Prestationsbaserad Speciallösningar 0,129 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 477 momskompensation 6% på utbetalt belopp 448 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Grundbelopp förskola i kr Förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 90,60 39,26 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,05 Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola -9,411 tkr per barn i pedagogisk omsorg

167 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,49 32, Lokaler 24, Mat kökspersonal o -lokaler 8,19 6, Material 1,25 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 90,60 39, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

168 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Skattkammarens förskola Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Skattkammarens förskola till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

169 BUN 2014/ (3) motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2015 den 19 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 90,60 kr per barn och vistelsetimme 39,26 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 35 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Lind Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Skattkammarens förskola

170 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

171 Ramberäkning Förskola Skattkammaren uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 25,0 35, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 139 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 93 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,159 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 3 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,409 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -217 Prestationsbaserad Speciallösningar 0,129 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 18 momskompensation 6% på utbetalt belopp 167 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Grundbelopp förskola i kr Förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 90,60 39,26 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,05 Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola -9,318 tkr per barn i pedagogisk omsorg

172 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,49 32, Lokaler 24, Mat kökspersonal o -lokaler 8,19 6, Material 1,25 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 90,60 39, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

173 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Snickargårdens förskola Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Snickargårdens förskola till följande: - Grundbelopp kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

174 BUN 2014/ (3) motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndsbeslutet om budget 2015 den 19 november För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för Bidragets storlek Grundbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar 90,60 kr per barn och vistelsetimme 39,26 kr per barn och vistelsetimme Vid en vistelsetid på 37,5 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Tilläggsbelopp: 0 kr Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Snickargårdens förskola

175 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

176 Ramberäkning Förskola Snickargården uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 18,0 37, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 100 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 104 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,159 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 2 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,409 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -156 Prestationsbaserad Speciallösningar 0,129 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 50 momskompensation 6% på utbetalt belopp 128 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Grundbelopp förskola i kr Förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 90,60 39,26 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,05 Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -8,668 tkr per barn i förskola

177 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,49 32, Lokaler 24, Mat kökspersonal o -lokaler 8,19 6, Material 1,25 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 90,60 39, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

178 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Södra skolan i Kalmar AB Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Södra skolan i Kalmar AB till följande: - Grundbelopp kr per elev och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som kommunfullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

179 BUN 2014/ (3) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2015 den 19 november 2014 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2015 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundskola år kr per elev och år - varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år Tilläggsbelopp: Skolskjutsar: Momskompensation: kr per år kr per år 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Södra skolan i Kalmar AB

180 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

181 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Södra skolan Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År 1-3 År 4-6 År ,0 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass Administration m m Fritids Administration 3,159 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 5,116 Summa grundbelopp tkr Centralt skola 1,957 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 5,116 Centralt skola 1,957 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 5,116 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,409 tkr per barn i fritidshem år 7-9 5,116 Administration m m Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,568 Barn i behov av eo stöd 155 Bakgrundsfaktor modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 574 Speciallösningar 2,086 tkr per elev i förskoleklass Löneökningar 2,086 tkr per elev i år 1-3 Prestationsbaserad tilldelning 2,086 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 866 2,086 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter Sänkt internränta Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -5,979 tkr per barn i fritidshem Grundbelopp grundskola i kr F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Modersmål Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

182 Detaljer Grundbelopp grundskola Totalt Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Fritidshem Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 Mat, kökspersonal och -lokaler Material 831 Fortbildning 227 Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

183 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Solhagaskolan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Solhagaskolan till följande: Grundbelopp grundskola år 6(7) kr per elev och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

184 BUN 2014/ (3) motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålls grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndbeslutet om budget 2015 den 19 november 2014 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2015 samt skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundskola år 6(7)-9 varav tilldelning enligt SALSA Tilläggsbelopp: Skolskjutsar: Momskompensation: kr per elev och år kr per elev och år kr per år kr per år 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Solhagaskolan

185 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

186 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Solhagskolan Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År 1-3 År 4-6 År 6-9 9,0 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass Administration m m Fritids Administration 3,159 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 5,116 Summa grundbelopp tkr 527 Centralt skola 1,957 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 5,116 Centralt skola 1,957 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 5,116 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,409 tkr per barn i fritidshem år 7-9 5,116 Administration m m 46 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,568 Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 204 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 19 Speciallösningar 2,086 tkr per elev i förskoleklass 2,086 tkr per elev i år 1-3 2,086 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 883 2,086 tkr per elev i år 7-9 Modersmål Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp 209 Total Budgetram skola tkr Grundbelopp grundskola i kr Bakgrundsfaktor Avgifter Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -5,979 tkr per barn i fritidshem F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

187 Detaljer Grundbelopp grundskola Totalt Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Fritidshem Bakgrundsfaktor (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation 843 Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 Mat, kökspersonal och -lokaler Material 831 Fortbildning 227 Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

188 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Stiftelsen Kalmar Waldorfskola Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Stiftelsen Kalmar Waldorfskola till följande: Grundbelopp förskoleklass kr per elev och år Grundbelopp grundskola år kr per elev och år Grundbelopp grundskola år 4-5 (6) kr per elev och år Grundbelopp grundskola år (6) kr per elev och år Grundbelopp fritidshem kr per barn och år Grundbelopp förskola kr per barn och år Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och elever - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

189 BUN 2014/ (3) Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndsbeslutet om budget 2015 den 19 november 2014 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2015 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundbelopp förskoleklass Grundbelopp grundskola år 1-3 Grundbelopp grundskola år 4-5 (6) Grundbelopp grundskola år (6)7-9 varav tilldelning enligt SALSA Fritidshem Skolskjutsar: Tilläggsbelopp: Förskola upp till och med 15 timmar Förskola över 15 timmar kr per elev och år kr per elev och år kr per elev och år kr per elev och år kr per elev och år kr per barn och år kr per år kr per år för grundskola kr per år för fritidshem 90,60 kr per barn och vistelsetimme 39,26 kr per barn och vistelsetimme

190 BUN 2014/ (3) Vid en vistelsetid på 29 timmar per barn och vecka: grundbelopp kr per barn och år. - varav tilldelning enligt SALSA kr per barn och år Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Stiftelsen Kalmar Waldorfskola Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

191 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Waldorf Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År ,0 År 4-6 8,0 År ,0 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass 7,0 Administration m m Fritids 23,0 Administration 3,159 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 5,116 Summa grundbelopp tkr Centralt skola 1,957 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 5,116 Centralt skola 1,957 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 5,116 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,409 tkr per barn i fritidshem år 7-9 5,116 Administration m m 438 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,568 Barn i behov av eo stöd skola 930 Bakgrundsfaktor 696 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 136 Speciallösningar 2,086 tkr per elev i förskoleklass Barn i behov av eo stöd fritids 134 2,086 tkr per elev i år 1-3 2,086 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 302 2,086 tkr per elev i år 7-9 Föräldraavgifter -139 Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp 408 Totalt Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total Budgetram skola tkr tkr Avgifter Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -6,038 tkr per barn i fritidshem Grundbelopp grundskola i kr F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Modersmål Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

192 Detaljer Grundbelopp grundskola Totalt Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Fritidshem Tilläggsbelopp Bakgrundsfaktor Skolskjutsar Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Momskompensation Totalt per år inkl 6% momskompensation Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 2 Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

193 Ramberäkning Förskola Waldorf uppdaterad Grundbelopp - Antal barn Schemasnitt Första 15 tim Över 15 tim Barn i behov av eo stöd Förskola 17,0 29, Summa tim Modersmål Pedagogisk omsorg Summa tim Summa grundbelopp tkr Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Administration m m 95 Administration m m Barn i behov av eo stöd Bakgrundsfaktor 173 Fyll i antal barn och schemasnitt per vecka Administration 3,159 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Modersmål Speciallösningar 2 så räknar modellen ut bidraget! Centralt förskola 2,409 tkr per barn i förskola/pedagogisk omsorg Avgifter -147 Speciallösningar 0,128 tkr per barn i förskola Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr 122 momskompensation 6% på utbetalt belopp 108 Bakgrundsfaktor Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Total budgetram förskola tkr Här anges kommunens genomsnitt. Avgifter Tas in av den privata förskolan, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort Grundbelopp förskola i kr Förskola Första 15 tim Över 15 tim Totalt grundbelopp 90,60 39,26 Pedagogisk omsorg Bidrag/tim Totalt grundbelopp 58,05-8,668 tkr per barn i förskola -9,411 tkr per barn i pedagogisk omsorg

194 Detaljer Förskola Kr Kr Tkr Grundbelopp Första 15 tim Över 15 tim per plats kr Personal 56,49 32, Lokaler 24, Mat kökspersonal o -lokaler 8,19 6, Material 1,25 0, Fortbildning 0, Totalt grundbelopp 90,60 39, Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Speciallösningar Bakgrundsfaktor Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn grund Totalt per plats och år exkl momskompensation Totalt per år inkl momskompensation

195 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Västra skolan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att, under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag, fastställa bidragsbeloppen för Västra skolan till följande: - Grundbelopp kr per barn och år för år 6-9 Momskompensation 6 % på utbetalt belopp - att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal elever, - att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppet som fullmäktige beslutar om Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 8 kap 22, 9 kap 20, 10 kap 38, 11 kap 37, 14 kap 16, 25 kap 12 ). Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontor Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

196 BUN 2014/ (3) Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Barn- och ungdomsnämndens beslut om resursfördelningssystem finns i bilaga 1 i denna handling, där framgår skälen för resursfördelningen. Utförlig beräkning av bidrag till Västra skolan finns i bilaga 2 i denna handling. Förutsättningar Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget som betalas ut månadsvis grundar sig på aktuellt uppmätt antal barn och elever för samma månad. För skolan grundas julibidraget på antal elever i augusti. För förskola och fritidshem grundas julibidraget på antal barn i juli. En preliminär utbetalning baserad på junimätningen görs och beloppen justeras sedan i augusti. Grundbeloppet för år 6 är avhängigt om det bedrivs grundskola för år 7-9 på enheten eller inte. Om det bedrivs grundskola år 7-9 på enheten erhålles grundbeloppet för år 7-9 även för år 6. I annat fall erhålles grundbeloppet för år 4-5(6). Förvaltningschefen fattar beslut om tilläggsbelopp på delegation av Barn- och ungdomsnämnden dagen efter nämndsbeslutet om budget 2015 den 19 november 2014 samt löpande under året. Förvaltningschefen fattar beslut om skolskjutsar baserat på av skolan inlämnade uppgifter om terminskort dagen efter nämndbeslutet om budget Bidrag till skolskjutsar ligger utöver lagstadgade bidrag till friskolor. För att få en tydlig bild av de ekonomiska förutsättningarna visas under rubriken Bidragets storlek det tänkta tilläggsbeloppet för 2015 samt bidraget till skolskjutsar. Bidragets storlek Grundbelopp: Grundskola år kr per elev och år - varav tilldelning enligt SALSA kr per elev och år Skolskjutsar: kr per år Tilläggsbelopp: kr per år Momskompensation: 6 % på utbetalt belopp Fördelningen av bidraget på de olika kostnadsposterna i enlighet med uppräkningen i skollagen framgår av bilaga till beslut. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Bilagor Budgetram Västra skolan

197 BUN 2014/ (3) Överklagandeanvisning Vill ni överklaga Barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun beslut skall ni skriva till förvaltningsrätten i Växjö och besvära er över beslutet. Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun. I skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som ni begär. Överklagandeskrivelsen skall ha kommit in till Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet.

198 Ramberäkning Grundskola och fritidshem uppdaterad Tilläggsbelopp tilldelas efter särskild ansökan Västra skolan Barn i behov av eo stöd Grundbelopp - antal elever År 1-3 År 4-6 År ,0 Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Fklass Administration m m Fritids Administration 3,159 tkr per elev och barn i fritidshem fklass 5,116 Summa grundbelopp tkr Centralt skola 1,957 tkr per elev i förskoleklass år 1-3 5,116 Centralt skola 1,957 tkr per elev i grundskola år 1-9 år 4-6 5,116 Tilläggsbelopp tkr Grundbelopp särskild beräkningsgrund Centralt skola 1,409 tkr per barn i fritidshem år 7-9 5,116 Administration m m 307 Fyll i antal barn så räknar fritidshem 4,568 Barn i behov av eo stöd 155 Bakgrundsfaktor 609 modellen ut bidraget! Modersmål Speciallösningar 125 Speciallösningar 2,086 tkr per elev i förskoleklass 2,086 tkr per elev i år 1-3 2,086 tkr per elev i år 4-6 Skolskjutsar 211 2,086 tkr per elev i år 7-9 Modersmål Summa tilläggs- och grundbelopp med särskild beräkningsgrund tkr momskompensation 6% på utbetalt belopp 295 Total Budgetram skola tkr Grundbelopp grundskola i kr Bakgrundsfaktor Avgifter Varierar efter SALSA-värdet som mäts ht året innan budgetåret Tas in av det privata fritidshemmet, här räknas kommunens genomsnittliga avgiftsintäkter per barn bort -5,979 tkr per barn i fritidshem F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Total grundbelopp Grundbelopp fritidshem i kr Bidrag/elev Totalt grundbelopp

199 Detaljer Grundbelopp grundskola Totalt Kr Kr Kr Kr Tkr Tkr Tkr Tkr grundbelopp Grundbelopp F-klass År 1-3 År 4-5(6) År 6(7)-9 F-klass År 1-3 År 4-6 År 6-9 Personal Lokaler Mat, kökspersonal och -lokaler Material Fortbildning Totalt per plats i genomsnitt exkl momskompensation på 6 % Totalt grundbelopp F-klass Grundbelopp med År Adminstration m m År Speciallösningar år Fritidshem Tilläggsbelopp Bakgrundsfaktor Skolskjutsar Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Momskompensation Totalt per år inkl 6% momskompensation Grundbelopp fritidshem Kr Tkr Grundbelopp Bidrag/elev Tot grundbelopp Personal Lokaler 95 Mat, kökspersonal och -lokaler Material 831 Fortbildning 227 Totalt grundbelopp Grundbelopp med särskild beräkningsgrund Adminstration m m Totalt skola och fritidshem Avgifter (snitt kommunen) Totalt grundbelopp m särskild beräkn gr Totalt per år inkl 6% momskompensation

200 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lillian Alverö BUN 2013/ Barn- och ungdomsnämnden Avrapportering intern revision 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden antog en särskild intern kontrollplan för granskning av de interna rutinerna inom förvaltningen. Resultatet av uppföljningen under 2014 redovisas nedan. Från och med 2008 ingår intern kontroll avseende de ekonomiska rutinerna som en del i den interna revisionen. Syftet är att säkerställa att de ekonomiska rutinerna följs och att minska riskerna för att oavsiktliga fel görs till exempel i redovisningen samt att få en ökad effektivitet. Genomförda revisioner Under år 2014 har intern kontroll av de ekonomiska rutinerna skett vid följande enheter inom barn- och ungdomsförvaltningen: Kalmarsundsskolan Åbyskolan Barkestorpsskolan Förskolan Smedby Granskningen har genomförts enligt den antagna kontrollplanen. Rutiner som har kontrollerats är hantering av handkassa och kontanter, moms, kontokort, attesträtt, leverantörs- och kundfakturor, bokföringsorder (kontering, attest, förvaring), förrådsrutiner, inventarieförteckning, rekvisitionsblock samt inköpsavtal. Avvikelser Avvikelser som har noterats handlar om rutinerna för leverantörsfakturor samt för inventarieförteckningar. Se vidare i respektive enhets revisionsrapport. Avvikelser har följts upp efter det att den interna revisionen har utförts. Kalmarsundsskolan har fått utökad tid för att kunna sammanställa en ny inventarielista. Sista datum är nu satt till den 31 november. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Lillian.Alvero@kalmar.se

201 BUN 2013/ (2) Åtgärder Pågående arbete med kontokontroll sker, av central ekonomiansvarig, i enheternas ekonomihantering. Återkoppling sker till den enhet där avvikelse upptäcks. Mats Linde Förvaltningschef Lillian Alverö Planeringssekreterare

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jennie Ljunggren BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Förslag till intern kontrollplan 2015 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar - att anta förslag till intern kontrollplan/underlag för intern revision, - att förvaltningens ekonomer/skolsekreterare genomför kontroller i enlighet med planen, - att förvaltningschef löpande och senast i samband med bokslut rapporterar till nämnd. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden ska enligt kommunens Reglemente för intern kontroll, KF 256, , inom sitt område organisera samt dokumentera och anta regler och anvisningar i syfte att åstadkomma god intern kontroll. Fr.o.m ingår intern kontroll avseende de ekonomiska rutinerna som en del i den interna revisionen. Syftet är att säkerställa att de ekonomiska rutinerna följs och minska riskerna för att oavsiktliga fel görs till exempel i redovisningen samt att få en ökad effektivitet. Genomförande Inom en treårsperiod ska alla enheter inom Barn- och ungdomsnämnden vara genomgångna enligt den angivna planen. Revision utförs dels på förvaltningskontoret (främst moment som avser redovisning/bokföring) och dels på den reviderade enheten. Ingen förändring i rutinen har skett sedan föregående revisionsår. Mats Linde Förvaltningschef Jennie Ljunggren Ekonom Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax

212 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Ekonom Jennie Ljunggren (3) Intern kontrollplan/underlag för intern revision av ekonomi Syfte Säkerställande av att de ekonomiska rutinerna följs och att få en ökad effektivitet samt att minska riskerna för oavsiktliga fel i till exempel redovisningen. Ansvar Förvaltningens ekonom är ansvarig för att intern kontroll (enligt kommunstyrelsens beslut ) och intern revision upprättas på förvaltningens alla enheter. Genomförande/aktivitet Inom en treårsperiod ska alla enheter vara genomgångna enligt den angivna planen. Revisionen utförs dels på förvaltningskontoret (främst moment som avser redovisning/bokföring) och dels på den reviderade enheten. Uppföljning Rutinen ses över en gång per år. Avrapportering görs till Barn- och ungdomsnämnden samt till ledningens genomgång av den interna revisionen via samordnaren för intern revision. Mätning - Analys - Resultat Revisioner

213 2 (3) Område Kontrollmoment Metod Plats för intern kontroll/intern revision ATTESTRÄTT Påskrift/ godkännande av fakturor Kontroll av att beslutsattest sker av rätt person Urval i Ekonomisystemet Förvaltningskontoret REDOVISNING Kontroll av kontering Leverantörsfaktura Kontroll av fakturor som avser representation, kurser, resor: syfte och deltagare obligatoriskt. Förfallna fakturor Urval i Ekonomisystemet Urval i Ekonomisystemet Veckovis kontroll och åtgärd Återkopplas vid intern revision Förvaltningskontoret Förvaltningskontoret Förvaltningskontoret Rutiner för fakturahantering under semesterperiod Muntligt Enheten Bokföringsorder Kundfakturering Moms Kontroll av underlag till omföring Kontroll av attest Kontroll av fakturering sker regelbundet Kontroll av att debiterade avgifter följer prislista eller avtal Fördelning av moms på flera verksamheter Urval i räkenskapsmaterial Urval i räkenskapsmaterial Urval i Ekonomisystemet Urval i räkenskapsmaterial, kontroll mot underlag. Urval i Ekonomisystemet Enheten Enheten Förvaltningskontoret Enheten Enheten Representation, avdragsregler Urval i Ekonomisystemet Förvaltningskontoret Räkenskapsmaterial Uthyrning av lokaler Kontroll av att räkenskapsmaterial förvaras på rätt sätt Arkivering enligt arkivplan Urval i Ekonomisystemet Urval i räkenskapsmaterial Urval i räkenskapsmaterial Förvaltningskontoret Enheten Enheten

214 3 (3) Område Kontrollmoment Metod Plats för intern kontroll/intern revision KONTANTHANTERING Handkassor Kassakontroll av handkassor (endast särskolan och resursskolor har permanenta handkassor fr.o.m. ht 2011) Kontroll av ansvarig för kassan Kontrollräkning av att kvitto och kontanter stämmer med utkvitterat belopp Kontroll mot förteckning Enheten Förvaltningskontoret Kontanthantering försäljning av t.ex. cafeteriaverksamhet, studiebesök. Kontroll av utbetalningsadress Förvaring av kontanter Kontroll av underlag för försäljning i kassabok eller kassaregister (kassaapparat) Kontroll av att insättningar görs regelbundet. Kontroll i ekonomisystemet Kontroll på enheten Urval i räkenskapsmaterial, kontroll mot underlag Kontroll i Ekonomisystemet Förvaltningskontoret Enheten Enheten Förvaltningskontoret INKÖP Inköp Kontroll av att inköp följer avtal Urval i Ekonomisystemet Förvaltningskontoret Rekvisitionsblock Kontroll av förvaring Kontroll av kvittens Kontroll på enheten Kontroll i rekvisitionsblock Enheten Enheten Kontokort Kontroll av förvaring av kontokort Kontroll på enheten Enheten Kontroll av ev. kod förvaring Kontroll på enheten Enheten Inventarieförteckning Kontroll av att aktuellt register finns Kontroll av ansvarig Kontroll på enheten Kontroll på enheten Enheten Enheten Kontroll av uppdatering Kontroll på enheten Enheten

215 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jennie Ljunggren BUN 2014/ Barn- och ungdomsnämnden Yttrande över remiss Mötes- och resepolicy Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna synpunkterna till kommunstyrelsens arbetsutskott. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att skicka mötes- och resepolicyn på remiss till kommunens nämnder och styrelser. Mötes- och resepolicyn kommer att ersätta befintlig rese- och transportpolicy som gäller från år Det har bland annat skett en del förändringar i lagstiftningen som gör att den behöver uppdateras. Som namnet antyder har en viktig utgångspunkt varit möten, snarare än enbart resor, eftersom vissa möten som skapar resor kan undvikas genom exempelvis webbmöten. Befintlig policy innehåller flera bilagor, vilket gör den väldigt omfattande och det finns ett behov av att renodla och minska ner den. Det nya förslaget omfattar två sidor istället för nio sidor. Synpunkter På sida 2 under rubriken Res kollektivt, ändra sista meningen till Extra restid kan i samråd med chef översättas till arbetstid. Med anledningen att den extra restid som oftast blir med kollektivtrafik inte ska ses som en omständighet att istället välja egen bil. Mats Linde Förvaltningschef Jennie Ljunggren Ekonom Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax

216 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jane Wågsäter KS 2014/ Kommunstyrelsens arbetsutskott Mötes- och resepolicy remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka mötes- och resepolicyn på remiss till kommunens nämnder och styrelser. Bakgrund Mötes- och resepolicyn kommer att ersätta befintlig rese- och transportpolicy som gäller från år Det har bland annat skett en del förändringar i lagstiftningen som gör att den behöver uppdateras. Som namnet antyder har en viktig utgångspunkt varit möten, snarare än enbart resor, eftersom vissa möten som skapar resor kan undvikas genom exempelvis webbmöten. Befintlig policy innehåller flera bilagor, vilket gör den väldigt omfattande och det finns ett behov av att renodla och minska ner den. Det nya förslaget omfattar två sidor istället för nio sidor. Det innebär att några saker är borttagna. Exempelvis kravet på Svanenmärkta och porrfria hotell som numera hanteras av upphandlingsenheten. Ett arbete pågår med att ta fram riktlinjer för lätta fordon som kommer att komplettera mötes- och resepolicyn när det gäller krav på fordon. I Kalmar kommuns budget för 2014 framgår att vi ska bli en fossilbränslefri kommun Där finns också mål om att öka såväl kollektiv- som cykeltrafiken. Budgetmålen ska ligga till grund för kommunanställdas resor i tjänsten, där syftet är att resandet med bil och flyg ska minska till förmån för kollektivtrafik och cykel. Anledningen till att arbetspendlingen omfattas i policyn är att 80 procent av koldioxidutsläppen från resor kommer från resor till och från arbetet. Kalmar kommun som arbetsgivare ska underlätta och uppmuntra de anställda att tillämpa samma principer som i tjänsten även för arbetspendlingen. Exempel på åtgärder är att informera om busstider, samåkningstjänster, flexibla arbetstider, ge möjlighet att arbeta hemifrån och distansarbete när det är lämpligt, stimulera till cykling genom säkra cykelparkeringar, erbjuda dusch- och omklädningsmöjligheter, motionstävlingar etc. Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel vx Fax Jane.Wagsater@kalmar.se

217 KS 2014/ (2) Mötes- och resepolicyn är framtagen i samarbete med Torsås och Mörbylånga kommuner, Energikontor Sydost, länsstyrelsen och landstinget för att skapa en samsyn samt för att få större genomslag. Förslaget är också avstämt med kommunens jämställdhetsutvecklare samt personalchef. Planberedningen har varit styrgrupp och ställt sig bakom förslaget. Det återstår fortfarande en del arbete för att vi ska kunna leva upp till den nya mötes- och resepolicyn, exempelvis kommer vi handla upp ett IT-system för webbmöten som underlättar resfria möten. Ca 10 procent av kommunens resor idag sker med egen (privat) bil i tjänsten. En fråga som därför utreds för närvarande är att kunna erbjuda personalbil (förmånsbil) som drivs av biogas till kommunens anställda. Utifrån ett miljöperspektiv skulle det minska beroendet av fossila drivmedel både i tjänsten och i arbetspendlingen och också öka efterfrågan på biogas. Kommunens arbetsplatser har olika förutsättningar att leva upp till policyn beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs, det påverkar i sin tur också behovet av möten och resor. Kommunens verksamhet har också stor spridning geografiskt vilket medför att tillgången till väl fungerande kollektivtrafik och förnyelsebara drivmedel ser olika ut. Implementeringen av policyn är planerad i samband med den interaktiva miljöutbildning för all personal som håller på att tas fram och ska genomföras vid arbetsplatsträffar med start Då bör man också diskutera vad man kan göra på respektive arbetsplats för att leva upp till mötes- och resepolicyn. Efter remissomgången kommer mötes- och resepolicyn att fastställas av kommunfullmäktige i början av Jane Wågsäter strateg ekologisk hållbarhet Bilagor Befintlig rese- och transportpolicy Förslag till ny mötes- och resepolicy

218 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Avdelningschef Per-Gunnar Fransson (9) Rese- och transportpolicy

219 Rese- och Transportpolicy 2

220 Beskrivning Detta dokument består av en policydel där syftet för rese- och transportpolicy beskrivs samt övergripande hur detta ska uppnås. I efterföljande bilagor finns en kravspecifikation om hur detta syfte skall nås för fordon, förare, färd o s v. I bilaga 2 medföljer en detaljerad handlings- och uppföljningsplan, enligt Vägverkets SUMO modell, för att säkerställa att reseoch transportpolicyn införs och tillämpas inom kommunen. Denna policy gäller för: Alla resor som sker inom tjänsten och som betalas av Kalmar kommun och dess bolag. Upphandling av resor, transporter, inköp/leasing av fordon och transporttjänster. Evenemang och aktiviteter som ger upphov till transporter och som genomförs eller till stor del bekostas av Kalmar kommun och dess bolag. Syfte Alla resor som omfattas av policyn ska vara trafiksäkra, kostnadseffektiva och miljöanpassade och samtidigt ska policyn ha jämställdhetsfokus. 3

221 Det sker genom att vi: planerar våra resor, så att de sker så trafiksäkert, kostnadseffektivt och miljöanpassat som möjligt samt får en hög nyttjandegrad av kommunens fordon. aktivt arbetar för att öka trafiksäkerheten, samt förebygger och minskar vår miljöbelastning aktivt uppmuntrar användning av cykel för korta resor, samt skapar förutsättningar för att använda cykeln som transportmedel i tjänsten aktivt uppmuntrar användning av kollektivtrafik verkar för att alla anställda förstår vikten av ett trafiksäkert och miljöanpassat resande och hur var och en genom sitt handlande kan bidra till detta fortlöpande skärper trafiksäkerhetskraven och miljökraven på fordon som används i tjänsten bokar resor, inkl hotell via den resebyrå med vilken avtal finns efterfrågar och i första hand bokar hotell med porrfritt tv-utbud samt miljömärkta hotell tar hänsyn till den anställdes individuella förutsättningar (t ex för ensamstående med småbarn) vid planering av resor och konferenser. följer gällande trafiklagstiftning Omfattning och ansvar Alla anställda och förtroendevalda omfattas av resepolicyn. Chef för respektive förvaltning eller bolag ansvarar för att genomföra handlings- och uppföljningsplan för sin verksamhet. Förvaltningar och bolag rapporterar varje år, i samband med årsredovisningen, resultatet av uppföljningsplanen till kommunledningskontorets personalenhet. Samma enhet ansvarar för revidering av rese- och transportpolicyn. Bilagor 1. Kravspecifikation Krav på fordon som används i tjänsten. Krav på förare och färd. Definition av hotell med porrfritt tv-utbud samt miljömärkning. Tydliggörande av vad hänsyn till individuella förutsättningar kan innebära i praktiken. 2. Handlings- och uppföljningsplan Mål övergripande och enhetsuppdelat. Åtgärder. Uppföljning, när, hur, vem. 4

222 Bilaga 1 Kravspecifikation Fordon Inköp/Leasing av fordon Alkolås: Vid inköp/leasing ska f o m 1/ nya fordon innehålla alkolås som standard Säkerhetsutrustning/säkerhetsklassning: Förstahjälpenutrustning, reflexväst ska finnas i varje bil, bilar ska vara säkerhetsklassade med minst 4 EuroNcap. Dessutom ska bilarna vara utrustade med antisladdsystem (EPS). För tjänstecykel gäller att den uppfyller gällande lagstiftning med reflexer och lysen m. m. samt vara utrustade med dubbdäck vintertid. Miljö: Välj fordon enligt Vägverkets miljöbilsdefinition och för övriga fordon som ej täcks in i Vägverkets definition, välj miljöklass 2005, Euro3 eller motsvarande. Då kommunen har stor egen produktion av biogas prioriteras biogasbilar. Miljöfordon bör tankas med rekommenderat miljöbränsle. Upphandling av resor och transporter Motsvarande krav för inköp/leasing av fordon ska ställas vid upphandling av transporter för personbefordran. Ställ specifika krav på trafiksäkerhet och miljöanpassning vid större upphandlingar av transporter av varor och tjänster. Egna personbilar som används i tjänsten Egen bil (privatbil) som används i tjänsten bör uppfylla samma säkerhets- och miljökrav som tjänstebilar och förmånsbilar. Som rekommenderad miniminivå för bilar som används i tjänsten gäller att bilen ska: Ha en tjänstevikt över 1000 kg. Ha trepunktbälte på de platser som används. Ha krockkudde på förarplatsen. Uppfylla minst 1989 års avgaskrav Förare Sparsam körning Alla anställda bör köra i tjänsten enligt ECO-driveprinciper. Alla anställda som i tjänsten använder bil bör ha genomgått utbildning i ECO-driving.

223 Säker körning Förutsätter att alla anställda följer gällande trafiklagar för att uppnå en trafiksäker färd Mobiltelefon: Inga samtal i mobiltelefon bör ske under bilkörning. Stanna och prata så att trafiksäkerheten är hög under hela bilfärden. Cykelhjälm: Vid transporter med cykel bör cykelhjälm användas. Första hjälpen Alla anställda bör ha kunskap om första hjälpen och kunna tillämpa det. Färd Överväg alltid alternativ till att resa. Använd IT-hjälpmedel för att ersätta den fysiska resan Använd IT hjälpmedel, (videokonferenser, webkonferenser, telefonkonferenser etc.) till att ersätta den fysiska resan när det är möjligt. Res kollektivt: Välj kollektiva färdmedel när det är rimligt ur tidsperspektiv. Välj tåg före flyg när tågresan är mindre än fyra timmar, välj buss före bil när bussresan är rimlig ur tidssynpunkt. Alla förvaltningar/enheter som reser inom KLT området bör ha tillgång och använda (mätbart) KLT:s resekort för företag. Planering: Alla resor bör planeras i god tid så att möjligheten till låga biljettkostnader samt samordning kan ske mellan ev. deltagare. Boka resan via resebyrå, hyrbilsföretag etc. som kommunen har avtal med. Undersök möjligheten till samåkning för att minska kostnader och utsläpp. Korta resor: För korta resor använd i första hand cykel i andra hand buss istället för bil. Alla anställda med transportbehov bör ha tillgång till tjänstecykel/cykel. Utrusta tjänstecykeln med möjligheter till att ta med ev. last/utrustning som arbetet kräver. Konferenser och evenemang som ger upphov till transporter För konferenser och evenemang som Kalmar kommun är arrangörer eller medarrangör, ska Kalmar kommun planera och arbeta för att kvalitetssäkra transporter t ex genom att minimera deltagarnas sammantagna resande. Deltagarna ska kunna ta sig till mötet på ett trafiksäkert och miljövänligt sätt. 6

224 Hänsyn till den anställdes individuella förutsättningar Underlätta för medarbetarens dubbla roller som anställd och förälder. Undvik att förlägga aktiviteter efter flexarbetstiden så att alla anställda kan delta t ex ensamstående föräldrar eller personer som arbetspendlar. Hotell och lokaler Välj hotell och lokaler som är porrfria. Definitionen av hotell med porrfritt tv-utbud är de som inte erbjuder: 1. pornografiska filmer mot särskild avgift 2. har andra kanaler som erbjuder pornografiska filmer En förteckning över porrfria hotell och konferensanläggningar kan du finna på inköpskontorets hemsida Välj miljömärkta hotell eller lokaler enligt någon erkänd miljökriterie som t ex den nordiska Svanenmärkning. Resor till och från arbete Resor till och från arbetet omfattas inte av policyn. Det är emellertid en viktig uppgift för varje enhet att verka för att dessa resor sker på ett så säkert och miljövänligt sätt som möjligt men det sker i andra former utanför detta dokument. 7

225 Bilaga 2 Handlings- och uppföljningsplan Mål och handlingsplan för implementering Syfte: Att personalen känner till, accepterar och tillämpar reglerna i policyn. Nivå Mål Åtgärd Metod för uppföljning Ansvarig När Kännedom Minst 95 % av de anställda känner till att det finns en resepolicy och vad den innebär Information via intranät Utbildningstillfäll e om rese- och transportpolicy Enkät via e-post Enhetschef 6 mån efter antagande Acceptans Minst 75 % anser att resepolicyn är bra och ger ett stöd Se ovan Se ovan Se ovan Se ovan Experimentellt individuellt beteende Minst 80 % uppger att de ändrat sina resvanor efter policyn Fråga via ny enkät Stickprovskontrol l Ny enkät via e- post Se ovan 12 mån efter antagande, årligt återkommande Mål och handlingsplan för fordon Syfte: Att policyns fordonskrav får genomslag i nya upphandlingar och i fordonsval. Nivå Mål Åtgärd Metod för uppföljning Ansvarig När Kännedom 75 % av våra anställda känner till att nya krav införts 100 % av inköpsansvariga känner till att nya krav införts Information via intranät Utbildningstillfälle om rese- och transportpolicy Enkät via e- post Enhetschef 6 månader efter antagande Experimentellt individuellt beteende 75 % av resor med egen bil uppfyller kraven efter 1 år Fråga via ny enkät Stickprovskontroll Se ovan 12 månader efter antagande, årligt återkommande Permanent individuellt beteende 100 % av nyinköpta och leasade bilar ska uppfylla kraven enligt policyn efter antagande Upphandlingskrav Leverenskontroll Se ovan 12 månader efter antagande, årligt återkommande 8

226 Mål och handlingsplan för förare Syfte: Att EcoDriving blir en naturlig del av personalens kompetensutveckling Nivå Mål Åtgärd Metod för uppföljning Ansvarig När Acceptans 80 % av de som blivit erbjudna eco-drivingutbildning accepterar Skicka ut förfrågan och räkna inkomna svar Personalansvarig chef 12 månader efter antagande, årligt återkommande Experimentellt individuellt beteende Minst 20 % av de som kör ofta i tjänsten har genomgått Ecodriving utbildning Genomförande av Eco-driving utbildning Utbildningsbevis Personalansvarig chef 12 månader efter antagande, årligt återkommande Permanent individuellt beteende Minst 90 % av de som genomgått utbildning uppger att dom förändrat sitt körsätt Kontinuerlig info om körsättets betydelse på intranät, info-möten mm Enkät Personalansvarig chef 1 år efter utbildning Mål och handlingsplan för färd Syfte: Att personalen gör aktiva val beträffande färdmedel och/eller alternativ till resor. Nivå Mål Åtgärd Metod för uppföljning Ansvarig När Kännedom 50 % av våra anställda känner till vilka möjligheter som finns beträffande videokonferens, weblösningar etc. 75 % känner till att man har tillgång till tjänstecyklar 75 % känner till att man har tillgång till företagskort till kollektivtrafiken Information via intranät Utbildningstillfälle om rese- och transportpolicy Fråga via e-post Enhetschef 6 månader efter antagande Experimentellt individuellt beteende 5 % av resorna har ersatts av telefonmöten etc. Information Fråga via e-post Se ovan 12 månader efter antagande 25 % av korta resor har ersatts med cykel efter ett år 9

227 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum REMISS Strateg för ekologisk hållbarhet Jane Wågsäter (2) Policy för möten och resor Policy Vi ska minimera belastningen från möten och resor, såväl för den anställde, som på miljön och ekonomin. De val vi gör ska balansera dessa intressen. Fordon som används ska vara säkra och drivas av tillgängligt miljöbästa bränsle. Mål och syfte Verksamheterna ska genomföra möten och resor på ett sådant sätt som bidrar till att uppnå målet om ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar kommun. Kommunen ska vara ett föredöme för andra organisationer. Omfattning Policyn gäller anställda och förtroendevalda och omfattar möten och personresor i tjänsten. Kommunen ska som arbetsgivare underlätta hållbara val. Resor till och från arbetet utgör en stor del av vår miljöbelastning. Därför bör kommunen uppmuntra och stimulera medarbetarna till hållbart resande i den mån det är möjligt, även om arbetspendlingen ligger utanför kommunens ansvar. Prioritering inför möten och resor Trappan nedan anger i vilken ordning resval bör prioriteras utifrån dess miljöpåverkan. Sociala, tidsmässiga eller ekonomiska skäl kan dock påverka. Bil- och flygresor som görs med fossila bränslen ska klimatkompenseras enligt riktlinjer. Klimatkompensation innebär att utsläpp av koldioxid från resor kompenseras genom olika åtgärder som minskar utsläppen.

228 2 (2) Uppföljning Arbetsgivaren ansvarar för att underlätta att policyn efterlevs i hela organisationen och att regelbunden uppföljning görs. Förtydliganden av policyn Planering av möten och resor Möten och resor är viktiga för att verksamheten ska fungera. God planering är betydelsefull för att nyttja resurserna effektivt. Bedöm om mötet är nödvändigt och om det har ett tydligt syfte och mål. Samordna flera möten för att optimera utbytet av en eventuell resa. Planera möten med hänsyn till deltagarnas geografiska placering och sociala situation. Om resa krävs, fundera över vilket resval som är mest lämpligt. Undersök möjligheter till samåkning, ruttoptimering och anslutning till kollektivtrafik. Resfria möten Överväg alltid om mötet ska genomföras fysiskt eller på distans. Erbjud/ efterfråga medverkan på distans (webb, video eller telefon) om möjligt och när det är lämpligt. Gå eller cykla Gå eller cykla om möjligt och om avståndet är kortare än tre kilometer. Välj med fördel cykel/elcykel även vid längre sträckor och kombinera gärna med buss eller tåg. Res kollektivt Åk buss och tåg (eller annan kollektivtrafik) när det är möjligt eftersom det är ett effektivt, säkert och miljövänligt resealternativ. Viss extra restid kan i samråd med chef översättas till arbetstid. Res med bil Undersök möjligheter till samåkning, även utanför den egna organisationen. Välj i första hand kommunens poolbil, tjänstebil eller personalbil (förmånsbil). Överväg hyrbil eller taxi, särskilt om bilen blir stående vid en konferenslokal, tågstation, flygplats etc. Beakta även tid för att hämta ut bilen, hitta parkering etc. Tillämpa sparsam körning för att köra lugnare, säkrare och minska bränsleförbrukningen. Tanka miljöfordon med rekommenderat bränsle. Egen bil (privat bil) ska endast undantagsvis användas i tjänsten och bör uppfylla samma säkerhets- och miljökrav som tjänstebilar och personalbilar (förmånsbilar). Flyg Välj flyget om tidsvinsten är minst tre timmar eller om sociala situationen eller praktiska skäl inte medger annat. Beakta även tid för att resa till och från flygplatsen, incheckning etc. Överväg om dit- eller hemresan kan göras med buss eller tåg. Anslutningsresorna till och från flyget ska om möjligt göras med kollektivtrafik eller samåkning. Kalmar är beroende av flygplatsen med tanke på kommunens geografiska läge. I vissa delar av landet minskar flygbehovet i takt med att övrig infrastruktur byggs ut med hjälp av nationella medel. Då Kalmar inte befinner sig i den situationen blir beroendet mer påtagligt. Flyget har idag stor miljöpåverkan men forskning pågår för att hitta förnyelsebara bränslen vilket kan påverka prioriteringsordningen framöver.

229 Barn- och ungdomsnämnden Anmälnings- och kännedomsärenden 1. Skrivelse från elev angående användandet av allaktivitetshuset i Rockneby samt förvaltningschefens svar (dnr 2014/0784). 2. Södermöre kommundelsnämnds protokoll Skrivelse om att vi måste hitta lösningar för att minska barnens/elevernas användande av mobiler, datorer etc för att mota tidiga belastningsbesvär samt ordförandens svar. 4. Rektor Esplanadskolans beslut om avstängning av elev (dnr 2014/0725, 2013/1058). 5. Södermöre kommundelsnämnds protokoll Fråga om resursfördelningssystemet samt ordförandens svar. 7. Centrala samverkansgruppens protokoll Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor. Anmälan av delegationsbeslut 1. Förvaltningschefens beslut oktober: D 4 Rutinmässiga ombudgeteringar, B 18 Beslut om tilläggsbelopp (dnr 2014/0739), C 1 Anställning. 2. Administrativ chefs beslut oktober: A 4 Avskrivning av barnomsorgsavgifter (9 612:-, :-, 6 487:-). 3. Rektor Trekantenskolan, beslut juli-september: A 1 Beslut om plats då barnet behöver särskilt stöd (dnr 2013/0668, 2014/0297, 2014/0805, 2014/0806, 2014/0807), C 3 Anställning, D 12 Uthyrning av lokaler på enheten. 4. Förskolechef Förskolan Smedby, beslut september: C 3 Anställning, A 3 Beslut om nedsättning, befrielse eller avskrivning av fordran. 5. Förskolechef Förskolan Ögonstenen, beslut september: C 3 Anställning. 6. Förskolechef Förskolan Trollet, beslut september: A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2014/0047, 2014/0810, 2014/0811, 2013/0784), A 5 Beslut om nedsättning, befrielse eller avskrivning av fordran gällande barnomsorgsavgift för person som har ekonomiskt bistånd (dnr 2012/2083). 7. Rektor Djurängsskolan, beslut augusti-oktober: A 1 Beslut om plats då barnet behöver särskilt stöd, A 3 Beslut om nedsättning, befrielse eller avskrivning av fordran, C 3 Anställning, D 12 Uthyrning av lokaler. 8. Rektor Rocknebyskolan, beslut ht 2014: D 12 Uthyrning av lokaler. 9. Förskolechef Förskolan Rockneby, beslut ht 2014: C 3 Anställning. 10. Förskolechef Förskolan Smedby, beslut september: C 3 Anställning. 11. Rektor Funkaboskolan, beslut augusti-oktober: B 14 Interkommunal ersättning för elev med skolgång i annan kommun (dnr 2014/0159, 2014/0424, 2013/0044), B 13 Interkommunal ersättning för elev från annan kommun (dnr 2014/0609, 2014/0425), D 12 Uthyrning av lokal. 12. Förskolechef Förskolan Trollet, beslut augusti-oktober: C 1 Anställning (dnr 2014/0668), A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dn4 2014/0856, 2014/0874), A 3 Avskrivning av fordran, A 5 Beslut om nedsättning, befrielse eller avskrivning av fordran gällande barnomsorgsavgift för person som har ekonomiskt bistånd (dnr 2014/0874).

230

231

232 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (11) Tid Onsdagen den 24 september 2014 kl. 17:00 19:15 Plats Tvärskogs bygdegård Tvärskog Omfattning Beslutande Elisabeth Gustavsson (S), ordförande Ingemar Einarsson (C), vice ordförande Georg Persson (S) Annika Lindwall (S) Carina Sjögren (C), tjänstgörande ersättare Allan Johansson (S), tjänstgörande ersättare Bo Holgersson (S) Per Öberg (MP) Lena Wennersten (V) Catarina Pettersson (M), tjänstgörande ersättare Christopher Dywik (KD), tjänstgörande ersättare Carl-Henrik Sölvinger (FP) Ersättare Lene Sejr Sörensen (MP) Carina Sjögren (C) Övriga Mattias Ask kommundelschef, Björn Westberg ekonom, Louise Wahlbäck Pettersson biblioteken i Södermöre kommundel. Sekreterare Ann Gustafsson Anslaget på kommunens anslagstavla den 3 oktober 2014

233 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (11) Justeras Elisabeth Gustavsson ordförande Lena Wennersten

234 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (11) Beslutsärende 97 Godkännande av föredragningslista Till Södermöre kommundelsnämnd utsänd kallelse godkänns som föredragningslista. Informationsärende 98 Tema: bibliotek Louise Wahlbäck Pettersson informerar om biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel. Filialernas bokinköp ser lite olika ut utifrån att inköpen hanteras efter låntagarnas önskemål. Folkbiblioteken i Hagby och Påryd är mycket av samlingpunkter där låntagarna gärna samspråkar med andra låntagare och personal när de besöker sitt bibliotek. Skolbiblioteksverksamheten har en lokal handlingsplan som beskriver vad som minst ingår som obligatorisk aktivitet för varje årskurs från förskoleklass till årskurs 9. Det finns en ambition från verksamheten att fortsätta med berättarprojektet Skattkistan för alla 5-åringar i kommundelen. Södermöre kommundelsnämnd tackar för informationen.

235 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (11) Beslutsärende 99 Delårsbokslut 31 augusti 2014 Dnr SKDN 2014/0115 Handlingar Delårsrapport per Överläggning Björn Westberg redogör för delårsbokslutet. Beslut Södermöre kommundelsnämnd godkänner delårsbokslutet och överlämnar detsamma till kommunstyrelsen. 100 Budgetuppföljning Dnr SKDN 2014/0014 Handlingar Budgetuppföljning per Överläggning Björn Westberg redogör för budgetprognos utifrån resultatet den 31 augusti. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att lägga rapporten budgetuppföljning per 31 augusti 2014 till handlingarna. 101 Budgetmål 2014 uppföljning Dnr SKDN 2014/0067 Handlingar Södermöre kommundelsnämnds budgetmål, tertial 2. Överläggning Kommundelschefen redogör för måluppföljningen efter tertial 2. Ett flertal av målen kan inte följas upp i nuläget eftersom de olika mätningarnas resultat inte har redovisats.

236 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (11) Dock visar uppföljningen att andelen elever som är behöriga till gymnasiet har ökat från 2013 till Andelen fallolyckor visar på en negativ trend. Orsaken till detta kommer att utredas. Beslut Södermöre komundelsnämnd beslutar att lägga rapporten måluppföljning per tertial 2 till handlingarna. 102 Åtgärdsplan med anledning av prognostiserat budgetunderskott 2014 Dnr SKDN 2014/0112 Handlingar Åtgärdsplan med anledning av prognostiserat budgetunderskott Bakgrund och analys Vid den ekonomiska halvårsuppföljningen prognosticerades ett underskott på 1,2 mkr för helåret. Uppföljningen visar att det är verksamheterna förskola och skola som avviker mer negativt än vad som tidigare har prognosticerats. Vidare skall förvaltningen betala 2 årslöner till en avskedad medarbetare genom en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Lärarförbundet. Utbetalningen är ett engångsbelopp på 0,6 mkr. Skolskjutsverksamheten redovisar ett underskott på 0,5 mkr då den erhållna budgetramen inte är tillräcklig. Med anledning av den i juni 2014 prognosticerade negativa budgetavvikelsen skall kommundelsförvaltningen genomföra ett antal temporära och långsiktiga åtgärder som syftar till att minska underskottet och skapa en budget i balans. Åtgärderna kompletterar den befintliga ekonomiska åtgärdsplanen för att minska kostnaderna inom äldreomsorgen år Överläggning Kommundelschefen redovisar effekterna av de föreslagna åtgärderna i ekonomisk redovisning Uppskjuten anställning av vakanta lärartjänster samt neddragning av 340 tkr del av tjänst vid en förskola Pedagogisk omsorg avvecklad i Ljungbyholm 40 tkr Frysning av friskvårdbudgeten 80 tkr Åtgärder på omsorgsenheterna som resultat av gjord resursanalys 40 tkr Tillskott på resurser i samband med demografiavräkning den 30:e juni 500 tkr Besparingar på kompetensutvecklingskontot 200 tkr Totalt belopp 1200 tkr

237 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (11) Beslut Södermöre kommundelsnämnd godkänner kommundelsförvaltningens åtgärdsplan för att minska prognosticerat budgetunderskott och nå en ekonomi i balans. 103 Delegationsordning för Södermöre kommundelsnämnd, revidering Dnr SKDN 2014/0025 Handlingar Delegationsordning för Södermöre kommundelsnämnd, revidering Bakgrund Delegationsordningen har reviderats. Ett nytt förslag till delegering av beslut som rör omsorg i ärenden enligt socialtjänstlagen finns den här gången. Några redaktionella ändringar har också genomförts. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar om följande tillägg och ändringar i delegationsbestämmelserna: Avsnitt C Beslut som rör omsorg i ärenden enligt socialtjänstlagen Teckna hyresavtal mellan Södermöre kommundelsnämnd och omsorgstagare Delegat Områdesassistent Utöver tillägget i avsnitt C Beslut som rör omsorg i ärenden enligt socialtjänstlagen, har funktionen myndighetshandläggare ändrats till biståndshandläggare sedan dessa fått ny tjänstetitel. Benämningen vård- och omsorgboende har ändrats till särskilt boende. I avsnitt D Beslut som rör anställning, rehabilitering m m och lokal dispens tillförs funktionen förskolechef under punkt 1. I avsnitt E Beslut som rör handläggning av avtal, fortbildning, uthyrning, försäljning, avskrivning, yttrande, ombudgetering m m har redaktionella förändringar gjorts i anmärkningsfältet.

238 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (11) Informationsärende 104 Medborgardialog Handlingar Handlingar som rör den nuvarande biblioteksverksamheten och framtidstankar kring den är utskickade vid e-post till ledamöterna innan sammanträdet. Kommundelschef Mattias Ask informerar om nämndens demokratiarbete under hösten Temat för året är biblioteken och dess utveckling. Det kommer att genomföras föräldradialog, barnpanel, ungdomsnätverk, medborgardialoger på de tre biblioteken samt äldredialog. Som en inledning inför årets demokrativecka skickas en e-enkät ut till kommundelens medborgarpanel. Södermöre kommundelsnämnd tackar för informationen. 105 Plan mot kränkande behandling Dnr SKDN 2014/0024 Handlingar Uppföljning, analys och åtgärder 2014/15 av huvudmannens plan mot diskriminering och kränkande behandling i grundskola, förskola, förskoleklass och fritidshem. Bakgrund Södermöre kommundelsnämnd tog beslut om Plan mot kränkande behandling och diskriminering vid sitt sammanträde den 26 februari I beslutet om fastställande av huvudmannens plan mot kränkande behandling och diskriminering framgår det att planen ska följas upp och revideras årligen inför varje nytt läsår. Huvudmannens plan inklusive uppföljning, översikt, analys och förslag på nya åtgärder redovisas till kommundelsnämnden varje år vid läsårets början. Överläggning Kommundelschefen redogör för de åtgärder som ska genomföras utifrån framtagen analys. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

239 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (11) 106 Kommundelschefen informerar Den 1 september fanns det invånare i Södermöre kommundel. Det är den högsta siffran sedan nämnden inrättades. Fram till och med den 1 september var antalet nyfödda för året fler än för hela år Den kommer att genomföras såväl intern som extern revision av verksamheterna under hösten. Utöver det har kommunens revisorer begärt granskning av Rektorernas ledning och styrning samt Kränkande behandling. Kommundelschefen redovisar utfallet av skolvalet på Södermöreskolan. ( Förvaltningen har slutit ett lokalt kollektivavtal med Kommunal om att prova en modell för önskad sysselsättningsgrad (Rätt till heltid). Provperioden pågår från mitten av oktober till och med 6 månader framåt. Utvärdering kommer att ske under projektets gång samt efter projektet. Diskussion pågår med serviceförvaltningen och IFK Påryd om att hitta energibesparande lösningar för Påryds utomhusbassäng. Planering pågår för ny förskola i Hagby. Byggnaden Duvan kommer att rivas och en förskola med 6 avdelningar kommer att byggas. Första spadtaget är planerat till sommaren Nästa år kommer Södermöre kommundelsnämnd att ha en budgetramminskning för omsorgsverksamheten med 0,5 mkr. Kalmar kommun ska på grund av för höga kostnader hantera en budgetramminskning på totalt 20 mkr under Det är kommunfullmäktige som kommer att ta beslut om inom vilka verksamheter dessa minskningar ska hanteras. Utifrån Södermöre kommundels medborgardialogsarbete kommer intervjuer att genomföras med förvaltningskontor, politiker och medborgare. Resultatet redovisas i en tidskrift som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska ge ut. Ordförande har blivit intervjuad av Hela Sverige ska leva. Artikeln ska publiceras i deras nyhetsblad. Inför den nya programperioden med Lokalt Ledd Utveckling (LLU) har en ansökan om mobiliseringsstöd upprättats. Mer information om LLU kommer att delges efterhand. Det är troligt att det blir tillfälligt asylboende på Kolbodabaden. De boende väntas anlända i oktober. Vid Halltorpsskolan pågår det ett planeringsarbete för om- och tillbyggnation. Det kommer att inledas ett arbetsmiljöarbete på skolan tillsammans med kommunhälsan. Södermöre kommundelsnämnd tackar för informationen.

240 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (11) 107 Rapporter från olika demokratiska mötesformer Det har varit pressvisning av den nya förskolan Ängsbacken i Ljungbyholm. Det första spadtaget för ny sporthall i Ljungbyholm togs av ordförande Elisabeth Gustavsson (S) och två representanter för Ljungbyholm GoIF den 12 september. Den 12 september var det invigning av konstgräsplanen i Ljungbyholm. Södermöre kommundelsnämnd tackar för informationen. 108 Rapport från kontaktmannabesök Christopher Dywik (KD) har besökt allaktivitetshuset i Ljungbyholm. Södermöre kommundelsnämnd tackar för informationen. 109 Kommande aktiviteter Den 8 oktober kommer Bea Uusma till Södermöreskolans aula och föreläser om Andrée-expeditionen. Nu är det möjligt att nominera, årets företagare Från och med den 1 oktober kan nomineringar till året personalpris göras. Nomineringstiden pågår till och med den 30 november.

241 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (11) 110 Delegationsbeslut Dnr SKDN 2014/0016 Bakgrund 1. Beslut : Bifall hjälp i hemmet, bifall delegerade HSL-insatser, bifall hjälp i korttidsboende, bifall särskilt boende, bifall avlösningsplats/ korttidsboende SM. 2. Beslut : Bifall hjälp i hemmet, bifall delegerade HSL-insatser, bifall hjälp i korttidsboende, bifall särskilt boende, bifall hjälp i särskilt boende, bifall avlösningsplats/ korttidsboende SM. 3. Beslut : Bifall hjälp i hemmet, bifall avlösningsplats/korttidsboende, bifall hjälp i hemmet i servicelägenhet, bifall särskilt boende. Beslut Södermöre kommundelsnämnd har tagit del av redovisningen av delegationsbesluten. 111 Anmälnings- och kännedomsärenden Dnr SKDN 2014/0015 Bakgrund 1. Revisionsberättelse för räkenskapsåret 2013 samt revisorernas granskning av årsredovisningen Utdrag ur kommunfullmäktige 16 juni Politiska partier inom vård och äldreomsorg cirkulär 14:31 och studiebesök av politiska partier inom vården och äldreomsorgen med mera promemoria. - Sveriges kommuner och landsting 3. Anmälan till huvudman om kränkande behandling eller diskriminering i barnomsorg, förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg. - Tf. rektor Södermöreskolan, rektor Hagbyskolan, rektor Södermöreskolan 4. Ändring av Kalmar kommuns kontaktcenters organisatoriska tillhörighet. - Utdrag ur kommunfullmäktige 16 juni Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun Utdrag ur kommunfullmäktige 16 juni 2014

242 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (11) 6. Presidiemöte 14 augusti Minnesanteckningar från ledningsgruppen den 18 augusti Svar på motion (MP) förbättra barnens cykelvardag samt bilagor. Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse 3 september Svar på remiss av delbetänkandet En digital agenda i människans tjänst en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13) - Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse 14 augusti 2014 samt protokollsutdrag Barn- och ungdomsnämnden den 27 augusti Presidiemöte 11 september Minnesanteckningar från ledningsgruppen den 9 september Ekonomirapport 2014 efter juni månad - Utdrag kommunstyrelsen 2 september 2014 samt - utdrag kommunstyrelsen 26 augusti 2014 Beslut Informationen om anmälnings- och kännedomsärenden noteras i protokollet.

243 Iréne Jonsson Ämne: VB: NÖDROP!!!!! Minska risk för kommande folksjukdom no Ursprungligt meddelande----- Från: Jonas Hellberg Skickat: den 9 oktober :18 Till: Kopia: Mona Jeansson; Joachim Håkansson; Kalmar kommun Ämne: Re: NÖDROP!!!!! Minska risk för kommande folksjukdom no 1 Hej, Tack för ditt brev och engagemang. Elevhälsan arbetar hälsofrämjande och förebyggande på både individnivå och gruppnivå. I enlighet med skollagen erbjuder de alla elever hälsobesök med hälsosamtal när de går i förskoleklass, i fjärde klass och i åttonde klass. Under dessa besök får varje elev enskilt möjlighet att diskutera sin hälsa utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Vid hälsosamtal diskuteras saker som matvanor, sömn, skärmtid och fysisk aktivitet och eleverna får då möjlighet att tillsammans med en vuxen reflektera över hur levnadsvanor påverkar hälsan både på kort och lång sikt. Inom barn- och ungdom ser vi också riskerna med den ökade användningen av mobiltelefoner och datorer och att denna användning bidrar till en mer stillasittande livsföring. Med anledning av detta har elevhälsan anpassat hälsosamtalen så att mer fokus läggs på detta område för samtliga elever och i ännu högre utsträckning för de elever som elevhälsan identifierar som riskelever när det gäller skärmtid och stillasittande. Då mer och mer teknisk utrustning används i skolan ser kommunen det dessutom som viktigt att eleverna i skolan kontinuerligt får information om och utbildning i ergonomi och skärmhygien och att man anpassar skolmiljön på ett ergonomiskt medvetet sätt. Mvh Jonas Hellberg (S) Ordförande i barn- och ungdomsnämnden Kalmar kommun > 3 okt 2014 kl. 08:28 skrev GK > Vi vet att vi gör fel men hur kan vi minska användet av mobiler > datorer ipods osv för att avstanna för tidigt belastningsbesvär? > > För några dagar sedan en fråga i ÖSTRA SMÅLAND till ungdomar hur > dator användas : någon svarade 6-7 timmar om dagen, mina föräldrar > säger att jag för fyrkantiga ögon! men vad gör han / och / eller föräldrar åt det? > (ingen vill ha fyrkantiga ögon eller hur? ) > 1

244 > Jag som fysioterapeut / sjukgymnast ser och behandlar fler och fler > människor med besvär genom användning av såna apparater och ger > behandling och tips att ändra på olika saker mm. Jag vill gärna att > det blir en reportage som ett manus/handbok med hjälp av tidningar så > att alla får veta vad att göra mot de kommande besvär och att vi > börjar stimulera varann att ändra och framförallt våga ändra på oss i > tid och då menar jag inte bara på skolan/jobb men även hemma med hela familjen i spetsen. > > Vad gör barnen/ungdomar själva för att minska tittandet / sittandet? > Vad gör föräldrar för att motarbeta skapandet av belastningsbesvär för > de själva och deras barn? > Vad gör skolor för att hjälpa till? (Mörbylånga kommun vet! ) mm > > Ett litet exempel som jag skapade själv i söndags : Se bild i bif fil! > Köpte 3 färgglada bord på Ikea ( 3 x 49 Skr ) Ställde de på varann, > fästade de, på överste bord en Ikea ''bräda'' 39 Skr för att sätta > dator på. Nu kan jag stå och kolla i 20 min och efter det ta bräda och > sitta med den i 20 min ( tiden som rekommenderas stå o sitta). Jag är > 1.83 m, 3 bord blir 1.35 m, perfekt för mig ( en annan behöver såga > lite av benen om den personen är kortare) > > Skull kunna tänka mig med hjälp av en interesserat journalist skriva > i olika omgånger om detta viktiga ämnet för att stimulera medvetandet > om hur vi ska hitta lösningar och använda de för att minska de fysiska > och psykiska påfrestningar som redan nu har knäckt många och kommer > att knäcka flera mera. > > Det ska bli kul att se och märka att homo sapiens går rak igen! > DET > SKA BLI KUL ATT SE OCH MÄRKA ATT HOMO SAPIENS GÅR RAK IGEN! > Det ska bli kul att se och märka att homo sapiens går rak igen! > > Hur använder en dator / mobil / ipod mm på rätt sätt? > Låt barnen, ungdomar, föräldrar, klassen, mm komma med bra förslag för > att hjälpa andra och genomföra alla förslag till att minska > belastningsbesväret som kan leda även till sjukdomar! > > Allra första att tänka på är att ha en bra hållning genom lära hur den > skall vara och ständig aktivera den!! utan den kommer vi inte mycket > längre! Den gäller för allt vi människor gör, även vid användning av dator mm. > > Många tankar, många idéer av mig som inte vill att vi människor ska > behöva drabbas av mycket eländet i form av smärta, sjukskrivning,inte mår bra. > Det går att minska : medvetenhet hur man ska ändra sig mm > > Varma och belastningsbesvärfria hälsningar. > > GK > Fysioterapeut / sjukgymnast 2

245

246

247

248 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Södermöre kommundelsnämnd Tid Onsdagen den 22 oktober 2014 kl. 17:00 Plats Halltorpsskolans matsal Halltorp Omfattning Beslutande Elisabeth Gustavsson (S), ordförande Carina Sjögren (C), tjänstgörande ersättare Georg Persson (S) Annika Lindwall (S) Jan-Erik Arvidsson (S) Bo Holgersson (S) Per Öberg (MP) Lena Wennersten (V) Catarina Pettersson (M), tjänstgörande ersättare Niclas Lindberg (M) Carl-Henrik Sölvinger (FP) Ersättare Allan Johansson (S) Lene Sejr Sörensen (MP), Christopher Dywik (KD) Övriga Claes Lindmark rektor, Björn Westberg ekonom, Mattias Ask kommundelschef, Ann Gustafsson personalutvecklare. Sekreterare Ann-Christine Kittel-Olsson Anslaget på kommunens anslagstavla den 29 oktober 2014

249 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) Justeras Elisabeth Gustavsson ordförande Niclas Lindberg

250 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) Beslutsärende 112 Godkännande av föredragningslista Till Södermöre kommundelsnämnd utsänd kallelse godkänns som föredragningslista med ändringen att ärendet: svar till skolinspektionen gällande Halltorpsskolan flyttas till nästa nämndsmöte och att informationsärendet: remiss mötes- och resepolicy läggs till. Informationsärende 113 Tema: förskola, skolbarnomsorg och grundskola Rektor Claes Lindmark Ljungbyholmsskolan informerar om: Statens satsning på förstelärare. Claes redovisar hur det ser ut i Kalmar kommun gällande de tre nivåer för förstelärare som finns idag. Alla tre nivåerna har olika lönepåslag och olika uppdrag. Ljungbyholmsskolan har inbjudits till att delta som profilskola för studenter från Linnéuniversitetet. Arbetet ska starta höstterminen Ljungbyholmsskolans arbete med systematiskt kvalitetsarbete, årshjul för verksamhetsuppföljning, läroplansuppdrag/läroplansuppföljning, läsning för de olika verksamheterna. Ljungbyholmsskolans arbete med demokratifrågan i klassråd och elevråd kopplat till den årliga enkäten som eleverna svarar på. Legitimations- och behörighetskravet för lärare hur det förändrar uppläggningen av lärarnas undervisning samt samarbete. Kommundelschefen informerar ledamöterna att de kommer att via mail få samlade dokument med läroplansuppdrag, läroplansuppföljning samt den inventering som gjorts när det gäller arbetet med läsinlärning/läsutveckling. Statistik för hur det ser ut i Södermöre för lärare med behörighet och legitimation redovisas. Ann-Christine Kittel-Olsson redovisar utvärderingen av nationella prov i Södermöre och planeringen inför kommande läsår.

251 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) Beslutsärende 114 Budgetuppföljning Dnr SKDN 2014/0014 Handlingar Budgetutfall per den 30 september 2014 Överläggning Björn Westberg redovisar budgetutfallet. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att lägga rapporten budgetuppföljning per 30 september 2014 till handlingarna. 115 Beslut om bidrag till fristående verksamhet Lundens förskola Dnr SKDN 2014/0139 Bakgrund Södermöre kommundelsnämnden skall fatta ett särskilt beslut om bidrag för varje fristående huvudman i vilken kommunen har elever. Varje ärende ska ha ett eget diarienummer. Besluten skall vara skriftliga, ange tillämplig lagbestämmelse och vara försett med motivering som t ex ett beräkningsunderlag. Förslagsvis redovisas även en sammanfattning av nämndens totala budget för att tydliggöra vilka resurser som finns utöver de som ingår i bidragsberäkningarna, t ex kostnader för myndighetsutövning, skolskjutsar och liknande övergripande kostnader. Den fristående huvudmannen skall underrättas om beslutet via brev. SKDN 2014/0139. Beräkning av bidrag Bidrag till fristående verksamhet skall beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpas vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (Skollagen 9 kap 6 ). Kommunens budget för aktuellt år för verksamheten skall ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet.

252 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) Barn- och ungdomsförvaltningen ger även service till Södermöre kommundelsnämnd i vissa frågor. Därför slås vissa av förvaltningens kostnader ut på alla barn i båda förvaltningarna i vissa beräkningar. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten. Förutsättningar Bidraget för år 2015 för Lundens förskola är beräknat på 21 barn och en genomsnittlig vistelsetid per barn och vecka på 30 timmar. Lundens förskola räknar inte med att ha några barn i fritidshemsverksamhet Enheten tar själv in sina egna barnomsorgsavgifter. Antal barn och elever mäts varje månad och bidraget betalas ut kvartalsvis i förskott med avräkning för utfall för föregående kvartal. Bidragets storlek Bidrag per timme och barn: Fritidshem kr per barn och år Förskola upp till och med 15 timmar 90,60 kr per barn och vistelsetimme Förskola över 15 timmar 39,26 kr per barn och vistelsetimme För 21 barn med vistelse i genomsnitt 30 timmar per vecka i förskola blir det ett totalt bidrag på kr. Barnomsorgsbidrag Enhetsbidrag: Ledning och administration Centralt förskola Avdrag barnomsorgsavgifter Bakgrundsfaktorer Momskompensation 6 % Totalt bidrag tkr 80 tkr 54 tkr -193 tkr 142 tkr 141 tkr tkr Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar att under förutsättning att fullmäktige fastställer budgeten för 2015 i enlighet med nämndens förslag fastställa bidragsbeloppen för Lundens förskola enligt de framräknade storlekstal som redovisas av Södermöre kommundelsförvaltning. att det totala bidragsbeloppet för 2015 förändrar sig relativt avseende antal barn och vistelsetid. att bidragsbeloppen ändras i förhållande till de eventuella justeringar i budgetbeloppen som fullmäktige beslutar om.

253 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) 116 Sammanträdestider för Södermöre kommundelsnämnd 2015 Dnr SKDN 2014/0141 Handlingar Sammanträdestider för Södermöre kommundelsnämnd Bakgrund Södermöre kommundelsnämnds sammanträdesdagar äger rum onsdagar med början klockan 17:00. Sammanträdena förläggs i senare delen av månaden, dock är juli månad sammanträdesfri. Beslut Södermöre kommundelnämnd beslutar att fastställa nämndens sammanträdesdatum enligt nedan för januari 25 februari, start klockan 15:00 bokslut 25 mars 22 april 20 maj 17 juni 26 augusti 23 september 21 oktober 18 november, start klockan 15:00 budget 16 december

254 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) Informationsärende 117 Remiss- mötes- och resepolicy samt rese- och transportpolicy Dnr SKDN 2014/0154 Handlingar Remiss mötes- och resepolicy Bakgrund Remiss till samtliga nämnder och bolagsstyrelser, Svar ska lämnas till Jane Wågsäter senast den 30 november. Överläggning Kommundelschefen redogör för remissens innehåll. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen. 118 Medborgardialog Kommundelschefen informerar om medborgardialogarbetet under Europeiska demokrativeckan. Ann Gustafsson visar ett bildspel med upplägget för dialogerna utifrån biblioteksuppdraget. Hon berättar även om det studiebesök i Lidhult, som presidium och tjänstemän genomfört. I Lidhult samverkar ICA-affär och bibliotek, vilket visat sig vara positivet för båda parter och för bygdens invånare. Kommundelschefen redovisar resultatet från medborgarenkäten angående biblioteksuppdraget. 400 medborgarenkäten delas ut till ledamöterna som personligen ska dela ut dessa till de slumpvis utvalda invånarna i Södermöre. Enkäterna ska vara utdelade senast den 7 november. Intervju har genomförts till SKL:s tidskrift med kommundelschef, tjänstemän samt vice ordförande. Södermöre kommundelsnämnd tackar för informationen.

255 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) 119 Riktlinjer för skolskjuts gällande förskoleklass och grundskola Dnr SKDN 2014/0140 Handlingar Riktlinjer skolskjuts. Bakgrund Beslut angående riktlinjer för skolskjuts i Kalmar kommun gällande förskoleklass och grundskola ska antas av Södermöre kommundelsnämnd. Nya riktlinjer från mars 2014 är uppdelade i en allmän del som beskriver skolskjuts kortfattat utifrån skollagen och i fyra bilagor som beskriver skolskjuts utifrån: - skolskjuts i upptagningsområdet - val av annan skola - växelvis boende - fristående skola Överläggning Kommundelschefen informerar om att Södermöre kommundelsförvaltning arbetar efter de föreslagna riktlinjerna men ska beslutas av Södermöre kommundelsnämnd. Riktlinjerna är de samma som barn- och ungdomsnämnden beslutat om. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

256 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) 120 Kommundelschefen informerar Kolbodabadens asylboende är igång och därmed har förvaltningen i uppdrag att ordna allmän förskola och grundskola för de barn som anlänt. Allmän förskola anordnas på Kolbodagården och Hagbyskolans rektor är ansvarig, grundskola anordnas i Ljungbyholm och Ljungbyholmsskolans rektor är ansvarig. Hagbyskolan: projekteringsarbetet pågår och detaljplanebeställning är gjord. Ekonomi: kommunfullmäktige beslutar i december om budget för 2015, vilket påverkar Södermöres budgetarbete som senareläggs. Rekrytering av ny enhetschef till team Påryd - Björkhaga pågår. Tina Astevall har fått ny tjänst i Karlskrona. LLU lokalt ledd utveckling (Leader), framtagande av ny strategi pågår och ansökan ska vara Jordbruksverket tillhanda senast den förste december. 121 Rapporter från olika demokratiska mötesformer Ingen rapportering gällande demokratiska mötesformer. 122 Rapport från kontaktmannabesök Inga kontaktmannabesök har genomförts sedan föregående sammanträde. 123 Kommande aktiviteter Medborgardialog på Hagbybiblioteket den 23 oktober. Äldredialog den 29 oktober. Södermöre för alla har öppet hus med olika aktiviteter den 22 november, biblioteket i Ljungbyholm är öppet och eventuellt kommer en julmarknad att genomföras. Södermöre kommundelsnämnd tackar för informationen.

257 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) 124 Delegationsbeslut Dnr SKDN 2014/0016 Bakgrund 1. Beslut om anställning, tills vidare, enhetschef team Hagby 2. Beslut om anställning, samt viss tid, enhetschef team Hagby 3. Beslut Bifall hjälp i hemmet, bifall i särskilt boende, bifall hjälp i särskilt boende, bifall avlösningsplats/korttidsboende, bifall hjälp i korttidsboende. Biståndshandläggare. Beslut Södermöre kommundelsnämnd har tagit del av redovisningen av delegationsbesluten. 125 Anmälnings- och kännedomsärenden Dnr SKDN 2014/0015 Bakgrund 1. Medborgarförslag om säker strålmiljö i skolan - Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse 28 augusti 2014 samt protokollsutdrag Barn- och ungdomsnämnden den 17 september Minnesanteckningar från ledningsgruppen den 9 september Minnesanteckningar från ledningsgruppen den 7 oktober Presidiemöte den 9 oktober

258 Iréne Jonsson Ämne: VB: Skolan -----Ursprungligt meddelande----- Från: Jonas Hellberg Skickat: den 4 november :00 Till: Ämne: Re: Skolan Hej, Forskning visar att pojkar generellt sett har det något svårare än flickor för skolan. Pojkar har lägre betyg och måluppfyllelse än tjejer. För att jämna ut skillnaderna - och se till att pojkarna får samma förutsättningar som tjejerna - använder Kalmar kommun en aktiv resursfördelning. Vi använder oss av en vetenskaplig modell som är framtagen av Skolverket för att fördela resurserna till skolorna. Bakgrundsfaktorerna som avgör är föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever, dvs andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, som utgör bakgrundsfaktorerna. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Med vänliga hälsningar Jonas Hellberg (S) Ordförande i barn- och ungdomsnämnden Kalmar kommun > 4 nov 2014 kl. 10:30 skrev "" < >: > > Hej, > Varför får skolan mer pengar per pojke? 1

259 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsförvaltningen (6) Centrala samverkansgruppen Plats och tid Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum, kl Närvarande Underskrifter Mats Linde, förvaltningschef Emad Soukiyh, administrativ chef Yvonne Håkansson, Lärarförbundet Per Fryxell, Lärarförbundet Ylva Tinnert Gelebo, Lärarförbundets skolledarförening, Kaj Jonsson, Lärarnas Riksförbund Christer Nilsfors, Lärarnas Riksförbund Sofie Andersson, Vision Charlotte Karlsson, Kommunal Ylva Emhed, Kommunhälsan, Iréne Jonsson, sekreterare... Mats Linde, ordförande... Per Fryxell, justerare 1 Godkännande av dagordning Utsänd kallelse, jämte två övriga frågor, godkänns som dagordning för sammanträdet. 2 Föregående protokoll Centrala samverkansgruppen går igenom protokollet från den 15 september Kommunhälsan Kommunhälsan har inget nytt att informera om vid dagens sammanträde och centrala samverkansgruppen har ingen fråga till Kommunhälsan. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

260 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsförvaltningen (6) Centrala samverkansgruppen 4 Frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistik Personalutvecklare Lars-Gunnar Åman informerar om barn- och ungdomsförvaltningens statistik för augusti Sjukfrånvaron i % av arbetad tid var 4,3 % i augusti. Statistiken visar att 2014 års sjukfrånvaro per månad är förhållandevis lik sjukfrånvaron per månad ,7 % av förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare har inte haft någon sjukfrånvaro hittills under Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter september 2014 Efter september ger helårsprognosen ett positivt resultat mot budgeten på 2,6 mkr. Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. 6 Funktionsbeskrivning studie- och yrkesvägledare Utifrån Skolverkets allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning fanns ett behov av att revidera funktionsbeskrivningen för förvaltningens studie- och yrkesvägledare. Planeringssekreterare Clas Wolke presenterar förslag på ny funktionsbeskrivning. LR föreslår att funktionsbeskrivningen ska kompletteras så att det tydligt framgår att även om studie- och yrkesvägledaren arbetar på flera enheter är det endast en rektor som är chef för studie- och yrkesvägledaren. Förvaltningschef Mats Linde beslutar, efter komplettering av funktionsbeskrivningen i enlighet med LR:s förslag, att fastställa funktionsbeskrivning för studie- och yrkesvägledare. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förvaltningschefens beslut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

261 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsförvaltningen (6) Centrala samverkansgruppen 7 Sammanträdestider för centrala samverkansgruppen 2015 Förslag till sammanträdestider för centrala samverkansgruppen 2015 presenteras: 26 januari 13 februari 16 mars 20 1pril 18 maj 15 juni 24 augusti 14 september 19 oktober 16 november 14 december Samtliga sammanträden börjar klockan Efter samråd beslutar förvaltningschef Mats Linde att fastställa centrala samverkansgruppen sammanträdestider för Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förvaltningschefens beslut. 8 Riktlinjer för elevdokumentation och information till vårdnadshavare avseende den skriftliga individuella utvecklingsplanen och utvecklingssamtalet Vid centrala samverkansgruppens sammanträde den 15 september 2014 beslutade förvaltningschef Mats Linde att återremittera ärendet till projektgruppen för vidare utredning. Ett nytt förslag till riktlinjer finns nu framtaget. Förslag till beslut är att varje enhets rektor, efter samråd i lokala samverkansgruppen, ska: 1. definiera vilken termins utvecklingssamtal är X respektive Y i enlighet med riktlinjerna, 2. besluta om skolan avser att använda summativa 1-5 dokument/ formativa 1-5 dokument eller enbart formativa 6-9 dokument i enlighet med riktlinjerna. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

262 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsförvaltningen (6) Centrala samverkansgruppen Ärendet återkommer för samråd före beslut vid centrala samverkansgruppens sammanträde i november. 9 #SKOLPRATKALMAR Måndagen den 27 oktober 2014 genomförs #SKOLPRATKALMAR på Kalmarsundsskolan och nya Ögonstenen. #SKOLPRATKALMAR är en intern kompetensutvecklingsdag för Kalmar kommuns pedagoger där ett antal av kommunens egna pedagoger genomför mer än 40 parallella föreläsningar/workshops. Varje medarbetare får möjlighet att delta på två föreläsningar/workshops under dagen. 10 Bästa skolkommun Lärarförbundets rankning I syfte att sätta fokus på kommunernas viktiga roll som huvudmän för skolan utser Lärarförbundet varje år Sveriges bästa skolkommuner. Rankningen bygger på 14 olika kriterier. År 2014 får Kalmar kommun placering 20 i rankningen vilket är samma placering som år Kalmar tappar mest placeringar när det gäller andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år och övergången till högskolan. Detta vägs upp av bättre placering gällande lärarlöner och måluppfyllelse, främst i andel elever som är godkända i alla ämnen i årskurs Budget 2015 I Budget 2014 och ekonomisk planering under prioriterade området Ekonomisk hållbarhet gav kommunfullmäktige kommundirektören i uppdrag att föreslå åtgärder för hur en neddragning av 20 mkr skulle genomföras Inget underlag har ännu presenterats och inget beslut fattats om fördelning till nämnderna. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

263 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsförvaltningen (6) Centrala samverkansgruppen Förvaltningschef Mats Linde informerar om att han i avvaktan på beslutet har beslutat att minska barn- och ungdomsnämndens budgetram generellt med 7 mkr; 3,5 mkr har tagits centralt genom en minskning av förvaltningschefens strategiska medel, resterande 3,5 mkr har fördelats på samtliga verksamheter. Om barn- och ungdomsnämndens besparing, när budgetbeslutet fattas, blir mindre än 7 mkr görs en justering som då fördelas på samma sätt som neddragningen av de 7 mkr. Lärarförbundet uttalar att de ser med stor oro på eventuella neddragningar i verksamheten både vad det gäller den fysiska och den psykiska arbetsmiljön. 12 Gemensamma utvecklingsområden 2015 Förvaltningschefen beslutar årligen om gemensamma utvecklingsområden som förvaltningen ska arbeta med. Till de gemensamma utvecklingsområdena knyts förvaltningschefens strategiska medel. Vid dagens sammanträde ger förvaltningschef Mats Linde dels en tillbakablick på 2013 och 2014 års utvecklingsområden, dels information om 2015 års utvecklingsområden. Ärendet återkommer för samråd före beslut vid centrala samverkansgruppens sammanträde i november. 13 Pågående projekt och uppdrag Administrativ chef Emad Soukiyh informerar om två av förvaltningens pågående större projekt/uppdrag. Utvärdering II av resursfördelningssystemet - mål: - Genomföra utvärderingen Analysera effekterna av Skolverkets förändrade modell vad gäller bakgrundsfaktorer för SALSA för att sedan börja använda dem Maximera behörigheten: - En kartläggning av nuvarande medarbetares kompetenser har genomförts. Utifrån kartläggningen och organisationens behov erbjuds medarbetare inom bristämnen riktad kompetensutveckling. I framtagen kompetensförsörjningsstrategi finns dessutom tänkta insatser för att behålla kompetenta medarbetare och attrahera nya medarbetare med efterfrågad kompetens. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

264 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsförvaltningen (6) Centrala samverkansgruppen 14 - I oktober/november kommer en kartläggning av behörigheten på lektionsnivå att genomföras. Övriga frågor a) Samarbetsavtal Kommunal och Vision Charlotte Karlsson informerar om att Kommunal och Vision har ingått ett samarbetsavtal. Tanken med samarbetsavtalet är att de tillsammans kan nå bättre resultat för medlemmarna än på egen hand. b) Rutin kring skolutflykter LR efterlyser en gemensam rutin kring skolutflykter. Arbetsgivaren tar med sig frågan och återkommer. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

265 Inkomna anmälningar om kränkande behandling Förskola/skola Händelse (kränkande behandling, trakasserier, sexuella trakasserier) Dnr (eller liknande) Utredning påbörjats datum Ärendet avslutat datum Information till barn- och ungdomsnämnd/presidium november 2014 Trekantenskolan Kränkande behandling 2014: Sjöängsskolan Kränkande behandling Barkestorpsskolan Kränkande behandling Barkestorpsskolan Kränkande behandling Barkestorpsskolan Kränkande behandling Funkaboskolan Kränkande behandling Trekantenskolan Kränkande behandling 2014: Trekantenskolan Kränkande behandling 2014: Funkaboskolan Kränkande behandling Falkenbergsskolan Kränkande behandling Rocknebyskolan Kränkande behandling Rinkabyholmsskolan Trakasserier Falkenbergsskolan Kränkande behandling Lindsdalsskolan Kränkande behandling 2014/ Lindsdalsskolan Kränkande behandling 2012/ Information till barn- och ungdomsnämnd/presidium oktober 2014 Funkaboskolan Kränkande behandling Funkaboskolan Kränkande behandling Funkaboskolan Kränkande behandling 2014: Funkaboskolan Kränkande behandling Funkaboskolan Kränkande behandling 2014: Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax barnungdom@kalmar.se

Budget 2015 Ekonomisk planering

Budget 2015 Ekonomisk planering Budget 2015 Ekonomisk planering 2016-2017 Innehåll Inledning... 3... 3 Budget 2015 och ekonomisk planering 2016-2017... 4 Barn- och ungdomsnämndens fokusområden under perioden 2015 2017... 4 Effektiviseringar

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet 2015 Skattkammarens

Bidrag till fristående verksamhet 2015 Skattkammarens TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2014-10-06 BUN 2014/0795 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Skattkammarens förskola Förslag

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet 2015 Västra skolan

Bidrag till fristående verksamhet 2015 Västra skolan TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2014-10-09 BUN 2014/0788 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 Västra skolan Förslag till beslut

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet 2017 Stiftelsen Kalmar Waldorfskola

Bidrag till fristående verksamhet 2017 Stiftelsen Kalmar Waldorfskola TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2016-09-06 BUN 2016/0676 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2017 Stiftelsen Kalmar Waldorfskola

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 20 november 2013 kl 13:00-16:20 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 92-116 Beslutande Jonas Hellberg (S), ordförande Björn Brändewall

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet Regnbågen

Bidrag till fristående verksamhet Regnbågen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2017-09-04 BUN 2017/0765 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2018 - Regnbågen Förslag till beslut

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet Stiftelsen Kalmar Waldorfskola

Bidrag till fristående verksamhet Stiftelsen Kalmar Waldorfskola TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2018-11-30 BUN 2018/0873 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2019 - Stiftelsen Kalmar Waldorfskola

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 18 november 2015 kl 13:00-16:25 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 82-108 ande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall (FP),

Läs mer

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson/Peter Sunnanek 2015-03-09 BUN 2015/0168 0480-45 30 08/45 30 25 Barn- och ungdomsnämnden Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn

Läs mer

Förändring av resursfördelningssystemet

Förändring av resursfördelningssystemet TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson/Peter Sunnanek 2019-05-29 UN 2019/0440 0480-45 30 08/0480-45 30 25 Utbildningsnämnden Förändring av resursfördelningssystemet Förslag

Läs mer

Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola

Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola Handläggare Datum Diarienummer Kristina Olson 2010-04-27 xxxx 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola Bakgrund Enligt en lagändring

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet 2016 Lundens

Bidrag till fristående verksamhet 2016 Lundens TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sara Andersson 2015-10-29 SKDN 2015/0247 0480-45 29 02 Södermöre kommundelsnämnd Bidrag till fristående verksamhet 2016 Lundens förskola Förslag till

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 16 november 2016 kl 13:00-16:45 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 75-101 Beslutande Lasse Johansson (S), ordförande Leila ben Larbi

Läs mer

Överklagande av beslut om bidrag till fristående verksamhet 2012 nytt beslut av Barn- och ungdomsnämnden

Överklagande av beslut om bidrag till fristående verksamhet 2012 nytt beslut av Barn- och ungdomsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2013-05-22 BUN 2012/0029 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Överklagande av beslut om bidrag till fristående verksamhet 2012 nytt

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april 2011

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april 2011 Handläggare Datum Åsa Ottosson -05-02 0480-45 30 32 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april Verksamhet Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt

Läs mer

Ekonomisk rapport efter september 2012

Ekonomisk rapport efter september 2012 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åsa Ottosson 2012-11-01 BUN 2012/1205 0480-45 30 32 Barn- och ungdomsnämnden Ekonomisk rapport efter september 2012 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 12 december 2018 kl. 08:30-11:40 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 86-116 Beslutande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(3) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 18 november 2015 kl 13:00-17:00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne

Läs mer

Fotograf: Björn Glimholt Östra Funkaboskolan

Fotograf: Björn Glimholt Östra Funkaboskolan Fotograf: Björn Glimholt Östra Funkaboskolan Innehållsförteckning Inledning... 3 Budget 2012 och ekonomisk planering 2013-2014... 4 Beskrivning av verkställandet av Barn- och ungdomsnämndens beslut och

Läs mer

Förvaltningskontoret föreslår att barn- och ungdomsnämnden ska föreslå kommunstyrelsen att överlämna yttrandet till Skolinspektionen.

Förvaltningskontoret föreslår att barn- och ungdomsnämnden ska föreslå kommunstyrelsen att överlämna yttrandet till Skolinspektionen. UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2016-03-16 Barn- och ungdomsnämnden 23 Yttrande över ansökan från Södra skolan i Kalmar AB om godkännande för utökning med förskoleklass, grundskola årskurs 1-5 och fritidshem

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet 2014 - Engelska skolan i Jönköping

Bidrag till fristående verksamhet 2014 - Engelska skolan i Jönköping TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2014-05-13 BUN 2014/0393 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2014 - Engelska skolan i Jönköping Förslag

Läs mer

Bidrag till fristående verksamhet 2015 - Engelska skolan i Stockholm

Bidrag till fristående verksamhet 2015 - Engelska skolan i Stockholm TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson 2014-10-02 BUN 2014/0804 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Bidrag till fristående verksamhet 2015 - Engelska skolan i Stockholm Förslag

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter juni 2016

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter juni 2016 Handläggare Datum Åsa Ottosson, Jennie Ljunggren 2016-07-11 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter juni 2016 Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt

Läs mer

Verksamhetsplan med internbudget. Barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan med internbudget. Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan med internbudget Barn- och ungdomsnämnden 2017 Innehåll INLEDNING 4 VERKSAMHETSMÅL 5 UTMANINGAR OCH RISKER 6 Förskola 6 Svårare att rekrytera personal 6 Ökade vistelsetider i förskolan

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 28 januari 2015 kl 14.00-16.15 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 1-7 ande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall (FP),

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 24 augusti 2016 kl 13:00-16:15 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 48-55 Beslutande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall

Läs mer

Resursfördelning i Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun

Resursfördelning i Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Handläggare Datum Kristina Olson 2016-01-13 0480-45 30 08 Resursfördelning i Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Bakgrund Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun tillämpar sedan 2012

Läs mer

Förslag till nytt resursfördelningssystem för Barn- och ungdomsnämnden

Förslag till nytt resursfördelningssystem för Barn- och ungdomsnämnden Handläggare Datum Kristina Olson 2011-08-10 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Förslag till nytt resursfördelningssystem för Barn- och ungdomsnämnden Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden har tillämpat

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden PROTOKOLL 6 (15) 30 Mer tid i förskolan för 15-timmarsbarnen Dnr BUN 2013/0305 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse 2015-02-24. Bakgrund Kommunfullmäktige har givit barn-

Läs mer

Månadsrapport oktober Barn- och ungdomsnämnden

Månadsrapport oktober Barn- och ungdomsnämnden Månadsrapport oktober 2018 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnd Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga skolväsendet för barn

Läs mer

Månadsrapport juni 2018 Barn- och ungdomsnämnden

Månadsrapport juni 2018 Barn- och ungdomsnämnden Månadsrapport juni 2018 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnd Prognosen efter juni ger ett totalt överskott på 3,9 mnkr, vilket är 1 mnkr lägre än föregående prognos. Grundskoleverksamhet inklusive

Läs mer

Upptagningsområde för högstadieelever från Åbyskolan

Upptagningsområde för högstadieelever från Åbyskolan TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Torbjörn Hansson 2013-09-05 BUN 2013/0666 0480-45 30 07 Barn- och ungdomsnämnden Upptagningsområde för högstadieelever från Åbyskolan Förslag till beslut

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

1. Principer för resursfördelningsmodell

1. Principer för resursfördelningsmodell Resursfördelningsmodell för grundskola F-9 och fritidshem med ersättningsnivåer 2017 1. Principer för resursfördelningsmodell Barn- och ungdomskontorets principer som genomsyrar resursfördelningsmodellen

Läs mer

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sara Andersson 2015-05-25 SKDN 2015/0116 453504 Södermöre kommundelsnämnd Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 Förslag till beslut

Läs mer

Yttrande över motion (FP) - Mer tid i förskolan för "15-timmarsbarnen"

Yttrande över motion (FP) - Mer tid i förskolan för 15-timmarsbarnen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Torbjörn Hansson 2013-06-04 BUN 2013/0305 0480-45 30 07 Barn- och ungdomsnämnden Yttrande över motion (FP) - Mer tid i förskolan för "15-timmarsbarnen"

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 27 augusti 2014 kl 13:00-15:00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 54-63 ande Jonas Hellberg (S), ordförande Björn Brändewall (FP),

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 20 september 2017 kl 13:00-15:35 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 71-80 Beslutande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall

Läs mer

Beslut om bidrag till fristående huvudmän

Beslut om bidrag till fristående huvudmän Beslut om bidrag till fristående huvudmän Reglerna om bidrag och ersättningar Skollagen (SFS 2010:800) I 2 kap finns en regel säger att kommunerna ska fördela resurser till skolväsendet efter barnens och

Läs mer

Ekonomisk uppföljning per den 30 september Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen

Ekonomisk uppföljning per den 30 september Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen Ekonomisk uppföljning per den 30 september Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen 2 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Det sammantagna resultatet till och med september i barn- och

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 13 (62)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 13 (62) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 13 (62) Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott 2015-11-24 312 Budget barn- och ungdomsnämnden 2016 (BUN 2015.659) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att:

Läs mer

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 21 september 2016 kl 13:00-15:40 Plats Vasaskolan Omfattning 56-60 Beslutande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall (L), 1:e vice ordförande Leila ben

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 18 maj 2016 kl 13:00-15:15 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 38-41 Beslutande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall (L), 1:e vice ordförande Leila

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 29 augusti 2018 kl. 13:00-16:00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 53-61 ande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall (L),

Läs mer

Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende samt 2.2.2

Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende samt 2.2.2 Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen 2015-03-11 Ärende 2.2.1 samt 2.2.2 Yttrande angående ersättningsbelopp 2015 för inom stadsdelssektorns utbildningsområde Skolväsendet i Göteborg har tillförts resurser,

Läs mer

Ekonomisk uppföljning per den 30 oktober Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen

Ekonomisk uppföljning per den 30 oktober Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen Ekonomisk uppföljning per den 30 oktober Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen 2 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Det sammantagna resultatet till och med oktober i barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Grundbelopp till Internationella Engelska skolan i Falun Ab 2018

Grundbelopp till Internationella Engelska skolan i Falun Ab 2018 2017-12-18 1(5) Vår adress Barn- och bildningsnämnd Borlänge kommun Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Catherine Säll Franzén Catherine.sall@borlange.se Delegationsbeslut Grundbelopp

Läs mer

Årsbudget 2018 för barn- och grundskolenämnden

Årsbudget 2018 för barn- och grundskolenämnden 1(5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Jonas Vehmonen Barn- och grundskolenämnden 2017-12-14 Årsbudget 2018 för barn- och grundskolenämnden Sammanfattning Barn- och grundskolenämndens budget för år 2018 uppgår till

Läs mer

Kristina Söderberg. Avdelningen för juridik

Kristina Söderberg. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 18:46 Diarienr: 18/05040 Handläggare: Avdelning: Kristina Söderberg Datum: 2018-11-09 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Ersätter: Cirkulär 09:75 Kommunledningen Barn- och utbildningsnämnder

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 17 oktober 2018 kl. 13:00-15:45 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 75-79 Beslutande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall

Läs mer

Medborgarförslag om gratis busskort för årskurserna

Medborgarförslag om gratis busskort för årskurserna TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mikael Kalin 2013-04-24 KS 2012/0776 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om gratis busskort för årskurserna 6-9 i Smedby Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp grundskolenämnden

Beslut om bidragsbelopp grundskolenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH 1 (7) Handläggare Carolina Wallberg Carolina.Wallberg@huddinge.se Grundskolenämnden Beslut om bidragsbelopp 2018 - grundskolenämnden Förslag till beslut Nämnden fastställer förvaltningens

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 20 maj 2015 kl 13:00-17:00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 37-43 Beslutande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall (FP),

Läs mer

Information om bidragsbelopp 2018 till fristående förskolor och skolor samt pedagogisk omsorg

Information om bidragsbelopp 2018 till fristående förskolor och skolor samt pedagogisk omsorg Datum: 2017-12-21 Till fristående skolor, förskolor och pedagogisk omsorg med barn och elever från Ekerö kommun Information om bidragsbelopp 2018 till fristående förskolor och skolor samt pedagogisk omsorg

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 22 april 2015 kl 13:00-15:30 Plats Kalmar läns museum Omfattning 27-36 ande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall (FP), 1:e vice ordförande Leila ben

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 27 juni 2012 kl. 13:00-16:25 Plats Kalmar Konstmuseum Omfattning 48-56 ande Jonas Hellberg (S), ordförande Björn Brändewall (FP), 1:e vice ordförande Patricia

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2013

Beslut om bidragsbelopp 2013 16 november 2012 GSN-2012/.182 1 (6) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg Ekonomiavdelningen susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2013 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2013. Grundskolenämnden

Läs mer

Helårsprognos efter juni. Barn- och ungdomsnämnden

Helårsprognos efter juni. Barn- och ungdomsnämnden Helårsprognos efter juni Barn- och ungdomsnämnden 2017 1 Innehåll Verksamhetsmål 3 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar 4 Återkoppling till riskanalysen i årsrapporten 4 Driftsredovisning 9

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och ungdomsnämnden 2011-10-26 1 (14)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och ungdomsnämnden 2011-10-26 1 (14) Barn- och ungdomsnämnden 2011-10-26 1 (14) Plats och tid Rinkabyholmsskolan, kl 13.00-16.15. Beslutande Björn Brändewall (FP), ordförande Patricia Vildanfors (MP), 2:e vice ordförande Robert Sigvardsson

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 18 februari 2015 kl 08:30-15:15 Ajournering kl 11:30-11:40 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 8-14 Beslutande Lasse Johansson (S),

Läs mer

Ersättningsbelopp 2017 för fristående verksamhet inom stadsdelssektorns utbildningsområde

Ersättningsbelopp 2017 för fristående verksamhet inom stadsdelssektorns utbildningsområde Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-11-28 Diarienummer 0070/16 Välfärd och Utbildning Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Hanna Wik Telefon 031-368 02 12 E-post: hanna.wik@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2012

Beslut om bidragsbelopp 2012 25 november 2011 GSN-2011/.182 1 (6) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg Ekonomiavdelningen susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2012 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2012. Grundskolenämnden

Läs mer

Resursfördelningsmodell grundskola f-9, grundsärskola, fritidshem

Resursfördelningsmodell grundskola f-9, grundsärskola, fritidshem Resursfördelningsmodell grundskola f-9, grundsärskola, fritidshem 1 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-10-26 Reviderad 2016-09-26 Reviderad 2017-09-25

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Avstämning av grundbelopp år 2018 för fristående verksamhet GRF

Tjänsteskrivelse. Avstämning av grundbelopp år 2018 för fristående verksamhet GRF Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (5) Datum 2019-05-02 Vår referens Kimmo Räihä Controller kimmo.raiha@malmo.se Tjänsteskrivelse Avstämning av grundbelopp år 2018 för fristående verksamhet GRF-2019-11858

Läs mer

Barn och elevpeng 2015

Barn och elevpeng 2015 Skolförvaltningen Barn och elevpeng 2015 Under 2011 infördes ett nytt resursfördelningssystem, en så kallad barn- och elevpeng. Enheterna har under åren anpassat sig till den nya fördelningen och budgeterna

Läs mer

Ekonomisk uppföljning per den 30 november Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen

Ekonomisk uppföljning per den 30 november Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen Ekonomisk uppföljning per den 30 november Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen 2 (7) Barn- och utbildningsförvaltningen Det sammantagna resultatet till och med november i barn- och

Läs mer

Resursfördelningsmodell förskoleverksamhet

Resursfördelningsmodell förskoleverksamhet Resursfördelningsmodell förskoleverksamhet Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-10-26 Reviderad 2016-09-26 Reviderad 2017-09-25 Innehållsförteckning

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 26 augusti 2015 kl 13:00-15:20 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 52-59 ande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall (FP), 1:e vice ordförande Leila

Läs mer

Resursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN

Resursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN Resursfördelningsmodell Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN2018.0892 Innehåll 1 Syfte och principer för resursfördelning... 3 2 Generell resurstilldelning... 3 2.1

Läs mer

Dnr BUN18/19. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Dnr BUN18/19. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden Dnr BUN18/19 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2018-09-04 Dnr BUN18/19 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...

Läs mer

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011.

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011. Information Datum 2011-02-17 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff 0346-886408 stefan.bergdoff@falkenberg.se Info-ärende på BUN 2011-02-23 Internbudget 2011 Uppdrag från Kommunfullmäktige

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(3) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 13 december 2017 kl 08:30-16:00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne

Läs mer

FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID

FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID s. 1 (11) FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID 2017-11-17 Vår referens: Magnus Lindvall Direkttel: 040-641 13 12 E-post: Magnus.Lindvall @lomma.se Diarienr: BUN/2017:227 Er referens: Förslag

Läs mer

Verksamhetsplan med internbudget. Barn- och ungdomsnämnden Preliminär

Verksamhetsplan med internbudget. Barn- och ungdomsnämnden Preliminär Verksamhetsplan med internbudget Barn- och ungdomsnämnden 2018 Preliminär 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 4 Verksamhetsmål... 5 Ekonomiska förutsättningar... 6 Driftsredovisning, förändringar i ram

Läs mer

Återrapportering av utbildningspolitiskt program

Återrapportering av utbildningspolitiskt program TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh 2013-02-04 BUN 2012/1305 53101 Barn- och ungdomsnämnden Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2012 Förslag till beslut Barn-

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP SKOLA 2013-10-21 GSN-2013/496.182 1 (7) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Utförare med elev från Susanne.Stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2014

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-10 FSN-2014/431.601 1 (2) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny 08-535 360 12 Jenny.schonning@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och

Läs mer

Verksamhetsplan med internbudget. Barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan med internbudget. Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan med internbudget Barn- och ungdomsnämnden 2018 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 6 Verksamhetsmål... 7 Ekonomiska förutsättningar... 8 Driftsredovisning, förändringar i ram jämfört

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 21 november 2018 kl. 13:00-15:55 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 80-85 Beslutande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall

Läs mer

att med anledning av 2015 års lönesatsning fastställa justerade bidrag för budgetår 2015 för förskoleklass och grundskola enligt Styrkort 2, samt

att med anledning av 2015 års lönesatsning fastställa justerade bidrag för budgetår 2015 för förskoleklass och grundskola enligt Styrkort 2, samt Utbildningsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-08-25 52 Fördelning av lönesatsning 2015 UN-2014/8 Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att med anledning av 2015 års lönesatsning

Läs mer

Verksamhetsplan med internbudget 2018

Verksamhetsplan med internbudget 2018 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åsa Carlsson 2017-11-22 BUN 2017/1046 Tfn 0480-45 30 32 Verksamhetsplan med internbudget 2018 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar 1.

Läs mer

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-06-07 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...

Läs mer

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott 2017-05-02 45 Begäran om ytterligare bidrag enligt skollagen (BUN 2017.168) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Barn- och

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2019 för förskolor och grundskolor

Beslut om bidragsbelopp 2019 för förskolor och grundskolor [8] UF/08 Information till utförare/er som har barn och elever som är folkbokförd i Botkyrka i sin verksamhet Beslut om bidragsbelopp 09 för förskolor och grundskolor i Botkyrka har fastställt beslut om

Läs mer

Enligt dagens bestämmelser ska åtgärdsprogram utarbetas för samtliga elever som får särskilt stöd för att klara målen.

Enligt dagens bestämmelser ska åtgärdsprogram utarbetas för samtliga elever som får särskilt stöd för att klara målen. 2013-09-26 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon

Läs mer

Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen

Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2015-01-30 KS 2013/0228 50044 Kommunfullmäktige Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

Yttrande över remiss av betänkandet På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2016-11-16 Barn- och ungdomsnämnden 97 Yttrande över remiss av betänkandet På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik Dnr BUN 2016/0859 Handlingar

Läs mer

pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2018

pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2018 PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Resursfördelningsmodell för pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2018 Barn och utbildning Örebro kommun Örebro kommun 2017-11-27

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 15 februari 2017 kl 13:00-16:55 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 11-17 ande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall (L),

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och ungdomsnämnden (14)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och ungdomsnämnden (14) Barn- och ungdomsnämnden 2011-09-21 1 (14) Plats och tid Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum kl 13.00-15.25 Beslutande Jonas Hellberg (S), ordförande Patricia Vildanfors (MP), 2:e vice ordförande

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen Datum 2015-02-10 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2014 Sammanställt av kommunhälsan Ann-Sofi Carlsson Sinisa Vukovac Kommunledningskontoret Kommunhälsan

Läs mer

Åldersintervall för förskolan är 1-3 år och 4-5 år. Åldersintervall för grundskolan är förskoleklass åk 3, åk 4 6 och åk 7 9.

Åldersintervall för förskolan är 1-3 år och 4-5 år. Åldersintervall för grundskolan är förskoleklass åk 3, åk 4 6 och åk 7 9. Resursfördelningsmodellens syfte är att beskriva hur ekonomiska resurser fördelas till enheterna inom förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Utöver dessa verksamheter finns det ett antal anslagsfinansierade

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 14 februari 2018 kl 13:00-17:10 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Omfattning 7-14 Beslutande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 19 september 2018 kl. 13:00-15:30 Plats Dörbyskolan Omfattning 62-74 ande Lasse Johansson (S), ordförande Björn Brändewall (L), 1:e vice ordförande Leila ben Larbi

Läs mer

pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2016

pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2016 PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Resursfördelningsmodell för pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid med ersättningsnivåer 2016 Barn och utbildning Örebro kommun Örebro kommun 2015-11-23

Läs mer

Svar på motion (M) om språkträning för föräldralediga

Svar på motion (M) om språkträning för föräldralediga UTDRAG 1 (3) Sammanträdesdatum 2013-12-18 Barn- och ungdomsnämnden 121 Svar på motion (M) om språkträning för föräldralediga Dnr BUN 2013/0699 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse 2013-11-27. Kalmarsunds

Läs mer

Helårsprognos efter september. Barn- och ungdomsnämnden

Helårsprognos efter september. Barn- och ungdomsnämnden Helårsprognos efter september Barn- och ungdomsnämnden 2017 1 Innehåll Verksamhetsmål 3 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar 4 Återkoppling till riskanalysen i årsrapporten 4 Driftsredovisning

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (6) Plats och tid: Förvaltningsbyggnad Viktoria, Stenbocken, kl 09.00 09.40 Beslutande: Sebastian Clausson (S), ordförande Malin Larsson (MP) ersättare för Gunnar Sporrong (MP)

Läs mer

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem Styrdokument 1 (17) 2016-12-01 Fastställd: BON 16-12-13 130 Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Bildning- och omsorgschef Dnr : BON2016/274-3 Resursfördelningsmodell avseende förskola,

Läs mer