sol vatten vind Mikro produktion av el sol, vind & vatten

Transkript

1 sol vatten vind Mikro produktion av el sol, vind & vatten

2 Mikroproduktion av el Är du intresserad av egenproducerad och förnybar el via solceller, vindkraft eller vattenkraft? baltic Baltic Energy är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Landstinget, Kommunförbundet, Hemab och Mittnordkommittén i Västernorrland och Merinova, Katternö Folkhögskola och Österbottens förbund i Österbotten, Finland. Samordnande stödmottagare (Leadpartner) är Mittnordkommittén. Projektet finansieras förutom av deltagande parter även via Botnia-Atlanticaprogrammet. Den här broschyren redogör för de regelverk och bidragsmöjligheter som gäller för sol-, vind- och vattenkraft samt vad som gäller vid försäljning och inkoppling på elnätet. Med mikroproduktion avses en elproduktionsanläggning med högst 63 Amperes huvudsäkring och med en inmatningseffekt om högst 43,5 kw. Målgruppen är villaägare, bostadsrättsföreningar, jordbrukare och småföretagare. När det gäller regelverk och lagar kring mikroproduktion av el händer det en hel del. Kontrollera därför alltid vad som gäller just nu! Solkraft Solceller omvandlar energi i solinstrålningen till elektricitet. En modul består av ett antal solceller och kan monteras på t.ex. taket på ett hus. En stor fördel med solkraft är att elproduktionen kommer väldigt nära användaren. Solelproduktionen är proportionell mot solinstrålningen, dvs. ju mer solen lyser desto mer elektricitet produceras. Projektets tre huvudmål är Miljöanpassad kyla och värme Projektets mål är att vidare sprida de befintliga miljöanpassade och effektiva energilösningar i Västernorrland (snökyla och älvskyla) och Österbotten (sedimentvärme och lågtemperaturenerginät samt bränsleceller och mikroturbiner baserade på deponigas). Främja miljöanpassade metoder för produktion av kyla Mikroproduktion av el Skapa ett samarbete kring miljöanpassad energianvändning mellan företag och med potentiella brukare Österbotten och Västernorrland. Långsiktigt skapa ett hållbart utbud av förnyelsebar mikroproduktion av el. Öka produktionen av egenproducerad förnyelsebar el Öka intresset för energi-och klimatåtgärder Öka intresset för energi- och miljöfrågor och konkreta klimatåtgärder hos: Offentliga organisationer, småföretagare, fastighetsägare samt allmänhet Utbyte mellan visitors centers med syfte att skapa besökskoncept. Projekttiden är Foton framsida: Tekniska krav Säkerställ att samtliga komponenter i solcellsanläggningen är CE märkta. Det finns en internationell IEC standard för solcellsmoduler: IEC kristallina solceller IEAC tunnfilmssolceller Det är rekommenderat att välja moduler som uppfyller denna eller motsvarande standard. Lagar & Regler Bygglov Solcellsmoduler är inte upptagna som bygglovs-eller anmälningspliktiga i Plan-och Bygglagen. Om modulen monteras på byggnader så att byggnadens fasad väsentligen förändras, kan bygglov krävas. Men ligger modulen på taket, i samma vinkel, så behövs inget bygglov. Det finns utrymme för tolkningar varvid det alltid är bra att ta kontakt med sin kommun. Bidrag Under åren har regeringen avsatt 210 miljoner kronor för stöd till solceller med syftet att bidra till omställningen av energisystemet och till näringslivsutveckling inom energiteknikområdet. Vem kan få stöd? Stödet ges till alla typer av aktörer, såväl företag som offentliga organisationer och privatpersoner. Stöd kan fås för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem och solel/solvärmehybridsystem. Installationen ska vara slutförd senast 31 december Stödnivån från och med den 1 februari 2013 är maximalt 35 % av investeringskostnaden. Det finns en övre gräns för stödet. Blanketter för detta finns att ladda ner på Energimyndighetens hemsida och det är Länsstyrelsen som handlägger inkomna ärenden. Läs mer: Brf Credit i Sundsvall. Foto: Direct Energy 2 3

3 ROT-avdrag Du får ROT-avdrag för arbetskostnaden för installation av solceller, förutsatt att du har kvar utrymme för ROT-avdrag under året och att du inte fått subventioner för installationen. Vindkraft Vindkraft innebär att när luftmassor håller olika temperaturer skapas luftströmmar, vars rörelseenergi kan omvandlas till elenergi via en generator i ett vindkraftverk. Tekniska krav Vindkraftverk ska vara CE-märkta. Det innebär att tillverkaren eller importören intygar att regelverkens hälso- och säkerhetskrav uppfylls. För vindkraftverk med en turbindiameter på mindre än 16 meter, Foto: gäller standarden SS-EN , lika den internationella standarden IEC Sedan 2011 finns en konsumentmärkning för små vindkraftverk. Den är framtagen inom IEA Wind. ( I märkningen framgår provresultat för elproduktion, ljud och hållbarhet. Följande dokumentation bör du som köpare kräva från säljaren av vindkraftverket: Uppgifter (helst typcertifikat enligt IEC) där det ska framgå för vilka vind-och klimatförhållanden som verket är konstruerat för Bruksanvisning inkl. säkerhetsanvisningar, ritningar och annan dokumentation som krävs för att du ska kunna installera, använda och underhålla anläggningen Vind-effekt-kurva Uppgifter om verkets ljudnivå De eltekniska uppgifterna som behövs för att elnätsföretaget ska kunna lämna en offert till dig för anslutning till elnätet. AMP-blankett Läs mer: Vindkraft bygga och ansluta mindre vindkraftverk för eget bruk Vad en bygglovsansökan bör innehålla: Kommunens ansökningsblankett med uppgifter om sökande och på vilken fastighet som vindkraftverket ska uppföras. Situationsplan som visar aktuell fastighet och närliggande fastigheter samt vägar och planerad elanslutning. Schematisk ritning av vindkraftverket i skala 1:100 Beräkning av ljud och skuggor Fotomontage som visar anläggningens utseende i landskapet från någon eller några frekventerade och känsliga punkter (kyrka, badplats, fornlämning) Uppgifter om grannar, gärna med intygande att de inte har något att invända mot vindkraftsanläggningen. Höjd, diameter mm för att bedöma anläggningens effekt på omgivningen. Bygganmälan Även i fall då anläggningen inte är bygglovspliktig krävs det en bygganmälan. Anmälan ska innehålla underlag för att kommunen ska kunna granska om vindkraftverken uppfyller de tekniska egenskapskraven som anges i Plan- och bygglagen (kap 8). Uppförande av vindkraftverk får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Innan vindkraftverket får tas i bruk ska ett slutbesked erhållas. Syftet är att den som utför eller låter utföra byggnadsarbetet av ett vindkraftverk ska se till att arbetena utförs enligt gällande bestämmelser. Plan- och byggförordningen 6 kap. 5 pkt 7 Läs mer: Miljöanmälan Anmälningsplikt gäller om: två eller fler verk ska stå tillsammans vindkraftverket är högre än 50 meter Anmälan sker till kommunen. Samråd enligt miljöbalken Vindkraftverk som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken kan omfattas av anmälningsskyldighet till tillsynsmyndigheten för samråd om vindkraftverket kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Kontakta din kommun eller Länsstyrelsen för information om vad som gäller. Miljöbalken 12 kap Lagar & Regler Bygglov krävs för att uppföra vindkraftverk som: Skyddade områden enligt miljöbalken De regler om områdesskydd som främst kan ha betydelse för vindkraftsetableringar gäller: Nationalparker Naturreservat Kulturreservat Biotopskyddsområden Djur- och växtskyddsområde Strandskydd Natura 2000-områden är högre än 20 meter över markytan placeras på ett avstånd från tomtgränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken monteras fast på en byggnad har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter Horisontalaxlat vindkraftverk Vertikalaxlat vindkraftverk Tillstånd enligt kulturminneslagen Ett vindkraftsprojekt kan beröra fornlämningar som är skyddade enligt Kulturminneslagen. Den som vill bygga på eller i närheten av en fornlämning måste ha Länsstyrelsens tillstånd. Om anläggningen kräver bygglov söks detta hos kommunens byggnadsnämnd som prövar ansökan och platsens lämplighet för vindkraft. Informera närboende Oavsett om det vindkraftverk som du tänker uppföra kräver något myndighetstillstånd eller inte så är det alltid bra att berätta för dina grannar om dina planer innan du genomför dem. 4 5

4 Överklagan Ett bygglovsbeslut kan överklagas av de som berörs. Läs mer: Bidrag Det finns inga särskilda bidrag för installation av ett vindkraftverk varken för privatpersoner eller för företagare i dagsläget. Nya direktiv kan komma och det är därför alltid bra att ta kontakt med Länsstyrelsen. ROT avdrag För privatpersoner finns det möjlighet att söka skattereduktion. Det gäller för delar av kostnaden för installationen och för den del som berör bostaden som t.ex. el-arbeten. ROT-avdraget gäller för arbetskostnaden, förutsatt att du har kvar utrymme för ROT-avdrag under året och att du inte fått subventioner för installationen. Läs mer: Vattenkraft I ett vattenkraftverk omvandlas vattnets lägesenergi till elektricitet. Vatten som strömmar från en högre till en lägre nivå, passerar en turbin och trycker på turbinbladen som börjar rotera. Turbinen driver en generator där elen alstras. Lagar & regler Tekniska krav Komponenter och/eller anläggningen ska vara CE-märkta. Det innebär att tillverkaren eller importören intygar att regelverkens hälso- och säkerhetskrav uppfylls. Tänk på detta om du funderar på att satsa på småskalig vattenkraft. Om jag äger hela fallrättigheten Vilken fallhöjd som kan utnyttjas Vilken medelvattenföring vattendraget har Om investeringen ger tillräcklig avkastning Foto: Johan Gunséus Det ställs höga krav på att nyetablera ett vattenkraftverk. Finns det däremot redan ett verk som inte används så blir förutsättningarna lite annorlunda. Eller om undantaget från att ansöka om tillstånd, kan motiveras. Miljöbalken, 11 kap 2 - berör och definierar vattenverksamhet Ansökan om tillstånd Börja med att ta kontakt med Länsstyrelsen, med begäran om ett tidigt samråd samtidigt som en träff ordnas med närmast berörda allmänhet. Efter genomfört samråd tar Länsstyrelsen beslut om huruvida planerad vattenverksamhet medför betydande miljöpåverkan eller inte. Det blir nästan alltid ett utökat samråd som sker med olika myndigheter. Efter genomfört utökat samråd färdigställs Miljökonsekvensbeskrivningen som ska bifogas till tillståndssansökan för vattenverksamheten till Miljödomstolen. Undantag från tillståndsansökan De undantag som finns från krav om att söka tillstånd är om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena eller om vattenverksamheten avser ett bibehållande av vattnets djup och läge. Tillstånd behöver inte heller sökas om verksamheten innebär ett omedelbart återställande av ett vattendrag som är vikt från sitt förra läge eller som på annat sätt har förändrat sitt läge. Vad ska finnas i en Miljökonsekvensbeskrivning? Beskrivning av verksamheten, lokalisering, utformning och omfattning. Det skall redovisas åtgärder för att undvika, minska eller mildra skadliga följder. Vad skall en ansökan till Miljödomstolen innehålla? Uppgifter, ritningar och teknisk beskrivning som behövs för att domstolen ska kunna bedöma verksamheten art och omfattning. Hydrologiska värden för vattendraget Förslag till hur verksamheten skall kontrolleras Vilket höjdsystem, angivna höjder redovisas Visa att man äger mer än 50 % av det strömfall som avses utnyttjas för vattenkraftsproduktion Utförlig beskrivning över den tekniska löningen med måttsatta ritningar Uppgifter skall redovisas som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna (Miljöbalken) skall iakttas Redovisa de fastigheter som berörs av planerad vattenverksamhet och uppgifter om eventuella ersättningsbelopp som sökanden avser utbetala för intrång på respektive fastighet. Läs mer: Kostnader Kostnaderna för miljödomstolens hantering av en tillståndsansökan kan skilja sig åt beroende på ärende. Kontakta Miljödomstolen för att få mer information. Överklagan Ett beslut från Länsstyrelsen eller Miljödomstolen kan överklagas av de som berörs. Bidrag Det finns inga särskilda bidrag för installation av ett vattenkraftverk varken för privatpersoner eller för företagare i dagsläget. Nya direktiv kan komma och det är därför alltid bra att ta kontakt med Länsstyrelsen. ROT avdrag För privatpersoner finns det möjlighet att söka skattereduktion för delar av kostnaden för installationen som berör bostaden som tex el-arbeten. ROT-avdraget gäller för arbetskostnaden, förutsatt att du har kvar utrymme för ROT-avdrag under året och att du inte fått subventioner för installationen. Läs mer: 6 7

5 Att koppla in sin anläggning på elnätet Det du behöver göra är: Att anmäla produktionsanläggningen till ditt elnätsföretag Att försäkra dig om att installationsarbetet utförs av en behörig elinstallatör Att se till att produktionsutrustningen är CE-märkt Att du söker tillstånd som behövs för respektive produktionsutrustning Anmälan till elnätsbolag och elhandelsbolag Om du installerar egen elproduktion och kopplar det till nätet, måste du alltid göra en anmälan till ditt elnätsbolag. Anmälan ska göras innan du kopplar in din produktionsanläggning. Det är elnätsbolagets ansvar att mäta och leverera el till och från konsument och producent inom sitt geografiska område. Elnätsbolagen har också möjlighet att köpa den el som du matar ut på nätet. Vill du sälja el, behöver du teckna avtal med ett elhandelsbolag innan du startar produktionen. Priset kan vara fast eller följa spotpriserna på elbörsen. Du kan själv välja fritt vilken elhandlare du vill samarbeta med. Elnätsbolag: Äger elnätet och mäter elen Elhandelsbolag: Köper och säljer el Mikroproducent Vid mikroproduktion produceras oftast mindre el än du gör av med. Inmatningen till elnätet överstiger inte uttaget från elnätet under ett kalenderår. Den el som du producerar använder du i din egen bostad och köper på det sättet mindre el från elnätet. Om elproduktionen är större än uttaget ändras villkoren från mikroproducent till småskalig elproduktion. Då gäller andra regler. Mikroproduktion ansluts till lågspänningsnätet 230/400V. Du behåller din säkringstariff. Den befintliga elmätaren byts ut av elnätsbolaget. Högst 63 A säkring Maxeffekt på 43,5 kw Vad kostar det att koppla in sin anläggning på elnätet? Anslutningskostnader: Alla anslutningar, som förorsakar utbyggnader av elnätet skall bära sina kostnader själva. Därför tar elnätsbolagen ut en anslutningsavgift, beroende på hur stora investeringar som behöver göras i nätet. Är du vanlig elnätskund brukar anslutningar upp till 25 A, ca17 kw, inte innebära någon extra kostnad. Vid byte till större servissäkring får man normalt betala en engångsavgift motsvarande mellanskillnaden i anslutningsavgifter. Anslutningsavgifterna för olika säkringar hittar du på respektive elnätsbolags hemsida På din elnätsfaktura ser du vilken servissäkring din fastighet har idag. Om mätarsäkringarna inte tillåter en så stor produktionsanläggning som var tänkt och det inte går att utvidga abonnemanget tillkommer kostnader för de åtgärder som elnätsföretaget måste genomföra i sitt nät. Elmätningskostnader: Enligt ellagen, måste all elproduktion som matas in på elnäten timmätas. Därför krävs det i regel att din elmätare byts ut, mot en som kan mäta både inkommande och utgående el. Är du mikroproducent, kostar bytet inget och görs i samband med att du eller din elinstallatör anmäler produktionsanläggningen till ditt elnätsbolag. Har du en säkringsstorlek på högst 63 A betalar du ingen avgift för att mata in el i elnätet. Läs mer: Skatteregler När det gäller mikroproduktion av el där man producerar mindre el än man använder behöver man inte skatta för den elen man producerar. Men om du som privatperson producerar mer el än du använder och den årliga försäljningen är under kr betraktas det som hobbyverksamhet och beskattas i inkomstlagens tjänst. Är du däremot ett företag (tex lantbruksföretag) behandlas moms enligt de vanliga reglerna för näringsverksamhet, då gäller ingen beloppsgräns. Kontakta Skatteverket för mer information Vad är nettodebitering? Nettodebitering är ett styrmedel för att stimulera privata investeringar i uppbyggnaden av mikroproduktion av el. Elkonsumenter kan producera sin egen elektricitet och leverera det överskott denne själv inte förbrukar in på elnätet. Genom nettodebitering tillåts mikroproducenter sedan kvitta antingen mängden uttagen elektricitet med inmatad elektricitet (kwh), eller priset för inmatad respektive uttagen elektricitetet (kr). Elkonsumenten betalar och skattar därmed endast för det netto denne använder. Mikroproducenter kan ha perioder av överproduktion då de matar in elektricitet på elnätet, för att sedan ta ut elektricitet vid perioder av underskott. Detta gäller både sett över dygnet och över året. Exempelvis konsumerar bostäder generellt mindre elektricitet sommartid, samtidigt som en solcellsanläggning då producerar som mest. När sedan konsumtionen ökar och produktionen minskar under vintern uppstår underskott. Nettodebitering innebär alltså att dessa flöden kan kvittas. Detta ökar incitamenten för elkonsumenter med en egen småskalig elproduktion till ökade investeringar i förnybar energiproduktion, och att själv hushålla med elen för att skapa ett överskott för att kunna leverera till elnätet. Elpriset består av lika komponenter, skatten (energiskatt och moms), nättariffen, elenergipriset samt elcertifikatavgiften. Det innebär att kostnaden för att köpa elektriciteten är mer än dubbelt så stor som för intäkten av att sälja den på spotmarknaden. Nettodebitering innebär således en form av skattesubvention, med minskade skatteintäkter som följd. Det får därmed samma ekonomiska effekt som om mikroproducenten skulle ha gjort en energibesparing. I nuläget är nettodebitering ej tillåtet av skatteskäl. Finansinspektionen utreder frågan, denna utredning ska vara färdigställd senast den 14 juni Nettoavräkning Flera elnätsbolag erbjuder redan idag vad de kallar nettoavräkning, ett system där månadens eventuella överskott kan tas med till nästa månad. 8 9

6 Intäkter Nätnytta Du får betalt för den nätnytta du bidrar med från elnätbolaget. Nätnytta innebär att nätbolaget får minskade kostnader för överföring av el i nätet, då elen produceras nära konsumenten. Förlusterna i elnätet blir mindre. Ersättningen varierar, tag kontakt med ditt elnätbolag för att få uppgifter om detta. Elcertifikat Syftet med elcertifikatsystemet är att främja förnyelsebar el. Även den egna elkonsumtionen från t.ex. solceller eller vindkraftverk, berättigar till elcertifikat. För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el kan producenten få ett elcertifikat av staten. D v s både den el som du själv förbrukar och den du matar ut på nätet. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset varierar. En anläggning kan som längst få certifikat under 15 år fram till Anläggningen ska vara godkänd av Energimyndigheten för att få anslutas till elcertifikatsystemet. Blanketter för ansökan finns på Energimyndighetens hemsida. På marknaden förekommer det produkter som är avsedda att anslutas till den befintliga elanläggningen med en vanlig stickpropp i ett vägguttag, vilket inte är tillåtet. En inkoppling i ett vanligt uttag matar in energi i elanläggningen utan att skydden är utformade för detta, vilket kan leda till överhettning och brand. Om ett fel inträffar i elnätet och produktionsanläggningen blir utan nätmatning eller om frekvensen och spänning i nätet avviker från det normala ska produktionsanläggningens skyddssystem se till att det automatiskt kopplas bort från elnätet. Frånkoppling från nätet görs för att inte riskera säkerheten för dem som arbetar med skötsel av elnätet och för att skydda anslutna apparater. Skyddssystemet ska också skydda den egna produktionsanläggningen vid fel på nätet. I formuläret ska man fylla i produktion och uppgifter om beräknad produktion, mätning, och vilket företag som rapporterar in mätvärdena till Svenska kraftnät som sedan utfärdar certifikaten. För elcertifikat krävs timvis mätning och rapportering av den producerade förnyelsebara elen, vilket kan kräva en extra mätare. Kostnaden för den står producenten för förnyelsebar el för. Nätföretagen kan ta betalt för insamling, hantering och rapportering av mätvärden. Kontakta ditt elnätbolag för pris. De extra kostnaden som detta innebär gör att man måste använda och producera en viss mängd el för att det ska vara ekonomiskt intressant. Läs mer: Figur 2. Exempel på hur en inkoppling av egen producerad el kan göras. Källa: Elsäkerhetsverket, broschyr Vind- och solel. ENERGI- MÄTARE GRUPPCENTRAL UTGÅENDE GRUPP- SÄKRING INMATNING, SÄKRING FAST ANSLUTNING Säker inkoppling Anslutningen av utrustning för produktion av el måste ske med elnätsföretagets tillstånd och på ett sådant sätt att elsäkerheten i fastigheten inte påverkas. Installationsarbetet ska utföras av en behörig elinstallatör. Den el som produceras är likström som för att kunna användas i fastigheten omvandlas till växelström. Detta görs i en växelriktare som sedan kopplas in på fastighetens elnät. Produktionsanläggningen ska normalt kopplas in till elanläggningen med fast anslutning. Figur 1. Storskalig och småskalig elproduktion. Källa: Elsäkerhetsverket, broschyr Vind-och solel VIND- eller SOLELSANLÄGGNING Man får bara ansluta produktionsanläggningen till sin egen installation om den finns på samma fastighet och i omedelbar närhet till huset. Vindkraftverk är genom sin höjd starkt utsatt för åska. Om inte åskledare eller tillhörande jordning är riktigt utförda utsätts människor i närheten av vindkraftverket för livsfara vid åskväder. Läs mer: SOLCELLSPANEL VÄXEL- RIKTARE GRUPP- CENTRAL ELNÄTSFÖRETAG ENERGIMÄTARE 10 11

7 baltic energy Vill du veta mer om projektet kontakta: baltic Lena Krånglin Huvudprojektledare Tel +46(0) , mobil +46(0) Adress: Kägelbacken 6, Ramsele E-post: Markus Nyman Projektledare Tel (0) E-post: Lars Brännström Projektledare Tel +46 (0) , mobil +46 (0) E-post: Sammanställning gjord av: WSP AB Maria Sjögren energikonsult Mobil +46(0) E-post Layout Let s Design Tryck: Selma Solutions AB 2013