Kvalitetsberättelse för Vård- och omsorgsförvaltingen 2014

Transkript

1 Kvalitetsberättelse för Vård- och omsorgsförvaltingen 2014 Vetlanda här växer människor och företag

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål för vård- och omsorgsförvaltningen... 2 VISION... 2 KÄRNVÄRDEN T-R-E... 2 VERKSAMHETSIDÉ... 3 Bakgrund och ärendebeskrivning... 3 Processer och rutiner... 3 Kommunövergripande standard... 3 Kvalitetssäkra processerna... 4 Systematiskt förbättringsarbete... 4 Servicedeklarationer/värdighetsgarantier... 4 Kvalitetsuppföljning vård- och omsorg... 4 Ledarutvecklingsprogram... 5 Utvecklingsprojekt hemtjänst... 6 Utvecklingsprojekt funktionshinderomsorgen... 6 Förbättringsresan... 7 Utvärdering Socialt Ansvarig Samordnare, SAS... 7 Uppföljning avtal... 8 Samverkan/tillsyn... 8 Intern tillsyn... 8 Avvikelsehantering... 8 Lex Sarahrapportering... 9 Synpunktshantering Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Phoniro Care (tidigare Mobipen) Rekryteringsplanering Esterhverksamhet ÄBIC/IBIC fortsatt arbete Nationella undersökningar Öppna jämförelser Brukarundersökning Särskilt boende Slutsatser och fortsatt systematiskt kvalitetsarbete... 13

3 2(13) Sammanfattning Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar aktivt för att utveckla kvalitetsledningsarbetet. Några av dessa verktyg är Synpunkt Vetlanda, brukarundersökningar, öppna jämförelser, kvalitetsuppföljning och tillsyn. Personalens insatser för att kunna förbättra kvaliteten har central betydelse därför arbetar vi mycket med att ha utvecklingsorienterade ledare. Under 2014 har förvaltningens chefer genomgått ett ledarutvecklingsprogram. Syftet med utvecklingsprogrammet för chefer i vård- och omsorgsförvaltningen har varit att utveckla och stärka chefsrollen genom att utveckla individ, grupp och organisation Från och med första september 2013 startade ett projekt med en SAS-funktion (socialt ansvarig samordnare) inom vård- och omsorgsförvaltningen. Projektet pågick till En utvärdering av projektet har genomförts av HR-konsult Annika Edvardsson. Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att permanenta funktionen SAS från och med För att kunna kvalitetssäkra dokumentationen i alla verksamheter påbörjades ett arbete med modellen ÄBIC/IBIC har arbetet med att införa ÄBIC (Äldres Behov I Centrum) fortsatt. Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att arbeta med ÄBIC/IBIC. Ett utvecklingsarbete inom hemtjänsten har påbörjats 2014 som ska leda till optimal resursanvändning och kvalitetsförbättringar både för kund och för medarbetare. Ernst & Young har efter en genomlysning av hemtjänsten kunnat konstatera att verksamheten driver för stora kostnader och att vi kan effektivisera genom att se över hur myndighetsbeslut tas/följs upp samt hur planerandet och verkställigheten utförs i hemtjänsten På uppdrag av vård- och omsorgschefen har PwC genomfört en mätning av stödbehov och bemanning vid bostäder med särskild service, boendestöden och de dagliga verksamheterna Sammantaget kan olika förbättrings- och effektivitetsåtgärder göras för att få uppsatta verksamhets- och budgetmål för funktionshinderomsorgen i balans. Det är angeläget att åtgärder vidtas omgående för effekt under Vård och omsorgsförvaltningen har under 2014 genomfört två genomgripande utredningar inom hemtjänst och inom funktionshinderomsorgen. Arbetet med de utvecklingsförändringar som utredningarna kom fram till har startat Det arbetet kommer att vara en central och viktig del i dessa funktioners arbete med kvalitet under Övergripande mål för vård- och omsorgsförvaltningen VISION Vi ska inspirera och motivera människor till ett självständigt liv med livskvalitet. KÄRNVÄRDEN T-R-E Tillväxt, Resultat och Engagemang. Vi eftersträvar Tillväxt genom att ha ett stödjande och förebyggande arbetssätt som leder till att kunden får en bättre livskvalitet.

4 3(13) Vi är fokuserade på att nå sådana Resultat som leder till att vi får friskare och nöjdare kunder. Vi arbetar med förbättringscoacher, gör riskanalyser, genomför förbättringsåtgärder och följer upp dem. VERKSAMHETSIDÉ Vi ska genom förebyggande och individuella insatser skapa trygghet och delaktighet för individer och grupper med olika behov. Verksamheten skall bedrivas med god kvalitet, ett bra bemötande och respekt för den enskilde. Förutom kommunfullmäktiges Måluppfyllelse , utgår vi från aktuell lagstiftning och berörda områden i följande övergripande styrdokument: Vetlanda kommuns Översiktsplan (KF) Vetlanda kommuns Handikapplan (KF) Vetlanda kommuns Äldreomsorgsplan (VON) Avtal mellan Landstinget och kommunen om överlåtelse att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende (KF) Vetlanda kommuns Handlingsprogram för skydd och säkerhet (KF) Policy och riktlinjer Alternativa driftsformer i Vetlanda kommun (KF) Bakgrund och ärendebeskrivning Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet (SOFS 2011:9, 3 kap. 1 ). Årligen bör det arbete som pågått för att utveckla och säkra kvaliteten dokumenteras i en kvalitetsberättelse (SOSFS 2011:9, 7 kap. 1 ). Kvalitetsarbetet i Vetlanda kommuns vård- och omsorgsförvaltning bedrivs i enlighet med SOSFS 2011:9, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Enligt föreskriften ska vårdgivare och den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Föreskriften beskriver följande områden: Processer och rutiner Systematiskt förbättringsarbete Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Dokumentationsskyldighet Kvalitetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska kvalitetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses (SOSFS 2011:9). Processer och rutiner Kommunövergripande standard Arbetet med att skapa en kommunövergripande standard för att beskriva processer har fortsatt Målet är att ta fram stödprocesser och koppla tillhörande dokument som policy, riktlinjer, rutiner, checklistor till respektive delprocess. Vård- och omsorgsförvaltningen samverkar med systemadministratör för QPR (processverktyg) i detta arbete.

5 4(13) Verksamhetsutvecklare och SAS har deltagit på en endagarsutbildning om kvalitetsledningssystem som Kommunlex AB ansvarade för. Utgångspunkten i pågående arbete med att utveckla kvalitetsledningssystemet hämtas delvis från denna utbildning. Gruppen kommer att ingå i ett nätverk för personer som genomgått utbildningen och som i sina kommuner arbetar med dessa frågor. Kvalitetssäkra processerna Arbetet med att identifiera och beskriva processer har fortsatt under Utgångspunkten för arbetet är aktuell lagstiftning och de huvudprocesser som visas nedan. Utreda behov Verkställa beslut Hantera avvikelser Målsättningen är att de riktlinjer och rutiner som tas fram kopplas till processkartor som berör respektive huvudprocess. Det arbetet har pågått under Stödgruppen i vårdoch omsorgsförvaltningens ledningsgrupp har ett uppdrag att vidareutveckla arbetet med kvalitetsledningssystem. Målsättningen gäller och innebär bland annat arbete med verksamhetsbeskrivningar under Verksamhetsutvecklare, MAS och SAS kommer att samverka med områdeschefer och personal med verksamhetsbeskrivningarna. Systematiskt förbättringsarbete Servicedeklarationer/värdighetsgarantier Nya servicedeklarationer/värdighetsgarantier har under året skapats och/eller uppdaterats inom följande områden: Äldreboende Boende för vuxna med funktionsnedsättning Trygghetslarm Demensvård Vårdhygien Hemtjänst Sysselsättning för vuxna med funktionsnedsättning Kvalitetsuppföljning vård- och omsorg Kvalitetsuppföljning inom vård- och omsorgsförvaltningen har genomförts vid två tillfällen under Uppföljningen genomförs med hjälp av enkätutskick via esmaker till samtliga områdeschefer. Enkäten skickas även till externa utförare som vi har avtal med. Uppföljningsprocessen och utformning av enkät är i ett uppbyggnadsskede. Dialog

6 5(13) med områdeschefer om utformning har gjorts Målsättningen är att kvalitetsuppföljningen ska vara samordnad med tidplan för halvårsbokslut och bokslut. Syfte med Kvalitetsuppföljning vård och omsorg: 1. att säkerställa att stöd, service och omvårdnad som bedrivs inom vård- och omsorgsförvaltningens försorg, svarar upp mot fastställda mål och förväntad kvalitet 2. att försäkra sig om att verksamheterna följer gällande lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer och rutiner. Syftet är vidare att uppföljningen ska: leda till trygghet för både kunder och vård- och omsorgsnämnd skapa kontroll och undvika överraskningar leda till lärande och kvalitetsutveckling skapa bra relationer och nytta för kunden öka patientsäkerhet och rättssäkerhet Bilden nedan illustrerar de olika kvalitetsprocesser som vård- och omsorgsförvaltningen aktivt arbetar med och som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med kvalitetsledningssystem innebär att det sker en kontinuerlig uppdatering av prioriterade processer varför de kan förändras mellan olika verksamhetsår. Öppna jämförelser Kvalitetsregister ex. senior alert, BPSD, palliativ register Avikkelsehantering SoL, LSS, HSL Inmatade uppgifter till KKIK (kommunens kvalitet i korthet) SKL Samverkan/Tillsyn interna utförare och externa utförare LOV Enkät kvalitetsuppföljning vård och omsorg, egen mätning Enkät, statistik äldreguiden, socialstyrelsen Resultat Nationella brukarundersökningen, äldre, egen kundundersökning Ledarutvecklingsprogram Chefer har en viktig roll i att förverkliga de krav som lagstiftningen ställer på kvalitet och de mål som verksamheten har. Under 2014 har förvaltningens chefer genomgått ett ledarutvecklingsprogram. Syftet med utvecklingsprogrammet för chefer i vård- och omsorgsförvaltningen har varit att utveckla och stärka chefsrollen genom att utveckla

7 6(13) individ, grupp och organisation. Målet med utvecklingsprogrammet har varit att cheferna utvecklar sin personlighet och sitt ledarskap i ett långsiktigt perspektiv, samt att få verktyg och strategier för att optimera sina egna och andras resurser och prestation i linje med kundens mål, visioner och värderingar. Målet har även varit att utveckla organisationen med värderingsstyrning som grund och att arbeta med ledarskap i ständig förändring i en verksamhet som präglas av stor självständighet och egenansvar. Utvecklingsprogrammet har innehållit ledarskapets utgångspunkter samt styrning och ledning i skillnaden mellan chefskap och ledarskap. Insikten om sitt beteende och feed-back utifrån sitt ledarskap. Att utifrån ett coachande förhållningsperspektiv fokusera på klargörande av uppdrag, roll, mandat, utvecklingsbehov samt begränsningar. Att utifrån individ, grupputveckling och grupprocesser skapa motivation. Utvecklingsprojekt hemtjänst Ett utvecklingsarbete inom hemtjänsten har påbörjats 2014 som ska leda till optimal resursanvändning och kvalitetsförbättringar både för kund och för medarbetare. Efter en genomlysning av hemtjänsten av EY (Ernst & Young) har förvaltningsledningen beslutat om ett förbättringsarbete i hemtjänstorganisationen. EY har efter en genomlysning av hemtjänsten kunnat konstatera att verksamheten driver för stora kostnader och att vi kan effektivisera genom att se över hur myndighetsbeslut tas/följs upp samt hur planerandet och verkställigheten utförs i hemtjänsten. Utvecklingsarbetet har påbörjats 2014 och målsättningen är att kunna göra en första uppföljning första halvåret Huvudfrågor för uppdraget Processkartläggning, Uppföljning av beslutade insatser, Ekonomistyrning och nyckeltal, Kvalitetsledningssystemet, Organisationsförändring i hemtjänsten Ansvarig för uppdraget är funktionschef för funktionen Myndighetsutövning och service och funktionschefen för funktion äldreomsorg/hemtjänst. Utvecklingsprojekt funktionshinderomsorgen 1 På uppdrag av vård- och omsorgschefen har PwC genomfört en mätning av stödbehov och bemanning vid bostäder med särskild service, boendestöden och de dagliga verksamheterna. Mätningarna har genomförts i mars månad 2014 och har utförts av Jard Larsson, rådgivare PwC samt funktionschef, berörda enhetschefer och två anställda i respektive personalgrupp. 1 Källa: Rådgivningsrapport, Insatser till funktionshindrade enligt LSS och SOL, Vetlanda kommun 2014, Jard Larsson.

8 7(13) De bedömningsmodeller som används har utvecklats för flera syften: för att i samband med handläggningen kunna bedöma vilken boendeform/ daglig verksamhet som kan bli aktuell för att kunna bedöma vilka personalresurser som behövs i boendet/ daglig verksamhet för att kunna göra jämförelser mellan boenden och dagliga verksamheter utifrån behov och resurser för att kunna göra regelbundna översyner av personalresurser, eftersom risk finns att personalresurser blir stationära och statiska. Beslut om åtgärder Följande åtgärdsområden beslutades av vård och omsorgsnämnden som en följd av utredningens slutsatser: att göra omdisponeringar/kompetensförändringar inom såväl daglig verksamhet som boendeverksamheten. att göra kompetensförändring inom handläggning inför beslut och uppföljning av myndighetsbeslut. att göra kompetensförändring för att utveckla kvaliteten i verkställighet av beslutade behov. att utveckla dagverksamheten i projektform under perioden Projektmedel omdisponeras inom befintlig budget. att omdisponera resurser till en central schemaplanerare för att utveckla och förbättra resursfördelning inom funktionen. att omdisponera budgetmedel för att möjliggöra handledarresurs inom funktionshinderomsorgen Sammantaget kan olika förbättrings- och effektivitetsåtgärder göras för att få uppsatta verksamhets- och budgetmål för funktionshinderomsorgen i balans. Det är angeläget att åtgärder vidtas omgående för effekt under Förbättringsresan Förvaltningen har deltagit i ett projekt som anordnats av regionförbundet. Arbetet kallades för Förbättringsresan där vi hade ett samarbete med vårdcentralen Bra Liv. Arbetet handlade om att kunder/patienter inte ska behöva åka fram och tillbaka mellan akutsjukvården och sitt hem för att få rätt vård, dvs. förhindra återinläggningar. Utvärdering Socialt Ansvarig Samordnare, SAS En heltidstjänst som Socialt Ansvarig Samordnare, SAS inom vård- och omsorgsförvaltningen har inrättas från och med Ärendebeskrivning Hösten 2013 startades ett projekt med SAS, Socialt Ansvarig Samordnare i vård- och omsorgsförvaltningen. Projekttid var Huvuduppgift för funktionen är att utveckla kvalitet inom vård- och omsorgsförvaltningen samt ansvara för avvikelsehantering för Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS). Målet med uppdraget är att säkerställa att processer och rutiner är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet så dessa förbättras och på så vis skapa en lärande organisation i socialt omsorgsarbete.

9 8(13) HR-konsult Annica Edvardsson, HR-kontoret har utvärderat projektet. Av utvärderingen framgår att funktionen som SAS behövs i Vetlanda kommun. Lagstiftningen och ett antal riktlinjer från Socialstyrelsen ställer allt större krav på vår verksamhet, som blir svåra att tillgodose utan att det finns en samordnande funktion inom den sociala dimensionen. De sociala aspekterna är lika viktiga som de medicinska, och det krävs att någon har fokus på dessa frågor. Fr.o.m har tjänsten som SAS permanentas. Funktionen ingår som en central del i vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetsledningsarbete. Funktionen bidrar även till att vård- och omsorgsförvaltningen säkerställer en neutral funktion som ansvarar för avvikelsehantering inom Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till funktionshindrade. Uppföljning avtal Funktionschef för funktion Myndighetsutövning och SAS har 2013 gått igenom förfrågningsunderlag för utförare enligt LOV och LOU och använder det i tillsyns- och kvalitetsuppföljningen med externa utförare. Det arbetet har fortsatt Samverkan/tillsyn Samverkansmöten genomförs regelbundet med samtliga externa utförare för LOV och LOU. SAS, MAS och vid behov Funktionschef för Myndighetskontoret genomför tillsyn av externa utförare enligt tidplan. Intern tillsyn Som en del i arbetet med kvalitetledningssystem ingår att bedriva tillsyn inom den egna verksamheten. MAS och SAS har ett uppdrag att strukturera och genomföra intern tillsyn med start januari Den interna tillsynen kommer att genomföras enligt rullande schema för alla verksamhetsgrenar/arbetsplatser inom vård och omsorg. Resultatet av tillsynen analyseras och ska ingå i utvecklingen av kvalitetsledningsarbetet. Avvikelsehantering MAS och SAS har uppdaterat riktlinjer och rutiner, för vård- och omsorgsförvaltningens hantering av avvikelser. Detta arbete kommer att fortgå under Personal ska rapportera avvikelser som social avvikelse, lex Sarahrapport, och avvikelser inom HSLområdet på VINNA. Installation av Life Care avvikelsehantering har genomförts december IT-stödet börjar användas av SAS i januari Life Care ger en systematisk och kvalitetssäkrad avvikelsehantering. Användandet sker med stöd av så kallat siths-kort. Det ger en hög säkerhet av användandet av avvikelseprogrammet. Avvikelser som inte bedöms som missförhållanden enligt lex Sarah/lex Maria handläggs och följs upp av SAS/MAS i dialog med funktionschefer/områdeschefer. Analys, bedömningar av vad vi kan lära av dessa avvikelser och lämpliga åtgärder görs fortlöpande under verksamhetsåret. SAS har genomfört utbildning om lex Sarah för 298 personal på 30 olika arbetsplatser.

10 9(13) Lex Sarahrapportering Under 2014 har 22 lex Sarahrapporter lämnats till vård- och omsorgsförvaltningen. 1 st anmälan ha gjorts till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Antalet lex Sarahrapporter har minskat jämfört Översikt antal rapporter enligt lex Sarah efter funktion 2014 (* jämförelse från kvalitetsberättelse 2012/2013) ÅR ÄO Boende ÄO hemtjänst FO boende/social -psyk Myndighets kontoret FO personlig assistans 2010* * * * Total Äldreboende och personlig assistans har flest antal rapporterade avvikelser. Båda områdena representerar omvårdnadsbehov med stor komplexitet vilket kan vara en förklaring till att det inträffar händelser som rapporteras, vilket är bra. Det ger förvaltningen en möjlighet att fokusera extra på dessa områden för att minimera riskerna för avvikande händelser. Den primära åtgärden vid en lex Sarahrapportering är att undanröja/avhjälpa missförhållandet/misstänkta missförhållandet. Därefter inleds utredningsprocessen för att inhämta fakta och analysera vad man kan lära av händelsen. Synpunktshantering Under 2014 har 26 olika synpunkter inkommit till vård- och omsorgsförvaltningen via kommunens synpunktshantering. Synpunkterna har i störst omfattning berört service/tjänster. Många av synpunkterna är av sådan art att de inte möjliggjort eller föranlett några åtgärder utan har i stället lett till att förtydliga och delge information om förvaltningens sätt att arbeta med och hantera aktuella ärenden. Övervägande delen av synpunkter gäller klagomål (19). Vård- och omsorgsnämnden får varje kvartal en redovisning om inkomna synpunkter. En årlig rapport lämnas till Kommunstyrelsen. Kommentar/analys Under 2014 är antalet inkomna synpunkter lika med Nio synpunkter hade inte besvarats inom 10 arbetsdagar. Fyra av dessa var anonyma. Av resultatet kan utläsas att en synpunkt som inte kräver återkoppling ibland tolkas som att den inte behöver besvaras inom 10 arbetsdagar. Detta har också blivit uppmärksammat fr.o.m då anonyma synpunkter som inte tillför något av allmänintresse eller ger 2 Källa: Årsrapport Synpunktshantering 2014, Vård och omsorgsförvaltningen ( ).

11 10(13) underlag till förbättringar inte behöver besvaras. Även bristen på kontinuitet i registrering för den som ska besvara synpunkt medför att felaktigheter kan förekomma, t.ex. att en synpunkt besvaras men inte blir avslutad. Endast fyra av under året inkomna synpunkter berör någon av förvaltningens servicedeklarationer. Den kategori som är mest frekvent är klagomål. Under 2014 har genomlysning av såväl hemtjänstens som funktionshinderomsorgens organisation och arbetssätt genomförts. Dessa har resulterat i åtgärds- och handlingsplaner som till viss del har genererat åsikter och synpunkter från såväl personal som kunder/anhöriga och allmänhet. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Personalens medverkan i alla beskrivna projekt/utvecklingsarbete har central betydelse för att nå de mål som har satts upp i de olika utvecklingsområdena. Därför är dialog och samverkan över professionsgränser av görande för att bli framgångsrika. Phoniro Care (tidigare Mobipen) Phoniro Care är infört inom alla områden i hemtjänsten, Österliden och Tomasgården under Övriga äldreboenden har infört Phoniro Care under 2014 enligt plan. Ekebogården återstår och införande är planerat första halvåret Rekryteringsplanering Ledningsgruppen har identifierat svårigheter att rekrytera flera yrkesgrupper inom förvaltningens verksamhetsområde. Mot bakgrund av detta har en arbetsgrupp fått i uppdrag att ta fram ett underlag för rekryteringsplanering. I en handlingsplan har gruppen identifierat fyra områden som är viktiga. Före rekrytering, pågående rekrytering, introduktion och avslut. Handlingsplanen ska följas upp i januari HRkonsult, funktionschef, kommunikatör, områdeschef och SAS har ingått i gruppen. Esterhverksamhet Det har visat sig att det finns ett behov av att utöka tjänsten för att frigöra tid till ytterligare utveckling och förankring av det Estherarbete som sker på lokal nivå inom vård- och omsorgsförvaltningen i Vetlanda kommun, inte minst inom funktionshinderomsorgen. Tjänsten som Esthersamordnare utökas till en omfattning på 50 % under en testperiod på sex månader för att därefter utvärderas. Under året har tre personal inom vård- och omsorgsförvaltningen genomfört utbildning till Esterhcoach. Under 2014 fokuserade Esther-nätverket bland annat på: Ledningskraft, Bättre liv för sjuka äldre. Involvering av seniorer i utvecklingsarbete Fokuspatient arbete Mobilt geriatriskt team 3 Källa: Verksamhetsberättelse Esther 2014

12 11(13) Internationell spridning bl.a. till Nederländerna Höjdpunkt 2014 BBC gjorde ett reportage om Esther och CNN utnämnde Esther som en av de coolaste innovationer i världen. ÄBIC/IBIC fortsatt arbete Utbildning i ÄBIC/IBIC för handläggare vid myndighetskontoret har genomförts under Förvaltningen har fått prestationsersättning för genomförd utbildning för processledare. Vård- och omsorgsnämnden har fattat beslut om att införa ÄBIC/IBIC modellen i verksamheten. Nationella undersökningar Öppna jämförelser Hemtjänsten i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten Syfte med indikatorn Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av hemtjänsten. Undersökningen av äldres uppfattning är en totalundersökning. Samtliga personer med biståndsbedömd hemtjänst som rapporterats av kommunen till Socialstyrelsen har tillfrågats. Frågeformuläret har i viss utsträckning (20 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. 93 procent svarar att de sammantaget är mycket eller ganska nöjd medhemtjänsten 2014 (vägt medeltal för riket var 89 procent). Vetlanda behåller samma ranking (70/285) som Särskilt boende i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende Syfte med indikatorn Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av sitt äldreboende. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. 92 procent svarar att de sammantaget är mycket eller ganska nöjd med sitt äldreboende 2014 (vägt medeltal för riket var 83 procent). Vetlanda har ranking 17/262 och har förbättrat detta resultat jämfört Hela undersökningen finns på vetlanda.se/äldreomsorg/kvalitet och jämförelser. 4 Källa: Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Henrik Ahlgren, Kommunal utveckling

13 12(13) Brukarundersökning Särskilt boende Undersökningen genomfördes under mars till och med maj månad. Samtliga personer, 65 år och äldre, som den 31 december 2013 hade hemtjänst minst 2 timmar per månad eller bodde på särskilt boende har fått möjlighet att besvara en enkät. Syftet med undersökningen är att kartlägga de äldres uppfattning om sin vård och omsorg. Resultaten används för jämförelser mellan kommuner och verksamheter och som underlag för utveckling och förbättring av vården och omsorgen om de äldre. I Vetlanda svarade 284 personer, vilket är 65,4procent av de tillfrågade. Fördelningen hos de svarande var 70 procent kvinnor och 30 procent män. 79 procent är 80+ och 21 procent i åldern 65 till 79 år. De fem frågor där andelen positiva svar är högst Får bra bemötande från personalen = 98 procent Är sammantaget nöjd med hemtjänsten = 93 procent Känner förtroende för personalen = 91 procent Personalen kommer på avtalad tid = 90 procent De fem frågor där andelen positiva svar är lägst Har lätt att träffa sjuksköterska vid behov = 75 procent Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål = 65 procent Har lätt att få träffa läkare vid behov = 63 procent Kan påverka vid vilka tider man får hjälp = 62 procent Besväras inte av ensamhet = 38 procent Hela undersökningen finns på vetlanda.se/äldreomsorg/kvalitet och jämförelser 5 Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014

14 13(13) Slutsatser och fortsatt systematiskt kvalitetsarbete Vård- och omsorgsförvaltningen har under 2014 genomfört två genomgripande utredningar, inom hemtjänst och inom funktionshinderomsorgen. Arbetet med de utvecklingsförändringar som utredningarna kom fram till har startat Det arbetet kommer att vara en central och viktig del i dessa funktioners arbete med kvalitet under Ledarskap utmanas i en verksamhet som präglas av stor självständighet och egenansvar. Ledarskapsutvecklingen som startats 2014, med målet att utveckla organisationen med värderingsstyrning som grund och att arbeta med ledarskap i ständig förändring, får anses som en viktig investering i ett pågående arbete med kvalitetsledningssystem. Avvikelsehanteringen har utvecklats från att personal rapporterar på papper och skickar med internpost till att nu rapportera direkt på Vinna och med en bestämd mottagare. Analyser och åtgärder sker i dialog med funktionschefer/områdeschefer. Det innebär att förvaltningen kontinuerligt kan göra förändringar i processer i verksamheten som gör att missförhållanden/misstänkta missförhållanden kan undanröjas och minimeras. Under 2014 har SAS genomfört utbildning om lex Sarah för 298 personal på 30 olika arbetsplatser. Det finns anledning att reflektera över nuvarande struktur för servicedeklarationer. När man går igenom de som finns på vetlanda.se så ser man att de varierar i detaljeringsnivå. Några är på funktionsnivå och andra är på arbetsplatsnivå. En översyn av nuvarande servicedeklarationer kan vara värdefull för att bestämma vilken detaljeringsnivå de bör hålla. Det bör också framgå senaste uppdateringsdatum. I de nationella brukarundersökningarna för hemtjänst och äldreboende får vård- och omsorgsförvaltningen generellt höga nöjdhetsvärden. I öppna jämförelser för hemtjänst behåller Vetlanda samma ranking som För området äldreboende har rankingen förbättrats jämfört Frågeområden i brukarundersökningen där andelen med positiva svar är lägst får bli en indikator på vikten av fortsatt aktivt kvalitetsarbete. Peter Sjöstrand SAS