Samrådsmöten 17 och 18 mars 2008

Transkript

1 Vägverket Konsult Affärsområde Nord Box UMEÅ Storgatan 60 Telefon: Fax: Texttelefon: Leif Wiklund Umeå Direkt: Mobil: PROTOKOLL Datum: Beteckning: F07-896/SA20 Norrbotniabanan Järnvägsutredning JU 160 Södra Gäddvik-Luleå Samrådsmöten 17 och 18 mars 2008 Samrådsmötena genomfördes som Öppet hus i Kulturens Hus, Luleå, mellan kl och båda dagarna. Fyra presentationer av projektet hölls för allmänheten, kl och båda dagarna. Efter presentationerna gavs tillfälle till att ställa frågor och framföra synpunkter. Skrivtolk för vuxendöva och hörselskadade fanns vid presentationen den 18 mars. En barnhörna med aktiviteter fanns på Öppet hus. Presentationerna hölls av Tomas Gustafsson och Malin Fahller från Banverket, Anders Bylund från Luleå kommun och Thomas Sällström från Vägverket Konsult. Ytterligare personal från Banverket, Luleå kommun och Vägverket Konsult fanns på plats under Öppet hus. Från allmänheten deltog 17 mars kl personer varav 25 kvinnor 17 mars kl personer varav 9 kvinnor 18 mars kl personer varav 34 kvinnor 18 mars kl personer varav 11 kvinnor Minnesanteckningarna sammanfattar presentationerna och de frågor och synpunkter som framfördes. Anteckningarna fördes av Leif Wiklund, Vägverket Konsult F07-896/SA20 1(9)

2 PRESENTATIONER Tomas Gustavsson, utredningschef och projektansvarig för Norrbotniabanan, Banverket. TG berättar om Norrbotniabanans funktion som järnväg för både person- och godstrafik och dess förväntade stora samhällsnytta. Norrbotniabanan är med Banverkets definition den nya järnvägen mellan Umeå och Luleå. TG vill föregripa den ofta ställda frågan om varför Banverket planerar när det inte finns pengar till byggandet. Det är osäkert när det kan bli byggstart. Det är en lång planeringsprocess. Nu gör man klart de utredningar som påbörjats. Sedan måste det komma politiska beslut för att fortsätta planeringen och för att banan ska byggas. Anders Bylund, Stadsbyggnadskontoret, Luleå kommun. AB inleder med att säga att Luleå kommun är mycket positiva till Norrbotniabanan men har inte tagit ställning till alternativ. Luleå kommun har en vision/framtidsbild av Luleå år 2050 med ledorden Attraktiv, Karaktär och Hållbar. Hållbar delas in i Social, Ekonomisk och Ekologisk hållbarhet. Norrbotniabanan är en viktig del i Luleås framtid. Banan ger möjlighet till hållbara resor och transporter. Ett projekt i denna storlek ger framtidstro för invånarna och näringslivet. Järnvägen påverkar Luleås karaktär, på skilda sätt i de olika alternativen, och kommer att medföra ändrad markanvändning längs banan. Malin Fahller, utredningsledare för järnvägsutredning JU 160, Banverket. MF beskriver planeringsprocessen för järnvägar. Nu är vi i utredningsskedet och ska välja en korridor, inom vilken järnvägen sedan ska detaljprojekteras. Valet görs i maj-juni När Banverket väljer alternativ tittar man på olika aspekter; funktion, miljöpåverkan, intrång och ekonomi (anläggningskostnader och samhällsekonomi). Norrbotniabanan är en del i ett större transportsystem, inom landet och med koppling till andra länder. Banan kommer att bli av stor vikt för både gods- och persontransporter. Persontransporterna kan bli särskilt viktiga i ett regionalt perspektiv. Viktiga utredningsfrågor är - genomgångslösning/säckstation - passagen över Lule älv - resecentrum - godstrafiken - samordning med kommunens planarbete F07-896/SA20 2(9)

3 MF visar tidplanen för utredningen. Nu befinner vi oss i samrådsskedet och möjlighet finns för att ha synpunkter och påverka projektet. Nästa formella tillfälle blir i januari 2009, vid utställningen. Banverket tar dock emot synpunkter när som helst. I maj-juni väljer Banverket alternativ, i utredningens slutrapport. Thomas Sällström, uppdragsansvarig hos Vägverket Konsult. TS beskriver arbetet med utredningen. Från förstudien fördes ett utredningsområde vidare till utredningen. TS visar en del korridorer som valts bort redan under förstudien, med motiv till bortval. Genomgång av viktiga miljöintressen i utredningsområdet samt hur förstudiens utredningsområde anpassats under arbetet. TS visar de korridorer som finns med i samrådshandlingen. Det är en västlig korridor, som går längs E4 och Bodenvägen mellan Södra Gäddvik och Luleå C, och en östlig korridor, som går från Södra Gäddvik mellan Bergnäset och Kvarnträsket, passerar Luleå flygplats och går via bro eller tunnel till norra sidan av älven och vidare till Luleå C. Den östra korridoren delas i tre alternativ för passagen av älven, via Gråsjälören, Hamnholmen resp. Sandön. Korridorerna visas på karta samt som filmer ur en s.k. VR-modell, som visualiserar en tänkbar sträckning inom varje korridor. Alternativa möjliga lösningar på broar och tunnlar i de olika alternativen beskrivs. Fritidsbåtar kräver 22 m segelfri höjd, kommersiell sjöfart kräver 43 m segelfri höjd. TS visar exempel på ett resecentrum som kan bli aktuellt vid Luleå flygplats och avslutar med en översikt över kostnader i de olika alternativen. Tomas Gustafsson och Malin Fahller avslutar presentationen med hemläxan : Norrbotniabanan medför - halverade restider för persontrafiken och - minskade godstransportkostnader med ca 30%. FRÅGOR EFTER PRESENTATION 1 F: Vad säger kommunen om alternativen? S: Har inte tagit ställning. Kommunen är samrådspart och lämnar samrådsyttrande i maj. Kommer troligen att förorda ett enda alternativ. Kommunen jobbar i samförstånd med Banverket och är positiv till banan F07-896/SA20 3(9)

4 F: Har ni tittat på en rundslinga vid Luleå C, i det västra alternativet. Slipper lång bro. S: En säcklösning påverkar alla tåg på den gemensamma sträckan. Vi har inte tittat på rundslinga. F: Det finns ju en rundslinga på SSAB? S: Ja, med mycket snäv radie och endast för malmtrafiken. F: Är inte tunnlar ett starkt alternativ i öst-alternativen? S: Jo, de är intressanta. Men dyra kr/meter för bergtunnel och 1,5 miljon/meter för sänktunnel. Det är önskvärt med genomgående trafik men inte till vilket pris som helst. Samarbetet med kommunen är viktigt när man diskuterar t.ex. Luleås framtoning som sjöstad och vilken båttrafik vill man ha till centrum. F: Vad innebär de 30% som skulle sparas i transportkostnader? S: Jämfört med dagens godstrafik på Stambanan, hundratals miljoner kronor per år. Inte klarlagt med fördelningen, det kan vara både industrin, transportföretagen, kunderna. F: Vad blir det för pay-off-tid för projektet? S: Det ser bra ut ur samhällsekonomisk synpunkt. En satsad krona ger en krona tillbaka. Banverket räknar med 60 år i sina samhällsekonomiska beräkningar. Synpunkt: Tycker inte man ska lägga så stor vikt vid kostnaden. I Stockholm får byggprojekten kosta vad som helst. F: Vad säger Vägverket om projektet? I Gäddvik väntar man på besked om det blir någon ny väg som avlastar väg 616. S: Vi samråder med Vägverket, men vet inte än hur de ställer sig till alternativen. F: Om allt går bra, när kan man åka med tåget? S: Byggstart kan bli beroende på finansiering, klart FRÅGOR EFTER PRESENTATION F07-896/SA20 4(9)

5 F: Ryms all trafik på enkelspår? S: En del godstrafik blir kvar på Stambanan. Det blir mötesstationer på Norrbotniabanan. Kapaciteten ska räcka till de ca 60 tåg per dag som man räknar med. F: Hur mycket trafik är det på getingmidjan i Gamla Stan i Stockholm, som jämförelse? S: Inte säker, tror per dygn. F: Är det planerat för farligt gods på Norrbotniabanan? S: Visst kommer det att gå farligt gods. Det finns redan idag, både på väg och järnväg. Vi anser det vara säkrare på järnväg. F: Flygbränslet till Kallax? S: Det vet vi inte, det är transportören som väljer transportsätt. F: Finns en väg med i tunnelalternativet via Sandön? S: Banverket utreder ingen bilväg till Sandön. Kommunen utreder en gång- och cykelförbindelse till Sandön. Biltrafik är inte aktuellt. F: Finns tunnel i alternativ OSS? S: Ja. Den blir lika lång som bron, och lika dyr. F: Ingår inlösen av hus i kostnaderna? Vilket alternativ påverkar bebyggelse mest? S: Det ingår inte i de kostnader som vi visat här. Men det ingår i kalkylen för hela projektet. Det är svårt att beskriva påverkan när vi har breda korridorer. I alla alternativ kommer några att bli påverkade. F: Genomgångslösningen ser attraktiv ut med påverkar Kallaxheden. Känner vi till natur- och upplevelsevärdena på Kallaxheden? S: Vi har det underlag vi fått från länsstyrelse och kommun, som vi haft möten med. Vi tittar inte på detaljer i detta skede men tar gärna till oss kompletterande kunskaper. FRÅGOR EFTER PRESENTATION F07-896/SA20 5(9)

6 F: Varför har man valt bort en sträckning söder om Kvarnträsket och under eller sydöst om landningsbanan? S: Det är avfört under förstudieskedet. Vi har tittat på det en gång till i utredningen också, i dialog med flygmyndigheter. Stora svårigheter att bygga under flygplatsen med pågående flygtrafik. Försvarsmakten säger också nej. Lång och dyr tunnel söder om Kvarnträsket. F: Varför ska resecentrum ligga vid Luleå C? Det borde ligga på något lämpligare ställe. S: Banverket och kommunen planerar resecentrum vid Luleå C. Att lägga resecentrum någon annanstans innebär transporter mellan detta och stadskärnan. De flesta vill till centrum, en stor fördel med järnvägen. F: Det går mycket gods till SSAB m.m. med trafik förbi Luleå C. Kommer dessa spår att finnas kvar? S: Det kommer att finnas kvar. Utredningen tittar på hur man kopplar godstrafiken till den nya järnvägen, från SSAB söderut t.ex. F: Det är bra med resecentrum i centrum. Norrbotniabanan presenteras som godsprojekt, med persontrafik som bonus. Det blir mer gods genom Luleå centrum, är det bra? Hur ser stan ut på längre sikt, 2050, är Luleå C ett självklart stationsläge? Storheden har uppstått på 20 år. S: Var det någon konkret fråga? Vi tar till oss synpunkterna. Vi har tittat på tunnel under centrum för persontrafik i förstudien. Banan måste fungera för både gods- och persontrafik. En separat godsjärnväg är inte tänkbar. F: Hur hög måste en lyftbro vara? S: Man ska inte behöva lyfta för fritidsbåtar. Bron måste då ungefärligen ha m segelfri höjd i sänkt läge och kunna lyftas ca 20 meter till. F: Gör projektet billigare genom att ta bort de östra alternativen som får för stora konsekvenser. Gör inte om samma misstag som söderut, Hallandsåsen. S: Kostnaden är en viktig faktor när vi väljer alternativ. Men även andra faktorer spelar roll. Det är större osäkerhet i östra alternativen. Vid Hallandsåsen försöker man bygga bort samma problem som Stambanan utgör, krokig och backig järnväg F07-896/SA20 6(9)

7 F: Vi är många som har fritidshus. Har ni räknat på hur många hushåll som berörs? Hur ska kommunen kompensera? S: Vi är medvetna om att några kommer att bli berörda. Vilka vet vi inte, det beror på vilket läge inom korridorerna som väljs. FRÅGOR EFTER PRESENTATION 4 F: Blir det dubbelspår i östliga alternativ? S: Nej, bara längs befintlig järnväg i västra alternativet. F: Hur många tåg går till Luleå idag? S: Ca 50 per dag. F: Kommer alla tåg att gå till Luleå C? Både gods- och persontåg? S: Beror på lösning. I de östliga kommer de flesta att gå genom stan utom tåg till/från Svartöns industriområde och söderut. Malmtrafiken finns kvar. En del tåg kommer att välja Stambanan, men det blir mer trafik genom centrum. I västligt alternativ kan genomgående gods passera förbi stan, men allt till SSAB går genom stan. F: Ni har inte berört växthuseffekten. Bussarna längs kusten kommer att försvinna. S: Helt riktigt, banan är bra för miljön i ett stort perspektiv. F: Hur mån är man om hållplats vid flyget? S: Vi har indikationer på att det är en viktig målpunkt, men Banverket har inte tagit ställning. De östliga alternativens största effekt är genomgångslösningen, kopplingen till flyget är ett mervärde. F: Hur fungerar tunnlarna och var börjar/slutar de? S: Det har brister för godstrafiken, svårt att få bra koppling till godsbangården. Det gäller också broarna, särskilt de höga. De börjar vid Lulviken och slutar vid värmeverket/svartöbergets NV sida. F: Ni ska titta på enskilda intressen efter valet av korridor. Hur vet ni att summan av de enskilda intressena inte motiverar en annan korridor? Kan man ändra sig? S: Helt riktigt att vi tittar på allmänna intressen nu. I miljökonsekvensbeskrivningen tittar vi också på t.ex. buller, som är ett enskilt intresse. Vi bedömer hur många som berörs, men inte precis vilka. Vi försöker beskriva den maximala påverkan inom varje korridor F07-896/SA20 7(9)

8 Man kan göra omtag, men får vi inte järnvägsplanen fastställd får vi börja om från början. I tillåtlighetsprövningen, som görs efter utredningen, prövar regeringen om Banverket valt alternativ på sakliga grunder. F: Hur väger man olika intressen mot varandra? S: Det är en mycket komplex fråga. Den samlade bedömningen som görs i slutskedet är en metod att göra avvägningarna. Det får större genomslag om organisationer yttrar sig än enskilda. På så sätt kan flera enskilda bli ett allmänt intresse. F: Regeringen ger tillåtlighet och anslår pengar. De kommer att lita på Banverket. Det är tättbefolkat längs järnvägen och blir stor miljöpåverkan med buller. S: Vi kommer att ta fram ett PM för bullerpåverkan i MKB:n. Banverket har riktvärden för buller att hålla sig till. F: När miljöförstöringen ökar sjunker taxeringsvärdena. Det påverkar folk personligen. S: Det kan också bli en konsekvens att man får lägre ljudnivåer eftersom vi vidtar skyddsåtgärder när vi bygger nytt. Maximala ljudnivåer kommer att bli lägre med en modern järnväg. Ekvivalenta ljudnivåer ökar förmodligen då det blir fler tåg. F: Måste man gå genom stan. Kan man inte gå runt hela stan, med resecentrum i Kallax? S: Då förlorar man huvudsyftet med järnvägen. Folk vill till centrum, inom 1-2 km från bostäder/arbetsplatser. F: Hur många bor i centrum jämfört med områdena runt omkring? Det är inte längre till en station på Storheden för många? Hur viktig är en station vid Luleå C för Luleå kommun? S: Se förra svaret. Vi tittar också på hela transportsystemet, inte bara Luleå stad. Vad tror ni Piteborna tycker om att ta tåget till Storheden? F: Man vill nog till centrum. Kan det bli för trångt på järnvägen genom Luleå i framtiden? S: Vi gissar att trafiken kommer att öka mer än vad vi räknat med. Vi måste titta på hur mycket tåg det ryms på banan i stort. F: Hur blir det med tågen till Boden? Pendeltåg? F07-896/SA20 8(9)

9 S: Vi kan inte svara för dem som kör tågen, men Länstrafiken tror att många tåg kommer att gå vidare till Boden i ett östligt alternativ. Vid protokollet Justeras Leif Wiklund Malin Fahller F07-896/SA20 9(9)