Processutvärdering 3

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Processutvärdering 3"

Transkript

1 Processutvärdering 3 sep-11 Tar vi tillvara nya kunskaper och idéer som vi får genom kompetensutveckling? Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna? N En förvärvad kunskap kommer till sin rätt i själva arbetet och genom samtal inom personalen. Diskuterar gemensamt på konferenser och ser om vi kan använda oss av det i verksamheten. Vi diskuterar på möten om vi ska använda några av de praktiska arbeten med brukarna tar till vara de nya kunskaperna och använder det på arbetet med brukarna delvis, men vi kan bli bättre. Genom att ta upp dessa ider på onsdagsmöte och testa hur de går efter att man fixat en skattningsschema Exempelvis kan förhållningssätt/bemötande förändras när man får bättre insikt i vilket stöd som brukarna egentligen behöver. Många gånger har det blivit riktiga "aha" upplevelser när man varit på fortbildning och sen kommer tillbaks och omsätter kunskaperna i praktiken. Exempelvis förhållningssätt till personer som börr åldras har vi märkt att det varit värdefullt att få nya kunskaper kring eftersom vi har en del brukare som inte riktig klarar lika mycket som tidigare. Vi ser personen och dennes förändrade behov på ett annat sätt idag. Vi diskuterar mycket, men hur mycket ser vi i det praktiska arbetet? här behöver vi en tydlig struktur i hela verksamheten för att implementera och föl upp så att det inte bara blir diskussioner. När man varit på ett utbildningstillfälle alltid diskutera med sina kollegor,ställa frågan; hur kan vi använda oss av detta i vår verksamhet. Mer diskussioner om vad som man lärt sig på utbildningar har förbättrat för brukarna brukarfokus har blivit bättre med mer kunskap. Vi har ex ändrat rutiner för att få en bättre balans mellan aktivitet och vila och vi har ändrat matrutiner för att må bättre genom hela dagen. Genom att vi lär av varandra de kunskaper som vi fått genom Carpe. Bemötande är en viktig fråga och den hålls väldigt aktuell i Carpe och på arbetsplatsen. Att samtala ofta om etiska frågor så att bemötandet i alla möten blir på en proffesionell nivå. Dokumentation har blivit bättre och det skyddar de boende. Förhållningssätt och bemötande har blivit bättre men kan bli ännu bättre. ökad förståelse för olika situationer under arbetsdagen.

2 Genom att lyssna på kollegorna på personal konferenser, titta i Utbildningspärmen. Vi får säkerhet i vad vi gör, eftersom vi har fått nu underlag i olika delar av vårt arbete. Det som vi har lärt oss poppar upp här och där vid olika tillfällen i arbetet, vilket ger oss nya och bättre arbetsmetoder. Ser vi att kunskapen tillgodoser en brukares behov planerar vi in det i genomförandeplanen och i det individuella aktivitetsschemat. Har också gett underlag för kreativa diskussioner i personalgruppen. Ökad kunskap ger ökad förståelse Trygghet i arbetet. absolut. Bäst blir det om man tar det direkt.. vi försöker Vid planering för utveckling av verksamheten för enskilda brukare eller fördjupad kunskap som angår enskild. Det som kan passa i vår verksamhet har diskuterats på möten och sedan har vi prövat och sett om det fungerar i praktiken. Delar med till andra assistenter av den nya kunskapen på team möten och APT möten. Genom att alla utbildningar delges i grupp och disskuteras får all personal del av nya kunskaper.det märks att all personal har blivit säkrare och lugnare i arbetet med boende. Vi diskuterar det i arbetsgruppen och försöker förankra det i den innan vi överför det i det dagliga arbetet. Det blir automatiskt att personer som varit på utbildning eller någon föreläsning tar upp det man lärt sej på våra möten och i arbetet. Genom att prata med varandra och att ändra i tex. dagrutiner. Genom att utföra arbetet med den nya kunskapen i bagaget. Ambitionen finns professionen blir tydligare och främr ett gemensamt förhållningssätt., varje person som på deltagit i Carpe blir som en kunskapsbank som vi kan fråga när det dyker upp något som vi ska lösa. Allt vi lärt oss går naturligtvis tillbaka till brukarna i den mån det finns rätt kunskaper. Vi diskuterar i personalgruppen och är det någon som har kunskaper i området vi diskuterar så är ju det en stor hjälp för att berika vår verksamhet med brukarna. Genom att använda nyvunna kunskaper i det dagliga arbetet Vi pratar om det och provar om det fungerar. Mycket genom bemötande frågor. Det har hänt att man hämtat något praktiskt från Klara Mera som man omsatt i verkligheten.

3 Absolut, man sporrar varandra. Små "carpenätverk" har skapats i Facebook. Bra när två kan gå från samma grupp. Vi ändrar på rutiner eller lägger upp nya, eller kanske till och med börr med något som vi fått inspiration till. Vi har nytta av kunskaperna vid planering och dokumentation samt bemötande. det gör vi På det visset vad vi har lart oss. JA VI ANVÄNDER OSS AV KUNSKAPEN, DET UNDERLÄTTAR ARBETE, N, inte fullt ut. Omsätter detta i arbetsrutiner Vi diskuterar och delger på arbetsplatsträffarna. Vi kan då komma överens om t ex nya rutiner mm. pratar och diskuterar och kommer överens om ev nytt arbetssätt och förhållningssätt. inte fullt ut men omedvetet arbetar man efter det nya man lärt sig och man blir säkrare i sitt arbete Om vi inte diskuterar blir det svårt att omsätta i verksamheten, och leder bara till individuell utveckling. Å andra sidan leder all kompetensutv. till att personer lägger fram nya idéer och tankar. Till viss del. Nya idéer och tankar provar vi och utvärderar dem efter ett tag. Kan stimulera till nytt tänkande, nya rutiner. Vi diskuterar och tänker även kritiskt och köper inte allt. Vi försöker förbättra verksamheten genom att använda oss av nya kunskaper/rön efter gemensamma beslut tagna på möten. Problemet är att många gånger brister vi med uppfölningen, vilket gör att allt lätt rinner ut i sanden om det inte finns en eldsjäl som hela tiden tar tag i det. Absolut. Kan ofta vara svårt att sätta fingret på men de diskussioner som alltid följer med redovisningarna leder till större samsyn avseende arbetsmetoder och förhållningssätt. Mer konkreta kunskaper speciellt avseende kost och hälsa har däremot på ett tydligare sätt kunnat omsättas i praktiken. Vi har fått många nya ideer, reflekterar mer över hur vi arbetar. Vi försöker föl med i utvecklingen och lära oss nya saker, det har ökat arbetsglädjen. Vi har fått bekräftelse på att det gör vi gör är bra. Vi har bört med samtalsmattan.

4 till viss del nya rutiner, prova på. Praktiserar det i vårt dagliga arbete. Vi försöker påminna varandra om man ser att någon glömmer bort sig. Om det är något som vi bedömmer kan vara något i vår verksmahet provar vi att praktisera det arbetssättet eller tankesättet. Ibland har vi brustit i att förmedla nya kunskaper. Vi måste arbeta fram en tydlig struktur hur vi gör det kontinuerligt. Lägga in mer diskussioner och utbyte av erfarenheter på personalkonferenser. Känns som vi fått igång mer diskussion och en ökad medvetenhet i coh med vårt deltagande i Carpe. Det är säker också andra faktorer som också hjälp till i det avseendet. Fått en öppnare dialog och en ökad medvetenhet i arbetsgrupperna och funktionsnedsättningar och de konsekvenser det för med sig. Utifrån nya infallsvinklar o ny kunskap diskutera o reflektera runt olika problemlösningar Ibland. Enskild hab ass använder oftast sin kompetens till "sin" brukare. Vi behöver bli bättre på att sprida kunskaperna. Hittar nya arbetssätt genom ökad kunskap, med dokumentation bl.a. Vi har även varit på studiebesök i en annan kommun, tack vare kontakt under en utbildning. Apt, försöker anpassa kunskaperna efter just min kund, information till varandra och till kunden, inspirerade att göra ett bättre arbete genom kunskap och utveckling, omsätta kunskaperna i praktiken.., genom att återberätta och använda sig av ny kunskap. Rekomendera bra kurser, så fler har samma kunskap. det gör vi i våra arbetsgrupper Ny kunskap leder till nya insikter som används i arbetet för att förbättra. Det är viktigt att hålla diskussioner levande gällande utvecklings frågor i arbetet. Genom bättre bemötande och förståelse gentemot brukarna och deras anhöriga. genom att justera våra arbets rutiner i samråd med brukaren Det tycker vi att vi gör. Alla har ett eget ansvar att i det dagliga arbetet försöka utveckla verksamheten. Personalgruppen är öppen för nya ideér och fortlöpande diskutioner om hur vi arbetar., det försöker vi göra. Genom att reflektera över det vi lärt oss och blir mer proffesionella i våran yrkesroll.

5 absolut svarar alla Delvis Alltid Ibland och ibland inte. Delvis Nej, det faller lätt bort. det som passar, absolut! Kontaktpersoner tar med det i planeringen av arbetet med kunden. Genom processen som sker med tankeverksamhet, tänka nytt, tänka annorlunda,tänka utanför boxen, lyssna på varandra, erfarenhetsutbyte. Större insikt i hur viktigt det är med samarbete och rutiner i det dagliga arbetet Provar andra metoder. En del personal har blivit nyfikna på kollegornas kurser så de har själva tagit kontakt och bett att få information om deras kurs. Ett annat exempel som vi skulle vil lägga till är att: när en personal nu i våras gick en kurs i att arbeta med Samtals matta, så blev fler intresserade att vil gå samma kurs, och nu väntar vi bara på att den kursen ska komma igen. Svårt att svara på I den egna gruppen kan nya kunskaper användas. Den enskilde som har gått på föreläsningar och kurser kan använda sig av ny kunskap. Lyfter i grupp vid konferens och gemensamt ser vad vi kan använda i vår verksamhet diskuterar i gruppen och om vi är överens så tillämpar vi det i det dagliga arbetet med brukarna Det är här det märks indirekt fgenom att kunskaper tas upp i situationen om tex. dokumnettion inte är objektiv utan man skriver värderande och har egna åsikter så kan det tas upp i situationen och vi ändrar rutinen.när det gäller arbetssätt, förhållningssätt och metoder kommer de nya infallsvinklarna upp också dem i situationen, i diskussioner på möten och i reflektioner kring de bodne. Därmed tas de nya kunskaperna skapas. Det kan konkret leda till nya mål för den boende. Det är vi bra på. Vi ger konstruktiv kritik till varandra, tips och råd i det praktiska arbetet med barnen, som någon har lärt sig på en kurs. För få kurser vänder sig till vår kategori av verksamhet och kurserna har tyvärr inte ändrat vårt sätt att arbeta i nämnvärd omfattning. Genom att i vardagen ha en inställning att vi i arbetet kan ge varandra tips om det vi lärt oss samt själva våga fråga en kollega om vi är osäkra. Det kan ske på olika sätt beroende på vad det är. Det kan vara kunskap som man fått som gör att man ändrar arbetsmetoder och bemötande. Det kan var kunskap som man fått ex dokumentation som berör alla i gruppen var o en känns det så men svårt att implementera i gruppen Man har lättare att känna igen sig i situationer.känns också som man då kan avdramatisera sig i knepiga situationer. vi implementerar nya kunskaper i verksamheten. Exempelvis genom att pröva nya hjälpmedel och nya förhållningssätt.

6 i mesta fall vi diskoterar de frågarna som gäller våran målgrupp i arbets gruppen och försöker föl de.. Verktygen vi får väver vi in i olika arbetssätt, man påverkas i det dagliga arbetet, ibland är det en bekräftelse på det man redan kan. Genom att i vissa fall använda oss av den teoretiska kunskapen praktiskt. prövar olika ideer. ser i nya banor. Änvänder tips och ideer man fått av andra deltagare och föreläsare på kurser delger varandra kommer med tips och ideer vi gör så gott vi kan En del! Om något verkar bra tipsar/testar vi varandra om nya metoder man diskuterar kunskapen man fått i gruppen och kollar om det är nåt man kan använda. Om så är fallet så gör man en uppföljning och utvärdering senare. Vi köpte in boken av Bo Heljskov Elvén efter hans föreläsning. Försöker ha en studiecirkel utifrån den. Beroende på kurs- genom diskussioner med varandra i arbetsgruppen, som sedan visas och arbetas tillsammans med brukarna. I arbetet med omsorgstagarna, exv sociala berättelser, checklistor, planeringsarbeten mm, absolut, men det skulle kunna bli ännu bättre. Framförallt genom ökad förståelse för våra brukare samt mer professionellt/medvetet förhållningssätt, men även genom att vi prövar olika saker genom att pröva nya rutiner och skapa nya mål för brukarna. delar med oss i det dagliga arbetet väver i det i dagliga rutiner och kommunicerar med varandra det försöker vi att göra till viss del Vi använder oss den nya kunskapen när vi är hos brukaren. Vi påminner varandra om vad vi lärt oss på kursen eller föreläsningen. Vi jobbar på det Genom att ge utrymme och stötta varandra., mestadels I de flesta fall är det nya arbetsmetoder som skapas. Förbättring av arbetets struktur och en tydligare pedagogik. Delger varandra relevant information och försöker applicera på vår egen verksamhet. Har lett till bla nya hjälpmedel utvecklat kognitivt stöd mm. Till viss del, dokumentationsutb. gav en del tips. Att åldras med utv.störning har gett en kunskap som vi har nytta av inom troligtvis snar framtid.

7 Utbildningar som är direkt inriktade ger mer. Man får mer förståelse för olika problem och kan hantera dem bättre. Att ta tag i problem direkt. Men även starta nya arbetsuppgifter när man får idéer. en del I pklanering samtal, när vi ska ha en ny schema eller rutin förändringarna. Genom att diskutera och dela med sig sina kunskaper och erfarenheter i kundgrupperna Genom att diskutera och dela med sig sina tankar och ideer i sin grupp. Absolut. Kunskaper och idéer blandas med handledning och de behov brukarna har. De vi lär oss bearbetas ned till individformat. i handledning utvärderas de nya medtoderna, så att vi vet om de fungerar., ibland Främst genom ökad reflektion kring bemötandet av brukarna samt genom hjälpmedel. Absolut, men mest för den som själv har gått utbildningen. genom genomförande planer, eller nya tips och ideer Vi brister lite här. Men några saker via kurser och föreläsningar har vi lyckats omsätta i praktik. När en förändring i rutiner görs skrivs detta in i vår rutinpärm med hänvisning till genomförandeplan.. Det finns bl.a. exempel på rena ips som fåtts på kurs som man redan har bört använda till en brukare. något, vi försöker vi pratar om kunskaperna och försöker tillämpa dom i praktikenpå ett användningsbart sätt Vi testar nya saker och anpassar det för brukarens behov så långt det är möjligt. egna erfarenheter som vi bidrar med i det dagliga verksamheten, ofta Vissa föreläsningar är ju mer "praktiska" t.ex. berättade flera att föreläsningar runt mat och hälsa var lätt att ta till sig och att sedan komma tillbaka till jobb och ändra på saker. Vi delar med oss av våra kunskaper, tar upp om de är problem på p-möten, handledningar. Vi hjälper varandra med tips eller frågar om tips. Vi försöker det, men det är inte så lätt. VI delger varandra på personalmötet vi har varje vecka. Vi försöker vara minst 2 personer som går samma kurs/utbildning. Autismutbildningarna tex. har gjort att vi fårstår våra brukare som har drag av autism mycket bättre, och de får ett bättre och tydligare stöd än tidigare.

8 Det är svårt att rent konkret mäta och veta. Men i de flesta fall tillförs verksamheten positiv energi. Antingen genom nyvunna kunskaper, eller engagerad personal som känner sig sedd och uppmuntrad i sitt arbete, genom att få möjlighet till kompetensutveckling. oftast inte alltid, men vi SKA bli bättre. Det kan t.ex handla om en föreläsning om autism, där personal får ytterligare kunskap i hur han/hon ska arbeta på bästa sett för att tillgodose brukarens dagliga behov. Det kan vara en föreläsning om hur bilder underlättar kommunikationen med brukaren. Öppna för att prova nya saker och ideer för att sedan utvärdera. Personalen samtalar öppet om innehållet och ändrar arbetssätt utifrån våra kunders behov. Vi ska göra en checklista på "vad vi lärt oss" och även prata om det på APT och planeringsdagar., i den mån vi kan. Hög personalfrånvaro och ett schema där vi mer eller mindre jobbar som två lag gör det svårt att ta tillvara alla nya kunskaper. Vi försöker som sagt att ha ett undervisande arbetssätt, hela tiden. Vi pratar öppet om olika ideer och känner att det är ok att bolla ideer med våra arbetskamrater. Kan tyvärr inte svara bättre.

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna? Vi blir mer säkare och tryggare i arbetet som visar sig gentemot brukarna. Blandningen någorlunda Vi pratar och diskuterar kring den nyunna kunskapen Föreläsningar, semenarium. Att vi är öppna för nya

Läs mer

Vi använder bla "Vad tar jag med mig tillbaka till arbetet", disskuterar vad vi kan ha användning av och hur vi ska

Vi använder bla Vad tar jag med mig tillbaka till arbetet, disskuterar vad vi kan ha användning av och hur vi ska Ser vi till att arbetskamrater som deltar i kurser, föreläsningar etc. får möjlighet att dela med sig av nya kunskaper och tankar till arbetsgruppen? Hur gör vi det? Kan vi göra det bättre? N men det ska

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

På gemensamma möten, apt osv. Helst så snart som möjligt efter genomförd utbildning.

På gemensamma möten, apt osv. Helst så snart som möjligt efter genomförd utbildning. PROCESSUTVÄRDERING NR 2 NOV 2010 Ser vi till att arbetskamrater På gemensamma möten, apt osv. Helst så snart som möjligt efter genomförd utbildning., utrymme ges under konferens Vid personalkonferenser.

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL Jan 2015 Vård och omsorgsprogrammet Bedömningsunderlag under APL Kurs: Specialpedagogik 1, SPCSPE01, 100 poäng Elev: Handledare: APL-plats: APL-tid:

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Idébytarveckan innebär i korthet att personal byter arbetsplats under en vecka för att lära av varandra som i sin tur ska leda till förbättringar.

Idébytarveckan innebär i korthet att personal byter arbetsplats under en vecka för att lära av varandra som i sin tur ska leda till förbättringar. 2006-08-14 1 (6) Idébytarvecka Idébytarveckan innebär i korthet att personal byter arbetsplats under en vecka för att lära av varandra som i sin tur ska leda till förbättringar. Idébytarveckan är från

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Ett UTVECKLINGSPROJEKT

Ett UTVECKLINGSPROJEKT Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 31 oktober 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) CARPES OLIKA NIVÅER Strukturell/ strategisk nivå Gruppnivå Individuell nivå Hur bedrivs Carpe? I Carpe är kompetensutveckling

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Handlingsplan i arbetsmiljöarbete läsåret 2016/2017

Handlingsplan i arbetsmiljöarbete läsåret 2016/2017 Handlingsplan i arbetsmiljöarbete läsåret 2016/2017 Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9 Örebro kommun Grundskoleförvaltningen HANDLINGSPLAN ARBETSMILJÖARBETET LÄSÅRET 16/17 2 Handlingsplan i arbetsmiljöarbete

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Kurs: Specialpedagogik 2, 100p Bedömningsunderlag APL

Kurs: Specialpedagogik 2, 100p Bedömningsunderlag APL Kurs: Specialpedagogik 2, 100p Bedömningsunderlag APL Jan 2015 Vård och omsorgsprogrammet Bedömningsunderlag under APL Kurs: Specialpedagogik 2, SPCSPE02, 100 poäng Elev: Handledare: APL-plats: APL-tid:

Läs mer

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin)

Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Syftet med formulerade Yrkeskrav - att kvalitetssäkra kompetensutvecklingsinsatser - att använda i det strategiska arbetet för att tydliggöra

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Kursutvärdering HT 14. Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029

Kursutvärdering HT 14. Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029 Kursutvärdering HT 14 Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029 Hur svarade kursen mot kursbeskrivningen? fördelning 0% 0% 0% 10% 25% 65% antal (0) (0) (0) (2) (5) (13) Medelvärde (för

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad Verksamhetsplan för Önneröd Sands gruppbostad 2012 Önneröd Sand är ett boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING AV GESUNDEN GRUPPBOSTAD (LSS 9 9)

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING AV GESUNDEN GRUPPBOSTAD (LSS 9 9) ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR STÖD OCH SERVICE TILL PER SONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SID 1 (6) 2011-01-12 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING AV GESUNDEN GRUPPBOSTAD (LSS 9 9) Besöksdatum:

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Lönekriterier för Universitetsservice vid Umeå universitet

Lönekriterier för Universitetsservice vid Umeå universitet Lönekriterier för Universitetsservice vid Umeå universitet Kreativitet/Problemlösning Strukturera/ organisera Saknar vilja/förmåga att planera och strukturera sitt arbete. Behöver klara direktiv och arbetsinstruktioner.

Läs mer

VVÄRDEGRUND OCH DDELAKTIGHET DIALOGKORT ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA FÖRHÅLLNINGSSÄTT MÅLKVALITET OCH UPPFÖLJNING OCH GEMENSKAP

VVÄRDEGRUND OCH DDELAKTIGHET DIALOGKORT ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA FÖRHÅLLNINGSSÄTT MÅLKVALITET OCH UPPFÖLJNING OCH GEMENSKAP DIALOGKORT ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Med stöd av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkortens syfte är att skapa delaktighet inom viktiga områden, för att hitta de

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Rapport Demensnätverk

Rapport Demensnätverk HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2003 Planerat slutdatum: Beställare: Anneli Bjärnhag, enhetschef, förebyggande verksamhet Uppdragstagare: Eva Persson, demensundersköterska, demensteamet Rapport

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

APL-plats: Period: v Kurs: Vård och omsorg vid demenssjukdom 100p

APL-plats: Period: v Kurs: Vård och omsorg vid demenssjukdom 100p Elev: Klass: VO12 APL-plats: Period: v.6-9 2015 Kurs: Vård och omsorg vid demenssjukdom 100p Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; Specifik vård och omsorg

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:2016-2017 Grunduppgifter

Läs mer

Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling. Information till utbildningsanordnare i Carpe

Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling. Information till utbildningsanordnare i Carpe Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling Information till utbildningsanordnare i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe Syftet med materialet är att informera utbildningsanordnare om Carpe

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Förvaltningen Omsorg och Hälsa Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Nöjda och trygga omsorgstagare Individanpassad verksamhet innebär att arbeta med den enskilde i fokus och

Läs mer

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Hur kan forskning bli en lika naturlig del i vardagen som arbetet med patienter? - Hur ska vi få ut budskapet så människor börjar tänka i de

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft Vår förskola Fylld av tillit och växtkraft Tillit känna sitt eget värde våga lita på andra Växtkraft våga vara sig själv ta ansvar ha inflytande erövra kunskaper växa genom utmaningar och erfarenheter

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 1, 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av

Läs mer

Processutvärderingen 3 september 2011

Processutvärderingen 3 september 2011 Processutvärderingen 3 september 2011 Målet är att 75 % av alla ska ha tagit del av kompetensutvecklingsinsatser när Carpe är slut. Hur ser det ut ungefär hos oss? Vi har inte utgått från någon procentsats.

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Processutvärdering 1 nov 2012 - jan 2013

Processutvärdering 1 nov 2012 - jan 2013 Processutvärdering 1 nov 2012 - jan 2013 Tar alla i arbetsgruppen del av kompetensutveckling så att arbetsplatsens kompetensmål nås? I så fall hur? Är det någon skillnad mellan mäns och kvinnors deltagande?

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt NORMER OCH VÄRDEN 1. Vi arbetar för att barnen ska känna en trygghet i vår verksamhet. 2. Vi arbetar för att barnen ska kunna visa/ta: Ansvar över sitt handlande, för varandra, för omgivningens leksaker

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer