Processutvärdering 3
|
|
- Nils Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Processutvärdering 3 sep-11 Tar vi tillvara nya kunskaper och idéer som vi får genom kompetensutveckling? Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna? N En förvärvad kunskap kommer till sin rätt i själva arbetet och genom samtal inom personalen. Diskuterar gemensamt på konferenser och ser om vi kan använda oss av det i verksamheten. Vi diskuterar på möten om vi ska använda några av de praktiska arbeten med brukarna tar till vara de nya kunskaperna och använder det på arbetet med brukarna delvis, men vi kan bli bättre. Genom att ta upp dessa ider på onsdagsmöte och testa hur de går efter att man fixat en skattningsschema Exempelvis kan förhållningssätt/bemötande förändras när man får bättre insikt i vilket stöd som brukarna egentligen behöver. Många gånger har det blivit riktiga "aha" upplevelser när man varit på fortbildning och sen kommer tillbaks och omsätter kunskaperna i praktiken. Exempelvis förhållningssätt till personer som börr åldras har vi märkt att det varit värdefullt att få nya kunskaper kring eftersom vi har en del brukare som inte riktig klarar lika mycket som tidigare. Vi ser personen och dennes förändrade behov på ett annat sätt idag. Vi diskuterar mycket, men hur mycket ser vi i det praktiska arbetet? här behöver vi en tydlig struktur i hela verksamheten för att implementera och föl upp så att det inte bara blir diskussioner. När man varit på ett utbildningstillfälle alltid diskutera med sina kollegor,ställa frågan; hur kan vi använda oss av detta i vår verksamhet. Mer diskussioner om vad som man lärt sig på utbildningar har förbättrat för brukarna brukarfokus har blivit bättre med mer kunskap. Vi har ex ändrat rutiner för att få en bättre balans mellan aktivitet och vila och vi har ändrat matrutiner för att må bättre genom hela dagen. Genom att vi lär av varandra de kunskaper som vi fått genom Carpe. Bemötande är en viktig fråga och den hålls väldigt aktuell i Carpe och på arbetsplatsen. Att samtala ofta om etiska frågor så att bemötandet i alla möten blir på en proffesionell nivå. Dokumentation har blivit bättre och det skyddar de boende. Förhållningssätt och bemötande har blivit bättre men kan bli ännu bättre. ökad förståelse för olika situationer under arbetsdagen.
2 Genom att lyssna på kollegorna på personal konferenser, titta i Utbildningspärmen. Vi får säkerhet i vad vi gör, eftersom vi har fått nu underlag i olika delar av vårt arbete. Det som vi har lärt oss poppar upp här och där vid olika tillfällen i arbetet, vilket ger oss nya och bättre arbetsmetoder. Ser vi att kunskapen tillgodoser en brukares behov planerar vi in det i genomförandeplanen och i det individuella aktivitetsschemat. Har också gett underlag för kreativa diskussioner i personalgruppen. Ökad kunskap ger ökad förståelse Trygghet i arbetet. absolut. Bäst blir det om man tar det direkt.. vi försöker Vid planering för utveckling av verksamheten för enskilda brukare eller fördjupad kunskap som angår enskild. Det som kan passa i vår verksamhet har diskuterats på möten och sedan har vi prövat och sett om det fungerar i praktiken. Delar med till andra assistenter av den nya kunskapen på team möten och APT möten. Genom att alla utbildningar delges i grupp och disskuteras får all personal del av nya kunskaper.det märks att all personal har blivit säkrare och lugnare i arbetet med boende. Vi diskuterar det i arbetsgruppen och försöker förankra det i den innan vi överför det i det dagliga arbetet. Det blir automatiskt att personer som varit på utbildning eller någon föreläsning tar upp det man lärt sej på våra möten och i arbetet. Genom att prata med varandra och att ändra i tex. dagrutiner. Genom att utföra arbetet med den nya kunskapen i bagaget. Ambitionen finns professionen blir tydligare och främr ett gemensamt förhållningssätt., varje person som på deltagit i Carpe blir som en kunskapsbank som vi kan fråga när det dyker upp något som vi ska lösa. Allt vi lärt oss går naturligtvis tillbaka till brukarna i den mån det finns rätt kunskaper. Vi diskuterar i personalgruppen och är det någon som har kunskaper i området vi diskuterar så är ju det en stor hjälp för att berika vår verksamhet med brukarna. Genom att använda nyvunna kunskaper i det dagliga arbetet Vi pratar om det och provar om det fungerar. Mycket genom bemötande frågor. Det har hänt att man hämtat något praktiskt från Klara Mera som man omsatt i verkligheten.
3 Absolut, man sporrar varandra. Små "carpenätverk" har skapats i Facebook. Bra när två kan gå från samma grupp. Vi ändrar på rutiner eller lägger upp nya, eller kanske till och med börr med något som vi fått inspiration till. Vi har nytta av kunskaperna vid planering och dokumentation samt bemötande. det gör vi På det visset vad vi har lart oss. JA VI ANVÄNDER OSS AV KUNSKAPEN, DET UNDERLÄTTAR ARBETE, N, inte fullt ut. Omsätter detta i arbetsrutiner Vi diskuterar och delger på arbetsplatsträffarna. Vi kan då komma överens om t ex nya rutiner mm. pratar och diskuterar och kommer överens om ev nytt arbetssätt och förhållningssätt. inte fullt ut men omedvetet arbetar man efter det nya man lärt sig och man blir säkrare i sitt arbete Om vi inte diskuterar blir det svårt att omsätta i verksamheten, och leder bara till individuell utveckling. Å andra sidan leder all kompetensutv. till att personer lägger fram nya idéer och tankar. Till viss del. Nya idéer och tankar provar vi och utvärderar dem efter ett tag. Kan stimulera till nytt tänkande, nya rutiner. Vi diskuterar och tänker även kritiskt och köper inte allt. Vi försöker förbättra verksamheten genom att använda oss av nya kunskaper/rön efter gemensamma beslut tagna på möten. Problemet är att många gånger brister vi med uppfölningen, vilket gör att allt lätt rinner ut i sanden om det inte finns en eldsjäl som hela tiden tar tag i det. Absolut. Kan ofta vara svårt att sätta fingret på men de diskussioner som alltid följer med redovisningarna leder till större samsyn avseende arbetsmetoder och förhållningssätt. Mer konkreta kunskaper speciellt avseende kost och hälsa har däremot på ett tydligare sätt kunnat omsättas i praktiken. Vi har fått många nya ideer, reflekterar mer över hur vi arbetar. Vi försöker föl med i utvecklingen och lära oss nya saker, det har ökat arbetsglädjen. Vi har fått bekräftelse på att det gör vi gör är bra. Vi har bört med samtalsmattan.
4 till viss del nya rutiner, prova på. Praktiserar det i vårt dagliga arbete. Vi försöker påminna varandra om man ser att någon glömmer bort sig. Om det är något som vi bedömmer kan vara något i vår verksmahet provar vi att praktisera det arbetssättet eller tankesättet. Ibland har vi brustit i att förmedla nya kunskaper. Vi måste arbeta fram en tydlig struktur hur vi gör det kontinuerligt. Lägga in mer diskussioner och utbyte av erfarenheter på personalkonferenser. Känns som vi fått igång mer diskussion och en ökad medvetenhet i coh med vårt deltagande i Carpe. Det är säker också andra faktorer som också hjälp till i det avseendet. Fått en öppnare dialog och en ökad medvetenhet i arbetsgrupperna och funktionsnedsättningar och de konsekvenser det för med sig. Utifrån nya infallsvinklar o ny kunskap diskutera o reflektera runt olika problemlösningar Ibland. Enskild hab ass använder oftast sin kompetens till "sin" brukare. Vi behöver bli bättre på att sprida kunskaperna. Hittar nya arbetssätt genom ökad kunskap, med dokumentation bl.a. Vi har även varit på studiebesök i en annan kommun, tack vare kontakt under en utbildning. Apt, försöker anpassa kunskaperna efter just min kund, information till varandra och till kunden, inspirerade att göra ett bättre arbete genom kunskap och utveckling, omsätta kunskaperna i praktiken.., genom att återberätta och använda sig av ny kunskap. Rekomendera bra kurser, så fler har samma kunskap. det gör vi i våra arbetsgrupper Ny kunskap leder till nya insikter som används i arbetet för att förbättra. Det är viktigt att hålla diskussioner levande gällande utvecklings frågor i arbetet. Genom bättre bemötande och förståelse gentemot brukarna och deras anhöriga. genom att justera våra arbets rutiner i samråd med brukaren Det tycker vi att vi gör. Alla har ett eget ansvar att i det dagliga arbetet försöka utveckla verksamheten. Personalgruppen är öppen för nya ideér och fortlöpande diskutioner om hur vi arbetar., det försöker vi göra. Genom att reflektera över det vi lärt oss och blir mer proffesionella i våran yrkesroll.
5 absolut svarar alla Delvis Alltid Ibland och ibland inte. Delvis Nej, det faller lätt bort. det som passar, absolut! Kontaktpersoner tar med det i planeringen av arbetet med kunden. Genom processen som sker med tankeverksamhet, tänka nytt, tänka annorlunda,tänka utanför boxen, lyssna på varandra, erfarenhetsutbyte. Större insikt i hur viktigt det är med samarbete och rutiner i det dagliga arbetet Provar andra metoder. En del personal har blivit nyfikna på kollegornas kurser så de har själva tagit kontakt och bett att få information om deras kurs. Ett annat exempel som vi skulle vil lägga till är att: när en personal nu i våras gick en kurs i att arbeta med Samtals matta, så blev fler intresserade att vil gå samma kurs, och nu väntar vi bara på att den kursen ska komma igen. Svårt att svara på I den egna gruppen kan nya kunskaper användas. Den enskilde som har gått på föreläsningar och kurser kan använda sig av ny kunskap. Lyfter i grupp vid konferens och gemensamt ser vad vi kan använda i vår verksamhet diskuterar i gruppen och om vi är överens så tillämpar vi det i det dagliga arbetet med brukarna Det är här det märks indirekt fgenom att kunskaper tas upp i situationen om tex. dokumnettion inte är objektiv utan man skriver värderande och har egna åsikter så kan det tas upp i situationen och vi ändrar rutinen.när det gäller arbetssätt, förhållningssätt och metoder kommer de nya infallsvinklarna upp också dem i situationen, i diskussioner på möten och i reflektioner kring de bodne. Därmed tas de nya kunskaperna skapas. Det kan konkret leda till nya mål för den boende. Det är vi bra på. Vi ger konstruktiv kritik till varandra, tips och råd i det praktiska arbetet med barnen, som någon har lärt sig på en kurs. För få kurser vänder sig till vår kategori av verksamhet och kurserna har tyvärr inte ändrat vårt sätt att arbeta i nämnvärd omfattning. Genom att i vardagen ha en inställning att vi i arbetet kan ge varandra tips om det vi lärt oss samt själva våga fråga en kollega om vi är osäkra. Det kan ske på olika sätt beroende på vad det är. Det kan vara kunskap som man fått som gör att man ändrar arbetsmetoder och bemötande. Det kan var kunskap som man fått ex dokumentation som berör alla i gruppen var o en känns det så men svårt att implementera i gruppen Man har lättare att känna igen sig i situationer.känns också som man då kan avdramatisera sig i knepiga situationer. vi implementerar nya kunskaper i verksamheten. Exempelvis genom att pröva nya hjälpmedel och nya förhållningssätt.
6 i mesta fall vi diskoterar de frågarna som gäller våran målgrupp i arbets gruppen och försöker föl de.. Verktygen vi får väver vi in i olika arbetssätt, man påverkas i det dagliga arbetet, ibland är det en bekräftelse på det man redan kan. Genom att i vissa fall använda oss av den teoretiska kunskapen praktiskt. prövar olika ideer. ser i nya banor. Änvänder tips och ideer man fått av andra deltagare och föreläsare på kurser delger varandra kommer med tips och ideer vi gör så gott vi kan En del! Om något verkar bra tipsar/testar vi varandra om nya metoder man diskuterar kunskapen man fått i gruppen och kollar om det är nåt man kan använda. Om så är fallet så gör man en uppföljning och utvärdering senare. Vi köpte in boken av Bo Heljskov Elvén efter hans föreläsning. Försöker ha en studiecirkel utifrån den. Beroende på kurs- genom diskussioner med varandra i arbetsgruppen, som sedan visas och arbetas tillsammans med brukarna. I arbetet med omsorgstagarna, exv sociala berättelser, checklistor, planeringsarbeten mm, absolut, men det skulle kunna bli ännu bättre. Framförallt genom ökad förståelse för våra brukare samt mer professionellt/medvetet förhållningssätt, men även genom att vi prövar olika saker genom att pröva nya rutiner och skapa nya mål för brukarna. delar med oss i det dagliga arbetet väver i det i dagliga rutiner och kommunicerar med varandra det försöker vi att göra till viss del Vi använder oss den nya kunskapen när vi är hos brukaren. Vi påminner varandra om vad vi lärt oss på kursen eller föreläsningen. Vi jobbar på det Genom att ge utrymme och stötta varandra., mestadels I de flesta fall är det nya arbetsmetoder som skapas. Förbättring av arbetets struktur och en tydligare pedagogik. Delger varandra relevant information och försöker applicera på vår egen verksamhet. Har lett till bla nya hjälpmedel utvecklat kognitivt stöd mm. Till viss del, dokumentationsutb. gav en del tips. Att åldras med utv.störning har gett en kunskap som vi har nytta av inom troligtvis snar framtid.
7 Utbildningar som är direkt inriktade ger mer. Man får mer förståelse för olika problem och kan hantera dem bättre. Att ta tag i problem direkt. Men även starta nya arbetsuppgifter när man får idéer. en del I pklanering samtal, när vi ska ha en ny schema eller rutin förändringarna. Genom att diskutera och dela med sig sina kunskaper och erfarenheter i kundgrupperna Genom att diskutera och dela med sig sina tankar och ideer i sin grupp. Absolut. Kunskaper och idéer blandas med handledning och de behov brukarna har. De vi lär oss bearbetas ned till individformat. i handledning utvärderas de nya medtoderna, så att vi vet om de fungerar., ibland Främst genom ökad reflektion kring bemötandet av brukarna samt genom hjälpmedel. Absolut, men mest för den som själv har gått utbildningen. genom genomförande planer, eller nya tips och ideer Vi brister lite här. Men några saker via kurser och föreläsningar har vi lyckats omsätta i praktik. När en förändring i rutiner görs skrivs detta in i vår rutinpärm med hänvisning till genomförandeplan.. Det finns bl.a. exempel på rena ips som fåtts på kurs som man redan har bört använda till en brukare. något, vi försöker vi pratar om kunskaperna och försöker tillämpa dom i praktikenpå ett användningsbart sätt Vi testar nya saker och anpassar det för brukarens behov så långt det är möjligt. egna erfarenheter som vi bidrar med i det dagliga verksamheten, ofta Vissa föreläsningar är ju mer "praktiska" t.ex. berättade flera att föreläsningar runt mat och hälsa var lätt att ta till sig och att sedan komma tillbaka till jobb och ändra på saker. Vi delar med oss av våra kunskaper, tar upp om de är problem på p-möten, handledningar. Vi hjälper varandra med tips eller frågar om tips. Vi försöker det, men det är inte så lätt. VI delger varandra på personalmötet vi har varje vecka. Vi försöker vara minst 2 personer som går samma kurs/utbildning. Autismutbildningarna tex. har gjort att vi fårstår våra brukare som har drag av autism mycket bättre, och de får ett bättre och tydligare stöd än tidigare.
8 Det är svårt att rent konkret mäta och veta. Men i de flesta fall tillförs verksamheten positiv energi. Antingen genom nyvunna kunskaper, eller engagerad personal som känner sig sedd och uppmuntrad i sitt arbete, genom att få möjlighet till kompetensutveckling. oftast inte alltid, men vi SKA bli bättre. Det kan t.ex handla om en föreläsning om autism, där personal får ytterligare kunskap i hur han/hon ska arbeta på bästa sett för att tillgodose brukarens dagliga behov. Det kan vara en föreläsning om hur bilder underlättar kommunikationen med brukaren. Öppna för att prova nya saker och ideer för att sedan utvärdera. Personalen samtalar öppet om innehållet och ändrar arbetssätt utifrån våra kunders behov. Vi ska göra en checklista på "vad vi lärt oss" och även prata om det på APT och planeringsdagar., i den mån vi kan. Hög personalfrånvaro och ett schema där vi mer eller mindre jobbar som två lag gör det svårt att ta tillvara alla nya kunskaper. Vi försöker som sagt att ha ett undervisande arbetssätt, hela tiden. Vi pratar öppet om olika ideer och känner att det är ok att bolla ideer med våra arbetskamrater. Kan tyvärr inte svara bättre.
Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?
Vi blir mer säkare och tryggare i arbetet som visar sig gentemot brukarna. Blandningen någorlunda Vi pratar och diskuterar kring den nyunna kunskapen Föreläsningar, semenarium. Att vi är öppna för nya
Läs merVi använder bla "Vad tar jag med mig tillbaka till arbetet", disskuterar vad vi kan ha användning av och hur vi ska
Ser vi till att arbetskamrater som deltar i kurser, föreläsningar etc. får möjlighet att dela med sig av nya kunskaper och tankar till arbetsgruppen? Hur gör vi det? Kan vi göra det bättre? N men det ska
Läs merKursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014
FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs mer2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?
Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.
Läs merPå gemensamma möten, apt osv. Helst så snart som möjligt efter genomförd utbildning.
PROCESSUTVÄRDERING NR 2 NOV 2010 Ser vi till att arbetskamrater På gemensamma möten, apt osv. Helst så snart som möjligt efter genomförd utbildning., utrymme ges under konferens Vid personalkonferenser.
Läs merManual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT. Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT
Manual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT Workshop arbetsplatslärande 1 timme Workshop arbetsplatslärande
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta
Läs mer2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?
för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.
Läs mer1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?
det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merKurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL
Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL Jan 2015 Vård och omsorgsprogrammet Bedömningsunderlag under APL Kurs: Specialpedagogik 1, SPCSPE01, 100 poäng Elev: Handledare: APL-plats: APL-tid:
Läs merDialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart
Läs merPolicy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna
Läs merEtt UTVECKLINGSPROJEKT
Ett UTVECKLINGSPROJEKT 1 januari 2009 31 oktober 2011 (Ett förprojekt genomfördes våren 2008) CARPES OLIKA NIVÅER Strukturell/ strategisk nivå Gruppnivå Individuell nivå Hur bedrivs Carpe? I Carpe är kompetensutveckling
Läs merNorra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare
Norra Hisingen Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare Kompetensinsatser Motiverande samtal (MI) Det har hållits 17 stycken tvådagars workshoppar
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
1(9) Utbildningsförvaltningen 2019-02-20 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Inkluderande jämställdhetsplan 2019/2020 Post Box 500, 343 23 Älmhult. Besök Stortorget 1, Älmhult. Telefon
Läs merLEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen
Läs merKurs: Specialpedagogik 2, 100p Bedömningsunderlag APL
Kurs: Specialpedagogik 2, 100p Bedömningsunderlag APL Jan 2015 Vård och omsorgsprogrammet Bedömningsunderlag under APL Kurs: Specialpedagogik 2, SPCSPE02, 100 poäng Elev: Handledare: APL-plats: APL-tid:
Läs merKurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:
Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet
Läs merEnkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades
Läs merAPL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng
Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,
Läs merBarnets rättigheter - från teori till praktik
Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merPresentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder
2017 Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder FRÅN KURSER I HÄSTVEDA, VITTSJÖ, HÄSSLEHOLM OCH VINSLÖV Inledning Under höstterminen 2017 erbjöd
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merArbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merLärande och vardagsutveckling i Carpe
Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merCirkelledaren Din egen berättelse
Till Cirkelledaren Din egen berättelse 11 11. Till cirkelledaren Här finns kommentarer till avsnitten, tips och metoder som är tänkta att underlätta ditt uppdrag som cirkelledare. Läs igenom innan cirkeln
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merResultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE
Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens
Läs merHandlingsplan i arbetsmiljöarbete läsåret 2016/2017
Handlingsplan i arbetsmiljöarbete läsåret 2016/2017 Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9 Örebro kommun Grundskoleförvaltningen HANDLINGSPLAN ARBETSMILJÖARBETET LÄSÅRET 16/17 2 Handlingsplan i arbetsmiljöarbete
Läs merUtvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015
Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merIdébytarveckan innebär i korthet att personal byter arbetsplats under en vecka för att lära av varandra som i sin tur ska leda till förbättringar.
2006-08-14 1 (6) Idébytarvecka Idébytarveckan innebär i korthet att personal byter arbetsplats under en vecka för att lära av varandra som i sin tur ska leda till förbättringar. Idébytarveckan är från
Läs merVERKSAMHETSUPPFÖLJNING AV GESUNDEN GRUPPBOSTAD (LSS 9 9)
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR STÖD OCH SERVICE TILL PER SONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SID 1 (6) 2011-01-12 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING AV GESUNDEN GRUPPBOSTAD (LSS 9 9) Besöksdatum:
Läs merFörskolan Regnbågen. Barnens framtidstro - vår utmaning
Sid 1 (7) Förskolan Arken Förskolan Regnbågen Barnens framtidstro - vår utmaning För barnens lärande är leken livsviktig. Vår roll som pedagoger är att skapa de bästa förutsättningarna för att utmana och
Läs merSammanställning av utvecklingsprojekt genomförda på folkhögskolor under år 2015
Sammanställning av utvecklingsprojekt genomförda på folkhögskolor under år 2015 Sammanfattning De genomförda utvecklingsprojekten under år 2015 handlade till största del om kompetensutveckling för pedagoger
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merDet finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merAkutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder
Läs merKursutvärdering HT 14. Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029
Kursutvärdering HT 14 Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029 Hur svarade kursen mot kursbeskrivningen? fördelning 0% 0% 0% 10% 25% 65% antal (0) (0) (0) (2) (5) (13) Medelvärde (för
Läs merFörskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merUtveckling för dig som är handledare.
Utbildningsdag. Utveckling för dig som är handledare. Runt om i landet erbjuder vi utbildningsdagar för dig som vill utvecklas i rollen som handledare. Här träffar du andra hand ledare, tränar dina kunskaper,
Läs merVärdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran
Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För
Läs merVerksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde
Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att
Läs merUtvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum:
Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum: 30820 Inriktning i detta PM: Effektundersökning Innehåll Sammanfattning... 3. Projektets förutsättningar... 4 2. Målgrupp... 5 3. Effektundersökning...
Läs merYrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin)
Yrkeskrav inom funktionshinderområdet (dock ej socialpsykiatrin) Syftet med formulerade Yrkeskrav - att kvalitetssäkra kompetensutvecklingsinsatser - att använda i det strategiska arbetet för att tydliggöra
Läs merFörskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt
Läs merProcessutvärderingen 3 september 2011
Processutvärderingen 3 september 2011 Målet är att 75 % av alla ska ha tagit del av kompetensutvecklingsinsatser när Carpe är slut. Hur ser det ut ungefär hos oss? Vi har inte utgått från någon procentsats.
Läs merLönekriterier för Universitetsservice vid Umeå universitet
Lönekriterier för Universitetsservice vid Umeå universitet Kreativitet/Problemlösning Strukturera/ organisera Saknar vilja/förmåga att planera och strukturera sitt arbete. Behöver klara direktiv och arbetsinstruktioner.
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merTemadag om suicidprevention
Temadag om suicidprevention Manual för att utbilda personal Kurskod: HiS14 30 mars 2017 www.uppdragpsykiskhälsa.se Manual för att utbilda personal 1 (11) Innehållsförteckning Kapitel 1 Om den här manualen
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall
Läs merPlan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet
Läs merVerksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad
Verksamhetsplan 2012 Önneröd Sands gruppbostad Verksamhetsplan för Önneröd Sands gruppbostad 2012 Önneröd Sand är ett boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merFinns. Saknas på båda enheterna. Däremot har verksamheten en heltidsanställd medarbetare som genomför kontinuerlig intern handledning.
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Beställaravdelningen för äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2014-04-30 Aktuella utvecklingsområden för VIDA:s dagliga verksamheter
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Läs merFrån den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för
Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad april 2015 Garantier för kvalitet Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier
Läs merSammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe
Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.
Läs merWorkshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar
Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,
Läs merMål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt
NORMER OCH VÄRDEN 1. Vi arbetar för att barnen ska känna en trygghet i vår verksamhet. 2. Vi arbetar för att barnen ska kunna visa/ta: Ansvar över sitt handlande, för varandra, för omgivningens leksaker
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 1, 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av
Läs merPLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
Läs merRapport Demensnätverk
HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2003 Planerat slutdatum: Beställare: Anneli Bjärnhag, enhetschef, förebyggande verksamhet Uppdragstagare: Eva Persson, demensundersköterska, demensteamet Rapport
Läs merAPL-plats: Period: v Kurs: Vård och omsorg vid demenssjukdom 100p
Elev: Klass: VO12 APL-plats: Period: v.6-9 2015 Kurs: Vård och omsorg vid demenssjukdom 100p Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; Specifik vård och omsorg
Läs merDet räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!
Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera
Läs merLena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag
Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer
Läs merLönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning
Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren
Läs merKollegialt lärande genom handledning
Vad sker mellan 10.45-12.15 Samsyn om handledning Samtala om handledning Pröva på att reflektera kring en gemensam frågeställning Lunch- 12.30 Kollegialt lärande genom handledning Maja Lindqvist Kvalificerade
Läs merUtvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre
2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans
Läs merProcessutvärdering 1 nov 2012 - jan 2013
Processutvärdering 1 nov 2012 - jan 2013 Tar alla i arbetsgruppen del av kompetensutveckling så att arbetsplatsens kompetensmål nås? I så fall hur? Är det någon skillnad mellan mäns och kvinnors deltagande?
Läs merLikvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson
Likvärdig förskola Helsingborgs stad Påarps förskola Projektledare: Maria Martinsson maria.martinsson@helsingborg.se Anna Thorssell anna.thorsell@helsingborg.se Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2.
Läs merLivsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk
Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö
Läs merKvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merSödra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Läs merVVÄRDEGRUND OCH DDELAKTIGHET DIALOGKORT ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA FÖRHÅLLNINGSSÄTT MÅLKVALITET OCH UPPFÖLJNING OCH GEMENSKAP
DIALOGKORT ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Med stöd av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkortens syfte är att skapa delaktighet inom viktiga områden, för att hitta de
Läs merSammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa
38 besvarade utvärderingen av 56 deltagare. Vad tyckte du om föreläsningspasset Hur kan vi arbeta kring barn, mat och hälsa? längd. och viktig info som framkom innehåll med/om sådant vi redan vet! Mycket
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merSlutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson
Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Specialpedagogik 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen
Läs merBjörnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:2016-2017 Grunduppgifter
Läs merMINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merInformation. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun
Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar
Läs merUtvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Läs mer