SNÖSKOTER FÖRR OCH NU ENGAGEMANG UTVECKLING MILJÖ TURISM EKONOMI TRENDER FRAMTID

Transkript

1 VÄLKOMMEN!

2 SNÖSKOTER FÖRR OCH NU ENGAGEMANG UTVECKLING MILJÖ TURISM EKONOMI TRENDER FRAMTID

3 Lars Gunnar Lundvall Jokkmokk Snöskoteråkare sedan 1968 Har varit: Ordförande i Jokkmokks skoterförening Ordförande i SNOFED Ordförande i IASA Styrelsemedlem i Fjällsäkerhetsrådet Nuvarande Uppdrag: Ordförande i Jokkmokks fjällsäkerhetskommitté

4 Member of IASA International Association of Snowmobile Administrators

5 SNOFED Sveriges största organisation för touring Startade som en ideell förening 1978 Representerar i sig över skoteråkare Bevakar snöskoteråkarnas intressen

6 SNOFED är en aktiv part & samarbetar med bl.a.

7 Vad har hänt sedan 60-talet?

8

9 1960-tal: Snöskotrarna finns med tvåtaktsmotor, fyrtaktsmotor- eller wankelmotor. Tvåtaktsmotorn blir standard eftersom den är driftsäker, har låg vikt i förhållande till uteffekten och har en karaktär som passar för terrängkörning och är enkel att tillverka. Fjädringskomforten är liten eller obefintlig. En snöskotermotor har hästkrafter och kubikcentimeter cylindervolym. Snöskotrarna drivs med oljeblandat bränsle. Med en bränsleförbrukning på 2-3 liter per mil blir aktionsradien sällan mera än tio mil. Så mycket som 40% av bränslet passerar oförbränt genom motorn.

10 1970-tal: Snöskoterförsäljningen tar fart på allvar och det finns en fabrikat över världen. Allt flera upptäcker snöskotern som ett nytto- och fritidsfordon. Sverige har två större inhemska tillverkare. Snöskotrarna blir mera användarvänliga men är fortfarande rätt primitiva tal: Separatsmörjningen tar över från den oljeblandade bensinen. Ett ökat antal snöskotrar med växellåda och backväxel ger en mera ekonomisk körning och sparar många ryggar. En snöskotermotor har hästkrafter och kubikcentimeter cylindervolym. 340-motorn är vanligast.

11 1970 bildas Jokkmokks skoterförening

12 1980-tal forts: Snöskotern är nu betydligt mera driftsäker, aktionsradien är ca 15 mil. Individuell framvagnsfjädring kommer, ger bättre komfort. Snöskotern har blivit lite tystare, bl.a. pga. en mera förarvänlig design tal: Tvåtaktsmotorn är fortfarande det som gäller. Tillverkare och lokala företag experimenterar med fyrtaktsmotorer för att reducera buller och bränsleåtgång. Mot slutet av årtiondet försöker man även med katalysatorrening men den enorma värme som katalysatorn avger är ett stort problem.

13 I början på -80 talet har Jokkmokks skoterförening över 1000 medlemmar. Naturvårdsverket använder föreningen som remissinstans gällande snöskotertrafik i Sverige

14 1990-tal forts: Överenskommelsen om att endast sälja snöskotrar med maximalt 60 hästkrafter för civil användning naggas i kanten. Mest pga. att utvecklingen tar sådan fart. Elektronisk bränsleinsprutning introduceras på en serietillverkad snöskoter. Det ger renare gång och bättre förbränning i motorn. En snöskotermotor har nu som regel hästkrafter (eller mera) och detta får man ur motorer som har kubiks cylindervolym. En riktigt kraftig sportskoter har nu knappa 90 hästkrafter. Nästa steg är insprutningssystem som inte kräver ett batteri. Snöskotrarna är nu betydligt bekvämare. Aktionsradien är nu ca 20 mil om man kör ekonomiskt.

15 1990-tal forts: Alkylatbensinen introduceras som ett miljövänligare alternativ, med betydligt lägre halter av bl.a. de cancerframkallande ämnena bensen och toulen. Dock är tillgången begränsad och priset allt för högt för att användningen ska få en större utbredning. Petroleumindustrin använder alkylat för att förbättra bränslen av lägre kvalitéer talet: Det finns nu en snöskotertyp för all slags användning. Mountainmaskinerna har hittat till Skandinavien. Samtidigt som fordonet är mångsidigt som aldrig förr. Fyrtaktsmotorn är tillbaka och kommer på bred front. Dessa är starka på låga varv, har lägre ljudnivå och drar generellt mindre bränsle än tvåtaktarna.

16 2000-tal forts: Tvåtaktaren är ingalunda uträknad. Programmerade tvåtaktare där bränslet förbränns i exakt rätt ögonblick gör att vi har 2-taktare som i utsläppshänseende kan konkurrera med fyrtaktarna. Jokkmokks skoterförening har varit representerad i SNOFED:S styrelse. En snöskoter har nu hästkrafter som utvinns ur Föreningen har kubikcentimeter bidragit med två ordföranden cylindervolym. och flera styrelseledamöter. Valberedningen har alltid haft en medlem från Jokkmokk. Aktionsradien kan vara upp emot 40 mil med en ekonomisk förare. Jokkmokks skoterförening är och har alltid varit ett aktat namn i frågor rörande snöskoter i Sverige. E-Tec, 4-Tec, ACE, Genesis. C-Tec2, Cleanfire med SDI

17 Någon gång på 50-talet byggde min morfar tillsammans med en kamrat denna skapelse för att ta sig ut på sina fisketurer

18 Det har hänt en del på 40 år

19 Här är vi idag!

20 SNÖSKOTER & MILJÖ? För att sprida kunskap om möjligheterna med biodrivmedel och bidra till en utveckling på området har en arbetsskoter utrustats med en trecylindrig dieselmotor som fungerar med biodiesel. Det praktiska arbetet med dieselskotern har utförts av elever vid Malgomajskolan i Vilhelmina. Lägsta uppmätta bränsleförbrukningen är 0,44 liter/mil. Försök med el- och etanoldrift pågår. Skistar Åre har testat en elskoter. Problemet är än så länge aktionsradien.

21 SNÖSKOTERTURISM Ökar mest i svenska fjällen efter utförsåkning. Senaste 15 åren har intresset för snöskoteråkning nästan fördubblats! Närmare en halv miljon fler människor har idag prövat på att åka snöskoter under sin fjällvistelse jämfört med 15 år sedan. Att snöskoterturismen ökar är en klar trend, säger Peter Fredman, forskare och chef för ETOUR i Östersund. Att snöskoteråkningen lockar även vanliga skidturister visar den studie som ETOUR gjort. Av slumpmässigt utfrågade skidturister visade det sig att 23 procent också passat på att åka snöskoter under sin fjällvistelse.

22 Den direkta snöskoterbranschen har ca årsanställda. Den indirekta sysselsätter ca. det dubbla. Uppskattningsvis sysselsätts på årsbasis mer än personer av snöskoterrelaterad verksamhet. En siffra som ökar.

23 Snöskotern något att räkna med? Nyförsäljning ca Drivmedel ca Tillbehör ca Vinterturism ca Försäkringar ca Totalt över 3,1 miljarder (lågt räknat). Är troligen över 5 miljarder!

24 Trender Hur ser framtiden ut? Snöskoterturismen fortsätter att öka och utvecklas. Ökad sysselsättning i snöskoter-vsht. Långåkarna blir fler och fler tack vare ett etablerat och välorganiserat transitledsystem. Driften och underhållet av det Svenska ledsystemet går mot att bli brukarfinansierat (betalsystem) utan att det blir fler reglerings-omr. Ledåkningen står för 80% och friåkningen står för 20%.

25 Snöskoteråkarna kommer att vilja ha tillgång till en bättre infrastruktur i samband med sin åkning, detta i form av boende-, mat- och tankmöjligheter samt skyltning. Snöskoteråkarna kommer att ställa högre krav på tillgången till vår Svenska fjällvärld som idag redan anses vara hårt reglerad. Upplevelsebaserad snöskoteråkning blir ett begrepp. Ökad efterfrågan på Friåkningsområden. VIKTIGT! Snöskoterintresset är fortsatt mycket stort. Den största provapå-aktiviteten.

26