Forskningsmetodik - Ämnesstudier
|
|
- Ellinor Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KURSMATERIAL Forskningsmetodik - Ämnesstudier Gunilla Eklund Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier Åbo Akademi Vasa
2 Innehåll 1. Kännetecknande för ett forskningsarbete. Paradigm 2. Förslag till disposition för ett vetenskapligt arbete - en empirisk undersökning 3. Förslag till disposition för ett vetenskapligt arbete - en teoretisk analys 4. Problem utgångspunkten för ett vetenskapligt arbete 5. Problem, syfte och forskningsfrågor 6. Olika typer av undersökningar 7. Kvalitativa metoder några kännetecken 8. Inledning 9. Den teoretiska bakgrunden 10. Olika datainsamlingsmetoder 11. Olika datainsamlingsmetoder - deras för- och nackdelar 12. Val av informanter/ undersökningspersoner 13. Genomförandet av den empiriska undersökningen 14. Kvalitativ analys 15. Meningskategorisering 16. Kvantitativ analys 17. Uppläggning av en resultatredovisning 18. Tillförlitlighet och trovärdighet (reliabilitet och validitet) 19. Etiska regler 20. Sammanfattande diskussion
3 Kännetecknande för forskningsarbete Börja utgående från ett problemområde Producera ny kunskap utgående från tidigare teorier och modeller Kunskap som produceras skall tillföra vetenskapssamhället ny kunskap Vetenskaplig forskning genomförs på ett kritiskt och systematiskt sätt Paradigm Definition Med paradigm/forskningsansats avses den vetenskapsteoretiska grund eller det tankesätt som varje forskning (både kvantitativ och kvalitativ) bygger på. En vetenskapsteoretisk grund kan även ses som det perspektiv och det synsätt som ligger till grund för forskningen. En vetenskapsteoretisk grund innefattar antaganden om kunskapen, människan, verkligheten, vetenskapens natur och ideal samt den vetenskapliga metoden. Grunden till paradigmbegreppet Thomas Kuhn och hans klassiska verk; The structure of scientific revolutions, Törnebom (1982) definierar paradigm på följande sätt: Anger en bestämd vetenskapssyn, det vill säga vad som är möjligt att behandla vetenskapligt, vilka frågor som kan ställas, hur dessa frågor skall ställas, syftet med den vetenskapliga verksamheten. Avgör forskningsinriktning, hur forskningen skall bedrivas med mera. Bestämmer forskarens verklighetssyn eller världsbild. Uttrycker en uppfattning om forskarens roller.
4 Förslag till disposition för ett vetenskapligt arbete - en empirisk undersökning Abstrakt Figurer Tabeller Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte och forskningsfrågor Avgränsningar Disposition (eventuell uppdelning av arbetet om det är flera författare) Teoretisk referensram Begreppsdefinitioner Flera kapitel rörande områdets litteratur Ger teoretisk grund för arbetet Metod och genomförande Val av metod (kvalitativ respektive kvantitativ) Datainsamlingsmetod Urval och avgränsningar (val av informanter) Undersökningens genomförande Databearbetning och analys av data Tillförlitlighet, trovärdighet och etiska aspekter Resultatredovisning Redovisning av undersökningens resultat Diskussion eller sammanfattande diskussion Resultatdiskussion / Relatera till tidigare forskning i den teoretiska referensramen Metoddiskussion Förslag till fortsatt forskning/implikationer Källor Bilagor
5 Förslag till disposition för ett vetenskapligt arbete - en teoretisk analys Abstrakt Figurer Tabeller Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte och forskningsfrågor Avgränsningar Disposition (eventuell uppdelning av arbetet om det är flera författare) Precisering av forskningsfrågorna Vilka frågor söker arbetet svar på? Vilka är forskningsfrågorna? Teoretisk referensram Begreppsdefinitioner Genomgång och analys av teorier och forskning på området Jämförande analys av teorierna i relation till varandra Sammanfattande diskussion Diskussion av resultaten av den teoretiska analysen i relation till forskningsfrågorna Diskussion av arbetets teoretiska utgångspunkter Förslag till fortsatt forskning och implikationer Källor Bilagor
6 Problem utgångspunkten för ett vetenskapligt arbete Att formulera problem för sin undersökning Utgångspunkten för en undersökning är alltid ett problem. I pedagogiska arbeten är det viktigt att få med någon pedagogisk vinkling på problemet. Detsamma gäller specialpedagogiska arbeten i vilka det bör finnas en specialpedagogisk vinkling. Problemformuleringen är en process som fortgår under hela tiden med ditt arbete. Känn dig fram och diskutera gärna med handledaren. Det kan hända till exempel att vissa aspekter lämnas bort eller ändras ännu när du utformar enkätfrågor eller håller på med analys. Bedömning av problemet När man formulerar sitt problem måste man ta ställning till om det faktiskt är värt att arbeta vidare med. I stort sett kan man säga att bedömningen avser tre aspekter. Relevansen för ämnet Det praktiskt genomförbara Det etiskt försvarbara
7 Problem, syfte och forskningsfrågor Problem Varje vetenskapligt arbete, också ett kandidatarbete, skall utgå från ett problem. Som problem för mitt arbete utgår jag från: - Hur uppfattar lärare skolk i konstskolan? Syfte I inledningen omskriver jag detta problem till en mening med ett syfte. Syftet skall vara heltäckande och samtliga forskningsfrågor skall rymmas under det övergripande syftet. Bildligt talat kan man säga att syftet är ett paraply och alla mer specifika forskningsfrågor skall rymmas under detta paraply. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare uppfattar studerandes skolk i konstskolan. Forskningsfrågor För att få svar på mitt problem måste jag ha flera frågor. Jag uppdelar mitt syfte i flera forskningsfrågor: - Hur upplever lärare studerandes skolk? - Varför tror lärarna att eleverna skolkar? - Vilka åtgärder vidtar lärarna mot skolk? Frågor i en empirisk undersökning I min undersökning, i till exempel intervjuer med lärare, fokuserar jag kring de uppställda forskningsfrågorna. Alla frågor som ställs till exempel i en enkät eller intervjumanual skall ta sikte på och ge svar på mitt syfte och mina uppställda forskningsfrågor. Det skall således finnas en överensstämmelse mellan syfte och forskningsfrågorna samt frågor som ställs i undersökningen.
8 Olika typer av undersökningar Tre huvudtyper av undersökningar 1. Explorativa / problemsökande 2. Deskriptiva / beskrivande 3. Förklarande / ofta hypotesprövande Typer av undersökningar indelade utifrån datainsamlingsmetoder 1. Litteraturundersökningar 2. Dokument eller Arkivundersökningar 3. Empiriska undersökningar (vanliga i pedagogiska avhandlingar) a. Intervju b. Enkät c. Teckning d. Observation e. Dagbok (Befintliga data/källanalys) f. Uppsats (Befintliga data/källanalys) Indelning av empiriska metoder 1. Kvantitativa undersökningar 2. Kvalitativa undersökningar
9 Kvalitativa metoder några kännetecken Det centrala i kvalitativa metoder är att man söker finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som bäst beskriver något fenomen eller sammanhang i omvärlden. Det faktum att en metod är kvalitativ innebär att den handlar om hur man ska karakterisera och gestalta något. Man vill beskriva egenskaperna hos något - hur någonting är beskaffat. Kännetecken på kvalitativ metod: I kvalitativa metoder beaktar man och fokuserar intresset på öppen, mångtydig empiri. Man utgår från studieobjektens perspektiv, medan kvantitativa studier i högre grad utgår från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som skall stå i centrum. Kvalitativa metoder går på djupet, vilket innebär att: 1. Man studerar enbart en eller några få miljöer och dessa studeras som en helhet med alla dess konkreta nyanser. 2. Man har ett nära och direkt förhållande till det man studerar. 3. Flexibilitet. 4. Man söker fånga aktörernas egna verklighetsuppfattningar, motiv och tankesätt. 5. Forskningsprocessens olika faser flyter in i varandra och blir parallella. Fördelar och nackdelar med kvalitativ metod Undersökningens profil Undersökningens uppläggning Insamling av information Tolkning av information Metodtriangulering: En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder Fyra strategier för att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder: 1. Kvalitativa undersökningar kan vara en förberedelse till kvantitativa 2. Kvalitativa undersökningar blir en uppföljning av den kvantitativa undersökningen. 3. Kvantitativa och kvalitativa metoder används både under insamlingen och analysen av informationen 4. Kvalitativ information kvantifieras under analysens gång
10 Inledning Bakgrund Förankra arbetet i en aktuell pedagogisk/specialpedagogisk debatt eller i den allmänna samhällsutvecklingen. Hänvisa till aktuell litteratur på området. Visa på vilket sätt ditt arbete passar in i ett större sammanhang. Beskriv gärna ditt personliga intresse för temat. Syfte Redogör för vad du tänker undersöka. Skriv klart ut: Syftet med detta arbete är att och beskriv kortfattat hur du tänker gå tillväga för att undersöka ditt syfte. Centrala Begrepp Definiera centrala begrepp som du skall behandla i ditt arbete. Arbetets fortsatta uppläggning/disposition Beskriv kortfattat arbetets uppläggning. Om flera personer skriver arbetet tillsammans bör det i detta avsnitt framgå vem som har det huvudsakliga ansvaret för arbetets olika delar.
11 Den teoretiska bakgrunden Största delen av inläsningen skall infalla ganska tidigt under projektet. Man skall dock vara medveten om att litteraturgenomgången inte tar för mycket tid i anspråk. Det är viktigt är att man förhåller sig kritiskt till det som man läser. Den teoretiska bakgrunden är en presentation och analys av tidigare forskning inom det valda området. Granskningen skall ge läsaren en bild av the state of the art, dvs. en bild av nuläget inom det område man avser att undersöka och en insikt i de viktigaste frågorna inom det ämnesområde man studerar. Den teoretiska bakgrunden skall visa det teoretiska landskapet inom vilket arbetets tema befinner sig. Litteraturgenomgången kan ses som en tratt. Man utgår från ett bredare problemområde, sedan hämtar man kunskap genom litteraturgenomgång för att slutligen komma fram till ett mer preciserat problem. Grunderna för valet av den forskning som använts i arbetet skall klarläggas. - Vad och Varför? - medvetna val av skribenten - den senaste forskningen på området - forskning som anknyter till kontexten (arbetets område) - forskning fokuserar det valda temat Vissa problem är så specifika att vi inte direkt kan förvänta oss att hitta material om just det området. Då måste vi fundera på från vilka synvinklar vi kan hitta material. Till exempel utvecklingsstördas fritidsintressen: - studier kring människors fritidsintressen - studier kring utvecklingsstörda Många studerande utgår från ett tidigare arbete (till exempel en pro gradu avhandling) när de skriver sitt arbete. Det är dock viktigt att komma ihåg att inte direkt skriva av eller kopiera någon annans arbete, till exempel en teoridel. Den kunskap vi i huvudsak skall hämta från andra arbeten och undersökningar är vilka resultat man kommit fram till. Sedan skall vi ta med de resultat som man kommit fram till i vår egen studie.
12 Syftet med litteraturgenomgången är Att skapa en teoretisk ram, som kan fungera som tolknings- och förklaringsmodell Att definiera och avgränsa centrala nyckelbegrepp Att bidra till precisering av problemet och forskningsfrågorna genom att klarlägga vad man redan vet om problemet, för att därefter ringa in vad man ännu inte vet Att bidra till val av metod: kvantitativ eller kvalitativ metod - intervju, enkät, observation, teckning, statistik, data från existerande källor. Den strukturella uppbyggnaden i ett kapitel Ingress / Inledning Vilka teman/vad behandlas? Motivering till varför vissa teman behandlas Argumenterande text (så kallad metatext) Konklusion / Sammanfattning Koherens mellan ingress och konklusion
13 Olika datainsamlingsmetoder I empiriska undersökningar använder man olika datainsamlingsmetoder. Som exempel på olika metoder kan nämnas: Intervju Enkät (med fasta och öppna frågor) Observation Teckning Befintliga data / källanalys Uppsats Dagbok För att erhålla en bättre förståelse för olika datainsamlingsmetoder kan man tala om direkt indirekt och strukturerad ostrukturerad insamling av information. Med direkt informationssamling avses att man med egna ögon och öron iakttar ett skeende. Indirekt innebär att man försöker ta del av iakttagelser som redan gjorts av någon annan. DIREKT Spontana Deltagande Planerad Test iakttagelser observation observation LÅGSTRUKTURERAD HÖGSTRUKTURERAD Rollspel Planerad intervju Fri intervju Enkät med Enkät med öppna svar fasta svarsalternativ INDIREKT Vilken metod för datainsamlingen som är bäst i en enskild undersökningssituation beror på flera olika förhållanden. Det övergripande syftet och de specifika forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet är den huvudsakliga utgångspunkten för valet av metod. I den praktiska situationen har också tillgång på tid och pengar betydelse. Kraven på tillförlitlighet och noggrannhet påverkar i huvudsak det faktum om en mer direkt eller indirekt metod skall väljas.
14 Olika datainsamlingsmetoder - deras för- och nackdelar Intervju + svarsfrekvensen blir hög + missförstånd kan klaras upp + informanten kan uttrycka sig spontant o. nyanserat - svårt med anonymitetsskyddet - tidsdryg metod - intervjuaren påverkar försökspersonen Strukturerade intervjuer + lätt att få svar på frågorna - områdena är bestämda på förhand, ingen frihet för försökspersonen Enkät + enkelt att konstruera + får snabbt fram in stora mängder data - personer besvarar inte frågeformuläret - personer missförstår frågor och formuleringar - personerna svarar kanske inte sanningsenligt Teckning + får snabbt fram in stora mängder data + personer kan uttrycka sig non-verbalt (bra för barn) + datamaterialet är attraktivt att presentera - informanterna hindras i sitt tecknande p.g.a. dålig självkänsla ( jag kan inte teckna! ) - inre och yttre faktorer (t.ex. informantens humör / TV-program) påverkar teckningen - informanterna härmar varandras teckningar - svårt att tolka (bra med kompletterande metoder, t.ex. intervju)
15 Observation Observation med hjälp av instrument + exakta uppgifter genom noggranna mätningar - svårt att undersöka det mänskliga beteendet i naturliga miljöer Direkt observation + direkt iakttagande av hur personen verkligen beter sig i en viss situation - får ej reda på varför en person uppför sig på ett visst sätt i en viss situation - mänsklig information är selektiv - Hawthorne-effekten (metoden påverkar människans beteende) Deltagande observation + får utförlig och ingående information - tidskrävande - svårt att separera observatörsrollen från sin egen roll i gruppen - observationerna blir subjektiva. Befintliga data /källanalys Befintliga data - Officiell statistik + uppgifterna är lättillgängliga + komplett datamaterial sammanställd med stor noggrannhet + täcker ofta långa tidsintervall - uppgifter som är viktiga för ett visst forskningsändamål kanske saknas - vissa uppgifter kan vara svåra att tyda - finns luckor i materialet, material har ev. försvunnit Befintliga data - Data insamlat för speciella ändamål + kan ge mängder av användbart material - material är avsett för internt bruk, sekretessbelagt - uppgifterna är inte ordnade såsom forskaren önskat - materialets tillförlitlighet bör ifrågasättas, uppgifter kan ha insamlats av olika personer efter olika principer och noggrannhet
16 Essä/Uppsats + ger personlig och djup information om personers åsikter och känslor + personerna får uttrycka sig fritt och såsom de själva vill + kräver inte mycket tid av forskaren vid insamlingen - svårt att välja en rubrik som engagerar och lockar personerna som deltar att skriva - det kan hända att personerna behandlar uppsatsrubriken får bara ett visst perspektiv - personers handstilar kan vara svåra att tolka Dagbok + ger värdefull information om en persons verksamhet, t.ex. arbete eller fritid + kräver inte mycket tid av forskaren vid insamlingen - personens intresse för att skriva dagbok - problem med representativiteten
17 Val av informanter/ undersökningspersoner Valet av informanter, liksom antalet, för en empirisk undersökning skiljer sig markant vad gäller kvalitativa och kvantitativa undersökningar. I en kvalitativ undersökning är generalisering och representativitet inte några centrala syften. Syftet med kvalitativa studier är istället att öka informationsvärdet och skapa grund för djupare och mer fullständiga uppfattningar om det fenomen man studerar. Urvalet av försökspersoner sker dock varken slumpmässigt eller tillfälligt, utan ofta söker man strategiskt efter en heterogen grupp för undersökningen. Urvalet görs systematiskt utgående från vissa medvetet formulerade kriterier som är teoretiskt och strategiskt definierade. Man kan söka efter extrema fall, inte de genomsnittliga, för att på detta sätt få en så stor variationsbredd som möjligt. Urvalet kräver kunskap om den grupp man ska välja informanter från och en medveten strategi för vad man vill komma fram till: 1. Man vill få ett så stort informationsinnehåll som möjligt genom att man försäkrar sig om största möjliga variationsbredd i urvalet (=heterogen grupp). 2. Man kan öka informationsinnehållet genom att man använder sig av informanter som på goda grunder har rikligt med kunskap om de företeelser som man undersöker. 3. Man bör beakta intervjupersonernas förmåga att uttrycka sig och villighet att delta i undersökningen. Dessa tre olika metoder kan kombineras, det viktiga är att välja ett urval som passar undersökningen. I en kvantitativ undersökning utgår man ofta från den totala populationen, dvs. till vilken population (grupp av individer) resultaten skall kunna generaliseras. Populationen måste klart definieras vad gäller inklusions- som exklusionskriteriet och det är viktigt att man dokumenterar detta i arbetet. Eftersom det ofta är omöjligt att undersöka hela populationen, väljs ofta ett urval (mindre del) och med utgångspunkt från detta urval kan man sedan generalisera resultaten och dra slutsatser om hela populationen. Urvalet bör därmed vara representativt för hela populationen. 1. Obundet slumpmässigt urval slumpmässigt urval utgående från en lista 2. Stratifierat urval separat urval utgående från någon viss faktor, t.ex. kön 3. Systematiskt urval t.ex. var tionde person väljs ut från en lista 4. Subjektivt urval I de flesta fall är ett slumpmässigt urval att föredra. Slumptal finns i datorer (statistikprogram) och i statistiska tabellverk.
18 Genomförandet av den empiriska undersökningen Pilotstudie Före genomförandet av den egentliga empiriska undersökningen är det viktigt att göra en pilotstudie/-undersökning. Detta gäller speciellt ett större vetenskapligt arbete som t.ex. en pro gradu avhandling. En undersökning för kandidatarbete kan vara en utmärkt pilotstudie för en pro gradu avhandling. En pilotstudie kan omfatta till exempel 3-4 intervjuer eller en enkät till en klass. Anhållan om tillstånd Samtliga informanter som deltar i undersökningen, detta gäller speciellt kvalitativa studier, skall kontaktas i förväg för att informeras om undersökningen och ge lov om deltagande. I vissa fall kan också etiska avtal skrivas med informanterna så att det på förhand är klart att de skall delta i undersökningen och vad detta innebär för dem. Om syftet med undersökningen är att erhålla fakta kan det vara lämpligt att skicka intervju-/ enkätfrågorna på förhand. Om man däremot är ute efter att få information om informanternas genuina tankar och åsikter om ett fenomen, skall man inte skicka frågor på förhand. I sådana fall vill man ju inte att försökspersonerna förbereder sig. Om man undersöker barn är det viktigt att man anhåller om lov från föräldrarna. Vad gäller undersökningar i skolan är det viktigt att skolan ger sitt lov till undersökningen. Kontakta rektorn på respektive skola och fråga på vilket sätt du skall gå tillväga för att få tillstånd att utföra undersökningen. Detta gäller även barn i förskola och dagis och då skall du kontakta socialverket och föräldrarna för att få tillstånd att utföra en undersökning. Miljö, Avslappnad atmosfär vid undersökningstillfället Reservera ordentligt med tid för undersökningen och informera informanterna på förhand om hur lång tid undersökningen tar. Utför undersökningen i mån av möjlighet själv så du vet vad som hände vid undersökningstillfället. Välj ett utrymme där du kan utföra undersökningen i lugn och ro och se till att ingen kommer in och stör. Försök att skapa en avslappnad atmosfär under undersökningstillfället. Undvik också störande telefoner! Tack för deltagandet! Tacka informanterna för deltagandet och visa din glädje över att de ville vara med i undersökningen. Meddela informanterna var de kan läsa om resultaten från din undersökning och skicka gärna ett exemplar av ditt färdiga arbete till t.ex. rektor på skolan, så att dina informanter lätt får tag på arbetet.
19 Kvalitativ analys Det finns olika analysmetoder som man kan använda vid en kvalitativ analys. Vissa analysmetoder lägger fokus huvudsakligen på meningen i det som sägs, medan andra analysmetoder främst arbetar med språkliga former varigenom meningen uttrycks. De tre vanligaste analysmetoderna i kvalitativ forskning är meningskodning och kategorisering, meningskoncentrering och narrativ analys. Meningskodning och kategorisering Kodning innebär att man knyter nyckelord till en textdel för att underlätta senare identifiering av ett uttalande. Kategorisering är en mer systematisk begreppsbildning kring ett uttalande som skapar förutsättningar för kvantifiering. Kodning och kategorisering används omväxlande om varandra. Kodning kan vara begreppsstyrd eller datastyrd. I begreppsstyrd kodning använder forskaren redan utvecklade koder, medan datastyrd kodning betyder att forskaren startar utan kod och utvecklar en sådan genom tolkning av materialet. När en kodning tar sig uttryck i kategorisering reduceras meningen i långa uttalanden till några få enkla kategorier. Kategorier reducerar och strukturerar texter till några få tabeller och figurer. De kan vara utvecklade på förhand eller växa fram under analysens gång. Meningskoncentrering Meningskoncentrering innebär att man drar samman informanternas uttalanden till kortare formuleringar. Långa uttalanden pressas samman i kortare, där huvudinnebörden i det som sagts formuleras om i några få ord. Narrativ analys Narrativa analyser lägger fokus på texters mening och språkliga form, de tar upp temporala och sociala strukturer och intriger i intervjuberättelserna. Den narrativa analysen lägger fokus på de historier som berättas under en intervju och utarbetar deras strukturer och intriger. Om det inte berättas några historier spontant kan man konstruera en sammanhängande berättelse från de många episoder som finns utspridda i en intervju. Analysen kan också vara en rekonstruktion av de många historier som berättas av de olika intervjupersonerna till en rikare och sammanhängande historia än de historier som finns utspridda i de enskilda intervjuerna. En berättelse kan analyseras på många olika sätt, enligt struktur, intrig och genre. Övriga analysmetoder är meningstolkning, språkanalys, samtalsanalys, diskursanalys, dekonstruktion, bricolage och teoretisk tolkning. Källa: Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
20 Meningskategorisering Om man gör en meningskategorisering ska man i början av resultatredovisningen ange huruvida en person kan befinna sig i flera kategorier och om antal utsagor överensstämmer med antal informanter i undersökningen. I början av resultatredovisningen ska man klargöra vilka kategorier som identifierats som svar på respektive forskningsfråga samt i vilken ordningsföljd kategorierna är uppgjorda. Två olika sätt: kan urskiljas Hierarkisk ordning: den kategori som anses representera det rätta svaret redovisas först och den kategori som anses representera det minst rätta svaret redovisas sist. Kategorierna är därmed ordnade i en hierarkisk ordningsföljd. Horisontell ordning: Varje kategori anses vara lika riktig och värdefull. Det förekommer ingen inbördes ordning mellan kategorierna. I detta fall ordnas kategorierna vanligen så att den kategori i vilken flest personer kunde inordnas kommer först i ordningen och den kategori som minst antal personer kunde inordnas sist i ordningen. Efter den allmänna introduktionen redovisas det eller de kategorisystem som man kommit fram till som ett resultat av den kvalitativa analysen (=innehållsanalys). Om man har flera forskningsfrågor blir resultatet vanligen flera olika kategorisystem. Kategorinamnen uppgörs så att de alla i mån av möjlighet har samma form : Efter att hela kategorisystemet redovisats för en forskningsfråga, börjar redovisningen av en enskild kategori i taget. Varje kategori inleds med att man skriver ut kategorinamnet. Kategorinamnet kan gärna kursiveras eller svärtas, men skall inte ges en numrering: Det som kännetecknar den kvalitativa kategori som man identifierat redovisas först. Således skriver man i löpande text vad som utmärker kategorin. Efter att kategorins kännetecknande drag redovisats, klipper man in direkta citat från det ursprungliga datamaterialet för att på detta sätt bestyrka att den kategori som man funnit verkligen kan identifieras i materialet. Det är dock viktigt att komma ihåg att man i den löpande texten måste koppla till de citat som man klipper in. Således skall läsaren kunna förstå vad kategorin handlar om, utan att läsa de citat som exemplifierar den! Citaten skall endast bestyrka det som man skriver i den löpande texten och är en reliabilitetskontroll. De citat man sätter in i texten skall skilja sig från den löpande texten. Man kan använda en mindre stilstorlek och dra in citatet i texten. Dessutom är det bra om det av citatet framgår vad informanten säjer och vilka frågor intervjuaren ställer. Intervjuarens frågor kan man kursivera, medan informanternas uttalanden skrivs med normal text.
21 Om det finns kvalitativa skillnader inom en kategori, det vill säga att informanterna säger/betonar lite olika saker, men ändå finns inom samma kategori, skall man visa på dessa skillnader inom kategorin. Således kan man först redovisa för den grupp informanter som betonade en aspekt av kategorin och sedan den grupp informanter som betonade en annan aspekt av samma sak. Dessa skillnader inom en kategori kan man karakterisera som underkategorier. Alla kategorier redovisas efter samma modell. Det är viktigt att man inte skriver utförligt endast om den första kategorin, och sedan tröttnar och skriver lite om de sista kategorierna. Man bör kritiskt granska redovisningen av alla kategorisystem och bemöda sig om att varje kategori i varje kategorisystem är utförligt beskrivna och illustrerade med citat. I samband med att man redovisar för de enskilda kategorierna skall man ange antal personer som inordnats respektive kategori. I de fall att antalet personer är relativt stort kan man även ange procenttal. Man kan till exempel skriva ut antal personer och sedan skriva procenttal inom parentes. Efter att man redovisat alla kategorier skall man kort sammanfatta dem och den fördelning av informanter i kategorierna som man kommit fram till. Om man önskar kan man uppgöra en tabell där antal och procenttal framkommer. I tabellen skall man då skriva in kategorinamn och ange antal och procent. Denna tabell skall också redovisas i den löpande texten.
22 Kvantitativ analys I resultatdelen redovisas svaren på de forskningsfrågor som du preciserat tidigare i arbetet. Du skall i princip inte presentera andra resultat är sådana som du efterlyst i forskningsfrågor eller hypoteser. Resultatdelen skall således inte nödvändigtvis följa strukturen på din enkät eller på dina intervjufrågor. Det är dina problem och forskningsfrågor som skall vara din disposition. Ibland måste du kanske göra ett urval och inte redovisa alla resultat som du fått i din undersökning. Kom då ihåg att det är dina problem och forskningsfrågor som avgör vad som redovisas. Kanske måste du revidera dina forskningsfrågor efter att du fått dina resultat? Problem och forskningsfrågor lever ända till dess att arbetet är färdigt. Åskådliggör dina resultat i figurer och tabeller (enl. APA manualen rekommenderas dessa). Tabelltext skall finnas ovanför tabellen och figurtext skall finnas under figuren. Ifall försökspersonernas antal är få (mindre än 100) skall man i allmänhet ange frekvenser (antal) och inte procenttal. I vissa fall kan det vara bra att ha båda. Ge diagrammens x- och y-axlar riktiga variabelnamn så att läsaren genast förstår dem. Den oberoende variabeln skall anges på den vågräta, x-axeln och den beroende variabeln på den lodräta, y-axeln. Signifikansvärdenas markering med asterisker (=*) skall förklaras i texten. APA manualen rekommenderar att man skall numrera alla figurer och tabeller med skild löpande numrering för vardera. I texten skall finnas varje figurs/tabells nummer (t.ex. I figur 3 framgår att...). Förklara varje figur/tabell i den löpande texten så att läsaren förstår resultaten du vill peka på. Undvik övertolkningar och var mycket försiktig med att generalisera och övertolka dina resultat. Ofta anses det att man inte skall tolka resultaten i resultatredovisningen, utan senare i den avslutande diskussionen. Beroende på hur arbetet är uppbyggt kan detta dock variera.
23 Uppläggning av en resultatredovisning Vid redovisning av en kvalitativ undersökning kan resultatredovisningen börja med en kort introduktion av det syfte som ligger till grund för undersökningen. De specifika forskningsfrågorna framgår vanligen i det metodkapitel som föregår resultatredovisningen och behöver därmed inte nödvändigtvis skrivas ut på nytt. I resultatdelen redovisas sedan svaren på de forskningsfrågor som du preciserat tidigare i arbetet. Man skall i princip inte presentera andra resultat är sådana som man efterlyst i forskningsfrågorna. Man kan bra låta beskrivningen av resultaten utgå från frågornas ordningsföljd och följa samma disposition. Resultatdelen bör således inte nödvändigtvis följa strukturen på enkäten eller intervjufrågorna, utan det är forskningsfrågorna som skall vara dispositionen. Ibland måste man kanske göra ett urval och inte redovisa alla resultat som man fått i undersökningen. Kom då ihåg att det är forskningsfrågorna som avgör vad som redovisas. Kanske måste man revidera frågorna efter att man fått resultaten? Forskningsfrågorna lever ända till dess att arbetet är färdigt. Man måste göra sig fri från de metoder och instrument som man använt sig av i själva undersökningen och frågornas nummer eller intervjufrågornas ordning. För varje uppställd forskningsfråga samlar man alltså de resultat som ger svar på just den frågan. När man redovisar resultaten måste man redovisa om någon inte svarat på till exempel en fråga eller om någon svarat så konstigt att man inte kunde ta med den personens svar. Detta kallas för internt bortfall och redovisas skilt för varje fråga. Man kan åskådliggöra resultaten i figurer och tabeller. Tabelltext skall finnas ovanför tabellen och figurtext skall finnas under figuren. Alla figurer och tabeller numreras med skild löpande numrering för vardera. I texten skall finnas varje figurs/tabells nummer (t.ex. I figur 3 framgår att...). Förklara varje figur/tabell i den löpande texten så att läsaren förstår resultaten du vill peka på. Ange svarsfrekvenser. Ifall försökspersonernas antal är få (mindre än 100) skall man i allmänhet ange frekvenser (antal) och inte procenttal. I vissa fall kan det vara bra att ha båda. I resultatredovisningen får man endast redovisa de resultat man kommit fram till, och inte uttala sig om eventuella orsaker eller följder. Egna kommentarer och synpunkter i relation till de resultat som man fått skall man endast skriva i diskussionen. Förutom att presentera och analysera resultaten måste man beskriva vilken slutsats (konklusion) man drar av resultaten. Med slutsats menas att man sammanfattar resultaten genom att beskriva det viktigaste som framkommit. Man kan beskriva vilken slutsats man kommit fram till för varje forskningsfråga eller sammanfatta hela resultatredovisningen med en separat sammanfattning.
24 Tillförlitlighet och trovärdighet (Reliabilitet och validitet) Kravet på reliabilitet och validitet är två förutsättningar för att trovärdigheten i ens resultat skall kunna bevisas. Reliabilitet i kvantitativa studier Reliabilitet är ett mått på hur tillförlitlig en mätning är. Tillförlitlighetsaspekten berör hur väl instrumentet mäter det som det mäter, oberoende av vad det mäter. Faktorer som påverkar mätningen: 1. Egenskaper hos de undersökta individerna 2. Egenskaper hos undersökningssituationen 3. Instrumentet/metoden man använder Validitet i kvantitativa studier Validiteten i kvantitativa studier avser hur väl man lyckats mäta eller observera det man haft för avsikt att mäta och gäller mätningens giltighet. Validitetsfrågan handlar om hur säkert forskaren lyckats karakterisera sitt problem i form av mätinstrumentet och att det inte mäter något närliggande fenomen. Tillförlitlighet / Reliabilitet i kvalitativa studier Extern reliabilitet Frågan om andra forskare skulle kunna upptäcka samma fenomen eller generera identiska strukturer i samma eller liknande sammanhang, som den aktuella studien. Intern reliabilitet I vilken utsträckning andra forskare skulle sammankoppla det analyserade empiriska materialet med de begreppsbeskrivningar som genererats av forskaren Trovärdighet / Validitet i kvalitativa studier Extern validitet I vilken utsträckning resultaten från den aktuella studien kan generaliseras till andra motsvarande situationer. Intern validitet Frågan om undersökningens resultat verkligen representerar den verklighet den har sitt ursprung i.
25 Etiska regler Vid forskning bör man sträva efter att ge en så sanningsenlig bild som möjligt av det fenomen som man undersöker. Enligt APA finns det etiska principer med syfte att: 1) bidra till riktighet och noggrannhet i vetenskaplig kunskap och 2) skydda rätten till intellektuell egendom, dvs. att ta hänsyn till upphovsrätten. Forskaren har ett visst ansvar gentemot de informanter som berörs av undersökningen. Som forskare har du också ett ansvar gentemot allmänheten, samhället och andra forskare, vilka kanske vill bygga vidare på dina resultat. När du bedriver forskning förväntas det att du söker sanningen och att du undviker att vilseleda andra på olika sätt. I Finland har man godkänt en förordning om forskningens etik (F 1347/91) och skapat etiska regler baserade på det arbete som gjorts av en forskningsetisk delegation. Man talar om forskningskrav när man menar att forskning måste bedrivas om väsentliga frågor bl.a. för att bidra till människors hälsa och välbefinnande och om hur de på ett rikare sätt kan utnyttja sina egna resurser. Samtidigt måste man beakta individskyddskravet och inför varje undersökning överväga om kunskapstillskottet är tillräckligt stort för att kompensera de eventuella risker eller negativa konsekvenser forskningen kan få för de medverkande. Individskyddet kan konkretiseras i fyra krav: -informationskravet -samtyckeskravet -konfidentialitetskravet -nyttjandekravet Man talar om fusk, dels om att bryta mot god vetenskaplig praxis. Med fusk avses att en forskare fabricerar uppgifter, förvränger data eller utan tillstånd eller uppgivande av källa lånar uppgifter eller data. Med fusk avses också plagiat, dvs. att man lånar en annan forskares eller forskningsgrupps forskningsplan, manuskript, artikel eller annan text och presenterar texten eller delar av den som sin egen produktion. Den vetenskapliga forskningens trovärdighet bygger på att forskarna tillämpar god vetenskaplig praxis. Med detta avses att man följer de principer som gäller för vetenskaplig forskning, att man är omsorgsfull vid analys och presentation av resultaten, att man tar vederbörlig hänsyn till det arbete och de resultat som andra forskare rapporterat och att man presenterar sina egna resultat korrekt, beskriver sina metoder och bevarar sina data så att andra kan kontrollera resultaten och deras tillförlitlighet.
26 Sammanfattande diskussion Diskussionen kan benämnas, Diskussion eller Sammanfattande diskussion. Oberoende av vilken rubrik du väljer ska du sammanfatta och diskutera resultaten från din undersökning. Den sammanfattande diskussionen omfattar vanligen tre-fyra underkapitel. Resultatdiskussion I resultatdiskussionen ska du kort sammanfatta de viktigaste resultaten och relatera dem till tidigare forskning. Avsikten är alltså att du ska jämföra dina egna resultat med den litteratur och tidigare forskning som du använt i ditt arbete och anknyta dina egna resultat till den teoretiska bakgrunden. I anslutning till jämförelsen ska du även dra egna slutsatser av dina data, lyfta fram och diskutera andra möjliga tolkningar. Var dock försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser gällande orsak och verkan och generalisera inte resultaten mera än dina data tillåter. Tänk på att besvara frågan; So what? Vad betyder de resultat som man kommit fram till? Hur överensstämmer resultaten med tidigare forskning? Vilka implikationer leder resultaten till? Tänk också på att alltid koppla resultaten till syftet med avhandlingen och hela den empiriska undersökningen. För att resultaten från undersökningen verkligen skall få någon tyngd, är det viktigt att du kan koppla loss från de konkreta resultaten och behandla dem på en högre abstraktionsnivå. Således bör du alltid sträva till att lyfta resultaten i diskussionen. Man brukar säga att de resultat som man kommit fram till skall abstraheras till en högre abstraktionsnivå och det är genom att göra det som man visar läsaren att man förstått och klarat av att skriva ett vetenskapligt arbete. Metoddiskussion I metoddiskussionen ska du göra en kritisk granskning av de metoder du använt i arbetet. Reflektera kring frågor såsom; vad fungerade bra med den valda metoden och vad fungerade mindre bra? Analysera även varför den valda metoden var lämplig eller kanske mindre lämplig. Förslag till fortsatt forskning / Implikationer för.. Avsluta arbetet med att ge förslag till annan forskning inom området, annat perspektiv eller annan metod. Ge även gärna förslag på implikationer för den verksamhet som arbetet berör, till exempel lärarutbildning, skolans verksamhet eller specifika ämnesområden.
Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund
Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo akademi geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Syfte och forskningsfrågor Datainsamlingsmetod
Läs merKURSMATERIAL 2012 1. Datainsamlingsmetoder. Kvalitativt orienterade metoder. Gunilla Eklund. Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi Vasa
1 KURSMATERIAL 2012 1 Datainsamlingsmetoder Kvalitativt orienterade metoder Gunilla Eklund Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi Vasa 1 Detta kursmaterial utgör ett komplement till kurskompendiet inom kursen,
Läs merKvalitativa metoder I
Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning
Läs merForskningsmetodik I. PeD Gunilla Eklund. Rum F 625, tel E-post:
Forskningsmetodik I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I (2 sp) - Kvalitativa
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs merForskningsmetodik och Avhandlingsarbete. Ralf Östermark Professor i redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi
Forskningsmetodik och Avhandlingsarbete Ralf Östermark Professor i redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi Detta kompendium är baserat på PeD Gunilla Eklunds (ÅA) kompendium om den pedagogiska forskningsprocessen
Läs merKvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift
1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merForskningsmetodik I: Kvalitativa metoder. Speciallärarutbildning
0 KURSMATERIAL 2012 Forskningsmetodik I: Kvalitativa metoder Speciallärarutbildning Gunilla Eklund Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi Vasa 1 Innehåll 1. Kursinnehåll 2. Kursuppgifter 3. Kännetecknande
Läs merVälkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet
Välkomna! Närträff 9 februari 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 9 februari - 17 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merKvalitativa metoder II. 4.
Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)
Läs merForskningsprocessens olika faser
Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merKvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018
Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!
Läs merSociologiska institutionen, Umeå universitet.
Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR
Läs merTitel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)
Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract
Läs merAnalys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats
KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga
Läs merSTUDIEHANDLEDNING för kursen
Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd
Läs merKvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Läs merAnnette Lennerling. med dr, sjuksköterska
Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk
Läs merKunskapsprojektering
Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merStudiehandledning Pedagogisk forskning III
Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merStatistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D
Statistikens grunder Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D Vad är statistik? Statistik är en gren inom tillämpad matematik som sysslar med insamling, utvärdering, analys och presentation av data eller information.
Läs merBilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier
Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Alla studier som är relevanta för den systematiska översikten ska kvalitetsbedömas. Syftet med bedömningen är att avgöra studiernas trovärdighet, tillförlitlighet
Läs merExperimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier
Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen
Läs merKvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se
Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Diskussion av artikel Exploring the Openness of Cognitive Artifacts
Läs merIntervjumetodik. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt Mikael Nygård, Åbo Akademi
Intervjumetodik Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt 2018 Mikael Nygård, Åbo Akademi Esaiasson et al., 2012 Enligt Esaiasson m.fl. kan undersökningar som bygger på frågor och samtal indelas i: 1.
Läs merTitel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet
Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid
Läs merUrval och insamling av kvantitativa data. SOGA50 16nov2016
Urval och insamling av kvantitativa data SOGA50 16nov2016 Enkät som datainsamlingsmetod Vad skiljer enkäten från intervjun? Erfarenheter från att besvara enkäter? Vad är typiskt för en enkät? Olika distributionssätt
Läs merAnvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser
Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merTDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2
1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data
Läs merKvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408
Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det
Läs merMetoduppgift 4 Metod-PM
LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merTentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12
Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merProbleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap
Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen
Läs merStudiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp
Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp Höstterminen 2014 Inledning
Läs merForskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg
Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merSärskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad
Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för
Läs merStudiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015
Sida 1 av (5) Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015 Kursens syfte Kursen syftar till att vidareutveckla kunskaper i vetenskapliga och metodologiska förhållningssätt. I kursen
Läs merVetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion
Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats
Läs merAtt skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merTentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1
Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merForskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe
Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet
Läs mervid publicering av undersökningsresultaten tillämpa den öppenhet och ansvarsfulla kommunikation som karakteriserar akademisk verksamhet,
GOD VETENSKAPLIG PRAXIS I STUDIER VID ARCADA 1. Allmänt Under din studiegång vid Arcada kommer din framgång att mätas vid många tillfällen och på många olika sätt. Du kommer att skriva rapporter över utfört
Läs merKritisk granskning av forskning
Om kursen Kritisk granskning av forskning ebba.elwin@psyk.uu.se 018-471 21 35 rum 14:366 (vån 3) Två veckors arbete, 3 hp Fördjupning i tidigare studier i forskningsmetodik Mål: kunskaper för att läsa,
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merRutiner för opposition
Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter
Läs merBetygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng
OMTENTAMEN FÖR DELKURSEN: VETENSKAPLIG METOD, 7,5 HP (AVGA30:3) Skrivningsdag: Tisdag 14 januari 2014 Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng Hjälpmedel:
Läs merAnvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen
Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat
Läs merBedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad
Nämnden för Omvårdnadsutbildningar Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad Instruktioner för användning: Alla angivna kriterier ska vara godkända för att studenten ska uppnå betyget godkänd.
Läs merFöreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8
Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann
Läs merFORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Linnéuniversitetet Institutionen för informatik FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Läsåret 2013/2014 Lärare: Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Päivi Jokela paivi.jokela@lnu.se Examinator:
Läs merStatsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4
Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En
Läs merExamensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå
Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merKN - Seminarium. (Anvisningar för skrivande)
KN - Seminarium (Anvisningar för skrivande) Referenser: Rob Barnes. Sucessful Study for Degrees. Routledge 1995. Jerker Björkqvist. Anvisningar för skrivande av diplomarbete. Skrivguide. Åbo Akademi, Laboratoriet
Läs merKvalitativa metoder. Amy Rankin
Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Vi diskuterar artikeln Exploring the Openness of Cognitive Artifacts
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merFråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.
Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.
Läs merInstitutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Vårdpedagogik/Hälsopedagogik III VPG10F/VPG11F
Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Vårdpedagogik/Hälsopedagogik III VPG10F/VPG11F Höstterminen 2016 Kursansvarig: ulf.olsson@edu.su.se Kursadministratör: emmi.fagerlund@edu.su.se
Läs merAnvisningar för skrivandet av kandidat- och magisteruppsatser
Anvisningar för skrivandet av kandidat- och magisteruppsatser Vad är en kandidatuppsats? Enligt det nya examenssystemet ska alla studeranden skriva en kandidatuppsats på 10 sp i huvudämnet som godkänns
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merRubrik Examensarbete under arbete
Dokumenttyp Rubrik Examensarbete under arbete Författare: John SMITH Handledare: Dr. Foo BAR Examinator: Dr. Mark BROWN Termin: VT2014 Ämne: Någonvetenskap Kurskod: xdvxxe Sammanfattning Uppsatsen kan
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merFöreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt
Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera
Läs merMetod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik
Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs merEtnografi, intervjuer, receptionsstudier! Etnografiska observationer! Observationer i olika miljöer! Forskningsmetodik! MKVC VT10!
Etnografi, intervjuer, receptionsstudier! Forskningsmetodik! MKVC VT10! Etnografiska observationer! Det människor säger att de gör är inte detsamma som det de faktiskt gör.! Experimentell vs naturlig situation!
Läs merIndividuellt fördjupningsarbete
Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merBUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merMetoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:
Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig
Läs merDatainsamling Hur gör man, och varför?
Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad
Läs merVetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning
Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merBEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs mer