Lättare på vågen med gröna tips Jana visar vägen till bättre hälsa Sid 18. Utveckling och framtid kräver. nytänkande

Transkript

1 FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 2 # APRIL Ny central för fjärrstyrd lastning 08 Ordning på bryggan 06 Yrkesstolthet i verkstaden 12 Samtalet: Älgar och betong Lättare på vågen med gröna tips Jana visar vägen till bättre hälsa Sid 18 Bild: G. Rúnar Gudmundsson Utveckling och framtid kräver nytänkande Per-Erik Lindvall, sid 2

2 Ett starkt nytänkande har alltid präglat LKAB. När företaget ställts inför svårigheter har vi hittat nya, innovativa lösningar. Nytänkande har också skapat många positiva nya möjligheter och affärsutveckling. Men vi får aldrig slå oss till ro. Nytänkande skapar utveckling och framtid Vårt ständiga utvecklingsarbete har genom åren fört LKAB till en ledande ställning inom många områden som Green Pellets, energisnåla processer och avancerad gruvteknik. Nu gäller det att fortsätta tänka nytt. Det kan både vara i smått i vardagen och det kan vara i nya stora avgörande grepp. Att skapa ny utveckling är att skapa nya värden. Ett avgörande nytänkande var när vi startade LKAB:s experimentmasugn för 15 år sedan Experimentmasugnen har i vinter fått nymurad infodring och är startklar för nya försök i ett ständigt pågående utvecklingsarbete i samarbete med våra kunder. I dagarna har LKAB dessutom tecknat avtal med Swerea MEFOS om fortsatt samarbete för gemensam drift av experimentmasugnen. LKAB går nu vidare med en detaljprojektering till motsvarande försöksugn inom direktreduktionstekniken. Utredningen skall vara klar i höst. Förhoppningen är att LKAB:s styrelse skall få ett bra underlag för beslut. En försöksugn för direktreduktion skulle innebära att våra forskare fick ett nytt verktyg i konkurrensen. Det är en stor investering men viktig för framtiden. DR-pellets är idag LKAB:s starkaste affärsområde med den högsta tillväxten och den bästa lönsamheten. DR-teknik med naturgas ger mycket låga utsläpp av koldioxid. När LKAB:s pellets av magnetit används förstärks miljöprestandan dramatiskt. Experimentmasugnen och DR-försöksugnen kan i framtiden tillsammans skapa ett LKAB Ironmaking Research Centre i Luleå. Detaljprojektering till en försöksugn för DR-pellets skall vara klar i höst. LKAB forskningscenter i Malmberget med agglomereringslab, brännugn och ett tiotal speciallaboratorier hoppas vi i framtiden kunna komplettera med ett experimentpelletsverk (EPP). Tillsammans med FoU inom mineralteknik bygger vi upp ett Pelletizing Research Centre med forskartraditioner från 1950-talet. Därmed får vi en komplett verktygslåda för utveckling av både processer och produkter. Det finns många fler områden. Ett exempel är LKAB Wassaras nya borrtekniska center i Malmberget. Där skall konceptet med den vattendrivna Wassarahammaren och framtidens borrteknik utvecklas. Ett projekt är krökta hål med styrd borrning, ännu ett nytänkande. Investeringar i framtidsprojekten förstärker LKAB:s ledande ställning som kunskapsföretag. Sverige går nu in i nästa stora gruvforskningsprogram som en konsekvens av regeringens mineralstrategi i höstas. LKAB samverkar med mineralbranschen, leverantörer och med Luleå Tekniska Universitet, LTU. Forskningen handlar om hela värdekedjan från prospektering till gruvteknik, förädling och biprodukter. LKAB:s satsningar och nytänkande får genomslag även i samhället. LKAB fortsätter klättra i studenternas ranking över attraktiva arbetsgivare. Trevligt att framtidens ingenjörer och forskare uppmärksammar oss! PER-ERIK LINDVALL, Direktör Teknik & Affärsutveckling CITATET DR-pellets är idag LKAB:s starkaste affärsområde med den högsta tillväxten och den bästa lönsamheten PER-ERIK LINDVALL, Direktör Teknik & Affärsutveckling Hur ser du till att få kvalitet på det du gör i ditt jobb? Raul Eriksson, mek/underhåll anrikning, Svappavaara: Jag försöker förbättra varje gång jag gör ett jobb. Vi diskuterar olika sätt att utföra jobbet på. Johanna Nordin träffar elever på Rymdgymnasiet. FOTO: G. Rúnar Gudmundsson LKAB klättrar på studentranking KIRUNA.LKAB klättar för tredje året i rad på studentrankingen över Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Det är i Företagsbarometern Universums årliga studentrankning av favoritarbetsplatser som LKAB uppmärksammas. LKAB är nu landets 47:e populäraste arbetsgivare bland civilingenjörer, en förbättring med sju placeringar från året innan låg LKAB på 74:e plats klättrade LKAB 20 placeringar på listan till 54:plats och fick belöning som Årets Raket fortsatte klättringen och nu ligger LKAB på 47 plats. Otroligt kul! Arbetet med Attraktiva LKAB är ett av koncernens prioriterade strategiska områden. Nu har vi kvitto på att vi är på rätt väg, säger LKAB:s kommunikationsdirektör Lotta Fogde. Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft är hård. Det här bekräftar att vi är en attraktiv arbetsplats för framtidens medarbetare, säger personaldirektör Grete Solvang Stoltz i en kommentar. Mauritz Magnusson Per Hedin, sektionschef redovisningen, Kiruna: Det handlar om att ha bra rutiner. Det behövs för en säker hantering. Peter Hahn, industrivakt, Malmberget: Jag följer det regelverk som LKAB har satt upp. tummen upp För LKAB från Sveriges studenter. LKAB:s popularitet har ökat för tredje året i rad av Universums ranking. Temakväll om gruvteknik KIRUNA. Temakvällen om gruvplanering på Kiruna Folkets Hus lockade ett tjugotal åhörare. Under våren erbjuder LKAB temakvällar på informationskontoren i Malmberget och i Kiruna. Häromveckan var det dags för Carlos Quinteiro, Angelique Bohm och Stefan Qvarnström från gruvplaneringen i Kiruna att berätta hur en gruva blir till. Carlos inledde med en övergripande beskrivning av Kiruna underjordsgruva. Stefan och Angelique förklarade sedan mer i detalj vad som krävs i form av undersökningar, samarbete och planering för att LKAB ska kunna fortsätta bryta malm under jord. Föreläsningen avrundades med tid för frågor och fortsatta diskussioner över en kaffemugg. tina BENSON Information till leverantörer kvalitetssäkras KIRUNA. Tydlighet från LKAB:s sida är en förutsättning för leverantörer att göra ett bra jobb. Nu kraftsamlar företaget internt för att bli bättre på att kommunicera ut regler, rutiner och krav. Får du som leverantör information som är otydlig eller om du har idéer om hur något område kan förtydligas får du gärna kontakta Leverantörsgruppen via leverantorsgruppen@lkab.com, säger Henrik Magnusson. KAJSA LINDMARK Carlos Quinteiro från gruvplaneringen svarade på många frågor under temakvällen. FOTO: TINA BENSON lkab.com Läs mer om Leverantörsgruppens arbete på lkab.com/leverantor 02 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

3 Sara Esberg, ekonomi, redovisningen, Kiruna: Lyhörd, tillgänglig och tydlig i sin kommunikation. Det ska också finnas tydliga ramar så man vet vad som ingår i arbetsuppgifterna. Hur ska en bra chef vara? Joakim Johansson, inköpare, Kiruna: Lyhörd, tydlig och inte vara rädd att ta beslut även om besluten är obekväma. Chefen ska också vara tillgänglig och öppen för kritik. Susanne Wiippola, förslagsansvarig/kvalitetsutvecklare, Malmberget: Ha tillit till människor och inte ha så mycket behov av egen uppmärksamhet. Håkan Siikavaara, Linnea Kuoppala och Nils Thuuri diskuterar hur kontakter och lagarbete kan utvecklas vid förädlingsverken. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Lagarbete ska öka produktionen KIRUNA. Tätare besök av chefen och medarbetare som berättar mer om sin arbetssituation. Det är grundstenarna när förädlingsverken (SAK) drar igång arbetet med LKAB 370. Lagarbete krävs för att öka kapaciteten och sänka kostnaderna, säger Nils Thuuri, projektchef för processoptimering i SAK-verken i Kiruna. Vid årsskiftet inledde Nils Thuuri och hans projektgrupp arbetet med processoptimering av SAK-verken (sovring, anrikning, kulsintverk). De har i uppdrag att gå igenom verksamheten och ta fram verkens bidrag till sparprogrammet LKAB 370 med start i KA3 och KK4 (anrikningsverk tre och kulsinterverk fyra). Arbetet genomförs i två steg där det första handlar om att ta fram en gemensam målsättning för de båda verken. Chefer och ledare intervjuades först, sedan har medarbetarna intervjuats av sina chefer, säger Håkan Siikavaara, projektingenjör. I ett andra steg genomförs en ny workshop som ska utmynna i en aktivitetslista. Det krävs en noggrann planering och ett kvalitativt arbete, säger Nils Thuuri. För KA3 handlar det om att minska kostnaden med cirka 4 kronor per ton medan KK4 behöver kapa cirka 6-7 kronor per ton i kostnader. Vi vet att många medarbetare redan idag gör sitt allra bästa i arbetet, men ändå når vi inte verksamhetens mål. Med en tydlig bild av målet är det lättare för alla att arbeta i samma riktning, säger Nils Thuuri. Samtidigt väntar flera utmaningar. Den första handlar om att anamma arbetssättet och verkligen vara ute i verksamheten för att förstå problemen som medarbetarna möter i sitt dagliga arbete, säger Håkan Siikavaara. Att hitta ett gemensamt arbetssätt och att samma dokument med samma frågeställningar används så att alla får samma bild av verksamheten är också grundläggande, säger Nils Thuuri. ulrika Westerberg Med en tydlig bild av målet är det lättare för alla att arbeta i samma riktning ENGAGERAD Produktionschefer för SAK-verken i Kiruna samlade på den första PC-dagen. Nytt nätverk ger chefer råd och stöd KIRUNA. Ett nätverk för produktionschefer har startat i Kiruna. Det handlar om att erbjuda första ledets chefer råd och stöd, säger Anders Björnström, sektkionschef, Kiruna. I nätverket ingår ett tjugotal produktionschefer från SAK-verken i Kiruna, (sovring, anrikning, kulsinterverk). Tillsammans har de satt formerna för mötena som går under benämningen PC-dagar. PC-dagarna ska hållas tre gånger per år och till grund för dagarna ligger PK:s verksamhetsplan. Under PC-dagarna ska produktionschefer träffas, diskutera och hitta samsyn i frågor som rör verksamheten. Det kan handla om frågor alltifrån hur man löser semestrar till tolkning av olika regler. Det viktigaste tycker jag är att vi får en samsyn och att vi alla jobbar lika oavsett var i verken man arbetar, säger Ulf Olsson, produktionschef för driftautomation i SAK-verken. Jag hoppas att vi så småningom ska kunna ägna mindre tid åt frågor som idag tar för mycket tid, genom att lära av varandra, säger Anna Thyni, produktionschef på KA1/KA2. Tove Thelin-Täckdal är sedan första januari nyanställd produktionschef för underhållet i sovringsverket och hon ser nätverket som en stor tillgång. Det är en erfarenhetsbank. Ofta sitter man själv och bollar frågor fram och tillbaka men nu vet man att det finns stöd att få och det känns skönt. ulrika Westerberg FOto: Ulrika Westerberg Tove Thelin- Täckdal, produktionschef för sovringsverket i Kiruna, är nöjd med initiativet till PC-dagarna. FOto: Ulrika Westerberg 04 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

4 Maritha Mossberg: Varde ljus fiat lux Matti Petäjäniemi vid krossverkstaden i Kiruna som ger en gamling nytt liv igen. Vård ger krossarna nytt liv KIRUNA. Att kliva in på verkstaden på nivå 811 i KUJ är som att få ljusterapi. Männen lyser av yrkesstolthet. Tillsammans vårdar de LKAB:s krossar och förbereder dem för sin andra flytt. Inget hindrar dessa krossar från att klara ytterligare en flytt om det skulle bli aktuellt, säger Matti Petäjäniemi, produktionschef. Den nya krosshallen på nivå 1403 är lika stor som halva FK (LKAB:s kontorsbyggnad i Kiruna). Det är ljust, luftigt och gott om plats för de fyra krossarna. Tre kommer från dagens nivå 1078 och en kommer från nivå 814 och har stått i malpåse några år. Kjell Olovsson, projektledare. Fakta: Tillverkad: 1976 Senaste flytt: 1997 Effekt: 600 hk Vikt: 230 ton Antal delar: 6 Svetstråd för reparation: 300 kg per kross Nivåer som krossarna stått på: 814, 1078, 1403 meter. 11 5,5 miljarder kronor blev LKAB:s ekonomiska resultat för Omsättningen var 27 miljarder kronor. FOTO: FREDRIC ALM Vid senaste flytten 1997 renoverades inte krossarna. Nu utrustas de med nya finesser. För det här är ett klurigt gäng! Tack vare ett väl systematiserat underhåll blir det billigare att totalrenovera krossarna än att köpa nya. Renoveringen av krossarna är ett samarbete mellan projektavdelningen, Mining och Nybergs Mekaniska Verkstad. Den stora utmaningen har varit att vi inte visste i vilket skick krossarna var och att vi fått utveckla konceptet i takt med att vi renoverat den första krossen, säger Kjell Olovsson, projektledare för krossrenoveringen. Krossarna förses bland annat med ett nytt smörjsystem. Hydraultekniker Christer Emanuelssons listiga lösningar medger att smörjningen av krossens hjärta, toppdelen, nu sker helautomatiskt och når precis rätt punkter. Den effektivare smörjningen kommer öka livslängden på slitdelarna, säger Christer. En viktig arbetsmiljöförbättring är att krossen försetts med domkrafter. Det innebär att delarna inte längre behöver sprängas isär vid underhåll. Ylva Sievertsson miljarder kronor föreslår styrelsen ska betalas ut till staten i ägarutdelning för Drygt en miljard avsattes för samhällsomvandling. Catharina Olovsson och Gunn Sjögren Grape bemannar växel/reception i Kiruna. Foto: Ulrika Westerberg Birgitta Mäkimaa- Nordmark, Malmberget. Foto: Kajsa Lindmark Lena Lövgren, ny chef för växeln i Kiruna. Foto: Johanna Fogman. Samarbete ger proffsigt intryck LKAB. Telefonväxeln/receptionen är LKAB:s ansikte utåt. Ta därför för vana att lämna frånvarobesked i TRIO innan du till exempel går på möte, åker på tjänsteresa eller går på semester. Samarbeta med oss i telefonväxeln, det är att agera proffsigt, säger Catharina Olovsson, receptionist i Kiruna. När någon söker dig via växeln och du inte svarar får dina kollegor i växeln tillbaka samtalet. Samtalen går inte till mobilsvar utan alltid tillbaka till växeln. Den som ringer förväntar sig att vi ska veta varför personen de söker inte svarar eller när denne blir tillgänglig, säger Birgitta Mäkimaa-Nordmark. Det handlar om att kunna ge bra service till den som ringer. Den som söker dig slipper ringa flera gånger och du behöver inte bli störd när du är upptagen, säger Gunn Sjögren Grape. Har du glömt att lägga in ett frånvarobesked, slå då oss en signal så lägger vi in beskedet åt dig, säger Catharina Olovsson. ulrika Westerberg V irvlande dammkorn och fläckar blir synliga när vårvintersolen lyser in genom fönstren. Trots det är det härligt när solen sprider ljus och värme. Nu blir jag medveten om hur mycket jag saknat solen och värmen från den. Vi är många som vänder våra ansikten upp mot solstrålarna som skiner allt starkare för varje dag. Norra Sverige har en extra årstid vårvinter. Det är då det är mycket snö men ändå ljust och soligt, om det vill sig, vill säga. När maj infinner sig vill jag bara åka härifrån. Maj är grå och smutsig, ingenting grönskar och snön som finns kvar känns åldrad och utsliten. Det påminner mig om att det här året ska jag köpa fröer och driva upp inomhus. Fröpåsar med blommor, kryddor och kanske en och annan grönsak. Vårdagjämningen den 20 mars har vi passerat. Dygnet då natt och dag är nästan lika långa överallt på hela jordklotet. I Skåne talas det redan om vårblommor och trädgårdstips. I vår norra del av landet är snödrivorna fortfarande höga. Här tar vi med oss falukorven ut och grillar den sotsvart över öppen eld medans elden sjunker djupare ner i snön. Ett speciellt Gällivarefenomen är att grilla korven sittande på vägslänten längs infarten till samhället. I södra Sverige plockas blåsippor och påtas i trädgårdarna. Nu har jag ledsnat på täckbyxorna, handskarna, mössan, den tjocka jackan och vinterskorna. Jag vill promenera till jobbet med lätta steg utan att ängslas för de förrädiska isfläckarna. Jag vill höra och se isen och snön droppa från taken. Jag vill slippa begravas i snöras från taket för jag har faktiskt monterat ett snörasskydd den här vintern. Jag vill känna doften av vår, njuta av ljuset och den annalkande sommaren. Nu vill jag kanske också ta ett tag med trasan och jaga bort dammkorn och fläckar snart är det vår. När vårmånaden infinner sig vill jag bara åka härifrån 06 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

5 Fjärrlastning en viktig pusselbit KIRUNA. I samband med öppnandet av den nya huvudnivån 1365 i Kirunagruvan, KUJ, kommer fjärrlastningen att spela en viktig roll. Från den nya styrcentralen för fjärrlastning på nivå 775 ska lastarna så småningom styra tre lastmaskiner nattetid. Det handlar om att få ett jämnt flöde i processen, säger Jan Carlsten, sektionschef för lastningen i KUJ. Med koncentrerad blick och några lätta rörelser på kontrollbordets två joysticks fyller Markus Fjällborg vant skopan på den 57 ton tunga lastaren. Det är förstås mer känsla att sitta i hytten och lasta men det går väldigt bra att köra härifrån också, säger Markus Fjällborg. Fyra meter lång verktygstavla. Från vänster i bild: Ingemar Enbacke, tekniker underhåll, Magnus Henriksson, lokreparatör och Stefan Norberg, styr- och reglertekniker. FOTO: JOHANNA FOGMAN Här hänger verktygen på sin rätta plats KIRUNA. På en fyra meter lång tavla hänger verktygen prydligt uppradade och blänkande rena. Lösningen är en del av en ny konstruktion, en underhållsbrygga i nivå med loket. Det är Ordning & Reda på personalen i lokverkstaden hos LKAB Malmtrafik. Personalen i lokverkstaden tröttnade på arbetsmiljön. Det var tungt och slitsamt att utföra underhåll av lok. Vi saknade ordentliga stegar att stå på. Det var inte säkert att utföra arbetet. Verktygen förvarade vi i en rullvagn och från den fick vi springa och hämta det vi behövde, säger Ingemar Enbacke, tekniker underhåll. Lösningen blev en underhållsbrygga med verktygstavlor i höjd med loket. Initiativtagare till bryggan är Ingemar Enbacke och Görgen Svonni, tekniker. Vi hade en idé om hur det skulle se ut. Tillsammans med Ove Salomonsson, underhållsingenjör, diskuterade vi fram en lösning som vi sedan förverkligade, säger Ingemar Enbacke. Det gick fort från tanke till handling. Idéen presenterades för drygt ett år sedan. Under våren 2012 började vi att resa bryggan som är specialanpassad för våra lokaler. Vi har bryggor på båda sidor om loket och verktygstavlor vid varje station, säger Ingemar Enbacke. Underhållsarbetet är uppdelat i olika stationer. Vid revisionsdelen demonterar reparatörerna lokets komponenter. Vid utprovningsdelen utförs inspektion och provning av varje komponent. Ett underhåll tar mellan 6-8 veckor att utföra och då arbetar 3-4 man med ett lok. Nu är det säkert att utföra underhåll. Vi kommer lättare upp på taket och det är mindre slitsamt för kroppen. Här uppe finns allting, säger Magnus Henriksson, lokreparatör. Det är svårt att undgå den ordning och reda som personalen har skapat. Alla verktyg hänger prydligt på sin plats och förvaringslådorna på bryggan är märkta med lådans innehåll. Det är rent och snyggt. Vi putsar verktygen när vi är färdiga med arbetet. Då är det trevligare för nästa person som ska använda dem. Det är roligare att arbeta när det är ordning på sakerna, säger Stefan Norberg, styr- och reglertekniker. JOHANNA FOGMAN 08 VECKOBLADET # NR Foto: G Runar Gudmundsson VECKOBLADET # NR

6 Markus Fjällborg är en av lastarna som utbildas i fjärrlastning i den nybyggda styrcentralen på nivå 775 i KUJ. Drygt 200 meter längre ner i gruvan kör lastmaskinen som han styr via WiFi, trådlöst nätverk. Hittills är en lastmaskin i bruk men i slutändan väntas tre maskiner vara i produktion nattetid. Det är en stor fördel att själv ha kört lastmaskin innan säger lastaren Markus Fjällborg och skickar iväg maskinen för automatisk tömning. Systemet som används är framtaget av Sandvik och bygger på att området där maskinen kör har scannats in i ett program. Längst fram respektive bak på lastaren sitter sensorer som orienterar lastmaskinen som i sin tur automatiskt stannar om något hinder kommer i vägen. Det här känns fantastiskt roligt. Rent tekniskt är det mycket avancerat. Vi har format det efter våra krav idag, vilken potential systemet har vet vi inte och det är spännande, säger Jan Carlsten. Senaste skopan vägde 15 ton, berättar Anders Jonsson, projektledare för fjärrlastningen i KUJ. Gustaf Blomberg i bakgrunden. Fjärrlastning har förekommit av och till under många år och blir en viktigt pusselbit i öppnandet av nya huvudnivån KUJ I samband med övergången mellan den gamla och den nya huvudnivån kommer vi under en tid att behöva köra båda nivåerna samtidigt för att få ett jämnare flöde i processen. Idag har de manuella lastmaskinerna en ståtid på cirka fem timmar varje natt i samband med att skjutgasen ventileras ut. Med de fjärrstyrda lastmaskinerna kan vi däremot direkt efter sprängning gå in och lasta ur, berättar Anders Jonsson, projektledare för fjärrlastningen i KUJ. Samtidigt ser vi ytterligare en dimension med satsningen. Vi har en trend med ökat antal förslitningsskador bland lastare och med den här utvecklingen kan vi erbjuda ett mer varierat arbete, säger Jan Carlsten. Vid skiftbytet är det lastaren Gustaf Blombergs tur att kliva på sitt arbetspass. Men innan han sätter sig vid kontrollbordet måste lastmaskinen servas och han gör sig redo för att åka ut på skivan där lastaren rullar. Trots högteknologi behöver fordonen fixas emellanåt och då måste det finnas personal till hands som kan maskinerna och snabbt kan åka ut och lösa problemen, säger Gustaf Blomberg. Ulrika Westerberg Vi har format det efter våra krav idag, vilken potential systemet har vet vi inte och det är spännande NYTÄNKANDE På sikt väntas tre fjärrlastare ingå i produktionen. Gustaf Blomberg, lastare, servar den fjärrstyrda lastmaskinen. Vi skriver något av historia med fjärrlastningen och det känns fantastiskt roligt, säger Jan Carlsten, sektionschef för lastning i Kirunagruvan. 10 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

7 Älgar och betong gör Emilias vardag Emilia Sortelius jobbar i sveriges näst största betongstation MALMBERGET. Emilia Sortelius finner stor glädje i jobbet vid betongstationen i Vitåfors gruvområde och det viktigaste hon har med sig är ett leende på läpparna i mötet med kunderna. Fritiden kontrasteras med lugnet tillika spänningen i skogen, där hon fiskar och jagar älg tillsammans med sambon. Hur ser en dag på arbetet ut för dig? 1 Den ena dagen är aldrig den andra lik, så det är sällan en dag på jobbet går att förutse. Men till mina sysslor hör att blanda betong, fylla på fiber, bila rent betongblandaren från betong och städa och hålla rent i verket. Jag sitter också mycket i kontrollrummet och ibland åker vi ut och tittar på gjutningar på plats i verksamheterna. Vad lockade dig till yrket? 2 Jag jobbade som borrare tidigare men när jag blev gravid gick det inte att sitta i en borrmaskin. Då erbjöds jag jobb här som en lösning under graviditeten. Jag trivdes väldigt bra med gänget och det vi gör och när jag var välkommen tillbaka efter mammaledigheten bytte jag jobb. Hur mycket betong hanterar 3 ni på en dag? Det är väldigt olika men mellan 200 och 500 kubikmeter. Sett över ett år tillverkar vi uppåt kubikmeter, vilket placerar oss på topp fem bland betongfabriker i Sverige. Hur tillämpar du säkerheten 4 i ditt arbete? Jag använder alltid skyddsutrustning som hjälm och skyddsglasögon, Jag använder alltid skyddsutrustning som hjälm och skyddsglasögon samt munskydd vid behov, det gör alla här. Vi bryter och låser vid arbeten och arbetar aldrig ensam i blandaren. Efter kalkolyckan i november förra året har vi haft många möten och diskussioner med fokus på säkerhet. Vi hade bra rutiner redan innan och olyckan skulle egentligen inte ha kunnat hända. Den berodde på den mänskliga faktorn och hade inte gått att förutse. Nu klarade vi ju oss lindrigt undan och man har mer tänkt efteråt på vad som skulle ha kunnat hända. Vad är utmaningen i arbetet? 5 Vi jobbar med ett levande material och det som funkar i dag kanske inte gör det i morgon. Det är en utmaning. Sedan förstås att göra alla kunder nöjda. Det är det vi strävar efter. Fritiden ägnar du mycket åt 6 jakt och fiske, vad är tjusningen med det? Det är en frihet att få vara ute i naturen. Det är lugnt och skönt och spännande på samma gång. Jag är uppväxt med det och var mycket ute i skogen med pappa som barn. Nu delar jag intresset med sambon och vi är ute mycket tillsammans i trakerna kring Porjus och Puoltikasvaara. MARIA ÖDALEN ÖSTLUND Namn: Emilia Sortelius. Ålder: 22 år. Yrke: Processoperatör. Jobbat inom LKAB: Juli 2010-juli 2011 som borrare i Svappavaaragruvan. Därefter som processoperatör i LKAB Berg & Betong i Malmberget. Bor: I villa i Gällivare. Familj: Son på 1,5 år och sambo. Gör helst på fritiden: Fiskar och jagar älg. Det bästa med yrket: Jag träffar mycket folk varje dag. Den ena dagen är aldrig den andra lik. Viktiga egenskaper att ha i ditt yrke: Det är bra att vara flexibel och kunna hantera stress, samt ett leende på läpparna. ENGAGERAD För Emilia Sortelius är utmaningen i jobbet att få betongen i bästa skick och göra kunderna nöjda. På fritiden kopplar hon bäst av i skogen på jakt efter älg, eller vid ett stilla fiskevatten. FOTO: MARIA ÖDALEN ÖSTLUND 12 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

8 Ökade stölder i LKAB Vad tycker du att LKAB skall satsa mest på när det gäller utveckling? Angelica Smedkvist Johansson, guide, Kiruna: Ett nytt LKAB Visitor Centre som bättre motsvarar det vi vill visa av verksamheten. Jan-Roger Eriksson, mekaniker, Svappavaara: Det borde finnas en speciell person som tar till vara goda idéer, får ihop och genomför dem. Maria Åström, verksamhetsutvecklare, Malmberget: Att bli ett enhetligt företag som jobbar mer tvärfunktionellt, ett LKAB oavsett avdelning eller ort. Eva Selin, arkivarie, Kiruna: Nej, det har jag inte. Jag har inte jobbat så länge här. Snedtramp vanligaste olycksorsaken LKAB. Att vricka foten är en av de vanmligaste orsakerna till sjukskrivning på grund av olycksfall på jobbet. Snedtramp, snubbling eller olyckor som beror på hantering av föremål i samband med olika arbetsmoment är andra vanliga olycksorsaker. Har du skadat dig på jobbet? Andreas Flygare, processoperatör, Svappavaara: Jag har stukat foten en gång. Magnus Granberg, mekaniker/svetsare, Malmberget: Ja, jag har fått en flisa i ögat en gång och skadat foten. För foten blev jag sjukskriven i en vecka. Ronnie Hansson, säkerhetsansvarig på LKAB vid industrivakten i Malmberget. LKAB. Antalet stöldanmälningar ökar inom LKAB. Under förra året stals för flera hundratusentals kronor från de olika anläggningarna. LKAB ser mycket allvarligt på stölderna, säger Ronnie Hansson, sektionschef. I snitt anmäls cirka fem stölder varje månad. Under ett par månader i höstas stals en minigrävmaskin, en timmergrip, en lastbrygga och en stor grind. Det är stora skrymmande föremål. Den här typen av stölder är inte gjorda i stundens ingivelse. Vi behöver uppmärksamma det här för att få in tips från våra anställda och andra som vistats innanför industriområdena, säger Göran Heikkilä, ansvarig för operativa risker inom Mining på LKAB. Stölderna av grävmaskinen och timmergripen har skett under jord i Kiruna och visar på välplanerade tillgrepp. Vad görs för att få stopp på stölderna? Vi ökar kontrollerna vid utpassering från våra industriområden, genom exempelvis fler stickprovskon- Göran Heikkilä ansvarig för operativa risker inom Mining, LKAB Den här typen av stölder är inte gjorda i stundens ingivelse Foto: Maritha Mossberg troller. Vår förhoppning är också att genom offentligt uppmärksamma stölderna så ska fler anmäla när de ser något anmärkningsvärt eller märkligt. Anmälan kan göras anonymt och i första hand till LKAB:s sektion för bevakning, PIB. Vi vet inte om det är antalet stölder som blivit fler eller om det bara är anmälningarna som ökat, säger Ronnie Hansson. Förutom värdet på det stulna och störningar för verksamheten finns också risken att tillgreppen stoppar eller stör själva produktionen. Det är inte riskfritt att stjäla grejer. Vi ser mycket allvarligt på stölder. Anställda riskerar att få lämna sitt arbete och entreprenörer löper risk att inte få fortsatta uppdrag hos LKAB, påpekar Ronnie Hansson. Många personer vistas inom LKAB:s områden varje dag, både egna anställda, entreprenörer och tillfälliga besökare. Alla stölder inom företaget utreds internt och polisanmäls. Maritha Mossberg Antalet olycksfall totalt minskade i LKAB under Däremot ökade 2012 antalet olycksfall med frånvaro, framförallt med sjukskrivning en till tre dagar. Enligt Lina Edin, verksamhetsutvecklare vid LKAB-hälsan, går det inte att se något specifikt mönster i de olyckor som resulterar i sjukskrivningar. Det är svårt eftersom dessa typer av olycksfall förekommer i många olika verksamheter och sammanhang, säger hon. Varför har den här typen av olyckor ökat, gör vi inte rätt saker i Säkerheten först? Jo, vi gör rätt saker i Säkerheten först och vi har rätt metoder och verktyg. På lång sikt kan man se en nedåtgående trend och nu måste vi vara uthålliga för att komma närmare vårt mål om en olycksfri miljö. Hur ska man bryta mönstret? Vi måste jobba gemensamt med att göra Säkerheten först till en mer naturlig del av det dagliga arbetet. Vi ser även att man kan jobba vidare på att förbättra uppföljningen. Då kan vi ser till att rätt åtgärder vidtas och på Lina Edin, verksamhetsutvecklare i LKAB-hälsan sandar för en säkrare arbetsmiljö. Halkolyckor och snubbling är några av de vanligaste olycksorsakerna. Foto: G. Rúnar Gudmundsson så vis förhindrar upprepning. Det viktigaste är att tänka efter före. Just nu läggs mycket fokus på säkerhetskultur i verksamheten, vilket är en viktig pusselbit. Sett till de två första månaderna detta år ligger antalet frånvarorelaterade olycksfall strax under föregående år, en förbättring. Sammanställningen för mars är ännu inte klar men för januari och februari ligger antalet på 13 olycksfall med frånvaro, jämfört med 15 under samma period MARIA ÖDALEN ÖSTLUND Det viktigaste är att tänka efter före ANSVAR 14 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

9 Nytt system för avvikelser i test MALMBERGET. Under april testas det nya systemet för avvikelsehantering, Synergi, i LKAB. Systemet upphandlades i höstas, har konfigurerats för LKAB och tester startades i mars. Det nya systemet skall användas av alla i LKAB för att rapportera avvikelser. Vad är Synergi? Synergi är ett system som används inom många områden, bland annat för avvikelserapportering. Systemet har utvecklats under lång tid och används idag i Sverige, Europa och andra världsdelar. Hur ofta kollar du på intranätet och Maria Jatko, provtagare, Kiruna: Intranätet kollar jag varje dag när jag jobbar, lkab.com är jag sällan inne på. Monica Kemi, kontrollrumsoperatör, Svappavaara: Varje dag. Jag tittar på det mesta för att ha koll på vad som händer och sker. Robin Ljung, förrådsarbetare CF, Malmberget Två till tre gånger i veckan för att hålla mig uppdaterad. Vad ska LKAB använda Synergi till? Inom LKAB-koncernen används Synergi till avvikelserapportering inom områdena hälsa-, miljö, säkerhet samt för kvalitetsavvikelser. Ett specialområde är järnvägshändelser. Syftet är att arbeta med förebyggande åtgärder så att avvikelsen inte inträffar igen. Avvikelsehanteringssystemet blir en viktig gemensam grund i koncernen för ständiga förbättringar. Hur långt har projektet kommit? Sedan upphandlingen i höstas har systemet installerats och konfigurerats. Testerna började i mars. Vad sker närmaste tiden? Genomgång och testning pågår. Det ska visa att Synergi kan börja användas senare under våren. Vad ska man rapportera i Synergi? Risker, tillbud och olycksfall inom hälsa, miljö, säkerhet samt händelser på järnväg, kvalitetsavvikelser, produktavvikelser samt andra avvikelser i den egna verksamheten. Hur mycket utbildning kommer att behövas? Alla chefer och andra som måste känna till rapporterade händelser kommer at få en 6-timmarsutbildning. Andra, som enbart rapporterar, behöver en kort introduktion på arbetsplatsen Blir det krångligt? För att rapportera en händelse, till exempel ett tillbud eller en risk, Så här kommer Synergi att se ut på din skärm. Per Lidström, projektledare för Synergi. behöver man bara fylla i två uppgifter: en rubrik och en beskrivning sedan är man klar. Så långt som möjligt kommer Synergi ha uppgifter ifyllda på förhand. Vad ersätter Synergi? Delar av SAM-databasen där händelser och risker rapporteras idag inom arbetsmiljöområdet. Sedan finns det flera andra notesapplikationer som nu ersätts. MAURITZ MAGNUSSON Foto: KAJSA LINDMARK Avvikelsehanteringssystemet blir en viktig gemensam grund för ständiga förbättringar Johanna Fogman testar nya Arena. Beta-version av Arena släpptes i mars KIRUNA. I slutet av mars öppnades en beta-version av nya intranätet Arena för en begränsad del av verksamheten på LKAB. Under denna första beta-period pågår utvecklingsarbete parallellt och nya funktioner kopplas på efter hand. Under en månads tid kommer ungefär 100 personer, bland andra IT, Communications Informationsavdelning och delar av HR att bygga upp innehåll, leta buggar och fel, identifiera sådant som saknas och testa olika funktioner. Vi kommer att starta med ett antal olika sidtyper. Bland annat ska vi bygga upp organisationssidor med nyhetsflöden samt teamsidor för arbetsgrupper som vill dela dokument, kalender och länkar. Vi ska också bygga en eller flera sociala sidor, säger Thomas Bergman på Exait, projektledare för intranätet. I dag finns det tre LKAB-intranät, ett för Minelco, ett för Narvikskollegorna samt Insidan. Dessa tre kommer att leva vidare tills Arena är lanserat och etablerat i hela koncernen. Under tiden vi jobbar i beta-versionen kommer Insidan att fungera precis som förut, men nyhetsflödet från Insidan kommer också att publiceras på Arena så att vi kan testa funktionaliteten. Allt material kommer alltså att dubbelpubliceras, säger Johanna Fogman, kommunikatör på Informationsavdelningen. Mikael Winnebäck ser fram emot det nya intranätets möjligheter som arbetsverktyg och kommunikationsredskap. Först och främst hoppas jag att Arena känns nytt och modernt med en bra struktur som det är lätt att hitta i. En snabb sökfunktion känns som en självklarhet. Min förhoppning är att alla ska använda Arena så att det blir LKAB:s främsta informationskanal. Här har alla ett ansvar, vårt intranät blir inte bättre än vad vi gör det till, säger Mikael Winnebäck, verksamhetsutvecklare på IT-avdelningen. Tina Benson Foto: Tina Benson Först och främst hoppas jag att Arena känns nytt och modernt Mikael Winnebäck. 16 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

10 Mikael Winnebäck, verksamhetsutvecklare IT, Kiruna: Absolut! längdskidåkning, buggträning och löpning gillar jag och jag försöker tänka på vad jag äter. Har du satt något mål för din hälsa? Serena Pelleriti, drift anrikning, Svappavaara: Nej, inte för min hälsa, men jag ska springa maraton i sommar. Curt Larsson, gravör och skyltmakare, Malmberget: Nej, tyvärr inte, eftersom det är svårt på grund av min hälsa. Men jag gör det jag kan. Matens vikt för att hålla formen Lättare på vågen med Janas gröna tips KIRUNA. Fylld av energi kliver Jana in i rummet. Du ska klara av att hålla vikten enbart med maten. Blir du sjuk och inte kan röra dig så ska du ändå klara att hålla vikten, säger Jana Bjuhr, LKAB:s hälsoutvecklare sedan fem år tillbaka. Cirka 30 procent av LKAB:s personal har ett BMI på över 30, vilket klassas som fetma. Orsaken är dålig kost och för lite motion. Genom att utesluta gluten, socker och tillsatser kommer du långt. Du får då i dig färre kolhydrater vilket leder till att du mår bättre, orkar mer och kanske rent av spontant blir sugen att röra dig. God kondition är grunden till bra hälsa och för att gå ner i vikt krävs både motion och bra kost. Förebyggande arbete är det viktigaste för Jana. Mitt mål är att träffa alla i företaget innan de blir sjuka av sin övervikt, säger Jana. Ett sätt för Jana att komma i kontakt med personalen är på AP-träffar. Då kan arbetslaget tillsammans med Jana inte bara prata mat utan även laga den. Hos Jana kan man få både individuell- och grupprådgivning. Du får hjälpen på arbetstid men det kräver en motprestation, det vill säga att du uppfyller de mål som ni ställer upp tillsammans. Det är ungefär lika många män som kvinnor som söker hjälp men en sak skiljer dem åt: Kvinnor kommer ofta i förebyggande syfte Jana Stridfeldt Bjuhr, hälsoutvecklare. och männen när de redan har blivit sjuka. Det härligaste är att väcka glöden hos andra och se dem få ett helt nytt liv, säger Jana. Det är svårt att tro att Janas egen inre glöd skulle kunna undgå någon. På frågan om hur ett framtida önskescenario ser ut svarar hon: Om alla börjar köpa frukt istället för fikabröd till fikarummet är mycket vunnet. Passerar alla dessutom gymmet på vägen hem eller promenerar till och från jobbet skulle vi komma mycket långt. Svårare än så behöver vägen mot ett hälsosammare liv inte vara. Y ylva Sievertsson Foto: G. Rúnar Gudmundsson Janas tips på hur du enkelt kommer igång med kostförändring 1: Ät 500 gram grönsaker per dag 2: Ät naturliga råvaror utan gluten, tillsatser och socker 3: Drick bara vatten SOVRAT Tack! Ett stort tack för gratulationerna på min 60-årsdag. Kenneth Olofsson Ett varmt tack till alla för uppvaktningen på min 50-årsdag, det värmde i hjärtat. Joakim Palm Tusen tack alla ni som kom ihåg mig på min 60-årsdag! Det värmde! Monica Kemi Tack för uppvaktningen på min 60-årsdag! Göran Lundhamn På nytt jobb Mats Jonasson, produktionschef transporten PIV i Malmberget. Kristoffer Stenberg, produktionschef PKP, Kiruna. Juha Kivimäki. produktionschef fastighetsservice, Kiruna. Kurt Taivalsaari. produktionsledare PSB. David Lövgren. sektionschef LKAB Malmtrafik AB. Johan Lundbäck, sektionschef LKAB Malmtrafik AB, Bengt Perälä, produktionsledare LKAB Malmtrafik AB, Göran Lindqvist, produktionschef LKAB Malmtrafik AB. Mauritz Magnusson Maritha Mossberg Bidra till Sovrat! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: Skriv: LKAB Insidan, CI, Malmberget. För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB Communications, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Johanna Fogman Lediga Jobb Forskningsingenjör, Kiruna/Malmberget. Produktionschef, Svappavaara. Underhållsingenjör, Kiruna/Malmberget. Geokartör, Kiruna. Hydraulmekaniker, Kiruna. Automationsingenjör, Kiruna. Laboratorieingenjör, LKAB Kimit, Kiruna. Projektledare, LKAB Kimit, Kiruna. LKAB från insidan Månaden som gått: 28/3: LKAB:s årsredovisning 2012 publiceras på webben /3: LKAB är huvudsponsor till Dundret runt, 130 startande i LKAB:s namn. 11/3: LKAB skriver kontrakt för leverans av DR-pellets till ny kund, Nucor, i USA. 8/3: Organisationsförändringar på LKAB till följd av ny strategiplan, bland annat. blir Anders Furbeck direktör för hållbarhetsfrågor. 4/3: LKAB:s funktion för samhällskontakter, public affairs, får ny lokal i World Trade Center i Stockholm. 27/2: Överläggningar avslutas med facket angående de 20 som varslats om avsked efter felaktig tidsrapportering. Maria Ödalen Östlund Ulrika Westerberg Det händer i LKAB 8/4: LKAB stöder Oasen, terapi för cancerpatienter vid Umeå Universitetssjukhus. 29/4: LKAB bolagsstämma, Luleå. 29/4: LKAB delårsrapport första kvartalet /4: LKAB premierar årets Kulturoch idrottsstipendiater. Kirunahugget Den 7 april kl är det dags för den 28:e upplagan av Kirunahugget. Likt förra året avgörs tävlingen på den norra sidan av sjön Luossajärvi. I samband med tävlingen informerar LKAB om det nya projektet Ett snyggare Kiruna. O-Ringen i Boden LKAB är tävlingspartner till O-Ringen i Boden i sommar. Orienteringstävlingen sker juli. Vill du vara LKAB:s ambassadör på plats eller ska du tävla i O-Ringen? Kontakta annchristine.lindgren@lkab.com Tina Benson Ylva Sievertsson Utkommer 10 maj Manusstopp 26 april E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Anders Lindberg VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

11 GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR Råmalm, tusen ton Period: 1 jan - 17 mars Förädlingsverk, tusen ton Period: 1 jan - 17 mars Leveranser, tusen ton Period: 1 jan - 17 mars KIRUNA Pelletsverk KK Pelletsverk KK Pelletsverk KK Anrikningsverk special SVAPPAVAARA Pelletsverk SK MALMBERGET Pelletsverk BUV bandugnsverk Pelletsverk MK Anrikningsverk till fines ANR Totalt förädlade produkter Norra: Kiruna Södra: Malmberget ARBETSMILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan - 28 feb Totalt 2012: 73 st Dagbrott: Svappavaara 15 FÄRDIGA PRODUKTER Pellets Fines (inkl. KMR) tkr Norra: Narvik Södra: Luleå Totalt levererat PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser, månadsvärde. Kvalitetsmål: 96 % KOMMENTARER Period: 4 mars - 17 mars NORRA, TUSEN TON Råmalm - 28,2 Pelletsverk KK2-12,4 Pelletsverk KK3 + 0,9 Pelletsverk KK4-64,8 Svappavaara - 8,8 Specialprodukter ± ¹ ² ³ UPPNÅDD BELÖNING ackumulerat februari 2013: kr 2012: kr ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag. ¹) Tapportsbrist,brand i KUJ, etagebrist, urspårning, häng & skut. ²) Sligbrist, Jordfel PC7, UH-stopp. ³) Sligbrist, bandbyte KK35TR ) Byte länkplattor, problem med grateplattor. 5 ) Kvarnhaveri i anrikningsverket. 6 ) Haveri Vi Västra bergsspel. 55 K-värde feb 2013: 91,0 % SÖDRA, TUSEN TON Råmalm - 52,4 Fines (MAF + MAC) -9,5 MPBO BUV - 14,5 MPBO MK3 + 0,9 7, 8, 9 ) Rågodsbrist VECKOBLADET # NR Grafik: Mediagrafik & illustration