Inledning BUDGET område

Transkript

1 Inledning BUDGET 2013 område 1

2 INNEHÅLL Innehåll Inledning INLEDNING INLEDNING Sjöbo den urbana landsbygden!... 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 5 Hur planeras skattepengarna att användas... 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen Styrprocess Hushållning och kvalitet Finansiell analys av åren Sjöbo som arbetsgivare Sjöbo den urbana landsbygden! Kommunövergripande verksamhet...30 Politisk verksamhet Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet Gymnasieskola Vuxenutbildning och flyktingverksamhet...44 Turism- och fritidsverksamhet Kulturverksamhet...48 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad Teknisk verksamhet skattefinansierad Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Plan- och byggverksamhet Räddningstjänst FINANSIELLA RAPPORTER Resultatbudget...60 Balansbudget Kassaflödesbudget Noter Driftbudget per nämnd...64 Investeringsbudget Exploateringsbudget Resursfördelningsmodellen...68 Styrprinciper för Sjöbo kommun...69 Ramar för in- och vidareutlåning Ordlista Budget 2013 och ekonomisk plan sjöbo har ett unikt läge med en fantastisk natur och goda boendemiljöer som erbjuder en god livskvalitet till våra medborgare. Dessutom når vi enkelt stadens utbud. För att uppnå Vision 2020 har budgeten och därmed resursfördelningen utformats i syfte att den ska bidra till att stödja verksamheternas strävan mot Sjöbo en plats för tillväxt. God välfärd Arbetet med 2013 års budget har skett i ljuset av en osäker konjunkturutveckling. Ambitionen är att genom en medveten resursfördelning prioritera välfärdsuppdraget i vård, skola, omsorg samt socialtjänsten. Det är viktigt med god kvalitet och goda resultat inom dessa områden för att uppnå visionen. Som ett stöd i arbetet med att fördela resurserna har fr.o.m modell för resursfördelning implementerats vilken tar hänsyn till befolkningsförändringar inom förskola, skola, äldreomsorg och ekonomisk hjälp (individ- och familjeomsorgsverksamheten). Därmed tillförs verksamheten utökade anslag när befolkningen ökar. Inom den tekniska verksamheten tar modellen hänsyn till utökning av uppdraget avseende underhåll av gator. För att inte ställa ökande kostnader i myndighetsutövningen mot övriga välfärdstjänster har dessa verksamheter förstärkts i budget Livskraftig Genom en offensiv planering av blivande kollektivtrafikstråket i Sjöbo centrum med ianspråktagandet av en stor ödetomt kommer ett attraktivt centrum att skapas. Detta är en viktig åtgärd för att kunna ta del av effekterna av etableringen av ess och max iv och bli attraktiv för såväl inflyttning som företagsetableringar. Genom att knyta ihop bebyggelsen med de vackra naturreservaten och strövområdena förstärks profilen som en grön kommun med ett attraktivt och naturnära boende. För att bidra till en levande landsbygd är det viktigt att skapa förutsättningar för bredbandsutveckling, så att alla hushåll framöver kan få tillgång till fibernät. Kollektivtrafiken behöver stärkas både till de större städerna och inom kommunen. Detta för att öka möjligheten till både arbetspendling och resor till fritidsaktiviteter och inte minst minska hushållens beroende av egen bil och därmed bidra till en ökad hållbarhet. Samverkan med forskningen är en viktig grundbult för att svara upp mot medborgarnas krav och kunna erbjuda en verksamhet med god kvalitet som tar del av nya rön och ligger väl framme i utvecklingen Ökat ansvar för vår miljö ska uppnås genom medvetet miljöarbete som t.ex. energi-effektivisering och prioritering av klimatsmarta tjänster och varor vid upphandling. Upplevelser för boende och besökare Det är viktigt att kunna erbjuda Sjöbobon platser där man trivs även utanför det egna hemmet. Här utgör fritids- och kulturverksamheten viktiga framgångsfaktorer vilka kompletteras av det storstadsnära läget och därmed tillgång till stadens utbud. 2 område sjöbo den urbana landsbygden 3

3 INLEDNING Besöksnäringen är en annan viktig del som bidrar till ortens utveckling och en ökad service till invånarna. Möjligheter till aktiviteter på fritiden behöver förbättras för att ge en bättre helhetsupplevelse av kommunen. Det kan ske genom en förbättrad simanläggning och utökat kulturutbud. Positiv utveckling Sjöbo står sig väl i förhållande till omvärlden och har under många år, med undantag för 2010, haft en positiv inflyttning. Framförallt erbjuds hus till rimliga priser och för den som så önskar finns det möjlighet att själv bygga sin villa. Framöver är det viktigt att även i ökad utsträckning tillgodose den grupp som efterfrågar boende i flerfamiljshus. Även när det gäller arbetslösheten står sig Sjöbo väl med en arbetslöshet som är lägre än såväl Skånes som rikets. Detta gäller även ungdomsarbetslösheten. Inte minst det lokala näringslivet är en viktig framgångsfaktor när det gäller arbetslösheten. Det är glädjande att notera att det lokala näringslivet uppvisar positiv utveckling när det gäller t.ex. nyföretagande. Skolresultaten i grundskolan utvecklades positivt under 2011 och det är nu viktigt att vidmakthålla den positiva trenden. Uthållighet För att även framöver klara den ekonomiska uthålligheten krävs positiva resultat. Ett positivt resultat bidrar till att utrymme skapas för att kunna parera svängningar i den ekonomiska utvecklingen och enklare hantera försämringar i ekonomin utan att det omedelbart ställs krav på att korrigerande åtgärder ska vidtagas. Att hantera balansgången mellan de investeringsbehov som föreligger i förhållande till det investeringsutrymme som skapas av avskrivningar och resultat blir även framöver en förutsättning för att uppnå en uthållig ekonomisk utveckling. Den framgångsrika kommunen hushållar med resurserna samtidigt som Sjöbobon erbjuds verksamhet med god kvalitet och goda resultat. För att uppnå detta pågår bl.a. en översyn av kommunens lokalbehov. Kommunen har även framöver behov av att säkra välfärden. Detta kräver att befolkningsutveckling och kostnader är i harmoni. Framförhållning är viktig utifrån att kommunens ekonomiska resurser och organisation ska kunna klara av att balansera dessa effekter. Uthållighet ställer även krav på en social och miljömässig hållbarhet. Viktiga framtidsfrågor blir här att förbättra folkhälsan och minska belastningen på miljön. Utmaningar Svårigheter att få fram budskapet om de positiva framgångsfaktorerna för Sjöbo framförallt till eventuellt intresserade i västra Skåne är en utmaning framöver. Sjöbo konkurrerar med övriga kranskommuner till Malmö/Lund och behöver synas i positiva sammanhang. Kommunstyrelsens ordförande har ordet Sjöbo det självklara valet i Skåne för boende, besökare och företagsetableringar kommunen står inför stora utmaningar och för att i en turbulent omvärld klara av att leverera den välfärd som Sjöbobon har rätt att kräva planerar vi att höja skatten med 50 öre För Sjöbos del innebär det att kommunalskatten 2013 blir 20,92 kr och intäkterna ökar med 16 mnkr årligen. Jag är samtidigt beredd att under hösten ompröva skatte höjningen om förutsättningarna ändras så att vi klarar av våra målsättningar för såväl verksamheten som ekonomin utan en skattehöjning. Budgetarbetet har bedrivits i en positiv anda och det är med glädje jag kan presentera ett budgetförslag som har en bred politisk förankring som hela budgetberedningen står bakom års budgetarbete har bedrivits med målsättningen om bibehållen kvalitet i verksamheten tillsammans med ett rimligt resultat. Vilket jag anser vi uppnår i det föreliggande förslaget. Det är viktigt att den positiva utvecklingen då det gäller resultat i skolan och andelen ungdomar som slutar grundskolan och är behöriga till gymnasieskolan vidmakthålls och förstärks. Även för 2013 är det därmed det mål som prioriteras för förskole- och skolbarnsomsorgen samt skolverksamheten. Då antalet barn i skolan och förskolan beräknas öka har verksamheten tillförts 1,4 mnkr för att kunna tillgodose behoven. Dessutom finns 1 mnkr avsatt för förstärkning av lärarnas kompetens. Den pågående satsningen på IT i skolan fortsätter även 2012 och 4,5 Mkr satsas under en treårsperiod. Även äldreomsorgen står inför befolkningsökningar även om det framförallt är de yngre pensionärerna och därmed den friskaste gruppen som ökar. För att kunna bibehålla den höga kvalitén i verksamheten tillförs 1,5 mnkr. För att värna kvalitén i verksamheten och inte ställa myndighetsutövning mot annan verksamhet har verksamhet för personer med funktions INLEDNING 4 sjöbo den urbana landsbygden sjöbo det självklara valet 5

4 INLEDNING Hur planeras skattepengarna att användas INLEDNING Så här får kommunen sina pengar Skatter 82,2 % Finansiella intäkter 3,0 % VA- och renhållningsavgifter, 4,9 % Övriga intäkter, exempelvis hyror och bidrag 9,9 %» Vi har under åren haft en god befolkningsökning och det är allt fler som upptäcker att Sjöbo är en fantastisk kommun att leva och verka i«hinder samt individ- och familjeomsorg tillförts 3,5 respektive 2,5 mnkr Inom den tekniska verksamheten tilldelas medel till följd av att gatuunderhållet ökar då nya vägsträckor tillkommer. Satsningen på en levande landsbygd med ett utbyggt fibernät fortsätter genom att 0,2 mnkr avsätts för ändamålet. Totalt för pris- och lönekompensation tillförs 20,3 mnkr. Sjöbo har varit och ska fortsätta vara en kommun i stark utveckling. Vi har under åren haft en god befolkningsökning och det är allt fler som upptäcker att Sjöbo är en fantastisk kommun att leva och verka i. Sjöbobon ska erbjudas ett attraktivt boende med tillgång till god kommunal service. Vi vill verka för en fortsatt positiv utveckling där alla har samma frihet att göra sina livsval. För Sjöbo i framtiden stefan lundgren Kommunstyrelsens ordförande Kommunens verksamhet finansieras till största delen av kommunalskatt. För varje intjänad hundralapp betalar du som bor i Sjöbo kommun 20,92 kr i kommunalskatt. Så här planeras 100 kr i skatt att användas under ,73 kr till Förskola och grundskola 30,14 kr till Äldre och funktionshindrade 10,44 kr till Gymnasie- och vuxenutbildning 6,71 kr till Kommunövergripande administration 6,02 kr till Infrastruktur och teknisk verksamhet 4,46 kr till Fritid och kultur 4,26 kr till Individ- och familjeomsorg 1,24 kr till Politisk verksamhet Den största delen av 100 kr används till förskola och grundskola. Tillsammans med gymnasieoch vuxenutbildning används nästan hälften av 100 kr för dessa verksamheter. En annan stor verksamhet inom kommunen är omsorgen om äldre och funktionshindrade. 6 sjöbo det självklara valet hur planeras skattepengarna användas 7

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Sjöbo i världen 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings Ekonomirapporten april Utvecklingen i världen Internationell konjunktur i otakt! Allt 1 fler tecken tyder på en förbättrad konjunktur även om skuldkrisen i Sydeuropa fortsätter att lägga hinder i vägen för en mer kraftfull återhämtning. Skuldkrisen i Europa förväntas lösas under ordnade former, men detta kommer att ta tid. Fortfarande kvarstår den tudelade bilden av Europa där utvecklingen i de norra delarna pekar på att tillväxttakten gradvis ökar. För de södra delarna ser det däremot dystrare ut med en negativ utveckling under 2012 för t. ex. Spanien och Italien. Utvecklingen i euroområdet bedöms med detta som bakgrund bli svag. På sikt står euroområdet inför utmaningen att skapa en balanserad ekonomisk utveckling inom området. Utvecklingen i usa har överraskat positivt. Den förstärkning av den amerikanska arbetsmarknaden som påbörjades under 2011, har fortsatt även under På sikt behöver usa komma till rätta med den svaga offentliga ekonomin men den närmaste tiden förväntas inte någon åtstramning utan en fortsatt expansiv penningpolitik. Den svaga tillväxten i Europa innebär att tillväxtländernas ekonomier förväntas växa något långsammare För tillväxtländernas del och då särskilt Kina och Ryssland finns det stort utrymme för att bedriva en expansiv ekonomisk politik. Även om Sverige inte har några problem med de offentliga finanserna, drabbades ekonomin av en avmattning under hösten och vintern, med ett kraftigt fall i bnp under sista kvartalet Avmattningen orsakades av en kombination av återhållsamhet bland svenska hushåll och fallande exportefterfrågan. BNP PROCENTUELL FÖRÄNDRING ÅR (KALENDERKORRIGERAD) 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% Efter att bnp minskat såväl 2008 som 2009 har utvecklingen därefter varit positiv. Även för 2011 var tillväxten inledningsvis god medan det under det fjärde kvartalet skedde en nedgång till följd av en minskning av produktionen. Detta resulterade i att sysselsättningen minskade under första kvartalet 2012 med svag utveckling av bnp som följd. Från och med andra kvartalet förväntas bnp-tillväxten åter ta bättre fart. Tillväxten förväntas drivas av en stark privatkonsumtion. Efter en ganska sparsam tillväxt under 2012 förväntas sedan farten öka till 2,6 procent under Resterande del under perioden förväntas den årliga tillväxten till cirka 3,5 procent. Den relativt positiva bilden av den svenska konjunkturen framöver beror på att Sverige är ett av de länder i industrivärlden som har de starkaste offentliga finanserna och det finns utrymme för finanspolitiska stimulanser om läget så skulle kräva. De svenska hushållen, vilka har en hög sparkvot i en internationell jämförelse, bidrar till den positiva prognosen. Räntan har befunnits på historiskt låga nivåer. Såväl räntorna på svenska statsobligationer som kortare statspapper har stigit något. Däremot har bankernas upplåningskostnader sjunkit något. Riksbanken sänkte i februari styrräntan från 1,75 procent till 1,5 procent och ytterligare en sänkning förväntas under 2012 av prognosmakarna. Riksbanken prognostiserar däremot ingen sänkning av styrräntan. Utvecklingen i kommunerna Till följd av konjunkturbidrag, andra engångsposter och god ordning i ekonomin har kommunerna de senaste åren redovisat goda resultat försämrades resultatet framförallt till följd av omvärdering av pensionsskulden med anledning av den låga marknadsräntan. År 2012 räknar skl med att resultaten räddas av engångsposter för att därefter successivt falla kommande år. Detta gäller under förutsättning att åtgärder inte vidtas i form av åtstramningar eller skattehöjningar, alternativt att statsbidragen höjs. Från och med 2013 och framåt ser det besvärligare ut då ökade demografiska behov, minskade statsbidrag och omfattande investeringsprogram leder till fallande resultat. En stor del av kommunala verksamhetslokaler, anläggningar och infrastruktur byggdes på och 1970-talen och är i behov av omfattande renoveringar eller behöver ersättas med nya. För kommuner med befolkningstillväxt tillkommer behov av investering i nya lokaler. Investeringsbehoven är också kopplade till demografiska förändringar. En ökad investeringsvolym innebär ökade avskrivningar som kommer att ta allt större utrymme i kommunernas driftsbudget. Behöver investeringarna dessutom finansieras via lån bidrar även ett försämrat finansnetto till att utrymmet i driftsbudgeten för övriga kostnader minskar. En av de främsta utmaningar som kommunerna står inför är att klara förändringar i befolkningsstrukturen. Det är viktigt att kommunerna klarar av att anpassa kostnaderna och föra över resurserna till de verksamheter där befolkningen ökar. När antalet elever i gymnasieskolan nu minskar kraftigt är det helt nödvändigt att också dra ner kostnaderna genom anpassning av personal, lokaler och andra resurser. Skatteunderlagets förändring har normalt en stark koppling till både arbetade timmar och löneökningar även om sambandet för enskilda år är litet. Trots en stillastående arbetsmarknad förväntas skatteunderlaget att växa relativt bra Ökningen genereras av en relativt kraftig ökning av pensionerna och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av en högre arbetslöshet. Även 2013 motverkas den svaga utvecklingen av lönesumman i skatteunderlaget av ökande pensioner. De följande åren förväntas endast måttliga reala ökningar av intäkterna trots att skatteunderlaget ökar kraftigt, delvis beroende på att en allt större del av skatteintäkterna kommer från löneökningar, vilket resulterar i högre kostnader även för kommuner. Tillväxten i skatteunderlaget och ökningen av statsbidragen förväntas inte räcka till för att täcka kostnaderna för en ökad volym och prisoch lönehöjningar. Skatteunderlagstillväxten förväntas 2011 öka med drygt 3 procent att jämföra med drygt FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 sjöbo i världen sjöbo i världen 11

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2 procent Skatteunderlaget påverkas 2011 negativt av stora höjningar av grundavdragen, vilka kompenserats av motsvarande höjning av de generella statsbidragen. Under perioden beräknas skatteunderlaget öka med knappt 4 procent årligen och 2013 förväntas sysselsättningen i princip vara oförändrad medan pensionsinkomsterna ökar. Skatteunderlagstillväxten påverkas positivt av balanseringsmekanismen i det allmänna pensionssystemet. Detta resulterar i att pensionsinkomsterna ökar och därmed skatteunderlaget. När sysselsättningen vänder upp och löneökningstakten tilltar fr. o. m motverkas effekten av att balanseringsmekanismen i pensionssystemet bromsar pensionsinkomsterna samtidigt som grundavdragen växer i snabbare takt beräknas skatteunderlaget öka med 3,8 procent och för åren 2014/2015 med 3,7 respektive 4,3 procent. Högre löneökningar innebär inte enbart en högre skatteunderlagstillväxt utan också att ökningstakten för de löner som kommunsektorn betalar för sin egen verksamhet ökar. Arbete Under 2010 och första halvåret 2011 återhämtades en stor del av den nedgång som skedde i sysselsättningen i samband med finanskrisen 2008/2009. Inbromsningen i ekonomin under fjärde kvartalet 2011 märks på sysselsättningen först Vanligen stiger arbetslösheten om bnp växer långsammare än 2,5 procent. Arbetslösheten förväntas därmed öka något medan det prognostiseras en oförändrad sysselsättning i termer av arbetade timmar. Arbetslösheten uppgick såväl 2010 och 2011 till 8,4 procent respektive 7,6 procent av arbetskraften. Nivån för arbetslösheten för 2012 beräknas uppgå till 7,8 procent och för 2013 till 7,9 procent. Löner och priser Ett fortsatt lågt resursutnyttjande talar för ett svagt inflationstryck under överskådlig tid. Det svaga arbetsmarknadsläget har bidragit till att påtagligt dämpa löneutvecklingen. De löneavtal som slöts under 2010 och 2011 innebar avtalade löneökningar på cirka 1,7 procent per år och totalt höjdes lönerna med i genomsnitt 2,5 procent. Produktionen har utvecklats svagt under 2011 och 2012 samtidigt som även produktiviteten uppvisar en lika svag utveckling. Uppbromsningen i ekonomin 2012 innebär att nivån på inflationen hålls tillbaka. Stigande räntor framöver bidrar till att kpi 2 ökar. kpi förväntas öka med 1,3 procent år 2012, att jämföra med 2011 då kpi ökade med 3 procent beräknas ökningen uppgå till 1,1 procent för att under perioden öka med 1,8 2,2 procent. De avtal som hitintills har slutits för 2012 är ettåriga, vilket innebär att nya avtal ska slutas för att gälla från och med april månad Av 2012 års avtal inom den kommunala sektorn är det avtalen med Kommunal, Vision, Akademikerförbundet SSR som är klara. Avtalet bedöms vara i nivå med de kompensationer som nämnderna erhöll i 2012 års budget. Befolkning Efter att Sjöbo kommun under 2000-talet haft en positiv befolkningsökning mattades ökningstakten av fr.o.m för att 2010 redovisa en minskning av befolkningen med 41 personer ökade befolkningen åter med 31 till personer. Befolkningsökningen har fortsatt under Under första tertialet 2012 har befolkningen i förhållande till årsskiftet, ökat med sammanlagt 39 personer till totalt invånare Den 3 maj 2012 uppgick Sveriges befolkning till 9,5 miljoner invånare. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING (%) Riket 0,67 0,66 0,63 0,59 Sjöbo 0,19 0,19 0,38 0,42 Befolkningsökningen i Sjöbo beräknas vara något lägre än för riket, vilket framgår av ovanstående tabell. För Sjöbos del innebär den reviderade befolkningsprognosen en långsammare tillväxt än vad som tidigare prognostiserats. Det är en förväntan om en minskad inflyttning, framförallt fr.o.m och framåt, som svarar för den lägre tillväxten. Befolkningen i Sjöbo förväntas att totalt uppgå till personer. BEFOLKNINGSUTVECKLING SJÖBO KOMMUN Konsumentprisindex Befolkningen i föregående diagram är beräknad per den 31 december respektive år. För perioden prognostiseras en ökning av befolkningen med drygt 200 personer. För åren 2012 och 2013 prognostiseras en årlig ökning med cirka 35 personer. Därefter beräknas tillväxten öka till drygt 70 personer årligen. Merparten av befolkningsökningen återfinns i åldersgruppen år. Vid beräkning av befolkningsförändringens påverkan på den kommunala servicen räknas förändringen som ett genomsnitt mellan två år. Detta görs för att fånga den förändring som sker under året. Nedanstående diagram och analys är utformat i enlighet med denna modell. Den äldre befolkningen i Sjöbo ökar under hela perioden med drygt 100 personer per år för att under perioden öka med totalt 440 personer beräknas åldersgruppen år öka med knappt 130 personer för att därefter årligen öka med cirka 100 personer. Även de allra äldsta ökar under perioden, dock i betydligt lägre omfattning medan åldersgruppen år förväntas minska. Antalet barn i förskoleålder förväntas åren öka med 27 barn. Initialt ökar antalet förskolebarn för att 2014 minska och därefter öka något Antalet skolbarn ökar, med undantag för 2012, under hela perioden och ökningen uppgår till totalt 85 barn. Åldersgruppen 6 12 år d.v.s den åldersgrupp som kan förväntas efterfråga skolbarnsomsorg svarar för 60 procent av befolkningsökningen. Den största minskningen av befolkningen återfinns i åldersgruppen år d.v.s. gymnasieungdomarna. Denna grupp förväntas att under minska med cirka 215 personer. Befolkningsförändringen innebär för Sjöbos del stigande behov av kommunala tjänster och därmed ökat kostnadstryck. BEFOLKNINGSUTVECKLING I ÅLDERSKLASSER år 6 15 år år år år 90 år FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12 sjöbo i världen sjöbo i världen 13

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Styrprocess Budgetprocess Budgeten är kommunens verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Den politiska nivån gör i budgeten en beställning av årets verksamhet och anger utifrån vilken målsättning och ekonomiska ramar som denna ska bedrivas. Kommunfullmäktige antar årligen, i enlighet med Kommunallagen, en treårsbudget. Budgetprocessen inleds i januari med en genomgång av omvärldsförändringar, förutsättningar och budskap. Under mars månad överlämnar nämnderna en budgetskrivelse. Av beskrivningen ska framgå viktiga förändringar, hur verksamheten klarar av sitt uppdrag och sina mål, löne- och rekryteringsläge, ekonomisk utveckling samt kommentarer kring investeringsbehov. Under perioden februari april uppdateras de ekonomiska förutsättningarna till följd av ny skatte- och befolkningsprognos, samt övriga förändringar som skett sedan föregående budget fastställdes i juni året innan. Parallellt bedrivs en översyn och utvärdering av indikatorerna. Förslag på vilka indikatorer som ska tas bort samt vilka som ska tillföras, utarbetas. Budgetberedningen utarbetar därefter förslag till kommunbidrag, investeringsbudget samt indikatorer och skrivelse med förslag på kommunbidrag översändes till nämnderna i slutet av april. I början av maj förs en gemensam diskussion mellan budgetberedningen och representanter för nämnderna om det utskickade förslaget och de prioriteringar som gjorts. Därefter fastställer budgetberedningen, med beaktande av erfarenheter från budgetdialogen, förslag till budget. Förslaget presenteras därefter för representanter för nämnder, förvaltningar, bolagen och förbunden. Efter att kommunstyrelsens arbetsutskott behandlat budgetberedningens förslag till budget tas förslaget upp för facklig samverkan. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fattar beslut om budgeten under juni månad. Därefter ska respektive nämnd upprätta internbudget vilken ska beslutas senast i december året innan budgetåret. Målkedjan Enligt Kommunallagen (kl) 3:9 ska kommunfullmäktige besluta om mål och riktlinjer för verksamheten. Dessa är i huvudsak av övergripande karaktär. Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Respektive målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Vilka verksamheter som ansvarar för att uppnå respektive indikator framgår av avsnittet verksamheterna. För samtliga indikatorer gäller att graden av måluppfyllelse mäts genom att jämföra årets utfall med föregående års utfall. Respektive förvaltningschef upprättar därefter en verksamhetsplan med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten som underlag. Verksamhetsplanen utgör en beskrivning av den planerade verksamheten och används i syfte att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten. Planen beskriver vilka aktiviteter/åtgärder som ska vidtagas utifrån beslutade ekonomiska ramar för att under året uppnå de av riksdag, kommunfullmäktige och nämnd fastställda målen. Planen ska koppla den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin. Så konkret som möjligt ska de åtgärder beskrivas som krävs för att uppnå uppsatta mål och av beskrivningen ska det framgå åtgärder/aktiviteter som vidtages, ansvarig och tidplan. I verksamhetsplanen ska även framgå hur mätningen av den aktuella indikatorn ska ske. Respektive enhet ska därefter utifrån förvaltningschefens verksamhetsplan upprätta en lokal handlingsplan av vilken det framgår vilka åtgärder enheten kommer att vidta för att uppfylla de uppdrag som erhållits i verksamhetsplanen. Sista steget i målkedjan utgörs av medarbetarens individuella plan av vilken det ska framgå medarbetarens åtgärder för att under året bidra till att kommunens målsättning uppnås. MODELL FÖR MÅLSTYRNING KOMMUNFULLMÄKTIGE Övergripande policydokument och riktlinjer Målområde/Inriktningsmål/Indikatorer NÄMNDER/BOLAG Nämndsspecifika mål VERKSAMHETSPLAN/AFFÄRSPLAN Upprättas av förvaltningschef ENHETER Lokal handlingsplan MEDARBETARE Individuell handlingsplan AVTAL LAGAR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14 styrprocess styrprocess 15

9 MÅLOMRÅDE 2 Kunskap MÅLOMRÅDE 3 Företagande och arbete FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Hushållning och kvalitet för att skapa en grund för god ekonomisk hushållning ur såväl ett verksamhetsmässigt som ett finansiellt perspektiv har nedanstående vision, inriktningsmål och indikatorer fastställts. Vision Sjöbo en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende. Verksamhetsmål MÅLOMRÅDE 1 Livskvalitet ETT GOTT LIV OCH EN AKTIV FRITID Sjöbos invånare erbjuds ett gott liv i livets alla skeenden. Här finns ett rikt och varierat kulturliv. Det är nära till god vård och omsorg för alla i kommunen. Sjöbo erbjuder en aktiv fritid. Naturen och tystnaden finns nära för alla. Idrott i en god idrottsmiljö finns för barn, unga och vuxna. Folkhälsan blir allt bättre. INDIKATOR Nöjd-Region-Index ska förbättras. Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Antalet aktiva i fritidslivet för vilka föreningarna erhåller lokalt aktivitetsstöd ska öka. Folkhälsan för befolkningen i Sjöbo kommun ska förbättras. TILLGÄNGLIGHET OCH DELAKTIGHET Alla kommuninvånare känner sig delaktiga i samhället och i samhällets utveckling. Alla har möjlighet att ta del av det som bjuds och kan påverka utbudet. I Sjöbo är det nära till beslutsfattare och korta beslutsvägar. Det är lätt att hitta rätt i samhället och i livet. INDIKATOR Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet med respektive verksamhet ska öka. Tillgängligheten på hemsidan ska öka. Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka. Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka. ATTRAKTIVT OCH MÅNGSIDIGT BOENDE Samhälle eller landsbygd, flerfamiljshus, villa, gård eller lägenhet valmöjligheterna när det gäller boende är i Sjöbo många. Nya bostadsområden för nybyggnation finns centralt i Sjöbo, men också i områden utanför centralorten. Sjöbo erbjuder unika möjligheter vad gäller nybyggnation med närhet till skolor, affärer och företagsbyar, men också till skog och rekreation. INDIKATOR Hyreslägenheter i flerfamiljshus ska byggas i service- och kollektivtrafiknära lägen. MÅNGFALD OCH VALFRIHET Sjöbo har plats för alla och uppmuntrar och värnar om mångfald i samhället. Kommunen är till för alla och alla har samma frihet att göra sina livsval. Och det finns mycket att välja på genom hela livet fri och offentlig förskola, skola och yrkesutbildningar, privat och offentlig vård och omsorg. Sjöbo är öppen för alla oavsett etnisk bakgrund, kultur, religion eller sexuell läggning. INDIKATOR Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka. Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. ELEVENS FÖRUTSÄTTNINGAR STÅR I CENTRUM Alla barns och ungas unika egenskaper och förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap och färdigheter är ständigt i fokus i skolarbetet. Eleverna har stor delaktighet och stort inflytande över skolans arbete. INDIKATOR Andelen elever som upplever att inflytandet över det egna lärandet är gott, ska öka. HÖG KVALITET PÅ DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN Sjöbos pedagogiska verksamhet utvecklas ständigt. Nya pedagogiska rön fångas upp och appliceras i skolarbetet. Detta ger hög kvalitet på utbildningen och kontinuerlig förnyelse inom hela skolområdet i Sjöbo. INDIKATOR Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. Andel elever som når målen i alla ämnen ska öka. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år, ska öka. MÖJLIGHETER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE I Sjöbo finns goda möjligheter till vidareutbildning. Det finns många olika studievägar att välja bland. INDIKATOR Tillgängligheten till biblioteken ska öka. Antalet deltagare som slutför vuxenutbildning och blir godkända ska öka. Andelen som söker till universitet/högskola ska öka. YRKESINRIKTAD HÖGRE UTBILDNING I dag finns grundskola, gymnasieskola med program för yrkesutbildning inom transport, bygg och frisör. Högskoleutbildningar etableras i kommunen. Eftergymnasiala utbildnings- och lärlingsprogram etableras med stor flexibilitet för att tillgodose småföretags och olika branschers behov av yrkesutbildad arbetskraft. INDIKATOR Arbetslösheten i kommunen ska minska. Ungdomsarbetslösheten i kommunen ska minska. Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ska öka. POSITIVT KLIMAT FÖR ENTREPRENÖRSKAP Sjöbo erbjuder goda förutsättningar för företagsutveckling och ser det som en viktig del av framtidsarbetet att tillgodose samhällets behov. Sjöbo värnar om småföretagen inom alla branscher. Område för boende, handel och företag finns att tillgå och täcker de behov som uppstår. INDIKATOR Rankingen i Nyföretagarcentrums företagarbarometer ska förbättras. Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg 11 och 13 ska det finnas minst kvm exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. FORTSATT SATSNING PÅ DE GRÖNA NÄRINGARNA Lantbruksföretagen har genomgått en förändring under den senaste tioårsperioden. Sjöbo arbetar för en god lantbruksutveckling. Hästnäringen är en betydande del av Sjöbos gröna näringar och en fortsatt positiv utveckling sker. Djuromsorgen och livsmedelsproduktionen inom de gröna näringarna håller hög kvalitet för att erbjuda konsumenterna förstklassiga, närproducerade livsmedel och har genom detta stärkt lantbruksföretagens konkurrenskraft. INDIKATOR Antalet livskraftiga landsbygdsföretag ska öka. ETT LIVSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Sjöbos näringsliv präglas av stabilitet, resurshushållning och utvecklingskraft, det vill säga hållbarhet med lönsamma företag och många arbetstillfällen. Tillgången på välutbildad arbetskraft är god och kommunen eftersträvar att erbjuda de utbildningar som efterfrågas. Näringslivet karaktäriseras av mångsidighet och nyskapande. INDIKATOR Antalet nyregistrerade företag per invånare ska öka. Nöjd-kund-index för byggverksamheten ska förbättras. SAMVERKAN MED FORSKNING OCH UTBILDNING Samarbete mellan företag och näringsliv, högskola, universitet och forskning och den offentliga sektorn och politiken är viktigt för näringslivsutvecklingen, och är en integrerad del i Sjöbos näringslivspolitik. Nya produkter, nya forskningsrön och utveckling av skolor och utbildningar utvecklar Sjöbos näringsliv. INDIKATOR Samverkan med universitet/högskola ska öka genom att antalet kommunala projekt ökar. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 16 hushållning och kvalitet hushållning och kvalitet 17

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MÅLOMRÅDE 4 Infrastruktur UTBYGGNAD AV VÄGNÄT OCH ÖKAD TRAFIKSÄKERHET Det är lätt att ta sig fram, vägnätet, såväl för motorfordon som för gång- och cykeltrafikanter, och kommunikationerna har hög standard och hög säkerhet. INDIKATOR Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och det ska inte inträffa några dödsolyckor. KORTARE PENDLINGSTIDER, FLER BUSSTURER OCH SPÅRBUNDEN TRAFIK Pendlingstiderna till storstadsområdena har kortats genom utbyggd infrastruktur och förbättrade allmänna kommunikationer. De allmänna kommunikationerna har ökats genom turer även mot norra Skåne och Mellanskåne. Tågförbindelser ger stora miljövinster. INDIKATOR Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. MODERN ICT (INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK) Utvecklingen av nya kommunikationstekniker följs och möjliggörs kontinuerligt i alla kommundelar. INDIKATOR Antalet hushåll som bedöms ha möjlighet att erhålla fibernät ska öka. MÅLOMRÅDE 5 Hållbar utveckling Kommunen arbetar för att alla invånare ska kunna bo och verka i Sjöbo utan att belasta miljön. Det finns ett väl utbyggt system för förnyelsebar energi. Vi hushållar med våra naturresurser och tar hänsyn till våra miljövärden och klimatutvecklingen. INDIKATOR Andelen sjöar och vattendrag med god vattenstatus i kommunen ska öka. Andelen felsorterat hushållsavfall vid fastigheten ska minska. Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska minska. Andelen icke godkända enskilda avlopp ska minska. Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. Finansiella mål Utgångspunkten för de finansiella målen har varit Sjöbos positiva utveckling under de senare åren med en budget i balans och en god budgetdisciplin. Som en del av arbetet med budget 2013 har en översyn och utvärdering av de finansiella målen gjorts. Målen infördes i budget 2011 och har nu anpassats utifrån gjorda erfarenheter. RESULTAT För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Sveriges Kommuner och Landstings skrift om Hushållning i lagens namn listas ett flertal skäl till att kommuner behöver positiva resultat för att nå god ekonomisk hushållning: Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar. För att täcka kostnader för förslitning av tillgångar görs avskrivningar. Avskrivningar görs på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. Samtidigt är ny utrustning ofta utvecklad och mer avancerad än den som ersätts vilket vanligen innebär att den är dyrare. Beakta samtliga pensionsåtaganden. I många kommuner och landsting är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats för dessa pensionsåtaganden innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen, vilket gör att många redovisar för låga pensionskostnader. Stora pensionsavgångar medför ökade pensionsutbetalningar. Om inte pengar sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta i anspråk allt större del av de medel som står till verksamhetens för-fogande. Det som kan möta ökningen av utbetalningarna är att skatteintäkterna också ökar men enligt KPA:s beräkning kommer en mindre del inte kunna finansieras via en ökning av skatteintäkterna. Strategin blir då att arbeta upp ett överskott som gör att kommande generationer inte behöver höja skatten eller minska kostnaderna för att finansiera ökade pensionskostnader. Konjunkturen påverkar skatteunderlaget. Många har svårt att hinna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar. Via överskott erhålls en buffert som gör att kommunen bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till kortsiktiga besparingsåtgärder. Ett alternativ till detta är att arbeta med mer långsiktiga målsättningar där det är möjligt för resultatet att variera. Resurser för utveckling. En allmän erfarenhet är att det finns ett samband mellan en välskött ekonomi och en bra verksamhet. För att även genomföra offensiva satsningar och verksamhetsutveckling krävs det att det finns en ekonomi som tillåter detta. De som alltid lever på eller under marginalen hamnar lätt i ett läge med ett ständigt ekonomiskt gnetande. Detta arbete tar ofta stor kraft från organisationen som därmed inte kan fokusera på den mer strategiska och långsiktiga planeringen. Genom att ta ställning till ambitionerna för ovanstående faktorer går det att räkna fram ungefär vilket överskott som krävs i resultaträkningen. Marginaler i budgetering och god budgetföljsamhet skapar förutsättning för att kunna fortsätta utveckla. Bedömningen är att Sjöbo behöver ett resultat som över tiden uppgår till 2 procent av skatteintäkterna och generella statsbidrag för att ha god ekonomisk hushållning. För att arbeta mer långsiktigt med ekonomin och kunna hantera konjunktursvängningarna mäts målsättningen över flera år. Gjord utvärdering har visat på att en viss osäkerhet skapats då målet även mäts utifrån flerårsplanen. Därmed har mätperioden från och med budget 2013 omdefinierats till att i stället mätas över en fyraårsperiod innefattande aktuellt budgetår samt de tre föregående åren. I samband med att budgeten fastställs innebär det att mätningen görs med två års utfall och två års budget. Över en fyraårsperiod ska årets resultat vara lägst 2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Bokslut Bokslut Budget Budget 5,6 % 1,4 % 1,7 % 1,7 % 2,6% Som framgår av tabellen klarar kommunen målsättningen då resultaten för åren förväntas bli 2,6 procent av de planerade skatteintäkterna inklusive utjämning. Dock bör det betänkas att anledningen till att målsättningen klaras är det goda resultatet år När 2010 års resultat inte längre kan räknas med i målsättningen ställs det krav på att resultatet förbättras 2014 för att kompensera för de låga resultaten för Investeringar En tumregel för att ha god ekonomisk hushållning är att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte ska överstiga summan av resultatet plus avskrivningar. Det innebär att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte bör lånefinansieras för att undvika att räntekostnader för lån och avskrivningar minskar utrymmet för annan verksamhet. Investeringar är till sin natur långsiktiga och även investeringsverksamheten bör ses över en längre period för att kunna hantera fluktuationer mellan åren. Även för investeringarna förändras mätperioden i syfte att överensstämma med mätningen av resultatmålet. Målsättningen är att: Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet mnkr Bokslut Bokslut Budget Budget Investerutrymme 53,9 21,5 25,1 27,4 127,9 Nettoinvester. 18,0 29,2 30,0 14,8 92,0 Som framgår av tabellen innebär budgeten att målsättningen klaras av i och med att investeringsutrymmet överstiger de planerade investeringarna med 35,9 mnkr under avstämningsperioden. Dock bör det noteras att störst investeringsutrymme skapades 2010 vilket inte kan räknas med i kommande budget för Kontroll/budgetföljsamhet För att uppnå god ekonomisk hushållning samtidigt som marginalerna är små, krävs en god budgetföljsamhet. Målet är att: Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 18 hushållning och kvalitet hushållning och kvalitet 19

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomi Finansiell analys av åren års budget utgör underlag för 2013 års budget. Vid bedömning av utvecklingen under 2013 används budgeten 2012 som underlag för de angivna värdena om inget annat anges. I balansräkningen för 2013 har ingående värde justerats utefter senaste helårsutfallet (2011) och tilläggs-budgeteringar avseende investeringar Kompensation för pris- och löneökningar Verksamheternas kompensation för pris- och löneökningar har för budgetåret 2013 beräknats till 2,65 % avseende entrepre-nader, 1,1 % för övriga kostnader, 0,6 % för hyror och 3,1 % (fr.o.m. april) avseende löneökningar. Dessutom har kompensation lämnats för den helårseffekt som erhålls 2013, då lönerna 2012 höjdes fr.o.m Verksamheterna har kompenserats med 1,95 % för 2013 års löneökningar. Då lönerna 2013 höjs fr.o.m. den 1 april innebär kompensationen att utrymmet motsvarar 2,6 % löneökning. Centralt finns ytterligare cirka 0,5 % avsatt för särskilda satsningar. Intäkterna har vid beräkning av pris- och lönekompensation bedömts öka med 1,1 %. Po-pålägget vilket finansierar arbetsgivareavgifterna, försäkringar, pensioner m.m. har i 2013 års budget lämnats oförändrat på 39,08 %. Sammantaget har pris- och lönekompensationen för 2012 beräknats till 20,3 mnkr. Av dessa har 18,1 mnkr fördelats till verksamheterna och resterande 2,2 mnkr återfinns i gemensam verksamhet. Av de 2,2 mnkr avser 0,5 mnkr 2012 års lönerevision. Liksom tidigare år har vid beräkning av kommunbidragen hänsyn tagits till förändring av kapitaltjänstkostnaderna till följd av ändrade avskrivningar och intern ränta. Interräntan kommer år 2013 att sänkas från 4,2 % till 2,9 %. Resursfördelningsmodell Från och med budget 2013 införs en resursfördelningsmodell. För verksamheterna förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamhet baseras resurstilldelningen på en befolkningsprognos för olika åldersklasser. Även äldreomsorgen baseras på förändring av befolkningen i olika åldersklasser utifrån befolkningsprognosen. Verksamheten Individ- och familjeomsorgen har en resursfördelningsmodell för kostnader för försörjningsstöd som baseras på den totala befolkningsförändringen. För teknisk verksamhet finns en resursfördelningsmodell som baseras på förändring av antalet kvadratmeter gata och cykelled som tekniska nämnden ansvarar för. Utifrån prognostiserad befolknings-förändring utökas kommunbidraget för förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten med 1,4 mnkr och för äldreomsorgen utökas kommunbidraget med 1,5 mnkr. Den totala befolkningsförändringen generar ingen ökning av kommunbidraget för Individ- och familjeomsorg. Teknisk verksamhet får utökat kommunbidrag med 0,1 mnkr utifrån resursfördelningsmodellen. Detaljerad sammanställning av resursfördelningsmodellen återfinns på sidan X. Resultat och kapacitet SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING, % Skatteintäkter 2,0 2,6 4,7 2,8 3,5 Nettokostnader 3,6 1,9 4,7 3,9 3,9 I och med 2012 års budget förstärks kommunens ekonomi när nettokostnaderna ökar i lägre takt än skatteintäkterna. I budget 2013 är ökningstakten hög både för skatteintäkterna och nettokostnaderna. En stor del av ökningen av skatteintäkterna är ett resultat av att skattesatsen höjs från 20,42 till 20,92. I plan 2014 och 2015 ökar nettokostnaderna snabbare än intäkterna, bland annat till följd av att antalet barn och äldre ökar. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnader ökar 2012 med 14 mnkr vilket motsvarar 1,9 % i ökning. Det är i ett historiskt perspektiv en låg ökning. I genomsnitt har nettokostnaderna ökat med drygt 4 % de senaste 10 åren. NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH UTJÄMNING, % Bokslut Den låga ökningstakten 2012 innebär att nettokostnaderna som andel av skatteintäkter och utjämning minskar till ca 100 % från att ha legat på ca 101 % år Minskning medför att resultat stärks 2012 jämfört med Dock innebär en nivå över 100 % att verksamheten behöver finansieras med överskott i finansnettot. Resultatet 2013, som är 13,5 mnkr, skiljer sig endast i mindre utsträckning från det budgeterade resultatet 2012 vilket även medför att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning är oförändrad mellan 2012 och Den högre nivån på nettokostnaderna 2014 och 2015 medför ett lägre resultat. Avskrivningar 2012 Budget AVSKRIVNINGAR, MNKR 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan Skattefinansierat 10,8 11,7 13,9 14,9 14,7 Avgiftsfinansierat 3,2 4,4 4,9 5,3 6,0 Trenden är att investeringarna överstiger avskrivningarna vilket bidrar till att avskrivningarna ökar år för år. Trots en lite lägre investeringsnivå 2013 ökar investeringarna inom skattefinansierad verksamhet på grund av att 2012 års investeringsnivå (inklusive ombudgetering från tidigare år) nästan är tre gånger så hög som avskrivningarna. Eftersom flertalet av dessa investeringar förväntas göras i slutet på år 2012 får de helårseffekt på avskrivningarna först år En stor del av investeringarna år 2013 är i form av it-investeringar med korta avskrivningstider och därför höga avskrivningskostnader. Det bidrar att avskrivningarna även ökar år Hög investeringsnivå (60 mnkr) under 2012 gör att avgiftsfinansierad verksamhet i form av va-verksamhet har högre avskrivningskostnader både år 2012 och 2013 trots en betydligt lägre investeringsnivå Skatteintäkter Skatteintäkterna är beräknade i enlighet med Sveriges Kommuner och Landsting skatteunderlagsprognos från april SKATTEUNDERLAG Årlig förändring i % 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 Taxeringsutfallet för 2012 visar på en tillväxt av det kommunala skatteunderlaget med 3,7 %. Skatteunderlaget beräknas öka med cirka 4 % årligen under perioden Vid beräkning av skatteintäkter utgör befolkningsprognosen underlag för beräkningen. Denna förutsätter att befolkningen ska öka under år Om detta inte uppnås kommer inte de budgeterade skattein-täkterna erhållas fullt ut. Budgeterade skatteintäkter förutsätter en höjning av skattesatsen på 50 öre till 20,92 %. Höjningen innebär att kommunen enligt prognoserna får ytterligare 15,4 mnkr i skatteintäkter jämfört med om utdebiteringen är oförändrad. Kommunalekonomisk utjämning Det generella statsbidraget är beräknat utifrån regeringens vårproposition Beräkningarna av både inkomst- och kostnadsutjämningen bygger på skl:s prognos för bidragsåret Beräkningarna utgår ifrån nuvarande system för utjämning. Det förslag till nytt utjämningssystem som utjämningskommittén lämnade under år 2011 har inte behandlats av Sveriges riksdag. Regeringen har inte lämnat besked om kommitténs förslag kommer att genomföras erhölls 172 mnkr i inkomstutjämning och för 2012 ökade bidraget med knappt FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 20 finansiell analys finansiell analys 21

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3 mnkr till totalt 175 mnkr. Ökningen är ett resultat av att skatteunderlaget ökar. Medelskattekraften har under ett flertal år ökat snabbare i Sjöbo än i riket i genomsnitt. Dock ökar Sjöbos skattekraft från en nivå som är lägre än rikets. Prognosen för 2013 utgår från att skattekraften i Sjöbo följer rikets skattekraft vilket medför att bidraget ökar med drygt 4 mnkr för att 2014 och 2015 öka med knappt 3 mnkr respektive knappt 6 mnkr. Avgiften för kostnadsutjämningen beräknas för 2013 att öka med drygt 7 mnkr i förhållande till Det motsvarar en ökning av avgiften med 403 kronor per invånare. Det är framförallt delmodellerna barnomsorg, grundskola, gymnasieskolan samt individ- och familjeomsorg som gör att avgiften ökar medan delmodellerna äldreomsorg och befolkningsförändring minskar avgiften. Utjämningssystemet är relativt i förhållande till andra kommuner. En stor del av den ökade utjämningsavgiften i modellerna barnomsorg och grundskola beror på att i riket ökar andelen barn av totalbefolkningen snabbare än vad förändringen är i Sjöbo. I gymnasieåldrarna har Sjöbo under ett par år haft en betydligt större minskning av befolkning i dessa åldrar jämfört med riket i genomsnitt. Det ökar Sjöbo kommuns utjämningsavgift. Regleringsbidraget minskar från kr per invånare 2011 till 492 kr per invånare Det lägre bidraget 2012 beror bland annat på att det tillfälliga konjunkturstödet som infördes 2010 upphörde och framåt beräknas bidraget fortsätta minska bland annat beroende på att statens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen, inte ökar i samma takt som kostnaden, för att kunna upprätthålla den garanterade nivån beräknas regleringsbidraget uppgå till 242 kr per invånare och bidraget minskar för Sjöbos del med 4,5 mnkr i förhållande till Utjämningsavgiften för lss minskades 2012 med 3,4 mnkr till totalt 15,7 mnkr beräknas avgiften fortsätt att minska till 12,1 mnkr. Den minskade avgiften för år 2013 är till stor del en följd av att fler vuxna bor i bostäder med särskild service (gruppboende). Den kommunalekonomiska utjämningen har bl.a. justerats till följd av krav på lärarlegitimation, införande av betyg från åk 6 och effektivisering av gymnasieskolan. Införandet av Gy-11 i gymnasieskolan skall enligt regeringen resultera i stora effektiviseringar och till följd av detta kommer statsbidraget till kommunerna att reduceras med 94 kronor per invånare år Bidragsminskningen ökar år för år för att år 2015 uppgå till 200 kr per invånare. För 2013 uppgår bidragsminskning till 1,7 mnkr för Sjöbo kommun. Sjöbo kommuns intäkter av fastighetsavgiften beräknas öka från ca 31 mnkr år 2011 till drygt 35 mnkr år En del av ökningen beror på att inkomstbasbeloppet som påverkar hur hög den maximala avgiften är, ökat med drygt 4 % under Till det kommer att under år 2012 görs en fastighetstaxering av småhus vilken baseras på prisnivå år Förra taxeringen baserades på prisnivå Skillnaden i prisnivåer slår igenom i fastighetsavgiften. År 2013 beräknas kommunens intäkt vara oförändrat 35 mnkr. Finansnetto FINANSNETTO, MNKR Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan Finansnettot försämrades 2011 med drygt 6 mnkr i förhållande till En av orsakerna till att finansnettot blivit mindre positivt är att utlåningen till de kommunala företagen från och med 2011 sker på marknadsmässig grund. Samtidigt har upplåningskostnaden ökat på grund av ökande marknadsräntor. För 2013 och framåt beräknas finansnettot vara oförändrat då den planerade investeringsvolymen medger att låneskulden till stor del är oförändrad. Samtidigt innebär planeringen att kommunen inte behöver låna till exploateringsverksamheten. Driftkostnadsandel Driftkostnadsandel innebär att de olika kostnaderna och intäkterna i kommunen ställs i relation till skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning. Andelen anges i procent. Negativa tecken innebär att kommunens intäkter är större än kostnaderna. DRIFTKOSTNADSANDEL, % En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det även finns marginaler så att investeringar kan finansieras, anläggningstillgångar kan värdesäkras och att samtliga pensionsåtaganden beaktas. En driftkostnadsandel som understiger 100 % innebär att årets resultat är positivt. En variation i driftkostnadsandelen mellan 98,3 99,9 % innebär att det är positiva resultat alla åren Avskrivningarna tar mer och mer resurser. Framförallt är det den stora investeringsvolymen 2012 som slår igenom fullt ut 2013 vilket drar ner resultaten. Alla åren är driftkostnadsandelen före finansnetto över 100 % vilket innebär att överskott inom finansnettot används till att finansiera verksamheten. Överskottet i finansnettot består både av utdelningar från kommunägda företagen och ränteintäkter när vi lånar ut till de kommunägda företagen. Kommunen behöver redovisa ett överskott för att leva upp till kommunallagens krav om en god ekonomisk hushållning. Ett positivt resultat bidrar bl.a. till att en buffert skapas för att kunna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar eller annan förändring av den ekonomiska utvecklingen. Via överskott erhålls en buffert som gör att kommunen bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till att vidtaga omedelbara åtgärder då de ekonomiska förutsättningarna försämras. För 2013 ökar skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning kommunens intäkter med 20,4 mnkr med oförändrad skattesats. Inkluderas skattehöjningen är ökningen 35,8 mnkr. Inkomsterna används bland annat till pris- och lönekompensation till verksamheterna uppgående till 20,6 mnkr. Vidare förstärks kommunbidraget till verksamheten för personer med funktionshinder (+2,5 mnkr) och individ- och familjeomsorgen (+2,5 mnkr). Dessa verksamheter är till stor del styrda av myndighetsutövningen och har under senare år haft en tendens mot allt högre kostnader. Nytt i 2013 års förslag till budget är att de Verksamhetens intäkter och kostnader 99,0 98,0 97,8 98,7 99,2 Avskrivningar 1,9 2,1 2,3 2,4 2,4 Driftkostnadsandel före jämförelsestörande poster och finansnetto 100,9 100,1 100,1 101,1 101,6 Finansnetto -2,3-1,9-1,8-1,7-1,7 Driftkostnadsandel efter finansnetto 98,5 98,3 98,3 99,4 99,9 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Driftkostnadsandel 98,5 98,3 98,3 99,4 99,9 verksamheter som tilldelas resurser utifrån den nyligen beslutade resursfördelningsmodellen tillförs totalt 3,0 mnkr. Budgetförslaget utgår från att Sydskånska gymnasieförbundet kommer att vara upplöst från och med halvårsskiftet För Sjöbo beräknas det resultera i att kostnaderna ökar med 2,5 mnkr under andra halvåret. Dessa medel återfinns under den finansiella verksamheten i anslaget för kommunstyrelsens oförutsedda behov. Kommunbidraget för gymnasieverksamheten har minskats med 3,7 mnkr efter kompensation för pris- och löneökningar. Minskningen är en följd av minskande elevkullar. De kostnader som uppstår till följd av övertagande av Sjöbos andel av Sydskånska gymnasieförbundets pensionsskuld har inte hanterats i föreliggande budgetförslag. Kostnaden beräknas uppgå till 8 12 mnkr. I budgeten har flera av verksamheter, som fått ökat kommunbidrag 2012 genom omfördelning från anslaget för kommunstyrelsens oförutsedda behov, fått behålla omfördelningen även Då förskole- och skolbarnsomsorgens samt grundskoleverksamhetens kommunbidrag utökades 2012 med 0,3 mnkr via omfördelning från anslaget för kommunstyrelsens oförutsedda behov avsåg det att möta ökade kostnader för läraravtalet från och med augusti För att täcka helårseffekten av läraravtalet utökas kommunbidraget för verksamheten med ytterligare 0,5 mnkr Övriga verksamheter som fått behålla omfördelningen även 2013 är Individoch familjeomsorgen (0,8 mnkr) och kommunövergripande verksamhet (0,7 mnkr). De medel som omfördelades till kommunövergripande verksamhet avseende driftkostnader för f.d. Trelleborgsfabriken kvarstår ej Anslaget för oförutsedda behov som står till kommunstyrelsens disposition har utökats till 7,5 mnkr vilket inkluderar 2,5 mnkr som avser beräknad ökad kostnad för gymnasieverksamheten ht Av anslaget för oförutsedda behov har, efter kommunstyrelsens prövning, 1,0 mnkr reserverats till eventuella ökade kostnader inom verksamheten för personer med FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 22 finansiell analys finansiell analys 23

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE funktionshinder, 1,0 mnkr till eventuella ökade kostnader till kompetenshöjning i syfte att öka andelen behöriga lärare och 1,0 mnkr till eventuella ökade kostnader inom kommunstyrelsens verksamheter. Kommunbidraget till kommunövergripande verksamhet har utökats med 0,2 mnkr i syfte att förbättra tillgängligheten till bredband. I planen för de kommande åren förväntas nettokostnaderna att öka beroende på pris- och löneökningar. I planen har helårseffekten av ökade elevkostnader för gymnasieskolan och prognostiserad befolkningsutveckling beaktats. Även ökade driftkostnader, vilka erhålls som ett resultat av planerade investeringar i form av avskrivningar och räntor, är beaktade. De lägre resultatnivåerna 2014 och 2015 är till övervägande del ett resultat av att befolkningsstrukturen förändras enligt befolkningsprognosen så att det blir fler barn och äldre. Det medför i sin tur att resurser i enlighet med resursfördelnings-modellen fördelas till förskole- och skolbarnsomsorgen samt grundskoleverksamheten och äldreomsorgen. Nivån för resultaten 2014 och 2015 kommer framöver att behöva höjas för att det finansiella nyckeltalet ska uppnås. Investeringsvolym För åren planerar kommunen för en hög investeringsnivå. Framför allt är det vaverksamhetens investeringar för 2012 som är höga. Siffrorna i diagrammet nedan inkluderar de investeringsprojekt som ombudgeterats till år 2012 då projekten inte färdigställts enligt plan samt tilläggsbudgeteringar. Även investeringsnivå för skattefinansierad verksamhet är hög för år För år 2013 budgeteras betydligt lägre investeringsnivå. INVESTERINGAR (MNKR) Bokslut Skattefinansierat 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan Affärsverksamhet 2015 Plan Inom den skattefinansierade verksamheten svarar den kommunövergripande verksamheten för nästan hälften av investeringarna år 2012 genom att investeringsramen är 5 mnkr. Inga enskilda större projekt planeras för år 2013 inom den skattefinansierade verksamheten. Inte heller inom den affärsdrivande verksamheten planeras för några större projekt 2013 utan det mesta ryms inom investeringsramen på 8,9 mnkr. Planerade investeringar under planperiod bedöms kunna finansieras med egna medel. De finansiella nyckeltalen avseende investeringarnas omfattning för den skattefinansierade verksamheten beräknas uppnås under planperioden. Exploateringsverksamhet EXPLOATERINGSVERKSAMHET, MNKR Bostäder -2,9-4,7-4,6-2,5-1,8 Industri 0,1 18,6-0,6-6,3-2,1 Summa -2,8 13,9-5,2-8,8-3,9 Negativa tal innebär nettoinkomster. Det är endast år 2012 som exploateringsverksamheten genererar en nettoutgift, övriga år förväntas nettoinkomster erhållas. Att inkomsterna är större än utgifterna beror på att tidigare exploaterad mark förväntas säljas. Detta gäller framförallt tomter för bostadsändamål, där många tomter kvarstår, att sälja. Lediga villatomter finns framförallt på Sjöbo Väst och Grimstofta samtidigt som det råder brist på tomter för flerbostadshus. I dagsläget finns det gott om lediga lokaler i Sjöbo för företags-/industriverksamhet medan det föreligger brist på exploaterad mark för framförallt störande verksamhet. För att kunna tillgodose behovet exploateras Ommadals Industriområde (f.d. Sandbäcks industriområde) under 2012 och framåt. Risk-kontroll SOLIDITET, % Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan Soliditeten är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan i kommunen. En soliditet på 100 % anger att kommunen endast finansieras med eget kapital. När lånade medel tillförs minskar soliditeten och vid 0 % har kommunen inget eget kapital utan endast lånat kapital. Soliditeten förbättrades betydligt 2010 när kommun sålde verksamhetsfastigheter till AB Sjöbohem för att hamna på 46 % vilket också var soliditeten år År 2013 kommer soliditeten vara ca 45 %. En hög investeringsnivå 2012 inklusive ombudgeterade investeringar gör att soliditeten inte förbättras trots de positiva resultaten. SJÄLVFINANSIERINGSGRAD, % Finansiering av investeringar och exploateringsverksamheten 2012 års investerings- och exploateringsverksamhet finansierades endast med en mindre del med egna medel. Siffran inkluderar om- och tilläggsbudgeterade investeringar Istället får investeringarna inklusive exploateringen lånefinansieras. Investerings- och exploateringsverksamheten finansieras 2013 till fullo med egna medel. Året därpå finansieras investeringar och exploatering inte fullt ut med egna medel som generats under året men perioden är självfinansieringsgraden 101 % så ingen ytterligare upp låning planeras för perioden. Skuldsättning LÅNESKULD, MNKR Skuld I ovanstående tabell ingår endast skulder till kreditinstitut. Utöver dessa finns det skulder i form av lån från Region Skåne avseende förskottering till Trafikverket, långfristiga förutbetalda intäkter m.m. Till följd av den höga investeringsvolymen under ett flertal år har låneskulden successivt ökat. För perioden planeras inga ytterligare lån. I budget 2012 planerades för nyupplåning uppgående till 41 mnkr beroende på en hög investeringsvolym. Därefter har investeringsbudgeten utökats med drygt 35 mnkr vilket också kan komma att behöva lånefinansieras. Kommunens låneskuld till kreditinstitut kommer år 2013 uppgå till 425 mnkr samtidigt som 823 mnkr vidareutlånas till helägda bolag inom ramen för internbanken. Riskbedömning Vid bedömning av resultatnivån är det viktigt att beakta risker och andra osäkerheter som kan komma att påverka resultatet för budget året. Vid bedömning av risker ingår de eventuella åtaganden som kommunen har för de kommunala bolagen samt borgensförbindelser. Bolagen har en god ställning och verksamheten är i ekonomisk balans. Av de kommunala bolagen bedöms marknads-risken vara störst i Sjöbo Energi AB. Som ett litet bolag är det Medel från verksamheten 24,8 29,5 32,3 24,9 21,5 Summa nettoinvesteringar och nettoexploatering 31,5 105,6 21,0 34,5 22,4 Självfinansieringsgrad 79% 28% 154% 73% 96% verksamt på en helt avreglerad marknad med fri prissättning i konkurrens med stora och ekonomiskt starka konkurrenter. Förutom förlust av kunder utgör risk för obalans mellan inköpsoch försäljningspris en av de största riskerna i bolaget. AB Sjöbohem behöver konsolidera verksamheten och öka soliditeten. Såväl finansiellt som marknadsmässigt står Sydskånska Gymnasieförbundet inför utmaningen att med krympande elevkullar samtidigt som konkurrensen om eleverna ökar klara av att anpassa verksamheten och återställa det egna kapitalet i enlighet med balanskravet. Om beslut fattas om att upplösa Sydskånska gymnasieförbundet kommer kostnader av engångskaraktär uppstå. Dessutom kan det komma att resultera i en högre kostnadsnivå för gymnasieskolan. Räddningstjänstverksamheten som för närvarande är organiserad i ett räddningstjänstförbund står inför en förändring då ett nytt förbund ska skapas av fyra medlemskommuner istället för nuvarande förbund som har fem medlemskommuner. Risken är att övergången till en ny mindre organisation inte klaras av fullt ut. De största osäkerheterna i budgeten utgörs av budgeterade skatter och generella statsbidrag. Den budgeterade skatteintäkten grundas på en prognos över skatteunder-lagsutvecklingen under 3 år. I nedanstående tabell redovisas hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. KÄNSLIGHETSANALYS, MNKR 1 % avvikelse lönekostnader 5 1 % avvikelse räntekostnader 5 1 % avvikelse skatteunderlagsutveckling 7 Avvikelse med 100 personer i befolkningen 4 Hitintills har dock kommunen kunnat parera eventuella avvikelser med aktiv uppföljning, god budgetföljsamhet och god förmåga att anpassa kostnadsutvecklingen vid ogynnsam utveckling av intäkterna. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 24 finansiell analys finansiell analys 25

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Sjöbo som arbetsgivare sedan fem år tillbaka har kommunen ett personalpolitiskt program som beskriver vad kommunen vill uppnå som arbetsgivare. Nedan följer ett utdrag: I Sjöbo kommun har vi höga ambitioner. Vi vill vara en kommun att räkna med! Våra verksamheter i kommunen skall vara bland de bästa i Sverige. Sjöbo kommun vill: arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare arbeta för att ha hälsosamma arbetsplatser och minskad ohälsa ge medarbetarna möjlighet till utveckling inom sitt arbetsområde föra en personalpolitik som bidrar till kvalitetsförbättringar och utveckling både av våra medarbetare och av verksamheten ha en personalpolitik som gör att våra anställda vill rekommendera kommunen som arbetsgivare. I det personalpolitiska programmet är det tydliggjort vilka förväntningarna är på chefer och medarbetare, samt vilka mål och policys som finns inom de olika områdena. Personalpolitiken ska hålla en hög kvalité och ska ske på ett likvärdigt sätt oberoende av vilken nämnd som är ansvarig. En revidering av det personalpolitiska programmet görs under Medarbetarenkät I januari 2011 genomfördes kommunens första medarbetarenkät. Den gick ut till samtliga medarbetare och svarsfrekvensen låg på 65,3 %. I november 2012 kommer en ny undersökning att genomföras. Utifrån enkätsvaren identifierades tre områden som behöver utvecklas vidare. Värdegrunden Tydliggöra varför man får den lön man får Vad kommunen behöver utveckla för att bli en ännu attraktivare arbetsgivare. Kommunens verksamheter Verksamheten är uppdelad i fyra förvaltningar. Siffrorna i nedanstående diagram anger antalet anställda/förvaltning ANTALET ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING Vård och omsorg Familjeförvaltningen Miljö bygg och teknik 86,6 % av de anställda i kommunen är kvinnor. Det finns en strävan att få en jämnare könsfördelning men ansökningarna till utbildningar följer könsmönstret, vilket gör det svårare för kommunen att nå målet. ANDELEN TILLVIDAREANSTÄLLDA Antal anställda/chef varierar mellan de olika nämnderna, där den mansdominerade sektorn har flest chefer/anställd. Det ser ut på liknande sätt i fler kommuner. I diagrammet över antalet anställda per chef finns det även värden över minimum och maximum antal anställda per chef inom respektive förvaltning. ANTALET ANSTÄLLDA PER CHEF Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Antal anställda per chef Kvinnor Män Vård- och omsorgsförvaltningen Familjeförvaltningen Minimum Miljö-, byggoch teknikförvaltningen Maximum Pensionsavgångar och rekrytering Många av kommunens trotjänare närmar sig pensionsåldern och mycket erfarenhet och kompetens försvinner tillsammans med dem. Under perioden fyller 85 medarbetare 65 år, varav drygt hälften arbetar inom vård- och omsorgsförvaltningen. De senaste fem åren har två förskollärare fyllt 65 år, men det är en grupp där pensionsavgångarna ökar framöver. Samtidigt är det en grupp som just nu är svår att rekrytera. Den genomsnittliga pensionsåldern i kommunen är 64 år, det finns en tydlig trend att medarbetarna väljer att arbeta längre än tidigare och 2016 är de år då flest medarbetare fyller 65 år. Kommunens chefer börjar närma sig pensionsåldern och avgångarna har börjat, vilket gör att rekryteringsbehovet sträcker sig över en längre tid. Totalt under de kommande tre åren behöver det rekryteras sju nya chefer och året därpå sex. Totalt har kommunen 59 chefer. Hälsofrämjande arbetsplatser Kännetecknas av att medarbetaren med glädje går till sin arbetsplats, vilket 82 % gör enligt medarbetarenkäten. Ett annat kännetecken är en bra fysisk och psykisk miljö. Det är ett område som kommunen arbetar med på bred front, både förebyggande och åtgärdande. Långtidssjukskrivningen har minskat under flera år liksom sjukskrivningen totalt ökade de korta sjukskrivningarna för första gången på många år, samma trend finns i samhället i stort. Kommunen bedriver ett aktivt rehabiliteringsarbete, för att hjälpa medarbetare tillbaka vid sjukskrivningar men också för att aktivt förebygga sjukskrivningar. Arbetsmiljö Kommunen strävar efter att ingen ska bli skadad i sitt arbete och arbetar aktivt med att förebygga arbetsskador och arbetssjukdomar. En arbetsmiljö som inte ger upphov till sjukdom, skador eller annan ohälsa gynnar både medarbetare och arbetsgivare. En bra arbetsmiljö bidrar till ökad trivsel och engagemang i arbetet, samt i förlängningen till friskare medarbetare. Lika rättigheter och möjligheter I Sjöbo kommun ska ingen särbehandlas. Enligt planen för lika rättigheter och möjligheter ska kommunen aktivt arbeta för att oönskade deltider ska minimeras. 107 personer hade lämnat in en intresseanmälan att de vill ha en högre sysselsättningsgrad, motsvarande siffra ett år tidigare var 84 personer. 42 personer uppfyller kraven för att räknas ha en oönskad deltid. De flesta deltidstjänster finns idag inom vård och omsorg och det är också där som flest lämnat in att de vill ha en högre sysselsättningsgrad. Tabellen visar andelen hel- och deltider för kvinnor respektive män För att anses som en arbetsplats med jämn könsfördelning ska det finnas minst 40 % av det underrepresenterade könet, vilket det inte gör inom någon förvaltning. Inom vård- och omsorgsförvaltningen finns det endast 7 % män, med på den tekniska sidan finns det 67 %. ANDELEN KVINNOR OCH MÄN MED HEL- RESPEKTIVE DELTID Heltid Kvinnor Deltid Män FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 26 sjöbo som arbetsgivare sjöbo som arbetsgivare 27

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I början av 2012 fick kommunen genomfört en undersökning genom Nyckeltalsinstitutet och fick fram ett jämställdhetsindex. Bäst rankade kommunen fick 148 poäng och medianen var 120 poäng. Sjöbo fick 124 poäng, alltså lite över snittet för deltagande kommuner. Det som utmärkte sig till Sjöbos nackdel var den höga andelen deltidstjänster. Lönesättning Som anställd i Sjöbo kommun ska du ha lika lön för lika och likvärdigt arbete, utifrån din prestation och förmåga att omsätta uppsatta mål till praktisk handling. Under de senaste åren har löneskillnaden minskat mellan män och kvinnor för att under 2010 stagnera. Syfte med lönesättningen: Bidra till att verksamheterna är effektiva och att politiska mål uppnås. Vara ett av flera konkurrensmedel för att trygga personalförsörjningen. Uttrycka kommunens förväntningar på medarbetaren och kommunens värderingar om vad som belönas. Det finns fyra olika faktorer att ta hänsyn till i samband med de årliga löneöversynerna: Centrala avtal Diskrimineringslagstiftningen Lönekartläggning Marknaden/lön i andra kommuner Kommunen använder sig av arbetsvärdering med där tillhörande lönenivåer som grund i all lönesättning, detta bidrar till att nå målsättningen med könsneutrala löner. Medarbetarenkäten visade att kännedomen om varför man har den lön man har behöver öka och tydligt knytas till hur man utfört sitt uppdrag under året. Detta är något kommunen försöker tydliggöra i arbetet med 2012 års löneöversyn. 28 sjöbo som arbetsgivare

16 Verksamheterna Kommunövergripande verksamhet Mål INRIKTNINGSMÅL Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Mångfald och valfrihet Attraktivt och mångsidigt boende Positivt klimat för entreprenörskap Fortsatt satsning på de gröna näringarna Ett livskraftigt näringsliv Samverkan med forskning och utbildning Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet INDIKATORER Nöjd-Region-Index ska förbättras. Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Folkhälsan för befolkningen i Sjöbo kommun ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Tillgängligheten på hemsidan ska öka. Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka. Antalet e-tjänster på hemsidan ska öka. Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. Hyreslägenheter i flerfamiljshus ska byggas i service- och kollektivtrafiknära lägen. Rankingen i Nyföretagacentrums företagarbarometer ska förbättras. Inom ett samman-hängande område i anslutning till väg 11 och 13 ska det finnas kvm exploaterad mark tillgänglig för företags-etablering. Antalet livskraftiga landsbygdsföretag ska öka. Antalet nyregistrerade företag per invånare ska öka. Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka. Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och det ska inte inträffa några dödsolyckor. Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. Modern ICT 1 Hållbar utveckling Antalet hushåll som bedöms ha möjlighet att erhålla fibernät ska öka. Andelen sjöar och vattendrag med god vattenstatus i kommunen ska öka. 1 Informations- och kommunikationsteknik Verksamhetsbeskrivning Verksamheten svarar genom en aktiv omvärldsorientering för kommunens näringslivsutveckling, information, marknadsföring samt internationellt och mellankommunalt samarbete. Övergripande utvecklingsarbete bedrivs i syfte att skapa en hållbar och framtidsinriktad kommun i form av bestående miljökvalitet, folkhälsa, trygghet, säkerhet, kollektivtrafik, mark- och lokalförsörjning, planering av infrastruktur samt exploateringsverksamhet. Genom ledning, stöd och service ska förutsättningar skapas för hela organisationen att bland annat arbeta med långsiktig stabil ekonomisk och verksamhets mässig utveckling. Förändringar i verksamheten Aktiviteterna i verksamheten under perioden ska främja tillväxtfrågor i bred mening. Särskilt viktiga bedöms aktiviteter för att arbeta med strukturerat lobbyarbete gentemot regionala och nationella aktörer inom infrastrukturområdet. Strategin bör vara attraktiv kommun nöjda kunder, invånare och anställda ambassadörer för att få fram en mer positiv bild av kommunen och dess verksamhet. Den utgör en viktig del i arbetet med att stärka varumärket. Det strategiska arbetet med att utveckla kommunens IT-verksamhet fortsätter under Implementering av IT-strategin har påbörjats och förutsättningar skapas för IT-utveckling i verksamheterna med särskild inriktning på s kolan. För att få till stånd ett effektivt lokalanvändande med lokaler som överensstämmer med verksamheternas behov och kommuninvånarnas efterfrågan kommer en lokalförsörjningsplanen att upprättas och verkställas under perioden Investeringsramen avser i huvudsak IT-investeringar. Kommunbidraget har utökats med 0,7 mnkr för att finansiera järnvägsutredningen och med 0,2 mnkr för bredbandssatsning. Någon kompensation för driftskostnaderna för f.d. Trelleborgfabriken tillförs inte utan fastigheten rivs under år Kommunbidraget har utökats med 1,9 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Framtid Som en del i arbetet med att främja tillväxten kommer kommunen att verka för att samtliga hushåll ska kunna få tillgång till bredbandsuppkoppling. Arbetet kommer att bedrivas i enlighet med upprättad bredbandsstrategi. Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 6,3 4,8 4,2 Kostnader 59,8 61,6 63,7 Kommunbidrag 53,5 56,8 59,5 Investeringar 18,6 5,0 5,0 30 kommunövergripande verksamhet kommunövergripande verksamhet 31

17 Verksamheterna Verksamheterna Politisk verksamhet Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Verksamhetsbeskrivning I den politiska verksamheten ingår kostnaderna för nämnder, styrelse, kommun-fullmäktige, överförmyndarverksamheten och revisionen. Därutöver återfinns inom verksamheten stöd till politiska partier. Förändringar Med början 2012 införs modern teknik då politikerna får tillgång till läsplattor. Genom förändringen erhålls en effektivare och miljövänligare hantering av dokumentflödet. Kommunbidraget har utökats med 0,5 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Mål INRIKTNINGSMÅL Tillgänglighet och delaktighet Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 0,4 0,0 0,1 Kostnader 10,0 8,4 9,9 Kommunbidrag 9,6 8,4 9,8 I bokslut 2011 och i budget för 2013 ingår kostnader för politikers pensioner. INDIKATORER Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Verksamhetsbeskrivning För personer under 65 år erbjuds hemtjänst och andra insatser enligt Socialtjänstlagen 2 samt Hälso- och sjukvårdslagen 3. Dessutom erbjuds tekniska hjälpmedel och bostadsanpassningsbidrag samt hemsjukvård och rehabilitering i det särskilda boendet och i det egna hemmet för de som inte kan ta sig till vårdcentralen. För vuxna med psykisk funktionsnedsättning erbjuds råd och stöd, sysselsättning och boendestöd. Samvaro och sysselsättning erbjuds inom ramen för verksamhetens dagverksamhet. I kommunen finns inget boende som riktar sig särskilt till målgruppen, däremot köps externa platser om behov föreligger. lss 4 är en rättighetslag. Lagen ska säkra goda levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Insatser i form av personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn, familjehem, bostad med särskild service, samt daglig verksamhet kan beviljas de personer som tillhör personkretsen. Det finns i Sjöbo kommun fem gruppboenden och en enhet med servicelägenheter. Utöver dessa köps platser externt för personer med särskilda behov, samt för ungdomar i samband med skolgång på annan ort. Korttidsboende erbjuds dels genom två enheter i Sjöbo kommun och dels genom avtal med Ystads kommun. Korttidstillsyn för ungdomar över 12 år köps från familjenämnden och bedrivs i samverkan med särskoleverksamheten. Daglig verksamhet bedrivs på två platser i Sjöbo samt som utflyttad verksamhet. Förändringar i verksamheten Inom lss-verksamheten och socialpsykiatrin ökar antalet individer och därmed ökar även behovet av insatser i form av korttidsplatser, daglig verksamhet samt sysselsättning och boende. För volymökningarna har kommunbidraget utökats med 2,5 mnkr. Nämnden har inte rätt att omfördela kommunbidrag från verksamheten till andra verksamheter inom nämndens verksamhetsområde. Kommunbidraget har utökats med 2,0 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. 2 SoL 3 HsL 4 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 32 politisk verksamhet verksamhet för personer med funktionsnedsättning 33

18 Mål INRIKTNINGSMÅL Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Mångfald och valfrihet Samverkan med forskning och utbildning Hållbarhet INDIKATORER Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet ska öka. Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka. Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka. Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. Verksamheterna Framtid Antalet funktionshindrade inom lss och socialpsykiatrin förväntas öka även framöver och därmed behöver verksamheten byggas ut för att möta behoven. Behovet av ett psykiatriboende kommer att utredas och 2013/2014 beräknas behov föreligga av ytterligare ett nytt gruppboende inom lssverksamheten. Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 22,6 20,5 22,6 Kostnader 92,1 88,7 95,3 Kommunbidrag 69,5 68,2 72,7 Investeringar 0,0 0,1 0,1 Äldreomsorg 5 Fd Lagen om assistansersättning, numera Socialförsäkringsbalken, över 20 tim/vecka 6 Socialtjänstlagen Prestationstal Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Antal personer med personlig assistans f d LASS LSS Tot antal personer med insatser enl. LSS Antal platser i bostad med särskild service enl. LSS Antal personer i externa boende LSS och psykiatri Antal personer i daglig verksamhet enl. LSS Antal personer med insatser enl. SoL i ord boende Samtliga antalsuppgifter avser 1 oktober Verksamhetsbeskrivning Stöd i det egna boendet erbjuds, efter biståndsbedömning, den som har svårt att klara personlig omvårdnad, hushåll eller andra vardagliga ting. I stödet kan bl.a. ingå matdistribution, trygghetslarm, service, städning, dagverksamhet och personlig omvårdnad. Dessutom erbjuds tekniska hjälpmedel och bostadsanpassningsbidrag samt hemsjukvård och rehabilitering i det särskilda boendet och i det egna hemmet för de som inte kan ta sig till vårdcentralen. Särskilt boende erbjuds när omvårdnadsbehovet inte kan tillgodoses i det egna hemmet. Det finns 6 enheter för särskilt boende i Sjöbo kommun, inom dessa finns 2 enheter för dementa. Det finns boendeenheter i varje kommundel. Inom ramen för dessa enheter erbjuds även lägenheter avsedda för korttidsvård, avlösning och rehabilitering. Servicelägenheter/trygghetsboende finns på Kärnan och Ängsgården samt i anslutning till dagcentralerna i Lövestad och Vollsjö. Öppen verksamhet bedrivs genom dagcentraler med restaurang och fritidsverksamhet samt uppsökande verksamhet. Valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem infördes under 2011 inom hemtjänsten avseende service och omvårdnad enligt socialtjänstlagen. Det möjliggör för den enskilde att välja utförare av de insatser som beviljats. Förändringar i verksamheten Från och med 2013 införs en resursfördelningsmodell som för äldreomsorgen baseras på förändring av befolkningen inom olika åldersklasser. Utifrån förändringarna i respektive åldersklass har kommunbidraget ökats med 1,5 mnkr till följd av åldrande befolkning. Befolkningsökningen är stor i åldersklass år men det är en åldersklass som endast har små behov av äldreomsorg. Befolkningsprognosen visar också att antalet personer i åldern är svagt sjunkande medan antalet som är 90 år eller äldre ökar något. Investeringsmedel har tilldelats för att bl.a. möjliggöra utbyte av larmanläggningar för trygghetslarm samt utbyggnad av IT-stöd. Kommunbidraget har utökats med 4,0 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. 34 verksamhet för personer med funktionsnedsättning äldreomsorg 35

19 Verksamheterna Individ- och Mål INRIKTNINGSMÅL Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Mångfald och valfrihet Samverkan med forskning och utbildning Hållbarhet Framtid Även framöver kommer antalet äldre att öka kraftigt och i första hand är det åldersgruppen 65 9 år som ökar. Prognosen för de närmsta åren är att den åldersgruppen kommer att öka med närmre 100 personer per år. Även de personer som är 90 år och äldre ökar. Befolkningsökningen kommer att ställa ökade krav på service och innebära ett ökat vårdbehov. Prestationstal Antal invånare INDIKATORER Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet ska öka. Antalet valbara aktörer vid erhållande av service ska öka. Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka. Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 50,5 30,9 31,7 Kostnader 201,6 189,0 195,3 Kommunbidrag 151,1 158,1 163,6 Investeringar 0,4 1,3 1,3 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget år år år Antal platser i särskilt boende varav demenspl varav platser för växelv/avlösning Antal personer 65 med insats enl SoL i ordinärt boende 1 okt varav med hemtjänst varav med trygghetslarm varav med matdistribution varav med dagverksamhet Andel av befolkning över 65 år med insats 1 okt 16,1 17,3 16,0 familjeomsorg Verksamhetsbeskrivning Socialtjänstlagen, Lag om vård av unga samt Lag om vård av missbrukare styr i hög grad verksamheten. Vård för barn, ungdomar och vuxna inriktas i första hand mot frivilliga insatser enligt socialtjänstlagen. Insatserna kan omfatta kontaktperson/-familj, öppenvård, familjehem, institutionsvård samt jourboende. Samverkan med skola, polis, åklagare och primärvården är viktiga inslag i verksamheten. Myndighetsutövning innebär att bistånd prövas för den enskilde efter ansökan/anmälan och genomförd utredning. Sjöbo ingår tillsammans med Svedala, Trelleborgs, Ystads och Vellinge kommuner i ett samarbete om en social jour på fredagar och lördagar. Försörjningsstöd lämnas efter ansökan från den enskilde. Samverkan sker främst med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Förebyggande arbete bedrivs med inriktningen barn, ungdomar och vuxna bl.a. genom samarbetssamtal, information och rådgivning. Familjerådgivning och budgetrådgivning erbjuds liksom olika former av föräldrastödsprogram. För att nå ut med det förebyggande arbetet, i ett tidigt skede, är verksamheten organiserad tillsammans med elevhälsan inom enheten Råd och stöd. Arbetsmarknadsåtgärder (finsam) erbjuds vuxna och unga vuxna som står långt från arbetsmarknaden. Förändringar i verksamheten Efter att under många år haft låga kostnader för placering av barn och ungdomar ökade behovet av institutionsplaceringar under senare delen av år Trenden fortsatte 2011 och första kvartalet För ökade kostnader inom verksamheten i form av institutionsplaceringar har kommunbidraget utökats med 3,3 mnkr varav 0,8 mnkr avser medel som tilläggsbudgeterats till verksamheten under år Befolkningstillväxten är inte tillräckligt stor för att kommunbidraget ska öka via resursfördelningsmodellen. Nämnden har inte rätt att omfördela kommunbidrag från verksamheten till andra verksamheter inom nämndens verksamhetsområde. Kommunbidraget har utökats med 0,8 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. 36 äldreomsorg individ- och familjeomsorg 37

20 Mål INRIKTNINGSMÅL Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Mångfald och valfrihet Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling INDIKATORER Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet ska öka. Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka. Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. Verksamheterna Framtid Ett kriscentrum för personer som upplevt våld i nära relationer startas 2012 tillsammans med andra kommuner och Länsstyrelsen. År 2014 beräknas kommunerna helt behöva ta över kostnaderna för kriscentrumet. Prestationstal Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 3,0 1,0 2,8 Kostnader 37,9 30,7 36,6 Kommunbidrag 34,9 29,7 33,8 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet Försörjningsstöd Antal hushåll, i genomsnitt per månad, som erhåller försörjningsstöd Genomsnittlig bidragstid per hushåll, mån 5,3 - - Vård av barn och ungdomar Antal vårddygn i familjehem Antal vårddygn på institution Vård av vuxna Antal vårddygn på institution Vuxna Antal dygn på övrigt boende Verksamhetsbeskrivning Förskoleverksamhet erbjuds barn i åldern 1 5 år i form av förskola. Pedagogisk omsorg erbjuds f.n. i form av familjedag-hem. Det finns 12 kommunala förskolor och 10 enskilda förskolor i kommunen. Omsorg på kvällar och nätter erbjuds på en av förskolorna i centralorten. Skolbarnsomsorg erbjuds barn i åldern 6 12 år vars föräldrar studerar eller förvärvsarbetar. Verksamheten erbjuds i form av skolbarnsomsorg på respektive skola. Förskoleklass erbjuds barn som är sex år och verksamheten är organiserad tillsammans med grundskoleverksamheten. I kommunen finns sju kommunala skolor och tre friskolor. Den kommunala verksamheten är organiserad i sju rektorsområden med en gemensam ledning för samtliga verksamheter i området. I samtliga kommundelar erbjuds kommunal verksamhet i form av förskola, skolbarnsomsorg och skola omfattande förskoleklass till skolår 6. Dessutom finns det i Blentarp och Sjöbo tätortskolor som erbjuder verksamhet från förskoleklass till skolår 9. Kommunen erbjuder grundsärskola i Sjöbo tätort och i viss mån individintegrerad verksamhet på respektive skola. För de barn som är i behov av träningssärskola erbjuds verksamhet i Ystad. Det bedrivs en samordnad och integrerad verksamhet inom Råd och Stöd. I denna verksamhet ingår bl.a. skolans elevhälsa, resursprogram samt ett specialpedagogiskt och kurativt stöd. Enheten ansvarar även för att samordna insatserna kring barn med behov av särskilt stöd. Dessutom erbjuds öppen förskoleverksamhet i form av mötesplats för småbarnsföräldrar inom ramen för enhetens verksamhet. Förändringar i verksamheten En viktig förutsättning för att kunna öka tillväxten är att skolans framtoning stärks samt att resultaten är bra. Från och med 2013 införs en resursfördelningsmodell som avseende denna verksamhet baseras på förändring av befolkningen inom olika åldersklasser. Utifrån förändringarna i respektive åldersklass har kommunbidraget ökats med 1,4 mnkr till följd av att antalet barn ökar. Antalet barn i åldern 1 5 år beräknas öka något. Även antalet barn i skolåldern 6 15 år beräknas öka. Det är många och stora förändringar som har skett och sker inom skolområdet. Den nya skollagen trädde i kraft samtidigt som nya läro- och kursplaner för grundskolan infördes. Även förskolan fick ny läroplan. Ett nytt betygssystem infördes läsåret 2011/2012. Yrkeslegitimation ska införas för förskollärare och lärare för att dessa ska kunna få fast anställning och endast legitimerade lärare ska få sätta betyg. Reformperioden är förlängd till december individ- och familjeomsorg förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 39

21 IT är ett viktigt verktyg för en modern pedagogik samtidigt som många läromedel i dag är webbaserade vilket medför ökade krav på bl.a. tillgängligheten till IT. I invest-eringsbudgeten finns medel avsatta för en satsning på IT i syfte att kunna utöka IT-stödet i skolan och förskolan års löneavtal avseende lärarna medger möjlighet att gå in i en ny arbetsorganisation som syftar till att förbättra resultat och måluppfyllelse i skolan. Förändringen som för-utsätter en ändrad arbetstidsförläggning innebär under vissa förutsättningar ytter-ligare löneökningar på kronor. Från och med läsåret 2011/2012 prövas modellen inom några rektorsområden. Kommunbidraget har för 2013 utökats med 0,8 mnkr för helårseffekten av ökade kostnader i samband med förändrad arbetstidsförläggning. Kommunbidraget har utökats med 1,4 mnkr i enlighet med resursfördelningsmodellen för ökat antal barn i olika åldersklasser. Investeringsram för mindre investeringar har tilldelats med 2,5 mnkr avseende IT-investeringar och reinvesteringar. Kommunbidraget har utökats med 8,1 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Framtid Antalet barn i åldern 1 5 år förväntas vara relativt stabilt med drygt barn i åldersgruppen. Däremot beräknas antalet barn i gruppen 6 15 år att öka under de närmsta fem åren. Ökningen är ca barn per år. Det innebär att trenden med minskat antal barn i åldern 6 15 år beräknas brytas år Antalet barn i denna åldersgrupp har minskat sedan år 2000 då det fanns drygt 500 fler barn i åldersgruppen. Anpassning av lokalytorna utifrån tidigare års minskning av antalet barn i skolåldern pågår. Verksamheten har fått i uppdrag att minska lokalytorna till följd av att antalet elever i verksamheten har minskat. Arbetet med en översyn inför nästa upphandling av skolskjutsarna ska påbörjas. Syftet är att försöka skapa större tillgänglighet och en bredare användning, att öka integrationen med kollektivtrafiken 2015, att medverka till kommunens infrastruktur, att korta pendlingstiden samt att satsa på hållbar utveckling och minska belastningen på miljön. Mål INRIKTNINGSMÅL INDIKATORER Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Mångfald och valfrihet Elevens förutsättningar står i centrum Hög kvalitet på den pedagogiska utbildningen Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Andelen brukare som uppger att det förs en dialog/upplever delaktighet ska öka. Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. Andelen elever som upplever att inflytandet över det egna lärandet är gott, ska öka. Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. Andelen elever som når målen i alla ämnen ska öka. Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka. Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. Prestationstal Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Antal barn 1 5 år Antal barn i förskoleverksamhet varav i kommunalt bedriven förskoleverksamhet enskilt bedriven förskoleverksamhet Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 i familjedaghem Andel barn som efterfrågar plats 90% 91% 92% Intäkter 37,2 22,6 22,7 Kostnader 320,1 304,0 314,4 Kommunbidrag 282,9 281,4 291,7 Investeringar 2,4 2,4 2,5 Antal barn 6 12 år Antal barn i skolbarnsomsorg varav kommunalt bedriven enskilt bedriven Andel barn som efterfrågar plats 54% 53% 53% 7 Antal barn i åldern 6 15 år Antal barn i förskoleklass och grundskola varav antal barn i tränings- & grundsärskola Siffrorna för 2011 och 2012 är ej uppdelade på kommunalt och enskilt driven förskoleverksamhet. Siffrorna anger all förskoleverksamhet exkl familjedaghem. 40 förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet 41

22 Verksamheterna Gymnasieskola Då medlemmarna inte har kunnat enas om en upplösning har som alternativ diskuterats att Malena gymnasiet överförs till Sjöbo kommun och att förbundsordningen omarbetas. Inriktningen skulle då vara att förbundet fram över istället blir ett produktionsförbund. Förändringen skulle bl.a. innebära en ny modell för medlemsavgiften där respektive kommun svarar för de kostnader som hemkommunens elever genererar utifrån de program och skolor som väljs. För Sjöbos del innebär detta att kostnaderna beräknas öka med 5 mnkr årligen. I beloppet för kommunstyrelsens förfogande har 2,5 mnkr reserverats till följd av en eventuell upplösning alternativt en ny modell för kostnadsfördelningen mellan medlemskommunerna. Beloppet är beräknat utifrån antagandet att förändringen genomförs från och med höstterminen Vid en upplösning av förbundet kommer en kostnad uppstå avseende lösen av pensionsskulden. Denna kostnad som beräknas uppgå till 8 12 mnkr är inte budgeterad. Mål INRIKTNINGSMÅL INDIKATORER Ett gott liv och en aktiv fritid Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Verksamhetsbeskrivning Samtliga ungdomar i åldern år ska erbjudas utbildning i gymnasieskolan. Utbildningen utformas efter elevernas individuella behov och erbjuds i form av nationella program, specialutformade program och gymnasiesärskola. Ungdomar som saknar full behörighet erbjuds introduktionsprogram i form av preparandutbildning programinriktat individuellt val yrkesintroduktion individuellt alternativ språkintroduktion. Verksamheten bedrivs i kommunalförbundet Sydskånska Gymnasieförbundet tillsammans med Ystads och Tomelilla kommuner. Förändringar i verksamheten Antalet gymnasieelever minskar kraftigt de närmaste åren. Därtill ska huvudmännen hantera både den nya och den gamla gymnasieskolan. Verksamheten har haft att hantera att antalet elever i gymnasieskolan minskat kraftigt vilket beräknas fortsätta fram till och med Även en ökande etablering av antalet friskolor tillsammans med det fria söket har inneburit att antalet elever i förbundets egna skolor minskat valde 68 % av eleverna i medlemskommunerna någon av förbundets skolor hade andelen minskat till 60 %. Förändringarna har ställt och kommer fortsatt att ställa stora krav på omställning innebärande bl.a. att lokalytorna och personalen behöver minskas. Då förbundet under ett flertal år haft problem att klara omställningen och för att värna kvalitén i verksamheten är förbundets ram oförändrad in för Ramen på 208 mnkr har därmed inte reducerats för minskade elev volymer. Medlemskommunerna erlägger medlemsavgift utifrån respektive kommuns andel av det totala antalet elever. Sjöbo kommuns andel, som beräknats utifrån Region Skånes befolkningsprognos, beräknas att minska enligt budget från 33 % 2012 till 32 % Sjöbos minskade andel förklaras av att antalet Sjöboelever minskar snabbare än antalet från Tomelilla och Ystad. Kommunbidraget har minskats med 2,0 mnkr p.g.a. att andelen förväntas bli lägre. Läsåret 2011/2012 genomfördes gymnasiereformen gy-11. Förändringen innebar en ny indelning av gymnasieskolan i yrkes- respektive högskoleförberedande program med nya behörighetskrav. Till följd av refor-men kommer kommunernas statsbidrag reduceras då förändringen ska resultera i effektiviseringar, bättre genomströmning och bättre planeringsförutsättningar. För Sjöbos del innebär det att statsbidraget år 2013 är minskat med 1,7 mnkr, medan 2015 när reduktionen är fullt genomförd, kommer statsbidraget ha minskat med 3,7 mnkr. Medlemskommunerna har ännu inte kunnat enas om kommunalförbundets framtid. Sjöbo kommun anser att förbundet ska lösas upp. Hög kvalitet på den pedagogiska utbildningen Möjligheter till ett livslångt lärande Framtid Minskningen av antalet ungdomar i åldern år kommer att fortsätta under perioden. Åren 2014/2015 förväntas antalet ungdomar att minska med 44 (2014) respektive 22 personer (2015). Prestationstal Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år, ska öka. Andelen av befolkningen som söker till universitet/högskola ska öka. Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 0 0,0 0,0 Kostnader 73,6 72,1 70,1 Kommunbidrag 73,6 72,1 70,1 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Antal ungdomar i ålder år Antal elever i gymnasieskolan gymnasieskola gymnasieskola 43

23 Verksamheterna Vuxenutbildning och flyktingverksamhet Verksamhetsbeskrivning Vuxenutbildningen erbjuds som grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och svenska för invandrare, genom en extern utbildningsanordnare. Särvux bedrivs i egen regi och dessutom erbjuds yrkesinriktad vuxenutbildning huvudsakligen i extern regi. Mottagandet av flyktingar och andra skyddsbehövande regleras av avtal med länsstyrelsen och innebär att nyanlända erbjuds bostad, utbildning i svenska för invandrare samt samhällsorientering. Förändringar i verksamheten Kommunförbundet Skåne har tagit fram ett förslag till avsiktsförklaring som syftar till att samla Skånes kommuner till en gemensam viljeinriktning för att stärka och utveckla förutsättningarna för samverkan inom vuxenutbildningen. Avsiktsförklaringens målgrupp är Skånes samtliga kommuner och gymnasieförbund med ansvar för vuxenutbildning. Fortsatt avtal med migrationsverket om mottagande enligt tidigare avtal men med förslag till förändring till ett gruppboende för åtta barn. Boendet startas under budgetperioden. Gruppboendet, som är en ny verksamhet, kräver omfattande planering. Kommunbidraget har utökats med 0,3 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Framtid Vuxenutbildningen kommer att ingå som en del av den översyn som kommer att göras avseende gymnasieskolans framtida organisation. Ställningstagande om framtida integrering med den egna gymnasieverksamheten kommer då att göras. Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 5,3 4,6 4,3 Kostnader 10,2 14,6 14,6 Kommunbidrag 4,9 10,0 10,3 Mål INRIKTNINGSMÅL Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Mångfald och valfrihet Möjlighet till livslångt lärande Yrkesinriktad högre utbildning Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling INDIKATORER Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Arbetet med hbtq-frågor ska förbättras. Antalet deltagare som slutför utbildningen och blir godkända ska öka. Arbetslösheten i kommunen ska minska. Ungdomsarbetslösheten i kommunen ska minska. Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning ska öka. Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka. Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. Prestationstal Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Antal helårs-studerande Antal under året nyanlända flyktingar Antal ensamkommande barn vuxenutbildning och flyktingverksamhet vuxenutbildning och flyktingverksamhet 45

24 Verksamheterna Turism- och Mål fritidsverksamhet Verksamhetsbeskrivning Stöd till föreningslivet utgår i form av aktivitets-, lokal- och investeringsbidrag. Därutöver har föreningarna möjlighet att kostnadsfritt hyra kommunens lokaler och framförallt idrottsanläggningarna används flitigt av föreningslivet. Kommunen har 5 idrottsplatser och 4 sporthallar. Simhallen är belägen vid Färsinga lärcentrum och disponeras dagtid av skolan. Föreningarna disponerar badet de kvällar det inte är öppet för allmänheten. Det finns tre friluftsbad i kommunen och dessa är placerade i Sjöbo, Lövestad och Fränninge. På baden erbjuds simskola för barn från 6 års ålder. Besökande turister erbjuds service genom Orebackens camping i form av campingplatser, campingstugor och lägerhus. Sjöbo marknader är ett viktigt mål för besökande i Sjöbo. INRIKTNINGSMÅL Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Mångfald och valfrihet Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling Framtid Ett framtida utvecklat inomhusbad utreds. Fördjupad omvärldsanalys görs för att ge ett breddat underlag. Därefter kommer ett beslut fattas om eventuell vidare projektering. INDIKATORER Nöjd-Region-index ska förbättras. Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Antalet aktiva i fritidslivet för vilka föreningarna erhåller lokalt aktivitetsstöd ska öka. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Nyttjandet av kommunens lokaler ska öka. Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka. Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. Driftsbudget Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 4,4 4,3 4,3 Kostnader 26,2 25,6 25,8 Kommunbidrag 21,8 21,3 21,5 Investeringar 0,3 0,0 0,7 Förändringar i verksamheten Diskussioner pågår om ett samarbete med Lunds kommun avseende gemensam bokningsplattform. Riktade insatser föreslås avseende underhåll av föreningsdrivna /kommunalt drivna anläggningar. Översyn av fritidsgårdarnas organisation såsom öppettider, målgrupp mm kommer att ske inför Investeringarna består främst av ombyggnad av Orebackens camping och anpassning av friidrottsanläggningar. Kommunbidraget har utökats med 0,3 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Prestationstal Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Föreningsverksamhet Antal deltagartillfällen/år i föreningsaktiviteter för barn/ungdomar Bad Antal sålda entrékort på simhallen Antal sålda entrékort på friluftsbaden Fritidsgårdar Antal besökare på fritidsgårdarna Simskola Antal barn i simskolan Turism Antal besökande på turistbyrån 15/6 15/ turism- och fritidsverksamhet turism- och fritidsverksamhet 47

25 Mål INRIKTNINGSMÅL INDIKATORER Ett gott liv och en aktiv fritid Nöjd-Region-Index ska förbättras. Verksamheterna Tillgänglighet och delaktighet Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Andelen brukare som uppger att det förs en dialog/ upplever delaktighet ska öka. Mångfald och valfrihet Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. Möjlighet till ett livslångt lärande Tillgänglighet till biblioteken ska öka. Samverkan med forskning och utbildning Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka. Hållbar utveckling Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. Kulturverksamhet Verksamhetsbeskrivning Biblioteken erbjuder informationsförmedling och mediaförsörjning samtidigt som de utgör viktiga mötesplatser. Biblioteken finns i Sjöbo, Blentarp, Lövestad och Vollsjö. Kulturskolan erbjuder utbildning i musik, dockteater och drama till elever i grund- och gymnasieskolan. Stöd lämnas till kulturföreningar och studieförbund. Dessutom anordnas kulturprogram, tillsammans med föreningar och organisationer i kommunen. I Sjöbo kommun finns kommunal kulturverksamhet i form av museet Elfstrands krukmakeri, filmverksamhet på Flora och utställningar på Sjöbo konsthall. Framtid Inom biblioteksverksamheten förväntas nya möjligheter skapas genom att medias utformning förändras. Det leder till att tillgänglighet och läsbarhet avseende digitala media ökar. Utvecklingen innebär även att det finns möjlighet till att utöka öppethåll-andet trots att verksamheten är obemannad. Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 0,9 0,6 0,8 Kostnader 13,1 14,2 14,7 Kommunbidrag 12,2 13,6 13,9 Investeringar 0,3 0,3 0,5 Förändringar i verksamheten Satsning på vuxenkulturcentrum i biografteatern Flora samt fortsatt utveckling av verksamheten utifrån den nya digitala tekniken. Ökat aktivt stöd till lokalt kulturliv exempelvis stöd till lokala konstnärer avseende exempelvis påskutställning. Investeringar görs bland annat genom upprustning av Sjöbo mölla samt teknik för öppna bibliotek, instrumentinköp m. m. Kommunbidraget har utökats med 0,4 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Prestationstal Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Kulturskola Antal elever i kulturskolan Bibliotek Antal besökare Antal utlån Antal kulturarrangemang utanför Sjöbo tätort Antal besök på Flora biografen i genomsnitt/visning Antal besökare i konsthallen kulturverksamhet kulturverksamhet 49

26 Verksamheterna Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad Framtid Sjöbo kommun har beslutat att kommunen ska fortsätta ha sin vattenförsörjning från egna grundvattentäkter. Den framtida egna vattenförsörjningen måste säkras, vilket kommer att resultera i stora investeringsbehov. En stor del av planperiodens investeringar består i att ansluta Sjöbo sommarby och Svansjö till kommunalt vatten och avlopp. Om så sker finansieras investeringarna via anslutningsavgifter. Den svenska vattenförvaltningen, som regleras via en förordning, ställer krav på åtgärdsprogram. Det innehåller fastställda miljökvalitetsnormer som ska uppfyllas för vattenförekomster senast 22 december Detta innebär bl.a. att vattenskyddsområde med föreskrifter ska finnas för samtliga vattentäkter senast 2015, utökning av provtagningsprogram för råvatten och utveckling av vatten- och avloppsplaner. Producentansvaret för insamling av förpackningar är under utredning och förväntas vara färdig vid halvårsskiftet Utredningen kan innebära förändringar i ersättningsmöjligheterna för kommunens källsorterade avfall. Verksamhetsbeskrivning va-verksamheten ansvarar för att tillhandahålla konsumtionsvatten samt att omhänderta avloppsvatten (dag- och spillvatten) för samtliga fastigheter inom respektive verksamhetsområden i kommunen. Vattenförsörjningen erhålls genom egna grundvattentäkter. Avfallshanteringen, hämtning av hushållsavfall i kärl samt tömning av slam från enskilda avlopp, för kommunens hushåll och verksamheter utförs av utomstående entreprenör. Insamlingen sker genom fastighetsnära källsortering innebärande att som mest kan fastighetsägaren välja sortering i 8 fraktioner. Det är obligatoriskt att sortera matavfall. Förändringar i verksamheten va-verksamheten står inför stora investeringar vilka resulterar i ökade kostnader och därmed ökade avgifter. För 2013 beräknas taxehöjningen att uppgå till cirka 13 %. Investeringsbehovet uppstår till följd av lagkrav, behov av reinvesteringar och att antalet invånare ökat. En gemensam taxekonstruktion för söskkommunerna 8 har utarbetats och ska resultera i en taxa som bättre överensstämmer med nyare lagstiftning. Innan införandet av den nya taxekonstruktionen ska verksamhetsområdena ses över och beslutas beräknas att taxan för renhållning är oförändrad med undantag av slam för vilken taxan kommer att höjas med 5 %. Investeringsmedel har för 2013 tilldelats verksamheten med 11,4 mnkr. Till överföringsledning Blentarp-Sövde-Sjöbo, etapp II har 1 mnkr tilldelats och för projektering av överföringsledningar Äsperöd-Tomelilla och utbyggnad av kommunalt va i Sjöbo sommarby. Därutöver har 8,9 mnkr tilldelats i investeringsram för mindre projekt. Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 46,4 46,3 47,8 Kostnader 46,6 46,3 47,8 Kommunbidrag 0,2 0,0 0,0 Investeringar 5,2 23,8 11,4 Prestationstal Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Antal VA-abonnemang varav med enbart vatten varav med vatten och avlopp Antal renhållningsabonnenter I Sydöstra Skånes Samarbetskommitté ingår kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. Mål INRIKTNINGSMÅL Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Mångfald och valfrihet Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling INDIKATORER Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka. Andelen felsorterat huhållsavfall vid fastigheten ska minska. Andel hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. 50 teknisk verksamhet avgiftsfinansierad teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 51

27 Verksamheterna Teknisk verksamhet skattefinansierad 9 Geografiskt informationssystem Verksamhetsbeskrivning Verksamheten ansvarar för att bygga och sköta kommunens gator, torg, vägar, grönytor, rekreationsområden och allmänna parkeringsplatser. Dessutom finns kart- och gis 9 -funktionen inom verksamhetens ansvarsområde. Långsiktig planering av trafiken sker genom framtagande av trafiksäkerhetsprogram och trafikledsplaner. Dessa ligger till grund för framtida projektering och byggnation. Förändringar i verksamheten Med anledning av att antalet kvm gator- och cykelleder planeras att öka under 2012 utökas kommunbidraget med 0,1 mnkr för att täcka eventuella drift- och underhållskostnader. Utökningen är en del av resursfördelningsmodellen. Genomförandet av hastighetsplanen Rätt fart i staden påbörjas. För att främja kommunens attraktionskraft tilldelas 4 mnkr till mindre investeringar. Övriga investeringar inkluderar en slutlig lösning på stationsområdet (0,5 mnkr) vilket avslutar investeringarna utifrån nuvarande trafikledsplan. Investering i gång- och cykelväg Hemmestorp- Veberöd påbörjas under året. Kommunbidraget har utökats med 0,1 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Lägre internränta gör att kapitalkostnaderna för verksamheten blir lägre. Mål INRIKTNINGSMÅL Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Samverkan med forskning och utbildning Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet Hållbar utveckling Framtid Ett stort behov finns av en gemensam gisstrategi för att beskriva kommunens förväntningar och ambitioner beträffande gis-stöd och utveckling. En ny trafikutredning enligt trast (Trafik i en attraktiv stad) påbörjas under perioden. Denna ska innehålla både trafik- och cykelledsplanering. Ett nytt ramavtal som reglerar informationsförsörjning mellan kommunen och Lantmäteriet kommer att tas fram. Kommunerna kommer att få allt större ansvar för geodataförsörjningen på lokal nivå och bidra allt mer till uppbyggnaden av de nationella databaserna. Prestationstal INDIKATORER Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Antalet kommunala projekt med universitet/högskola ska öka. Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och det ska inte inträffa några dödsolyckor. Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 25,1 9,4 23,7 Kostnader 49,5 38,0 52,6 Kommunbidrag 24,4 28,6 28,9 Investeringar 6,3 14,5 4,7 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Antal kvm asfalt Antal kvm grönytor inkl naturmark inom plan Energiförbrukning i kwh för gatubelysning teknisk verksamhet skattefinansierad teknisk verksamhet skattefinansierad 53

28 Verksamheterna Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Verksamhetsbeskrivning Insatserna inom verksamheten styrs bl.a. av miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen och tobakslagen. Tillsyn, ansökningar och anmälningar prövas inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedelshantering. Taxorna inom livsmedelstillsynen är riskoch erfarenhetsbaserade vilket innebär att den enskilde kan påverka avgiften. Avgiften blir lägre vid bättre resultat d.v.s. färre eller inga anmärkningar. Förändringar i verksamheten De senaste årens ökade krav inom miljöbalkens område har inneburit ytterligare arbete trots effektiviseringar. Miljöenheten har börjat registrera all arbetstid inom både avgifts- och skatte finansierad tid. Arbetet med att ytterligare förbättra dialogen med verksamhetens kunder fortlöper samt utvecklingen inom planering, effektivisering, rationalisering och kvalitetssäkring. Kommunbidraget har utökats med 0,2 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Framtid Indikationer från statliga myndigheter inom miljö- och hälsoskyddsområdet pekar på ökade tillsynskrav i framtiden. Vattenmyndigheter har bildats med anledning av det svenska genomförandet av eu:s vattendirektiv. I december 2009 beslutades miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för respektive vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet syftar till att fastställda miljökvalitetsnormer ska uppfyllas senast 2015/2027. Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 2,2 2,3 2,3 Kostnader 4,0 3,9 4,0 Kommunbidrag 1,8 1,6 1,7 Mål INRIKTNINGSMÅL Ett gott liv och en aktiv fritid Tillgänglighet och delaktighet Mångfald och valfrihet Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling INDIKATORER Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. Antalet projekt med universitet/högskola ska öka. Kommunens totala koldioxid belastning per invånare ska minska. Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska. Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. Prestationstal Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Antalet inspektionsbesök Antalet ansöknings- och anmälningsärenden Antalet klagomålsärenden miljö- och hälso skyddsverksamhet miljö- och hälso skyddsverksamhet 55

29 Verksamheterna Verksamheterna Plan- och byggverksamhet Räddningstjänst Verksamhetsbeskrivning Verksamheten svarar för den fysiska planeringen, beviljar bygglov, kart- och gis-verksamhet samt bedriver tillsyn enligt plan- och bygglagen. Ett viktigt inslag i verksamheten utgör information och rådgivning till allmänheten och näringslivet i plan- och byggfrågor. Tillgänglighet för funktionshindrade i samhället återfinns inom verksamhetens ansvarsområde. Förändringar i verksamheten Antalet inlämnade bygglov är fortfarande lågt. På grund av vikande konjunktur och förändringar i utlåningen från bankerna har nybyggnationen minskat. Förutom det pågående arbetet med översiktsoch detaljplaner, kommer arbetet även att inriktas mot serviceorterna. Mål INRIKTNINGSMÅL Tillgänglighet och delaktighet Mångfald och tillgänglighet Ett livskraftigt näringsliv Samverkan med forskning och utbildning Hållbar utveckling Prestationstal Kommunbidraget har utökats med 0,1 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Framtid 24-timmarsvisionen är det brukliga begreppet för regeringens krav på myndigheterna att öka tillgängligheten mot sina kunder och användare. I detta avseende lägger regeringen stor vikt på informationsteknik, varav gis är en viktig del, som ett kraftfullt redskap för ökad tillgänglighet, öppenhet, insyn och effektivitet. Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 3,2 3,6 3,3 Kostnader 4,7 4,8 4,7 Kommunbidrag 1,5 1,2 1,4 INDIKATORER Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Arbetet med hbtq-frågor skall förbättras. Nöjd-Kund-Index för byggverksamheten ska förbättras. Antalet projekt med universitet/högskola ska öka. Andelen klimatsmarta upphandlingar ska öka. Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Antalet ansökningar om bygglov Verksamhetsbeskrivning Räddningstjänstverksamheten ska bidra till att skapa en trygg och säker miljö för människor att bo, vistas eller verka i. Förebyggande arbete bedrivs i syfte att minska olyckorna genom att räddningstjänsten bistår med råd och anvisningar. Räddningstjänsten är organiserad i kommunalförbundet Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. I kommunalförbundet ingår Simrishamns, Skurups, Tomelilla, Ystads och Sjöbo kommuner. Brandvärn finns i Klasaröd, Äsperöd och Bjärsjölagård. Förändringar i verksamheten Sjöbo kommun begärde 2009 tillsammans med Simrishamns, Tomelilla och Ystads kommuner utträde ur räddningstjänst-förbundet. Uppsägningstiden är 3 år och fr.o.m måste en ny organisation för räddningstjänsten finnas. Kommunbidraget har utökats med 0,3 mnkr som kompensation för ökade pris- och lönekostnader inklusive kapitalkostnader. Mål INRIKTNINGSMÅL Ett gott liv och en aktiv fritid Ekonomi Mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader 12,2 12,4 12,7 Kommunbidrag 12,2 12,4 12,7 INDIKATORER Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras 56 plan- och bygg verksamhet räddningstjänst 57

30 FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA RAPPORTER

31 Finansiella rapporter Resultatbudget Not Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Verksamhetens intäkter 1 154,2 141,3 145,2 149,5 154,5 varav jämförelsestörande post 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens kostnader 2-895,6-894,7-931,8-966, ,4 varav jämförelsestörande post 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar -13,9-16,1-18,8-20,2-20,7 Verksamhetens nettokostnader -755,3-769,5-805,4-836,8-869,6 Skatteintäkter 3 591,3 611,0 653,1 677,3 706,4 Generella stb o utjämning 4 157,5 157,6 151,5 149,9 149,7 Finansiella intäkter 5 29,7 31,2 29,5 29,5 29,5 Finansiella kostnader 6-12,3-16,9-15,2-15,2-15,2 Resultat före extraordinära poster 10,9 13,4 13,5 4,7 0,8 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Balansbudget Not Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillg. 211,3 300,3 294,3 331,4 357,0 Finansiella anläggningstillg. 875,6 942,3 875,4 875,3 875,2 Summa anläggningstillgångar 1 086, , , , ,2 Bidrag till statlig infrastruktur 3,4 3,3 3,1 3,0 2,9 Omsättningstillgångar Fordringar 139,6 110,6 139,6 139,6 139,6 Exploateringsverksamhet 16,4 30,1 25,1 16,3 12,4 Kortfristiga placeringar 59,4 50,1 72,9 63,8 62,6 Summa omsättningstillgångar 215,4 190,8 237,6 219,7 214,6 SUMMA TILLGÅNGAR 1 305, , , , ,7 Årets resultat 10,9 13,4 13,5 4,7 0,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget Kapital Ingående eget kapital 586,2 586,2 610,5 624,0 628,7 Resultat 10,9 13,4 13,5 4,7 0,8 Avstämning mot balanskravet Realisationsvinster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Synnerliga skäl: Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat enligt balanskrav 10,9 13,4 13,5 4,7 0,8 Summa Eget kapital 597,1 599,6 624,0 628,7 629,5 Avsättningar Avs för pensioner o liknande 7,2 6,3 9,1 9,7 9,5 Andra avsättningar 2,8 2,4 2,2 1,9 1,6 Summa avsättningar 10,0 8,7 11,3 11,6 11,1 FINANSIELLA RAPPORTER Skulder Långfristiga skulder 355,4 551,2 421,4 435,4 455,4 Kortfristiga skulder 343,2 277,2 353,7 353,7 353,7 Summa skulder 698,6 828,4 775,1 789,1 809,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNING OCH SKULDER 1 305, , , , ,7 PANTER OCH ANSVARSFÖBINDELSER Pensionsförpliktelser 260,7 271,3 284,1 281,3 283,1 Övriga borgensåtaganden 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 FINANSIELLA RAPPORTER 60 resultatbudget balansbudget 61

32 Kassaflödesbudget Noter Not Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 10,9 13,4 13,5 4,7 0,8 Justering för avskrivningar 13,9 16,1 18,8 20,2 20,7 Justering för upplösning bidrag till statlig infrastruktur 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Justering för upplösn. av förutbet. intäkter -1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för realisationsvinster/förluster -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för övriga ej likvidpåv. poster 1,8 4,5-2,3 0,9 0,1 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 24,9 34,1 30,1 25,9 21,7 Ökning (-)/minskn.(+) kortfr. fordringar -6,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskn.(+) kortfr. placeringar 7,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskn. (+) exploatering 2,7-13,9 5,2 8,8 3,9 Ökning (+)/minskn. (-) kortfristiga skulder 17,6 0,0 0,0 0,0 0,0 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 45,7 20,2 35,3 34,7 25,6 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Invest. i materiella anläggninstillg. -37,5-56,2-26,2-57,3-46,3 Investeringsbidrag inkl anslutningsavgifter 3,7 0,0 0,0 14,0 20,0 Förs.materiella anläggningstillg. 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Invest. finansiella anläggningstillg. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förs finansiella anläggningstillg. 4,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Not Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 154,2 141,3 145,2 149,5 154,5 varav jämförelsestörande post 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav reavinst 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 VERKSAMHETENS KOSTNADER 2 895,6 894,7 931,8 966, ,4 varav jämförelsestörande post 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SKATTEINTÄKTER 3 Kommunalskatt 575,6 611,0 653,1 677,3 706,4 Slutavräkning ,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Slutavräkning ,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa skatteintäkter 591,3 611,0 653,1 677,3 706,4 GENERELLT STB OCH UTJ BIDRAG 4 Inkomstutjämning 172,3 180,2 179,9 182,7 188,5 Kostnadsutjämning -45,4-49,0-55,8-55,9-56,1 Regleringsavgift/bidrag 18,6 7,4 4,4 0,1-5,6 Tillfälligt konjunkturstöd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utjämningsavgift LSS -19,1-15,9-12,1-12,1-12,2 Kommunal fastighetsavgift 31,1 34,9 35,1 35,1 35,1 Summa stb och utj bidrag 157,5 157,6 151,5 149,9 149,7 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -29,4-56,2-26,2-43,3-26,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 91,9 41,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld -90,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning långfristiga fordringar -4,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning långfristiga fordringar 4,4 0,1 0,1 0,1 0,1 Minskn. av avsättning p.g.a utbetalningar -0,8-0,3-0,6-0,6-0,6 FINANSIELLA INTÄKTER 5 Utdelning aktier andelar 29,7 3,5 3,5 3,5 3,5 Utdelning fonder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränteintäkter 0,0 0,4 1,0 1,0 1,0 Räntor reversfodran koncernföretag 0,0 27,1 24,8 24,8 24,8 Intern ränta 0,0 10,1 8,2 10,1 10,8 Övriga finansiella intäkter 0,0 0,2 0,2 0,2 0,2 Eleminering intern ränta 0,0-10,1-8,2-10,1-10,8 FINANSIELLA RAPPORTER KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 0,1 40,8-0,5-0,5-0,5 Beslut om bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS KASSAFLÖDE 16,4 4,8 8,6-9,1-1,2 Likvida medel vid årets början 85,7 59,4 64,2 72,9 63,8 Likvida medel vid årets slut 59,4 50,1 72,9 63,8 62,6 Summa finansiella intäkter 29,7 31,2 29,5 29,5 29,5 FINANSIELLA KOSTNADER 6 Räntor anläggningslån 12,3 16,4 14,6 14,6 14,6 Ränta koncernkonto 0,0 0,1 0,4 0,4 0,4 Övriga räntekostnader 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Bankkostnader 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Nedskrivning orealiserade förluster, värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 FINANSIELLA RAPPORTER Summa finansiella kostnader 12,3 16,9 15,2 15,2 15,2 62 kassaflödesbudget noter 63

33 Driftbudget per nämnd Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 KOMMUNSTYRELSE Politisk verksamhet 3,9 4,1 4,4 4,5 4,6 Kommunövergripande vht 53,5 56,8 59,5 60,9 62,6 Plan- och byggverksamhet 0,7 0,8 0,9 0,9 0,9 Räddningstjänst 12,3 12,4 12,7 13,1 13,5 Turism- och fritidsverksamh 19,1 18,5 18,7 19,0 19,4 Kulturverksamhet 2,4 2,8 2,9 2,9 2,9 Summa 91,9 95,4 99,1 101,3 103,9 FAMILJENÄMND Politisk verksamhet 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Individ- och familjeomsorg 35,0 29,7 33,8 34,6 35,8 För- och grundskolevht 282,9 281,4 291,7 300,0 309,5 Gymnasieskola 73,5 72,1 70,1 72,1 74,4 Vuxenutbildning, flyktingvht, arbetsmarknadsåtgärder 4,9 10,0 10,3 10,6 11,0 Fritidsverksamhet 2,6 2,8 2,8 2,9 3,1 Kulturverksamhet 10,4 10,8 11,0 11,4 11,7 Summa 410,1 407,6 420,5 432,4 446,3 Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 FINANSIERING Lönekompensation centralt 0,0 2,8 3,8 3,8 3,8 Volymökningar i verksamheten 0,0 0,0 0,0 6,8 13,9 Behov av kostnadsreduktion 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Till kommunstyrelsens disposition 0,0 5,0 7,5 10,0 10,0 Kommunövergripande vht -3,5-3,6-2,2-2,2-2,2 Summa -3,5 4,2 9,1 18,4 25,5 Pensioner, politisk verksamhet 1,0 0,7 0,8 0,8 0,8 Pensioner, övrig verksamhet 12,1 11,2 12,9 12,9 12,9 Intern ränta -8,3-10,1-8,2-10,1-10,8 Verksamhetens nettokostnad 754,9 769,6 805,4 836,8 869,6 Varav interna poster 213,0 152,4 171,7 176,7 182,1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND Politisk verksamhet 0,6 0,5 0,5 0,6 0,6 För- och grundskolevht 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Funktionshindrade 69,5 68,2 72,7 75,9 78,7 Äldreomsorg 151,1 158,1 163,6 168,3 174,2 Summa 221,2 226,8 236,8 244,7 253,5 TEKNISK NÄMND Politisk verksamhet 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 Teknisk vht skattefin 24,4 28,6 28,9 30,7 31,7 Teknisk vht avgiftsfin 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 24,8 28,7 29,1 30,9 31,7 FINANSIELLA RAPPORTER MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Politisk verksamhet 0,5 0,3 0,4 0,4 0,4 Miljö- och hälsoskyddsvht 1,8 1,6 1,7 1,7 1,9 Plan- och bygglovsvht 0,8 0,4 0,5 0,6 0,6 Summa 3,1 2,4 2,5 2,7 2,8 VALNÄMND Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Politisk verksamhet 1,5 1,7 1,8 1,8 1,9 FINANSIELLA RAPPORTER REVISION Politisk verksamhet 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 64 driftbudget per nämnd driftbudget per nämnd 65

34 Investeringsbudget Exploateringsbudget Alla belopp anges i miljoner kronor (mnkr) Total utgift Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 KOMMUNSTYRELSE Kommunövergripande Investeringsram 5,0 5,0 5,0 Turism- och fritidsverksamhet Investeringsram 0,6 0,5 0,0 Kulturverksamhet Investeringsram 0,2 0,0 0,0 Summa 5,8 5,5 5,0 FAMILJENÄMND För- och grundskolevht Investeringsram 2,5 5,5 2,5 Turism- och fritidsverksamhet Investeringsram 0,1 0,3 0,1 Kulturverksamhet Investeringsram 0,3 0,3 0,3 Summa 2,9 6,1 2,9 VÅRD OCH OMSORGSNÄMND Funktionshindrade Investeringsram 0,1 0,1 0,1 Äldreomsorg Investeringsram 1,3 1,3 0,9 Summa 1,4 1,4 1,0 TEKNISK NÄMND Teknisk vht skattefin Investeringsram 4,0 4,0 4,0 GC-väg Hemmestorp-Veberöd 0,5 5,8 0,5 GC-väg Hemmestorp-Veberöd -statsbidrag -0,3 2,9 0,0 Trafikledsplan etapp II (slutlig lösning) 10,7 0,5 0,0 0,0 Summa teknisk skattefinansierad verksamhet 4,7 12,7 4,5 Bostadexploatering (mnkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 SJÖBO VÄST Inkomster -3,0-3,0-1,0 Utgifter 0,1 0,1 0,1 Summa -2,9-2,9-0,9 GRIMSTOFTA Inkomster -0,5-0,5-0,5 Utgifter 0,1 0,1 0,1 Summa -0,4-0,4-0,4 VILJAN Inkomster -0,7 0,0 0,0 Utgifter 0,1 0,0 0,0 Summa -0,6 0,0 0,0 ÖVRIGA SJÖBO Inkomster -0,1-0,1-0,1 Utgifter 0,0 1,5 0,0 Summa -0,1 1,4-0,1 BLENTARP Inkomster -0,7-0,7-0,5 Utgifter 0,1 0,1 0,1 Summa -0,6-0,6-0,4 Summa bostadsexploatering -4,6-2,5-1,8 Industriexploatering (mnkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 SJÖBO VÄST Inkomster -4,7-5,3-1,0 Utgifter 0,0 0,0 0,0 Summa -4,7-5,3-1,0 SANDBÄCK Inkomster -1,5-1,5-1,0 Utgifter 6,0 0,0 0,0 Summa 4,5-1,5-1,0 FÖRETAGSPARKEN Inkomster 0,0 0,0 0,0 Utgifter 0,0 0,8 0,0 Summa 0,0 0,8 0,0 ÖVRIGA INDUSTRIOMRÅDEN Inkomster -0,4-0,3-0,1 Utgifter 0,0 0,0 0,0 Summa -0,4-0,3-0,1 Summa industriexploatering -0,6-6,3-2,1 EXPLOATERING TOTALT -5,2-8,8-3,9 Summa investeringar skattefinansierad verksamhet 14,8 25,7 13,4 FINANSIELLA RAPPORTER Teknisk vht avgiftsfin Investeringsram 8,9 9,7 9,2 Överföringsledning Blentarp-Sövde-Sjöbo Etapp II 14,0 1,0 0,0 0,0 Överföringsledningar Äsperöd-Tomelilla 5,4 0,5 4,9 0,0 Överföringsledningar Röddinge-Tomelilla 0,0 0,0 3,7 Utbyggnad av kommunalt VA i Sjöbo sommarby 16,0 1,0 15,0 0,0 Anslutningsavgifter VA Sjöbo sommarby -14,0 0,0-14,0 0,0 Utbyggnad av kommunalt VA i Svansjö 23,5 0,0 2,0 20 Anslutningsavgifter VA i Svansjö -20,0 0,0 0,0-20,0 Summa investeringar avgiftsfinansierad verksamhet 11,4 17,6 12,9 FINANSIELLA RAPPORTER TOTALA NETTOINVESTERINGAR 26,2 43,3 26,3 66 investeringsbudget exploateringsbudget 67

35 Finansiella rapporter Resursfördelningsmodellen Befolkningsprognos Åldersklass 31/ / Genomsnitt år 414,0 414,0 414,0 3 5 år 609,0 594,0 601,5 6 år 185,0 215,0 200,0 7 9 år 569,0 549,0 559, år 585,0 593,0 589, år 520,0 541,0 530,5 16 år 165,0 176,0 170, , , , ,0 825,0 834,5 90 w 158,0 166,0 162,0 0 w år , , ,0 Styrprinciper för Sjöbo kommun FINANSIELLA RAPPORTER Resursfördelningsmodell Åldersklass Kostnad per Förändring befolkning Förändring invånare, tkr genomsnitt kommunalbidrag, mnkr FÖRSKOLE- OCH SKOLBARNOMSORG SAMT GRUNDSKOLEVERKSAMHET 1 2 år 53,2 13,0 0,7 3 5 år 99,3-5,0-0,5 6 år 102,0 22,5 2,3 7 9 år 120,6-25,0-3, år 101,8 23,0 2, år 100,9 9,0 0,9 16 år 50,5-26,0-1,3 Summa 1,4 ÄLDREOMSORG ,2 119,5 1, ,2-16,5-1,5 90 w 308,5 4,5 1,4 Summa 1,5 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 0 w år 0,6 34,0 0,0 Resursfördelningsmodell teknisk skattefinansierad verksamhet Kostnad per Förändring antal Förändring kvadratmeter, kr kvadratmeter 2012 kommunalbidrag, mnkr Gata och cykelled ,1 Antal kvadratmeter gata och cykelled god ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och låga nettokostnader. En annan viktig faktor utgörs av en god budgetföljsamhet, uppföljning och förmåga att vid behov vidta korrigerande åtgärder. Nämnderna erhåller budgeten i form av ett kommunbidrag. Kommunbidraget inrymmer såväl avskrivningskostnader som interna poster. Det åligger sedan nämnderna att inom de ekonomiska ramarna uppfylla de mål och lagar som gäller för verksamheten. Den ekonomiska uppföljningen till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen sker genom uppföljningsprognoser, delårsrapporter och årsbokslut. Budget Kommunfullmäktige fastställer ett eller flera kommunbidrag per nämnd. Det åligger nämnd att utifrån kommunfullmäktiges beslut upprätta en mer detaljerad internbudget. Av internbudgeten ska det framgå fördelning mellan intäkter och kostnader. Bruttobudgetering respektive bruttoredovisning ska tillämpas för att uppnå jämförbarhet mellan budget och redovisning. Kommunfullmäktige tilldelar nämnderna kommunbidrag och därigenom förfogar nämnderna själv över att budgetera intäkter och kostnader. Verksamhet som begrepp används för att ange anslagsbindning både vad gäller drift och mindre investeringar. Nämnd får omdisponera medel, vad gäller såväl drift som mindre investeringar, mellan de verksamheter som nämnden ansvarar för, förutsatt att av Kommunfullmäktige fastställda mål och riktlinjer därmed inte riskerar att inte uppfyllas. Tekniska nämnden kan inte göra omdisponering mellan skattefinansierad verksamhet och affärsverksamhet. Investering, finansiell leasing och lokalförhyrning Kommunfullmäktige fastställer dels en investeringsram för projekt understigande 5 mnkr och dels en investeringsbudget för respektive projekt, ett eller fleråriga, som uppgår till 5 mnkr eller mer. Före påbörjande av investeringsprojekt skall nämnd inhämta igångsättningstillstånd från kommunstyrelsen om totalutgiften uppgår till 5 mnkr eller mer. I de fall ett investeringsprojekt inte startas och budgeten därmed inte ianspråktages det år som det finns upptaget i budgeten, måste nämnd ansöka om nytt investeringsbelopp, för att kunna genomföra investeringen. Under budgetåret ej ianspråktagna anslag kvarstår därmed ej. Vid förhyrning av lokaler och vid tecknande av hyreskontrakt med AB Sjöbohem ska förhyrande nämnd inhämta kommunstyrelsens tillstånd om nuvärdet av hyreskostnaden överstiger 10 mnkr. Kommunstyrelsens tillstånd ska alltid inhämtas vid extern förhyrning oberoende av belopp. Finansiell leasing i kommunkoncernen FINANSIELLA RAPPORTER 68 resursfördelningsmodellen styrprinciper för sjöbo kommun 69

36 FINANSIELLA RAPPORTER jämställs med upplåning och prövas och beslutas av internbanken. Uppföljning Nämnd ska till kommunstyrelsen, enligt särskilt upprättade årliga anvisningar, inge utfallsprognos och delårsrapport. Nämndernas rapporter utgör grund för kommunledningsförvaltningens kommungemensamma rapport. Kommunstyrelsen ska behandla uppföljningsprognos medan kommunfullmäktige ska behandla delårsrapport. Nämnderna är inom sina respektive områden ansvariga för att följa budgeten och för att besluta och genomföra åtgärder för att bedriva verksamheten inom de ramar, riktlinjer och målsättningar som kommunfullmäktige fastställt. Som underlag för nämnds ställningstagande till uppföljningsprognos och delårsrapport ska avvikelser i förhållande till budgeten skriftligen förklaras av berörd förvaltning. När obalans råder mellan ekonomiska krav och verksamhetens krav, är det ekonomiska kravet i avvaktan på politisk behandling överordnat verksamhetskraven. Nämnderna har såväl befogenheter som skyldigheter att vidta åtgärder för att hålla både budgetens ram och för att genomföra budgetens intentioner. När avvikelse befaras, ska nämnd omedelbart vidta åtgärder. Nämndens ansvar består i att antingen själv besluta om åtgärder eller ge förslag till kommunfullmäktige. Utgångspunkten bör vara att endast i de fall nämnden helt saknar möjlighet att vidta åtgärder inom det egna ansvarsområdet kan frågan överföras till kommunfullmäktige. Åtgärder av större vikt som vidtagits av nämnd ska löpande redovisas i nästkommande utfallsprognos/delårsrapport till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Åtgärder som berör fler nämnder ska samverkas med berörda. Nämnd ska för egen del regelbundet behandla ekonomisk uppföljning. Årsanalys Nämnd skall sammanställa och avsluta räkenskaperna i ett bokslut/årsanalys. Redovisning Redovisningen styrs av kommunal redovisningslag, övrig lagstiftning samt god redovisningssed. Kommunstyrelsen tolkar och fastställer tillämpning för Sjöbo kommun och utfärdar regler och anvisningar i samband med detta. Nämnderna ansvarar för att den flerdimensionella kodplanen används konsekvent och genomtänkt inom respektive nämnds alla verksamheter. Köp av interna varor och tjänster Genom en affärsmässig syn på internt köp av varor och tjänster eftersträvas ett synsätt som bidrar till att skapa förutsättningar för ett affärsmässigt val av olika resursinsatser. Genom att information erhålls om vilka kostnader som är förenade med de tjänster som tillhandahålles internt eftersträvas kostnadsmedvetenhet och en bättre hushållning med resurserna. Interndebiteringen utgör ett stöd i arbetet med att skapa en rättvisande bild av kostnaden för respektive verksamhet. Relationerna ska präglas av affärsmässighet och kommunens bästa (kommunnyttan) ska alltid sättas före effekten hos nämnd vid eventuell konflikt mellan dessa intressen. Vid internt köp av tjänster ska det finnas avtal som reglerar förhållandet mellan förvaltningarna. Avtalen ska reglera förhållanden som kvalité, leverans, prissättning, uppsägning osv. För att uppnå de effekter som eftersträvas är det av vikt att beställaren kan påverka volym och kvalitet och att detta återspeglas i prissättningen. Kan enighet inte nås vid förhandlingarna mellan de interna parterna t.ex. på grund av skilda ståndpunkter i förhållande till kommunnytta, avgör kommunstyrelsen tvisten. Spelreglerna för det interna köp- och försäljningssystemet ska bidra till att stämma av de interna produktionsenheternas resultat och avgöra dessa funktioners effektivitet. Interna leverantörer får maximalt höja priser, utöver överenskomna kvalitetsförändringar, enligt den kompensation för priser och löner som tillämpas i budgetprocessen. Debitering av internt köp ska göras om värdet av varan/tjänsten står i rimligt förhållande till den administrativa kostnaden för debiteringen. Internfakturering till mindre värde ska undvikas och internfakturor under 100 kr bör inte förekomma. Det är den part som levererat varan/tjänsten som svarar för att intern faktura skickas. I de fall intern vara/tjänst erhålls med regelbundenhet faktureras den interna kunden per månad. Detta för att underlätta resultatuppföljning och delårsbokslut. Bokföring av interna mellanhavanden avslutas helt per kalenderår och internfakturering får endast avse de varor/tjänster som levererats innevarande år. FINANSIELLA RAPPORTER 70 styrprinciper för sjöbo kommun styrprinciper för sjöbo kommun 71