INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Transkript

1 BUDGET 2016

2 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Hur planeras skattepengarna att användas 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN 7 Utveckling i världen 7 Utvecklingen i kommunerna 7 Arbete 9 Löner och priser 9 Befolkning 9 STYRPROCESS 12 process 12 Målkedjan 12 HUSHÅLLNING OCH KVALITET 13 Vision 13 Verksamhetsmål 13 Finansiella mål 16 Mål medarbetare 17 EKONOMI 19 Finansiell analys av åren SJÖBO SOM ARBETSGIVARE 29 VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet 32 Politisk verksamhet 34 Verksamhet för personer med funktionsnedsättning 35 Äldreomsorg 37 Individ- och familjeomsorg 39 Förskole- och fritidshems samt grundskoleverksamhet 41 Gymnasieskola 43 Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och integrationsverksamhet 45 Turism- och fritidsverksamhet 47 Kulturverksamhet 49 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 50 Teknisk verksamhet skattefinansierad 52 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 54 Plan- och byggverksamhet 56 Räddningstjänst 57 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 58 Balansräkning 59 Kassaflödesanalys 60 Noter 61 Driftbudget per nämnd 62 Investeringsbudget 63 Exploateringsbudget 65 Resursfördelningsmodell 66 Styrprinciper för Sjöbo kommun 67 Ordlista 70 Utdrag ur förslag på beslut 72 Fotografierna tillhör Sjöbo kommun. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

3 INLEDNING budgeten ska stödja verksamheternas strävan mot Sjöbo en plats för tillväxt. Kommunstyrelsens ordförande har ordet Sjöbo en plats med möjligheter och utmaningar! ESS och den påbörjade Sverigeförhandlingen kommer att skapa möjligheter för Sjöbo att nå allt fler med erbjudande om mark för företagande och goda boendemiljöer, allt till rimliga priser. Här finns livskvalitet för alla med såväl tätort som landsbygd, såväl skog som öppna landskap. En förutsättning för detta är att god samhällsservice erbjuds i form av en bra skola och förskola, en väl fungerade äldreomsorg, en utbyggd fritids- och kulturverksamhet och tilltalande gatu- och parkmiljöer. Besöksnäringen blir framöver allt viktigare för utvecklingen, inte minst då den bidrar med nya arbetstillfällen och stärker vårt varumärke. Det är viktigt att vi nu vidtar åtgärder och fattar beslut som stärker Sjöbo och bidrar i positiv riktning de kommande åren. Det handlar om bättre resultat i skolan, förbättrad folkhälsa, ett starkare varumärke,att fler hushåll får tillgång till fibernät samt förbättrad kollektivtrafik och infrastruktur.. Den budget som nu presenteras har tagit fasta på dessa utmaningar med satsningar på välfärdstjänster. en ska bidra till att stärka Sjöbos attraktivitet som boendekommun. Prioriteringarna är gjorda så att vi ska kunna uppnå Vision 2020 och Samhällsservice med god kvalitet Välfärdsuppdraget ska utvecklas och stärkas inom vård, skola, omsorg och socialtjänst genom en medveten resursfördelning. Det är viktigt med god kvalitet och goda resultat inom dessa områden för att uppnå visionen. Vi ska inte vara främmande för att utveckla verksamheten och pröva nya metoder. Vi ska även framöver ha en äldreomsorg som är bland landets bästa. Därför görs en särskild satsning på äldreomsorgen. Här utgör det aviserade statsbidraget ett viktigt tillskott till verksamheten. I skolan har vi möjlighet att ge barn och unga en god start i livet. I öppna jämförelser för skolan 2015 placerar sig Sjöbo på plats 238 av totalt 290 kommuner. Ett resultat som varken vi politiker, förvaltning, skolledare eller pedagoger är nöjda med. Att förbättra resultaten i skolorna är vårt enskilt mest prioriterade mål de kommande åren. Ett område där förbättringar måste ske och utvecklingen prioriteras. Här ställs förhoppningar till att kommande statsbidrag positivt kommer att bidra till förbättrade resultat. I Sjöbo ska vi ha en skola för alla, med en undervisning anpassad såväl till elever som behöver extra stöd som de elever som behöver utmaningar. Jag har förtroende för att våra skickliga pedagoger och skolledning kommer att vända trenden. För personer med funktionshinder görs en särskild satsning genom att antalet gruppbostäder utökas när det nya boendet i kvarteret Viljan står färdigt. Genom att hålla en hög servicenivå gentemot medborgarna ökas kundnöjdheten. Det kräver effektiva verksamheter och engagerade medarbetare. Ett väl utvecklat samarbete garanterar att kommunnytta sätts 3

4 INLEDNING före effekten hos de enskilda verksamheterna. Detta, tillsammans med att förändringsarbetet ständigt står i fokus, ska resultera en ökad effektivitet och därmed bättre samhällsservice. Livskraftig Befolkningen har under 2000-talet utvecklats positivt. Första etappen av kvarteret Viljan kommer att bli klar för inflyttning under 2016, ett steg för att möta efterfrågan på hyreslägenheter. Arbetet mot att utveckla stationsområdet till en dynamisk plats för boende, handel och kollektivtrafik har därmed påbörjats. En upplevelse som kommer att förstärkas när järnvägen byggs. Precis som planerat har den påbörjade byggnationen resulterat i ett ökat intresse för den kvarstående marken. Ett utbyggt bredband är ett absolut krav för en levande landsbygd. Vi måste nu ta nästa steg för att stimmulera utbyggnaden och undersöka på vilket sätt kommunen kan bidra till utvecklingen, så att alla hushåll framöver kan få tillgång till fibernät. För att dra nytta av Sverigeförhandlingen gällande höghastighetstågen och öka servicen till våra medborgare, behöver kollektivtrafiken fortsatt stärkas både till de större städerna och inom kommunen. Detta bidrar till ökad hållbarhet, eftersom möjligheten till både arbetspendling och resor till fritidsaktiviteter ökar, samtidigt som hushållens beroende av egen bil minskar. Upplevelser för boende och besökare Det är viktigt att kunna erbjuda Sjöbobon platser där man trivs även utanför det egna hemmet. Här utgör fritids- och kulturverksamheten viktiga framgångsfaktorer som kompletteras av det storstadsnära läget och tillgången till stadens utbud. För att främja och förstärka möjligheterna till en aktiv fritid med ett brett och varierat utbud av aktiviteter som ska tilltala olika intressen, kommer en ny modern sporthall att stå färdig i Lövestad Ombyggnaden av skolan innebär även en satsning på en modern fritidsgård i ändamålsenliga lokaler och ett bibliotek med ökad tillgänglighet, genom ett meröppet bibliotek som ger låntagarna tillgång till biblioteket med självservice utanför den bemannade öppettiden. Tillsammans med den pågående byggnationen av en ny simanläggning kommer utbudet inom kultur- och fritidsområdet att stärkas markant. Inom gata och park har vi goda resultat till förhållandevis låga kostnader. För att stärka upplevelsen av Sjöbo utökas verksamhetens anslag med 1 mkr Positiv utveckling När det gäller arbetslösheten står sig Sjöbo väl, med en arbetslöshet som är lägre än såväl Skåne som riket. Detta gäller också ungdomsarbetslösheten. Inte minst det lokala näringslivet är en viktig framgångsfaktor när det gäller arbetslösheten. Jag kan med glädje notera att det lokala näringslivet uppvisar positiv utveckling för till exempel nyföretagande. Uthållighet För att även framöver klara den ekonomiska uthålligheten krävs positiva resultat. Ett positivt resultat bidrar till att skapa utrymme för att kunna parera svängningar i den ekonomiska utvecklingen och enklare hantera försämringar i ekonomin, utan att det omedelbart ställs krav på korrigerande åtgärder. Den framgångsrika kommunen hushållar med resurserna samtidigt som Sjöbobon erbjuds verksamhet med god kvalitet och goda resultat. För att säkra välfärden behöver befolkningsutveckling och kostnader vara i harmoni. Framförhållning är viktig för att kommunens ekonomiska resurser och organisation ska kunna balansera dessa effekter. Det är då allt viktigare att i den ekonomiska planeringen förändra perspektivet från kort- till långsiktigt. Därför kommer jag att ta initiativ till att vi under hösten inleder en diskussion kring vår 4

5 INLEDNING målstyrningsmodell, gör en översyn av våra indikatorer och påbörjar prioriteringsdiskussionen inför 2017/2018. År som kommer att kräva omprioriteringar och effektivisering av verksamheterna. Uthållighet ställer även krav på social och miljömässig hållbarhet. Viktiga framtidsfrågor blir här att förbättra folkhälsan och minska belastningen på miljön. För att kunna arbeta strategiskt med folkhälsofrågar avsätts 0,3 mkr i årliga projektmedel. Dessa medel kan nämnderna söka för verksamhetsöverskridande arbete, i syfte att stärka folkhälsan. Sjöbo kommun kommer nästa år att investera 12 mnkr för att förbättra trafikmiljön och utöka gång- och cykelvägarna. Sommarbyarna står på tur att få tillgång till kommunalt vatten och avlopp. Genom denna utbyggnad av va-nätet ökar servicen till de boende i sommarbyarna, samtidigt som vi minskar belastningen på miljön. För att kunna utöka servicen till näringsidkarna och öka tryggheten för Sjöboborna utökas anslaget till miljö- och hälsoskyddsverksamheten med 0,4 mnkr. Utmaningar Att nå fram med det positiva budskapet om Sjöbo till eventuellt nya kommuninvånare är en framgångsfaktor. Sjöbo konkurrerar med andra kommuner om befolkningen och behöver synas i positiva sammanhang. Sjöbos fördelar behöver kommuniceras till personer som kan tänkas överväga att flytta till kommunen. Vi vill verka för en fortsatt positiv utveckling där alla har samma frihet att göra sina livsval. För Alliansen i framtiden Stefan Lundgren Kommunstyrelsens ordförande 5

6 INLEDNING Hur planeras skattepengarna att användas? Så här får kommunen sina pengar: Kommunens verksamhet finansieras till största delen av kommunalskatt. För varje intjänad hundralapp betalar du som bor i Sjöbo kommun 20,92 kronor i kommunalskatt. Så här planeras 100 kr i skatt att användas under ,60 kr till förskola och grundskola 30,92 kr till äldre och funktionshindrade 9,60 kr till gymnasie- och vuxenutbildning 5,75 kr till infrastruktur och teknisk verksamhet 5,49 kr till kommunövergripande administration 5,45 kr till fritid och kultur 5,04 kr till individ- och familjeomsorg 1,16 kr till politisk verksamhet Den största delen används till förskola och grundskola. Tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildning används nästan hälften av hundra kronorna för dessa verksamheter. En annan stor verksamhet inom kommunen är omsorgen om äldre och funktionshindrade. 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN! BNP procentuell förändring år Utvecklingen i världen Långsamt mot återhämtning Den internationella tillväxten 1 återhämtar sig gradvis, efter några år av långsam utveckling. Såväl USA som Storbritannien utvecklas relativt snabbt och i Tyskland har arbetslösheten reducerats till låga tal. I stora delar av euroområdet är arbetslösheten fortsatt mycket hög, samtidigt som euroområdets BNP lyfter något. Den för svensk export så viktiga nordiska marknaden fortsätter gå trögt. Den svenska ekonomin befinner sig sedan finanskrisens utbrott i en uttalad lågkonjunktur. Det låga resursutnyttjandet märks bland annat i en dämpad pris- och löneutveckling. Fortfarande utvecklas svensk export svagt med tanke på att världen befinner sig i en återhämtningsfas. Ökningen av den internationella tillväxten, tillsammans med en svag svensk krona, bör dock bidra till att stärka exporten. Då hushållen har ett högt sparande samtidigt som inkomsterna beräknas öka betydligt snabbare än priserna, förväntas dessa faktorer bidra till svensk tillväxt. Hushållens konsumtionsutgifter fortsätter stiga och förväntas framöver att växa i snabbare takt, vilket leder till att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare hjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Räntorna bedöms i närtid förbli ytterligt låga och den första höjningen av styrräntan väntas komma i mitten av nästa år. 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade ur Sveriges Kommuner och Landstings Ekonomirapporten april BNP backade något 2012 och ökade endast måttligt Under 2014 växte Sveriges BNP med 2,3 procent och mot slutet av året snuddade tillväxttalen det dubbla. De senaste årens relativt svaga utveckling av svensk ekonomi kan i huvudsak förklaras men en svag utveckling i vår omvärld och 2016 bedöms det finnas förutsättning för en relativt god tillväxt och svensk BNP beräknas öka med 3,2 respektive 3,3 procent. Därefter förväntas tillväxten åter att utvecklas långsammare. Efter ett antal år med extremt låg produktivitetsökningstakt förväntas nu produktiviteten öka. Utvecklingen i kommunerna Ekonomin i kommunerna och landstingen har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. Detta tillsammans med att skatteintäkterna utvecklats gynnsamt, innebär att kommunerna har förutsättning att 2015 klara goda resultatnivåer. Framtiden bjuder dock på ett större demografiskt behov, samtidigt som skatteintäkterna beräknas öka långsammare. För tredje året i rad redovisade kommunerna 2014 ett bra resultat. Resultatet motsvarar 2,5 procent av skatteintäkter och generella bidrag. I dessa siffror ingick dock ett antal försäljningar i ett fåtal kommuner. Justerat för dessa uppgår resultatet istället till ungefär 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Sammantaget har kommunerna under de senaste tio åren haft positiva resultat som genomsnittligt motsvarar 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Betydligt fler kommuner än tidigare redovisade 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE underskott för Skattesatsen i kommunsektorn böjar successivt att öka. För femte året i rad ökar det reala skatteunderlaget starkt och nästa år ser det ut att tillta ytterligare. Den positiva utvecklingen förklaras främst av en, i förhållande till BNP-tillväxten, stor ökning av arbetade timmar. Till följd av sysselsättningsökningen, att den automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper och relativt små höjningar av grundavdragen ökar skatteunderlaget kraftigt i år och nästa år. Ökningen är också en effekt av att avdragsrätten för pensionssparandet trappas ned och tas bort. Denna effekt motsvaras dock av en lika stor minskning av statsbidraget. Realt ökar skatteunderlaget med drygt 2 procent per år i år och nästa år. Även för 2017 och 2018 beräknas det reala skatteunderlaget öka mer än det genomsnittligt gjort under 2000-talet. Ett av skälen är att befolkningen ökar snabbare i antal än vad som varit vanligt. Mätt per invånare har skatteunderlaget realt sett ökat i genomsnitt knappt en halv procent per år under 2000-talet och 2016 är ökningstakten nästan mer än dubbelt så hög. Åren därefter faller dock ökningen av skatteunderlaget per invånare till en nivå som ligger ungefär på 2000-talets genomsnitt. Trots en stark utveckling av skatteunderlaget får såväl kommunerna som landstingen svårt att uppnå målsättningen om god ekonomisk hushållning. Det hänger samman med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Vid en jämförelse av skatteunderlagets ökning olika år måste även de behov som kommunerna möter i form av att antalet personer ökar och förändrad sammansättning av befolkningen beaktas. Äldre samt barn och unga ökar snabbt som andel av befolkningen. Den period som kommunerna nu är inne i motsvarar betydligt högre kostnadsökningar för demografi än något av åren hittills under 2000-talet. En uppdatering/översyn av delmodellerna för förskolan och individ- och familjeomsorg har gjorts. För individ- och familjeomsorgen blir effekten en minskning av Sjöbos avgift med cirka 7 mnkr 2016, om förlaget genomförs. Uppdateringen av delmodellen för förskolan skulle innebära minskade avgift med cirka 1,4 mnkr. Förslagen är under remiss. Socialstyrelsens nya föreskrift för särskilt boende bereds nu i regeringskansliet för regeringens eventuella medgivande för beslut. SKL:s tidigare bedömning att föreskrifterna inte kommer att träda i kraft under 2015, kvarstår. Regeringens sparbeting till följd av gymnasiereformen 2011 kvarstår, vilket innebär att det generella statsbidraget är sänkt med 470 miljoner kronor per år, från och med För Sjöbos del motsvarar det cirka 0,9 mnkr. En översyn av betalningsansvarslagen har gjorts. Syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. Förslaget innebär att tiden från att en person är färdigbehandlad till att kommunens betalningsansvar inträder, kortas från 5 till 3 dagar och från 30 till 3 dagar inom psykiatrin. Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har utarbetat förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Konceptförslaget innebär att gemensamma hemsjukvårdsteam inrättas för de allra mest sjuka inom hemsjukvården. Förslaget öppnar också möjlighet att vårda fler personer i hemsjukvården när detta kan ske i enlighet med den enskildes önskan. Konsekvenserna av avtalsförslaget utreds för närvarande av kommunerna. 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbete Utbudet av arbetskraft hålls tillbaka av att den inrikes födda befolkningen minskar och att den befolkningsökning som ändå sker till stor del utgörs av flyktinginvandring med lägre arbetskraftdeltagande. När utbudet av arbetskraften avtar, blir sysselsättningsökningen tillräcklig för att arbetslösheten successivt ska kunna minska till cirka 6,6 procent vid mitten av 2016, en nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Detta medför att löneökningarna efter hand kommer att öka mot nivån 3,5 procent. Arbetskraftdeltagandet har ökat markant sedan 2009, vilket är förklaringen till att arbetslösheten inte sjunkit nämnvärt, trots sysselssättningsökning. Löner och priser Prisutvecklingen har under de senaste åren utvecklats ytterst svagt. Riksbanken befarar att de låga inflationsförväntningarna ska bli bestående, vilket i sin tur skulle försvåra möjligheterna att nå målsättningen om 2 procents inflation. Det är bakgrunden till den mycket expansiva penningpolitik som nu förs. Den låga inflationen resulterade i att riksbanken i mars sänkte styrräntan till -0,25 procent. Den låga räntan har medfört en påtaglig försvagning av den svenska kronan. Den långvariga lågkonjunkturen har påverkat lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5 procent både 2013 och Det märke/norm som industrins parter satt de senaste åren har legat på cirka 2,2 procent i avtalsmässiga ökningar. Inklusive strukturförändringar och löneglidning har det inneburit totala timlöneökningar på knappt 3 procent enligt konjunkturlönestatistiken. De avtal som slöts under 2013 är treåriga, vilket innebär att det blir en ny avtalsrörelse Regeringen har aviserat att de är beredda att avsätta 3 miljarder till höjda lärarlöner 2016 om arbetsmarknadens parter kan komma överens om att det är höjda lärarlöner som ska prioriteras i avtalsrörelsen. Frågan kommer att återkomma i höstens budgetproposition beräknas ökningen av KPI uppgå till 1,5 procent för att 2017 öka till 3,3 procent. Befolkning Efter att Sjöbo kommun under 2000-talet haft en positiv befolkningsökning mattades ökningstakten av från och med 2008, för att 2010 redovisa en minskning av befolkningen. Från och med 2011 har befolkningen åter ökat. Sjöbo kommun hade vid årsskiftet invånare, en ökning med 14 personer. Befolkningsökningen har avtagit jämfört med 2013, då den var 0,61 procent. Under 2015 har befolkningsökningen tilltagit och till och med april ökat med 27 personer till totalt BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING (%) Riket 1,12 1,06 0,92 0,85 Sjöbo 0,48 0,54 0,51 0, uppgick Sveriges befolkning till 9,7 miljoner invånare. Folkökningen i riket förklaras av en stor invandring. Enligt prognos för riket beräknas 10 miljonersgränsen uppnås år Då har det tagit 13 år för befolkningen att öka med en miljon. En folkökning på en miljon har tidigare aldrig skett så fort. Befolkningsökningen i Sjöbo beräknas vara något lägre än för riket, vilket framgår av ovanstående tabell. Detta överensstämmer med den historiska utvecklingen. Jämfört med vad som tidigare prognostiserats är den befolkningsprognos som utgör underlag för budgeten i princip oförändrad. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkningen förväntas årligen öka med cirka 0,50 procent framförallt på grund av en ökad inflyttning. Även födelsenettot beräknas bidra något till befolkningsökningen. För 2015 ska befolkningen enligt prognosen öka med 89 personer, vilket bör kunna nås då befolkningen i april ökat med 27 personer. För perioden prognostiseras en ökning av befolkningen med cirka 100 personer årligen, merparten i åldersgruppen år. Befolkningen i Sjöbo förväntas uppgå till personer Befolkningen i ovanstående diagram är beräknad per den 31 december respektive år. Vid beräkning av befolkningsförändringens påverkan på den kommunala servicen räknas förändringen som ett genomsnitt mellan två år. Detta görs för att fånga den förändring som sker under året. Nedanstående diagram och analys är utformat i enlighet med denna modell. Befolkningsutveckling i åldersklasser Befolkningen beräknas under perioden öka med knappt 300 personer. Ökningen är huvudsakligen hänförbar till den äldre befolkningen som ökar med knappt 220 personer. Antalet äldre ökar därmed inte lika snabbt som tidigare beräknas åldersgruppen år öka med cirka 82 personer. Därefter halveras ökningen årligen. Även de allra äldsta ökar, dock i betydligt lägre omfattning, medan åldersgruppen år i princip är oförändrad för att från och med 2017 öka 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE med 23 personer och 2018 beräknas ökningen uppgå till 35 personer. Antalet barn i förskoleålder förväntas öka med 7 barn under perioden, en minskning i förhållande till tidigare prognoser. Ökningen är störst 2016, då antalet förskolebarn förväntas öka med 10 barn. Antalet skolbarn ökar under perioden med 95 barn, relativt jämnt fördelad över perioden ökar åldersgruppen år, det vill säga gymnasieungdomarna, för första gången på många år och 2017 förväntas ökningen uppgå till 12 ungdomar årligen medan ökningen uppgår till totalt 22 ungdomar Åldersgruppen år minskar enligt prognosen under hela perioden med totalt 91 personer. De behovskrävande åldersgrupperna kommer att öka väsentligt framöver. Ett ökat antal äldre och fler barn i både förskolan och grundskolan innebär att behoven till följd av demografiska förändringar beräknas motsvara 1 procent årligen. Befolkningsutvecklingen till och med april indikerar en ökning av antalet personer i linje med prognosen. Antalet skolbarn och personer över 65 år är något färre medan åldergruppen år är fler. Ur ett resursfördelningsperspektiv innebär det att verksamhet för förskola, fritidshem och grundskola samt äldreomsorgen kan ha tilldelats för mycket resurser. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE STYRPROCESS process en är kommunens verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Kommunfullmäktige gör i budgeten en beställning av årets verksamhet och anger utifrån vilken målsättning och vilka ekonomiska ramar den ska bedrivas. Kommunfullmäktige antar årligen en treårsbudget, i enlighet med kommunallagen. processen inleds i mars månad när nämnderna överlämnar en budgetskrivelse. Av skrivelsen ska framgå viktiga förändringar, hur verksamheten klarar av sitt uppdrag och sina mål, löne- och rekryteringsläge, ekonomisk utveckling och kommentarer kring investeringsbehov. Under februari april uppdateras de ekonomiska förutsättningarna utifrån ny skatte- och befolkningsprognos och utifrån övriga förändringar sedan föregående budget fastställdes. I april görs en genomgång av omvärldsförändringar, förutsättningar och nämnderna presenterar budgetskrivelsen. Partierna påbörjar därefter utformningen av budgetförslaget. Parallellt görs en översyn och utvärdering av indikatorerna, där förslag utarbetas på vilka indikatorer som ska tas bort och vilka som ska tillföras. I maj presenterar majoriteten förslag till budget för representanter för nämnder, förvaltningar, och de fackliga representanterna. När kommunstyrelsens arbetsutskott behandlat budgetförslaget tas det upp för facklig samverkan. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fattar beslut om budgeten under juni månad. Sedan ska respektive nämnd upprätta en internbudget, som ska beslutas av nämnden senast i december året innan budgetåret börjar. Målkedjan Enligt kommunallagen (KL) 3:9 ska kommunfullmäktige besluta om mål och riktlinjer för verksamheten. Dessa är i huvudsak av övergripande karaktär. Målmodellen består av tre olika dimensioner: verksamhet, ekonomi och medarbetare. Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Målområdenas syfte är att bidra till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Varje målområde består av upp till fem inriktningsmål och till varje inriktningsmål hör en text som ska vara beskrivande och inspirerande, inte styrande. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten på ett överskådligt sätt och som det är viktigt att sträva efter. Vilka verksamheter som ansvarar för att uppnå respektive indikator framgår av avsnittet verksamheterna. För samtliga indikatorer gäller att graden av måluppfyllelse mäts genom att årets utfall jämförs med föregående års utfall. De finansiella målen följs upp för kommunen totalt, medan personalmålen följs upp per nämnd. Respektive förvaltningschef upprättar en verksamhetsplan med den fastställda budgeten som underlag. Verksamhetsplanen utgör en beskrivning av den planerade verksamheten och används för att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten. Planen beskriver vilka aktiviteter och åtgärder som ska vidtas utifrån beslutade ekonomiska ramar för att under året uppnå de mål som fastställts av riksdag, kommunfullmäktige och nämnd. Planen ska koppla den kortsiktiga verksamhetsstyrningen 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE med den långsiktiga visionen och strategin. De åtgärder som krävs för att uppnå uppsatta mål ska beskrivas så konkret som möjligt och av beskrivningen ska det framgå åtgärder och aktiviteter som vidtas, ansvarig och tidplan. I verksamhetsplanen ska även framgå hur den aktuella indikatorn ska mätas. Därefter ska respektive enhet upprätta en lokal handlingsplan utifrån förvaltningschefens verksamhetsplan, där det ska framgå vilka åtgärder enheten kommer att vidta för att uppfylla sina uppdrag. Sista steget i målkedjan är medarbetarens individuella plan som anger medarbetarens åtgärder för att bidra till att kommunens målsättning uppnås under året. Modell för målstyrning Kommunfullmäktige Övergripande policydokument och riktlinjer Målområde/Inriktningsmål/Indikatorer Nämnder/Bolag Nämndsspecifika mål L A G A R HUSHÅLLNING OCH KVALITET Syftet med vision, inriktningsmål och indikatorer är att skapa en grund för god ekonomisk hushållning både ur verksamhetsmässigt och finansiellt perspektiv. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende. Verksamhetsmål Målområde 1 - Livskvalitet Ett gott liv och en aktiv fritid Sjöbos invånare erbjuds ett gott liv i livets alla skeenden. Här finns ett rikt och varierat kulturliv. Det är nära till god vård och omsorg för alla i kommunen. Sjöbo erbjuder en aktiv fritid. Naturen och tystnaden finns nära för alla. Idrott i en god idrottsmiljö finns för barn, unga och vuxna. Folkhälsan blir allt bättre. Verksamhetsplan/Affärsplan Upprättas av förvaltningschef Enheter Lokal handlingsplan Medarbetare Individuell handlingsplan A V T A L INDIKATOR Nöjd-Region-Index ska förbättras. Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. Respektive verksamhet ska förbättra Nöjd- Kund-Index Folkhälsan för befolkningen i Sjöbo kommun ska förbättras. Tillgänglighet och delaktighet Alla kommuninvånare känner sig delaktiga i samhället och i samhällets utveckling. Alla har möjlighet att ta del av det som erbjuds och kan påverka utbudet. I Sjöbo är det nära till beslutsfattare och korta beslutsvägar. Det är lätt att hitta rätt i samhället och i livet. INDIKATOR Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. Tillgängligheten på hemsidan ska öka. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Attraktivt och mångsidigt boende Samhälle eller landsbygd, flerfamiljshus, villa, gård eller lägenhet valmöjligheterna när det gäller boende är många i Sjöbo. Nya bostadsområden för nybyggnation finns både centralt i Sjöbo och i områden utanför centralorten. Kommunen erbjuder unika möjligheter vad gäller nybyggnation med närhet till skolor, affärer och företagsbyar, men också till skog och rekreation. INDIKATOR Kommunens flyttnetto ska vara positivt. Mångfald och valfrihet Sjöbo har plats för alla och uppmuntrar och värnar om mångfald i samhället. Kommunen är till för alla och alla har samma frihet att göra sina livsval. Det finns mycket att välja på genom hela livet fri och offentlig förskola, skola och yrkesutbildningar, privat och offentlig vård och omsorg. Sjöbo är öppen för alla oavsett etnisk bakgrund, kultur, religion eller sexuell läggning. INDIKATOR Antalet verksamheter där medborgaren kan välja aktörer vid erhållande av service ska öka. Målområde 2 - Kunskap Elevens förutsättningar står i centrum Alla barns och ungas unika egenskaper och förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap och färdigheter är ständigt i fokus i skolarbetet. Eleverna har stor delaktighet och stort inflytande över skolans arbete. Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten Sjöbos pedagogiska verksamhet utvecklas ständigt. Nya pedagogiska rön fångas upp och appliceras i skolarbetet. Detta ger hög kvalitet på utbildningen och kontinuerlig förnyelse inom hela skolområdet i Sjöbo. INDIKATOR Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnena ska öka. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år, ska öka. Möjligheter till livslångt lärande I Sjöbo finns goda möjligheter till vidareutbildning med många olika studievägar. INDIKATOR Antalet deltagare som slutför vuxenutbildning och blir godkända ska öka. Andelen av befolkningen som söker till universitet/högskola ska öka. Yrkesinriktad högre utbildning I dag finns grundskola, gymnasieskola med program för yrkesutbildning inom transport och bygg. Högskoleutbildningar etableras i kommunen. Eftergymnasiala utbildnings- och lärlingsprogram etableras med stor flexibilitet för att tillgodose småföretags och olika branschers behov av yrkesutbildad arbetskraft. Målområde 3 - Företagande och arbete Positivt klimat för entreprenörskap INDIKATOR Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg 11 och 13 ska det finnas minst kvm exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. Fortsatt satsning på de gröna näringarna Lantbruksföretagen har genomgått en förändring under den senaste tioårsperioden. Sjöbo arbetar för en god lantbruksutveckling. Hästnäringen är en betydande del av kommunens gröna näringar och en fortsatt positiv utveckling sker. Djuromsorgen och livsmedelsproduktionen inom de gröna 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE näringarna håller hög kvalitet för att erbjuda konsumenterna förstklassiga, närproducerade livsmedel och detta har stärkt lantbruksföretagens konkurrenskraft. Ett livskraftigt näringsliv Sjöbos näringsliv präglas av stabilitet, resurshushållning och utvecklingskraft, det vill säga hållbarhet med lönsamma företag och många arbetstillfällen. Tillgången på välutbildad arbetskraft är god och kommunen strävar efter att erbjuda de utbildningar som efterfrågas. Näringslivet karaktäriseras av mångsidighet och nyskapande. INDIKATOR Antalet nyregistrerade företag per invånare ska öka. Samverkan med forskning och utbildning Samarbete mellan företag, näringsliv, högskola, universitet, forskning, den offentliga sektorn och politiken är viktigt för näringslivsutvecklingen, och en integrerad del i Sjöbos näringslivspolitik. Nya produkter, nya forskningsrön, utveckling av skolor och utbildningar utvecklar Sjöbos näringsliv. Målområde 4 - Infrastruktur Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet Det är lätt att ta sig fram. Vägnätet, både för motorfordon, gående, cyklister och de allmänna kommunikationerna har hög standard och hög säkerhet. INDIKATOR Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och det ska inte inträffa några dödsolyckor. Antalet kilometer gång- och cykelbanor ska öka. Sträva efter att ridvägar anläggs i anslutning till att nya gång- och cykelbanor anläggs mellan orterna. Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Pendlingstiderna till storstadsområdena och mellan kommunens olika tätorter har kortats genom utbyggd infrastruktur och förbättrade allmänna kommunikationer. De allmänna kommunikationerna har ökats genom turer även mot norra Skåne och Mellanskåne. Tågförbindelser ger stora miljövinster. INDIKATOR Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. Antalet turer med kollektivtrafik mellan kommunens tätorter ska utökas. Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik) Utvecklingen av nya kommunikationstekniker följs och möjliggörs kontinuerligt i alla kommundelar. INDIKATOR Antalet hushåll som bedöms ha möjlighet att erhålla fibernät ska öka. Målområde 5 - Hållbar utveckling Kommunen arbetar för att alla invånare ska kunna bo och verka i Sjöbo utan att belasta miljön. Det finns ett väl utbyggt system för förnyelsebar energi, vi hushållar med våra naturresurser och tar hänsyn till våra miljövärden och klimatutvecklingen. INDIKATOR Andelen felsorterat hushållsavfall vid fastigheten ska minska. Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska minska. Andelen icke godkända enskilda avlopp ska minska. 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiella mål Utgångspunkten för de finansiella målen har varit Sjöbos positiva utveckling under de senare åren, med en budget i balans och en god budgetdisciplin. Resultat För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat. I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skrift om Hushållning i lagens namn listas ett flertal skäl till att kommuner behöver positiva resultat för att nå god ekonomisk hushållning. Till skillnad från flertalet andra kommuner har Sjöbo kommun försäkrat pensionsåtagandet som upparbetats före 1998, vilket medför att Sjöbo, till skillnad från andra kommuner, inte behöver ha positiva resultat för att hantera nuvarande och kommande pensionskostnader. De av SKL:s skäl som berör pensionskostnaderna har inte beaktats nedan: Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar. För att täcka kostnader för förslitning av tillgångar görs avskrivningar. Avskrivningar görs på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. Samtidigt är ny utrustning ofta utvecklad och mer avancerad än den som ersätts vilket vanligen innebär att den är dyrare. Konjunkturen påverkar skatteunderlaget. Många har svårt att hinna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar. Det är även svårt att förutse eller styra kostnadsutvecklingen för vissa verksamheter. Via överskott erhålls en buffert som gör att kommunen bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till kortsiktiga besparingsåtgärder. Ett alternativ är att arbeta med mer långsiktiga målsättningar där det är möjligt för resultatet att variera. Resurser för utveckling. En allmän erfarenhet är att det finns ett samband mellan en välskött ekonomi och en bra verksamhet. För att även genomföra offensiva satsningar och verksamhetsutveckling krävs att det finns en ekonomi som tillåter detta. De som alltid lever på eller under marginalen hamnar lätt i ett läge med ett ständigt ekonomiskt gnetande och detta arbete tar ofta stor kraft från organisationen, som då inte kan fokusera på den mer strategiska och långsiktiga planeringen. Genom att ta ställning till ambitionerna för ovanstående faktorer går det att räkna fram ungefär vilket överskott som krävs i resultaträkningen. Kommunens ekonomiska mål består dels av årliga mål i kommunens budget, dels riktlinjer för god ekonomisk hushållning som tar sikte på ett längre perspektiv. De mål som anges i punkterna nedan är om inget annat anges hämtade från budgeten. Resultatmål Då pensionsåtagandet som upparbetats före 1998 försäkrats, bedöms Sjöbo behöva ett resultat som över tiden uppgår till 1 procent av skatteintäkterna och generella statsbidrag för att uppnå god ekonomisk hushållning. Det är det positiva resultatet som kan användas för att möta svängningar i skatteintäkter, övriga intäkter och kostnader. Storleken på det positiva resultatet påverkar också utrymmet för investeringar. Årets resultat ska vara lägst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut ,0 % 3,3 % 2,8 % 1,9 % 1,0 % Kommunen klarar målsättningen både budgetåret och historiskt. I kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anges att nyckeltalet över en femårsperiod i genomsnitt ska vara minst 1 procent. Av ovanstående tabell framgår att även denna målsättning klaras då genomsnittet för perioden är 2,2 procent. 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringar En tumregel för god ekonomisk hushållning är att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte ska överstiga summan av resultatet plus avskrivningar. Det innebär att investeringar i skattefinansierad verksamhet inte bör lånefinansieras, eftersom räntekostnader för lån och avskrivningar minskar utrymmet för annan verksamhet. Investeringar är till sin natur långsiktiga och även investeringsverksamheten bör ses över en längre period, för att kunna hantera fluktuationer mellan åren. Målsättningen är att: Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet mnkr 2013 Bok slut Invester. utrymme Nettoinvester Bok slut 2015 Bud get 2016 Bud get ,2 39,0 31,1 25,6 135,9 26,2 14,2 36,5 28,3 105,2 Som framgår av tabellen innebär budgeten att målsättningen klaras i och med att investeringsutrymmet överstiger de planerade investeringarna under avstämningsperioden. För såväl 2015 som 2016 ligger investeringsnivåerna över vad avskrivningar och årets resultat medger. Detta möjliggörs av lägre investeringsvolymer och högre resultat i början av mätperioden. Framöver kommer det att ställas krav på minskad investeringsvolym och/eller högre resultat om målsättningen ska uppnås. taxenivåerna påverkas. Investeringsnivån inom VA-verksamheten är fortsatt hög. Bedömning från tekniska nämnden är att taxorna behöver höjas, bland annat med hänvisning till ökade kapitalkostnader. Kontroll och budgetföljsamhet Eftersom marginalerna är små krävs en god budgetföljsamhet för att uppnå god ekonomisk hushållning. Målet är att: Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre. Mål medarbetare Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att i framtiden kunna behålla och rekrytera personal. Viljeinriktningen för att fortsätta utvecklas i rätt riktning finns i kommunens personalpolitiska program. Med bland annat 2012 års medarbetarundersökning som grund har det utkristalliserat sig vissa områden som behöver utvecklas vidare. Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. INDIKATOR Andelen personal som upplever Sjöbo kommun som en bra arbetsgivare ska öka. En god arbetsmiljö. INDIKATOR Alla nyanställda, inklusive timvikarier, ska få en introduktion när de börjar i kommunen. Alla anställda vet när de ska göra en tillbudsanmälan. Sjukfrånvaron i Sjöbo kommun ska vara lägre än genomsnittet för Sveriges kommuner Antalet arbetsskador ska minska. I riktlinjer för god ekonomisk hushållning finns målsättningen att investeringar fullt ut ska vara självfinansierade. Dock finns också tillägget att för den avgiftsfinansierade vattenoch avloppsverksamheten kan undantag göras efter en bedömning av hur 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Tydlig och konkurrenskraftig lönepolitik. INDIKATOR Sjöbo kommun ska, i de olika yrkeskategorierna, ha en medianlön som ligger i nivå med övriga kommuner i södra Skåne. Andelen medarbetare som ser att det finns en koppling mellan lönepåslaget och prestationen på arbetet ska öka. Jämlika anställningsförhållanden. INDIKATOR Det ska inte finnas oönskade deltider. Osakliga löneskillnader ska inte finnas. Lika rättigheter och möjligheter. INDIKATOR Medarbetare ska inte diskrimineras på grund av. kön. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Finansiell analys av åren års budget utgör underlag för 2016 års budget. Vid bedömning av utvecklingen under 2016 används budget 2015 som underlag för de angivna värdena om inget annat anges. I balansräkningen för 2016 har ingående värden justerats till det senaste helårsutfallet (2014) och tilläggsbudgeteringar avseende investeringar Regeringens vårproposition har beaktats i budgeten för Kompensation för pris- och löneökningar året 2016 har verksamheternas kompensation för pris- och löneökningar beräknats till 1,9 procent avseende kostnader för entreprenader, 1,5 procent för övriga kostnader, 0,0 procent för hyror och 2,0 procent (från och med april) avseende löneökningar. Dessutom har kompensation lämnats för den helårseffekt som erhålls 2016, eftersom lönerna 2015 höjdes från och med För strategiska lönesatsningar 2016 finns dessutom en central lönepott på 1,0 mnkr (från och med april). Intäkterna har vid beräkning av pris- och lönekompensation bedömts öka med 1,5 procent med undantag för interna entreprenadintäkter som räknats upp med 1,9 % procent. Po-pålägget som finansierar arbetsgivareavgifter, försäkringar, pensioner med mera är i 2016 års budget oförändrat 38,46 procent. Sammantaget har pris- och lönekompensationen för 2016 beräknats till 20,3 mnkr. Av dessa har 19,3 mnkr fördelats till verksamheterna och resterande 1,0 mnkr avser strukturanslag som fördelas i samband med 2016 års lönerevision. Vid beräkning av kommunbidragen har hänsyn tagits till förändring av kapitaltjänstkostnaderna, till följd av ändrade avskrivningar och intern ränta, med undantag för verksamheter som erhåller budget baserat på invånarantal. Internräntan har år 2016 sänkts med 0,1 procent till 2,4 procent. Internräntan beräknas även på investeringsinkomster i form av anslutningsavgifter. Resursfördelningsmodell Resursfördelningsmodell tillämpas för äldreomsorgsverksamheten, förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamheten och gymnasieverksamheten och baseras på befolkningsprognosen för olika åldersklasser. För teknisk verksamhet finns en resursfördelningsmodell som baseras på förändring av antalet kvadratmeter gata och cykelled som tekniska nämnden ansvarar för. Utifrån en prognostiserad befolkningsförändring utökas kommunbidraget för förskole-, skolbarnomsorg och grundskoleverksamheten med 1,3 mnkr. Då behovet av omsorg inom ålderklassen 1-5 år har ökat från 90,9 procent till 92,0 procent ökar ersättningsnivåerna i resursfördelningsmodellen, vilket ytterligare ökar kommunbidraget med 1,2 mnkr. Inom äldreomsorgen utökas kommunbidraget med 2,6 mnkr utifrån befolkningsförändringar. 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inom gymnasieverksamheten ökar kommunbidraget med 2,6 mnkr eftersom antalet invånare i åldern ökar. År 2016 kan kommunen inte längre använda Syskånska gymnasieförbundet prislista utan kommer istället att använda riksprislistan eller liknande. Eftersom prisökningar är större än pris- och lönekompensationen utökas kommunbidraget med ytterligare 1,5 mnkr. Resursfördelningsmodellen resulterar i en ökning av kommunbidrag med 0,1 mnkr för teknisk verksamhet 2016 för drift och underhåll av gator, gc-leder etc. Detaljerad sammanställning av resursfördelningsmodellen återfinns på sidan 66. Modellen innefattar alla kostnader, det vill säga även lokal- och kapitalkostnader. Någon särskild kompensation för dessa typer av kostnader tillkommer inte. Ökning eller minskning av kostnaderna medför inte justering av resursfördelningen. Undantaget är delmodellen för teknisk verksamhet, som inte inkluderar kapitalkostnader. statsbidrag, en betydlig försämring av den ekonomiska utvecklingen. I plan 2017 ökar nettokostnaderna snabbt, bland annat beroende på volymökningar i verksamheten, den nya simanläggningen (helårseffekt), ökade pensionskostnader och ett nytt serviceboende för personer med funktionsnedsättning på Viljan. År 2018 medför volymökningar att nettokostnaderna ökar. Skatteintäkter inklusive utjämning har en betydligt lägre ökningstakt både 2017 och 2018, vilket medför att både plan 2017 och plan 2018 uppvisar negativa resultat. Det går även att beskriva utvecklingen genom att ställa nettokostnaderna i relation till skatteintäkter. Det är tydligt att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och utjämning blir högre och högre, framför allt 2017 och Resultat och kapacitet. Skatte- och nettokostnadsutveckling procent Skatteintäkt. inkl utjämn. 4,3 4,0 4,0 3,5 3,4 Nettokostnader 2,9 4,8 4,8 5,1 4,4 År 2014 förstärktes kommunens ekonomi när skatteintäkterna inklusive utjämningen ökade väsentligt mer än nettokostnaderna. Även om budget 2015 innebar att nettokostnaderna ökade något snabbare än skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning, så var det budgeterade överskottet ändå betydligt högre än den ekonomiska målsättningen. År 2016 sjunker resultatnivån (+9,1 mnkr) ner till målsättningen 1 procent av skatter och statsbidrag. Däremot innebär planerna 2017 och 2018 att målsättningen inte klaras, eftersom nettokostnaderna ökar i snabbare takt än skatteintäkterna inklusive generella En nivå över 100 procent innebär att verksamheten behöver finansieras med överskott i finansnettot. År 2016 finns ett positivt överskott om 9,1 mnkr, trots att nettokostnaderna andel av skatteintäkterna och utjämningen uppgår till 100 procent. Det är ett positivt finansnetto om 7,8 mnkr som bidrar till det resultatet. Planen för 2018 innebär ett negativt resultat om 15,1 mnkr. Avskrivningar Avskrivningar, mnkr Skattefinansierat 15,5 14,8 16,5 17,6 19,0 Avgiftsfinansierat 4,2 6,3 7,9 8,9 9,6 Trenden är att investeringarna överstiger avskrivningarna, vilket bidrar till att avskrivningarna ökar år för år. En stor del av ökningen 2016 står gymnasieverksamheten 20

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE för, eftersom Malenagymnasiet byter ut fordon och då går från att ha leasat fordonen till att köpa fordonen. Till det kommer helårseffekten av teknisk skattefinansierad verksamhets investeringar 2015, som ökar avskrivningskostnaderna. Även avskrivningar inom den avgiftsfinansierade verksamheten ökar. En hög investeringsnivå (41,6 mnkr exklusive anslutningsavgifter) under 2015 gör att avgiftsfinansierad verksamhet i form av VAverksamhet har högre avskrivningskostnader år Till det kommer nyinvesteringar 2016, vilket framför allt påverkar En stor del av investeringarna avser anslutningar till kommunalt VA (bland annat Sjöbo Sommarby och Svansjö). Investeringsutgiften genererar avskrivningar, medan en periodisering av intäkterna i form av anslutningsavgifter finns redovisat bland verksamhetens intäkter. Det medför att avskrivningarna ökar trots att investeringarna till stor del är finansierade av anslutningsavgifter. Skatteintäkter Skatteintäkterna är beräknade i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos från april I beräkningen av skatteintäkter och utjämning har hänsyn tagits till vårpropositionen 2016 som regeringen överlämnade Prognosen för skatteintäkterna 2016 bygger på antalet invånare enligt kommunens befolkningsprognos, som också används som underlag för resurstilldelningen och för beräkning av generella statsbidrag för Generella statsbidrag och utjämning för 2016 baseras på invånarantalet Skatteunderlag Årlig förändring i % 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2 Prognosen för taxeringsutfallet för 2015 visar på en tillväxt av det kommunala skatteunderlaget med 5,0 procent vilket är betydligt bättre än föregående år. Skatteunderlaget beräknas öka med cirka 4,6 procent per år under perioden Resultatutjämningsreserv Enligt kommunallagen får kommunen under vissa förutsättningar reservera en del av det ekonomiska resultatet i en resultatutjämningsreserv. En resultatutjämningsreserv utgör en del av kommunens eget kapital. Reserven kan sedan disponeras för att täcka underskott under en lågkonjunktur. Syftet med reserven är således att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln, för att skapa större flexibilitet för verksamheterna År 2014 uppgick kommunens resultatutjämningsreserv till 77,4 mnkr. Enligt kommunens riktlinjer får resultatutjämningsreserven endast användas om årets prognostiserade skatteunderlagsutveckling understiger genomsnittet i riket för de tio senaste åren. Den genomsnittliga skatteunderlagsutvecklingen i riket under de senaste tio åren är enligt SKL 3,9-4,0 procent åren Eftersom den prognostiserade skatteunderlagsutvecklingen är högre än det tio-åriga genomsnittet är det inte möjligt att använda resultatutjämningsreserven under perioden. Kommunalekonomisk utjämning Beräkningarna av både inkomst- och kostnadsutjämningen bygger på SKL:s prognos för bidragsåret Beräkningarna utgår ifrån nuvarande system för utjämning erhölls 196 mnkr i inkomstutjämning och för 2015 minskade bidraget med knappt 1 mnkr till totalt 195 mnkr. Prognosen för 2016 är att inkomstutjämningen ökar med 5 mnkr. Prognosen för 2016 bygger på att medelskattekraften i Sjöbo är 89,2 procent av rikets, 0,6 procent högre än

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Med undantag för 2013 har skattekraftunderlaget under en längre tid ökat snabbare i Sjöbo än i riket i genomsnitt. Prognosen är att utvecklingen fortsätter med snabbare skattekrafttillväxt i Sjöbo än genomsnittet i riket. År 2017 prognostiseras inkomstutjämningen öka med knappt 4 mnkr medan ökningen blir 5 mnkr Avgiften för kostnadsutjämningen beräknas för 2015 öka med cirka 2 mnkr i förhållande till Det motsvarar en ökning av avgiften med 114 kronor per invånare. Det är delmodellerna grundskola, och gymnasieskola och gymnasieskola som gör att avgiften ökar. Antalet invånare i åldrarna 7-18 år minskar snabbare och/eller ökar långsammare än genomsnittet i riket. Utjämningssystemet är relativt i förhållande till andra kommuner. Systemet bygger bland annat på antalet invånare i olika åldrar dels för kommunen, dels för riket som helhet. Ökar eller minskar kommunen procentuellt mer än riket som helhet, så påverkas utjämningen. Den kommunalekonomiska utjämningen har bland annat justerats till följd av införandebidraget, som under en övergångsperiod betalas till de kommuner som var stora förlorare när systemet senast gjordes om med införande Kostnaden som betalas av alla kommuner påverkar regleringsavgiften med 17 kr per invånare för Kostnaden sjunker sedan till 5 kr år Regleringsbidraget påverkas av statens anslag för kommunalekonomisk utjämning. Regleringen mellan stat och kommuner, för bland annat ändringar i skatteregler brukar gå via regleringsbidraget/-avgiften. Bidraget minskar från 232 kr per invånare 2014 till en avgift uppgående till 39 kr per invånare Bidraget/avgiften fortsätter att försämras , bland annat beroende på att statens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen inte ökar i samma takt som kostnaden, för att kunna upprätthålla den garanterade nivån. I regleringsavgiften 2016 och framåt återfinns kompensation för kommunens ökade kostnader för arbetsgivaravgifter, när arbetsgivaravgifterna höjs för ungdomar från och med augusti 2015 och juli Kompensationen för 2016 är 221 kr per invånare och höjs till 258 kr per invånare 2017: År 2016 beräknas regleringsavgiften till -4,4 mnkr totalt, vilket är 3,7 mnkr sämre än Vidare har den kommunalekonomiska utjämningen bland annat justerats, eftersom regeringen tar medel från satsning på ökad undervisningstid i matematik till andra reformer. Bidraget till kommunerna för läxhjälp (40 kr per invånare) går från ett generellt bidrag till att bli sökbart, vilket minskar den kommunalekonomiska utjämningen. Kravet om att erbjuda obligatorisk läxhjälp tas samtidigt bort. Införandet av Gy-11 i gymnasieskolan ska enligt regeringen resultera i effektiviseringar och därför kommer statsbidraget till kommunerna att reduceras med 48 kronor per invånare år De stora reformerna i vårpropositionen med stärkt bemanning inom äldreomsorgen (cirka 210 kr/invånare 2016) och lågstadielyftet (cirka 210 kr/invånare 2016) är riktade statsbidrag där kommunerna behöver ansöka och ingår därför inte i den kommunalekonomiska utjämningen. Utjämningsavgiften för LSS var i det närmsta oförändrad 2015 jämfört med Avgiften 2015 är 10,6 mnkr och ökar 2016 med 2,7 mnkr till totalt 13,3 mnkr. Den ökade avgiften år 2016 är till stor del en följd av att andra kommuners kostnader/insatser ökar, samtidigt som bland annat antalet personer i kommunen som får personlig assistans (via Försäkringskassans beslut) och korttidsvisstelse minskar. Sjöbo kommuns intäkter av fastighetsavgiften beräknas minska med 0,1 mnkr 2016 och uppgår 2016 till 36,0 mnkr. 22