Kvalitetsredovisning för läsåret 2006/2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för läsåret 2006/2007"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2006/2007 Inom Barn- och ungdomsnämndens respektive Södermöre kommundelsnämnds verksamhetsområden upprättar varje förskola och skola årligen en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av den verksamhet eller de verksamheter som bedrivits under det gångna läsåret för att ge information om både verksamheten och dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen för läsåret innehåller: A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information A 1 Fakta A 2 Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen A 3 Åtgärder för förbättring enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för läsåret B Arbetet i verksamheten B 1 Uppföljningen av likabehandlingsplanen B 2 Gemensamma utvecklingsområden B 2 1 Uppdragen B 2 2 Mångfald och jämställdhet B 2 3 Samverkan B 2 4 Praktisk IT- och mediekompetens PIM C Måluppfyllelse C 1 Processer C 2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål C 3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår C 4 Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 utarbetades under medverkan av lärare, övrig personal, elever, föräldrar till elever i skolan samt barn och föräldrar till barn i förskolan. Hur detta skett redovisas under varje målområde. Ur Förordning om kvalitetsredovisning SFS 2005:609 Ljungbyholm den 9 oktober 2007 Ulf Nilsson Rektor Södermöreskolan

2 Sammanfattning Jag kan väl först som sist konstatera att vårterminen 2006 och läsåret 2006/2007 i stor utsträckning gått åt till att ta fram och genomföra den organisationsförändring som var nödvändig för att få en bra struktur på den nybildade Södermöreskolan. Vi har skapat arbetslag med en tydlighet i sitt uppdrag och tillsatt tre arbetslagsledare med en formellt arbetsledande funktion. Vi har ägnat mycket tid åt att diskutera hur vi vill ha skolan framöver och tagit fram vision och mål för skolan. Dessutom har mycket tid lagts på kompetensutveckling kring ledarskap och arbetslagsarbete. Allt detta har gjort att mycket tid inte kunnat läggas på övriga utvecklingsfrågor. Dessutom hade för läsåret inte tagits fram någon lokal arbetsplan, vilket försvårar arbetet med att utvärdera kvaliteten på vårt arbete under det gångna året. Vissa saker har dock hunnits med och i vår lokala arbetsplan för läsåret återkommer många av målen i de politiska riktlinjerna och förskole- och skolplanen. När jag framöver hänvisar till lokala arbetsplanen är det alltså den som är framtagen för läsåret Utöver kompetensutvecklingen som nämnts ovan har lärarna har under året varit engagerade i fortbildning kring bedömning och betyg. Ett av våra prioriterade utvecklingsområden kommer att vara arbetet med att hitta bättre vägar att koppla bedömningen och betygsättningen till kunskapssynen i LPO 94. Detta leder oss rakt in i den pedagogiska huvudprocessen kärnan i vår verksamhet. Viktiga frågor är här också hur vi involverar elever och föräldrar med den individuella utvecklingsplanen som ett viktigt instrument. Här ser vi ett behov av att utveckla metoder att bättre integrera de olika skolämnena med varandra och med övriga mål i läroplanen i syfte att skapa helheter och sammanhang för eleverna. Detta ser vi också som ett prioriterat utvecklingsområde. Ett tredje sådant är det fortsatta arbetet med de så kallade värdegrundsfrågorna. Här arbetar vi vidare utifrån Lions Quest - modellen som i princip alla lärare utbildats i och där även en fördjupningsutbildning ägt rum i mars månad. Vi arbetar sedan ett år tillbaka även med begreppet Det goda vuxenledarskapet, där vi jobbar med hur vi, som personal, förhåller oss till våra elever, föräldrar och varandra i vårt professionella ledarskap. Vår årligen återkommande trivselenkät visar att en överväldigande majoritet av våra elever trivs och känner sig trygga på skolan. Trygghetsgruppen och kamratstödjarna gör ett gott förebyggande arbete. Detta innebär inte att vi är undantagna från problem. På en arbetsplats med 300 tonåringar förekommer nästan dagligen konflikter av mindre och ibland större art. Vi lägger ett stort jobb på att ta tag i och reda ut dessa i samverkan med föräldrar/vårdnadshavare. På skolan finns sedan vårterminen 2006 en plan för likabehandling som vi aktivt använder oss av. Hösten 2007 startar om- och tillbyggnationen av vår skola. Det skall bli oerhört spännande att se den idé som vi under ett års tid jobbat fram förverkligas och att få ta tillvara de nya pedagogiska möjligheter som öppnar sig, inte minst då fritidsgården integreras såväl lokalmässigt som organisatoriskt och kommundelsbiblioteket åtminstone lokalmässigt. Den vision för skolan som vi tagit fram lyder: Den schysta skolan Vår verksamhetsidé är: Mötesplatsernas och möjligheternas skola Läs mer på vår hemsida

3 A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information A.1 Fakta om enheten Södermöreskolan är en grundskola för skolår 7-9, vackert belägen i Ljungbyholm strax söder om Kalmar. På skolan går idag knappt 300 elever men elevantalet fortsätter att minska de närmaste åren. Den totala personalstyrkan uppgår till cirka 50 personer. Södermöreskolan har ett stort geografiskt upptagningsområde, med varierande demografi, som gränsar mot Emmaboda kommun i väster och Torsås i söder. Till oss kommer elever från Ljungbyholmsskolan, Hagbyskolan, Halltorpsskolan samt Pårydsskolan. Cirka 70 % av eleverna åker skolskjuts. När eleverna kommer till Södermöreskolan sätts de ihop i nya klasser utifrån rutiner som vi arbetat fram tillsammans med de olika skolorna i upptagningsområdet. Mycket arbete läggs ner på att skapa trygghet för utveckling i de nya grupperna. Södermöreskolan är en av två skolor i kommunen med en lokal styrelse. I personalgruppen råder en god balans såväl åldersmässigt som mellan kön. I stort sett samtliga lärare är behöriga och skolan har under de senaste åren legat väl till när det gäller elevernas måluppfyllelse. Vi satsar extra på elevernas språkliga utveckling för att motverka den tydliga tendens mot sämre språklig förmåga, särskilt läsförståelsen, som vi ser. Vi som jobbar på skolan är överens om att skapa ett mervärde för våra elever att skapa den schysta skolan. Genom att all personal tillsammans bygger sitt arbete med eleverna och varandra på ett professionellt och tydligt vuxenledarskap skapar vi en trygg och god arbetsmiljö som genomsyras av en Vi-känsla personal och elever emellan. Lärarna finns fördelade på tre arbetslag som ansvarar för lite knappt hundra elever var. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare, som tillsammans med biträdande rektor och rektor bildar skolans ledningsgrupp. Arbetslagen är sammansatta så att den mesta av den kompetens som behövs för att klara elevernas undervisning finns i arbetslagen, inklusive en speciallärare i varje lag. Arbetslagen har ett tydligt uppdrag att integrera ämnen och ämnesområden för att skapa helheter och sammanhang för eleverna samt att arbeta för elevernas trygghet och sociala utveckling. Skolan är lokalmässigt uppdelad i tre områden, ett till varje arbetslag. I varje område finns tre salar, minst ett grupprum samt även arbetsrum för samtliga lärare i arbetslaget. Eleverna har i princip all undervisning som inte kräver specialsal i sitt område. Varje elev har en mentor som har huvudansvaret för elevens skolgång och för kontakterna med hemmet. I detta arbete är den individuella utvecklingsplanen ett viktigt instrument. På Södermöreskolan finns ett elevhälsaarbetslag bestående av kurator, specialpedagoger med övergripande ansvar och skolsköterskor. Detta arbetslag arbetar mot samtliga förskolor och skolor i Södermöre kommundel och har i uppdrag att, tillsammans med övrig personal, utifrån ett hälsofrämjande och inkluderande perspektiv åstadkomma en god lärandemiljö med ett extra ansvar för barn/elever i behov av särskilt stöd. Från och med läsåret 2006/2007 satsar vi på små klasser med runt 20 elever i varje i syfte att främja inlärning och utveckling. Läsåret 2007/2008 startar vi upp en fotbollsprofil.

4 B Arbetet i verksamheten B 1 Likabehandlingsplanen I kvalitetsredovisningen görs inledningsvis en uppföljning och utvärdering av den likabehandlingsplan som avses i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever redovisas. Ur Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling SKOLFS 2007:7 MÅL Det årliga arbetet med enhetens likabehandlingsplan Enligt barn- och elevskyddslagen redovisas nedan enhetens likabehandlingsplan 1 som beskriver hur personalen arbetar aktivt för att förebygga diskrimineringar och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller regler för hur man ska visa respekt för varandra, hur personalen ska reagera om ett barn eller elev far illa och hur anmälan sker om det händer något. Barn och elever har varit med i arbetet med likabehandlingsplanen, men det är rektor som slutligen bestämmer hur planen ska se ut. Skolverkets barn- och elevombud och de övriga ombudsmännen mot diskriminering kan begära att få se enhetens likabehandlingsplan. Mer information finns på Skolverkets webbplats under rubriken BEO Barn- och elevombudet 2. Enhetens likabehandlingsplan för läsåret 2006/2007 Kalmar kommun Södermöre kommundelsförvaltning Södermöreskolan Ulf Nilsson Plan för likabehandling Syfte Planen är upprättad dels för att främja elevers och personals lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, dels för att förebygga och motverka alla former av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på Södermöreskolan. Definition av kränkande behandling Det är individens subjektiva upplevelse som är en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande behandling. Med diskriminering/trakasserier avses: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna: 1 Planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling 2

5 Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Med annan kränkande behandling avses: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Uttrycken för kränkande behandling kan vara: Fysiska (t ex att bli utsatt för slag eller knuffar) Verbala (t ex att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Textburna ( t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Definitionen bygger på FN:s barnkonvention,skollagens och läroplanens portalparagraf, arbetsmiljölagen samt Allmänna råd och kommentarer för arbetet mot alla former av kränkande behandling från Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Det är när en personkonflikt förlorar sin prägel av ömsesidighet och handlingarna blir integritetskränkande eller oetiska som det kan föreligga kränkande behandling. Ansvar Lokal styrelse och rektor har ansvar för att upprätta, följa upp och utvärdera skolans rutin för likabehandling. Det åligger all personal att genomföra planen. Genomförande Vi arbetar för likabehandling av alla och mot alla former av kränkningar genom: Ett professionellt ledarskap gentemot våra elever Förebyggande och främjande insatser för likabehandling. Förebyggande och hanterande av kränkningar inte bara mellan elever, utan även mellan vuxna och elever. Omedelbara insatser utifrån framtagna handlingsplaner så fort någon form av kränkning uppstår. Vårt elevhälsaarbete. Se särskild handlingsplan. På vår skola har vi mycket diskuterat och lagt kraft på betydelsen av det professionella ledarskap som alla anställda på skolan utövar gentemot våra elever. Under vårterminen 2006 har personalen genomgått en utbildning med inriktning mot ledarskapsfrågor. Barn och ungdomar gör inte som vi säger utan tar efter det som vi vuxna gör. Alla vi som jobbar på skolan måste därför vara förebilder i vårt sätt att agera och förhålla oss mot varandra liksom

6 mot våra elever och elevernas föräldrar/vårdnadshavare. På så vis skapar vi den trygghet som gör att alla både vågar och tillåts vara sig själva. På schemalagd tid jobbar elever och mentorer varje vecka med värdegrundsfrågor utifrån Lions Quest - konceptet. Tillsammans med eleverna har vi tagit fram en trivselpolicy för skolan. En särskild handlingsplan finns för mottagande av nya sjuor. Kurator och mentorer håller, i samverkan med fritidsgården, i en särskild aktivitetsdag på Tornskär. Arbetslagen lägger ner mycket kraft på att arbeta ihop de nyformerade elevgrupperna. Varje elev i år 7 deltar i fadderverksamhet med år 8 eller år 9. Kalmar kommun är en av de sex kommuner, som deltar i ett projekt mot droger. I det ingår olika utbildningsprogram som ska vara jag-stärkande, och som riktar sig till elever och en del även till föräldrar. Vår skola deltar i ÖPP-utbildningen. I den individuella utvecklingsplanen följs elevens skolgång kontinuerligt upp både när det gäller kunskapsutveckling och trivsel. Kurator genomför varje år mot slutet av höstterminen en trygghets- och trivselenkät bland eleverna. Enkäten ger en nulägesbild av hur eleverna upplever tryggheten och trivseln på skolan i allmänhet. Arbetslaget diskuterar tillsammans med kurator resultatet i den egna gruppen av elever och tar fram förbättringsåtgärder. Resultatet av enkäten presenteras av mentorerna på föräldramöten. På skolan finns en trygghetsgrupp, biträdande rektor, kurator och lärare från respektive arbetslag, som tillsammans med kamratstödjarna förebygger och uppmärksammar konfliktsituationer och kränkande behandling. Trygghetsgruppen planerar och medverkar i olika insatser för att främja Södermöreskolans värdegrundsarbete samt ansvarar för kamratstödjarnas verksamhet. Gruppen samverkar med trygghetsgruppen på Ljungbyholmsskolan, vår grannskola. Elevhälsaarbetslaget på skolan skall, i samverkan med övrig personal, utifrån ett hälsofrämjande och inkluderande perspektiv åstadkomma en god lärandemiljö med ett extra ansvar för elever i behov av särskilt stöd. Handlingsplaner finns hur vi hanterar situationer när elever eller personal upplever sig kränkta. Uppföljning/Utvärdering Planen utvärderas i april månad 2007 i arbetslag, elevhälsateam och ledningsgrupp. Arbetslagsledarna ansvarar i arbetslagen, rektor i elevhälsateamet och ledningsgruppen. Tillämpliga lokala handlingsplaner/dokument 1. Handlingsplan för elevhälsan 2. Trivselpolicy/ordningsregler för Södermöreskolan 3. Handlingsplan för mottagande av år 7 4. Uppdragsbeskrivning för trygghetsgrupp och kamratstödjare 5. Individuell utvecklingsplan 6. Handlingsplan när elev upplever sig kränkt av annan/andra elever

7 7. Handlingsplan när elev upplever sig kränkt av personal 8. Handlingsplan när personal upplever sig kränkt av elev/elever 9. Handlingsplan när personal upplever sig kränkt av annan personal För Södermöreskolan Berit Gustafsson Ordförande i lokal styrelse Ulf Nilsson Rektor Arbetet med likabehandlingsplanen Process Uppföljning och utvärdering Resultat Vi tycker att det är för tidigt att kunna se resultat av just denna plan efter bara ett läsår. Vi har redan före tillkomsten av likabehandlingsplanen bedrivit ett förebyggande och åtgärdande arbete och det är i dagsläget svårt att säga i vilken grad likabehandlingsplanen påverkat detta. Bedömning Åtgärder för förbättringar Likabehandlingsplanen har utarbetats under medverkan av x Lärare x Övrig personal x Barn och/eller elever x Föräldrar till barn och/eller elever Likabehandlingsplanen har tagits fram genom arbete i arbetslag/arbetsgrupper samt i elevrådet. Detta arbete har skett i dialog med skolans lokala styrelse.

8 C Måluppfyllelse GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Normer och värden MÅL Mål i Lpo94 s Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Mål i förskole- och skolplanen s.5 I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av att barn, ungdomar och vuxna tar ansvar för sina handlingar liksom att vuxna ger barn och ungdomar trygghet genom att vara förebilder i ord och handling samt av att ingen kränkande behandling tolereras demokrati, allas lika värde, god social kompetens, utvecklad empatisk förmåga och samarbetsförmåga som uttrycks i ansvarstagande och strävan till samförståndslösningar ett pedagogiskt arbete där frågor om värdegrund, etik, moral, kulturarv aktualiseras, bearbetas och hålls levande så att en hållbar samhällsutveckling kan bli möjlig. Mål i den lokala arbetsplanen Normer och värden Med vår nya organisation som bas och med ett genomtänkt vuxenledarskap på alla nivåer vill vi skapa en ännu tryggare och gladare skola präglad av öppenhet och respekt där vi väver ihop kunskap och fostran. En skola där ungdomar och vuxna möts på ett naturligt sätt i ett gemensamt arbete. I detta arbete har de nya arbetslagen en nyckelroll. Vi vill också fortsätta värdegrundsarbetet med hjälp av Lions Quest. Vi ser vikten av att framöver lägga mer kraft på att arbeta ihop de nya klasser som kommer till oss i år 7, att arbeta med gruppövningar, värderingsövningar och på andra sätt skapa samhörighet och vi-känsla. Mål 1:1 All personal skall aktivt arbeta för att skapa en trygg och glad skola präglad av öppenhet och respekt. Värdegrundsarbetet med hjälp av Lions Quest på mentorstiden är en viktig bas i detta arbete. Utvärdering sker genom fortlöpande reflektion i arbetslag/personalgrupper samt genom elevhearings under april-maj Arbetslagsledarna ansvarar för genomförande samt återkoppling till rektor. C.1 Processer På grund av omorganisationen och ledningsbytet när Ljungbyskolan blev Ljungbyholmsskolan och Södermöreskolan är det mycket arbete som under en tid gick på tomgång och mycket tid har nu lagts på att lägga fast riktlinjerna för en slags omstart. Därför har det egentligen gått alldeles för kort tid för att kunna utvärdera de mål vi nu satt upp. Dock tycker vi oss redan

9 kunna se positiva effekter av de nya arbetslagen när det gäller det trygghetsskapande arbetet på skolan I samband med läsårets föräldramöten har lärarna, med hjälp av Koutakis-materialet/ÖPP, och föräldrarna fört diskussioner/samtal för att stärka föräldrarollen vad gäller förhållningssätt till livsstilsvanor. Skolans kamratstödjare har, tillsammans med trygghetsgruppen, arbetat med att skapa en trygg miljö för eleverna och bland annat genomfört en temadag mot mobbning och våld. Vår rutin mot kränkningar har ersatts av en ny likabehandlingsrutin utifrån den nya lagen mot förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling (2006:67) Inför läsåret 2006/2007 avskaffades de tidigare icke förhandlingsbara reglerna som ersattes med en trivselpolicy som tagits fram i samverkan med elevrådet. I november genomfördes en s.k. trygghetsenkät bland skolans elever. Till höstterminen har vi infört att det alltid är en lärare som äter med varje klass. Lärare som inte äter med klass uppmuntras att ändå äta ute bland eleverna i stället för i personalmatsalen. C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Som redan nämnts är det i svårt att utvärdera med tanke på de förutsättningar som gällde när vi gick in i Dock syns alltså vissa positiva effekter av de nya arbetslagen och skolans nya organisation. Vi upplever också att klimatet i matsalen har blivit trevligare. Trygghetsenkäten visar ett bra resultat och även den stora brukarenkäten som genomfördes våren 2006 visar att både elever och föräldrar upplever skolans miljö som i huvudsak trygg. Skolans kamratstödjare och trygghetsgruppen har en mycket viktig uppgift och under läsåret har de fortsatt sitt arbete med att skapa en trygg vardagsmiljö för sig och sina kamrater. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Det är glädjande att så många elever uppger att de trivs och känner sig trygga på skolan. Samtidigt finns det på en arbetsplats med 300 tonåringar nästan dagligen konflikter av oftast mindre men ibland även av större art. Vi har under året också sett tendenser till motsättningar mellan elever från olika upptagningsskolor. Till och från har det under året varit lite stökigt i korridoren med mycket skojbråk som lett drabbar andra som finns i närheten. Vissa elever har också haft svårt att respektera det förbud mot snöbollskastning på skolans område som finns. I övrigt har den nya trivselpolicyn fungerat bra. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Vår trygghetsenkät skall revideras till nästa läsår och dessutom göras ett par gånger per termin för att mer kontinuerligt följa upp stämningen på skolan. Från och med innevarande läsår lägger arbetslagen mycket mer kraft på att jobba ihop de nya sjuorna till väl fungerande arbetsgrupper. Vi reviderar också det upplägg vi har när vi jobbar med de nya klasserna redan på vårterminen när eleverna fortfarande går i år 6. Samtliga lärare som gått grundkursen i Lions Quest har i mars 2007 fått en fördjupad utbildning.

10 Lärarna skall på ett mer naturligt sätt vistas i korridoren. Vi måste komma ifrån att vi vaktar eleverna. Vår plan för likabehandling skall utvärderas och vid behov revideras. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av x Lärare i skolan x Övrig personal skolan x Elever i skolan x Föräldrar till elever i skolan

11 GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Kunskaper, utveckling och lärande MÅL Mål i Lpo94 s Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, lär sig att kommunicera på främmande språk, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden och inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning Mål i Förskole- och skolplan s.6 I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av att barn och ungdomar tidigt genom den individuella utvecklingsplanen får det stöd de behöver för att nå uppsatta mål att det pedagogiska arbetet karaktäriseras av goda relationer och ömsesidig respekt såväl mellan barn och ungdomar som mellan dessa och de vuxna i verksamheten förståelse för och kunskap om hur olika individer, olika kompetenser och kulturella skillnader är berikande och utvecklande och tillför lärprocesser värden som bidrar till utveckling och goda resultat Mål i den lokala arbetsplanen 2. Kunskaper, utveckling och lärande På Södermöreskolan är vi överens om att det finns ett behov av att arbeta mer metodiskt med elevernas språkliga utveckling och framför allt elevernas läsande. Eleverna behöver mer systematiskt läsa olika slags texter, lära sig att analysera texterna samt att tänka kritiskt och kunna ta ställning till det de läst. Genom att läsa mycket höjs läshastigheten och genom diskussioner av gemensamt lästa texter utvecklas elevernas förmåga att tänka kritiskt och ta ställning. Det är viktigt att inse att elevernas läsförmåga är viktig för elevernas utveckling i samtliga ämnen och därmed också en angelägenhet för samtliga lärare i arbetslaget. Vi ser ett behov av att utveckla samarbetet med kommundelsbiblioteket. Inom detta område prioriterar vi också att integrera ämnen och ämnesområden för att skapa helheter och sammanhang för eleverna. Mål 2:1 Minst 60 minuters läsning skall finnas på elevernas schema varje vecka. Läsningen skall följas upp med samtal, diskussioner, analyser eller på annat sätt som arbetslagen kommer överens med eleverna om. Utvärdering sker genom reflektion i arbetslagen under april-maj 2007 där även specialpedagogerna deltar. Specialpedagogerna dokumenterar arbetslagens utvärderingar samt ansvarar för att en bedömning/analys av arbetet kompletterat med förslag på åtgärder hur vi kan arbeta vidare överlämnas till rektor senast i juni 2007.

12 Mål 2:2 Specialpedagoger och speciallärare tar under läsåret fram ett diagnosmaterial som kan användas från och med läsåret för att testa elevernas läsförståelse minst två gånger per läsår. Mål 2:3 Arbetslagen skall utveckla arbetssätt/arbetsformer som möjliggör en större integration av ämnen och ämnesområden. Utvärdering sker genom kontinuerlig reflektion i arbetslagen. Avstämning sker till rektor i april 2007 genom arbetslagsledarna. C.1 Processer Arbete sker enligt målbeskrivningarna ovan. C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Våra elever ligger väl till i förhållande till de nationella målen. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet En första utvärdering har skett under vårterminen2007. Läsningen har fungerat bra. Svensklärarna har tagit ett samordnande ansvar och strävan har varit att erbjuda eleverna en variation av texter inom olika ämnesområden. Texterna har diskuterats och analyserats både i grupp och klassvis. Samtliga klasser har läst minst en roman under läsåret. Diagnosmaterialet har försenats i avvaktan på att ett gemensamt material för hela kommunen skall tas fram. När det gäller ämnesintegrationen har arbetslagen kommit olika långt. Dock har temaveckor hållits och ett arbetslag har haft samtliga ämnen integrerade i ett arbetsområde kring andra världskriget. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Arbetet med läsningen fortsätter med större fokus på läsning i grupp i syfte att kunna föra gruppsamtal kring det lästa. Under läsåret har vi jobbat fram tre mer långsiktiga utvecklingsområden för skolan. Ämnesintegration för helheter och sammanhang är ett av dessa tre. Ämnesintegration för helheter och sammanhang Detta vill vi uppnå: Att förhålla sig till helheter och sammanhang ska vara en naturlig del i skolarbetet för såväl elever som lärare. Därför skall läroplan och kursplaner vävas ihop liksom ämnen och ämnesområden skall integreras

13 Tematiska och ämnesövergripande arbeten med lärare från olika ämnen inblandade skall vara regelbundna inslag i undervisningen Undervisningen skall för eleverna kännas meningsfull och vara relaterad till verkligheten och till aktuella frågor så långt det är möjligt Våra elever skall känna att det de gör på de olika undervisningspassen hänger ihop Så här gör vi: En gemensam terminsplanering, som omfattar samtliga ämnen, upprättas i arbetslagen Pedagogiska frågor prioriteras på arbetslagsmötena Varje termin ska arbetslagen genomföra minst ett gemensamt arbetsmoment/temaarbete där flera ämnen involveras Lärarna strävar efter att sätta in ämnen/arbetsområden/undervisningsmoment i större sammanhang och anknyta till aktuella frågor. Detta i syfte att göra inlärningen meningsfullare och mer lustfylld för eleverna. Varje lärare skall i all planering beakta ovanstående uppnåendemål Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av X Lärare i skolan Övrig personal i skolan X Elever i skolan X Föräldrar till elever i skolan

14 GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Barns och ungdomars ansvar och inflytande MÅL Mål i Lpo94 s.15 Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former Mål i Förskole- och skolplan s. 7 I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av att barn och ungdomar med stigande ålder utövar ökat inflytande på och ansvar över sitt lärande och sin arbetsmiljö att de formella inflytandeformerna för barn och ungdomar utvecklas och får ett aktivt vuxenstöd, så att det praktiska demokratiska vardagsarbetet fungerar öppenhet för organisationer som förmedlar en människosyn och värdegrund som stärker demokrati och ansvarstagande, i syfte att barn och ungdomar skall beredas ta del av samhällets utveckling och framtid Mål i den lokala arbetsplanen 3. Barns och ungdomars ansvar och inflytande Demokrati- och inflytandefrågorna är grundläggande för Södermöre kommundelsförvaltning. På Södermöreskolan vill vi fortsätta vårt arbete att stärka elevrådet. Med hjälp av de nya arbetslagen hoppas vi kunna ge eleverna ett större inflytande över det vardagliga arbetet. Vi tror också att de samtal som kommer att äga rum mellan elev och mentor inför utvecklingssamtalen blir ett bra sätt att, på individnivå, öka elevernas ansvarstagande såväl som deras inflytande. Mål 3:1 Arbetslagen skall under höstterminen, i samverkan med eleverna, ta fram en modell hur man framöver vill jobba med att stärka elevernas inflytande och ansvarstagande i det vardagliga arbetet. Arbetslagsledarna presenterar resultatet i ledningsgruppen i januari månad. C.1 Processer I alla lärares uppdrag ingår att utveckla elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen. Ämnenas skiftande karaktär gör att detta sker på olika sätt och på olika nivåer. Under höstterminen har vi infört arbetslagsråd ett sorts elevråd i varje arbetslag där lärare och elevrepresentanter diskuterar det vardagliga pedagogiska och elevsociala arbetet i arbetsenheterna. Som rektor medverkar jag varje gång elevrådet har möte för att visa vilken vikt jag lägger vid deras arbete. C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Egentligen för tidigt att utvärdera, men när jag frågade i stora elevrådet uttalade sig eleverna positivt om arbetslagsråden. Min åsikt är att det är viktigt att ge eleverna inflytande i det vardagliga arbetet. Eleverna har behov av ett direktare och mer informellt inflytande som komplement till det som sker via elevrådet. Det är därför viktigt att den enskilde läraren hela tiden jobbar med att på olika sätt ge eleverna inflytande över undervisningen, men också att tydliggöra för eleverna dels när och över vad de faktiskt har inflytande, dels att inflytande inte med nödvändighet betyder att man alltid får som man vill.

15 C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår 1. I ännu högre omfattning medvetandegöra eleverna om vad de kan ha inflytande över och att elevinflytande inte är samma sak som självbestämmande. Inflytande kräver även aktiva elever. 2. Utveckla arbetet i arbetslagsråden. 3. Arbetslagen söker ständigt nya former för elevernas inflytande. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av X Lärare i skolan Övrig personal i skolan X Elever i skolan X Föräldrar till elever i skolan

16 GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Förskola, skola och hem MÅL Riktlinjer i Lpo94 s.16 Mål i Förskole- och skolplan s.8 I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av att varje barns och ungdoms individuella utvecklingsplan följs upp och utvärderas vid utvecklingssamtal, där mål och resultat formuleras, dokumenteras och kommuniceras att de formella kommunikationsvägarna utvecklas utifrån de lokala behoven och förutsättningarna för en tydlig dialog med hemmen att dessa finns mitt i byn och är resurser i och för närsamhället. Mål i den lokala arbetsplanen 4. Skola och hem Det intresse för elevens skolgång som finns i hemmiljön är ofta av avgörande betydelse för elevens skolprestationer. Ett nära och förtroendefullt samarbete mellan skola och hem är därför av stor vikt. Utvecklingssamtal och föräldramöten är grundbultarna i detta samarbete. Utvecklingssamtal hålls minst en gång per termin och då upprättas/revideras också elevens individuella utvecklingsplan. För läsåret har vi en ny mall för den individuella utvecklingsplanen liksom en helt ny arbetsgång inför utvecklingssamtalen och upprättandet/revideringen av planen. Mentorerna ansvarar för att föräldramöten hålls minst en gång per termin. Mål 4:1 Den nya individuella utvecklingsplanen skall bli ett bra instrument för kontakterna med hemmet liksom för arbetet med elevernas ansvarstagande och inflytande. Utvärdering av hur den individuella utvecklingsplanen fungerar sker kontinuerligt i arbetslagen och redovisas av arbetslagsledarna för rektor i april månad C.1 Processer I skolans uppdrag ingår att arbeta vidare med att stärka föräldrarnas insyn och delaktighet i skolarbetet. I arbetslagen pågår under innevarande läsår ett arbete för att hitta nya modeller för detta. Lokal styrelse bjöd i höstas även in till ett öppet fokusmöte i denna fråga. Mentorerna använder under läsåret den individuella utvecklingsplan med tillhörande underlag som togs fram i våras. På föräldramötena för år 7 har arbetats drogförebyggande utifrån ÖPP-modellen.

17 C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Den individuella utvecklingsplanen kan bli ett mycket bra instrument för samverkan med hemmet. De flesta lärare är nöjda med utformningen/arbetssättet med vår IUP. Från föräldrahåll är det några blandade spontana reaktioner. Många önskar konkret information hur det går i ämnena rent betygsmässigt. Min bedömning är att vi kan bli bättre på att skapa ett innehåll som känns attraktivt för föräldrarna så att de i större utsträckning kommer till klassernas föräldramöten. En idé är att på föräldramöten låta eleverna presentera/redovisa arbeten de gjort i skolan. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Utforma föräldramötena så att ännu fler föräldrar känner sig motiverade att komma. En basplan för föräldramöten utarbetas under höstterminen Hitta vägar att fortlöpande lämna information till föräldrar hur det går för deras barn i skolan, så att utvecklingssamtalen kan ägnas fullt ut åt att skapa en framåtsyftande individuell utvecklingsplan. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av X Lärare i skolan Övrig personal i skolan X Elever i skolan X Föräldrar till elever i skolan

18 GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Förskola, skola och omvärld MÅL Mål i Lpo94 s.17 Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Mål i Förskole- och skolplan s.9 I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av väl utvecklade kontakter med olika arbetsplatser och studiemiljöer så att barn och ungdomar blir motiverade för vidare studier och kommande arbetsliv en öppen attityd till omgivningens möjligheter så att verksamheten kan bedrivas så nära verkligheten som möjligt att samarbetet med omgivande samhälle, näringsliv, gymnasie- och högskolor samt övriga kommunala förvaltningar utvecklas Mål i den lokala arbetsplanen Skolan är en del av omvärlden, både den som finns nära och den som finns längre bort. Att på olika sätt ta ut skolan i omvärlden och ta in omvärlden i skolan är nödvändigt för att utvecklas eleverna omvärldsförståelse och för att förbereda dem för deras vuxenliv. Under läsåret bör vi därför utveckla samarbetet med närsamhället. Lokala företag, näringsidkare, institutioner, föreningar m.m. bör oftare kunna bidra i skolarbetet. Våra internationella kontakter i Priekule och Kaliningrad skall vi försöka fortsätta att utveckla. I skolans internationella arbete skall vi använda oss av de kunskaper vi fått genom vårt deltagande i Kumulus-projektet. Mål 5:1 I samverkan med studie- och yrkesvägledaren utvecklar arbetslagen kontakterna med närsamhället. Strävan är att vi skall få fler utifrån att komma till skolan och medverka i undervisningen, men också att eleverna i undervisningen skall få möjligheter till olika former av studiebesök. Arbetslagen ansvarar för att dokumentera sina omvärldskontakter. Studie- och yrkesvägledaren gör i maj 2007 en sammanställning hur det sett ut under läsåret. C.1 Processer Redovisning av omvärldskontakter läsåret 06/07 År 7 Internpraktik Varje elev har praktiserat en dag på något av följande verksamhetsområden inom skolan: skolmåltidsverksamheten, förskolan eller lokalvården. I samband med internpraktiken har arbetslagen haft möjlighet att lägga ut lämpliga arbetsuppgifter till den praktiserande eleven i enskilda ämnen eller ämnesövergripande. 93 elever gjorde internpraktik under läsåret 06/07. År 8 Omvärldsorientering i form av praktik på något lokalt företag under fem dagar V 16 var 116 elever ute på sin fem dagar långa praktik. Praktiken hade förbe-

19 retts med olika arbetsuppgifter inom Sv och SO och efterarbetades sedan i dessa ämnen. År 9 Omvärldsorientering i form av praktik på något lokalt företag under fem dagar V 45 var 115 elever ute på sin fem dagar långa praktik. Praktiken hade förberetts med olika arbetsuppgifter inom Sv och SO och efterarbetades sedan i dessa ämnen. 7/11 och 8/11 samlades elever och föräldrar till informationsmöte om kommande gymnasieval. 11/11 besökte elever och deras föräldrar gymnasiemässan i Kalmar. 15/11 besökte samtliga nior minst tre olika gymnasieskolor i Kalmar. Under november och december fick samtliga nior möjlighet till enskilda vägledningssamtal inför sitt val till gymnasiet. Under december och januari gjorde enskilda elever extra besök på olika gymnasieskolor i regionen. 17/1 besökte elever från Stagneliusskolan Södermöreskolan och informerade om olika gymnasieprogram. Inför omvalsperioden i april-maj gjorde enskilda elever extra besök på gymnasieskolor i regionen och/eller hade extra vägledningssamtal Arbetslag 1 Eleverna har arbetet med Tidningen i skolan En enskild elev har gjort praktik på lantbruk Gideoniterna har besökt år 7 SSU har haft bokbord på skolan EXPO tidningsarbete har förekommit Klass 8a har haft besök av två pedagoger från Sydafrika Benny Grynfeldt har föreläst om judeutrotningen under 2:a världskriget för niorna Samtliga åttor har haft temaarbete kring industrisamhällets framväxt 1800/1900 i Ljungbyholmstrakten Arbetslag 2 En hälsotemavecka med föreläsningar kopplade till omvärldssituationer har genomförts För och efterarbete i samband med elevernas olika praktikperioder har förekommit I övrigt; Se A-lag 1!

20 Arbetslag 3 I samband med åttornas omvärldsorientering vt 07 har klasserna arbetet ämnesintegrerat. Arbetslaget har dessutom inbjudit representanter för facket, polisen och byggindustrin att informera om sina respektive yrkesområden Brandskyddsutbildning har 8cd fått ta del av I övrigt; Se A-lag 1! C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Min bedömning är att vi väl lever upp till målen inom detta område och det känns glädjande att utomstående krafter hat bjudits in i samband med temaarbeten i arbetslagen. Våra årliga sekelskiftesdagar är mycket uppskattade av eleverna. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Som jag ser det vore det bra om fler av våra elever kunde ta sig iväg på studiebesök på olika arbetsplatser eller institutioner i samband med arbetsuppgifter de håller på med. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av X Lärare i skolan Övrig personal i skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan

21 GRUNDSKOLA inkl. förskoleklass Förskola, skola och elevhälsa MÅL Mål i Förskole- och skolplan s. 10 I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av att varje barn och ungdom möter och umgås med ett varierat kulturutbud, stimuleras till eget utövande och deltar i dagliga fysiska aktiviteter i syfte att stimulera till en sund livsstil drogfrihet, välbalanserad kost, stimulerande lokaler och utomhusmiljöer som frigör kreativitet där barns och ungdomars självkänsla och självförtroende stärks så att de kan säga nej till droger och andra destruktiva handlingar att alla bidrar till att det gemensamma drogförebyggande och hälsofrämjande arbetet intensifieras Mål i den lokala arbetsplanen Arbetet med att förankra den nya Elevhälsan, som ersätter de gamla begreppen elevvård, skolhälsovård och specialpedagogiska insatser, fortsätter. All personal skall vara involverad i att skapa goda miljöer som främjar elevernas lärande och förebygger ohälsa. År 2006 är i Södermöre kommundel hälsans år. Med anledning av detta har vi på Södermöreskolan tillsatt en Må Bra -grupp. Gruppen har under våren tagit fram underlag till skolans nya tobakspolicy och fortsätter under hösten att arbeta fram idéer hur vi kan utveckla det hälsofrämjande arbetet med eleverna med särskild inriktning på fysiska aktiviteter och hälsa. Skolans trygghetsgrupp under ledning av skolkurator och biträdande rektor arbetar i samverkan med skolans kamratstödjare med trivsel- och trygghetsfrämjande aktiviteter. Mål 6:1 Med hjälp av vår nya tobakspolicy skall samtliga elever vara rökfria på skoltid. Därmed skall också problemet med att elever röker i grannskapet med åtföljande klagomål från närboende upphöra. Uppföljning sker kontinuerligt genom den rutin som är knuten till tobakspolicyn och genom kontakter med de närboende. Utvärdering av tobakspolicyn sker i april månad av skolans elevhälsateam. Mål 6:2 Må Bra -gruppen skall under hösten arbeta fram förslag hur vi kan utveckla det hälsofrämjande arbetet med eleverna med särskild inriktning på fysiska aktiviteter och hälsa. Må Bra -gruppen presenterar sitt resultat för ledningsgruppen i januari månad. C.1 Processer Under pågående läsår har skapats rutiner för ett samarbete mellan de nyskapade arbetslagen och elevhälsateamet. Olika personer ur elevhälsateamet har vid olika tillfällen deltagit vid arbetslagens möten. Speciallärarna har knutits till arbetslagen och en diskussion kring specialundervisningens utformning för att nå en större inkludering har initierats. Trygghetsgruppen och kamratstödjarna träffas regelbundet och har under hösten genomfört en temadag mot mobbning och våld.

22 Kurator har genomfört skolans årliga trygghetsenkät. Må Bra gruppen har träffats vid ett antal tillfällen och bland annat tagit initiativ till att samtliga klasser äter frukost i skolan vid ett tillfälle under vårterminen. Vi arbetar efter vår nya tobakspolicy. C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat Det är egentligen för tidigt för att kunna dra några säkra slutsatser, men både speciallärarna och arbetslagsledarna upplever att specialundervisningen blivit flexiblare och mer inkluderande. Bedömning Som rektor bedömer jag det av stor vikt att hitta bra former för en inkluderande verksamhet. Forskningen visar idag i stort sett enhetligt att barn/ungdomar lär sig bäst i sammanhang och tillsammans med andra. Detta gäller i minst lika hög grad elever med så kallade inlärningssvårigheter. För mig känns det därför väsentligt att det i arbetslagen växer fram ett nära samarbete mellan ämneslärarna och specialläraren och att speciallärares kunskaper tas till vara i all undervisning. Ämnesläraren och specialläraren måste tillsammans hitta former så att alla elever kan lära tillsammans. Som chef för elevhälsapersonalen, som ju arbetar för alla skolor i kommundelen, ser jag att de har ett mycket stort uppdrag som det ibland kan vara svårt för dem att greppa, både tidsmässigt och uppläggsmässigt. Det känns väsentligt att se över både resurstilldelning och arbetsupplägg för elevhälsateamet. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Åtgärder för utveckling Speciallärarna, arbetslagsledarna, specialpedagogerna fortsätter diskussionen hur vi når en allt mer inkluderande verksamhet. Arbetslagsledarna för denna diskussion vidare i arbetslagen. Må Bra gruppen fortsätter sitt arbete. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av X Lärare i skolan X Övrig personal i skolan Elever i skolan X Föräldrar till elever i skolan

23 GRUNDSKOLA Bedömning och betygssättning A. MÅL Mål i Lpo94 s.18 Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna Resultat Läsår 2003/ / / /2007 Nationella ämnesprov En Ma Sv En Ma Sv En Ma Sv En Ma Sv Antal elever skolår Antal elever som nått målen enligt provbetygen Andel elever som nått målen enligt provbetygen Detaljerad statistik kan hämtas i SIRIS Andra resultat % - 70 % 92 % 64 % 92 % 90 % 70 % 91 % 93 % 71 % 96 % C.1 Processer C.2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 93, 8 procent av Södermöreskolans avgångselever var behöriga för gymnasiet. Den stora variation i måluppfyllelse ämnena emellan som fanns VT 2006 är nu borta. Det finns dock en stor diskrepans i ämnet matematik mellan elevernas resultat på de nationella proven och slutbetygen. 96,5 procent av eleverna uppnådde minst slutbetyget godkänt medan enbart 71 procent nådde godkänt på de nationella proven. C.3 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Måluppfyllelsen är i det stora hela mycket god. Det känns som om vi på ett bra sätt lyckats fånga upp och hjälpa de elever som behövt extra hjälp för att nå målen. Att ha speciallärarna knutna till var sitt arbetslag kan ha bidragit till denna positiva effekt. De stora skillnaderna i graden av måluppfyllelse ämnen emellan som fanns förra året är nu borta. En bidragande orsak till detta kan vara det arbete vi under läsåret utfört kring bedömning och betygsättning. Det syns en tydlig trend att resultaten på de nationella proven är mycket bättre i svenska och engelska än i matematik. Handlar det om elevernas matematikkunskaper eller lärarnas bedömning? Är det rimligt att 96,5 procent når betyget godkänt eller mer i slutbetyg när enbart 71 procent nådde godkänt på de nationella proven? Detta är frågor vi måste jobba vidare med. C.4 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse kommande läsår Vi har tillsatt en matematikutvecklingsgrupp på skolan. Dessutom är Bedömning och betygsättning ett av skolans tre prioriterade utvecklingsområden under de närmaste åren. Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av X X X Lärare i skolan Övrig personal i skolan Elever i skolan Föräldrar till elever i skolan

24 C.9 Barns och ungdomars kunskaper om kretslopp och hållbar utveckling Utvärderingsunderlag avseende verksamhetsledningssystemets övergripande miljömål fastställda vid ledningens genomgång bu52.14, : Punkt 2. Öka barns och ungdomars kunskaper om kretslopp och hållbar utveckling. Mål i nationella styrdokument De 16 nationella miljömålen finns bl.a. på miljömålrådets webbplats: Lpfö 98 Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtiden. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Mål i Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur Lpo94 I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Mål i Lpo94 Skolan skall sträva efter att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Rektorn har /.../ ett särskilt ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö Mål i den lokala arbetsplanen Har inte funnits under läsåret 2006/2007 Kvalitetsredovisningen för läsåret 2006/2007 har utarbetats under medverkan av Lärare Övrig personal Elever Föräldrar till elever i skolan Barn Föräldrar till barn i förskolan

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem Ur skolplan för Tanums kommun Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem Värdegrunden handlar om det demokratiska uppdraget- om ett förhållningssätt till våra medmänniskor, alla människors lika

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mariebergs förskola, dagbarnvårdare och skola 2007-10-15 2006-08-29 2005-01-19. www.orebro.se

Likabehandlingsplan. Mariebergs förskola, dagbarnvårdare och skola 2007-10-15 2006-08-29 2005-01-19. www.orebro.se Likabehandlingsplan Mariebergs förskola, dagbarnvårdare och skola 2007-10-15 2006-08-29 2005-01-19 1 Inledning I både Skollagen, Läroplanen för förskolan (Lpfö) samt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Lagen Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever 1 i skolan anger att varje verksamhet ska upprätta en likabehandlingsplan. Detta

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015 POLICY 1(8) Ekhagsskolan Johanna M Carlsson Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015 Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem 2 Vår målsättning är att alla elever skall

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Syfte Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Bildning, fritid och kultur Innehåll Policy för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö

Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö Likabehandlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Brinellgymnasiet i Nässjö INLEDNING Nya lagen som trädde ikraft 2006-04-01 innebär förbud mot mobbning, kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Rektor, all personal, elever samt vårdnadshavare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Treälvens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Treälvens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Treälvens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 SYFTE Att tydliggöra innehållet i lagarna (2008:567) Diskrimineringslagen och Åtgärder mot kränkande behandling, Skollagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN Karlskrona 2007-01-31 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖRHINDRA DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING 1 Lagar och andra styrdokument: SFS 2006:67

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Sylteskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 7-9 Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Årlig plan för likabehandling 2014/ 2015. Öxnered förskola

Årlig plan för likabehandling 2014/ 2015. Öxnered förskola Årlig plan för likabehandling 2014/ 2015 Öxnered förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och kränkande

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling BÅSTADS KOMMUN Västra Karups skola, förskoleklass och fritidshem. Beslutad 2013-11-27 Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling Läsåret 2013-2014 Västra Karups Skola,

Läs mer

Likabehandlingsplan Ålands förskola

Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan reviderad 201010-25 1 Policy och vision... 2 2 Definitioner och lagens omfattning... 2 3 Förebygga... 3 3.1 Upptäcka... 3 3.2 Utreda och åtgärda...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Dansäterskolan

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Dansäterskolan Inledning Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Dansäterskolan En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april 2006. Enligt denna lag

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

TIERPS KOMMUN 2008-04-23 Rektorsområde 4 2009-08-25 2010-05-11 2010-05-17. Likabehandlingsplan

TIERPS KOMMUN 2008-04-23 Rektorsområde 4 2009-08-25 2010-05-11 2010-05-17. Likabehandlingsplan TIERPS KOMMUN 2008-04-23 Rektorsområde 4 2009-08-25 2010-05-11 2010-05-17 Likabehandlingsplan Innehållsförteckning Inledning 1 Målsättning med arbetet mot kränkningar 2 Vad är kränkande behandling 3 Definitioner

Läs mer

Alla vuxna har skyldighet att ingripa och agera om något otillbörligt ändå sker.

Alla vuxna har skyldighet att ingripa och agera om något otillbörligt ändå sker. Inledning Södermalmsskolans mål är att alla barn och vuxna ska känna sig trygga och välkomna till skolan. Vi är beroende av goda relationer och ett fungerande samspel då vi är varandras arbetsmiljö. På

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan STRÖMSTADS KOMMUN BARN OCH UTBILDNINGS- NÄMNDEN Strömstiernaskolan Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan Gäller från och med 2007-08-13 Innehåll Begrepp... 3 Strömstads skolors policy...4

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling FRIDÅSENS FÖRSKOLA HT 2014 VT 2015

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling FRIDÅSENS FÖRSKOLA HT 2014 VT 2015 Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling FRIDÅSENS FÖRSKOLA HT 2014 VT 2015 1 Innehåll Bakgrund Definitioner och förtydliganden av begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan 6-9 2014/15

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan 6-9 2014/15 Plan mot kränkande behandling Örjansskolan 6-9 2014/15 Reviderad 2014-09-30 Vår vision på Örjansskolan årskurs 6-9 Vårt arbete mot diskriminering, mobbing och kränkande behandling utgår från 14: e kap

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Cybergymnasiet Malmö Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvarig för planen Johan Wingren, rektor Vår vision På vår skola

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bergsgårdens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan. Bergsgårdens förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan Bergsgårdens förskola 2014-2015 Centrumplan 3 www.bergsgardensforskola.se Karshult 5 562 42 Taberg info@bergsgardensforskola.se 555 93 Jönköping 036-860 86 10 Org. nr: 826001-4264 036-860

Läs mer

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Förskoleklass Grundskola 1-5 Fritidshem Fritidsklubb 1 Innehåll: 1. Inledning. 2. Vision 2013/2014. 3. Mål

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BERGKVARA SKOLA F-6

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BERGKVARA SKOLA F-6 Datum 2008-12-05 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BERGKVARA SKOLA F-6 Det demokratiska uppdraget skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. All planering, alla aktiviteter

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN Juni 2010 Innehållsförteckning 1.Vision och mål 3 2. Processen- Så här har vi arbetat fram likabehandlingsplanen 4 3. Kartläggning och nulägesanalys

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Arbetsmaterial, mall för trygghetsplanen till skolor och förskolor i Höörs kommun

Arbetsmaterial, mall för trygghetsplanen till skolor och förskolor i Höörs kommun Arbetsmaterial, mall för trygghetsplanen till skolor och förskolor i Höörs kommun Trygga elever i Höörs kommun Skolans namn - Plan mot kränkande behandling, antagen i Lokal samverkansgrupp 090000 - Likabehandlingsplan.,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Förskolan Barnens Hus Fastställd 2015-09-11 Gäller läsåret 2015-2016 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer