Tryggare kan ingen vara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tryggare kan ingen vara"

Transkript

1 Tryggare kan ingen vara En studie om socialtjänstens arbete för att främja en kontakt mellan familjehemplacerade barn och deras biologiska föräldrar utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv Elin Franzén och Stina Svensson Examensarbete, 15 hp, Jönköping, januari 2011 Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, ABS Box 1026, SE JÖNKÖPING

2 TACK! Vi vill tacka de personer som vi har intervjuat i vår uppsats. Tack för att ni har delat med er av tid, kunskap och erfarenheter. Tack till Socialtjänsten som förmedlat kontakten med våra intervjupersoner. Och ett tack till vår handledare Sven Jarhag för stöd under arbetets gång. Stina och Elin Januari

3 SAMMANFATTNING Titel: Tryggare kan ingen vara En studie om socialtjänstens ansvar för att främja en kontakt mellan familjehemplacerade barn och deras biologiska föräldrar utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv Författare: Elin Franzén och Stina Svensson Handledare: Sven Jarhag Nyckelord: Anknytning, familjehem, föräldrakontakt, socialtjänsten. I Socialtjänstlagen 6:1 regleras socialtjänstens ansvar att ge barn som placeras i familjehem en god vård och att verka för att upprätthålla en kontakt till barnets biologiska föräldrar. Detta lagrum ligger till grund för vår uppsats vars syfte är att undersöka på vilka sätt socialtjänsten i en större svensk kommun arbetar för att främja en kontakt mellan familjehemplacerade barn och deras biologiska föräldrar. Det finns flera forskare som hävdar att fosterbarns kontakt med de biologiska föräldrarna är viktig för barnets utveckling av identitet samt barnets emotionella och kognitiva utveckling, se bl.a. Bowlby (1994), Cederström (1990), Andersson (1995) och Nordin (2003). Vårt resultat visar att socialtjänsten i kommunen arbetar med familjehemplaceringar på flera sätt. Till exempel erbjuds familjehemmet utbildning, handledning, stöd och de har en egen representant i form av familjehemssekreterare. Det placerade barnet representeras av en socialsekreterare vars främsta uppgift är att se till barnet och lyssna in dess behov. Socialsekreterarens uppgift är även att ha en kontakt med barnets biologiska föräldrar. Liksom forskare som bl.a. Andersson (1995) och Nordin (2003) påpekar, har samtliga intervjupersoner svarat att de anser att kontakten mellan ett familjehemplacerat barn och dess biologiska föräldrar är viktig. Andersson (1995 s. 192) menar att socialtjänstens främsta uppgift är att se till att barn, som är placerade utanför det egna hemmet, får behålla goda relationer med föräldrar, syskon och andra anhöriga. Socialtjänsten i kommunen menar att de arbetar på flera sätt för att upprätthålla en kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar. Samtidigt upplever vi att de biologiska föräldrarna kommer i kläm mellan olika insatser. En av våra slutsatser är att socialtjänsten behöver utveckla sin verksamhet och ge föräldrarna mer stöd. Först då kan de hävda att de aktivt arbetar för att främja en kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar. 3

4 ABSTRACT Title: No one could be safer A study on the responsibility of the Swedish social services to promote contact between foster children and their biological parents from a attachment perspective. Author: Elin Franzén and Stina Svensson Supervisor: Sven Jarhag Key words: Attachment, foster home, parental contact, social services In chapter six, paragraph 1 of the Swedish social services act, the responsibility of the social services to give children placed in foster homes good care and to maintain contact with their biological parents, is stated. This particular paragraph is the basis for our paper whose purpose is to study in what way the social services in a Swedish commune of larger size aims to promote contact between these children and their biological parents. Several scientists argue that contact between fosterchildren and their biological parents is essential for the development of identity as well as emotional and cognitive development. [(Bowblby (1994), Cederström (1990), Andersson (1995), Nordin (2003)]. Our study shows that the social services in the particular commune are working with foster home placement in several ways. The foster homes are being offered training, supervision and support and they are assigned a personal contact within the social services. The child is also represented by a social worker whose main objective is to look to the needs of the child. The task of the social worker is also to maintain contact with the parents. The arguments of scientists as Andersson (1995) and Nordin (2003), that contact between children and their biological parents are essential is also confirmed by the answers from all persons interviewed in our research. Andersson (1995, page 192) argues that the main objective for the social services is to guard that children being placed outside their parental home, will be able to maintain good relations with their parents, siblings and other relatives. The social services in the commune states that they work in several ways to maintain contact between the child and its biological parents. Our experience is however that the biological parents fall between different efforts. One of our conclusions is that the social services needs to improve its activities in this area and give 4

5 more support to the parents. Only then can the social services claim that they are active in promoting contact between the child and its biological parents. 5

6 1. INLEDNING SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING BEGREPP 9 2. BAKGRUND LAGSTIFTNING HISTORISK UTVECKLING AV DEN SVENSKA FOSTERHEMSVÅRDEN SVENSK FOSTERHEMSVÅRD IDAG BARNS BEHOV OCH BARNS BÄSTA TEORETISKT PERSPEKTIV ANKNYTNINGSTEORI FORSKNINGSÖVERSIKT STUDIER OM FOSTERBARNS KONTAKT MED SINA BIOLOGISKA FÖRÄLDRAR VIKTEN AV NÄRA RELATIONER HUR PÅVERKAS BARN AV EN SEPARATION FRÅN DE BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA? RELATIONEN TILL DE BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA FAMILJEHEMPLACERINGAR, SAMARBETE OCH KONTAKT SOCIALTJÄNSTENS UPPDRAG FÖR ATT FRÄMJA EN KONTAKT METOD METODVAL FÖRFÖRSTÅELSE GENOMFÖRANDE AV DATAINSAMLING LITTERATURSÖKNING INTERVJUERNA URVAL OCH RESPONDENTER RELIABILITET OCH VALIDITET GENERALISERBARHET ETISKA ÖVERVÄGANDEN VAL AV ANALYSMETOD 20 6

7 6. RESULTAT FAMILJEHEMSPLACERINGAR ORSAKER TILL ATT ETT BARN PLACERAS I FAMILJEHEM PLANERING AV UMGÄNGE BARNETS RELATION TILL DE BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA SOCIALTJÄNSTENS STÖD FÖR DE BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA FÖR FAMILJEHEMMET FÖR BARNET UPPLEVELSEN AV SOCIALTJÄNSTENS ARBETE ANALYS VIKTIGA FAKTORER I FAMILJEHEMSVÅRDEN SOCIALTJÄNSTENS STÖD TILL KONTAKT OCH UMGÄNGE SOCIALTJÄNSTENS STÖD TILL DE BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA EN SKILLNAD MELLAN TEORI OCH PRAKTIK SOCIALTJÄNSTENS STÖD FÖR FAMILJEHEMMET EN KONTRADIKTION ÅTERFÖRENING ELLER VÅRDNADS- ÖVERFLYTTNING? HANDLÄGGNING OCH KONTINUITET SLUTDISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION REFERENSER LITTERATUR ELEKTRONISKA KÄLLOR ÖVRIGA KÄLLOR LAGRUM OCH RAPPORTER BILAGOR 66 7

8 1. INLEDNING Under 2009 var placering i familjehem den vanligaste formen av vårdplacering utanför hemmet för barn och ungdomar och enligt Socialstyrelsen var det barn och ungdomar som var placerade i familjehem den 1 november samma år (Socialstyrelsen 2010, s. 27). Därmed utgör familjehem ett viktigt område för det sociala arbetet. Anknytningsteori är en vedertagen del av utvecklingspsykologin och ett ämne som ligger nära det sociala arbetet. Anknytningsteorin har fått hög status i det sociala arbetet, både nationellt och internationellt (Barth, Crea, John, Thoburn och Quinton 2005, s ), och har haft stor betydelse för utvecklingen av den svenska barnavården (Mattson 2006, s. 110). Det är viktigt för ett barns identitetsutveckling att knyta an till en vuxen person i dess närhet (Andersson 1995, s. 16) och uppsatsen uppfattning är att detta tankesätt har utgjort en av grundstenarna i socialtjänstens arbete med barn och unga och vid utformandet av familjehemsverksamheten. Flera forskare hävdar att fosterbarns kontakt med de biologiska föräldrarna är viktig för barnets utveckling av identitet samt barnets emotionella och kognitiva utveckling, Cederström (1990), Bowlby (1994), Andersson (1995), Nordin (2003). Barns behov av anknytning är ett relativt nytt fenomen som utvecklades av John Bowlby på talet och vars teoretiska grund har sina rötter i objektrelationsteorin. Att teorin om anknytning är relativt ny visar sig i den svenska familjehemsvården som först de senaste åren har utvecklat tankar och principer kring fosterbarnets rätt att ha en kontakt med sina biologiska föräldrar. Samtidigt visar forskning att socialnämndens ansvar för att främja fosterbarns kontakt med föräldrarna inte uppfylls i önskvärd grad. Höjer (2001) har under åren undersökt fosterbarns kontakt med sina biologiska föräldrar. Resultaten visar att mer än 80 % träffar sin mamma mindre än en gång per månad och mer än 90 % träffar sin pappa mindre än en gång per månad. Höjer menar därmed att socialtjäntlagens intention att främja och arbeta för en kontakt med barnets anhöriga och hemmiljö inte tillgodoses på ett tillfredsställande sätt (s ) SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING Det finns flera forskare, exempelvis Andersson (1995), Höjer (2001), Nordin (2003) som belyser vikten av att familjehemplacerade barn har en kontakt med sina biologiska föräldrar för att de ska kunna utveckla en identitet och ett anknytningsbeteende. Familjehemsvården har 8

9 utvecklats från det primära målet att förvara barn till att i dag sträva för en god vård med barnet i fokus. Trots detta ser Höjer tendenser i sin forskning som pekar på att kontakten till föräldrarna inte fungerar i praktiken och att socialtjänsten därmed inte lyckas uppfylla principen om att främja kontakten (2001). Syftet med studien är att undersöka huruvida socialarbetare som arbetar med att placera barn i familjehem, upplever att socialtjänsten verkar för att bevara kontakten mellan fosterbarn och deras biologiska föräldrar. På vilka sätt främjar socialtjänsten en kontakt mellan fosterbarn och deras biologiska föräldrar? Uppsatsens syfte är att problematisera frågan ytterligare vilket framgår av resultatavsnittet. Nedan följer några viktiga definitioner för uppsatsen. 1.2 BEGREPP Biologiska föräldrar Barnets föräldrar med betoning på den biologiska anknytningen snarare än den psykologiska eller juridiska (Nordin 2003, s. 14). I denna uppsats används begreppet för att benämna fosterbarnets ursprungsfamilj. Psykologisk förälder - Med psykologisk förälder brukar man mena den förälder som barnet upplever och identifierar som sin förälder (Nordin 2003, s. 204). Genom dagligt samspel och upplevelser med barnet, byggs det psykologiska föräldraskapet upp. Den psykologiska föräldern kan vara både de biologiska föräldrarna och fosterföräldrarna. Det viktiga är att det är en vuxen som genuint bryr sig och därför kan denna roll aldrig fås av en person som är frånvarande och likgiltig, oavsett om relationen till barnet är juridisk eller biologisk (Andersson 1995, s. 30). Fosterhemsvård Barn och unga, 0-18 år, som vårdas utanför det egna hemmet i enlighet med socialtjänstlagen (SoL, lag 2001:453) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av Unga (LVU, lag 1990:52). Vården sker av samhället i familjehem eller på institution och föräldrarna har i de flesta fall kvar den juridiska vårdnaden (Andersson 2008, s. 16). 9

10 Familjehem Enligt 3 kap 2 i Socialtjänstförordningen (SoF, lag 2001:937) ska familjehem vara ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Familjehemsföräldrar Begreppet används i uppsatsen för att beskriva föräldraparet i familjehemmet. BBIC Barns behov i centrum, är en arbetsmodell för att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer i socialtjänstens insatser. 2. BAKGRUND 2.1 LAGSTIFTNING Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av Unga (LVU) styr socialnämndens placering av barn i familjehem. Socialtjänsten har en skyldighet och ett ansvar för att barn växer upp under goda och trygga förhållanden (SoL 5:1) samt att skydda barnet från olämplig eller farlig fostran, där det finns en risk att barnets hälsa eller utveckling skadas (LVU 2 ). Enligt Föräldrabalken 6:1 har barnet rätt till god omvårdnad, trygghet och en god fostran. I SoL 6:1 regleras socialtjänstens ansvar att ge barn som placeras i familjehem en god vård och verka för att upprätthålla en kontakt till barnets biologiska föräldrar. När barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, skall socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden (SoL 6:8). 2.2 HISTORISK UTVECKLING AV DEN SVENSKA FOSTERHEMSVÅRDEN Institutioner för att förvara föräldralösa barn har en lång historia i Sverige (Mattson 2006, s. 32). År 1624 infördes begreppet barnhus i hospitalordningen. Den nya lagen innebar att det skulle finnas ett barnhus i varje region för barn under 8 år som saknade vårdnadshavare. 10

11 Barnhus skapades för att hålla föräldralösa barn borta från tiggeri och från att driva runt på gatorna. Det dröjde dock fram till första hälften av talet innan denna lag fick någon större verkan i Sverige och då startades flera barnhus. Trots att dessa institutioner var menade som ett skydd för utsatta barn visade statistiken höga dödssiffror för små barn, dåliga förhållanden på institutionerna, höga ekonomiska kostnader och dålig social utveckling för de äldre barnen. Detta ledde till att många inrättningar lades ner. År 1785 uppmuntrades befolkningen i en kunglig kungörelse, att öppna sina hem och ta emot fosterbarn mot belöning och under talet började barnhus skapas igen. Målet var nu att utveckla barnhus med hemprägel och kontinuitet. Vid denna tid hade man fått nya kunskaper om hälsa, hygien och medicin och tankar om välgörenhet och rehabilitering var i ropet. I denna anda utvecklades barnhusen mot att bli mer familjära och hemmalika. I samma veva utvecklades fosterbarnssystemet som innebar att kommunerna på ett enkelt och billigt sätt anrättade vård för föräldralösa barn i andra människors hem. Dock ledde bristen på tillsyn i fosterhemmen till att många fosterbarn for illa och i slutet av talet tillsattes en kommitté för att utreda missförhållanden. Det som uppmärksammades var att många barn utnyttjades för arbete och att de mottagande familjerna samtidigt tog emot fosterbarnsersättning. Detta ledde till att man 1902 antog ett antal nya lagar i riksdagen gällande barns rättigheter och om samhällets ansvar för utsatta barn och ungdomar t.ex. Lagen om fosterbarnsvård (a.a. s. 33). Lagarna innefattade bland annat statens skyldighet att se till att barn fick en god uppfostran samt lagar gällande fosterbarnsvården. År 1918 kom Lagen om fattigvården (a.a., s. 34) som bland annat innebar att bortauktionering av barn förbjöds, att tillsynen över fosterhemmen skärptes och att placering av barn i fosterhem kunde ske både frivilligt och med tvång infördes Lagen om samhällets vård av barn och ungdom (a.a., s 35) som utvecklade barnavården ännu mer. Förebyggande insatser gavs stort utrymme och det skulle gå före vårdplaceringar utanför hemmet. Bedömning, råd, stöd, förmaning, varning och övervakning skulle förekomma innan barnet blev placerat i fosterhem, barnhem eller ungdomsvårdsskola. År 1980 kom lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, som tillkom för att reglera tvångsvården för barn och ungdomar. Enligt denna lag skulle tvångsomhändertagande enbart ske med intresse för barnets vårdbehov och inte längre med motiv för samhällsskydd. Sedan 2001 följer vi en ny socialtjänstlag (SoL 2001:453). Införandet av lagen innebar att barn nu fick partsstatus i mål och därmed också en chans att påverka sin situation (Mattson 2006, s ). 11

12 2.3 SVENSK FOSTERHEMSVÅRD IDAG Familjehemsplaceringar är idag den vanligaste formen för vård av barn utanför det egna hemmet och enligt Socialstyrelsen var barn och ungdomar placerade i familjehem den 1 november Under samma år var det vanligare bland flickor att vara placerade i familjehem, medan det för pojkarna var något vanligare att placeras i vård för hem eller boende, HVB, (Socialstyrelsen 2010, s.6). Detta kan jämföras med år 2000 då barn och unga vårdades i familjehem enligt SoL och LVU (Socialstyrelsen 2001, s. 56). Placering sker oftast i vanliga familjer som tagit på sig uppdraget att vara fosterfamilj men kommunen har det övergripande ansvaret. Att placera ett barn i fosterfamilj kan ske både frivilligt enligt socialtjänstlagen, SoL (2001:453) eller med tvång enligt LVU (1990:52). Placering av barn i fosterfamiljer med stöd av SoL ska ske i enlighet med grundlagens principer om frivillighet och självbestämmande och ska därmed ske i samförstånd med vårdnadshavare. Det finns däremot inga krav på att barn under 15 år måste ge sitt samtycke till placeringen (11 kapitlet 10 SoL, 36 LVU). Om barnet har fyllt 15 år, måste både denne och vårdnadshavaren ge sitt samtycke till placering enligt SoL. Om samtycke inte ges men socialnämnden anser att en placering är nödvändig, kan ett beslut tas om tvångsvård enligt LVU (Mattson 2004, s. 94). En tvångsplacering sker när det finns en risk för barnets hälsa och utveckling. Antingen på grund av missförhållanden i hemmet eller på grund av barnets eget beteende (Vinnerljung 1996b, s. 6). De vanligaste förekommande orsakerna till att barn placeras i familjehem är att det finns missbruksproblem i ursprungsfamiljen, de biologiska föräldrarna är olämpliga eller oförmögna att ta hand om sina barn eller är psykiskt sjuka. Det kan även bero på att barn har blivit övergivna, har utsatts för sexuellt övergrepp eller misshandel, eller att barnets eget beteende orsakar placeringen. Barn som blivit familjehemplacerade har i stor utsträckning mammor som är ensamstående och det är sällan som båda föräldrarna bott tillsammans vid tiden för placering. Cirka en tredjedel av alla fosterbarn räknas komma från familjer med missbruk (Vinnerljung 1996b, s. 38). 2.4 BARNS BEHOV OCH BARNS BÄSTA FN:s konvention om barns rättigheter ligger till grund för det så kallade barnperspektivet som under de senaste åren har inspirerat socialtjänstens arbete med barn och unga. Konventionen var grunden till att man gjorde ett tillägg i 1980 års socialtjänstlag med ett införande av barnsperspektivet i lagen (Mattson 2002, s ). Barnkonventionen poängterar barns 12

13 rättigheter; rätt till frihet, liv, utveckling samt vikten av att lyssna till barnet. Denna princip strävar mot att ha barnets bästa i fokus och att se barnet som en individ med behov, intressen och rättigheter. Att ha ett barnperspektiv i det sociala arbetet innebär för berörda socialarbetare att utveckla och förtydliga barnets perspektiv och syn på sin egen verklighet och tillvaro. Det innebär helt enkelt att försöka se och förstå världen med barnets ögon (Nordin 2003, s. 17). Ett barnperspektiv innebär att lyssna på barnet och se till dess individuella behov och tar sin utgångspunkt i 6 kap. 1 Föräldrabalken. Vid ett omhändertagande och placering i familjehem ska barnets bästa stå i fokus och vara tyngdpunkten i beslutet (Cederström 1990, s ). Barnets bästa är en princip som bör prägla socialtjänstens arbete. Det innebär att socialtjänsten bör tillgodose barnets behov av nära relationer, inte minst till sina biologiska föräldrar. För att förklara barnets behov av nära relationer tar uppsatsen sin utgångspunkt i anknytningsteorin som beskrivs vidare nedan. 3. METOD 3.1 METODVAL I uppsatsen har en kvalitativ metodansats använts. Kvalitativ metod används för att studera människors handlingsmönster och försöka förstå varför de handlar och resonerar på ett visst sätt (Trost 2010, s. 32) och den ger en stor mängd djup information från ett fåtal respondenter (Perlinski, Marek 2009, s. 31). Med hjälp av en kvalitativ metod försöker uppsatsen förstå och tolka innehållet i genomförda intervjuer (a.a. s.31). Valet har gjorts att inte använda en kvantitativ metod, eftersom det ger en mindre och ytlig mängd information om ett stort antal respondenter (a.a., s. 35) samt att kvantitativ metod i första hand ska användas om man är intresserad av att kunna ange frekvenser, siffror och procent enligt Trost (2010, s. 31). 13

14 3.2 FÖRFÖRSTÅELSE Uppsatsen författare har ingen tidigare kunskap eller erfarenhet om familjehem. Detta kan ha påverkat uppsatsen i både positiv och negativ bemärkelse. Okunskapen i ämnet har påverkat granskning och tolkning av litteraturen och intervjumaterialet och medfört att tidigare förförståelse inte har tolkats in i analysen. Det har även påverkat utformandet av intervjuguiden. För att kunna analysera och dra slutsatser av det insamlade materialet har författarna därför varit tvungna att först göra sig väl förtrogna i litteraturen och tidigare forskning kring uppsatsämnet. Genom kännedom om ämnet har sedan ny erfarenhet och kunskap kunnat mötas i intervjumaterialet, vilket i sin tur har lett vidare till ny förståelse. Detta kallas för den hermeneutiska cirkeln (Hjerm och Lindgren 2010, s. 88). 3.3 GENOMFÖRANDE AV DATAINSAMLING Datamaterial till uppsatsen har samlats in genom litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. I litteraturdelen har anknytningsteorin använts som teoretisk utgångspunkt för att förklara och förstå ett barns utveckling och behov av nära relationer. Från tidigare forskningsresultat har stöd till problemformuleringen funnits och genom intervjuer med socialarbetare från den undersökta kommunen har datamaterial samlats in för att kunna pröva uppsatsens hypotes LITTERATURSÖKNING Uppsatsarbetet har utgått från litteraturen för att se vad tidigare forskning redovisat som berör valt ämnesområde. Vid sökning av relevant litteratur användes sökmotorn LIBRIS samt Jönköpings högskolebiblioteks egen söktjänst JULIA. Sökord: Familjehem, anknytningsteori, Gunvor Andersson, kvalitativ metod, Kvalitativa intervjuer, Analys. Litteraturen i ämnesfördjupningen innefattar böcker, avhandlingar, vetenskapliga artiklar. Litteraturen har i huvudsak hämtats på Högskolan i Jönköpings bibliotek. Litteratur som framförallt behandlar fosterbarn och deras kontakt med sina föräldrar har prioriterats, eftersom det är området för uppsatsens problemformulering. Databasen SocIndex har utnyttjats för att söka internationella vetenskapliga artiklar med hjälp av sökorden: foster care, attachment, social work & parentchild relationship. Endast vetenskapligt publicerade artiklar har använts. Vidare har dokumentet Socionom Uppsats från Högskolebiblioteket varit till hjälp, samt 14

15 undervisningsmaterial från föreläsning med forskare/lärare Elisabet Cedersund (Jönköping, 2010). I Gunvor Anderssons artikel Föräldrakontakt och familjetillhörighet ur fosterbarns perspektiv (1998) har ur referenslistan hämtats Barn i Samhällsvård (1995) som är baserad på de studier Andersson gjort kring barn som vårdas utanför det egna hemmet. Hennes forskning om fosterbarn och deras kontakt till de biologiska föräldrarna har varit en av de tyngsta utgångspunkterna i uppsatsens teoretiska resonemang. Så nya böcker som möjligt har använts men eftersom två intressanta studier av Cederström (1990) och Andersson (1995) gjorts längre tillbaka, har dessa använts eftersom de fortfarande har betydelse för den svenska barnavården. Vid sökning av relevanta avhandlingar inom socialt arbete används dokumentet Samtliga avhandlingar i socialt arbete , sammanställt av Elinor Brunnberg, Örebro Universitet Detta gav Håkan Nordins avhandling Permanenta eller tillfälliga lösningar från I Nordins referenslista finns Bo Vinnerljung som också är forskare och som skrivit om fosterbarnsvård och fosterfamiljer. Hans avhandling Svensk forskning om fosterbarnsvård (Vinnerljung 1996b) har fått stor uppmärksamhet i den svenska litteraturen kring familjehem. Via sökning på Familjehem på högskolans sökmotor JULIA gavs sökträffar på Ingrid Höjer, som är en svensk forskare. Hennes avhandling Fosterfamiljens inre liv (Höjer, 2001) ger en inblick om hur det är att vara fosterfamilj. För vägledning om tillvägagångssätt har Sven Hartmans kursbok om skrivhandledning från 2003 (Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter, s ) använts. Vid redovisning av referenser och källor har uppsatsen använt Harvardsystemet, även kallad parentesmetoden INTERVJUERNA I uppsatsen har valet gjorts att genomföra semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju innebär enligt Trost att intervjun är strukturerad till den grad att den följer bestämda teman men att frågorna i sig är lågt strukturerade och därmed öppna (2010, s.25). En kvalitativ intervju kännetecknas av att man ställer enkla och öppna frågor som kan få djupa och kärnfulla svar och intervjun går ut på att förstå vilka erfarenheter och upplevelser 15

16 intervjupersonen har (a.a., s. 25). Vid kvalitativa intervjuer finns inte i förväg några bestämda frågor utan genom att använda en så kallad intervjuguide har vi låtit intervjupersonerna styra samtalet. Innan vi utformande en intervjuguide läste vi in oss på vårt ämnesområde, gjorde oss förtrogna med litteraturen och hade ett klart och tydligt syfte. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervjuguide som har innehållit en översikt över de ämnen vi velat beröra och förslag till frågor. Vi har valt en halvstrukturerad intervjuguide för att kunna hålla fast vid en röd tråd genom intervjun och föra ett samtal som svarar till vårt syfte. Samtidigt som vi har velat vara öppna för intervjupersonens svar och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Intervjuguiden (Bilaga 2) har utformats utifrån vårt syfte och vår frågeställning och har prövats på en testgrupp innan första intervjun. Detta ledde till att frågor i studieguiden justerades och förbättrades. Intervjuerna har genomförts på intervjudeltagarnas arbetsplatser. Vi har valt att använda bandspelare för ljudupptagning vid intervjuerna. Fördelarna är att vi kunnat lyssna igenom intervjuerna och skriva ned vad som sagts ordagrant, samt i större mån fått möjlighet att lyssna in tonfall och ordval (Trost 2010, s ). Vi har använt bandspelare för att inte behöva koncentrera oss på att föra anteckningar utan istället kunna lyssna aktivt på intervjupersonens svar och ställa följdfrågor. Samtliga deltagare har gett sitt samtycke till ljudupptagning. 3.4 URVAL OCH RESPONDENTER Vid en studie undersöker man en liten del av en verklighet, ett urval (Jacobsen 2007, s. 120). Vid urval av kommun valdes en större svensk kommun i södra Sverige. Beteckningen större svensk kommun innebär enligt organisationen Sveriges Kommuner och Landsting en kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent (SKL 2010). En större kommun har ofta en bredare utformad familjehemsvård och mer resurser att arbeta för att upprätthålla en kontakt mellan ett barn och dess biologiska föräldrar. Därför har valet gjorts att genomföra studien i en större kommun. Vid urval av intervjupersoner kontaktade vi samordnare vid respektive lokalkontor som sedan hjälpt oss att få kontakt med de handläggare som varit av intresse för intervjun. Eftersom kvalitativ forskning är en tidskrävande metod med en stor mängd information, är det inte 16

17 möjligt att intervjua många personer utan man måste avgränsa antalet deltagare (a.a., s.120). Vi har valt att undersöka hur socialarbetare inom kommunens familjehemsvård arbetar för att följa målformuleringen i SoL 6:1. Då studien fokuserar på den svenska familjehemsvården har vi valt att inte göra några jämförelser med andra länder utan istället se till likheter och skillnader inom en viss kommun. För att få en helhetsbild över familjehemsvården valde vi att använda både socialsekreterare och familjehemsekreterare i arbetet eftersom de arbetar tillsammans i ärenden kring familjehemplacerade barn. Deltagande i intervjuerna är anställda socionomer inom familjehemsvården från den undersökta kommunen. För att ta hänsyn till konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2010) är alla deltagare avidentifierade och namnen är fingerade. Även kommunen som intervjudeltagarna arbetar i är avidentifierad. Intervjuerna har genomförts med tre socialsekreterare och med fem familjehemssekreterare. Vid två intervjutillfällen har två familjehemsekreterare medverkat och därmed har vi genomfört totalt sex intervjuer. Alla deltagare arbetar med familjehemsplaceringar i kommunen och är fördelade på fyra lokalkontor. Socialsekreterarna har fått namnen Astrid, Annika och Cecilia. Familjehemssekreterarna har fått namnen Björn, Bertil, Birgitta, Doris och Dan. Bertil och Birgitta respektive Doris och Dan intervjuades gemensamt RELIABILITET OCH VALIDITET Reliabilitet handlar om kvalitén i de intervjuer vi utfört (Hjerm & Lindgren 2010, s.31). Grundtanken med reliabilitet är att den mätning som gjorts ska vara stabil, tillförlitlig och inte kunna påverkas av slumpfaktorer. Det innebär att alla intervjupersoner ska få samma fråga ställd på samma sätt i en likadan situation. Vid reliabilitet brukar man tala om punkterna kongruens, precision, objektivitet och konstans som berör just vikten av ett statiskt förhållande i intervjuprocessen. Reliabilitet bygger på att man mäter ett värde, något som inte kan göras på samma sätt vid en kvalitativ studie när det handlar om att förstå människors upplevelser och erfarenheter. Validitet däremot handlar om att huruvida vi mätt det vi avsett att mäta, alltså giltigheten och relevansen i de ställda frågorna (Kvale & Brinkmann 2009, s ). Validitet brukar delas upp i intern och extern validitet. Intern validitet handlar om att ställa rätt frågor till rätt grupp av människor (Trost 2010, s. 133) och huruvida man har beskrivit en företeelse på ett korrekt sätt. Extern validitet däremot handlar om i vilken 17

18 utsträckning fynden i en studie kan generaliseras från en mindre enhet till en större population (Jacobsen 2007, s. 166). Begreppen reliabilitet och validitet används framförallt inom kvantitativ forskningsmetod. Enligt Hjerm & Lindgren (2010, s. 133) och Trost (2010, s. 133), kan dessa mätinstrument inte översättas rakt av till kvalitativ metod. Kvalitativ metod bygger inte på upprepade mätningar av samma fenomen och därför kan inte reliabilitetskravet tillgodoses. Om man mäter det man ska mäta, validitetskravet, går heller inte att tillämpa eftersom den kvalitativa forskningen inte bygger på standardiserade mätinstrument. Syftet med kvalitativ metod är att studera processer och erfarenheter i människors sammanhang och inte att mäta tillförlitligheten (Hjerm & Lindgren 2010, s ). Därför kan inte reliabilitet och validitet appliceras på samma sätt som vid kvantitativa studier utan det gäller för intervjuaren att istället vara uppmärksam och lyhörd på intervjupersonen. Reliabilitet grundar sig i den kvantitativa metoden och är därför svår att omsätta i den kvalitativa intervjun. Datainsamlingen ska ske på ett trovärdigt sätt men den går inte att mäta i reliabilitet. Trovärdighet i kvalitativ metod innebär istället att data är insamlad på ett seriöst och relevant sätt i förhållande till syftet med studien och att en etisk reflektion följer datainsamlingen (Trost 2010, s. 133). Uppsatsen har inte kunnat göra en studie som följer reliabilitetskravet eftersom de genomförda intervjuerna varit kvalitativa. Även om andra skulle genomföra samma intervjuer med samma frågor skulle ändå olika resultat kunna uppnås eftersom kvalitativ forskning skapas i en kontext och människor tolkar och analyserar data olika. Därmed går inte reliabiliteten att mäta. På samma sätt kan uppsatsen inte mätas i extern validitet eftersom materialet bygger på ett litet antal individers upplevelse av ett fenomen. Däremot har uppsatsen strävat mot att hålla en god intern validitet eftersom frågorna valts utifrån syfte och problemformulering samt arbetat för att intervjudeltagares upplevelser återberättas på ett riktigt sätt. 3.6 GENERALISERBARHET Frågan om generaliserbarhet handlar om huruvida studiens resultat kan överföras till andra liknande situationer eller om resultaten endast har betydelse i detta specifikt undersökta sammanhang (Kvale 2009, s. 280). I uppsatsen har en begränsad del av socialtjänstens 18

19 anställda inom familjehemsvården intervjuats. Detta urval har bestått av åtta personer och resultatet från intervjuerna bygger på individernas egna personliga berättelser, upplevelser och erfarenheter från den kommun de arbetar i. Därför går inte resultatet att generaliseras till andra kommuner. Å andra sidan menar uppsatsen att de slutsatser som dragits kan användas för att se över och förbättra familjehemsvården i andra kommuner i Sverige. 3.7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN Vid genomförande av uppsatser är det viktigt att göra etiska överväganden. I uppsatsarbetet har hänsyn tagits till Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska grundprinciper; Informationskrav, Samtyckeskrav, Konfidentialitetskrav och Nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2010) genom att undersökningsdeltagarna informerats via det informationsbrev som skickats ut (bilaga 1) och muntligen vid intervjutillfället. - Informationskravet innebär att intervjudeltagarna informerats om syftet med studien. All information som skulle kunna komma att påverka försökspersonens ställningstagande har presenterats och vi har försökt säkerställa att deltagarna förstått vilka konsekvenser eller risker det innebär att delta. - Samtyckeskravet innebär att vi har låtit undersökningsdeltagarna själva bestämma om de vill delta eller inte. Forskning får endast ske om undersökningsdeltagaren gett sitt samtycke till medverkan, något som även uttrycks i lagen om etikprövning (2003:460). Samtycket ska vara frivilligt och deltagarna har rätt att när som helst avbryta sin medverkan utan att detta medför några negativa följder eller att de utsätts för påtryckningar. Vi har tagit hänsyn till samtyckeskravet vid användningen av bandspelare då vi fått undersökningsdeltagarnas samtycke att använda ljudupptagning. - Konfidentialitetskravet har vi tagit hänsyn till genom att deltagarna behandlats konfidentiellt. Det innebär att deltagarnas personuppgifter avidentifieras och att uppgifterna förvarats så att inte obehöriga kan komma åt dem. Vi har även valt att inte skriva ut namnet på den kommun vi gjort studien i för att undvika att deltagarnas identitet röjs. - Nyttjandekravet innebär att de uppgifter vi samlar in endast får användas för vårt specifika forskningsändamål och inte användas av andra. 19

20 Vid en etisk övervägning bör man behandla känsligheten i intervjufrågorna, hur privata frågorna är och om intervjupersonerna kan identifieras utifrån materialet. Vad gäller möjligheten att identifiera en person utifrån vad den har gjort eller sagt blir mer problematiskt vid kvalitativa ansatser än kvantitativa då man arbetar med ett mindre urval. Därför har uppgifterna anonymiserat genom att exempelvis information som namn och arbetsplats tagits bort. Konfidentialitet har använts som ett sätt att skydda personers identitet, med det menas att respondenterna fått löftet om att det inte kommer finnas möjlighet för obehöriga att identifiera någon av deltagarna i undersökningen (Jacobsen 2007, s. 25) VAL AV ANALYSMETOD Vid kvalitativ analys används ofta begreppet den hermeneutiska cirkeln och med det menas att tolkning av materialet växer fram växelvis mellan det man redan vet, tidigare forskning, och med de nya erfarenheter man gör genom intervjuer (Hjerm & Lindgren 2010, s. 88). Detta är ett gemensamt drag som återfinns i de flesta analysmetoder. Vi har använt oss av meningskoncentrering och meningskategorisering som verktyg för att dela in data i teman och kategorier som sedan tolkas (Kvale & Brinkmann 2009, s ). I meningskoncentrering koncentreras respondenternas uttalanden till kortare meningar. Meningskategorisering innebär att intervjutalanden reduceras till några få kategorier. Efter genomförda intervjuer lyssnade vi igenom materialet och koncentrerade meningen i långa uttalanden i kategorier för att få struktur och överblick över resultatet (a.a., s ). Intervjupersonernas uttalanden som omfattas av citattecken är däremot i sin helhet för att få ökad validitet. Efter att materialet komprimerats till hanterbara kategorier drog vi slutsatser genom att jämföra likheter och skillnader mellan intervjuerna. Resultaten sattes därefter i relation till tidigare forskning om familjehemsvård och anknytningsteori och tolkades därmed som delar av en helhet. I följande kapitel presenteras intervjumaterialet. 20

21 4. TEORETISKT PERSPEKTIV 4.1 ANKNYTNINGSTEORI Anknytningsteorin är en teori för att förklara föräldra- barn relationen (Barth m.fl. 2005, s ). Teorin om anknytning har utvecklats ur psykoanalysens objektrelationstradition (Bowlby 1994, s.150) och har haft stor betydelse för den svenska sociala barnavården. John Bowlby utvecklade teorin från talet och framåt men enligt Mattson har även Mary Ainsworth forskning varit en viktig föregångare till det som idag kallas anknytningsteori. Anknytningsteorin anser att det ligger i människans grundläggande natur att knyta känslomässiga band till speciella personer i ens närmaste nätverk (Mattson 2006, s.111). Det är av stor vikt för barnets utveckling att det har en eller några få vuxna att knyta an till under de första åren av livet. Om barnet inte upplever att det får skydd och närhet av en anknytningsperson, kan det bli otryggt, rädd och utveckla överlevnadsbeteende som håller tillbaka identitetsutvecklingen (Mattson 2006, s. 111). Huruvida anknytningen till nära vuxna utvecklas, är avgörande för om barnet utvecklar en trygg personlighet i vuxenlivet eller inte. Om en individ haft en lycklig och trygg barndom verkar det inte som det finns några hinder för att kunna utvecklas känslomässigt och kognitivt (Bowlby 1994, s. 167). Grunden i anknytning är att barnet ska vara skyddat mot faror som hotar barnets överlevnad och förutsättningen för att en anknytning ska utvecklas är att ägna barnet tid och omsorg (Broberg m.fl. 2006, s. 167). Bowlby lyfter fram tre huvudtyper av anknytning. 1. Vid trygg anknytning litar barnet på att sina anknytningspersoner finns närvarande samt tröstar och skyddar om svåra situationer skulle uppstå. Med denna vetskap vågar barnet undersöka verkligheten. Trygg anknytning utvecklas då föräldern är lyhörd för barnets signaler och ger närhet, kärlek och tröst. 2. Otrygg undvikande anknytning utvecklas då barnet inte tror att det får hjälp och kärlek när det söker tröst utan tvärtom förväntar sig att bli frånstött. Denna anknytning utvecklas då föräldern kontinuerligt avvisat barnet och inte gett det skydd och tröst. När barnet blir bortstött börjar det sträva mot att leva sitt liv självständigt utan kärlek från andra. 3. Vid otrygg ambivalent anknytning är barnet osäkert på om föräldern finns närvarande och ger skydd när svåra situationer uppstår. Denna osäkerhet gör att barnet blir rädd 21

22 för att utforska verkligheten, blir ofta efterhängset och lätt utvecklar separationsångest. Otrygg ambivalent anknytning utvecklas av att föräldern ibland är närvarande/ lyhörd och ibland inte, det utvecklas av upprepade separationer och att föräldern hotar om att överge barnet. (Bowlby 1994, s. 155) Ett barn kan enligt Bowlby utveckla anknytningsrelationer till 1-5 personer. Däremot innebär inte detta att alla anknytningspersoner är lika viktiga för barnet eller att personerna är utbytbara. Utvecklandet av en anknytning avgörs av huruvida en regelbunden fysisk kontakt mellan barnet och föräldern existerar eller inte. Däremot är det inte säkert att ett barn har det bra hos sin förälder trots att en anknytning har utvecklats (Broberg m.fl. 2006, s. 167). Barn som vid ett års ålder har en trygg anknytning till sin anknytningsperson upplevs som samarbetsvilliga, trygga och omtyckta. Barn som vid samma ålder har en otrygg och undvikande anknytning upplevs snarare som känslomässigt isolerade, otrygga, antisociala och ibland även fientliga. De barn som visar en otrygg ambivalent anknytning upplevs som spända, impulsiva eller som hjälplösa och passiva, samt onormalt angelägna om uppmärksamhet. När barnet utvecklas och blir större, blir anknytningsmönstret allt mer en del av individens personlighet. Det betyder att en individ lätt överför anknytningsmönstret till nya relationer. Huruvida anknytningen till ens anknytningspersoner utvecklas, är avgörande för hur barnet utvecklar en trygg personlighet i vuxenlivet eller inte (Bowlby 1988, s. 158). Om en individ haft en barndom där den utvecklat trygga anknytningsrelationer, verkar det inte som det finns några hinder för att personen ska kunna utvecklas känslomässigt och kognitivt (a.a., 167). 5. FORSKNINGSÖVERSIKT 5.1 STUDIER OM FOSTERBARNS KONTAKT MED SINA BIOLOGISKA FÖRÄLDRAR Det finns forskare som studerat hur familjehemplacerade barns kontakt med de biologiska föräldrarna ser ut och hur den kontakten påverkar barnen, se exempelvis Andersson (1995) och Höjer (2001). Ingrid Höjers forskning (2001) består av intervjuer med 17 familjehemsföräldrar och en enkätundersökning med 366 deltagande familjehem. Enkäten 22

23 innehöll 112 frågor och berörde bland annat ämnet om det placerade barnets kontakt med sina biologiska föräldrar. I enkäten ställs frågan hur ofta fosterbarnet träffar sin mamma respektive pappa. Det visade sig att när man skalat bort det antal föräldrar som är avlidna eller okända så är det 10 % som aldrig träffar sin mamma och 32 % som aldrig träffar sin pappa. Endast 5,5 % träffade sin mamma en gång i veckan eller mer och 1,4 % träffade sin pappa en gång i veckan eller mer. Den största gruppen barn angav att de träffade föräldrarna några gånger per år. De som träffade sina mammor några gånger per år var 32,5 % och de som träffade sina pappor några gånger per år var 24,9 %. Höjer anser att det är anmärkningsvärt att så många av fosterbarnen inte hade någon kontakt med sina biologiska föräldrar. En anledning till detta kan vara att några av de biologiska föräldrarna var avlidna. Bortsett från denna faktor var det ändå 10 % av de placerade barnen som aldrig träffade sin mamma och 32 % som aldrig träffade sin pappa. Höjer menar att detta är en betydande hög siffra vilken bör uppmärksammas. Helt klart är att socialtjänstens intentioner att främja en kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar inte uppfylls. Höjer refererar i sin avhandling till forskare från Norge (Havik 1996) och från Danmark (bl.a. Christoffersen, 1988 & Nielsen) som visar samma resultat, att många fosterbarn har sporadisk eller ingen kontakt med sina biologiska föräldrar. Höjers forskning visar även att kontakten till de biologiska föräldrarna förändras allteftersom placeringstiden. Av de barn som varit placerade upp till fem år träffar 53 % sin mamma minst en gång i månaden medan barn som varit placerade under en längre tid, barn som varit placerade mellan sex och nio år, hade 39 % motsvarande kontakt. Av barn som varit familjehemplacerade i år hade 17 % kontakt med sin mamma en gång i månaden eller mer medan inget av de barn som varit placerade i mer än 16 år hade kontakt med sin mamma mer än några få gånger per år. Liksom Höjer, visar Haviks studie från 1996 liknande resultat. Då Höjer frågade familjehemsföräldrar om deras upplevelse och erfarenhet svarade flera att de har en positiv eller neutral relation till barnets biologiska föräldrar och att kontakten mellan barnet och dess biologiska föräldrar varken hade positiv eller negativ påverkan på familjehemmets liv. Av de tillfrågade familjehemsföräldrarna var de flesta medvetna om att det är viktigt för barnet att ha kontakt med sina biologiska föräldrar och att det ligger i familjehemmets ansvar att främja en kontakt (Höjer 2001, s ). Gunvor Andersson är fil.dr. i psykologi och professor i socialt arbete. Hon undervisar och forskar inom ämnesområdet socialt arbete med barn och familjer vid Socialhögskolan i Lund. Andersson har gjort longitudinella studier på 26 barn som i början av talet placerades i familjehem. I boken Barn i Samhällsvård (1995) redovisar hon sina forskningsresultat. 23

24 Andersson har intervjuat barn, föräldrar och familjehemsföräldrar och det är deras livserfarenhet och upplevelse som utgör grunden för forskningen. I studien bodde tre barn stadigvarande hemma hos sina föräldrar efter att i 2-3 år bott i familjhem. Andersson fann att skälet till att barnen kunde flytta hem igen var att en god relation mellan förälder och barn bevarats under placeringstiden samt att det funnits ett positivt förhållande mellan modern och fostermamman. Resultaten visade att då fostermammorna var inställda på att ha en nära kontakt till barnets föräldrar och strävade mot att bevara den relationen, kunde barnen allteftersom flytta hem igen. Andersson är noga med att poängtera att det inte bara räcker med att en god relation upprätthålls utan att det är viktigt att de biologiska föräldrarna får nödvändigt stöd för att upprätthålla en kontakt med sina barn. Detta stöd behöver de få både från socialsekreterare och av familjehemsföräldrar. En tredjedel av de barn Andersson intervjuat flyttade hem igenom efter att ha varit familjehemplacerade. Relationen och samarbetet mellan föräldrar och familjehemsföräldrar fick en avgörande betydelse för hur lyckosam återföreningen blev. Bristen på samarbete och kontakt mellan biologiska föräldrar och familjehemsföräldrarna samt bristen på stöd från socialsekreterare ansågs vara bidragande faktorer till att barn inte fick en lyckosam återförening med den biologiska familjen (Andersson 1995, s ). 5.2 VIKTEN AV NÄRA RELATIONER Relationer är en del av barns grundläggande behov och kontinuitet i relationer är en viktig förutsättning för att barn ska utvecklas på ett gynnsamt sätt, vilket även framhålls i anknytningsteorin (Andersson 1995, s. 37). Begreppen varaktighet och identitet kan sägas innefatta det som är särskilt viktigt för ett barn. Varaktighet står för trygghet, familjeliv, vardag och stabilitet i kärlek. Identitet står för att ha kontakt med sin ursprungsfamilj och bevara viktiga relationer, att få utrymme till att vara den person man är och möjlighet att kunna sammansmälta ens förflutna med nuet (a.a., s. 37). Det är viktigt för utvecklandet av ett barns identitet att ha en nära relation till en förälder eller föräldragestalt (a.a., s. 188). Bowlbys grundantagande var att spädbarn och mycket små barn måste få uppleva värme, närhet, kontinuerliga relationer med sin mor (eller permanent modersersättare) där båda upplever tillfredsställelse och glädje för att kunna utvecklas på ett sunt sätt (Nordin, 2003, s. 18). Nordin menar vidare att barnet har ett biologiskt behov av att utveckla en trygg anknytning till en eller flera föräldragestalter för att kunna skapa en god självbild och utvecklas socioemotionellt. En tidig anknytning till föräldrarna är ett skydd för prövningar 24

25 senare i livet och en trygg anknytning utgör en skyddsfaktor, vilket i sin tur kan motverka riskfaktorer. Anknytning till en nära vuxen är viktigt för barnets utveckling och har betydelse för barnets senare relationer (Andersson 2008, s. 75). Positiva familjerelationer anses vara nyckeln till en lyckad utveckling mot vuxenlivet. En trygg bas utvecklas då barnet upplever att det har lyhörda, tillgängliga och tillförlitliga anknytningspersoner i dess närhet. När dessa personer ger praktiskt och emotionellt hjälp och stöd, minskas oron hos barnet. En trygg anknytning gör barnet mer kompetent och självsäkert i att ta sig an nya utmaningar i lärandet, i arbetet och i relationer (Beek & Schofield 2009, ). René Spitz drev forskning på talet och han uppmärksammade mor barn relationen genom att undersöka barn som vårdades på barnhem utan att de hade någon stabil skötare (Cederström 1990, s. 19). Hans studie visade att spädbarn som inte upplevde stabilitet och kontinuitet från en särskild person kunde skadas så illa att det dog i brist på emotionell kontakt. Spitz forskning har haft stor inverkan på avvecklandet av barninstitutionsvården i Sverige. Idag är de flesta barnhem nerlagda och istället försöker man i största mån placera barn, inte minst spädbarn, i familjehem (a.a., s. 19). 5.3 HUR PÅVERKAS BARN AV EN SEPARATION FRÅN DE BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA? Psykoanalytisk teori med riktning mot jag- psykologi anser att den känslomässiga relationsutvecklingen till andra människor är starkt sammankopplad med utvecklandet av jaget (Andersson 1995, s. 16). Barnets behov av att knyta an och samspela med andra människor är lika viktigt som andra behov. Barnet har ett grundläggande behov av att relatera till andra redan från födseln och relationer till andra människor utvecklas till dem som svarar på barnets signaler. Genom att barnet får omvårdnad, kärlek och sina behov tillfredställda i samspelet med sina föräldragestalter, mognar och utvecklas en relation mellan barnet och föräldrarna (a.a. s. 16). Ett barn uppnår inte så kallad objektkonstans förrän de är 3-4 år gamla. Med det menas att de inte kan behålla relationen eller anknytningen till närstående under en längre tid av frånvaro utan är beroende av föräldrarnas närvaro. Det innebär att under de första åren är barnet extra 25

26 sårbart för separationer från sina föräldrar och för att placeras i familjehem. Andersson (1995) menar att det finns en gemensam uppfattning om att mellan 6 månader och 3-4 år är den mest sårbara åldern för separation. Vid denna tid har barnet skapat en anknytning och utvecklat objektrelationer till sina föräldrar, vilket har varit med och format barnets jaguppfattning och identitetsskapande. Samtidigt har barnet inte blivit tillräckligt stabilt och integrerat för att klara en separation. Andersson refererar till en forskning gjord av Thorpe från 1980, som fann att fosterbarn som var fem år eller äldre vid omhändertagandet var väsentligt mindre störda än barn som placerats när de var under fem år (Andersson 1995, s ). Barn är från födseln upp till fyra års ålder särskilt sårbara för försummelse och omsorgsvikt eftersom det är i dessa år barnet är som mest formbart och har en inskränkt förmåga att uttrycka sig. En familjehemsplacering i denna ålder, vilket medför en separation från föräldern, utgör därmed en särskild stor risk för barnet. Även Bowlby menade att barnet fram tills att det är tre år har ett starkt behov av anknytning och att det är först efter den åldern som barnet lättare kan hantera förälderns frånvaro (Andersson 2008, s. 64). Andersson refererar också till Rudolph Schaffer som menar att det är många faktorer som avgör huruvida barn tar skada av att skiljas från sina biologiska föräldrar. Dessa faktorer kan vara barnets ålder, placeringens längd och omständigheterna kring placeringen, barnets relation till föräldrar och familjehemsföräldrar, samt den omsorg barnet upplevt under separationen (Andersson 1995, s. 184). Hur barnet blir bemött i situationen kring en separation, är avgörande för om separationen upplevs som traumatisk eller inte av barnet och det är viktigt att barnets behov blir väl bemött under tiden som barnet är separerat från sina föräldrar. Detta betyder att barnet innan placeringen behöver förberedas på ett ordenligt sätt och att barnet vid familjehemsplaceringen har någon vuxen att knyta an till och som ständigt finns närvarande. Upprepade separationer är skadliga för barn och en erfarenhet av upprepade separationer i tidig ålder anses av Cederström (1990) vara en av de största orsakerna till missanpassning senare i livet (s. 28). Barnets sårbarhet vid en separation och familjehemsplacering kan mildras av att en biologisk förälder eller en annan viktig person i barnets nätverk är närvarande i barnets liv och att de nya familjehemsföräldrarna aktivt arbetar för att skapa en relation till barnet och vara lyhörda för barnets signaler och dess behov att tröst. Om barnet får en stimulerande miljö, en riklig tillgång på leksaker och lekaktiviteter, bidrar det också till att minska barnets olycklighet under separationen (Andersson, 2008, s. 64). 26

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

BARNET I FOKUS. när de familjehemsplacerade barnen skall träffa sina biologiska föräldrar

BARNET I FOKUS. när de familjehemsplacerade barnen skall träffa sina biologiska föräldrar GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för Socialt arbete Familjeterapeuterna Korsvägen AB Fortbildning för familjehemssekreterare Med fokus på handledning av familjehem HT 2006 BARNET I FOKUS när de familjehemsplacerade

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Att leva i två världar

Att leva i två världar Akademin för hälsa och arbetsliv Avdelningen för socialt arbete och psykologi Examensarbete, Grundnivå, (kandidatexamen) 15 hp Socialt arbete Socionomprogrammet 2014 Att leva i två världar En studie om

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Peter Wanhainen Box 22554 104 22 Stockholm 2. Södermalms stadsdelsnämnd

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 juni 2015 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Tommy Lindell Advokatbyrån Allemans i Malmö AB Rörsjögatan 26 B 211 37

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT STÖD TILL

KUNSKAPSÖVERSIKT STÖD TILL 2012-01-01 FOU- NORDVÄST KUNSKAPSÖVERSIKT STÖD TILL FÖRÄLDRAR VARS BARN HAR BLIVIT PLACERADE I SAMHÄLLSVÅRD Hanna Nylander FoU-Nordväst 2012 Innehåll 1.0 Syfte:... 2 2.0 Frågeställningar:... 2 3.0 Inledning/Problembeskrivning:...

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Att bo som barn i en annan familj Att ha sina barn boende i en annan familj Hur känns det?

Att bo som barn i en annan familj Att ha sina barn boende i en annan familj Hur känns det? Att bo som barn i en annan familj Att ha sina barn boende i en annan familj Hur känns det? Margareta Arneke & Ann-Margret Nilsson Meddelandeserien 2009:2 Förord Region Halland beslöt att i samarbete med

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden Dnr SN11/72 Riktlinjer för placeringar av barn och unga Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/72 2/13 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av familjehem... 3 Syfte... 3 Barnperspektivet och

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Oskar Söderberg Advokatfirman Per Nyberg AB Rådhusesplanaden 7 A 903 28

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Översyn av riktlinjer för barn och ungdomar i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB)

Översyn av riktlinjer för barn och ungdomar i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-08-27 SN-2013/3437.719 1 (2) HANDLÄGGARE gunnel.hartvig-egebark@huddinge.se Socialnämnden Översyn av riktlinjer för barn

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för 2012-05-077 Dnr 6.1-24822/2012 1(9) Regler och tillstånd Monica Jacobson monica.jacobson@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

En modell för avslutandet av familjehemsvården

En modell för avslutandet av familjehemsvården En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna

Läs mer