Tryggare kan ingen vara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tryggare kan ingen vara"

Transkript

1 Tryggare kan ingen vara En studie om socialtjänstens arbete för att främja en kontakt mellan familjehemplacerade barn och deras biologiska föräldrar utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv Elin Franzén och Stina Svensson Examensarbete, 15 hp, Jönköping, januari 2011 Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, ABS Box 1026, SE JÖNKÖPING

2 TACK! Vi vill tacka de personer som vi har intervjuat i vår uppsats. Tack för att ni har delat med er av tid, kunskap och erfarenheter. Tack till Socialtjänsten som förmedlat kontakten med våra intervjupersoner. Och ett tack till vår handledare Sven Jarhag för stöd under arbetets gång. Stina och Elin Januari

3 SAMMANFATTNING Titel: Tryggare kan ingen vara En studie om socialtjänstens ansvar för att främja en kontakt mellan familjehemplacerade barn och deras biologiska föräldrar utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv Författare: Elin Franzén och Stina Svensson Handledare: Sven Jarhag Nyckelord: Anknytning, familjehem, föräldrakontakt, socialtjänsten. I Socialtjänstlagen 6:1 regleras socialtjänstens ansvar att ge barn som placeras i familjehem en god vård och att verka för att upprätthålla en kontakt till barnets biologiska föräldrar. Detta lagrum ligger till grund för vår uppsats vars syfte är att undersöka på vilka sätt socialtjänsten i en större svensk kommun arbetar för att främja en kontakt mellan familjehemplacerade barn och deras biologiska föräldrar. Det finns flera forskare som hävdar att fosterbarns kontakt med de biologiska föräldrarna är viktig för barnets utveckling av identitet samt barnets emotionella och kognitiva utveckling, se bl.a. Bowlby (1994), Cederström (1990), Andersson (1995) och Nordin (2003). Vårt resultat visar att socialtjänsten i kommunen arbetar med familjehemplaceringar på flera sätt. Till exempel erbjuds familjehemmet utbildning, handledning, stöd och de har en egen representant i form av familjehemssekreterare. Det placerade barnet representeras av en socialsekreterare vars främsta uppgift är att se till barnet och lyssna in dess behov. Socialsekreterarens uppgift är även att ha en kontakt med barnets biologiska föräldrar. Liksom forskare som bl.a. Andersson (1995) och Nordin (2003) påpekar, har samtliga intervjupersoner svarat att de anser att kontakten mellan ett familjehemplacerat barn och dess biologiska föräldrar är viktig. Andersson (1995 s. 192) menar att socialtjänstens främsta uppgift är att se till att barn, som är placerade utanför det egna hemmet, får behålla goda relationer med föräldrar, syskon och andra anhöriga. Socialtjänsten i kommunen menar att de arbetar på flera sätt för att upprätthålla en kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar. Samtidigt upplever vi att de biologiska föräldrarna kommer i kläm mellan olika insatser. En av våra slutsatser är att socialtjänsten behöver utveckla sin verksamhet och ge föräldrarna mer stöd. Först då kan de hävda att de aktivt arbetar för att främja en kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar. 3

4 ABSTRACT Title: No one could be safer A study on the responsibility of the Swedish social services to promote contact between foster children and their biological parents from a attachment perspective. Author: Elin Franzén and Stina Svensson Supervisor: Sven Jarhag Key words: Attachment, foster home, parental contact, social services In chapter six, paragraph 1 of the Swedish social services act, the responsibility of the social services to give children placed in foster homes good care and to maintain contact with their biological parents, is stated. This particular paragraph is the basis for our paper whose purpose is to study in what way the social services in a Swedish commune of larger size aims to promote contact between these children and their biological parents. Several scientists argue that contact between fosterchildren and their biological parents is essential for the development of identity as well as emotional and cognitive development. [(Bowblby (1994), Cederström (1990), Andersson (1995), Nordin (2003)]. Our study shows that the social services in the particular commune are working with foster home placement in several ways. The foster homes are being offered training, supervision and support and they are assigned a personal contact within the social services. The child is also represented by a social worker whose main objective is to look to the needs of the child. The task of the social worker is also to maintain contact with the parents. The arguments of scientists as Andersson (1995) and Nordin (2003), that contact between children and their biological parents are essential is also confirmed by the answers from all persons interviewed in our research. Andersson (1995, page 192) argues that the main objective for the social services is to guard that children being placed outside their parental home, will be able to maintain good relations with their parents, siblings and other relatives. The social services in the commune states that they work in several ways to maintain contact between the child and its biological parents. Our experience is however that the biological parents fall between different efforts. One of our conclusions is that the social services needs to improve its activities in this area and give 4

5 more support to the parents. Only then can the social services claim that they are active in promoting contact between the child and its biological parents. 5

6 1. INLEDNING SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING BEGREPP 9 2. BAKGRUND LAGSTIFTNING HISTORISK UTVECKLING AV DEN SVENSKA FOSTERHEMSVÅRDEN SVENSK FOSTERHEMSVÅRD IDAG BARNS BEHOV OCH BARNS BÄSTA TEORETISKT PERSPEKTIV ANKNYTNINGSTEORI FORSKNINGSÖVERSIKT STUDIER OM FOSTERBARNS KONTAKT MED SINA BIOLOGISKA FÖRÄLDRAR VIKTEN AV NÄRA RELATIONER HUR PÅVERKAS BARN AV EN SEPARATION FRÅN DE BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA? RELATIONEN TILL DE BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA FAMILJEHEMPLACERINGAR, SAMARBETE OCH KONTAKT SOCIALTJÄNSTENS UPPDRAG FÖR ATT FRÄMJA EN KONTAKT METOD METODVAL FÖRFÖRSTÅELSE GENOMFÖRANDE AV DATAINSAMLING LITTERATURSÖKNING INTERVJUERNA URVAL OCH RESPONDENTER RELIABILITET OCH VALIDITET GENERALISERBARHET ETISKA ÖVERVÄGANDEN VAL AV ANALYSMETOD 20 6

7 6. RESULTAT FAMILJEHEMSPLACERINGAR ORSAKER TILL ATT ETT BARN PLACERAS I FAMILJEHEM PLANERING AV UMGÄNGE BARNETS RELATION TILL DE BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA SOCIALTJÄNSTENS STÖD FÖR DE BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA FÖR FAMILJEHEMMET FÖR BARNET UPPLEVELSEN AV SOCIALTJÄNSTENS ARBETE ANALYS VIKTIGA FAKTORER I FAMILJEHEMSVÅRDEN SOCIALTJÄNSTENS STÖD TILL KONTAKT OCH UMGÄNGE SOCIALTJÄNSTENS STÖD TILL DE BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA EN SKILLNAD MELLAN TEORI OCH PRAKTIK SOCIALTJÄNSTENS STÖD FÖR FAMILJEHEMMET EN KONTRADIKTION ÅTERFÖRENING ELLER VÅRDNADS- ÖVERFLYTTNING? HANDLÄGGNING OCH KONTINUITET SLUTDISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION REFERENSER LITTERATUR ELEKTRONISKA KÄLLOR ÖVRIGA KÄLLOR LAGRUM OCH RAPPORTER BILAGOR 66 7

8 1. INLEDNING Under 2009 var placering i familjehem den vanligaste formen av vårdplacering utanför hemmet för barn och ungdomar och enligt Socialstyrelsen var det barn och ungdomar som var placerade i familjehem den 1 november samma år (Socialstyrelsen 2010, s. 27). Därmed utgör familjehem ett viktigt område för det sociala arbetet. Anknytningsteori är en vedertagen del av utvecklingspsykologin och ett ämne som ligger nära det sociala arbetet. Anknytningsteorin har fått hög status i det sociala arbetet, både nationellt och internationellt (Barth, Crea, John, Thoburn och Quinton 2005, s ), och har haft stor betydelse för utvecklingen av den svenska barnavården (Mattson 2006, s. 110). Det är viktigt för ett barns identitetsutveckling att knyta an till en vuxen person i dess närhet (Andersson 1995, s. 16) och uppsatsen uppfattning är att detta tankesätt har utgjort en av grundstenarna i socialtjänstens arbete med barn och unga och vid utformandet av familjehemsverksamheten. Flera forskare hävdar att fosterbarns kontakt med de biologiska föräldrarna är viktig för barnets utveckling av identitet samt barnets emotionella och kognitiva utveckling, Cederström (1990), Bowlby (1994), Andersson (1995), Nordin (2003). Barns behov av anknytning är ett relativt nytt fenomen som utvecklades av John Bowlby på talet och vars teoretiska grund har sina rötter i objektrelationsteorin. Att teorin om anknytning är relativt ny visar sig i den svenska familjehemsvården som först de senaste åren har utvecklat tankar och principer kring fosterbarnets rätt att ha en kontakt med sina biologiska föräldrar. Samtidigt visar forskning att socialnämndens ansvar för att främja fosterbarns kontakt med föräldrarna inte uppfylls i önskvärd grad. Höjer (2001) har under åren undersökt fosterbarns kontakt med sina biologiska föräldrar. Resultaten visar att mer än 80 % träffar sin mamma mindre än en gång per månad och mer än 90 % träffar sin pappa mindre än en gång per månad. Höjer menar därmed att socialtjäntlagens intention att främja och arbeta för en kontakt med barnets anhöriga och hemmiljö inte tillgodoses på ett tillfredsställande sätt (s ) SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING Det finns flera forskare, exempelvis Andersson (1995), Höjer (2001), Nordin (2003) som belyser vikten av att familjehemplacerade barn har en kontakt med sina biologiska föräldrar för att de ska kunna utveckla en identitet och ett anknytningsbeteende. Familjehemsvården har 8

9 utvecklats från det primära målet att förvara barn till att i dag sträva för en god vård med barnet i fokus. Trots detta ser Höjer tendenser i sin forskning som pekar på att kontakten till föräldrarna inte fungerar i praktiken och att socialtjänsten därmed inte lyckas uppfylla principen om att främja kontakten (2001). Syftet med studien är att undersöka huruvida socialarbetare som arbetar med att placera barn i familjehem, upplever att socialtjänsten verkar för att bevara kontakten mellan fosterbarn och deras biologiska föräldrar. På vilka sätt främjar socialtjänsten en kontakt mellan fosterbarn och deras biologiska föräldrar? Uppsatsens syfte är att problematisera frågan ytterligare vilket framgår av resultatavsnittet. Nedan följer några viktiga definitioner för uppsatsen. 1.2 BEGREPP Biologiska föräldrar Barnets föräldrar med betoning på den biologiska anknytningen snarare än den psykologiska eller juridiska (Nordin 2003, s. 14). I denna uppsats används begreppet för att benämna fosterbarnets ursprungsfamilj. Psykologisk förälder - Med psykologisk förälder brukar man mena den förälder som barnet upplever och identifierar som sin förälder (Nordin 2003, s. 204). Genom dagligt samspel och upplevelser med barnet, byggs det psykologiska föräldraskapet upp. Den psykologiska föräldern kan vara både de biologiska föräldrarna och fosterföräldrarna. Det viktiga är att det är en vuxen som genuint bryr sig och därför kan denna roll aldrig fås av en person som är frånvarande och likgiltig, oavsett om relationen till barnet är juridisk eller biologisk (Andersson 1995, s. 30). Fosterhemsvård Barn och unga, 0-18 år, som vårdas utanför det egna hemmet i enlighet med socialtjänstlagen (SoL, lag 2001:453) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av Unga (LVU, lag 1990:52). Vården sker av samhället i familjehem eller på institution och föräldrarna har i de flesta fall kvar den juridiska vårdnaden (Andersson 2008, s. 16). 9

10 Familjehem Enligt 3 kap 2 i Socialtjänstförordningen (SoF, lag 2001:937) ska familjehem vara ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Familjehemsföräldrar Begreppet används i uppsatsen för att beskriva föräldraparet i familjehemmet. BBIC Barns behov i centrum, är en arbetsmodell för att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer i socialtjänstens insatser. 2. BAKGRUND 2.1 LAGSTIFTNING Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av Unga (LVU) styr socialnämndens placering av barn i familjehem. Socialtjänsten har en skyldighet och ett ansvar för att barn växer upp under goda och trygga förhållanden (SoL 5:1) samt att skydda barnet från olämplig eller farlig fostran, där det finns en risk att barnets hälsa eller utveckling skadas (LVU 2 ). Enligt Föräldrabalken 6:1 har barnet rätt till god omvårdnad, trygghet och en god fostran. I SoL 6:1 regleras socialtjänstens ansvar att ge barn som placeras i familjehem en god vård och verka för att upprätthålla en kontakt till barnets biologiska föräldrar. När barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, skall socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden (SoL 6:8). 2.2 HISTORISK UTVECKLING AV DEN SVENSKA FOSTERHEMSVÅRDEN Institutioner för att förvara föräldralösa barn har en lång historia i Sverige (Mattson 2006, s. 32). År 1624 infördes begreppet barnhus i hospitalordningen. Den nya lagen innebar att det skulle finnas ett barnhus i varje region för barn under 8 år som saknade vårdnadshavare. 10

11 Barnhus skapades för att hålla föräldralösa barn borta från tiggeri och från att driva runt på gatorna. Det dröjde dock fram till första hälften av talet innan denna lag fick någon större verkan i Sverige och då startades flera barnhus. Trots att dessa institutioner var menade som ett skydd för utsatta barn visade statistiken höga dödssiffror för små barn, dåliga förhållanden på institutionerna, höga ekonomiska kostnader och dålig social utveckling för de äldre barnen. Detta ledde till att många inrättningar lades ner. År 1785 uppmuntrades befolkningen i en kunglig kungörelse, att öppna sina hem och ta emot fosterbarn mot belöning och under talet började barnhus skapas igen. Målet var nu att utveckla barnhus med hemprägel och kontinuitet. Vid denna tid hade man fått nya kunskaper om hälsa, hygien och medicin och tankar om välgörenhet och rehabilitering var i ropet. I denna anda utvecklades barnhusen mot att bli mer familjära och hemmalika. I samma veva utvecklades fosterbarnssystemet som innebar att kommunerna på ett enkelt och billigt sätt anrättade vård för föräldralösa barn i andra människors hem. Dock ledde bristen på tillsyn i fosterhemmen till att många fosterbarn for illa och i slutet av talet tillsattes en kommitté för att utreda missförhållanden. Det som uppmärksammades var att många barn utnyttjades för arbete och att de mottagande familjerna samtidigt tog emot fosterbarnsersättning. Detta ledde till att man 1902 antog ett antal nya lagar i riksdagen gällande barns rättigheter och om samhällets ansvar för utsatta barn och ungdomar t.ex. Lagen om fosterbarnsvård (a.a. s. 33). Lagarna innefattade bland annat statens skyldighet att se till att barn fick en god uppfostran samt lagar gällande fosterbarnsvården. År 1918 kom Lagen om fattigvården (a.a., s. 34) som bland annat innebar att bortauktionering av barn förbjöds, att tillsynen över fosterhemmen skärptes och att placering av barn i fosterhem kunde ske både frivilligt och med tvång infördes Lagen om samhällets vård av barn och ungdom (a.a., s 35) som utvecklade barnavården ännu mer. Förebyggande insatser gavs stort utrymme och det skulle gå före vårdplaceringar utanför hemmet. Bedömning, råd, stöd, förmaning, varning och övervakning skulle förekomma innan barnet blev placerat i fosterhem, barnhem eller ungdomsvårdsskola. År 1980 kom lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, som tillkom för att reglera tvångsvården för barn och ungdomar. Enligt denna lag skulle tvångsomhändertagande enbart ske med intresse för barnets vårdbehov och inte längre med motiv för samhällsskydd. Sedan 2001 följer vi en ny socialtjänstlag (SoL 2001:453). Införandet av lagen innebar att barn nu fick partsstatus i mål och därmed också en chans att påverka sin situation (Mattson 2006, s ). 11

12 2.3 SVENSK FOSTERHEMSVÅRD IDAG Familjehemsplaceringar är idag den vanligaste formen för vård av barn utanför det egna hemmet och enligt Socialstyrelsen var barn och ungdomar placerade i familjehem den 1 november Under samma år var det vanligare bland flickor att vara placerade i familjehem, medan det för pojkarna var något vanligare att placeras i vård för hem eller boende, HVB, (Socialstyrelsen 2010, s.6). Detta kan jämföras med år 2000 då barn och unga vårdades i familjehem enligt SoL och LVU (Socialstyrelsen 2001, s. 56). Placering sker oftast i vanliga familjer som tagit på sig uppdraget att vara fosterfamilj men kommunen har det övergripande ansvaret. Att placera ett barn i fosterfamilj kan ske både frivilligt enligt socialtjänstlagen, SoL (2001:453) eller med tvång enligt LVU (1990:52). Placering av barn i fosterfamiljer med stöd av SoL ska ske i enlighet med grundlagens principer om frivillighet och självbestämmande och ska därmed ske i samförstånd med vårdnadshavare. Det finns däremot inga krav på att barn under 15 år måste ge sitt samtycke till placeringen (11 kapitlet 10 SoL, 36 LVU). Om barnet har fyllt 15 år, måste både denne och vårdnadshavaren ge sitt samtycke till placering enligt SoL. Om samtycke inte ges men socialnämnden anser att en placering är nödvändig, kan ett beslut tas om tvångsvård enligt LVU (Mattson 2004, s. 94). En tvångsplacering sker när det finns en risk för barnets hälsa och utveckling. Antingen på grund av missförhållanden i hemmet eller på grund av barnets eget beteende (Vinnerljung 1996b, s. 6). De vanligaste förekommande orsakerna till att barn placeras i familjehem är att det finns missbruksproblem i ursprungsfamiljen, de biologiska föräldrarna är olämpliga eller oförmögna att ta hand om sina barn eller är psykiskt sjuka. Det kan även bero på att barn har blivit övergivna, har utsatts för sexuellt övergrepp eller misshandel, eller att barnets eget beteende orsakar placeringen. Barn som blivit familjehemplacerade har i stor utsträckning mammor som är ensamstående och det är sällan som båda föräldrarna bott tillsammans vid tiden för placering. Cirka en tredjedel av alla fosterbarn räknas komma från familjer med missbruk (Vinnerljung 1996b, s. 38). 2.4 BARNS BEHOV OCH BARNS BÄSTA FN:s konvention om barns rättigheter ligger till grund för det så kallade barnperspektivet som under de senaste åren har inspirerat socialtjänstens arbete med barn och unga. Konventionen var grunden till att man gjorde ett tillägg i 1980 års socialtjänstlag med ett införande av barnsperspektivet i lagen (Mattson 2002, s ). Barnkonventionen poängterar barns 12

13 rättigheter; rätt till frihet, liv, utveckling samt vikten av att lyssna till barnet. Denna princip strävar mot att ha barnets bästa i fokus och att se barnet som en individ med behov, intressen och rättigheter. Att ha ett barnperspektiv i det sociala arbetet innebär för berörda socialarbetare att utveckla och förtydliga barnets perspektiv och syn på sin egen verklighet och tillvaro. Det innebär helt enkelt att försöka se och förstå världen med barnets ögon (Nordin 2003, s. 17). Ett barnperspektiv innebär att lyssna på barnet och se till dess individuella behov och tar sin utgångspunkt i 6 kap. 1 Föräldrabalken. Vid ett omhändertagande och placering i familjehem ska barnets bästa stå i fokus och vara tyngdpunkten i beslutet (Cederström 1990, s ). Barnets bästa är en princip som bör prägla socialtjänstens arbete. Det innebär att socialtjänsten bör tillgodose barnets behov av nära relationer, inte minst till sina biologiska föräldrar. För att förklara barnets behov av nära relationer tar uppsatsen sin utgångspunkt i anknytningsteorin som beskrivs vidare nedan. 3. METOD 3.1 METODVAL I uppsatsen har en kvalitativ metodansats använts. Kvalitativ metod används för att studera människors handlingsmönster och försöka förstå varför de handlar och resonerar på ett visst sätt (Trost 2010, s. 32) och den ger en stor mängd djup information från ett fåtal respondenter (Perlinski, Marek 2009, s. 31). Med hjälp av en kvalitativ metod försöker uppsatsen förstå och tolka innehållet i genomförda intervjuer (a.a. s.31). Valet har gjorts att inte använda en kvantitativ metod, eftersom det ger en mindre och ytlig mängd information om ett stort antal respondenter (a.a., s. 35) samt att kvantitativ metod i första hand ska användas om man är intresserad av att kunna ange frekvenser, siffror och procent enligt Trost (2010, s. 31). 13

14 3.2 FÖRFÖRSTÅELSE Uppsatsen författare har ingen tidigare kunskap eller erfarenhet om familjehem. Detta kan ha påverkat uppsatsen i både positiv och negativ bemärkelse. Okunskapen i ämnet har påverkat granskning och tolkning av litteraturen och intervjumaterialet och medfört att tidigare förförståelse inte har tolkats in i analysen. Det har även påverkat utformandet av intervjuguiden. För att kunna analysera och dra slutsatser av det insamlade materialet har författarna därför varit tvungna att först göra sig väl förtrogna i litteraturen och tidigare forskning kring uppsatsämnet. Genom kännedom om ämnet har sedan ny erfarenhet och kunskap kunnat mötas i intervjumaterialet, vilket i sin tur har lett vidare till ny förståelse. Detta kallas för den hermeneutiska cirkeln (Hjerm och Lindgren 2010, s. 88). 3.3 GENOMFÖRANDE AV DATAINSAMLING Datamaterial till uppsatsen har samlats in genom litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. I litteraturdelen har anknytningsteorin använts som teoretisk utgångspunkt för att förklara och förstå ett barns utveckling och behov av nära relationer. Från tidigare forskningsresultat har stöd till problemformuleringen funnits och genom intervjuer med socialarbetare från den undersökta kommunen har datamaterial samlats in för att kunna pröva uppsatsens hypotes LITTERATURSÖKNING Uppsatsarbetet har utgått från litteraturen för att se vad tidigare forskning redovisat som berör valt ämnesområde. Vid sökning av relevant litteratur användes sökmotorn LIBRIS samt Jönköpings högskolebiblioteks egen söktjänst JULIA. Sökord: Familjehem, anknytningsteori, Gunvor Andersson, kvalitativ metod, Kvalitativa intervjuer, Analys. Litteraturen i ämnesfördjupningen innefattar böcker, avhandlingar, vetenskapliga artiklar. Litteraturen har i huvudsak hämtats på Högskolan i Jönköpings bibliotek. Litteratur som framförallt behandlar fosterbarn och deras kontakt med sina föräldrar har prioriterats, eftersom det är området för uppsatsens problemformulering. Databasen SocIndex har utnyttjats för att söka internationella vetenskapliga artiklar med hjälp av sökorden: foster care, attachment, social work & parentchild relationship. Endast vetenskapligt publicerade artiklar har använts. Vidare har dokumentet Socionom Uppsats från Högskolebiblioteket varit till hjälp, samt 14

15 undervisningsmaterial från föreläsning med forskare/lärare Elisabet Cedersund (Jönköping, 2010). I Gunvor Anderssons artikel Föräldrakontakt och familjetillhörighet ur fosterbarns perspektiv (1998) har ur referenslistan hämtats Barn i Samhällsvård (1995) som är baserad på de studier Andersson gjort kring barn som vårdas utanför det egna hemmet. Hennes forskning om fosterbarn och deras kontakt till de biologiska föräldrarna har varit en av de tyngsta utgångspunkterna i uppsatsens teoretiska resonemang. Så nya böcker som möjligt har använts men eftersom två intressanta studier av Cederström (1990) och Andersson (1995) gjorts längre tillbaka, har dessa använts eftersom de fortfarande har betydelse för den svenska barnavården. Vid sökning av relevanta avhandlingar inom socialt arbete används dokumentet Samtliga avhandlingar i socialt arbete , sammanställt av Elinor Brunnberg, Örebro Universitet Detta gav Håkan Nordins avhandling Permanenta eller tillfälliga lösningar från I Nordins referenslista finns Bo Vinnerljung som också är forskare och som skrivit om fosterbarnsvård och fosterfamiljer. Hans avhandling Svensk forskning om fosterbarnsvård (Vinnerljung 1996b) har fått stor uppmärksamhet i den svenska litteraturen kring familjehem. Via sökning på Familjehem på högskolans sökmotor JULIA gavs sökträffar på Ingrid Höjer, som är en svensk forskare. Hennes avhandling Fosterfamiljens inre liv (Höjer, 2001) ger en inblick om hur det är att vara fosterfamilj. För vägledning om tillvägagångssätt har Sven Hartmans kursbok om skrivhandledning från 2003 (Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter, s ) använts. Vid redovisning av referenser och källor har uppsatsen använt Harvardsystemet, även kallad parentesmetoden INTERVJUERNA I uppsatsen har valet gjorts att genomföra semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju innebär enligt Trost att intervjun är strukturerad till den grad att den följer bestämda teman men att frågorna i sig är lågt strukturerade och därmed öppna (2010, s.25). En kvalitativ intervju kännetecknas av att man ställer enkla och öppna frågor som kan få djupa och kärnfulla svar och intervjun går ut på att förstå vilka erfarenheter och upplevelser 15

16 intervjupersonen har (a.a., s. 25). Vid kvalitativa intervjuer finns inte i förväg några bestämda frågor utan genom att använda en så kallad intervjuguide har vi låtit intervjupersonerna styra samtalet. Innan vi utformande en intervjuguide läste vi in oss på vårt ämnesområde, gjorde oss förtrogna med litteraturen och hade ett klart och tydligt syfte. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervjuguide som har innehållit en översikt över de ämnen vi velat beröra och förslag till frågor. Vi har valt en halvstrukturerad intervjuguide för att kunna hålla fast vid en röd tråd genom intervjun och föra ett samtal som svarar till vårt syfte. Samtidigt som vi har velat vara öppna för intervjupersonens svar och ha möjlighet att ställa följdfrågor. Intervjuguiden (Bilaga 2) har utformats utifrån vårt syfte och vår frågeställning och har prövats på en testgrupp innan första intervjun. Detta ledde till att frågor i studieguiden justerades och förbättrades. Intervjuerna har genomförts på intervjudeltagarnas arbetsplatser. Vi har valt att använda bandspelare för ljudupptagning vid intervjuerna. Fördelarna är att vi kunnat lyssna igenom intervjuerna och skriva ned vad som sagts ordagrant, samt i större mån fått möjlighet att lyssna in tonfall och ordval (Trost 2010, s ). Vi har använt bandspelare för att inte behöva koncentrera oss på att föra anteckningar utan istället kunna lyssna aktivt på intervjupersonens svar och ställa följdfrågor. Samtliga deltagare har gett sitt samtycke till ljudupptagning. 3.4 URVAL OCH RESPONDENTER Vid en studie undersöker man en liten del av en verklighet, ett urval (Jacobsen 2007, s. 120). Vid urval av kommun valdes en större svensk kommun i södra Sverige. Beteckningen större svensk kommun innebär enligt organisationen Sveriges Kommuner och Landsting en kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent (SKL 2010). En större kommun har ofta en bredare utformad familjehemsvård och mer resurser att arbeta för att upprätthålla en kontakt mellan ett barn och dess biologiska föräldrar. Därför har valet gjorts att genomföra studien i en större kommun. Vid urval av intervjupersoner kontaktade vi samordnare vid respektive lokalkontor som sedan hjälpt oss att få kontakt med de handläggare som varit av intresse för intervjun. Eftersom kvalitativ forskning är en tidskrävande metod med en stor mängd information, är det inte 16

17 möjligt att intervjua många personer utan man måste avgränsa antalet deltagare (a.a., s.120). Vi har valt att undersöka hur socialarbetare inom kommunens familjehemsvård arbetar för att följa målformuleringen i SoL 6:1. Då studien fokuserar på den svenska familjehemsvården har vi valt att inte göra några jämförelser med andra länder utan istället se till likheter och skillnader inom en viss kommun. För att få en helhetsbild över familjehemsvården valde vi att använda både socialsekreterare och familjehemsekreterare i arbetet eftersom de arbetar tillsammans i ärenden kring familjehemplacerade barn. Deltagande i intervjuerna är anställda socionomer inom familjehemsvården från den undersökta kommunen. För att ta hänsyn till konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2010) är alla deltagare avidentifierade och namnen är fingerade. Även kommunen som intervjudeltagarna arbetar i är avidentifierad. Intervjuerna har genomförts med tre socialsekreterare och med fem familjehemssekreterare. Vid två intervjutillfällen har två familjehemsekreterare medverkat och därmed har vi genomfört totalt sex intervjuer. Alla deltagare arbetar med familjehemsplaceringar i kommunen och är fördelade på fyra lokalkontor. Socialsekreterarna har fått namnen Astrid, Annika och Cecilia. Familjehemssekreterarna har fått namnen Björn, Bertil, Birgitta, Doris och Dan. Bertil och Birgitta respektive Doris och Dan intervjuades gemensamt RELIABILITET OCH VALIDITET Reliabilitet handlar om kvalitén i de intervjuer vi utfört (Hjerm & Lindgren 2010, s.31). Grundtanken med reliabilitet är att den mätning som gjorts ska vara stabil, tillförlitlig och inte kunna påverkas av slumpfaktorer. Det innebär att alla intervjupersoner ska få samma fråga ställd på samma sätt i en likadan situation. Vid reliabilitet brukar man tala om punkterna kongruens, precision, objektivitet och konstans som berör just vikten av ett statiskt förhållande i intervjuprocessen. Reliabilitet bygger på att man mäter ett värde, något som inte kan göras på samma sätt vid en kvalitativ studie när det handlar om att förstå människors upplevelser och erfarenheter. Validitet däremot handlar om att huruvida vi mätt det vi avsett att mäta, alltså giltigheten och relevansen i de ställda frågorna (Kvale & Brinkmann 2009, s ). Validitet brukar delas upp i intern och extern validitet. Intern validitet handlar om att ställa rätt frågor till rätt grupp av människor (Trost 2010, s. 133) och huruvida man har beskrivit en företeelse på ett korrekt sätt. Extern validitet däremot handlar om i vilken 17

18 utsträckning fynden i en studie kan generaliseras från en mindre enhet till en större population (Jacobsen 2007, s. 166). Begreppen reliabilitet och validitet används framförallt inom kvantitativ forskningsmetod. Enligt Hjerm & Lindgren (2010, s. 133) och Trost (2010, s. 133), kan dessa mätinstrument inte översättas rakt av till kvalitativ metod. Kvalitativ metod bygger inte på upprepade mätningar av samma fenomen och därför kan inte reliabilitetskravet tillgodoses. Om man mäter det man ska mäta, validitetskravet, går heller inte att tillämpa eftersom den kvalitativa forskningen inte bygger på standardiserade mätinstrument. Syftet med kvalitativ metod är att studera processer och erfarenheter i människors sammanhang och inte att mäta tillförlitligheten (Hjerm & Lindgren 2010, s ). Därför kan inte reliabilitet och validitet appliceras på samma sätt som vid kvantitativa studier utan det gäller för intervjuaren att istället vara uppmärksam och lyhörd på intervjupersonen. Reliabilitet grundar sig i den kvantitativa metoden och är därför svår att omsätta i den kvalitativa intervjun. Datainsamlingen ska ske på ett trovärdigt sätt men den går inte att mäta i reliabilitet. Trovärdighet i kvalitativ metod innebär istället att data är insamlad på ett seriöst och relevant sätt i förhållande till syftet med studien och att en etisk reflektion följer datainsamlingen (Trost 2010, s. 133). Uppsatsen har inte kunnat göra en studie som följer reliabilitetskravet eftersom de genomförda intervjuerna varit kvalitativa. Även om andra skulle genomföra samma intervjuer med samma frågor skulle ändå olika resultat kunna uppnås eftersom kvalitativ forskning skapas i en kontext och människor tolkar och analyserar data olika. Därmed går inte reliabiliteten att mäta. På samma sätt kan uppsatsen inte mätas i extern validitet eftersom materialet bygger på ett litet antal individers upplevelse av ett fenomen. Däremot har uppsatsen strävat mot att hålla en god intern validitet eftersom frågorna valts utifrån syfte och problemformulering samt arbetat för att intervjudeltagares upplevelser återberättas på ett riktigt sätt. 3.6 GENERALISERBARHET Frågan om generaliserbarhet handlar om huruvida studiens resultat kan överföras till andra liknande situationer eller om resultaten endast har betydelse i detta specifikt undersökta sammanhang (Kvale 2009, s. 280). I uppsatsen har en begränsad del av socialtjänstens 18

19 anställda inom familjehemsvården intervjuats. Detta urval har bestått av åtta personer och resultatet från intervjuerna bygger på individernas egna personliga berättelser, upplevelser och erfarenheter från den kommun de arbetar i. Därför går inte resultatet att generaliseras till andra kommuner. Å andra sidan menar uppsatsen att de slutsatser som dragits kan användas för att se över och förbättra familjehemsvården i andra kommuner i Sverige. 3.7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN Vid genomförande av uppsatser är det viktigt att göra etiska överväganden. I uppsatsarbetet har hänsyn tagits till Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska grundprinciper; Informationskrav, Samtyckeskrav, Konfidentialitetskrav och Nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2010) genom att undersökningsdeltagarna informerats via det informationsbrev som skickats ut (bilaga 1) och muntligen vid intervjutillfället. - Informationskravet innebär att intervjudeltagarna informerats om syftet med studien. All information som skulle kunna komma att påverka försökspersonens ställningstagande har presenterats och vi har försökt säkerställa att deltagarna förstått vilka konsekvenser eller risker det innebär att delta. - Samtyckeskravet innebär att vi har låtit undersökningsdeltagarna själva bestämma om de vill delta eller inte. Forskning får endast ske om undersökningsdeltagaren gett sitt samtycke till medverkan, något som även uttrycks i lagen om etikprövning (2003:460). Samtycket ska vara frivilligt och deltagarna har rätt att när som helst avbryta sin medverkan utan att detta medför några negativa följder eller att de utsätts för påtryckningar. Vi har tagit hänsyn till samtyckeskravet vid användningen av bandspelare då vi fått undersökningsdeltagarnas samtycke att använda ljudupptagning. - Konfidentialitetskravet har vi tagit hänsyn till genom att deltagarna behandlats konfidentiellt. Det innebär att deltagarnas personuppgifter avidentifieras och att uppgifterna förvarats så att inte obehöriga kan komma åt dem. Vi har även valt att inte skriva ut namnet på den kommun vi gjort studien i för att undvika att deltagarnas identitet röjs. - Nyttjandekravet innebär att de uppgifter vi samlar in endast får användas för vårt specifika forskningsändamål och inte användas av andra. 19

20 Vid en etisk övervägning bör man behandla känsligheten i intervjufrågorna, hur privata frågorna är och om intervjupersonerna kan identifieras utifrån materialet. Vad gäller möjligheten att identifiera en person utifrån vad den har gjort eller sagt blir mer problematiskt vid kvalitativa ansatser än kvantitativa då man arbetar med ett mindre urval. Därför har uppgifterna anonymiserat genom att exempelvis information som namn och arbetsplats tagits bort. Konfidentialitet har använts som ett sätt att skydda personers identitet, med det menas att respondenterna fått löftet om att det inte kommer finnas möjlighet för obehöriga att identifiera någon av deltagarna i undersökningen (Jacobsen 2007, s. 25) VAL AV ANALYSMETOD Vid kvalitativ analys används ofta begreppet den hermeneutiska cirkeln och med det menas att tolkning av materialet växer fram växelvis mellan det man redan vet, tidigare forskning, och med de nya erfarenheter man gör genom intervjuer (Hjerm & Lindgren 2010, s. 88). Detta är ett gemensamt drag som återfinns i de flesta analysmetoder. Vi har använt oss av meningskoncentrering och meningskategorisering som verktyg för att dela in data i teman och kategorier som sedan tolkas (Kvale & Brinkmann 2009, s ). I meningskoncentrering koncentreras respondenternas uttalanden till kortare meningar. Meningskategorisering innebär att intervjutalanden reduceras till några få kategorier. Efter genomförda intervjuer lyssnade vi igenom materialet och koncentrerade meningen i långa uttalanden i kategorier för att få struktur och överblick över resultatet (a.a., s ). Intervjupersonernas uttalanden som omfattas av citattecken är däremot i sin helhet för att få ökad validitet. Efter att materialet komprimerats till hanterbara kategorier drog vi slutsatser genom att jämföra likheter och skillnader mellan intervjuerna. Resultaten sattes därefter i relation till tidigare forskning om familjehemsvård och anknytningsteori och tolkades därmed som delar av en helhet. I följande kapitel presenteras intervjumaterialet. 20

21 4. TEORETISKT PERSPEKTIV 4.1 ANKNYTNINGSTEORI Anknytningsteorin är en teori för att förklara föräldra- barn relationen (Barth m.fl. 2005, s ). Teorin om anknytning har utvecklats ur psykoanalysens objektrelationstradition (Bowlby 1994, s.150) och har haft stor betydelse för den svenska sociala barnavården. John Bowlby utvecklade teorin från talet och framåt men enligt Mattson har även Mary Ainsworth forskning varit en viktig föregångare till det som idag kallas anknytningsteori. Anknytningsteorin anser att det ligger i människans grundläggande natur att knyta känslomässiga band till speciella personer i ens närmaste nätverk (Mattson 2006, s.111). Det är av stor vikt för barnets utveckling att det har en eller några få vuxna att knyta an till under de första åren av livet. Om barnet inte upplever att det får skydd och närhet av en anknytningsperson, kan det bli otryggt, rädd och utveckla överlevnadsbeteende som håller tillbaka identitetsutvecklingen (Mattson 2006, s. 111). Huruvida anknytningen till nära vuxna utvecklas, är avgörande för om barnet utvecklar en trygg personlighet i vuxenlivet eller inte. Om en individ haft en lycklig och trygg barndom verkar det inte som det finns några hinder för att kunna utvecklas känslomässigt och kognitivt (Bowlby 1994, s. 167). Grunden i anknytning är att barnet ska vara skyddat mot faror som hotar barnets överlevnad och förutsättningen för att en anknytning ska utvecklas är att ägna barnet tid och omsorg (Broberg m.fl. 2006, s. 167). Bowlby lyfter fram tre huvudtyper av anknytning. 1. Vid trygg anknytning litar barnet på att sina anknytningspersoner finns närvarande samt tröstar och skyddar om svåra situationer skulle uppstå. Med denna vetskap vågar barnet undersöka verkligheten. Trygg anknytning utvecklas då föräldern är lyhörd för barnets signaler och ger närhet, kärlek och tröst. 2. Otrygg undvikande anknytning utvecklas då barnet inte tror att det får hjälp och kärlek när det söker tröst utan tvärtom förväntar sig att bli frånstött. Denna anknytning utvecklas då föräldern kontinuerligt avvisat barnet och inte gett det skydd och tröst. När barnet blir bortstött börjar det sträva mot att leva sitt liv självständigt utan kärlek från andra. 3. Vid otrygg ambivalent anknytning är barnet osäkert på om föräldern finns närvarande och ger skydd när svåra situationer uppstår. Denna osäkerhet gör att barnet blir rädd 21

22 för att utforska verkligheten, blir ofta efterhängset och lätt utvecklar separationsångest. Otrygg ambivalent anknytning utvecklas av att föräldern ibland är närvarande/ lyhörd och ibland inte, det utvecklas av upprepade separationer och att föräldern hotar om att överge barnet. (Bowlby 1994, s. 155) Ett barn kan enligt Bowlby utveckla anknytningsrelationer till 1-5 personer. Däremot innebär inte detta att alla anknytningspersoner är lika viktiga för barnet eller att personerna är utbytbara. Utvecklandet av en anknytning avgörs av huruvida en regelbunden fysisk kontakt mellan barnet och föräldern existerar eller inte. Däremot är det inte säkert att ett barn har det bra hos sin förälder trots att en anknytning har utvecklats (Broberg m.fl. 2006, s. 167). Barn som vid ett års ålder har en trygg anknytning till sin anknytningsperson upplevs som samarbetsvilliga, trygga och omtyckta. Barn som vid samma ålder har en otrygg och undvikande anknytning upplevs snarare som känslomässigt isolerade, otrygga, antisociala och ibland även fientliga. De barn som visar en otrygg ambivalent anknytning upplevs som spända, impulsiva eller som hjälplösa och passiva, samt onormalt angelägna om uppmärksamhet. När barnet utvecklas och blir större, blir anknytningsmönstret allt mer en del av individens personlighet. Det betyder att en individ lätt överför anknytningsmönstret till nya relationer. Huruvida anknytningen till ens anknytningspersoner utvecklas, är avgörande för hur barnet utvecklar en trygg personlighet i vuxenlivet eller inte (Bowlby 1988, s. 158). Om en individ haft en barndom där den utvecklat trygga anknytningsrelationer, verkar det inte som det finns några hinder för att personen ska kunna utvecklas känslomässigt och kognitivt (a.a., 167). 5. FORSKNINGSÖVERSIKT 5.1 STUDIER OM FOSTERBARNS KONTAKT MED SINA BIOLOGISKA FÖRÄLDRAR Det finns forskare som studerat hur familjehemplacerade barns kontakt med de biologiska föräldrarna ser ut och hur den kontakten påverkar barnen, se exempelvis Andersson (1995) och Höjer (2001). Ingrid Höjers forskning (2001) består av intervjuer med 17 familjehemsföräldrar och en enkätundersökning med 366 deltagande familjehem. Enkäten 22

23 innehöll 112 frågor och berörde bland annat ämnet om det placerade barnets kontakt med sina biologiska föräldrar. I enkäten ställs frågan hur ofta fosterbarnet träffar sin mamma respektive pappa. Det visade sig att när man skalat bort det antal föräldrar som är avlidna eller okända så är det 10 % som aldrig träffar sin mamma och 32 % som aldrig träffar sin pappa. Endast 5,5 % träffade sin mamma en gång i veckan eller mer och 1,4 % träffade sin pappa en gång i veckan eller mer. Den största gruppen barn angav att de träffade föräldrarna några gånger per år. De som träffade sina mammor några gånger per år var 32,5 % och de som träffade sina pappor några gånger per år var 24,9 %. Höjer anser att det är anmärkningsvärt att så många av fosterbarnen inte hade någon kontakt med sina biologiska föräldrar. En anledning till detta kan vara att några av de biologiska föräldrarna var avlidna. Bortsett från denna faktor var det ändå 10 % av de placerade barnen som aldrig träffade sin mamma och 32 % som aldrig träffade sin pappa. Höjer menar att detta är en betydande hög siffra vilken bör uppmärksammas. Helt klart är att socialtjänstens intentioner att främja en kontakt mellan barnet och dess biologiska föräldrar inte uppfylls. Höjer refererar i sin avhandling till forskare från Norge (Havik 1996) och från Danmark (bl.a. Christoffersen, 1988 & Nielsen) som visar samma resultat, att många fosterbarn har sporadisk eller ingen kontakt med sina biologiska föräldrar. Höjers forskning visar även att kontakten till de biologiska föräldrarna förändras allteftersom placeringstiden. Av de barn som varit placerade upp till fem år träffar 53 % sin mamma minst en gång i månaden medan barn som varit placerade under en längre tid, barn som varit placerade mellan sex och nio år, hade 39 % motsvarande kontakt. Av barn som varit familjehemplacerade i år hade 17 % kontakt med sin mamma en gång i månaden eller mer medan inget av de barn som varit placerade i mer än 16 år hade kontakt med sin mamma mer än några få gånger per år. Liksom Höjer, visar Haviks studie från 1996 liknande resultat. Då Höjer frågade familjehemsföräldrar om deras upplevelse och erfarenhet svarade flera att de har en positiv eller neutral relation till barnets biologiska föräldrar och att kontakten mellan barnet och dess biologiska föräldrar varken hade positiv eller negativ påverkan på familjehemmets liv. Av de tillfrågade familjehemsföräldrarna var de flesta medvetna om att det är viktigt för barnet att ha kontakt med sina biologiska föräldrar och att det ligger i familjehemmets ansvar att främja en kontakt (Höjer 2001, s ). Gunvor Andersson är fil.dr. i psykologi och professor i socialt arbete. Hon undervisar och forskar inom ämnesområdet socialt arbete med barn och familjer vid Socialhögskolan i Lund. Andersson har gjort longitudinella studier på 26 barn som i början av talet placerades i familjehem. I boken Barn i Samhällsvård (1995) redovisar hon sina forskningsresultat. 23

24 Andersson har intervjuat barn, föräldrar och familjehemsföräldrar och det är deras livserfarenhet och upplevelse som utgör grunden för forskningen. I studien bodde tre barn stadigvarande hemma hos sina föräldrar efter att i 2-3 år bott i familjhem. Andersson fann att skälet till att barnen kunde flytta hem igen var att en god relation mellan förälder och barn bevarats under placeringstiden samt att det funnits ett positivt förhållande mellan modern och fostermamman. Resultaten visade att då fostermammorna var inställda på att ha en nära kontakt till barnets föräldrar och strävade mot att bevara den relationen, kunde barnen allteftersom flytta hem igen. Andersson är noga med att poängtera att det inte bara räcker med att en god relation upprätthålls utan att det är viktigt att de biologiska föräldrarna får nödvändigt stöd för att upprätthålla en kontakt med sina barn. Detta stöd behöver de få både från socialsekreterare och av familjehemsföräldrar. En tredjedel av de barn Andersson intervjuat flyttade hem igenom efter att ha varit familjehemplacerade. Relationen och samarbetet mellan föräldrar och familjehemsföräldrar fick en avgörande betydelse för hur lyckosam återföreningen blev. Bristen på samarbete och kontakt mellan biologiska föräldrar och familjehemsföräldrarna samt bristen på stöd från socialsekreterare ansågs vara bidragande faktorer till att barn inte fick en lyckosam återförening med den biologiska familjen (Andersson 1995, s ). 5.2 VIKTEN AV NÄRA RELATIONER Relationer är en del av barns grundläggande behov och kontinuitet i relationer är en viktig förutsättning för att barn ska utvecklas på ett gynnsamt sätt, vilket även framhålls i anknytningsteorin (Andersson 1995, s. 37). Begreppen varaktighet och identitet kan sägas innefatta det som är särskilt viktigt för ett barn. Varaktighet står för trygghet, familjeliv, vardag och stabilitet i kärlek. Identitet står för att ha kontakt med sin ursprungsfamilj och bevara viktiga relationer, att få utrymme till att vara den person man är och möjlighet att kunna sammansmälta ens förflutna med nuet (a.a., s. 37). Det är viktigt för utvecklandet av ett barns identitet att ha en nära relation till en förälder eller föräldragestalt (a.a., s. 188). Bowlbys grundantagande var att spädbarn och mycket små barn måste få uppleva värme, närhet, kontinuerliga relationer med sin mor (eller permanent modersersättare) där båda upplever tillfredsställelse och glädje för att kunna utvecklas på ett sunt sätt (Nordin, 2003, s. 18). Nordin menar vidare att barnet har ett biologiskt behov av att utveckla en trygg anknytning till en eller flera föräldragestalter för att kunna skapa en god självbild och utvecklas socioemotionellt. En tidig anknytning till föräldrarna är ett skydd för prövningar 24

25 senare i livet och en trygg anknytning utgör en skyddsfaktor, vilket i sin tur kan motverka riskfaktorer. Anknytning till en nära vuxen är viktigt för barnets utveckling och har betydelse för barnets senare relationer (Andersson 2008, s. 75). Positiva familjerelationer anses vara nyckeln till en lyckad utveckling mot vuxenlivet. En trygg bas utvecklas då barnet upplever att det har lyhörda, tillgängliga och tillförlitliga anknytningspersoner i dess närhet. När dessa personer ger praktiskt och emotionellt hjälp och stöd, minskas oron hos barnet. En trygg anknytning gör barnet mer kompetent och självsäkert i att ta sig an nya utmaningar i lärandet, i arbetet och i relationer (Beek & Schofield 2009, ). René Spitz drev forskning på talet och han uppmärksammade mor barn relationen genom att undersöka barn som vårdades på barnhem utan att de hade någon stabil skötare (Cederström 1990, s. 19). Hans studie visade att spädbarn som inte upplevde stabilitet och kontinuitet från en särskild person kunde skadas så illa att det dog i brist på emotionell kontakt. Spitz forskning har haft stor inverkan på avvecklandet av barninstitutionsvården i Sverige. Idag är de flesta barnhem nerlagda och istället försöker man i största mån placera barn, inte minst spädbarn, i familjehem (a.a., s. 19). 5.3 HUR PÅVERKAS BARN AV EN SEPARATION FRÅN DE BIOLOGISKA FÖRÄLDRARNA? Psykoanalytisk teori med riktning mot jag- psykologi anser att den känslomässiga relationsutvecklingen till andra människor är starkt sammankopplad med utvecklandet av jaget (Andersson 1995, s. 16). Barnets behov av att knyta an och samspela med andra människor är lika viktigt som andra behov. Barnet har ett grundläggande behov av att relatera till andra redan från födseln och relationer till andra människor utvecklas till dem som svarar på barnets signaler. Genom att barnet får omvårdnad, kärlek och sina behov tillfredställda i samspelet med sina föräldragestalter, mognar och utvecklas en relation mellan barnet och föräldrarna (a.a. s. 16). Ett barn uppnår inte så kallad objektkonstans förrän de är 3-4 år gamla. Med det menas att de inte kan behålla relationen eller anknytningen till närstående under en längre tid av frånvaro utan är beroende av föräldrarnas närvaro. Det innebär att under de första åren är barnet extra 25

26 sårbart för separationer från sina föräldrar och för att placeras i familjehem. Andersson (1995) menar att det finns en gemensam uppfattning om att mellan 6 månader och 3-4 år är den mest sårbara åldern för separation. Vid denna tid har barnet skapat en anknytning och utvecklat objektrelationer till sina föräldrar, vilket har varit med och format barnets jaguppfattning och identitetsskapande. Samtidigt har barnet inte blivit tillräckligt stabilt och integrerat för att klara en separation. Andersson refererar till en forskning gjord av Thorpe från 1980, som fann att fosterbarn som var fem år eller äldre vid omhändertagandet var väsentligt mindre störda än barn som placerats när de var under fem år (Andersson 1995, s ). Barn är från födseln upp till fyra års ålder särskilt sårbara för försummelse och omsorgsvikt eftersom det är i dessa år barnet är som mest formbart och har en inskränkt förmåga att uttrycka sig. En familjehemsplacering i denna ålder, vilket medför en separation från föräldern, utgör därmed en särskild stor risk för barnet. Även Bowlby menade att barnet fram tills att det är tre år har ett starkt behov av anknytning och att det är först efter den åldern som barnet lättare kan hantera förälderns frånvaro (Andersson 2008, s. 64). Andersson refererar också till Rudolph Schaffer som menar att det är många faktorer som avgör huruvida barn tar skada av att skiljas från sina biologiska föräldrar. Dessa faktorer kan vara barnets ålder, placeringens längd och omständigheterna kring placeringen, barnets relation till föräldrar och familjehemsföräldrar, samt den omsorg barnet upplevt under separationen (Andersson 1995, s. 184). Hur barnet blir bemött i situationen kring en separation, är avgörande för om separationen upplevs som traumatisk eller inte av barnet och det är viktigt att barnets behov blir väl bemött under tiden som barnet är separerat från sina föräldrar. Detta betyder att barnet innan placeringen behöver förberedas på ett ordenligt sätt och att barnet vid familjehemsplaceringen har någon vuxen att knyta an till och som ständigt finns närvarande. Upprepade separationer är skadliga för barn och en erfarenhet av upprepade separationer i tidig ålder anses av Cederström (1990) vara en av de största orsakerna till missanpassning senare i livet (s. 28). Barnets sårbarhet vid en separation och familjehemsplacering kan mildras av att en biologisk förälder eller en annan viktig person i barnets nätverk är närvarande i barnets liv och att de nya familjehemsföräldrarna aktivt arbetar för att skapa en relation till barnet och vara lyhörda för barnets signaler och dess behov att tröst. Om barnet får en stimulerande miljö, en riklig tillgång på leksaker och lekaktiviteter, bidrar det också till att minska barnets olycklighet under separationen (Andersson, 2008, s. 64). 26

Vi vet att vi kan satsa fullt, de är våra nu.

Vi vet att vi kan satsa fullt, de är våra nu. Institutionen för socialt arbete Vi vet att vi kan satsa fullt, de är våra nu. En kvalitativ studie av familjehems upplevelser av vårdnadsöverflyttning Socionomprogrammet C-uppsats Författare: Veronica

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------- Socialtjänstlag (2001:453) 6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende Allmänna bestämmelser om vård utanför

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Familjehemsplacerade barn

Familjehemsplacerade barn AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för socialt arbete och psykologi Familjehemsplacerade barn En litteraturstudie om placerade barns anknytning och delaktighet Linnéa Lilja 2016 Examensarbete,

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Familjehemsplacerade barns kontakt med de biologiska föräldrarna

Familjehemsplacerade barns kontakt med de biologiska föräldrarna Familjehemsplacerade barns kontakt med de biologiska föräldrarna Av: Hanna Oskarsson Socialhögskolan vid Lunds Universitet VT 2010 Handledare: Gunilla Lindén Abstract Author: Hanna Oskarsson Title: Foster

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Några socialsekreterares syn på bestämmelsen i Föräldrabalkens 6 kap 8

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Några socialsekreterares syn på bestämmelsen i Föräldrabalkens 6 kap 8 Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Socionomprogrammet 210 p SQ4613 Examensarbete för socionomexamen Vårterminen 2008 VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Några socialsekreterares syn på bestämmelsen i

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Upplevelser av att som biologiskt barn till familjehemsföräldrar växa upp familjehem

Upplevelser av att som biologiskt barn till familjehemsföräldrar växa upp familjehem Upplevelser av att som biologiskt barn till familjehemsföräldrar växa upp familjehem -En kvalitativ studie som undersöker vuxna personers upplevelser av att leva i familjehem som barn Magnus Ekström Socionomprogrammet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2015:982 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0100/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende (Dnr 1953/2016) Inledning Förslaget behandlar föreskrifter

Läs mer

MEDDELANDE NR 2008:15. Familjehemsvård i Jönköpings län 2007

MEDDELANDE NR 2008:15. Familjehemsvård i Jönköpings län 2007 MEDDELANDE NR 2008:15 Familjehemsvård i Jönköpings län 2007 Familjehemsvård i Jönköpings län 2007 MEDDELANDE NR 2008:15 Meddelande nr 2008:15 Referens Brigitta Berglund Åhgren, Rättsavdelningen, Sociala

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00 FAMILJEHEM Att vara familjehem är en mycket viktig uppgift. Att hjälpa ett barn till ett givande liv som vuxen är något av det bästa en människa kan göra. Alla Haninges familjehem är utredda med sikte

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Anknytning i familjehem

Anknytning i familjehem UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Socionomprogrammet Examensarbete Vårterminen 2014 Anknytning i familjehem En intervjustudie om professionellas upplevda kunskap om anknytningsteori Examensarbete

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 15 mars 2011 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Elisabeth Nygren Malmströms Advokatbyrå Box 175 551 13 Jönköping

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Förskolan som trygg bas

Förskolan som trygg bas Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Förskolan som trygg bas Preschool as a Secure Base Maria Thilander och Paulina Rhawi Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Peter Wanhainen Box 22554 104 22 Stockholm 2. Södermalms stadsdelsnämnd

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Riktlinjer om barnperspektivet inom IFO`s verksamheter 3 Insatser för att

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller R 7021/2000 2001-01-22 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 oktober 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över LVU-utredningens betänkande Omhändertagen - Samhällets

Läs mer

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning HFD 2013 ref 81 Rätten till assistansersättning för ett barn placerat i familjehem påverkas inte av att familjehemmet uppbär ett förhöjt kommunalt arvode till följd av barnets funktionshinder. Lagrum:

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

HUR ÄR DET ATT VARA BIOLOGISKT BARN I ETT FAMILJEHEM?

HUR ÄR DET ATT VARA BIOLOGISKT BARN I ETT FAMILJEHEM? Lunds Universitet Socialhögskolan Sol 064 Höstterminen 2001 HUR ÄR DET ATT VARA BIOLOGISKT BARN I ETT FAMILJEHEM? Författare: Therese Karlsson Handledare: Gunilla Lindén Abstract The purpose of this paper

Läs mer

Barnets socialsekreterare

Barnets socialsekreterare Socialhögskolan Barnets socialsekreterare Vad betyder den nya lagstiftningen i praktiken? Av: Ylva Tornestrand Kandidatuppsats SOPA 63 Vårterminen 2015 Handledare: Bodil Rasmusson ABSTRACT Author: Ylva

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Det är ju deras föräldrar, det är de enda föräldrar de har

Det är ju deras föräldrar, det är de enda föräldrar de har Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Socialt arbete Höstterminen 2013 Det är ju deras föräldrar, det är de enda föräldrar de har En kvalitativ studie om familjehemsplacerade

Läs mer

ABCDE. "Föräldrars samtycke till adoption, m.m." Yttrande över Ds 2001:53. Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Föräldrars samtycke till adoption, m.m. Yttrande över Ds 2001:53. Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2001-12-14 DNR 510-929/01 Handläggare: Lars B Strand Tfn: 50809023 Norrmalms stadsdelsnämnd "Föräldrars samtycke

Läs mer

Det är vårt barn, men inte vårt biologiska.

Det är vårt barn, men inte vårt biologiska. Det är vårt barn, men inte vårt biologiska. - Om anknytning i familjehem Socionomprogrammet C-uppsats, VT 2010 Författare: Emelie Karlsson och Sofia Lindberg Handledare: Ingrid Höjer Abstract Titel: Det

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Att leva i två världar

Att leva i två världar Akademin för hälsa och arbetsliv Avdelningen för socialt arbete och psykologi Examensarbete, Grundnivå, (kandidatexamen) 15 hp Socialt arbete Socionomprogrammet 2014 Att leva i två världar En studie om

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

- SOL 067 2003 VUXNA FOSTERBARN

- SOL 067 2003 VUXNA FOSTERBARN Lunds Universitet Socialhögskolan Socialt arbete med barn och unga - SOL 067 Höstterminen 2003 VUXNA FOSTERBARN Författare: Lina af Bjur Linn Brekell Handledare: Gunilla Lindén Abstract The purpose of

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 juni 2015 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Tommy Lindell Advokatbyrån Allemans i Malmö AB Rörsjögatan 26 B 211 37

Läs mer

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

BARNET I FOKUS. när de familjehemsplacerade barnen skall träffa sina biologiska föräldrar

BARNET I FOKUS. när de familjehemsplacerade barnen skall träffa sina biologiska föräldrar GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för Socialt arbete Familjeterapeuterna Korsvägen AB Fortbildning för familjehemssekreterare Med fokus på handledning av familjehem HT 2006 BARNET I FOKUS när de familjehemsplacerade

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Att leva med familjehemsuppdraget - En kvalitativ intervjustudie med familjehemsföräldrar

Att leva med familjehemsuppdraget - En kvalitativ intervjustudie med familjehemsföräldrar ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och Socialt arbete Socionomprogrammet Teorier och metoder i socialt arbete C C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2013 Att leva med familjehemsuppdraget - En

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Ingen tackar de biologiska barnen för att de lånade ut sina föräldrar, sina hem, och i många fall, hela sina liv.

Ingen tackar de biologiska barnen för att de lånade ut sina föräldrar, sina hem, och i många fall, hela sina liv. Institutionen för socialt arbete Ingen tackar de biologiska barnen för att de lånade ut sina föräldrar, sina hem, och i många fall, hela sina liv. En kvalitativ studie om hur det upplevs att växa upp med

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Uppväxt i familjehem En kvalitativ studie om hur unga vuxna ser på sin barndom inom familjehemsvården

Uppväxt i familjehem En kvalitativ studie om hur unga vuxna ser på sin barndom inom familjehemsvården Uppväxt i familjehem En kvalitativ studie om hur unga vuxna ser på sin barndom inom familjehemsvården Socionomprogrammet C-uppsats Vårterminen 2008 Författare: Johan Nyman och Katrin Stefansdottir Handledare:

Läs mer

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71).

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Regeringen 103 33 Stockholm Dnr: S2015/04694/FST Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Allmänt RFF anser att

Läs mer

Familjehemsplaceringar år 2000

Familjehemsplaceringar år 2000 RAPPORT 2001:17 Familjehemsplaceringar år 2000 Sociala enheten 2001-12-10 Barn placerade i släktinghem och andra nätverkshem LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 502-14223-2000 Förord En av socialtjänstens

Läs mer

Barn i familjehem familjehemsföräldrars och socialsekreterares erfarenheter

Barn i familjehem familjehemsföräldrars och socialsekreterares erfarenheter Barn i familjehem familjehemsföräldrars och socialsekreterares erfarenheter Institutionen för pedagogik/ikm Charlotta Persson Pedagogik med inriktning mot Camilla Sundelin ungdoms- och missbrukarvård.

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer