Jag vill ge barnet kärlek och trygghet

Transkript

1 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Socialt arbete/institutionen för sociala och psykologiska studier Emma Ahlström & Malin Högberg Jag vill ge barnet kärlek och trygghet En kvalitativ studie om familjehemsföräldrars syn på fostran av det placerade barnet I want to give the child love and safety A qualitative study of foster parents and their views on the assignment to raise the placed child Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet Termin: HT 2013 Handledare: Lisa Hellström Examinerande lärare: Lars-Gunnar Engström Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammanfattning Syftet med vår studie är att öka förståelsen för familjhemsföräldrars syn på sitt uppdrag att fostra det placerade barnet. Vi har en kvalitativ ansats på vår studie och vår datainsamling gjordes med hjälp av intervjuer med familjehemsföräldrar. I vår studie medverkar fyra familjehemsföräldrar som alla har olika erfarenheter av att vara familjehem. Vårt resultat visar att familjehemsföräldrar tycker att det är viktigt att stötta det placerade barnet i att utveckla självständighet, goda relationer samt färdigheter. Familjehemsföräldrarna betonar vikten av att förmedla sunda värderingar, människors lika värde samt acceptans inför andra människor. De uttrycker att det är viktigt att barnen får med sig sociala kunskaper, lär sig anpassa sig till andra samt utvecklar en självtillit. Vårt insamlade material kopplades sedan till teorin Self-determination theory som handlar om att människan har tre grundläggande psykologiska behov; självständighet, relationer samt kompetens. Dessa är nödvändiga för att individen ska kunna utvecklas och fungera optimalt. Nyckelord: familjehem, familjehemsförälder, självständighet, relationer, kompetens

3 Abstract The purpose of our study is to look into the foster parents and their views on their assignment to raise the placed child. This study has a qualitative approach and our data collection is done by interviews with foster parents. Our study is including four foster parents who all have different experiences of being a foster family. The results show that foster parents feel that it is important to support the placed child in developing autonomy, good relations and competence. The foster parents emphasize the importance of conveying sound values, human equality and acceptance on other people. They express that it is important that children develop social skills, learn to adapt to others and develop self-reliance. Our collected material was then coupled to Self-determination theory that involves three basic human psychological needs; autonomy, relatedness and competence. These three basic needs are necessary for the individual to develop and function optimally. Key words: foster family, foster parents, autonomy, relatedness, competence

4 Förord Vårt intresse för att studera familjehem och deras upplevelser av uppdraget väcktes under praktiken på socionomprogrammet vårterminen Vi har båda olika erfarenheter av familjehem och vi var därför intresserade av att få en djupare förståelse för hur familjehem fungerar och hur familjehemsföräldrar själva upplever sitt uppdrag. Vi har båda gemensamt ansvar för uppsatsens alla delar. Vi vill tacka vår handledare Lisa Hellström för allt stöd i vårt uppsatsarbete samt för alla idéer och tips vi fått. Vi vill också tacka de familjehemsföräldrar som ställt upp på våra intervjuer och som tagit sig tid att svara på våra frågor. Vi vill slutligen rikta ett tack till våra familjer och vänner för all stöttning under detta arbetes gång. Tack! Arvika, november 2014 Emma Ahlström & Malin Högberg

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Förförståelse Anknytning till socialt arbete Syfte och frågeställningar Bakgrund Tidigare forskning Ett välfungerande fosterhem Barns och föräldrars erfarenheter Kontakt med anhöriga Fosterföräldrars ansvar Teoretisk referensram Self-determination theory (SDT) Barns rättigheter enligt FN:s barnkonvention Barnkonventionen Metod och material Val av metod Urval Datainsamling Transkribering och analys av data Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Etiska överväganden Resultat och analys Identitetsutveckling Koppling till tidigare forskning, teori samt barnkonventionen Socialt samspel Koppling till tidigare forskning, teori samt barnkonventionen Kunskapsutveckling Koppling till tidigare forskning, teori samt barnkonventionen Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Förslag på fortsatt forskning... 25

6 Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Samtyckesblankett... 29

7 1. Inledning 1.1. Problemformulering Det finns alltid en anledning till att barn placeras i familjehem, till exempel att föräldrarna har missbruksbesvär, psykiska besvär eller bristande förmåga och där det finns en risk att barnet far illa och i vissa fall är det dramatiska händelser i barnets liv som lett till att detta beslut tas. Vissa barn är mer känsliga än andra och därför är det av stor vikt att varje barn bemöts utifrån barnets egna förutsättningar. Familjehemsföräldrarna behöver då höras och lyssnas på så att de får den stöttning de behöver av de professionella för att barnen i sin tur ska få en så bra och gynnande familjesituation som möjligt. Därför är det också viktigt att det är en fungerande familj som barnet placeras i för att barnets utveckling ska gynnas. Vinnerljung (1996) visar på att familjehemsplacerade barn oftast har lägre utbildning än andra jämnåriga barn samt ej har lika starka sociala relationer då de under de första åren i sina liv inte utvecklat en egen identitet då de ej haft en nära relation till deras föräldrar, i kombination med att de ofta har växt upp under svåra förhållanden. Därför är det viktigt att studera familjehemsföräldrarnas syn på hur deras fostran av barnen gynnar barnens utveckling. Denna kunskap kan sedan hjälpa de professionella som handlägger och rekryterar familjehem att stötta familjehemsföräldrarna i uppdraget att ge det placerade barnet vård och fostran. I Socialtjänstlagens 6 kap. 1 (SFS 2001:453) beskrivs socialnämndens ansvar gällande familjehemsplacerade barn på följande sätt: Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. Det är viktigt med kunskap inom detta område för att de placerade barnen ska få en så bra tid i familjehemmet som möjligt och vi har sett att det saknas forskning inom detta område. Kunskap om hur familjehem fungerar ger oss möjligheten att upptäcka de faktorer som påverkar ett familjehem och dess uppdrag. Kunskapen kan sedan användas för att exempelvis utbilda familjehemsföräldrar samt professionella som handlägger och rekryterar familjehem. Ju mer man vet om familjehem och deras syn på sin situation desto lättare är det att identifiera resurser och brister i familjehemmen och i förlängningen kan detta leda till bättre förutsättningar för det placerade barnet. Den forskning vi har tagit del av visar att det är viktigt att stärka barnen Vi vill se om vi med vår forskning kan få fram likheter och/eller skillnader med tidigare forskning och i så fall vad dessa likheter och skillnader består av. Deci och Ryan (2002) anser att dessa begrepp är viktiga när man pratar om en människas utveckling och därmed också viktiga att ta i beaktande gällande familjehemsplacerade barn och deras utveckling. Begreppen som nämnts är grundläggande i teorin Self-determination theory som beskriver dessa begrepp som grundläggande mänskliga behov Förförståelse Under min (M.H) praktikperiod på socionomprogrammet kom jag i kontakt med flertalet familjehem och fick en inblick i hur handläggning av ärenden gällande familjehem går till. 1

8 Under denna period väcktes många frågor kring familjehem och hur relationen mellan familjehemsföräldrar och det placerade barnet ser ut. Det jag lade märke till var att det verkade finnas brister i dialogen mellan socialtjänsten och familjehemsföräldrarna kring det enskilda barnet och familjehemsföräldrarnas syn på fostran. Det var också brist på familjehem vilket ibland kunde leda till att man placerade barnen där det fanns plats. Jag började därför fundera över familjehemsuppdraget, relationer och hur familjehemsföräldrar ser på sitt uppdrag att ge vård och fostran till det placerade barnet. Jag funderade över hur deras syn på uppdraget påverkar barnets utveckling och hur de professionella som handlägger och rekryterar familjehem kan arbeta för att placeringen ska bli så bra som möjligt för barnet. Under min uppväxt (E.A) kom jag i kontakt med familjer som hade familjehemsuppdrag. Jag upplevde att familjehemmen hade en positiv inverkan på barnen som var placerade hos dem så som att de allt eftersom placeringen pågick fick de en bättre relation till deras föräldrar samt blev tryggare. Jag har också en förförståelse av att uppdraget är mycket komplext då familjehemsföräldrar behöver balansera mellan att vara en förälder som stöttar och fostrar men som ändå inte tar de biologiska föräldrarnas plats Anknytning till socialt arbete Enligt Meeuwisse och Swärd (2006) innefattar socialt arbete det arbete socionomer utför på exempelvis sjukhus, behandlingshem, socialförvaltningar samt även det arbete som utförs inom sociala frivillighetsorganisationer för att ge omsorg, vård och försörjning. Socialt arbete är också ett forskningsämne. Inom socialt arbete och framförallt inom socialtjänstens verksamhet kommer man ofta i kontakt med familjehem och de barn och ungdomar som bor i familjehem då det är socialnämnden som ansvarar för att den som har behov av att bo eller vårdas i ett annat boende än i det egna hemmet, tilldelas ett familjehem eller får bo i ett hem för vård eller boende enligt Socialtjänstlagen 6 kap 1 (2001:453). Därför är det viktigt att det finns en förståelse för hur familjehem fungerar och hur familjehemsföräldrar själva ser på sitt uppdrag Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka vad begreppen självständighet, kompetens och relationer till andra innebär för familjehemsföräldrarna och hur dessa påverkar fostran av de placerade barnen. Vi vill undersöka hur familjehemsföräldrarna resonerar kring de svårigheter respektive möjligheter begreppen betyder i fostran av de placerade barnen. Frågeställningen ska finna svar på hur familjehemsföräldrar tänker kring att barnen ska klara sig bra i samhället som vuxna individer. Följande frågeställning ligger till grund för vår studie: - Hur resonerar familjehemsföräldrarna kring begreppen självständighet, kompetens och relationer till andra utifrån deras roll att fostra det placerade barnet? Då vår studie fokuserar på familjehemsföräldrars syn på deras uppdrag utifrån tre grundläggande förmågor som barn ska utveckla, relationer till andra, kompetens samt självständighet, är det viktigt att förstå dessa begrepps innebörd och betydelse. Följande definition används på begreppen som ligger till grund för vår studie: Barn: enligt UNICEF Sverige (2008) är ett barn en människa under 18 år. Kompetens: att ha kompetens betyder att vara bra på något, det kan också betyda att man har behörighet att utföra ett visst yrke (Nationalencyklopedin 2014). 2

9 Självständig: någon som kan tänka och agera utan att göra som andra, någon som bestämmer över sig själv (Nationalencyklopedin 2014). I vår uppsats kommer begreppen självständighet och autonomi användas synonymt. Relation: ett känslomässigt förhållande mellan två personer eller fler, en relation är ömsesidig där parterna både ger och tar (Nationalencyklopedin 2014). 3

10 2. Bakgrund Familjehem är enligt Socialtjänstförordningens 3 kap. 2 (SFS 2001:937) ett enskilt hem som tar emot barn för vård och fostran på uppdrag av socialnämnden. Verksamheten ska inte bedrivas yrkesmässigt. Uppdraget består i att ge barnet stöd i form av stadigvarande vård och fostran. Placeringarna i familjehem sker vanligen enligt Socialtjänstlagen [SoL] eller enligt Lagen med vissa bestämmelser om vård av unga [LVU] och placeringen kan därmed ske frivilligt eller med stöd av tvångslagstiftning (Nationalencyklopedin 2013). Socialtjänsten har ett ansvar i att tillhandahålla familjehem för de barn och ungdomar som behöver bo i ett annat hem än det egna. Samhället ska ge barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt vård och stöd och familjehem kan vara en viktig del i detta arbete (Hessle 2013). Barnkonventionen som är en konvention om barns rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år Enligt UNICEF Sverige (2008) bygger barnkonventionen på att alla barn har samma rättigheter oavsett kön, religion eller hudfärg. Unicef arbetar för att stärka barns rättigheter och har alltid barnets rättigheter och behov i centrum. Vi anser att det är intressant att koppla delar av barnkonventionen till vår studie om familjehemsföräldrarnas syn på fostran då barnkonventionen är något vi anser ska prägla alla verksamheter som rör barn. 4

11 2. Tidigare forskning Den tidigare forskning vi använt oss av behandlar familjehemsföräldrars syn på det placerade barnet samt deras upplevelser av vad som är viktigt för detta barn. Forskningen beskriver familjehemmets ansvar att stötta barnet/ungdomen att bli en egen individ, vilket kan kopplas till begreppet självständighet. De beskriver också vikten av familjehemsföräldrar stöttar barn och deras utveckling gällande skola och senare jobb, vilket kan kopplas till kompetens. Slutligen hittar vi i nedanstående beskrivning av tidigare forskning flera beskrivningar av hur olika relationer till barnet påverkar dess utveckling, vilket därmed kan kopplas till vårt tredje nyckelbegrepp i studien: relationer Ett välfungerande fosterhem Barn som bor i fosterhem ska enligt Höjer (2001) få utveckla tillitsfulla relationer, få hjälp att upprätthålla goda relationer med sin ursprungsfamilj samt rehabiliteras från känslomässiga skador. För att barnen ska få goda utvecklingsmöjligheter förutsätts att fosterfamiljen är en familj som är väl fungerande då det är fosterfamiljens omvårdnad som ligger till grund för utvecklingen hos barnet. Då det inte enbart behövs en väl fungerande familj behövs även ett överskott av kärlek som fosterföräldrarna kan ge barnet enligt författaren. De intervjuade i Höjers (2001) studie upplever att det överskott de har önskar de använda så att någon annan kan ta del av det. De intervjuade i studien upplever också att de vill använda sin kunskap som förälder, då de känner att de behärskar barn och att ta hand om ett hem och ger då omsorg på ett sätt som de kan. Enligt Höjer (2006) har de barn och unga som placeras i fosterhem rätt att fordra tid och uppmärksamhem. De har behov av trygga relationer till de i dess omgivning. För att de placerade barnen ska ha en väl fungerande skolgång behöver de stöttning och hjälp. Löfstrand (2009) beskriver att ett familjehem har till uppgift att den placerade tonåringen utvecklas till en egen individ vilken ansvarar för sig själv och sitt liv, genom att samtala med tonåringen på ett sätt så att tonåringen själv skapar mening i sitt liv. Familjehemsföräldrarna bör utveckla en relation som bygger på tillit till den placerade tonåringen för att tonåringen ska kunna utveckla sin självkänsla enligt Löfstrand Barns och föräldrars erfarenheter I olika familjer finns olika sätt att tilltala varandra på och i trygga och lugna familjer höjs sällan rösten då det inte har funnits anledning till det enligt Höjer (2001). Men de erfarenheter ett placerat fosterbarn kan ha är att miljön har varit annorlunda och att höja rösten och högröstade tillrättavisningar är vanligt. När ett barn som har dessa erfarenheter flyttar in till en familj som har en lugn och trygg vardag blir inte vardagen densamma, varken för det placerade fosterbarnet eller för fosterfamiljen och dess barn. Det blir då istället en konfliktfylld konversation med hög ljudnivå och situationen för fosterföräldrarnas barn blir olik den situation de varit vana vid (Höjer 2001). Då de flesta fosterbarn har varit med om bristande omsorg, kan detta påverka barnet på ett negativt sätt enligt Höjer (2006). Då de kan ha varit med om separationer eller andra händelser som varit traumatiska, kan barnet få svårare med det sociala samspelet med andra. I Höjers (2001) studie uttrycker fosterföräldrarna att de får utveckla nya föräldrastrategier för fostran av barnen som är placerade hos dem eftersom barnen i flera fall upplevt traumatiska händelser. En fosterförälder beskriver att denne då fick gå in i en roll för att åter bli lyssnad på. Det har vi ju märkt, att till skillnad mot vår son, så är ju de här barnen..det är liksom bara ett tonläge som gäller när man säger ifrån, och det är att man slår näven i bordet och ryter år dom. Då får man en reaktion. För säger man till dom att "Snälla du, gör inte detta" då bryr dom sig inte. Och det är skillnad för våran son, han har ju kunna ta till sig sådana tillsägelser, men de här killarna de fortsätter tills man blir förbannad så att man ryter i ordenligt. (Höjer 2001, s. 150) 5

12 I Lagerlöfs (2012) avhandling framkommer att barn som är placerade i familjehem har större krav på sig från familjehemsföräldrarna än barn som växer upp hos sina biologiska föräldrar. Kraven kan vara positiva och leda till att den unge uppmuntras till att jobba hårdare i ex. skolan men det kan också leda till en negativ stresskänsla hos den unge Kontakt med anhöriga Höjer (2001) skriver att de intervjuade och fosterbarnen har i olika stor utsträckning kontakt med fosterbarnets föräldrar på grund av olika skäl. Några skäl till att de inte har kontakt är att föräldrarna är avlidna, har förbud att träffa barnen eller att det bara har blivit så. De placerade barnen behöver stöttning för att ha fortsatt kontakt med föräldrar och anhöriga enligt Höjer (2006). Något som kan underlätta att fosterbarnet får goda relationer till anhöriga är att fosterföräldrarna visar föräldrarna respekt och acceptans samt visar tydlighet med vad de har för förväntningar på fosterbarnets föräldrar enligt Höjer (2001). Enligt Andersson (1990) har barnen behov av att ha kontakt med sina föräldrar för att ha kännedom om sin bakgrund samt för att barnen uppfattar de biologiska föräldrarna som föräldrar med vilka de bör behålla en känslomässig relation till. Hos de barn som ej kan upprätthålla en känslomässig relation till de biologiska föräldrarna behövs familjehemsföräldrar för en känslomässig relation. Andersson (1990) menar att genom att man har kontakt betyder det inte att man upprätthåller relationer. Att träffa föräldrarna betyder inte att man upprätthåller den relationen men det är en del av att upprätthålla en känslomässig relation. Andersson (1990) beskriver också att det vanligaste är att barnen ser sina biologiska föräldrar som just sina föräldrar. Detta är något som ingen kan ändra på och därför är det också viktigt att barnets behov av kontakt med sina biologiska föräldrar tas i beaktande både av familjehemsföräldrarna men också av de professionella som ansvarar för placeringen. Det är mammor och familjehemsmammor som i större utsträckning kan hamna i konflikt med varandra och därmed konkurrera om barnets känslor enligt Andersson (1990). Hon beskriver att psykologiska teorier betonar vikten av barnets relation till sin moder mer än barnets relation till fadern. Även de professionella, som exempelvis ansvarar för barnets placering, lägger ofta större vikt moderns ansvar för barnets situation än faderns ansvar. Biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar ska ses som ett komplement till varandra och inte några som konkurrerar ut varandra Fosterföräldrars ansvar Att vara förälder innebär att ansvara för ett barn och ge den omsorg barnet behöver samt att skydda och uppfostra dem. De intervjuade i Höjers (2001) studie har svarat att en förälder ska ge barnet kärlek och trygghet och finnas där för sina barn. Tidigare erfarenheter, oavsett positiva eller negativa påverkar hur man formar och utövar sitt eget föräldraskap. Andersson (1990) skriver att det är viktigt att man tar reda på vad varje barn har för behov för att barnen ska få en stabil tillvaro samt möjlighet att utveckla sin egen identitet. Hon redogör för vikten av att barn i familjehem upplever stabilitet och kontinuitet i det nya hemmet. I Höjers studie framkommer att fosterföräldrarna upplever sig ansvariga för barnets utveckling men de kan inte påverka dem då det är föräldrarna som har bestämmanderätten. Det framkommer i studien att ungefär tre fjärdelar av fosterföräldrarna som deltagit i studien vill ha en fortsatt nära relation till barnet även då det flyttat hemifrån. I Anderssons (1990) studie framkommer att hälften av de familjehemsföräldrar som deltog uppgav att de ville ha 6

13 fortsatt kontakt med barnen även om barnen flyttade hem. De hade fäst sig vid barnen även om de visste att det fanns oklarhet i hur lång tid barnet skulle vara placerat. I Höjer och Johanssons (2013) artikel framkommer att skolan är särskilt viktig för barn som har svåra familjeförhållanden och som står under samhällets vård då skolmiljön exempelvis kan erbjuda barnen möjlighet att knyta kontakter och utveckla relationer till andra människor. Hedin, Höjer och Brunnberg (2011) skriver i en artikel om skolans betydelse för barn i familjehem samt olika faktorer som påverkar barnens möjlighet att lyckas i skolan. De beskriver att barn som förstår sambandet mellan skolprestationen och deras möjligheter i framtiden samtidigt som hon eller han har fungerande dagliga rutiner samt stöd från bland annat lärare och familjehemsföräldrar, har större möjligheter att lyckas i skolan. 7

14 3. Teoretisk referensram Vi har kopplat vårt empiriskt insamlade material till teorin Self-determination theory då denna teori utgår från antagandet att en människa har tre grundläggande psykologiska behov. Dessa behov är självständighet, kompetens och relationer till andra människor. Då vi har studerat dessa tre begrepp utifrån familjehemsföräldrars syn på uppfostran av de placerade barnen kan vi applicera denna teori på deras syn på fostran till att barnen ska vara självständiga, ha kompetens samt relationer till andra då denna teori förklarar att dessa faktorer är viktiga för ett barns utveckling. Self-determination theory är grundad av Edward Deci och Richard Ryan (2011) Self-determination theory (SDT) Self-determination theory (SDT) utgår från att människor har speciella psykologiska behov för att vi ska kunna utvecklas till fungerande integrerade människor i relation till samhället och andra människor runt omkring oss (Deci & Ryan 2011). De psykologiska behov som teorin fokuserar på är självständighet, kompetens och relationer. SDT har utvecklats ur forskning som studerat hur yttre belöningar påverkar en individs inre motivation. Forskning har visat att olika typer av belöningar eller konsekvenser av en människas handlande ger olika resultat på en individs inre motivation och känsla av kompetens och självbestämmande (Deci & Ryan 2011). Konsekvenser i form av pengar, priser eller hot kan enligt SDT underminera en persons inre motivation och motverkar därmed autonomi. Positiv feedback och valmöjligheter förstärker däremot en persons autonomi och förstärker människans känsla av kompetens och att kunna något samt förstärker personens inre motivation. Om en människa får positiv feedback för det han eller hon gör, leder det till att samma individ känner sig kompetent samt känner motivation att exempelvis göra ett bra jobb på sitt arbete. Beroende på vilka konsekvenser en människas handlande ger så ökar respektive minskar personens inre motivation. Enligt SDT ger inte pengar motivation utan pengar liksom hot har en kontrollerande funktion (Deci & Ryan 2011). Slutsatsen blir att positiv feedback gör att människor känner sig duktiga och motiverade medan pengar ej ger samma effekt. Karlsson (2007) skriver liknande kring motivation. Om en individ har en stark inre motivation så förstärks den om denne individ får beröm för något han eller hon gör. Då ökar individens känsla av kompetens och även den inre motivationen ökar. Om människan blir beroende av att få yttre belöningar för att känna sig motiverad så kommer all motivation försvinna om de yttre belöningarna tas bort. SDT består, som redan nämnt, av tre olika delar och tillika mänskliga psykologiska behov som krävs för att människan ska utvecklas och fungera optimalt. Dessa behov är kompetens, relationer samt autonomi. Behovet av kompetens handlar om en känsla av självförtroende och att man som individ har betydelse för sin omgivning. Det handlar inte om en speciell förmåga eller kunskap utan mer om känslan av att kunna och att ha förmåga. Behovet av att känna kompetens får oss att våga prova nya saker och utmaningar samt att kunna utveckla de förmågor och kunskaper man har och sedan bibehålla dessa (Deci & Ryan 2002). Människors behov av relationer till andra handlar om att uppnå en känsla av att vara förenad med andra människor i samhället och att dessa människor är förenade med dig. Det handlar om en relation mellan människor men också om relationen till det samhälle individen eller människan lever i. Det handlar om känslan av att vara accepterad av andra (Deci & Ryan 2002). Relationer handlar också om att vara nära andra, lita på andra och både ta hand om och bli omhändertagen av andra människor (Deci & Ryan 2011). 8

15 Behovet av autonomi handlar om att ha en känsla av självbestämmande även när människan påverkas av yttre faktorer. Om man är autonom kan man värdera det som kommer utifrån och föra det samman med sina egna åsikter. Man litar inte helt och fullt på de yttre faktorer som kommer till en utan man gör först en värdering kring om det är relevant. Detta betyder inte att alla självständiga människor enbart lyssnar på sig själva och vägrar ta in andra människors åsikter och värderingar. Det handlar däremot om att lyssna på andras värderingar eller åsikter men också sätta dem i relation till sina egna åsikter. En självständig människa kan alltså lyssna på andra samtidigt som han eller hon värnar om sina egna åsikter och litar på dessa. En människa som är självständig kan också anta andra människors värderingar så länge dessa harmonierar med dennes egna värderingar. Man kan alltså på ett autonomt sätt anta andras värderingar så länge dessa överensstämmer med ens egna värderingar och/eller åsikter. Man kan dock i vissa situationer ta till sig andras råd och åsikter utan att erfara autonomi och därmed enbart efterapa andras synpunkter (Deci & Ryan 2002). SDT är en teori vars fokus ligger på att den sociala kontexten påverkar människors motivation, beteendemönster och personlighet. Teorin utgår från att det finns förutsättningar som måste uppfyllas för att människor ska må bra och utveckla sin personlighet och sina kognitiva förmågor (Deci & Ryan 2002). Dessa grundläggande behov som beskrivits ovan är oberoende av vilken kultur eller samhälle vi lever i eller hur samhället ser ut i utvecklingssynpunkt. Det spelar på så sätt ingen roll om människan lever i ett väl utvecklat samhälle eller om hon lever i ett mindre utvecklat samhälle, behovet av självständighet, relationer till andra och känslan av kompetens är ständigt närvarande oavsett livssituation. Behovet kan dock se olika ut och strävan efter att uppfylla behoven kan variera utifrån hur samhället ser ut eller vilken livssituation han eller hon befinner sig i (Deci & Ryan 2002). Behoven finns alltså men de påverkas av vilken kontext vi lever i. Dessa behov är också något som människor strävar efter att uppfylla oavsett om vi är medvetna om dessa behov eller inte. Det betyder alltså att vi söker val och situationer som leder till att uppfylla dessa behov eller som förstärker möjligheterna att göra det (Deci & Ryan 2002). Ibland kan dock människans mål och motiv ha negativ påverkan på människans välbefinnande och mående. Bara för att människan strävar efter ett uppsatt mål betyder inte det att uppfyllandet av målet påverkar människan positivt utan kan faktiskt leda till skada. Med andra ord kan en människa vara duktig på att sätta upp mål och sedan uppfylla dem men att uppfylla dessa mål behöver inte alltid leda till bättre välbefinnande (Deci & Ryan 2002). SDT består av flera olika mindre teorier. Det är dessa mindre teorier som lett till utvecklingen av Self-determination theory. Dessa fyra teorier är: cognitive evaluation theory, organismic integration theory, causality orientations theory samt basic needs theory (Deci & Ryan 2002). Cognitive evaluation theory fokuserar på hur den sociala kontexten påverkar en människas inre motivation (Deci & Ryan 2002). Teorin handlar om att den sociala kontexten eller miljön runt människan såsom belöningar och feedback påverkar inre motivation på två olika sätt. Dels har den en kontrollerande funktion och dels en informativ funktion (Deci & Ryan 2011). Organismic integration theory är en teori som utgår från att förklara hur värderingar och regler integreras och internaliseras hos människor och hur dessa sedan påverkar människans motivation och beteenden (Deci & Ryan 2002). Denna teori ligger till grund för ett av grundbegreppen i SDT, nämligen relationer till andra. Internaliseringen hänger samman med SDT där samhällets värderingar och normer införlivas i individen och blir ett med denne (Deci & Ryan 2011). 9

16 Causality orientations theory är en teori som beskriver hur olika människor tenderar att orientera sig i den sociala miljön på olika sätt. Beroende på hur individen orienterar sig i samhället kan hans eller hennes egen självständighet stärkas, beteendena kontrolleras eller leda till att individens motivation minskar (Deci & Ryan 2002). Basic needs theory beskriver relationen mellan mål eller motivation och en människas välbefinnande och hälsa (Deci & Ryan 2002). Teorin bygger på att människor har grundläggande psykologiska behov som hänger samman med begreppen självständighet, relationer och kompetens (Deci & Ryan 2011). 10

17 4. Barns rättigheter enligt FN:s barnkonvention Då vår studie rör barn och dess förutsättningar till utveckling ansåg vi att det vore intressant att koppla vårt insamlade material till FN:s barnkonvention då denna konvention fokuserar på barns rättigheter. I FN:s barnkonvention ingår beskrivningar av barnets rättigheter som kan kopplas till dess rätt att utvecklas och bli vuxna individer (Unicef Sverige 2008). Vi har därför valt att ta med barnkonventionen som en del i vår studie och som en del i analysen av vårt insamlade material. Vi anser att FN:s barnkonvention är en viktig konvention för att barns rättigheter ska tillvaratas och beaktas. Vår studie handlar just om att undersöka familjehemsföräldrars syn på uppdraget att fostra och ge de placerade barnen bra förutsättningar för att de ska kunna klara sig bra i samhället som vuxna individer och därmed är det intressant att se om barns rättigheter enligt konventionen kan identifieras i intervjupersonernas uppfattningar om sitt uppdrag. Barns rättigheter ska genomsyra hela samhället och extra viktigt är det att de allra mest utsatta barnens intressen tillvaratas. Familjehemsplacerade barn har ofta en historia som gör dem mer utsatta än andra och därför är det viktigt att de instanser, exempelvis socialtjänst eller familjehemsföräldrar, som ska hjälpa dessa barn är medvetna om barns rättigheter och utgår från dessa i arbetet och kontakten med barnen Barnkonventionen Barnkonventionen som är en konvention om barns rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 enligt United Nations Children's Fund [UNICEF] Sverige (2008). UNICEF Sverige skriver att det var under år 1990 som Sverige anslöt sig till konventionen som ett av de första länderna i världen. Enligt UNICEF Sverige bygger barnkonventionen på att alla barn har samma rättigheter oavsett kön, religion eller hudfärg. 193 länder i världen har anslutit sig till barnkonventionen vilket gör denna konvention till den som flest länder anslutit sig till. Artikel 3: Barnets bästa UNICEF Sverige (2008) skriver att barnets bästa alltid ska komma främst oavsett vilken åtgärd som vidtas och oavsett vilka offentliga eller privata välfärdsinstitutioner det berör. Barnet ska få möjlighet att utvecklas psykiskt, fysiskt, moraliskt, andligen och socialt på ett välmående sätt. Det är de stater som är anslutna till konventionen som måste se till så att alla barn inom deras rättskipningsområde får den omvårdnad och det skydd de behöver i anslutning till de rättigheter och skyldigheter föräldrar och andra som har lagligt ansvar för barnet har. Föräldrar, eller andra som har lagligt ansvar för barnet, kan inte alltid ge barnet skydd och omvårdnad utan då måste samhället se till att det finns hjälp att få som till exempel vid trafikolyckor. Barnets bästa ska yttra sig i den mån det är möjligt i beslutsprocessen vid beslutande myndigheter enligt UNICEF Sverige (2008). Artikel 5: Föräldrarnas ledning och den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har ansvar för att inte ställa högre krav på barnet än vad som är skäligt till dess utveckling enligt UNICEF Sverige (2008). Allt eftersom barnen mognar och lär sig mer och mer tillskriver de sig olika kompetenser, kunskaper och förståelse. Föräldrarna har ett ansvar att i takt med barnets utveckling inom dessa områden, stödja och vägleda barnet och måste under barnets utveckling anpassa sig till barnets faktiska nivå. Vid 11

18 denna vägledning bör föräldrar eller annan vårdnadshavare ta hänsyn till barnets intressen och önskemål samt dess förmåga att fatta beslut och ha förståelse för vad som är barnets bästa enligt UNICEF Sverige (2008). Artikel 12: Respekt för barnets åsikter Då barn ska ses som aktiva medborgare som har rättigheter ska barn som kan bilda sig egna åsikter ha rätt att uttrycka dessa i alla dess frågor som rör barnet enligt UNICEF Sverige (2008). Vid dessa uttryck ska barnets mognad och ålder ses som en kompletterande faktor. Barnen ska respekteras i den rätt barnet har att i förhållande till barnens ålder och mognad uttrycka sina åsikter. Barnet har rätt till att bli lyssnad på då det gäller alternativ omvårdnad enligt UNICEF Sverige (2008). 12

19 5. Metod och material 5.1. Val av metod Vår studie är av kvalitativ karaktär då vi ville ha möjlighet att ställa följdfrågor samt få en djupare förståelse för familjehemsföräldrarnas syn på uppdraget. Data har samlats in genom intervjuer med familjehemsföräldrar. Vi har haft ett induktivt förhållningssätt då vi har valt att utgå från familjehemsföräldrarnas upplevelser och då vår studie bygger på intervjuer som vi transkriberat och sedan sammanställt. Efter sammanställningen av vårt insamlade material har vi sedan dragit slutsatser utifrån de intervjusvar vi fått (Sohlberg & Sohlberg 2013). Vår forskningsfråga fokuserade på hur vi kan förstå familjehemsföräldrars syn på fostran av det placerade barnet. Vi ville att familjehemsföräldrar skulle få beskriva hur de själva resonerar kring detta. Utifrån att vi vill förstå familjehemsföräldrars syn på fostran av det placerade barnet utifrån självständighet, kompetens och relationer till andra valde vi att samla in vår data genom intervjuer. Detta gjorde vi då vi trodde att intervjuer på bästa sätt kunde ge oss svar på våra forskningsfrågor då vi hade möjlighet att ställa följdfrågor allt efter som intervjuerna fortlöpte och på så sätt få en djupare förståelse. Genom att göra intervjuer får vi också mer utförlig information än vad exempelvis enkäter skulle ge. Eftersom det handlar om intervjupersonernas egna upplevelser kan de behöva utveckla och förklara sina synpunkter mer än vad det finns utrymme till i en kvantitativ studie. Vi är ej intresserade av att generalisera vårt resultat utan vill ha våra intervjupersoners bild av sitt uppdrag. Detta har gjort att vi valt att inte göra en kvantitativ studie. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver att i intervjuer ger intervjupersonerna möjlighet att delge deras erfarenheter. Intervjuer är enligt Kavle och Brinkmann (2009) ett sätt att inhämta mer information efter att man har fått ett svar då man har möjlighet att ställa följdfrågor Urval Vårt urval består av familjehemsföräldrar som har eller som har haft barn placerade hos sig det senaste året. För att rekrytera intervjupersoner till vår studie tog vi hjälp av socialsekreterare som handlägger ärenden gällande familjehemplacerade barn och ungdomar. Socialsekreterarna frågade tänkbara familjehem om de kan tänka sig att ställa upp på en intervju och vi fick sedan fem namn på familjehem som kunde tänka sig att ställa upp. Av dessa valde vi sedan ut fyra stycken som vi tog kontakt med och sedan intervjuade. Barnens ålder i familjehemmen var varierande. I de fyra familjehemmen var barnen 2, 4, 6, 8, 10 och 13 år gamla. I två fall var föräldrarna skilda och intervjun skedde med kvinnan då det var kvinnans telefonnummer vi fick. I de andra två fallen där det var par skedde intervjuerna också med kvinnorna då det även i dessa fall var kvinnans telefonnummer vi fick Datainsamling Vi tog kontakt med intervjupersonerna en tid innan tillfället för intervjun. Vid detta tillfälle informerade vi intervjupersonerna muntligt om varför de valts ut till att delta i studien samt informerade dem om vår studies övergripande syfte och frågeställning. Inför intervjuerna gjorde vi en intervjuguide (se Bilaga 1) som baserades på tre olika teman: autonomi, kompetens samt relationer. Utifrån dessa tre teman utformade vi en intervjuguide innehållande 18 frågor. Under intervjun gavs även möjlighet att ställa följdfrågor. Vi gav ut en samtyckesblankett (se Bilaga 2) som de kvinnor vi intervjuade fick skriva under för att godkänna medverkan i intervjun samt accepterande av att de tagit del av information 13

20 om studien, frivillighet, anonymitet, studiens syfte samt godkännande av inspelning av intervjun etc. När vi gjorde telefonintervjuerna redogjorde vi för informationen i samtyckesblanketten muntligt samt fick muntligt samtycke till att genomföra intervjun. Intervjuerna spelades in med diktafon för att vi skulle få med all information i intervjupersonernas svar. Två av intervjuerna gjordes i familjehemsföräldrarnas hem med kvinnan i hemmet, ingen annan familjemedlem var närvarande. Därtill gjorde vi även två telefonintervjuer då intervjupersonerna bodde långt från vår bostadsort och det inte fanns möjlighet att utföra intervjun på plats. Dessa intervjuer gjordes i våra egna hem då vi ringde upp familjehemsföräldern. Ingen annan familjemedlem var närvarande, varken i vårt hem eller i intervjupersonens hem. Även telefonintervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon Transkribering och analys av data Vi transkriberade alla intervjuer tillsammans samma dag eller dagen efter att intervjuerna genomfördes. När vi transkriberade skrev den ena av oss och den andra startade och stannade diktafonen. Vi skrev två intervjuer var. Intervjusvaren återgavs så ordagrant som möjligt då vi ville ha intervjupersonernas svar och formuleringar utan att de omformulerats eller bearbetats. Intervjuerna som vi fått ta del av har anonymiserats genom att intervjupersonernas namn, barnens namn och kön samt vilken ort de bor på inte framkommer och vissa textstycken har tagits bort för att intervjupersonerna inte ska kunna identifieras. Intervjuerna har kodats genom att nyckelbegrepp plockats ut utifrån vårt syfte och vår forskningsfråga. Utifrån kodningen har vi hittat olika kategorier och teman som vi beskriver. Dessa kategorier ligger till grund för de slutsatser vi sedan kan dra utifrån vår insamlade data (Kvale & Brinkmann 2009). Vi valde att analysera vårt insamlade material utifrån Kvale och Brinkmanns (2009) metod som kallas meningskoncentrering. Denna metod går ut på att intervjupersonernas svar koncentreras till korta meningar eller ord. Vi började med att läsa igenom våra transkriberade intervjuer för att få en helhetsbild av det våra intervjupersoner sagt. Vi plockade sedan ut citat som vi ansåg vara betydelsefulla för vår studie. Citaten och meningarna kodades och kategoriserades och på så sätt fick vi fram olika teman som kunde kopplas till det ämne vi undersökt. De teman vi fick fram ligger till grund för den resultatdel som följer i kap. 6. De resultat vi fått fram genom våra intervjuer med familjehemsföräldrar har vi kopplat till teorin Self-determination theory samt till några artiklar i FN:s barnkonvention som vi ansåg vara relevanta utifrån vår studie. Resultaten har också kopplats till tidigare forskning som behandlar familjehemsvård, barn placerade i familjehem samt familjehemsföräldrars upplevelser av uppdraget Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet En studies validitet handlar om huruvida det man avsåg att undersöka är det som faktiskt undersöktes. Det handlar om att studiens syfte och frågeställning ska vara närvarande under hela forskningsprocessen för att undvika att den huvudsakliga forskningsfrågan frångås under arbetets gång (Kvale & Brinkmann 2009). Vi har diskuterat mycket kring de intervjuer vi gjort och de svar vi fått för att på så sätt bli mer medvetna om vår egen förförståelse och hur denna kan påverka vår studies resultat. Vi har också hela tiden fört en diskussion kring vad vår egentliga frågeställning är för att på så sätt minska risken för att vi studies fokus hamnar på något vi inte avsåg att studera från början. 14

21 Våra intervjupersoner utgjordes enbart av kvinnor vilket kan ha gett oss ett skevt resultat då vår studie inte avser att mäta enbart kvinnliga familjehemsföräldrars upplevelser och uppfattningar utan familjehemsföräldrar i allmänhet. Vår studie har istället påvisat vad kvinnliga familjehemsföräldrar har för uppfattningar på fostran av barnen. En studies reliabilitet handlar om dess tillförlitlighet och att man som forskare bör vara medveten om de fel och brister i forskningsprocessen som kan påverka studiens resultat (Kvale & Brinkmann 2009). Två av intervjuerna har gjorts via telefon medan två har gjorts vid ett personligt möte. Detta kan möjligen ses som problematiskt då intervjusituationen blir annorlunda och därmed kanske också de intervjusvar vi tillhandahåller. Vi kan exempelvis inte visa vårt kroppsspråk via telefon såsom vi kan vid en personlig kontakt Etiska överväganden I vår undersökning har vi intervjuat familjehemsföräldrar och under insamlandet av vårt empiriska material samt diskussionerna innan vårt genomförande av studien tog vi hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vi tog hänsyn till informationskravet genom att vi informerade deltagarna om forskningens syfte och hur resultatet skulle komma att publiceras, deltagarnas frivillighet att delta i studien samt att de deltagande kunde avbryta när de ville. Samtyckeskravet betyder att deltagaren själv har rätt att bestämma över sin medverkan och i vilken form de ska delta och om deltagaren väljer att avbryta ska denne ej utsättas för påtryckning till fortsatt deltagande. Konfidentialitetskravet innebar att allt insamlat material förvarades på en säker plats i ett låsbart skåp samt att vi avidentifierar de medverkande i forskningen (Vetenskapsrådet 2013). Det inspelade intervjumaterialet förstördes också efter att vi genomförde vår studie. Vi diskuterade dock kring avidentifieringen utifrån att vi lät socialsekreterare välja ut eventuella intervjupersoner. Nyttjandekravet tog vi hänsyn till genom att vi enbart använder insamlat material till denna forskning (Vetenskapsrådet 2013). Innan vi började genomföra vår studie resonerade vi också kring var intervjuerna skulle hållas och vilken miljö som skulle vara bäst för de personer vi intervjuade. Vi genomförde två intervjuer i familjehemmens hem och sedan kompletterade vi dessa intervjuer med två telefonintervjuer som vi genomförde i våra egna hem. 15

22 6. Resultat och analys 6.1 Identitetsutveckling Alla familjehemsföräldrar som vi intervjuade ville att barnen som är placerade hos dem utvecklar sina egna uppfattningar och åsikter och att de sedan vågar uttrycka och stå för dessa. De betonade att det är viktigt att barnen skapar sina egna värderingar men säger att de vill hjälpa dem på vägen genom att förmedla sunda värderingar till barnet under dess placering. En av de intervjuade uttrycker följande kring detta: Och så skapar man väl sig, när man blir äldre, egna uppfattningar. Det är ju en viktig del i att bli självständig. Det jag lär henne nu kanske inte alls kommer att överensstämma med hennes egna åsikter när hon är vuxen men man kan ju hoppas att man bidragit. Ytterligare en intervjuperson uttrycker liknande åsikter: Det är viktigt att de skapar sina egna åsikter och uppfattningar men självklart vill man vara med och bidra till att de får sunda värderingar som vuxna. Familjehemsföräldrarna uttrycker att det är en balansgång att stötta barnen i att bli självständiga. De vill att de ska bli självständiga och våga prova saker medan de samtidigt vill att de ska vara beroende av familjehemföräldrarna på så sätt att de kommer till dem när de har frågor och när de behöver hjälp eller stöd. Familjehemsföräldrarna är eniga om att alla barn är olika och att deras utveckling till att bli självständiga ser olika ut. En del barn kastar sig ut och provar nya saker medan andra barn behöver mer stöttning i att våga vara självständiga. Oavsett hur barnet är måste man bemöta det på den nivå som barnet själv befinner sig på och hjälpa dem utveckla deras självständighet i den mån de behöver. En familjehemsförälder beskriver att hon inte var så självständig när hon var liten såsom det barn som är placerat hos henne är och upplever att utvecklingen av barnets självständighet har gått för fort. Men hon upplever ändå att det är positivt att barnet är självständigt och tar tag i och ordnar saker själv utan att behöva hjälp. En familjehemsförälder uttrycker följande: Som när XX var sjuk när hon gick på dagis då ville XX helst ringa fröken och tala om att XX var sjuk. XX har alltid varit väldigt framåt på det sättet. Så var inte jag när jag var liten. Jag var absolut inte så och då tycker man nog att XX är väldigt framåt. Familjehemsföräldrarna uttryckte att det är viktigt att barnen får en bra bild av sig själva och litar på sin egen förmåga för att bli trygga i sig själva och på så sätt bli en stark person. De uttrycker att det är viktigt att barnen vågar ta egna beslut och stå för dessa. Flera av intervjupersonerna säger att de anser att det är viktigt att barnen utvecklar en positiv bild av sig själva för att de ska kunna se positivt på andra människor i samhället. Detta uttrycker en av intervjupersonerna på följande sätt: Man vill ha ett barn som är sunt och självständigt och det är ju att man förstår att man inte ska skada andra, skada sig själv och våga prova saker för att lära sig sina egna gränser. De intervjuade poängterar vikten av att ha förmågan att kunna göra val i livet och senare kunna stå för sitt val. Det handlar enligt våra intervjupersoner om att kunna förstå att deras handlande och val får konsekvenser. Detta är enligt de intervjuade en viktig del att förstå för att bli en självständig individ. Intervjupersonen uttrycker följande Att man ska stå för det man gör. Jag valde det här och det berodde på att jag själv valde det och inte på grund av att någon sa åt mig att göra det. 16

23 6.1.1 Koppling till tidigare forskning, teori samt barnkonventionen Flera av de intervjuade säger att de försöker få barnen att prova nya saker och försöka lösa problem själva genom att stötta dem och uppmuntra dem när de försöker själva för att på sätt förstärka utvecklingen av barnets självständighet. Självständighet eller autonomi beskrivs av Deci och Ryan (2011) som ett grundläggande psykologiskt behov. Enligt Self-determination theory (SDT) ger positiv feedback en känsla av självtillit och förstärker därmed människors autonomi. De personer vi intervjuade uttryckte att det var viktigt att barnet som var placerat utvecklade en god självkänsla så att han eller hon vågar prova nya saker och kan stå för sina val och handlingar. Löfstrand (2009) menar att ett familjehem har till uppgift att vägleda barnet för att det ska bli en egen individ med egna åsikter och värderingar. Barnet ska utvecklas till att bli en egen självständig individ med ansvar för sitt eget liv och sina handlingar. Familjehemsföräldern bör därför försöka befästa en god relation till det placerade barnet för att han eller hon ska utveckla sin självtillit och självkänsla. I vår studie uttryckte intervjupersonerna att det är viktigt att barnen som är placerade hos dem får möjlighet att utveckla och också uttrycka sina egna uppfattningar. I barnkonventionens tolfte artikel beskrivs barnets rätt att utveckla sina egna åsikter och uppfattningar och deras rätt att uttrycka dessa i olika sammanhang (UNICEF Sverige 2008). De vi intervjuade betonade deras roll i barnets utveckling och uppfostran och att de aktivt driver på barnen för att de ska utveckla självkänsla samt utveckla kunskaper och förmågor. De säger också att de vill bidra med sunda värderingar samtidigt som barnet själv ska få testa sina gränser och utvecklas till en egen person. Enligt barnkonventionens tredje artikel (UNICEF Sverige 2008) är det alltid barnets bästa som ska vara centralt gällande frågor som rör barn och barnen ska få möjlighet till utveckling, vilket är vad de vi intervjuade ville ge barnen möjlighet till. Höjer (2001) beskriver att de fosterföräldrar som deltagit i hennes studie ansåg sig ansvariga för barnets utveckling och uppfostran. Familjehemsföräldrarna vi intervjuade beskriver komplexiteten i att barnen ska utveckla egna åsikter samtidigt som de vill vara med och vägleda barnet och påverka barnet så att de får sunda värderingar. Enligt Deci och Ryan (2002) kan en autonom eller självständig individ balansera just detta med att anta sina egna värderingar samtidigt som man kan ta till sig andras åsikter och värderingar utan att ge avkall på sin egen självständighet. De personer vi intervjuade betonar vikten av att de uppmuntrar barnet i att vara självständiga för att barnet ska utvecklas optimalt och växa upp till en självständig individ. Intervjupersonerna uttrycker att de vill vägleda barnet i dess utveckling samtidigt som de skapar sina egna värderingar och uppfattningar i takt med att de blir äldre vilket är vad artikel 5 i barnkonventionen beskriver. Enligt artikel 5 i barnkonventionen har barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare i uppgift att vägleda barnet i dess utveckling av förmågor och färdigheter. Föräldrarna ska ställa krav som är relevanta i förhållande till barnets ålder och mognad (UNICEF Sverige 2008). 17