Vilken är din bästa hand?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilken är din bästa hand?"

Transkript

1 Vilken är din bästa hand? Dominansprofilens betydelse för inlärningen hos personer med begåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder vid IT-stöddundervisning

2 Vilken är din bästa hand? Dominansprofilens betydelse för inlärningen hos personer med begåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder vid IT-stödd undervisning. 1

3 Katarina Eriksson & Peter Stenlund: Vilken är din bästa hand? Dominansprofilens betydelse för inlärningen hos personer med begåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder vid IT-stödd undervisning. DISTUM Solviks Folkhögskola 2003 Katarina Eriksson & Peter Stenlund Tryck: Print och media, Umeå universitet 2

4 Vilken är din bästa hand? Dominansprofilens betydelse för inlärningen hos personer med begåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder vid IT-stödd undervisning. 3

5 Abstract Syftet med vår undersökning har varit: - att lära oss mer om huruvida inlärningsvägarna är annorlunda hos personer med lindriga begåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder, (i det här fallet främst personer med IQ c:a 55~85 poäng) jämfört med hos andra. - att identifiera hinder och framgångsstrategier för IT-stödd folkbildning på distans i allmänhet, och när det gäller vår målgrupp. - att söka förstå hur IT-stödd folkbildning skulle kunna utformas och anpassas pedagogiskt för att stödja det livslånga lärandet hos vår målgrupp. Metoderna vi har använt är - en litteraturstudie för att se en del av den debatt som pågår runt om i världen, kring de ämnen vi är intresserade av. - en kvalitativ studie, där vi intervjuat några lärare och kursdeltagare i den ITstödda Mattekursen på distans för vår målgrupp. - en kvantitativ studie, där vi statistiskt har undersökt när och hur ofta olika deltagare skrivit inlägg i den datorkonferens som hörde till kursen och jämfört resultaten med några andra distanskurser för olika målgrupper. Resultat: Specialundervisning som rekommenderas, är sådan: - där största hänsyn tas till deltagarnas individuella förutsättningar och behov. - där teori och praktik varvas. - där man kan ge många konkreta exempel. - där helst alla sinnen blir involverade i inlärningen. - där umgänget och inlärningssituationen är så fria från stress som möjligt. - där inlärningssituationen, för att avlasta ett arbetsminne med låg eller ojämn kapacitet, bör vara så fri som möjligt från ovidkommande sinnesintryck. Det är viktigt att ha ett socialt forum i distanskursens konferens. Det är nödvändigt med en lärare som respekterar deltagarna och tar hänsyn till det ökade kravet på sekretess som deras funktionshinder medför. Målgruppen tycks ha behov av att kursen förläggs till vissa tidpunkter eftersom ger stabilitet, trygghet och struktur i en svårbegriplig värld. Tekniken ställer kursandordnare inför ett pedagogiskt vägval där man bör ha tänkt igenom hur man ska förhålla sig till tekniken. Konferenssystemet First Class, som är det som oftast används till distanskurser, är inte anpassat för vår målgrupp, men det finns inget bättre på marknaden. Med ett bättre anpassat konferenssystem med enkla, visuella och anpassningsbara miljöer och med flexibla lösningar som kan anpassas individuellt till personer med olika lärstilar skulle vår målgrupp lättare kunna omfattas av det flexibla och livslånga lärandet. Vårt förslag till gränssnitt för ett sådant konferenssystem kan ses i bilaga 4. 4

6 Förord Den här boken är skriven i första hand för dig som arbetar inom folkbildningen och som inte är specialpedagog, men ändå i ditt yrke då och då träffar och kanske undervisar personer med begåvningsmässiga och/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Den är också skriven för dig som, förr eller senare, kommer att hålla en kurs där datorn används som hjälpmedel för kommunikationen. Solviks folkhögskola, där vi arbetar, har sedan 1974 varje år haft kurser för deltagare med olika begåvningsmässiga och neuropsykiatriska funktionshinder, Baskursen. Genomsnittsåldern hos deltagarna i vår Baskurs har hela tiden sjunkit, från omkring trettio år i början av 1970-talet, till omkring tjugo år i början av 2000-talet. Från och med senare delen av 1980-talet har i stort sett alla våra kursdeltagare vuxit upp hos sina föräldrar, eller i familjehem. De är vana vid familje- och samhällsliv och behöver frigöra sig, precis som alla andra ungdomar. De flesta ungdomar som idag deltar i någon av våra kurser för personer med funktionshinder, har haft någon form av stöd under sin skolgång. Vissa har haft det under alla år, andra har fått det i högstadiet eller gymnasiet. Stödet kan ha varit till exempel i form av särskola, eller hjälpklass, eller i form av personlig assistent, eller annan stödundervisning. Alla har olika bakgrund och olika förutsättningar och behov. Vi eftersträvar att i vår undervisning göra så individuella kursplaner som möjligt. När utgångspunkten i undervisningen tas i kursdeltagarnas förutsättningar ser vi att de utvecklas. Åtminstone så länge som de är kvar på skolan. Vi har också noterat att många stagnerar (eller i värsta fall går bakåt,) när de lämnar Solvik. Hur skulle vi kunna hjälpa dem att kontinuerligt få intellektuell stimulans och åstadkomma ett livslångt lärande? Kanske skulle specialpedagogiskt anpassad IT-stödd distansundervisning kunna vara ett bra sätt? Trots att vi arbetat så länge med att anordna kurser för personer med dessa funktionshinder är det inte självklart att alla medarbetare på vår skola kan särskilt mycket om funktionshindren och den pedagogik som kan vara lämplig. Dels kommer nya medarbetare nästan varje år, dels är det inte alla i personalen som arbetar direkt med dessa kurser. Så varje gång vi har seminarier kring funktionshinder och specialpedagogik, är det någon ur personalen som säger något i stil med: Det här var intressant, det visste jag inte. Nu kanske jag kan ha bättre förståelse nästa gång. På senare år har det blivit allt vanligare hos oss att arbeta med datorn och IT som hjälpmedel i kurserna. Det har också blivit allt vanligare med IT-stödd undervisning på distans. Men precis som med kurserna för deltagare med begåvningshinder och NPF, är det inte alla i lärarkåren (än så länge) som arbetar med IT-kurser heller. Men lika väl som att allt fler i vårt skolsamhälle kommer att 5

7 stöta på kursdeltagare med begåvningsmässiga funktionshinder och/eller NPF, lika väl kommer allt fler att någon gång hålla, eller gå, en kurs på distans. Så när Distansutbildningsmyndigheten, DISTUM, i november år 2000 gick ut med en inbjudan till folkbildningsorganisationer att söka medel till utvecklings-projekt inom området Lärprocesser inom IKT-stödd folkbildning på distans 1 då ville vi på Solviks Folkhögskola vara med. DISTUMs övergripande mål för de 14 projekt som våren 2001 fick pengar, var att identifiera byggstenar i den vuxnes lärprocess, att definiera hinder och förstärkningseffekter kopplade till dessa byggstenar, samt att relatera resultaten till IKT-stödd distansverksamhet inom folkbildningen. Vi har försökt uppfylla dessa mål genom att dels läsa in oss på en del av den litteratur som finns inom dessa discipliner, dels göra en empirisk studie av en kurs i Vardagsmatte på distans för vår målgrupp. Eftersom dessa ämnen och metoder är så olika sinsemellan har vi valt att presentera våra resultat som tre fristående delar av boken. Del I och II innehåller resultat av våra litteraturstudier. För att tillmötesgå dig som inte har specialpedagogisk utbildning och dig som inte är data-freak har vi valt att göra ganska utförliga grundläggande bakgrundsteckningar kring dessa ämnesområden. Del III innehåller resultat av vår granskning av en kurs i Vardagsmatte på distans, och våra egna förslag till hur studiematerial skulle kunna utformas för att underlätta för vår målgrupp att använda datorn som kommunikations-hjälpmedel i sitt lärande. Till vår hjälp att skriva denna rapport har vi haft Agneta Hult på pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. Hon har på ett insiktsfullt sätt hjälpt oss med värdefulla synpunkter samt bringa reda i detta material. Vi vill rikta ett stort tack till henne. Vi hoppas att vår bok ska ge trevlig läsning och samtidigt ökad insikt och förståelse för inlärningsprocesserna hos personer med lindriga begåvningshinder och neuro-psykiatriska funktionshinder. Vi hoppas också att vår bok ska ge nya tankar och idéer inför fortsatt arbete med utformning IT-stödd undervisning så att folkbildningen på ett bättre sätt ska kunna ge möjligheter till livslångt lärande för alla. Frostkåge, februari 2003 Katarina Eriksson & Peter Stenlund 1 IKT = Informations- och Kommunikations-Teknologi. 6

8 Innehåll Abstract Förord I. Begåvning, intelligens och inlärning. 1. Inledning 12 Bakgrund Syfte och metod 2. Nervsystemet 13 Kortfattat litteraturkritik Kort inledande diskussion Nervsystemets uppbyggnad Basbehov Sammanfattning 3. Människans utveckling 29 Kortfattat litteraturkritik Kort inledande diskussion Översikt över fem utvecklingsteorier Sammanfattning 4. Begåvningsmässiga funktionshinder 38 Kortfattat litteraturkritik Vad är begåvning? Vad är begåvningshinder? Hur utvecklas begåvningen? Sammanfattning 5. Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF 45 Kortfattat litteraturkritik Kort inledande diskussion Hur yttrar sig NPF? Sammanfattning 6. Andra sätt att se på intelligens och inlärning 68 Kortfattat litteraturkritik Några debattörer Stress Kort diskussion kring åtgärder Sammanfattning 7. Omsorgerna och särskolan 88 7

9 Kortfattat litteraturkritik Bondesamhällets Fånar Industrialiseringens Idioter Depressionens Sinnesslöa Efterkrigstidens Utvecklingsstörda De senaste årtiondenas normalisering 1994 tills idag Sammanfattning II. Distansundervisning, teknik och metodik. 8. Inledning IT och Distansundervisningens historia 103 Inledning Distansutbildningens framväxt Sammanfattning 10. Teknikutvecklingen 106 Inledning Internet Två sätt att ansluta sig till Internet Bandbredd och uppkoppling Elektroniska konferenssystem Den webbaserade tekniken Sammanfattning 11. Politiskt perspektiv på distansutbildning Vanliga problem vid distansstudier 114 Inledning Deltagaraspekter Tekniska aspekter Organisatoriska aspekter Sammanfattning 13. Forskningsresultat kring IT och lärande 123 Kort inledande diskussion Gränssnittsrekommendationer Web för personer med funktionshinder Sammanfattning 14. IT inom specialundervisning 128 Inledning Fyra aktörer inom specialundervisning och IT Några distanskurser Sammanfattning 8

10 III. Mattekurs på distans 15. Inledning 136 Teoretiska utgångspunkter Tidigare forskning om och erfarenheter av nätbaserade kurser Något om mattekursen Metoder Hur materialet kommer att presenteras 16. Resultat 154 Deltagaraspekt 1: Behovet av bekräftelse Deltagaraspekt 2: Tidsaspekten Teknikaspekten Lärar-/organisationsaspekten 17. Försök med nya idéer 163 Resultat från försöksdagen 18. Diskussion och slutsatser 167 Allas inlärningsvägar består av nervbanor Allas nervsystem är olika Lindriga begåvningshinder och NPF Deltagaraspekterna Tidsaspekten Teknikaspekten Lärar-organisationsaspekten Slutsatser Short summary in English 186 Referenslista 192 Bilagor 197 1a-f: Litteraturkritik till kap : Resultat av kodning av Mattekursen 3: Matris över distansgenerationer 4: Enkät till nätbildarna 5: Färgbilder 9

11 10

12 I. Begåvning, intelligens och inlärning. Vi vill lära oss mer om huruvida inlärningsvägarna är annorlunda hos personer med begåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder jämfört med hos andra. 11

13 1. Inledning Bakgrund I den senaste tidens debatt kring funktionshinder och undervisning, finns företrädare för åtminstone två mycket olika synsätt. Dels finns forskare som till exempel professor Christopher Gillberg som talar om att allt fler av oss har svåra biologiskt betingade funktionshinder som ger inlärningssvårigheter. Dels finns andra som till exempel neurofysiolog Carla Hannaford som anser att det vi kallar inlärningssvårigheter i själva verket är utlärningssvårigheter. Att det finns en mängd olika inlärningsstilar i en normalbefolkning, men att den traditionella skolan endast gynnar personer med ett par av dessa inlärningsstilar, medan andra missgynnas kraftigt. Detta spänningsfält ville vi undersöka närmare, eftersom vi anade att det kunde innehålla viktiga infallsvinklar för vårt arbete. Syfte och Metod Syftet med denna litteraturstudie har således varit: att lära oss mer om huruvida inlärningsvägarna är annorlunda hos personer med lindriga begåvningshinder och neuropsykiatriska funktionshinder jämfört med hos andra. Metod: jämförande litteraturstudie Både när det gäller inlärning i allmänhet och när det gäller inlärning hos personer med begåvningshinder finns mycket litteratur. När det gäller inlärning hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder har det på senare år börjat komma ut en del böcker i ämnet. Därför har vi dels kunnat jämföra äldre litteratur med nyare. Dels har vi kunnat jämföra litteratur från biologiskt inriktade forskare med inlägg från sociologiskt inriktade. I bilaga 1:a-f finns samlad en kortfattad litteraturkritisk diskussion kring de böcker vi använt till de olika kapitlen i denna del av vår bok. 12

14 2. Nervsystemet Våra inlärningsvägar består innerst inne av våra nerver, som leder information från omvärlden via våra sinnen in i vår kropp och vår hjärna. Nervsystemet är ett nätverk av komplicerade system av nerver. Det består alltså av flera system som hänger ihop och samverkar. Ingen människa vet egentligen riktigt hur det fungerar, även om vi vet en del. Det finns många olika teorier där forskare ger förslag till hur det skulle kunna fungera. I det här kapitlet har vi försökt smälta samman de fakta och de teorier vi har hittat i uppslagsverk och andra beskrivningar av nervsystemet och hjärnan. 2 Det finns en intressant skillnad mellan Nationalencyklopedins bild av hjärnan och de bilder som presenteras av de andra författarna som vi har läst. De flesta bilderna visar att mellanhjärnan skulle vara lokaliserad på den plats där Nationalencyklopedin placerar mitthjärnan. (se bild nedan) Intressant är att Groiler kallar samma plats midbrain och i texten talar om en annan del av hjärnan som between -brain, dock utan att i illustrationen visa var i hjärnan denna between-brain skulle ligga. Här tycks viss förbistring råda. Emellertid gör vi den bedömningen att Nationalencyklopedins illustration bäst stämmer överens med den beskrivning som dess författare, men framför allt Carla Hannaford och Jean Ayres, ger. Enligt denna modell skulle nedre delen av hjärnstammen tillsammans med lillhjärnan utgöra en enhet, reptilhjärnan, med system för bearbetning av sinnesintryck och motorisk kontroll medan mellanhjärnan/limbiska systemet betraktas som en enhet, med säte för den känslomässiga bearbetningen och för korttidsminne. Storhjärnan och framför allt hjärnbarken presenteras som platsen för övergripande planering, långtidsminnen och medveten kontroll. Om man ser till i vilken ordning hjärnans funktioner utvecklas, kan det finnas fog för att göra så. Vi har därför valt att här presentera nervsystemet och hjärnan på detta sätt, för att sedan, i nästa kapitel, kunna göra en jämförelse mellan Hannafords presentation av människans utveckling och några av de klassiska utvecklingspsykologerna, bland andra Erik H Eriksson och Jean Piaget. 2 Bonniers Media lexikon, band 5, 1981; sid Uppslagsord: Hjärna Bonniers Media lexikon, band 9, 1981; sid Uppslagsord: Nervsystemet Carla Hannaford, 1998, Lär med hela kroppen; sid Jean Ayres, 1993, Sinnenas samspel hos barn, sid Nationalencyklopedin, 1992; Uppslagsord: Hjärna; Smakperception; Smaksinne; Sperry Stellan Sjödén, 1998; Hjärnan, människan och kulturen. The 1995 GROILER multimedia encyclopedia, version 7.0 for Macintosh. Sökord: Brain. 13

15 Illustration: Hjärnan Bildkälla: Nationalencyklopedin multimedia 2000, uppslagsord: Hjärna. 14

16 Nervsystemets uppbyggnad och utveckling Den högsta delen av nervsystemet är det centrala nervsystemet, CNS, det vill säga hjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen. Det system som förbinder CNS med olika organ ute i kroppen kallas det perifera nervsystemet. Dessa båda system kontrollerar våra sinnesförnim-melser, rörelser och medvetna tankar och deras högsta centra ligger i storhjärnans bark. Till det perifera systemet hör också hela det autonoma nervsystemet som leder signaler från CNS till inre organ, blodkärl och körtlar. Det styr bland annat andningen, hjärtat och tarmarna. Detta system är självständigt (autonomt) och kan inte medvetet påverkas. Det autonoma nervsystemet består av två delar; det sympatiska som går via ryggmärgens mellersta del; och det parasympatiska som går via ryggmärgens nedersta del. Bägge systemen har till uppgift att balansera funktionerna hos kroppens inre organ. Nerver består av buntar av nervtrådar, samt så kallade gliala celler vilka är nervvävnadens stödjande substans och har betydelse för dess ämnesomsättning och för nervretningen. Ischiasnerven, till exempel, är en ledning med miljontals både sensoriska och motoriska neuroner och den förser benet med nervimpulser och sänder impulser från benet. Nerver finns i varje organ i kroppen och varenda punkt på huden bevakas av en nervände. Neuroner De allra minsta beståndsdelarna i nervsystemet är nervceller eller neuroner, som är speciellt konstruerade för att överföra elektriska och kemiska meddelanden genom hela kroppen. Andra celler i kroppen dör och byts ut inom några år eller kanske månader, men nervcellernas utveckling pågår under i stort sett hela livet. Olika typer av neuroner Här följer en kortfattad beskrivning av de tre viktigaste. Associativa (sammanbindande) neuroner Associativa neuroner utgör 99,98 % av neuronerna i centrala nervsystemet. Dessa neuroner vidarebefordrar information till nätverk av andra samman-bindande neuroner överallt i hjärnan. De sätter samman all information, bearbetar den och får sedan kroppen, musklerna och körtlarna att svara via motoriska neuroner. 15

17 Motoriska neuroner De motoriska neuronerna för meddelanden från centrala nervsystemet till muskler och körtlar för att aktivera deras funktion. Till stora rörelser kan en enda motorisk neuron stimulera muskelfibrer. Till mer precisa rörelser stimuleras färre än 10 muskelfibrer av en neuron. De sensoriska neuronerna Sensoriska neuroner har till uppgift att föra impulser till det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) från öronen, huden, tungan, ögonen, näsan och proprioceptorerna. Proprioceptorer är balanssinnesceller som finns i muskler, senor, leder och i innerörats mekanismer. Neuronens delar och arbetssätt Cellkroppen Cellkropparna innehåller kärnan och andra viktiga delar. De är samlade i centrala nervsystemet eller i nervknutar, ganglier, på olika ställen i kroppen, vanligtvis i skydd av ben, som skallen eller ryggraden. Dendriter Dendriter är de rikt förgrenade tjocka utväxterna av cellkroppen. De samlar information och leder impulser in till cellkroppen. Axonen Axonen, eller neuriten, är vanligen en lång tunn fiber som leder impulser från cellkroppen till en annan neuron, en muskel eller en körtel. Den kan vara upp till en meter lång. Från hjärnan till stortån räcker det alltså med två sådana trådar. Axonen förgrenar sig mer ju mer den används och kan alltså få kontakt med allt fler andra celler. Men det finns också neuroner utan axon. Myelin När en neuron används om och om igen bildas kring axonen ett vitt hölje som kallas myelin. Myelin ökar hastigheten hos nervimpulsernas överföring och 16

18 isolerar, skyddar och hjälper till med axonens återbildning om nerven skadas. Ju mer myelin, desto snabbare överföring. Telodendria (telefonträd), med nervändar, Telodendria, (telefonträd) med nervändar, sitter längst ut på axonerna. Nervändarna skyddas inte av myelin. Där finns nämligen synaptiska kärl. Synaptiska kärl (synapser) De synaptiska kärlen i nervändarna är specialiserade kontaktpunkter som innehåller särskilda kemikalier, så kallade nervsändare, eller signalsubstanser. Varje neuron tycks kunna frigöra några olika signalsubstanser. Via synapserna överförs på så sätt information från en cell till en annan. Många psykiatriska störningar antas bero på avbruten eller svag synaptisk kommunikation, eller på att blandningen av olika signalsubstanser blir förändrad. Det är också via synapserna de flesta droger påverkar nervsystemet. Nervimpulsens riktning Överföring av nervimpulser sker bara i en riktning, från cellkroppen och genom axonerna till telodendrias ändar. Meddelanden överförs kemiskt över synapser och elektriskt längs nervfibern. Hjärnan Hjärnan är omgiven av stötdämpande cerebro-spinalvätska och skyddas av tre hjärnhinnor samt skallbenet. Den innehåller mellan 10 miljarder och 100 miljarder nervceller (uppgifterna varierar) och består av flera delar som hela tiden samverkar sinsemellan. Under fostertiden utvecklas hjärnan ur främre delen av neuralröret. Ur det tidigaste hjärnanlaget bildas fem hjärnblåsor: 1. Efterhjärnan, som utvecklas till förlängda märgen. 2. Bakhjärnan som bildar hjärnbryggan och lillhjärnan, =Reptilhjärnan 3. Mitthjärnan, 4. Mellanhjärnan, samt 5. Ändhjärnan som växer mest och utvecklas till storhjärnan. Reptilhjärnan Reptilhjärnan består av förlängda märgen, hjärnbryggan, lillhjärnan och mitthjärnan. Det är via reptilhjärnan som våra sinnesintryck kommer in i hjärnan 17

19 och det är här våra tidigaste inlärningsstilar grundläggs. Därför lägger vi även presentationen av sinnena under rubriken Reptilhjärnan. Förlängda märgen Förlängda märgen är den äldsta delen av hjärnan. Den utvecklas från och med befruktningen tills barnet är omkring femton månader. Här börjar ett nätliknande system som kallas det Retikulära Aktiverings-Systemet, RAS. Det sträcker sig från förlängda märgen, genom hjärnbryggan till hypotalamus i mellanhjärnan. RAS har åtminstone fyra funktioner: 1. En del av RAS innehåller nervkärnorna till det autonoma nervsystemet som bearbetar information från och till inre organ, blodomlopp, matsmältning och lungor. 2. Andra retikulära nervkärnor organiserar hjärnhalvornas verksamhet så att vi kan skifta uppmärksamheten från en sak till en annan och så att vi kan arbeta lugnt och koncentrerat. 3. Vissa av de retikulära nervkärnorna har en tredje funktion. De styr vår vakenhet, aktivitet och uppmärksamhet. Det är denna del av hjärnan som tar över när vi möter fara eller stress, eftersom den inleder och reglerar kroppens respons att kämpa eller fly. 4. En fjärde underavdelning till RAS hämmar hjärnans verksamhet. När vi sover, är det en aktiv hämning av nervsystemet. När vi drömmer är musklernas nervsystem hämmat, medan hjärnan är aktiv. Hjärnbryggan I hjärnbryggan finns uppåt- och nedåtgående nervbanor men också kärnor som överför impulser mellan storhjärnan och lillhjärnan. De vestibulära kärnorna i förlängda märgen och hjärnbryggan bearbetar information från balansorganet i innerörat och från muskel- och ledsinnena så att de andra sinnena kan använda den. De ansvarar för kroppshållning, balans och andra automatiska funktioner. Alla våra sinnesförnimmelser grovsorteras först i förlängda märgen och hjärnbryggan och sänds därifrån vidare till högre delar av hjärnan för att uttolkas, så att vi kan svara. Beroende på hur de olika maskorna i sorteringsnätet används och myeliniseras under våra första levnadsår utvecklar vi var och en ett individuellt basmönster för inlärning. På detta mönster bygger sedan all vår inlärning under resten av livet. Lillhjärnan Efter födelsen växer lillhjärnan fortare än resten av hjärnan. När vi är omkring två år, har den uppnått sin fulla vikt. Lillhjärnan ligger tätt bakom hjärnstammen och 18

20 var ursprungligen en utvidgning av de vestibulära kärnorna. Den fungerar därför också så. Den bearbetar intryck från alla sinnen, men särskilt från balans-, ledoch muskelsinnena. Det är i lillhjärnan som våra inlärda precisa rörelsemönster automatiseras och lagras. Hos exempelvis fåglar är lillhjärnan extremt stor jämfört med resten av hjärnan, eftersom den kontrollerar den rörelsesamordning och balans som är nödvändiga för flygningen. Hos oss människor har lillhjärnan, via den svarta kärnan i mitthjärnan, direkt kontakt med storhjärnans pannlober där motoriska minnen bearbetas via tankarna. För att vi ska slippa tänka på varje steg vi tar, eller hur vi gör för att tugga maten, alltså för att våra rörelser ska bli smidiga, måste lillhjärnan arbeta mycket snabbt. Om lillhjärnan skadas, blir vi inte förlamade, men våra rörelser blir klumpiga och osäkra på grund av att vi då aktivt måste tänka på alla rörelser vi gör. Mitthjärnan I mitthjärnan finns bland annat kärnor till nerver som styr ögonens muskler. Här finns också röda kärnan och svarta kärnan, vilka är inkopplade bland annat i den automatiska regleringen av kroppens skelettmuskler. I mitthjärnan finns även reflexcentra för omedvetna syn- och hörselfunktioner. Basmönstret för inlärning våra sinnen Det vestibulära systemet Det vestibulära systemet kontrollerar känslan för rörelse och balans. Det är det första sensoriska system som är fullt utvecklat och täckt med myelin redan efter drygt halva fostertiden. Detta system upprätthåller både statisk och dynamisk jämvikt. Statisk jämvikt har att göra med huvudets och kroppens orientering i relation till tyngdkraften, när man står eller sitter stilla. Dynamisk jämvikt håller huvudet och kroppen upprätt, i samband med rörelser såsom fartökning, fartminskning och rotation, till exempel när man går eller åker bil. Det vestibulära systemets delar är de känsligaste av alla sinnesorgan och de ligger i mastoidbenet (bakom örsnibben) och i delar av innerörat: De tre halvcirkelformade båggångarna ligger i nästan räta vinklar mot varandra. De kontrollerar dynamisk jämvikt och kan upptäcka obalans på tre plan. Mellan dem ligger två blåsor som kontrollerar statisk jämvikt. Såväl båggångarna som blåsorna är fyllda med en trög vätska och täckta med hårceller på insidan. När huvudet rör sig då kroppen roterar, flödar vätskan inne i båggångarna och blåsorna och böjer hårcellerna. Impulserna från dessa böjda hårceller går via den vestibulära nerven till lillhjärnan, som justerar balansen genom att aktivera musklerna i nacken, bålen, lemmarna och ögonen. De vestibulära kärnorna bär impulser från båggångarna och lillhjärnan till det retikulära aktiverande systemet (RAS) i hjärnstammen. RAS har till uppgift att väcka storhjärnans bark och göra den redo att ta in och svara på sinnesintryck, och att lära oss. 19

21 Från befruktningen och omkring två år framåt är det vestibulära systemet mycket aktivt. Varje rörelse från barnet stimulerar hjärnan för ny inlärning, allt ifrån de första reflexrörelserna i moderlivet till att vid ungefär två års ålder kunna springa och förhålla sig till jordens dragningskraft. Sedan lär vi oss genom livet allt fler saker som kräver en stark känsla för balans. Proprioception Muskelsinnet Proprioception är sinnet i våra muskler. I alla våra muskler och leder, samt i benhinnorna, finns proprioceptiva receptorer/känselkroppar. De känner graden av sträckning i muskeln och låter oss hela tiden få veta allt om kroppens läge, även när vi blundar. De förser oss med den information vi behöver för att kunna hålla balansen, röra oss och utforska vår omgivning så att vi förstår hur den är utformad. Det proprioceptoriska systemet är så känsligt att vi till och med kan lära en del om vår omgivning bara genom att iaktta den. Vi kan iaktta en motorisk färdighet och öva den i tanken genom att föreställa oss hur vi gör den. Då repeterar hjärnan de nervbanor som kontrollerar de muskler som är inblandade. Dessa repetitioner innehåller ytterst små muskelrörelser men de sänder en våg av sensorisk information från muskeln till hjärnan som förstärker nätverken. När vi blir stressade störs denna process. Då blir vi ocentrerade. Vi tappar balansen och kroppsuppfattningen. Det är då det sker olyckor som ger oss blåmärken, skrapsår eller brutna armar och ben. Vid stress är vårt proprio-ceptiva medvetande inriktat mer på att undfly fara än på att hålla balansen. Känseln Huden är kroppens största organ. Den är full av nervsensorer för kyla, hetta, tryck, lätt beröring, kraftig beröring, smärta och proprioception. Med alla dessa sensorer blir huden ett av de viktigaste organen för inlärning om omgivningen. Bara genom att man blir vidrörd stimuleras tillväxt och utveckling av axoner och nät av nerver. Jean Ayers har i sitt klassiska arbete visat på ett samband mellan inlärningssvårigheter hos barn och oförmåga att tåla beröring. Genom att använda lätt beröring, tryck, fina borstar och bollar som rullas över hudytan, särskilt på armar, ben och rygg, kombinerat med rörelse för att stimulera det vestibulära systemet, har hon kunnat hjälpa många barn. Hennes idé går ut på att väcka upp det sensoriska systemet genom att aktivera alla typer av känselreceptorer. Runt munnen och händerna finns en större mängd receptorer för beröring än på någon annan kroppsyta. Livet igenom lär vi oss mer effektivt när vi använder praktiska erfarenheter eller handgrepp under inlärningsprocessen. När de andra 20

22 sinnena kombineras med beröring aktiveras alltid mycket mer av hjärnan. På så sätt kan den bygga upp mer komplexa nätverk av nerver och nyttja större inlärningspotential. En klapp på axeln kan alltså bokstavligen förstärka ett positivt beteende. Lukten Lukten är starkt förbunden med minnet. Den spelar en viktig roll i babyns tidiga inlärning och genom hela livet. Lukten används också för att kommunicera starka känslor. Till exempel vid rädsla, eller vid sexuell attraktion utsöndrar kroppen doftämnen, så kallade feromoner, som starkt stimulerar reptilhjärnan. Smaken Det är bara sött, salt, surt och beskt vi kan uppfatta med tungans smaklökar. Alla andra smakupplevelser kräver luktsinnets medverkan. Smaksinnet är i själva verket sammansatt av lukt, smak, beröring, temperatur och irritation. Detta ger oss möjlighet att upptäcka smaker, skilja på och känna igen olika smaker, samt att avgöra hur starkt det smakar. Hörseln Vid fem månader svarar fostret på vokalljud, uttalade av modern, som det hör genom fostervattnet. Carla Hannaford hänvisar till dr Alfred Tomatis 3, som genom att använda kameror med fiberoptik 1990 upptäckte att fostret rör en särskild muskel, i armen eller benet till exempel, när det hör ett särskilt språkljud. Denna sensorisk-motoriska respons på språkljud tillåter fostret att påbörja språkinlärningsprocessen redan i moderlivet. Vid sex månader uppvisar fostret snabba ögonrörelser då det sover. Fostret svarar på musik genom att blinka med ögonen och röra sig som om det dansade i takt. För den nyfödde blir hörselsinnet ett av de skarpaste och viktigaste när fostervattnet väl har torkat ut i örontrumpeten och de yttre örongångarna. Hörseln är babyns första försvarslinje. Småbarn vänder sitt dominanta öra uppåt då de sover för att uppfatta ljud i omgivningen. Om ett ljud är obekant, högt eller plötsligt, rycker barnet till och skriker sedan i ett försök att skrämma iväg faran och kalla på hjälp. Dr Tomatis har också upptäckt att övertoner, som till exempel i fågelkvitter och i gregoriansk sång, hjälper oss att bibehålla vakenheten och energin. Synen 3 Hannaford, 1995/1998; sidan

23 Mindre än 10 % av seendet äger rum i ögonen. De andra drygt 90 procenten sker i hjärnan genom association med beröring och proprioception. Bilder som kommer in genom ögonen vänds bakfram och upp och ner. För att få ett fullständigt seende måste vi därför ha tillträde till information från alla hjärn-lober: sensorisk och motorisk, information om vibration, tyngdkraft och andra balansmekanismer. All information tillsammans gör att vi, i hjärnans områden för visuell association, kan rätta till bilden och sätta in den i sitt sammanhang. Ögats sensoriska nervskikt, näthinnan, innehåller ljusreceptorer. Ungefär 5 % av dem är tappar och 95 % stavar. Stavarna är fördelade runt kanten av näthinnan och stimuleras bäst vid svagt ljus. Tapparna kräver starkt ljus för att stimuleras. De är grupperade i ett litet område av näthinnan som kallas fovea centralis. Större koncentration på fovea kallas foveal fokus. Det använder vi för att läsa av en plan yta som till exempel en boksida. Denna förmåga är fullt utvecklad först vid omkring 8 års ålder. Mellanhjärnan/Däggdjurshjärnan Det mesta av den känslomässiga bearbetningen sker i det limbiska systemet, som består av ett område i den undre och inre delen av storhjärnan, och den övre delen av hjärnstammen alldeles ovanför reptilhjärnan. Det är här som vår motivation bildas, tillsammans med våra drifter och instinkter. Det är mellanhjärnan som gör att vi engagerar oss. Det limbiska systemet saknar tydlig gräns mot storhjärnan, vilket ger oss möjlighet att medvetet bearbeta våra känslor. Det samspelar också med kroppen så att de kroppsliga tecknen på känslor framkallas, som ett glatt leende eller generad rodnad. Dessutom frigör våra känslor i det limbiska systemet olika nervsändare som antingen stärker eller försvagar vårt immunsystem. Det limbiska systemet består av flera stora strukturer. Litteraturen ger olika information om vilka som ska räknas hit, men dessa tycks vara viktigast: Talamus Talamus fungerar som kopplingsstation - dels för alla inkommande sinnesintryck, utom lukt, - dels för motoriska impulser från storhjärnbarken genom hjärnstammen och ut till musklerna. Talamus tolkar också förnimmelser av temperatur, lätt beröring, tryck och smärta, samt har betydelse för känslor och minne. Striatum Striatum, som består av svanskärnan och linskärnan, har en nyckelroll när det gäller vår vilja; att samla motivation, och hålla ut i vår strävan mot ett mål. Om 22

24 Striatum skadas blir vi apatiska och håglösa. Vi kan fortfarande tänka, men tankarna kan inte samordnas och viljan kan inte mobiliseras. Basala ganglierna Basala ganglierna har hand om och binder samman impulser mellan lillhjärnan och pannloben och hjälper på så sätt till att koordinera planering av ordning och val av tidpunkt för framtida beteenden. Till exempel att kontrollera kroppsrörelser, bland annat inlärda motoriskt baserade minnen, som att spela piano, och den finmotoriska kontrollen i våra ansikts- och ögonmuskler som vi behöver för att kunna kommunicera våra känslor till andra. Hypotalamus Hypotalamus är centrum för det som kallas själsstyrka. Det kontrollerar också hypofysen och därmed hormonregleringen i kroppen, samt hunger, törst, kroppstemperatur, sexuell aktivitet och vakenhetsgrad. Dessutom medverkar hypotalamus när vi uttrycker starka grundläggande känslor som raseri, aggression, smärta och njutning. Amygdala Amygdala har förbindelse dels med de områden i hjärnan som har att göra med bearbetning av tankar och känslor, dels de som bearbetar kroppstillstånd relaterade till känslor, till exempel att känna igen ansiktsuttryck och kroppsspråk. Det bildar också minnen som hänför sig till rädsla och oro. Sveriges Radios Vetenskapsredaktion uppgav den 28 oktober 2002, att British Medical Journal nyligen hade presenterat en rapport som visar att Amygdala är större hos kvinnor än hos män. Detta skulle ha samband med kvinnors mindre benägenhet att använda våld som respons på rädsla. Men forskarna vet inte om Amygdalas storlek beror på genetiska skillnader mellan könen, eller på att kvinnor tränas mer i att uttrycka vrede utan våld. Hippocampus Hippocampus är två sjöhästliknande formationer vid tinninglobernas insida. Utan hippocampus kan vi inte bilda bestående minnen. Minnena lagras inte i själva Hippocampus, men de använder känslor via Hypotalamus och sinnesintryck via Talamus för att bilda korttidsminnen, vilka sedan kan lagras permanent som långtidsminne var som helst i hela hjärnan. 23

25 Storhjärnan Den största strukturen i människans hjärna är storhjärnan, kommandocentralen om man så vill. Den består av den grå hjärnbarken samt den myeliniserade vita hjärnvävnaden. Storhjärnan är formad som två halvor, vilka binds samman av korsande nervceller i hjärnbalken. Vid födseln väger hjärnan 25 % av sin vuxenvikt. Vid 6 månaders ålder väger den 50 % av vuxenvikten och vid två och ett halvt års ålder 75 % av vuxenvikten. Vid 5 års ålder väger hjärnan 90 % av sin vuxenvikt. Vi kan därför anta att 90 % av de neurala basmönstren bildas innan ett barn ens börjat skolan. De kommer dock att fortsätta att förnyas och förfinas under hela livet. Hjärnbarken (Neocortex) Hjärnbarken täcker storhjärnan på samma sätt som skalet täcker en apelsin. Storhjärnans bark består av framför allt tre typer av neuroner i 2-5 mm tjockt skikt som täcker ytan på alla hjärnvindlingar. Den innehåller huvudsakligen det stora sambandsnätet av associationsneuroner. Dessa hålls ihop av gliala celler, vilka bildar ett stödjande nätverk genom att sno sig runt nervceller eller genom att bilda foder i strukturer i hjärnan och ryggmärgen. Några binder nervvävnad till stödjande strukturer och fäster neuronerna vid blodkärl. Hjärnbarken innehåller ungefär 85 % av hjärnans neuroner trots att den utgör endast en fjärdedel av hjärnans totala volym. Den består av grå hjärnvävnad, alltså de ej myeliniserade neuronernas cellkroppar. De har obegränsad förmåga att bilda nya dendriter och omorganisera dendritiska mönster av nya erfaren-heter hela livet igenom. Den vita hjärnvävnaden Den vita hjärnvävnaden består av myeliniserade axoner som snabbt för sensorisk information från kroppen till nervcellkroppar i storhjärnbarken och bär hjärnbarkens motoriska kommandon ut till kroppen. Hjärnbalken (Corpus callosum) Storhjärnan består av två halvor. Halvorna binds samman av vit hjärnvävnad, alltså sensoriska och motoriska axoner, som korsar varandra i en struktur som kallas hjärnbalken. Alla funktioner på vänster sida av kroppen styrs och tolkas av höger hjärnhalva och vise versa. De båda hjärnhalvorna 1981 fick Roger W Sperry nobelpriset i medicin för sin upptäckt att hjärnhalvorna bearbetar och utvecklar information på var sitt sätt. Den logiska hjärnhalvan (vanligen den vänstra) tar hand om linjära mönster, detaljer, samt språkets delar 24

26 och processer. Gestalthjärnhalvan (vanligen den högra) tar hand om helhetsbilder, rytm, känsla och intuition. Sedan fungerar hjärnbalken som en ultrasnabb bredbandskabel som tillåter omedelbar tillgång till både den fullständiga bilden i gestalthalvan och de linjära detaljerna i den logiska hjärnhalvan. Vardera hjärnhalvan innehåller fyra lober: nack-, hjäss-, tinning- och pannlob. De kan kortfattat beskrivas som följer: Nackloberna Nackloberna tar framför allt emot sinnesintryck från ögonen, tolkar färg, form och rörelse, samt relaterar nya synintryck till tidigare och hjälper oss att känna igen och utvärdera vad vi ser. Tinningloberna Tinningloberna tolkar framför allt grundläggande egenskaper hos ljud, som tonhöjd och rytm, men relaterar också nya hörselintryck till tidigare och hjälper oss att känna igen och utvärdera vad vi hör, till exempel ord. Tinningloben tolkar även förnimmelser från båggångarna, alltså känsla för tyngdkraft, balans och vibrationssinne, men också luktupplevelser, vilka är direkt förbundna med minnescentra i det limbiska systemet. Hjässloberna Hjässloberna tolkar känsel, tryck, smärta, kyla, hetta och proprioception. De förbinder och tolkar olika förnimmelser av form och struktur utan synintryck, orientering av föremål, samt deras relation till kroppens olika delar och till tidigare sensoriska upplevelser. De tolkar också smakupplevelser från munnen. Pannloberna Pannloberna styr enskilda muskler i hela kroppen, samt inlärda skickliga rörelseserier. De styr medvetna svepande rörelser med ögonen. De översätter även våra tankar till tal och används, när vi för inre resonemang med oss själva och kontrollerar vårt beteende. Alla fyra loberna tar emot yttre sinnesintryck från kroppens motsatta sida, via hjärnstammen och det limbiska systemet. Största delen av varje lob upptas av associationscentra. De har hand om viljan, känslorna, tänkandet, minnet, omdömet, intelligens och personliga drag. Det gnostiska området, i tinningloben samt i nedre delen av hjässloben, är det gemensamma område som samlar information från alla fyra loberna, samt från talamus i limbiska systemet och från de lägre delarna av hjärnstammen. Det smälter samman en gemensam tanke av alla de olika sinnesförnimmelserna. 25

27 Basbehov Näring Balanserad och bra kost är viktigt för inlärningen! Det innebär dels, att man måste se till att maten innehåller allt det material som kroppen behöver för att bygga upp sina celler, det vill säga proteiner, kolhydrater, mineraler och fetter. Dels innebär det, att man måste se till att inte försvaga kroppens immunförsvar och läkning genom att äta fel saker. Framför allt bör man undvika socker. Alla cellerna i vår kropp byggs i huvudsak upp av proteiner och fetter, samt vatten. För att proteinet ska kunna användas i vår kropp, måste vi äta alla de tio livsviktiga aminosyrorna, som människokroppen inte kan framställa själv. De finns främst i kött, mejerivaror och ägg. Vegetarianer måste kunna mycket näringslära, och noga planera sin kost, för att få i sig alla de nödvändiga aminosyrorna. Många barn med inlärningssvårigheter äter för lite protein. Kolhydrater är kroppens viktigaste bränsle. De finns i frukt, grönsaker, spannmål och mjölksocker. Kolhydrater består av långa molekylkedjor av glukos (sockerarter). Det är de som bryts ned (oxideras) av syret för att ge energi, vilken sedan binds i molekyler av ATF (Adenosintriofosfat) som förs ut via blodet så att cellerna får tillgång till energin. Restprodukterna är koldioxid och vatten, vilka rensas ut ur kroppen när vi andas. Kolhydrater måste vi ha, men i balans med proteiner och fetter. Kropp och själ behöver alltså inte bara nya och intressanta intryck, utan också rätt näring och skydd. Det är viktigt att vi vet hur och varför vi behöver eller bör undvika olika livsmedel. Vatten Vatten utgör upp till 75 % av vår kroppsvikt förutsatt att vi är normalviktiga eller magra. Fett innehåller mycket lite vatten, därför blir andelen vatten i överviktiga kroppar något lägre. I matsmältningen bidrar vatten till att lösa upp maten så att enzymerna kan bryta ned dem till oxideringsbara delar. Hjärnan består av 90 % vatten, musklerna av 75 % vatten och på tredje plats kommer njurarna. I vanliga fall bör vi varje dag dricka 10 ml vatten per halvkilo kroppsvikt, alltså ungefär 1 liter vatten för den som väger 50 kg och 1,5 liter för den som väger 75 kg. Under stressiga perioder bör vi dricka minst dubbelt så mycket vatten. 26

28 Systemen i våra kroppar är elektriska. Våra nervsystem är elektriska ledningsnät och det är alla de små elektriska överföringarna där, som gör oss till tänkande och handlande personer. Membranen i alla våra celler har en elektrisk laddning. Detta beror på spelet mellan negativt och positivt laddade atomer, elektrolyter eller joner. Dessa joner kommer från salterna i vår mat; Natrium (Na+), Kalium (K+) och klorin (Cl-). Vanligt bordssalt löses upp i vatten och faller sönder i de atomer som det består av. Bordssaltet, natriumkloriden, faller sönder i två atomer med olika laddning, Na+ och Cl-. Dessa kan då leda elektricitet. Natrium-kalium-pumpen är en molekylär process som sker i cellmembranet och gör cellen positivt laddad på utsidan och negativt laddad på insidan. Cellens spänning kallas membranpotentialen. I medeltal har en levande cell en spänning på -70 millivolt på insidan och +70 millivolt på utsidan. Balansen mellan vätska och elektriskt laddade joner i kroppen är så känslig, att om vi blir så uttorkade eller undernärda att spänningen inne i cellerna sjunker till -30 millivolt och stannar där, så dör vi. Men även under normala förhållanden kan membranpolariteten minska om vi dricker för lite. När membranpotentialen är låg, blir vi mer känsliga för yttre sinnesintryck. En tillräckligt hög spänning i cellerna ger oss valfrihet att välja vilka stimuli vi vill koncentrera oss på och vi slipper distraheras av andra sinnesintryck. När ett område på nervcellens membran aktiveras av ett tillräckligt starkt stimulus, stängs natrium-kalium-pumpen av omedelbart. Då avpolariseras cellmembranet. Natrium-kalium-pumpen bredvid slutar också fungera och en våg av avpolarisering rör sig som fallande dominobrickor nedför nervcellens hela längd. Natrium-kalium-pumpen börjar genast fungera igen, polariserar cellmembranet och gör det redo för nästa elektriska impuls. Varje sekund kan 200 sådana vågor uppstå i samma cell och de rör sig med meter per sekund. Detta system skulle inte fungera utan vatten, syre och näringsämnen. Syre Syret är oumbärligt därför att det bryter ned föda för att frigöra den energi som behövs för att kropp och själ skall fungera. Den energi som vi får genom oxidering av maten är så oumbärlig för systemet att döden följer inom bara några minuter efter det att man slutat andas. 4 4 Hannaford, 1997; sid

29 Trots att hjärnan bara väger en femtiondedel av vår kroppsvikt, använder den så mycket som en femtedel av kroppens syre. Den första pulsådern som kommer från hjärtat med friskt syresatt blod är halspulsådern, och den går direkt till hjärnan. Hela kroppen uppfyller hjärnans behov först av allt. Det är det järnbärande pigmentet, hemoglobin, i de röda blodkropparna, som transporterar syre. Hemoglobinets förmåga att transportera syre kan förbättras med upp till tusen gånger, om vi börjar dricka mer vatten. Vatten är viktigt för syretransporten, också eftersom ytan i lungsäckarna måste vara fuktig för att syre ska kunna lösas upp och tas upp av blodet. Det är alltså mycket viktigt att vi rör på oss. Det underlättar för kroppen att utveckla hjärta, lungor och fler blodkärl som kan transportera vatten, syre och näring till hjärnan. Det underlättar utveckling av nervnät. Det underlättar också utveckling av inlärningsförmåga och tanke. Sömn och vila För att kroppens självläkningsprocesser ska fungera är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn. Det är tallkottkörteln mitt i hjärnan som reglerar sömn och vakenhet, genom att producera olika mycket melatonin vid olika tider på dygnet. När halterna är höga somnar vi. Medan vi sover produceras vissa ämnen i kroppen mycket fortare än då vi är vakna och energin från maten lagras där den behövs. Vi får alltså en chans att bygga upp ett lager av ämnen som behövs för att bland annat minnet, inlärningen och kroppstemperaturen ska fungera ordentligt. När vi sover för lite, kan inte energin lagras effektivt, utan försvinner som värme. Sammanfattning Hos oss alla består inlärningsvägarna i grund och botten av nervsystemet. Det är via nervbanorna som våra sinnesintryck förs till hjärnan och sorteras där. Nervbanorna är ytterst fina elektrokemiska ledare. Signalerna förs elektriskt genom själva nervtråden, och kemiskt mellan olika nerver. För att nervsystemet ska fungera optimalt, måste vi äta en väl sammansatt kost, dricka tillräckligt mycket vatten, röra på oss och sova tillräckligt och regelbundet. 28

30 3. Människans utveckling Var och en utvecklas vi på vårt eget sätt, i vår egen takt vid den tidpunkt som är perfekt för oss. Många har försökt beskriva hur och varför denna utveckling sker. Vi kommer här att ge en mycket kort översikt av några av dessa beskrivningar. Den som är intresserad av en något mer utförlig sammanfattning hänvisas till referenslitteraturen nedan. För att få ett intressant jämförelse-material, har vi valt några teorier som har sinsemellan olika infallsvinklar och som uppkommit under olika delar av 1900-talet och på olika platser i världen. Intressant är att de trots alla skillnader också innehåller många likheter. 5 Kortfattad biografi Sigmund Freud, ( ), arbetade med sin teori i Österrike från slutet av 1800-talet fram till Då flydde han till England där han avled Freud var intresserad av hur människor, mer eller mindre undermedvetet, hanterar konflikten mellan sina egna behov (särskilt de sexuella) och omgivningens krav och tabun (som var många omkring förra sekelskiftet). Hans teori handlar alltså om människans psykosexuella utveckling. Den enda del av människans personlighet som är medfödd, är den undermedvetna, som Freud kallar Detet. Detet består av drifter, behov och impulser och styrs av lustprincipen. I två-tre-årsåldern utvecklas Jaget, som består av personens förnuft och vilja. Jagets uppgift är att uppfylla Detets impulser på ett mer realistiskt sätt i förhållande till omvärldens förväntningar. Allteftersom barnets beteende i allt högre grad regleras av yttre påverkan, framför allt föräldrarnas åsikter, utvecklas, från omkring 4-5-årsåldern, Överjaget. Dess uppgift är att innehålla ett jag-ideal som jaget försöker leva efter, samt att föra en inre dialog för att bedöma vad som är moraliskt riktigt och acceptabelt. Från födseln till vuxen räknar Freud med fem utvecklingsstadier, vilka skiljs åt genom att lustupplevelsen är mest koncentrerad till olika kroppsdelar eller kroppsfunktioner. På varje stadium finns en risk till felutveckling (fixering), liksom en möjlighet till växt. Freud själv var mest intresserad av vad som kunde gå fel i utvecklingen, och av människans undermedvetna processer. I sin yrkesutövning träffade han vuxna med problem som tycktes härröra ur svåra upplevelser i barndomen. Han forskade själv aldrig direkt med barn. Trots detta kommer vi här att koncentrera oss på Freuds syn på den goda utvecklingen. 5 Till detta kapitel har vi använt följande litteratur: Espen Jerlang, Redaktör, 1996; Utvecklingspsykologiska teorier. Sid , , Margareta Nordeman (1993); Utvecklingsstörning i socialt omsorgsarbete Sexuella behov och uttrycksformer. Carla Hannaford,1998; Lär med hela kroppen. Sidorna Information från FUB:s forskningsstiftelse ala s hemsida: 28 december

31 Erik Homburger Eriksson, (1902-?), kom 1926 i kontakt med Freud, utbildade sig hos honom i Wien och emigrerade i början av 1930-talet till USA med sin familj. Han var mest intresserad av människans (jagets) medvetna samspel med omvärlden och kom att forska bland annat kring barns lek och uppfostran i olika kulturer. Han intresserade sig även för den vuxna människans utveckling och då han var 80 år gav ut sin sista bok Den fullbordade livscykeln. Hans teori handlar alltså om människans känslomässiga utveckling. Han räknar med att människan, från födsel till död, går igenom åtta perioder eller åldrar. Varje period innehåller en livskris, vilken kan leda till känslomässig mognad eller känslomässig svaghet. Kriserna har namn som visar på det aktuella stadiets möjlighet och risk. I vår översikt har vi illustrerat krisernas namn med en bild av en balansvåg, där krisens möjlighet står till vänster och risken till höger på vågen. Även när det gäller Eriksson har vi riktat in oss huvudsakligen på möjligheten till mognad, och hänvisar för övrigt till vår referenslitteratur. Jean Piaget, ( ), var under större delen av sin karriär verksam i Schweiz. Han intresserade sig tidigt för Freuds teorier om drömmarnas betydelse, men övergick snart till att arbeta med människans intelligens. Framför allt hur barn tänker och varför de inte tänker som vuxna utan har sin alldeles egen logik. Sin första bok gav han ut 1923 men på ett så krångligt språk att det dröjde många år innan hans teorier blev kända internationellt. Jean Piagets teori handlar alltså om människans kognitiva 6 utveckling. Han räknar, från födseln till 16-årsåldern, med fyra utvecklingsstadier, av vilka de två första innehåller flera delsteg. Målet för människans intellektuella utveckling är att klara logiskt-matematiskt tänkande. Människan är, enlig Piaget, en levande och social organism som aktivt handlar i en miljö. Han anser att människan som biologisk varelse är självreglerande, det vill säga att hon som alla andra biologiska organismer anpassar sig till sin omgivning. Intelligens och utveckling består alltså av aktivt handlande, i det att vi gör saker för att överleva i en föränderlig värld och där även våra kroppar förändras. Vi använder det vi redan kan, säger Piaget, för att skaffa nya erfarenheter som vi kan införliva i vårt tänkande. Förståndsutvecklingen är alltså dynamisk; den utvecklas i språng, den är beroende både av hur omgivningen ser ut, hur vårt nervsystem utvecklas, hur vi samspelar med andra människor, vilka erfarenheter vi har och vad vi är intresserade av. Hans teori handlar om den del av denna utveckling som är allmängiltig för alla människor. Dit hör även leken som verktyg för anpassning till omgivningen och den kultur barnet ska lära sig leva i. För den som är intresserad av mer detaljer i Piagets teori, hänvisar vi till vår referenslitteratur. 6 Kognitiv = som har med tänkandet och förståelsen att göra. 30

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9 Kroppens signalsystem Biologi åk 9 Samordning Hjärnan är sambandscentralen Signaler skickas genom nerver och med hormoner Människan har välutvecklad hjärna! Lära, minnas, sprida kunskaper med ett språk

Läs mer

Nervsystemet och hjärnan

Nervsystemet och hjärnan Nervsystemet och hjärnan Hjärnan vårt viktigaste organ Hjärnans indelning Storhjärnan Består av: En yttre del hjärnbarken, där nervcellskropparna finns. En inre del märgen, där nervtrådarna finns. Storhjärnan

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Delkurs 1: Utvecklingsstörning

Delkurs 1: Utvecklingsstörning Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Att på olika sätt ta hand om sig själv, sin kropp och själ påstår jag är en av de viktigaste livsuppgifterna vi har under vår stund på jorden.

Att på olika sätt ta hand om sig själv, sin kropp och själ påstår jag är en av de viktigaste livsuppgifterna vi har under vår stund på jorden. 1 Inledning För att må och fungera bättre i vår stressade och alltmer tuffa värld, anser jag, att varje individ måste hitta sin inre balans genom någon form av daglig kontemplation. Det påverkar både den

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Hjärnans utveckling och sårbarhet

Hjärnans utveckling och sårbarhet Hjärnans utveckling och sårbarhet Hugo Lagercrantz 13/9/10 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hugo Lagercrantz 1 Milstolpar Uppkomsten av nervceller Uppblåsning av hjärnan 200 000 nya nervceller/min

Läs mer

Det magiska med färgat ljus

Det magiska med färgat ljus Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Upplysning av framskridandet av Huntingtons sjukdom Forskare har använt sig av möss med upplysta hjärnceller

Läs mer

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin Ett arbetssätt med sitt ursprung från Saperemetoden SAPERE (latin)= smaka, lukta, att ha smak, uppfatta smak(med

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)

Läs mer

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!

Läs mer

Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa.

Människans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Människans Resurser i ett nötskal Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Bli frisk och framgångsrik Energi är grunden för livet! Oavsett vad du vill åstadkomma i livet så krävs det energi,

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 16.9.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Fatima Pedrosa-Domellöf Professor i anatomi, docent i oftalmiatrik, ögonläkare Enheten för oftalmiatrik Det finns fler än 600 muskler i kroppen och de används

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

1. LÅNGA DJUPA ANDETAG

1. LÅNGA DJUPA ANDETAG 1. LÅNGA DJUPA ANDETAG Det långa djupa, medvetna, kompletta yogiska andetaget, som är grunden i den Medicinska Yogan, består av tre olika delar: Magandning, även kallad bukandning, diafragma andning eller

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Montessori i Lövestad

Montessori i Lövestad Montessori i Lövestad Vad är Montessori? Montessori är en pedagogik som sätter tilltro till barnens egen förmåga att lära sig. Den har fått namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952)

Läs mer

av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare, vilka i sin tur fick

av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare, vilka i sin tur fick Kundaliniyoga- vad är det? Kundaliniyoga är en kraftfull yoga som kom till väst i slutet av 1960-talet. Kundaliniyogan fördes hit av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare,

Läs mer

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas. Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I PSYKOLOGI 21.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel? Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Floating. En genväg till djup avslappning och meditation

Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating En genväg till djup avslappning och meditation FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel

Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel Siegbert Warkentin Professor Psykologi/Neurokognition siegbert.warkentin@lnu.se Hjärnans struktur och funktion The McGraw-Hill Companies, 2008 Hjärnans

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Qi Gong och akupressur

Qi Gong och akupressur Qi Gong och akupressur Vad är Qi Gong? Qi Gong betyder helt enkelt "Qi-energi övning" och har utvecklats parallellt med den kinesiska medicinen under tusentals år. Det är alltså ett samlingsnamn på ett

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer