GS Fackets tidning för Avdelning 9 Östra Svealand. GS släpper inte inflytandet över löneökningar och arbetstid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GS Fackets tidning för Avdelning 9 Östra Svealand. GS släpper inte inflytandet över löneökningar och arbetstid"

Transkript

1 Hej! Vi är arbetsgivare och det här vill vi att ditt fack ska gå med på: Du ska löne - förhandla, men Du är inte garanterad löne ökning. Om företaget går bra får Du kanske lite påökt. Får vi igenom ovan stående vill Du naturligtvis förhandla om din lön själv. Bort med LAS. Återigen: Du är inte garanterad en löneökning. Frys ingångslönerna Skrev vi, bort med LAS? Kanske det är dags att omvärdera stavgång. Att använda stavar i sin motion kan nämligen ge en rejäl skjuts åt motionerandet och få saker är så vackert att skåda som någon som har spänst i steget. Stellan Englund stavar vidare. Sid 8 9 Revyn GS Fackets tidning för Avdelning 9 Östra Svealand Nr Vänliga hälsningar Jonas Milton VD Almega Hanna startade tjejgrupp Sid 3 Charlotta Richardsson Förbundsdirektör Medieföretagen GS släpper inte inflytandet över löneökningar och arbetstid GS har överlämnat avtalskrav till Grafiska Företagens Förbund (GFF), Trä- & Möbelföretagen samt Skogs & Lantarbetsgivareförbundet (SLA). GS vill säkra reallöneökningar, inflytandet över arbetstid, utökning av arbetstidförkortning (ATK) samt inflytande över arbetstidens förläggning. Yrkandena i övrigt följer den plattform som Facken inom industrin tidigare antagit och innebär krav om 3,7 procent dock lägst 910 kronor, och en lägsta löneökning om 560 kronor i månaden samt krav på utökad föräldralön, kompetensutveckling och rehabilitering. Mer om avtalsrörelsen på sidan 4

2 2 9 Revyn Affären var ingen affär ledaren Det socialdemokratiska partiet är skakat. Den nya partiledaren är en fuskare, vingelpetter och en pratkvarn som öppnar munnen först och tänker sedan. Medierna har bestämt att han ska avgå. Aftonbladet var först ute med avslöjandet. Juholt hade medvetet eller slarvigt brutit mot tydliga regler som riksdagskansliet instiftat för boende. Om man inte bara ska ha stockholmare som riksdagsledamöter så måste man i rättvisans och demokratins namn utbetala ersättning för dubbelt boende för dem som inte är bosatta i Stockholm. Det har hävdats att Juholt inte borde ha någon ersättning för boende alls för att han tjänar så bra. Det är att blanda ihop äpplen och päron, boendekostnaden för en rksdagsledamot ska inte bero på var i landet man kommer i från. Nåväl, när avslöjandet kom gjorde Juholt en full pudel, jag har gjort fel, allt är bara mitt fel och jag ska betala tillbaka allt. Han hade inte koll på regelverket och trodde uppenbarligen på att Aftonbladet hade det, det var ett stort misstag eftersom det skulle visa sig att det inte fanns något tydligt regelverk. Drevet gick i gång och försmådda fiender i partiet såg sin chans till hämnd, det läcktes både det ena och det andra om vad Juholt tänker och tycker. Låt oss ta detta med att han vill återställa A-kassan, så att 80 procent ska få 80 procent i ersättning (idag får mindre än 10 procent 80 procent i ersättning). Sedan han blivit vald har han upprepat detta oavbrutet, inte minst i sitt tal på GS kongress i maj i år. Den 17 oktober hade Stockholms läns LO-distrikt en avdelningskonferens och Juholt sade samma sak igen. Ska vi tro på Juholt eller en anonym uppgiftslämnare till medierna? Nåväl, det var en bloggare som gick till läggen och kunde påvisa att riksdagen inte hade några skrivna regler om vad som gäller om man bor med någon, de stora medierna hade väl inte tid eller resurser att göra detta. En pikant detalj var att riksdagskansliet tillförde regler på sin hemsida i efterhand. Det största mediala klavertrampet var nog ändå Juholts semesterresa med sin sambo till Vitryssland. Vem åker på kärlekssemester till Europas sunkhål, diktatorn Lukaschenkas Vitryssland? Men var det en kärleksresa? Juholt berättade på LO-distriktets möte att han smugglade in kopieringsutrustning i bagageluckan på sin bil. Den då nya kärleken ska ha motvilligt följt med, eftersom det inte skulle varit klokt att göra detta helt ensam. Juholt hävdar också att det är svårt att få kvitton på de avkrävda mutorna vid gränsen, för att få hotellrum, för att få ut bilen från hotellparkeringen etcetera. Seppo Sinimaa Ordförande GS-avdelning 9 REPSKAPSMÖTE GS avdelning 9 Östra Svealand 16 november 2011, LO-borgen, N:a Bantorget i Stockholm Anne-Marie Lindgren från Arbetarrörelsens Tankesmedja om Systemskiftet redan ett faktum Sedvanliga mötesförhandlingar Valda representanter kallas per post. Övriga som önskar delta ska höra av sig till: eller senast den 3 november. Mötet börjar och beräknas hålla på till cirka med avbrott för lunch. Välkommen! GS avdelning 9 Östra Svealand Ni är giriga! Då syftar jag till skogsbolagens direktörer. I princip finns det inget utrymme för löneökningar för GS-medlemmar menar man, krismedvetande är ordet för dagen. Arbetstidskonton ska bort. Arbetstiden ska va ra konjunkturanpassad, ovanpå detta läggs ett antal förslag som ger arbetsgivarna oinskränkt makt. Sammanfattningsvis ska GS medlemmar stå med mössan i hand och bocka. Låt oss se på vad direktörerna låter sig belönas med, när andra inte anses värda något annat än försämringar av sina villkor (enligt lag redovisas VD-löner i bolagens årsredovisningar, tror vi att de tycker att det är kul?) VDn för Holmen AB (Magnus Hall) hade en lön på drygt 11,3 miljoner per år Stora Ensos VD (Jouko Karvinen) hade 2007, löner och ersättningar, på cirka 15,3 miljoner kronor om året. Sedan dess har aktiekursen för Stora Enso sjunkit med mer än 50 procent, ändå har Karvinen ökat sina totala ersättningar till 15,8 miljoner kronor. Sedan har vi kronjuvelen SCAs VD (Jan Johansson), 2007 hade han totala ersättningar på i sammanhanget blygsamma 4,1 miljoner om året. Efter den svältkuren så har han haft en minst sagt gynnsam utveckling. Vad sägs om totala ersättningar på 20,5 miljoner om året Samtidigt tappade SCA mer än 30 procent i börsvärde. Billerud AB:s VD (Per Lindberg) tillhör de mer modesta, 2007 hade han totala ersättningar på 6,5 miljoner om året hade ersättningarna ökat till 8,2 miljoner, trots att börsvärdet för Billerud minskat med cirka 25 procent. Seppo Sinimaa

3 9 Revyn Ensam tjej på brädgårn Hanna Samsioe startade ett närverk för kvinnor inom byggbranchen. "Vi är få och jag ville fånga upp tjejerna". När vi sätter oss i fikarummet på 100 % Proffs och ska börja intervjun säger Hanna Samsioe att hon nog inte har så mycket att säga. En timme senare har jag tio tätskrivna ark i anteckningsblocket. TEXT och FOTO Jonas Lundborg Hanna ger ett rakt intryck. När vi går till kaffemaskinen ser hon att den läcker, hon säger åt en av säljarna i butiken att det går en kabel där och att det kanske inte är så bra varpå han tömmer den inte hon. Hanna Samsioe fick jobb i brädgården på 100 % Proffs för tre och ett halvt år sedan. Ett jobb som hon verkligen gillar eftersom att det både är praktiskt och fysiskt. Inte för att hon har något emot att jobba med skallen heller, hon har både beställningsansvar och är lokalt skyddsombud. På brädgården i Bandhagen är hon ensam tjej. 100% Proffs riktar sig bara till byggentreprenörer och hantverkare och att det här är mansdominerade branscher är knappast någon hemlighet. På 100% Proffs är de 35 anställda, sex av dem är kvinnor och endast två jobbar på brädgårdarna. När det var kundaktiviteter var det ofta gubbigt med hockey och sprit. Hanna bestämde sig för att starta en tjejgrupp. Jag ville fånga upp de tjejer som finns i branschen. Vi är förhållandevis få och jag upplevde det som att det fanns ett behov, då jag träffade kunder som var ensamma tjejer på sina företag ville jag få med dem också. När Hanna presenterade idén för sin chef hade hon nog förväntat sig lite motstånd. Men så blev det inte. Han blev jätteglad. Och även kundernas chefer blir glada när jag ringer och begär ledigt för deras tjejer när vi ska ha någon aktivitet. Nu består gruppen av cirka 20 tjejer och de har gjort en mängd aktiviteter, allt från att köra fyrhjuling i skogen till att testa sumobrottning. Det var skitkul. Först petade alla på varandra lite försiktigt, sen blev någon sur och sen pucklade alla på varandra. Hanna vill helst att det gruppen gör ska utmana dem att våga göra saker som de tror att de inte grejar. Att hon gillar praktiska jobb var något hon märkte med tiden. På gymnasiet gick hon medieprogrammet som då på 90-talet var en nyhet. I kombination med en ny läroplan där lärarna skulle vara handledare i stället för lärare blev det blev lite hipp som happ med undervisningen. Gymnasiet låg i Norrtälje och hemmet i Herräng, en liten by i norra Roslagen. Varje dag satt hon och skumpade buss i tolv mil. Jag gillade att skriva, att återge saker och göra filmer. Men det dåliga engagemanget från lärarna smittade av sig, så jag tappade sugen. Skolan var dessutom dålig på att fixa praktikplatser. Hanna hamnade i bokbinderiet på ett tryckeri där hon fick lägga karbonpapper i orderblock. Hon tröttnade efter två dar. Efter gymnasiet flyttade Hanna till Stockholm. I ett par år jobbade hon som möbelmontör. I fyra år arbetade hon som maskinoperatör på Xerox som skötte Vattenfalls print-avdelning. Varje dag skickades det ut fakturor. Ljudvolymen i falsen var 110 db, på lunchen brukade Hanna och hennes två jobbarkompisar somna en stund i tystnaden. Nu börjar arbetsdagen klockan halv sju på morgonen ofta med frukost tillsammans med kunder. Under förmiddagen ramlar de flesta kunderna in och Hanna kollar av och mäter vad de har plockat ihop, hjälper dem att lasta. När det lugnat ner sig beställer hon hem material från leverantörer och sen kommer varuleveranser som ska lossas. Emellanåt är det helt tomt, det är skönt för då hinner man städa undan och snacka skit med kollegorna. Att Hanna valdes till skyddsombud berodde på att de hade en diskussion om arbetsmiljö på jobbet och alla var överens om det kunde vara bra om de hade ett skyddsombud. Jag är rätt otålig av mig och var nog rätt drivande i den frågan, så då valdes jag. Hanna berättar att facket hade lyst med sin frånvaro vilket innebar att det kom väldigt luddiga svar från arbetskamraterna när hon frågade om företaget hade kollektivavtal och med vilket fack. Luddiga svar är det värsta jag vet. Jag tog reda på vad det var som gällde och gick med i GS. De gamla cheferna hade dåliga erfarenheter av facket, men nu känns det som om de har ändrat sig. Nu tycker hon att samarbetet med arbetsgivaren fungerar som det ska. Tillsammans kan de hitta lösningar på problem eftersom Hannas arbetsgivare också är mån om att arbetsmiljön ska vara bra.

4 4 9 Revyn Är du lönsam lille vän? Arbetsgivarna inom Almega kräver i avtalsrörelsen att individgarantierna i kollektivavtalen ska bort. I klartext betyder det att arbetsgivaren ska kunna nobba dig löneökning. I slutet av september presenterade flera av GS motparter sina avtalskrav och på en punkt är de rörande överens, lönebildningen ska ske lokalt. Kravet är en del av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs samordning. Det är ett krav som GS nobbar av flera skäl, men främst för att det riskerar att fackklubbar sätts som gisslan i löneförhandlingarna: Företaget går dåligt. Ni kan välja mellan högre lön eller uppsägningar. Något som skulle hota medlemmarnas generella löneutveckling. Almega ägnar fem av sina sju krav kr ing lönebildningen. Fyra av dem handlar om att centrala löneavtal ska ha spelat ut sin roll och att lön ska förhandlas mellan chef och anställd. Den femte handlar om frysta ingångslöner. Bortsett från kraven i sig själva är det intressant hur Almega formulerar dem. Med generaliserande ord som människor och alla hävdar de att svenska löntagare hellre förhandlar själva med sina chefer. Centrala avtal med garanterade löneökningar är gamla lösningar och moderna avtal ska inte reglera arbetstider utan det ska vara upp till arbetsgivaren att bestämma när du som anställd ska arbeta. För första gången medverkar Grafiska Företagens Förbund i ett gemensamt utspel tillsammans med TMF, Skogsindustrierna och SLA. De har fyra krav och även finns kravet om att lönen ska förhandlas på företagen med. De övriga tre kraven handlar om arbetstiden. Här vill de att arbetsgivarna ska få större makt att bestämma när produktionen ska ske både vad avser tid på dygnet och i förhållande till konjunktur. Jonas Lundborg Almegas krav: Lokal lönebildning i fler avtal och inga individgarantier Gamla lösningar har spelat ut sin roll. Kollektiva lönehöjningar stör den lokala löneprocessen. Löne- och företagsutveckling måste gå hand i hand Lönebildning är ett verktyg för att utveckla både företag och medarbetare i rätt riktning. Goda arbetsinsatser ska belönas. Människor vill ha inflytande över sin lön Lokal lönebildning ger mer motiverade medarbetare och högre lönsamhet. Välkomnas av både företag och anställda. Moderna människor vill ha moderna avtal Medarbetare och arbetsgivare behö ver anpassade lösningar som fyller öm se sidiga behov. Bort med stela regler. Alla har rätt till lön men inte till löneutveckling Alla accepterar att lönen är en slags betygsättning av genomfört arbete. Individgarantierna måste tas bort. Frysta ingångslöner Sänk trösklarna till det första jobbet för dem som står långt bort från arbets marknaden. Lönen ökar snabbt när man väl kommer in. Rätt folk på rätt plats vid rätt tid Nya regler för omställning behövs som bygger på företagens behov och de anställdas behov av anställningsbarhet. Källa: Almega Kraven från GFF, Skogsindustrierna, SLA och TMF Arbetstidens förläggning: Verksamhetens krav måste avgöra förläggningen av den ordinarie arbetstiden. Företagsnära lönebildning: Löneavtalen - som förhandlas på central nivå - måste därför anpassas därtill. Arbetstidsförkortning (ATK): Uttag av ledig tid ska enbart komma ifråga efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Varierad arbetstid: På grund av exempelvis tillfälliga svängningar i efterfrågan behöver företagen - utan krav på lokal överenskommelse - snabbt kunna ställa om verksamhet och arbetstider. Källa: SLA Höstens avtalskon ferens på Träavtalet Alla kontaktombud och alla klubb ordföranden hade fått en kallelse till höstens avtalskonferenser. Fem konferensdagar var inplanerade och Träavtalet startade upp konferensserien. Förmiddagen, och en liten stund efter lunch, användes till olika avtalsfrågor. Mest resonemang blev det när vi kom in på frågan om lokala överenskom melser och vad det kan innebära att göra sådana. Men också vad som händer om vi inte gör dem. I kollektivavtalet krävs i vissa lägen att en lokal överenskommelse ska göras för att åstad komma en förändring. Skriver man på en lokal överenskommelse ska man också som facklig företrädare vara överens med chefen om det ärende överenskommelsen gäller. Och det är inte samma sak som om arbetsgivaren, chefen, kommer springande i slutet av dan, viftande med ett papper, och vill att din fackrepresentant ska skriva under eftersom det är bråttom med något, stort eller smått. Vill någon av parterna ha en lokal överenskommelse bör båda sidor ha gått igenom ärendet och faktiskt resonerat om och kanske lägga till, dra bort, eller ändra i förslagen. Sedan kan man kanske göra en lokal överenskommelse. Sista timmarna gick vi in på läget i avtalsrörelsen, och vad som kommer att hända framöver. Vid vilket tillfälle nya avtal kan skrivas under av TMF och GS, alltså parterna som förhandlar om Träavtalet. Eller om OPO:na, det vill säga opartiska ordföranden, kan behöva gå in och medla. Men också vad som kan bli om inga kompromisser kan hittas, om avtalsförhandlingarna misslyckas och parterna inte enas om ett nytt kollektivavtal. Då väntar orostider Hittar inte parterna den acceptabla kompromissen, jaa, då blir det inget avtal. Och i och med detta är arenan krattad för stora stridigheter. Utan kollektivavtal finns ju ingen skyldighet att hålla fred på arbetsmarknaden, vilket i sin tur sannolikt resulterar ifrån vår sida strejk och från deras sida lockout. Båda orsakar produktionsstopp och inkomstbortfall för aktieägare, folk som bara är med i a-kassan, chefer och patroner. Fackliga medlemmar har en strejkkassa att lita till i detta läge. I värsta scenariot kan företag gå under med arbetslöshet och elände i släptåg.men i slutänden brukar parterna bli överens, eftersom alternativet är skrämmande för många. Alla kollektivavtal är överenskommelser, kompromisser mellan två parter, i detta fallet arbetsgivare och arbetstagare. Avtalsrörelsen gäller hela avtalsboken, alla paragrafer och allt som vi kämpat för att få in. Det har aldrig varit enkelt för arbetstagarorganisationerna att få vara med och reglera vardagen på våra arbetsplatser. Lena Rosén

5 9 Revyn NOTISER Brev till Peder Schumacher Så har Du och övriga företagsledningen till sist visat ert rätta ansikte! Det fanns en dag, för inte så länge sedan, då jag och flera med mig här i Östertälje hyste en tilltro till Dig och det företag Du representerar. Kanske för att vi ville tro på den vision Du målade upp om framtiden. Kanske för att den företagskultur V-TAB sa sig stå för så väsentligt skilde sig från vad vi var vana vid. Nu vet vi bättre! Bakom de vackra orden dolde sig cynismens fula tryne! När Stampens ägare ryckte i kopplet och ville ha bättre avkastning var uppenbarligen valet enkelt och Du bestämde Dig för att konsolidera företaget och vidta kostnadsbesparande åtgärder med resultatet att totalt drygt 100 tjänster försvinner. Detta dessutom, enligt min uppfattning, helt i strid med MBL 11! Jag vill påminna Dig om att bakom var och en av de tjänsterna döljer sig en människa av kött och blod! Jag vill påminna Dig om att bakom var och en av de tjänsterna döljer sig ett socialt sammanhang! Jag vill påminna Dig om att bakom var och en av de tjänsterna döljer sig ett ekonomiskt åtagande av någon grad! Detta har hänt V-TAB AB övertar enheterna Avesta och Södertälje från konkursade Svenska Tryckcentralen AB i september V-TAB förvärvar fler Heatsettryck e rier och skapar en egen del/ region inom koncernen för detta, där även Södertä lje bolaget ingår och får namnet V-TAB Heat set i Östertälje. De inrangeras även in i Tidningsavtalet. VD Peder Schumacher besöker Östertälje under våren 2010 och ger personalen framtidshopp då han informerar om satsningar på Heatsetdelen och Östertälje. Varannan arbetsskada anmäls inte Jag vill påminna Dig om att bakom flera av de tjänsterna döljer sig medarbetare i en ålder som gör det mycket tufft att hitta en ny utkomst på en hårdnande arbetsmarknad. Sannolikt kan flera av dessa också komma att se fram emot en mager sista tid i arbetslivet med påföljande mycket negativa effekter på kommande pension. Jag vill påminna Dig om att bakom flera av dessa tjänster döljer sig människor som rycks ut ur ett kanske mångårigt socialt sammanhang och som kommer att behöva en längre omställningstid än vad som en strikt tolkning av avtalsenlig uppsägningstid ger. Personalklubben i Östertälje menar, vilket vi också framfört i olika sammanhang, att om en företagsledning fattar beslut om kostnadsbesparande åtgärder av den här arten, utan att det egentligen föreligger några tvingande ekonomiska skäl, måste man också vara beredd att ta moraliskt, etiskt och socialt ansvar för effekterna av dessa beslut. Framför allt också eftersom V-TAB ingalunda står på ruinens brant med ett likvidationshot hängande över sig! Snarare tvärtom! Det var med stor besvikelse vi vid gårdagens (27/9) förhandling kunde konstatera att V-TAB inte är berett att ta detta ansvar, inte är berett att uppträda med Södertälje Bokbinderi sätts i konkurs, övertas till del av V- TAB och flyttar in i Östertäljes lokaler. Under våren 2011 presenterar koncernledningen Projekt 2012 vilket innehåller åtgärder som på två år skall ge en resultatförbättring på 95 MSEK. För Heatsetverksamheten innebär detta att de har för avsikt att samla produktion till en anläggning, senaste förvärvet i Vimmerby, övriga tryckerier i Falköping, Kungsbacka och Östertälje läggs ned. Lokala förhandlingar på- större anständighet än vad man tvingas till av lag och avtal. Till ett mer anständigt ansvarstagande finns inga pengar! Jag betraktar detta som direkt stötande och jag tycker Du skall skämmas Peder Schumacher! För vad det möjligen kan betyda Peder, tycker jag också att Du bör betänka vad detta Ditt ställningstagande gentemot Dina underställda medarbetare kan komma att betyda för framtiden. Det Du sår idag kommer Du att skörda en dag. Tilltron till Dina och övriga företagsledningens vackra ord kommer framgent att mötas med precis den skepsis de förtjänar när man vet att det är just bara ord utan innehåll. Lojalitet Peder, köper man inte över disk, den förtjänar man! Måhända tycker Du det är värt priset och måhända tycker Du att V-TAB som varu märke tål ett solkigt rykte. Måhända har Du helt fel. Hälsningar För GPK Östertälje Lasse Norin Kopia på detta öppna brev är också tillsänt koncernfackets olika GS-klubbar för kännedom. börjas i slutet på maj, men blir vilande då klubbarna via koncernrådet begär in en arbetstagarkonsult. Den rapporten blir klar och presenterad 19 augusti. Koncernrådet försöker även få till stånd ett koncernövergripande avtal om ramar för socialt paket vilket ledningen ej vill gå med på. I mitten på september återupptas lokala förhandlingar. Den 28 september avgår Grafiska personalklubbens styrelse då de upplever att de inte får något som helst gehör för sina önskemål om socialt ansvarstagande från V-TAB. Varje dag uppsöker 150 personer sjukhus efter en arbetsskada. Det innebär att cirka människor skadas årligen på jobbet. Uppgifterna kommer från Socialstyrelsens databas över akutskador. I Arbetsmiljöverket statistik finns däremot endast fall i fjol. Förklaringen till skillnaden är att Arbetsmiljöverkets siffror bygger på anmälningar till Försäkringskassan om arbetsskada och arbetssjukdomar. Vad är det som gäller vid arbetsskada? Arbetsskador ska rapporteras till arbetsgivaren som i sin tur ska anmäla det till Försäkringskassan snarast möjligt. Om arbetsgivaren inte gör det kan den skadade själv göra anmälan. Rör det sig om ett allvarligt olycksfall eller en incident som kunde ha utvecklats till en allvarlig skada ska detta omedelbart anmälas till Arbetsmiljöverket. DR/Annonsblad ökar mest Enligt Sveriges Mediebyråers augustimätning har ökningstakten i medieinvesteringarna avtagit och ligger på 2,9 procent jämfört med samma månad förra året. Sammanlagt över året har dock annonsmarknaden ökat med 11,4 procent i jämförelse med samma period i fjol. Starkast ökning för augusti har DR/ annonsblad med 44,6 procent jämfört med augusti förra året, även fackpress har gjort en bra ökning med 10,4 procent. Det finns dock två kategorier som visar negativt resultat och det är kvällspress (-20 procent) och utomhus/trafikreklam (-26 procent) jämfört med samma period i fjol. Regiontidningarna växer på nätet Bland de 100 mest besökta Internetsajterna finns sju regionaltidningar visar en studie som tidningen Resumé har gjort. De tidningssajter som Resumé har studerat har ökat antalet besökare med 67 procent på fyra år. Bland de tio största regiontidningarna ligger unt.se på en sjundeplats. Trots att antalet besökare ökar visar siffror från Tidningsutgivarna att intäkterna till sajterna har minskat under det första halvåret jämfört med samma tid förra året. Sparkade för facebook-inlägg Att på facebook spy galla över chefen och företaget kan stå en dyrt, det fick tre anställda på ett företag i Piteå erfara. En av de anställda hade skrivit Undvik företaget varpå två kollegor också kommenterade inlägget i mindre väl valda ord. Inlägget kom till företagets kännedom varpå de tre kallades in till chefen en efter en och sades upp. I det här fallet är det lojalitetsplikten som avgör vad du som anställd får skriva om din arbetsgivare på sociala medier. Du har inte rätt att sprida uppgifter som kan skada företaget. Kritik mot arbetsförhållanden ska alltid tas upp med chefen, om det inte fungerar ska du vända dig till facket.

6 6 9 Revyn Margareta och Martin har tillsammans 56 års erfarenhet av att jobba på civiltryckerier. Mer än tryck på TMG TMG Sthlm är ett bra exempel på den grafiska branschens utveckling i stockholmsområdet. Företaget är en sammanslagning och uppköp av flera företag de senaste tjugo åren. Från att ha varit specialiserade offsettryckerier erbjuder TMG Sthlm nu sina kunder helhetslösningar med allt från visitkort till kundoptimering. Text och Foto Jonas Lundborg Martin rensar mackel efter tryckstart. Enligt TMG Sthlm:s vd, Erik Bowall-Nygren, är utvecklingen inom den grafiska branschen darwinistisk: De som är starkast och mest innovativa kommer att överleva. Det gäller att hitta en nisch och bli bäst. Erik har jobbat som produktionschef inom branschen sedan 1998 och kom från Printley i våras. En bransch som han menar har en skev verklighetsuppfattning. Vi tror att vi arbetar inom ett hantverk, vilket det inte är. Det är en industri som vi måste hantera på bästa möjliga sätt. Eriks åsikt är att det är på tok för mycket administration i alla led, handpåläggningen måste minska och då finns det utrymme för automatisering och ökad produktion. En som varit med och sett och upplevt tekniska utvecklingen är Margareta Stenqvist. Hon är prepresschef. Hon började som bokbindare på Liber 1978, två år senare hamnade hon på sätteriet. Blyet hade precis fasats ut och de första datorerna gjorde sitt intåg. För mig har det hänt jättemycket. Från handsättningens klipp och klistra med textinskrivning till de första grafiska skärmarna där man kunde se spalterna. Sen kom macarna 1989 och det var en revolution, på skärmen såg du hur det färdiga jobbet skulle se ut. Datoriseringen innebar inte bara att arbetet blev lättare och gick snabbare, utan också att hela yrkesgrupper försvann. Idag kommer oftast jobben färdiga från kunderna. En utveckling som Margareta inte är odelat positiv till. Det blir fler och fler glada amatörer som gör originalen. Det har verkligen blivit amatörernas afton. Ofta glömmer de utfall* och när man talar om det frågar de vad är det? Då får Margaretas lära upp kunderna. Är det för mycket amatörism över originalen försöker hon pedagogiskt förklara vad som behöver göras. Men det beror på kunden, för det kan ju vara känsligt att påtala att något ser hemskt ut när kunden tycker att den har gjort något fint. Vill kunderna få hjälp med originalen finns TMG:s avdelning, Help. Margareta är personligen en del av TMG Sthlm:s historia. Hon jobbade på Bodonitryck när de gick ihop med Blomberg & Jansson, som i sin tur hade köpts upp av Taberg Media

7 9 Revyn Peter Viklund har jobbat som tryckare i tio år. Alltid på samma skift som Martin. Jag trivs, det är ett bra jobb och vi har kul produktion med lite konstböcker och sånt. Fakta om TMG Sthlm TMG Sthlm ingår i Taberg Media Group AB som är en grafisk koncern med huvudkontor i småländska Taberg. Taberg Media Groups verksamhet startade 1954 och har utvecklats till att idag ha 230 anställda och en omsättning på cirka 500 miljoner kronor. Koncernen är idag en av Sveriges största leverantörer av grafiska produkter och tjänster. I Taberg Media Group ingår följande företag: Dataform, Davidssons Tryckeri, Junelito, Tabergs Tryckeri, Häftdesign, Ruter, Rydheims Tryckeri, TMG Sthlm, TMG Göteborg och TMG Östersund. Peter synar passning. Group, vilket 2005 blev 08 Tryck och som efter köpet av Jernströms Offset 2009 blev TMG Sthlm. Martin Knutar är tryckare och kom från Jernströms. Han gick ur grafiska skolan 1988 och trots att branschen har varit minst sagt turbulent under 90- och 00-talet har han bara varit arbetslös tre dagar i hela sitt liv. Jag har haft tur att ha jobbat på kvalitetstryckerier som Arne Löfgrens och på Jernströms. Även om tekniken inte har inneburit samma revolution som inom prepress har Martin ändå upplevt en utveckling. Pressarna är mer lättarbetat i dag än för 20 år sedan. Det är mycket mindre skruvande när man ska sätta i plåtar och ställa färg och det är mindre tunga lyft, men grunden är fortfarande densamma. Dessutom har de starka lösningsmedlen försvunnit, något de båda är glada för. Margareta berättar att hon ibland var rädd för tryckarna på fredagarna då de gjorde rent maskinerna eftersom de var höga av lösningsmedlen. Så allt var sannerligen inte bättre förr. När det gäller framtiden inom branschen är både Margareta och Martin försiktigt positiva. Det har talats länge om det papperslösa samhället, men det tror jag inte på. Konkurrensen kommer snarare från våra grannländer, främst Baltikum, säger Margareta. Martin håller med: När folk ska köpa något, som en bil, då vill de ha en broschyr att titta i. Att det finns en framtid för trycksaker råder det alltså knappast någon tveksamhet kring, det räcker att gå in på vilken Pressbyrå som helst för att se att det aldrig tidigare har funnits så många specialtidningar. Frågan är hur man ska få kunderna på en så hård marknad. En fråga Erik har brottats med länge. Det handlar inte om att kunna producera, det kan alla. Vad vi kan hjälpa kunden med är en behovsanalys, vad är viktigast för kunden? Vi säljer inte trycksaker, utan ett förväntat resultat! Det kan handla om allt från kvalitet till leveranser, men också att hjälpa kunden att hitta exakt sin målgrupp. På TMG Sthlm, med 50 anställda, arbetar idag cirka 20 grafiker på de olika avdelningarna, prepress, tryckeri, digitaltryck, expo och i bokbinderiet. Trots att det är en ganska stor grafisk arbetsplats lyser det fackliga engagemanget med sin frånvaro. Det finns vare sig klubb, skyddsombud eller kontaktombud. Både Margareta och Martin har tidigare varit kontaktombud, men är det inte längre. Margareta avsade sig uppdraget när hon blev vikarierande chef. Båda tycker att det är trist att inga fler vill ställa upp. Vi hade ett möte om att bilda klubb för ett par år sedan och alla var överens om det var en bra idé. Men när det gällde att välja styrelse var det ingen som ställde upp. Även Erik tycker att det är synd att det inte finns någon fackklubb på TMG Sthlm: Jag vill av egoistiska skäl ha en fackklubb här. För mig är det optimalt i alla förhandlingar att ha en motpart. Inte bara när det gäller löneförhandlingar, utan även i frågor som arbetstidsförkortning. Det skulle vara lite mer push på de anställda här. Eriks erfarenhet från Printley är att det ger en bättre dialog mellan honom och grafikerna. Om det blir som Erik vill får framtiden utvisa. *Utfall Bilder, tonplattor, linjer och andra objekt som ska ligga ända ut i sidans kant måste ha utfall, det vill säga läggas utanför sidans format för att man inte ska riskera att få en synlig kant av papperet när tryckarket renskärs. TEXT och FOTO Jonas Lundborg Vd:n Erik Bowall-Nygren vill gärna att det ska finnas en facklig klubb på TMG Sthlm. Det har talats länge om det papperslösa samhället, men det tror jag inte på.

8 8 9 Revyn SMÅTT & blandat Vibrationsskador Rörelse-å-skärpa, del 4 Stavgång Få saker ser så töntigt ut som stavgång. Ja ni vet, att promenera med stavar. Det ser liksom lite halvt ut, som om man glömt skidorna eller är oförmögen att gå utan hjälp. Fjantigt helt enkelt. Men kanske det är dags att omvärdera stavgång, eller nordic walking som det heter internationellt. Att använda stavar i sin motion kan nämligen ge en rejäl skjuts åt motionerandet och få saker är så vackert att skåda som någon som har spänst i steget. Stavgång som företeelse uppfanns i Finland under mitten på 90-talet och kom till Sverige ett par år senare. Men vad är det som är så nytt med att ta stavarna ut när man ska på träningsrunda då, far min använde ju ofta stavarna under barmarkssäsongen då han tränade inför Vasaloppet. Det ligger lite mer i än att bara efterlikna skidåkning; det är dels ett nytt träningssystem men framför allt en ny folksport. Faktum är att stavgång är ett ganska fiffigt sätt att öka sin kondition med enkla medel. I normala fall så använder man nästan bara benen när man är ute och går, resten av kroppen hänger liksom bara med. Man kommer upp i en viss hastighet och puls och så händer det inte så mycket mer. Sätt ett par stavar i händerna på gångaren, tillsätt en dos gångteknik och vips är du i en annan motionsliga. Med ett par stavar ökar du steglängden, ökar hjärtfrekvensen, ökar syreupptagningen, använder fler muskler och det i hela kroppen. Du kan ta dig fram i eländigare terräng och får faktiskt riktigt kul! Är du ute efter att bränna fett så klarar du av det på kortare tid än om du pinnar på utan stavar. Glöm bara inte att ladda med ny energi efter ett pass då stavgång kan ta ordentligt på krafterna, mer än man anar. Till din hjälp har du speciella stavar av kolfiber eller annat lätt material. De har en handledsrem som är utformad som en öppen handske för att öka drivet i steget och avlasta handleden från tryck. Viktigt är att staven ska ha rätt längd för att inte störa steget och ge maximalt frånskjut. Det kan dessutom vara bra med ett par stabila skor med gott grepp, speciellt om du har för avsikt att ge dig ut i terrängen. När jag åker upp till fjällen för lättare vandringar sommartid använder jag gärna stavar för att få ett snabbare och jämnare tempo. Jag får då ordentligt med motion i en vacker och inspirerande omgivning. Ofta ser man människor som knappt rör på vare sig stavar eller armar. Är det fel? Tycker jag inte alls. Frågan är om dessa människor alls hade kommit utanför dörren utan stavarnas stabiliserande trygghet. Så på så vis rör de sig mer än annars även om själva ursprungstanken med stavarna kanske försvinner. Skit samma så länge man rör på sig. Stellan Englund I september var jag på ett seminarium om vibrationer i arbetslivet som Arbetsmiljöverket anordnade. Här följer mina anteckningar om de senaste rönen. Helkroppsvibrationer HKV. Om du har ett arbete som utsätter dig för vibrationer så kan du få problem. De största problemen visar sig som ländryggsbesvär, besvär i nacke/skuldra eller som besvär i höft och knä. Cirka 80 procent av oss får någon gång i livet ryggbesvär. Mellan procent har kvarstående besvär mer än tre månader. Ofta är besvären ospecifika och diagnostiseras såsom ischias eller diskbråck. Många vibrationsskador beror på helkroppsvibrationer. Om du arbetar i en skogsmaskin så hör du till riskgruppen. En studie från 2004 visar att det är 47 till 79 procent vanligare med asymmetriska perifera nervstörningar hos förare av skogsmaskin, snöskoter eller pistmaskin. Det fanns även en kontrollgrupp, där låg störningstalet på 27 procent. Påverkan vid graviditet. Långvarig exponering för vibrationer kan förvärra i övrigt normala trötthets- och smärtsymtom hos gravida kvinnor. Belastningen från tyngden av foster och livmoder samverkar ogynnsamt till ökad ländryggsbelastning vid HKV-belastning. Ökad risk för hjärtinfarkt respektive död i hjärtinfarkt har rapporterats. Det krävs dock ytterligare studier för att bekräfta risken. Prostatacancer. Ökad risk för prostatacancer har ett begränsat stöd i litteraturen. Samtliga studier som påvisat ett samband har dock omfattat chaufförer. Sammanfattningsvis kan konstateras att exponering Uppland Ordinarie Östen Sundberg Lars Albrektsson Göran Svensson Morgan Lindgren Christer Pettersson Simon Eriksson Lorentz Gilljam Tomas Nilsson Jan Ejdeklev Yvonne Ekblom Bengt Eriksson Suppleanter Malin Pettersson Måns Hägerström Tony Zickbauer Torulf Söderberg Stockholm Karlit Hallsjö brädgård Setra Setra Kadax Kadax Sandby lådfabrik Scandinavian kitchen Samhall Samhall Setra Sandby lådfabrik Samhall Papperix Wikströms tryckeri Ordinarie Arja Medjkoune Elanders Hanna Samsio enskede trä och byggvaror Sofia Lindecrantz Norrvikens trä Peter Österman Modellservice AB Magnus Larsson Nordströms trä Arturas Aleksandrauskas Svenlins byggteam & snickeri AB Zeljko Horvatovic Knut Hässlers Bokbinderi/BTJ Roland Jansson Fredells Hans Jansson DNEX-tryckeriet Kjell Jansson DNEX-tryckeriet Hans Åhlén Mitt i Christer Fröberg Dagens Nyheter för helkroppsvibrationer innebär dubblerad risk för ländryggssmärta. Ogynnsamma arbetsställningar och långvarigt sittande samvarierar. För nack- och skuldersmärta finns en ökad risk hos individer med arbeten som innebär exponering för helkroppsvibrationer. Vibrationer från handhållna verktyg. Många företag har svårt att tolka Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer, AFS 2005:6 och 2005: procent av tillfrågade företag ville ha hjälp från företagshälsovården att tolka föreskrifterna. Det framkom att det finns några sätt att öka företagens efterlevnad av nämnda AFS :ar, som enklare sätt att bedöma exponering, bättre kunskaper om till exempel riskbedömning samt kunniga skyddsombud. Enligt företagshälsovården är företagens viktigaste hinder att jobba för att motverka vibrationsskador att man inte känner till problemet med vibrationsskador, har brist på kunskap samt saknar mätdata eller bekräftad exponering. Endast vart sjunde företag har kartlagt vibrationsexponeringen. Om det finns risk för vibrationsskador, antingen helkroppsvibrationer eller från handhållna verktyg, så begär att företagshälsovården gör en mätning och utredning för att undvika skador som kanske inte går att reparera. Engagera dig i arbetsmiljöarbetet till exempel genom att bli skyddsombud, så hjälper du både dina arbetskamrater och arbetsgivaren att verka för en sund och säker arbetsmiljö. Gå gärna in och titta på dessa sidor: och Ronny Frithiof Regionalt skyddsombud Valda till representantskapet för GS avd 9 Östra Svealand oktober 2011 Kalle Nordqvist Alf Jarneland Nils Hedin Helmut Feichter Eva Molling Maria Enache Daniel Sannum Suppleanter Stefan Malm Jörgen Lindblad Blagojce Becliovski Claes Vinberg Micael Olofsson Rickard Meyer Fredrik Källbom Anders Pettersson Tomas Larsson Ronald Nordlund Björne Lundberg Mikael Falk Gotland Ordinarie Roine Brobäck Fredrik Karlsson Per-Olof Hansson Veronika Glansholm Suppleanter Göran Gabrielsson V-Tab Södertälje Esonpac Ljungbergs esonpac Ljungbergs Printley Knut Hässlers Bokbinderi/BTJ Strålfors Bonnierförlagen AB Bonnierförlagen AB Arbetslös Strålfors Elanders Wassberg Skottetryck Bonnierförlagen AB Esonpac Ljungbergs Ineko Ineko DNEX-tryckeriet DNEX-tryckeriet DNEX-tryckeriet Vesterlaus Skogsentreprenad HB Samhall

9 9 Revyn GS-Veteranernas JULLUNCH lördag 3 december, kl BYTER LOKAL och vi ber alla som redan anmält sig, och alla som tänker anmäla sig, att INTE bege sig till Alla Kvinnors Hus, lördag den 3 december, som vi tidigare utannonserat. Vi har haft turen att hitta en, som vi tror, mycket god ersättare när vi nu måste byta lunchställe. Det är festlokalen EN TRAPPA NER, mitt i City, Kammakargatan 48, T-bana Rådmansgatan. Gå gärna in på deras hemsida så får ni själva en liten uppfattning om hur trevliga lokalerna är. Ändå tänker vi inte höja priset, det är fortfarande rekordbilliga 150 kronor! Anmälan till jullunchen kan göras fram till torsdag 3 november genom att ringa Lillemor Åström, tel , Leif Sjöberg tel eller Ann-Cathrine Jernbrant tel Varmt välkomna, önskar GS-Veteranernas styrelse Vill du göra nåt? Bli skyddsombud! Jämfört med 2009 kan vi konstatera att arbetsolyckorna med frånvaro har ökat med 11 procent och arbetssjukdomarna med 3 procent. Under 2010 inträffade 54 dödsolyckor bland förvärvsarbetande (varav en kvinna), vilket kan jämföras med 40 dödsolyckor under 2009 och 68 under 2008.* GS avdelning 9 Östra Svealand *Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöstatistik Rapport 2011:1

10 10 9 Revyn Verksamhetsplan 2012 för GS-Facket avdelning 9 Arbetsmiljö Det finns en risk att politiska beslut försvårar eller omöjliggör arbetet. Även risk att minskande medlemsantal påverkar, låg facklig närvaro kan fördärva detta arbete. Utbrändhet, men också våld och hot om våld kan påverka arbetet. Vi vill få ordning på vilka som är aktiva skyddsombud (SO) i vår avdelning. Vi vill sammanställa dessa för att få igång en mailgrupp för att lättare kunna nå ut med ny information/utbildningstillfällen. Vi ska ordna träffar för våra skyddsombud och även vidareutbildningar. Hitta bra utbildningsplatser för att underlätta för medlemmarna att komma på utbildning då vi har ett stort geografiskt område. Ylva Henriksson är i avdelningsstyrelsen ansvarig för mål- och verksamhetsplanering för arbetsmiljön i avdelningen. I arbetsmiljökommittén ingår: Ylva Henriksson, Ronny Fritiof och Göran Svensson Mål för 2012: Att ha två träffar/år för skyddsombuden Att få två nya regionala skyddsombud (RSO) Att ha en vidareutbildning Två BAM-utbildningar 45 RSO-besök Sex träffar för arbetsmiljökommittén Att avsätta mer tid för administrativt arbete Verksamhet: Att vi ska hitta lämpliga personer av våra SO som vill och kan tänka sig att utbilda sig till RSO. Att få aktiva SO som verkligen förstår hur viktiga de är i organisationen och att de ska få möjlighet att träffa varandra för utbyte av varandras erfarenheter och ett större kontaktnät. Vi kommer att fortsätta följa upp de registrerade SO för att de om de fortfarande är aktiva. Vi kommer att kalla SO som gått BAM till en vidareutbildning. (rullande teman: Systematisk arbetsmiljö, ergonomi, kemiska hälsorisker, buller, seende och belysning) Ronny och Göran kommer att genomföra RSO-besök. Avtalsteckning Vi vill stärka GS och den svenska modellen genom att visa på kollektivavtalets styrka och normerande betydelse i och med att vi får allt fler företag med kollektivavtal och ökad organisationsgrad. Många företag saknar idag kollektivavtal. Ibland familjeföretag, ibland enmansföretag, men också företag där det finns fackanslutna och oanslutna anställda. GS policy är att kollektivavtal ska tecknas där det finns medlemmar. I dagsläget ger det oss fullt upp att göra. Långsiktiga mål Alla medlemmar ska finnas på trygga företag med kollektivavtal. Kortsiktiga mål Under 2012 ska vi teckna 15 nya kollektivavtal. En aktiv lista med hur vi konkret arbetar/har arbetat med företagen, för att underlätta uppföljning och utvärdering. Ett undersökande arbete runt de aktuella företagen måste göras. Att finna korrekta firmatecknare för att få rätt motpart vid resonemangen kring kollektivavtalet är viktigt. En grupp förtroendevalda kan hjälpa till med att identifiera företag, adresser, telefonnummer, kontakta medlemmarna och agitera. Ombudsmännen ansvarar för tecknandet. Gruppen träffas för uppdelning av uppgifter. Första kontakterna tas av respektive förhandlare. Uppföljning ska ske vid varje VU och Styrelsemöte. Styrelsen ska hela tiden värdera möjligheten/risken att konflikt kan uppstå, måste hålla god konfliktberedskap. Utvärderingen sker av gruppen gemensamt. Vid eventuella problem ventileras dessa med styrelsen. Branschgrupper Vi är ett förbund med flera olika branscher och avtal, därför behövs forum där bransch- och avtalsspecifika frågor kan diskuteras. Vi tror att det är av stor vikt att representanter från olika klubbar och arbetsplatser inom samma område har en chans till erfarenhetsutbyte. Under året har avdelningen skapat en plattform för detta och kallat till träffar för denna verksamhet. Visionen är att få till levande kontinuerliga branschvisa diskussioner inom avdelningens område och skapa intresse för branschernas allmänna utvecklingsfrågor så väl som en än mer sammanhållen facklig strategi. Kortsiktigt mål är att få till stånd en planering för dessa möten där det utses en ansvarig och sammankallande person för varje grupp. Långsiktigt mål är att dessa forum blir en självklar och kontinuerlig del av det branschvisa fackliga arbetet. Uppföljning sker genom rapportering till VU och styrelsen. Facklig Närvaro Visionen är att besöka 100 procent av avdelningens arbetsplatser med medlemmar. Att genomföra lönerevision på 100 procent av avdelningens företag med medlemmar. Tommy Mårtensson ansvarar för planeringen av Facklig närvaro så att det blir ett fungerande arbetssätt för avdelningen. Dock är vi i dagsläget för få agitatorer och behöver utbilda fler. Målet för 2012 är att vi ska nå förbundets mål: 90 procent agitation 100 procent lönerevision Uppföljning av Facklig närvaro ska sammanställas och presenteras på varje styrelsemöte av de ansvariga. Fackligt politiskt Den borgerliga regeringens politik drabbar våra medlemmar hårt, särskilt sjuka och arbetslösa. De fackliga organisationerna har försvagats kraftigt genom höjda A-kasseavgifter, som sedan omfördelats till dem som är i arbete. På sikt hotas fackföreningsrörelsens möjligheter att upprätthålla rikstäckande kollektivavtal. Välfärdssamhället så som vi känner det håller på att göras till en marknad för privata vinstintressen. Det vi byggt upp gemensamt håller på att monteras ned. Det krävs ett stärkt opinionsbildningsarbete mot alliansens politiska förändringar som drabbat våra medlemmar och de fackliga organisationernas styrka. Vi vet vad LO-medlemmarna i regionen tycker i de stora politiska frågorna, genom svaren i den stora enkäten under namnet Stockholmsmodellen. Detta är en stor trygghet när vi diskuterar politik inom LO, inom förbundet, inom LO-distrikten och med de rödgröna partierna. I dessa processer, diskussioner och analyser ska avdelning 9 Östra Svealand vara en aktiv spelare. Vi ska initiera och understödja aktiviteter mot den politik som drabbar våra medlemmar. Vår inställning bör vara att våra insatser gör skillnad! Fackliga studier Studieverksamheten 2012 kommer att innebära en satsning på rekrytering framförallt till LOs centrala tvärfackliga grundläggande medlemsutbildningar men även för att förstärka kompetensen hos förtroendevalda i klubbar och övriga förtroendevalda. Vi kommer också att fortsätta med de viktiga klubbstyrelseutbildningarna som är kopplade till bildandet av nya klubbar. Den kommer också kompletteras med kontinuerliga uppsamlingsheat för nya styrelseledamöter under året.

11 9 Revyn Det tredje benet på avdelning 9:s studiesatsning är funktionsutbildningarna. Dessa kommer alltid att vara en viktig del i att bygga och uppehålla vår fackliga organisations kompetens. Funktionsutbildningarna styrker oss i våra specifika roller som till exempel ordförande, kassör eller skyddsombud. Även där kommer fokus för avdelningen ligga på behovsinventering och rekrytering. En viktig del är också det nya, men ännu ej helt fastställda upplägget av förhandlarutbildningen. Kursen är på cirka två veckor och kommer att delas upp så att deltagarna går en vecka på våren och en vecka på hösten. De långsiktiga målen är att öka antalet klubbstyrelseutbildningar, öka det fackliga medvetandet och intresset i avdelningens alla geografiska delar. Att alla medlemmar ska nås av information om det studieutbud som finns att tillgå. De kortsiktiga målen är att kartlägga och prioritera cirka fem arbetsplatser för klubbstyrelseutbildning. Besöka samtliga klubbar i syfte att få igång studieverksamheten. Sammanställa ett enkelt och överskådligt infomaterial att använda vid uppsökeri och för riktade utskick. Göra en kompetensinventering av klubbstyrelsernas ledamöter. Medverka aktivt i tvärfackliga studieaktiviteter samt regionala GS-aktiviteter Försäkringar Vi vill träffa alla försäkringsrådgivare (FRG) och stötta dem i deras roll för att de ska få insikten för hur viktigt det är att utföra sina uppdrag som rådgivare. Vi vill sammanställa dessa för att få igång en mailgrupp för att lättare kunna nå ut med ny information/utbildningstillfällen. Vi ska ordna träffar för våra FRG och även vidareutbildningar. Hitta bra utbildningsplatser för att underlätta för medlemmarna att komma på utbildning då vi har ett stort geografiskt område. Ylva Henriksson är i avdelningsstyrelsen ansvarig för mål- och verksamhetsplanering för försäkringar. I försäkringskommittén ingår: Ylva Henriksson, Ronny Fritiof, Göran Svensson och Hasse Barrstam. Mål 2012: Att ha en träff per år för FRG Att ha en vidareutbildning per år En FRG-utbildning per år 45 försäkringskvartar Sex träffar för försäkringskommittén Att avsätta mer tid för administrativt arbete Under året ska vi fortsätta verka för att nå 100 procents deltagande på representantskapsmöten under verksamhetsåret. Vi ska kompetensutveckla ombuden i sin roll, att förstå vikten av deltagande i den demokratiska processen. Representantskapsmötena ska under förläggas på i förbundet två skilda branscher/företag för att skapa en insikt och förståelse kring dom olika branscherna i vårt förbund. Mötesdatum 2012 Representantskapsmöte torsdag 26 april Representantskapsmöte tisdag 30 oktober Sektioner Visionen är att få igång en fungerande organisation med klubbar och sektioner, kontaktombud på de minsta arbetsplatserna. En organisation där allas lika värde råder. Vi har idag problem med att nå ut med värdet av det fackliga medlemskapet, det beror på för få förtroendevalda på arbetsplatserna och för få som kan tänka sig uppdrag utanför sin egen arbetsplats. Effekterna blir att vi tappar medlemmar, det blir färre deltagare på våra möten och resultatet blir ett svagare fack. Därför har det startats två sektioner, Gotlands län och en för medlemmarna i Uppsala län. Målet är att vid 2012 års slut ha väl fungerande medlemsnära sektioner. Ungdomsverksamhet Vi har tidigare inte nått ut till ungdomarna med Facklig information. Efter en lyckad regional satsning på unga informatörer kommer vi att satsa på att utbilda ytterligare en omgång till med ungdomar. Det har redan anmält sig ett flertal. De som utbildade sig 2011 kommer också att utföra Facklig Närvaro. Vi kommer även att vidareutbilda dem till agitatorer. Visionen är att alla ungdomar måste få en riktig bild av hur arbetslivet fungerar och vilka villkor som gäller innan de kommer ut i verkligheten. Målet är att under 2012 nå ut med facklig information till tio stycken skolor under GS avtalsområden. Vi måste få aktiva FRG som verkligen förstår hur viktiga de är i organisationen och att de ska få möjlighet att träffa varandra för utbyte av varandras erfarenheter och ett större kontaktnät. Vi kommer att fortsätta följa upp de registrerade FRG för att de om de fortfarande är aktiva. Ronny och Göran kommer att genomföra Försäkringskvartar. Kommunikation I dagens mediabrus blir det allt mer viktigt att både hålla fast vid gamla fungerande kommunikationsmedel såsom en medlemstidning och brev samt att använda ny teknik för att medlemmar och förtroendevalda ska hållas informerade om vad som händer inom bransch och på arbetsmarknaden. Vår avdelning har en lång historia av att analysera samtiden och ta politiska ställningstaganden som ibland har uppfattats som kontroversiella, som exempelvis EMUomröstningen. Vid dylika tillfällen har kunskapen om tidningsproduktion varit stor tillgång i opinionsarbetet. I och med teknikutvecklingen där mobiltelefoner idag är multimediaverktyg är det också lika viktigt att en hemsida är uppdaterad och korrekt eftersom hemsidor är snabba och lätta att finna. Med sms är det också möjligt att ge förtroendevalda korta och riktade budskap. Kortsiktigt mål för 9-Revyn är att hålla två redaktionsmöten om året för att stärka redaktionen och bolla idéer; Förtroendemannabrevet ska utvecklas till ett naturligt stöd till förtroendevalda; Hemsidan ska kontinuerligt uppdateras för få fler användare. Sms-tjänsten ska utvecklas med grupper och undergrupper. Verksamhetsplan Utgivning av 9-Revyn med minst fyra nummer Förtroendemannabrevet utkommer med fyra nummer Hemsidan ska kontinuerligt uppdateras Sms-tjänsten används som en påminnelse till repskapsombuden om möten och puffar för annan verksamhet. Representantskapsmöten Vi ska verka för 100 procents uppslutning på avdelningens representantskapsmöten, där representanten har förståelse för sin uppgift som vald representant av medlemmar. Att föra deras talan samt att återkoppla till de medlemmar man representerar. I syfte att uppnå en demokratisk legitimitet. Mötena skall spegla det fackliga politiska nuläget som berör medlemmarna, men även ett forum för information och nytänkande samt sedvanliga mötesförhandlingar.

12 krönikan B-post Är minnet kort eller vad är det frågan om Förra året, när Sverigedemokraterna kom in i riksdagen, protesterade tiotusen arga människor på Sergels Torg. Jag var där. Reinfeldt talade med darr i rösten under valnatten, att han inte skulle ta i dessa nya folkvalda ens med tång. I år, den 14 september, hade Septemberalliansen ordnat ett protestmöte på Sergels torg, dagen före riksdagens högtidliga öppnande. Drygt 500 människor var där. Även jag spelade folkmassa. Varför har kämpaglöden falnat? Ingenting har blivit bättre. Den borgerliga alliansens politik har ökat klassklyftorna och i ren biblisk mening gett mer till dem, som redan har. Den politiken skulle enligt räknenissarna, som kollat 615 av riksdagens omröstningar, inte helt kunnat genomföras om inte SD aktivt hade röstat med alliansen. (ETC Stockholm 30/9 2011) Detta Sverigevänliga parti (det står så på deras hemsida) har nu beställt en rapport, som vill bevisa att det går att spara tiotals miljarder bara man minskar asyl- och anhöriginvandringen med 90 procent, så att den börjar likna den i Danmark. När man minskar mottagande och konsumtion av offentliga transfereringar och välfärdstjänster (på ren svenska: minskar möjligheten till vård och omsorg) så tolkar jag i alla fall, att de vill skära ner den offentliga sektorn. Sverigedemokraterna påstår vidare att de står för trygghet för den lilla människan, men om de nu stöder regeringen i så mångt och mycket är det nog inte riktigt sant Samma SD har haft som sin invandringspolitiske talesperson en 23-åring, som nu visserligen har lämnat partiet och blivit en politisk vilde. Jag må vara en åldersrasist, men hur stor kunskapsbank om andra människors liv och lidande kan en 23-åring ha hunnit skaffa för att kunna kalla sig talesperson? Det ena leder till det andra. De flesta av Migrationsverkets minst sagt märkliga utvisningar sker i det dolda och rapporter om deportationerna når väldigt sällan den stora allmänheten. Redan nu utvisas de flesta asylsökande. Men det man inte vet om, det blir man inte upprörd över heller, eller hur. Jag vet inte riktigt, vad en medel ålders tant eller gubbe skulle kunna göra. Rent allmän anständighet kräver nog, att vi inte står tysta och bara tittar på. Sirpa Moisio Har vi glömt vad Jimmie Åkesson och hans parti står för? Utställning med medlemmar i Föreningen Litografklubbens Arkiv Utställningen pågår till 29 mars 2012 Öppet onsdagar 11-15, söndagar t o m oktober LITOGRAFISKA MUSEET Sundby gård Huddinge Info: tel Revyn GS fackets avdelning 9, Östra Svealand Besöksadress; Arenavägen 39, Globen. Postadress: Box Johanneshov Tfn , e-post: Hemsida Redaktör Jonas Lundborg, Ansvarig utgivare Seppo Sinimaa, tel Redaktion Stellan Englund, Ronny Frithiof, Peter Isgren, Jonas Lundborg, Sirpa Moisio, Claes Muschkin, Lena Rosén, Seppo Sinimaa och Göran Svensson. Grafisk form Losita Design, Omslagsbild Jonas Lundborg Tryck UNT 2011

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015

Kalendarium Fackliga studier. Hösten 2015 Kalendarium Fackliga studier Hösten 2015 Lite om våra kurser under våren 2011 2015-02-02 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller

Läs mer

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete 40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete Var är alla jobbarna? Kan man köra ett sågverk själv? Arbetare

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING Vår verksamhetsplan för 2015 grundar sig i rapporten Vi bygger Vision nu tar vi nästa steg! och de hjärtefrågor som förbundsmötet 2014 beslutade om. Vi

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

ST inom Arbetsförmedlingen Sektion Västra Svealand

ST inom Arbetsförmedlingen Sektion Västra Svealand ST Arbetsförmedlingen Protokoll 2013-11-28 Tid: 09:00-15:00 Plats: Videokonferens Lämnat återbud: Mikke Sandberg, Jonas Hed 1) Mötets öppnande 2) Närvarande: Johan Eklund, Ann-Kristin Kallesgården, Marita

Läs mer

Bengt Sandberg, Fastighets region ost 2013-2015

Bengt Sandberg, Fastighets region ost 2013-2015 LO-distriktets styrelse och revisorer Bilaga 1 Mandatperiod Bengt Sandberg, Fastighets region ost 2013-2015 Vice ordförande Marie Jokio, Kommunal Sthlms ln 2013-2014 Ordinarie ledamöter Stefan Hansson,

Läs mer

FACKLIGA STUDIER. and@lo.se

FACKLIGA STUDIER. and@lo.se FACKLIGA STUDIER 2013 ABF Örebro län Drottninggatan 38 702 22 Örebro Tel: 019-57 10 84 Fax: 019-601 54 09 www.abf.se/orebrolan E-POST: thomas.andersson@abf.se tomas.hjort@abf.se LO-distriktet Örebro-Värmland

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan

Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan Medlemsinfo för ST inom Försäkringskassan Innehåll: - Avtal 2013 - Aktuella frågor för förhandling och samverkan - Summering av Hänt i veckan - Interna aktiviteter på gång - Mejladress till förbundet AVTAL

Läs mer

FACKLIGA STUDIER. Hösten 2011

FACKLIGA STUDIER. Hösten 2011 FACKLIGA STUDIER Hösten 2011 ABF ÖREBRO LÄN Drottninggatan 38 702 22 Örebro Tel: 019-601 54 13 Fax: 019-601 54 09 E-POST: tomas.hjort@abf.se thomas.andersson@abf.se LO-distriktet Örebro-Värmland Kungsvägen

Läs mer

Studier 2015. GS Facket avd 1 Västra Skåne

Studier 2015. GS Facket avd 1 Västra Skåne Studier 2015 GS Facket avd 1 Västra Skåne Innehållsförteckning Inledning sid 1 Ersättningsregler sid 2 Kurser sid 3-11 ABF sid 12 LO - Ung sid 13 Albins Folkhögskola sid 14 Centrala kurser sid 15-18 Insikter

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

ST inom arbetsförmedlingen Karlstadssektionen. Sammanfattning av styrelsemöte för ST inom Arbetsförmedlingen Karlstadsektionen 2010-05-12

ST inom arbetsförmedlingen Karlstadssektionen. Sammanfattning av styrelsemöte för ST inom Arbetsförmedlingen Karlstadsektionen 2010-05-12 ST inom arbetsförmedlingen Karlstadssektionen Sammanfattning av styrelsemöte för ST inom Arbetsförmedlingen Karlstadsektionen 2010-05-12 Plats: Arbetsförmedlingen Karlstad Närvarande: Susanne Linde Husbom

Läs mer

Månadsbrev 1september 2015

Månadsbrev 1september 2015 Månadsbrev 1september 2015 Hej och välkomna tillbaka efter semestern! Som framgår av besöksstatistiken har vi fram till augusti besökt drygt 2 000 av våra medlemmars arbetsplatser hittills under året.

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal 1 (6) Till förtroendevalda och medlemmar inom s område Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal Här kommenterar jag löneavtalet, förändringarna i allmänna villkorsavtalet samt övriga nyheter

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

Uppdaterat mars 2014

Uppdaterat mars 2014 Kursprogram 2014 Uppdaterat mars 2014 Basutbildningar För styrelseledamot i klubb eller förening FTFs basutbildningar ger dig som är ledamot i föreningens eller klubbens styrelse de kunskaper du behöver

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Framgångsrik organisering

Framgångsrik organisering Framgångsrik organisering Framgångsrik organisering för arbetsplatsklubbar Till dig som är förtroendevald Ialla tider har människan sökt gemenskap. För att lättare ta sig genom svårigheter, men också för

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

ETTAN nr 1 2014. Malmöavdelningen. Missa inte medarbetarenkäten! Läs mer sidan 5. Följ oss på Facebook!

ETTAN nr 1 2014. Malmöavdelningen. Missa inte medarbetarenkäten! Läs mer sidan 5. Följ oss på Facebook! Malmöavdelningen ETTAN nr 1 2014 Missa inte medarbetarenkäten! Läs mer sidan 5 I det här numret: Ordförande har ordet 2 Utbildningar 2 Inbjudan årsmöte 3 Löneöversynen är igång! 4 Medarbetarenkät 2014

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden.

Motion gällande valberedningens deltagande och yttrande-, förslags- samt rösträtt vid regionstyrelsens sammanträden. Punkt 9 på dagordningen Motioner till kongressen. 2011-00018 Regionstyelsen Unionen Motion gällande verksamhetsrevisorernas deltagande vid regionstyrelsens sammanträde. Verksamhetsrevisorerna Uppgift och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Studieledighet ansökan - ersättning

Studieledighet ansökan - ersättning Studieledighet ansökan - ersättning Enligt studieledighetslagen har du rätt att vara ledig från jobbet för att delta i fackliga studier och vuxenutbildning. Lagen klargör också hur det ska gå till när

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

2013-12-16. Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761-807911 mariette.ljunggren@abf.se

2013-12-16. Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761-807911 mariette.ljunggren@abf.se 2013-12-16 Ansvarig: Mariette Ljunggren Tel: 0761-807911 mariette.ljunggren@abf.se Tvärfackliga studier Jönköpings län 2014 1 Innehållsförteckning 3 Information 4 Anmälningsblankett 5 Fackets roll i samhället

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Dags för årets viktigaste möte

Dags för årets viktigaste möte DAGS FÖR ÅRSMÖTE 2 Dags för årets viktigaste möte Varje år senast 28 februari ska årets viktigaste möte för klubben hållas på arbetsplatsen. På årsmötet får medlemmarna möjlighet att påverka och besluta

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...

Läs mer

Kollektivavtal för Framtiden

Kollektivavtal för Framtiden BROSCHYR3 2-12-25 18.37 Sida 1 Kollektivavtal för Framtiden Dags för avtalsrörelse! BROSCHYR3 2-12-25 18.38 Sida 2 Dags för avtalsrörelse De svenska fackföre n i n g a rna tillhör de mest välorganiserade

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Anvisningar för klubbar

Anvisningar för klubbar Göteborg den 3 december 2012 Till Klubbar inom Region Väst Anvisningar för klubbar Här kommer ett dokument som ska vara till hjälp i klubbarbetet under 2013 och framöver. Dessa anvisningar för klubbar

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer