PROJEKTPLAN #jagmed unga till utbildning och arbete

Transkript

1 Dokument: Projektplan Projekt: #jagmed Kommun: Katrineholms kommun Uppgiftlämnare, namn: Datum: Godkänd av: Datum: Inger Christensen Susanna Ölander Borg Reviderad /16 Diarienr: Datum: PROJEKTPLAN #jagmed unga till utbildning och arbete

2 2/16 Innehåll 1 Inledning Syfte Bakgrund Målgrupp och deltagare Mål och avgränsningar Resultatmål Effektmål Omfattning och avgränsningar Beroende till/av andra projekt Genomförande Tidplan inklusive aktivitetsbeskrivning Arbetsformer Intressentförteckning Kommunikation och implementering Projektorganisation Organisation och roller Ansvar Förankring Budget/kostnadskalkyl Risker Referenser Bilagor... 16

3 3/16 1 Inledning Att ha en gymnasieutbildning har i det närmaste blivit en förutsättning för att få jobb. Den som inte har en gymnasieutbildning löper mer än dubbelt så stor risk att bli arbetslös som den som har en sådan. Den som inte klarar sina gymnasiestudier, riskerar att långvarigt hamna utanför arbetsmarknaden och har svårt att ta sig tillbaka till utbildning. Nationell statistik visar att kvinnor i högre utsträckning än män går vidare till högre studier efter gymnasiet samt att flickor/kvinnor på högstadie- och gymnasienivå upplever en större psykisk ohälsa än pojkar/män. I den statistik vi har i Katrineholm kan vi se att fler män än kvinnor går ut med ofullständiga betyg från gymnasiet. Även när det gäller avhopp kan vi se att det är fler män än kvinnor som hoppar av. Könsstereotypa förväntningar kan vara en orsak till att statistiken visar den här skillnaden. Den statistiken som finns idag i Katrineholms kommun är dock inte tillförlitlig. Projektet behöver inledas med att ta fram nya mätmetoder för statistik och analysera orsaker till avhopp och ofullständiga studier utefter kön, könsuttryck, könsidentitet och andra diskrimineringsgrunder. Katrineholms kommun är den största kommunen i KFV-regionen (Katrineholm, Flen och Vingåker). Som största kommun finns ett större utbud av gymnasieplatser vilket ger en stor inpendling av ungdomar från kringliggande orter, däribland Flen och Vingåkers kommuner. Jämställdhet, icke diskriminering och tillgänglighet kommer att genomsyra projektets alla delar. 1.1 Syfte Syftet med projektet är att utveckla metoder och arbetssätt som bidrar till att öka andelen elever, oberoende av kön, könsuttryck eller könsidentitet som fullföljer sin gymnasieutbildning. Det ska göras genom att arbeta förebyggande med elever som befinner sig i riskzonen för att hoppa av. Vi vill därför pröva olika metoder som bidrar till att fler fullföljer sin gymnasieutbildning. Syftet är också att genom omvärldsbevakning studera projekt i andra delar av landet riktade till målgruppen. Bl a kommer vi att utgå från framgångsfaktorer framtagna i Plug In 1 projektet för att stärka elevers skolanknytning och förutsättningar för att fullfölja gymnasiet. Vi kommer också att studera rapporter gällande ungdomars hälsa, psykiska mående mm. 1.2 Bakgrund I Katrineholm finns fyra gymnasieskolor; Duveholmsgymnasiet, KTC, Lindengymnasiet och Ellwynska skolan. Samtliga skolor är kommunala och i dagsläget finns inga friskolor på gymnasienivå på orten. Många elever från kransorterna Vingåker och Flen går i gymnasiet i Katrineholm. Högstadieskolorna på orten är Nyhemsskolan, Tallåsskolan och Södra skolan som är kommunala skolor samt friskolorna Kunskapsskolan och Erlaskolan. 1 Plug In, Sveriges största samverkansprojekt för att förhindra studieavbrott, se under referenser

4 4/16 Totalt slutade 414 elever, 198 flickor och 216 pojkar, grundskolan åk 9 läsåret 2014/2015 i Katrineholms kommun. Av dem saknade 84 stycken, 41 flickor och 43 pojkar, behörighet till gymnasiet. Av de som började gymnasiet HT 2011 fullföljde 313 stycken (av 432) gymnasieelever sin utbildning inom 3 år Källa; Siris 2, skolverket Antal elever som hoppat av gymnasiet mellan åren : 2010 = 93 st varav 46 flickor och 47 pojkar av totalt elever = 103 st varav 53 flickor och 50 pojkar av totalt elever = 103 st varav 44 flickor och 59 pojkar av totalt elever = 102 st varav 45 flickor och 57 pojkar av totalt elever = 58 st varav 22 flickor och 36 pojkar av totalt elever. Statistiken visar alla avhopp från gymnasieskolor i Katrineholms kommun. Tyvärr framgår det inte av statistiken om eleven är skriven i annan kommun. Källa: Bildningsförvaltningen, Katrineholms kommun Den statistiken som finns idag i Katrineholms kommun är inte tillförlitlig. Projektet kommer därför att inledas med att analysera den statistik som finns. Därefter kommer man att ta fram nya mätmetoder för statistik och analysera orsaker till avhopp och ofullständiga studier utefter kön, könsuttryck, könsidentitet och andra diskrimineringsgrunder. Utbildning är viktig för att komma in på arbetsmarknaden och inte minst lika viktig för möjligheterna att vara kvar på arbetsmarknaden. Ungdomar som inte klarar eller går klart gymnasiet har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och löper högre risk att hamna i långa arbetslöshetsperioder. Det visar rapporten Utbildning nyckeln till arbete 3 framtagen av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Enkäten Liv och hälsa ung 4 som genomförs i åk 5, 7 och 9 på grundskolan samt i åk 2 på gymnasiet för 2014 visar att det finns könsskillnader i upplevd hälsa, stress och oro. Främst är det i åk 9 som skillnaden är störst och där flickor mår som sämst. I rapporten När livet känns fel, Ungas upplevelse kring psykisk ohälsa 5 framtagen av MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, framgår att om vi ska kunna vända trenden av ökad psykisk ohälsa bland de unga måste fler aktörer i samhället bidra. Framför allt behövs det ta fram bättre strategier för unga med psykisk ohälsa och inlärningssvårigheter två tillstånd som ofta följs åt. KFV-regionen har sedan länge ett stort flykting-och invandrarmottagande. En stor del av de utrikesfödda är ungdomar i skolåldern. Då vi antar att denna grupp kommer att fortsätta öka även i framtiden vill vi bygga upp bättre normmedvetna strukturer för att förhindra avhopp och uppmuntra till ett slutförande av studier. Idag vet vi inte med säkerhet vilka ungdomar som hoppar av; vilket kön eller könstillhörighet de har, vilket program de har gått, om det är fler nyanlända etc. 2 Skolverkets databas Siris, se under referenser 3 Utbildning nyckeln till arbete, SKL, se under referenser 4 Kommunprofil Katrineholm Liv & Hälsa ung 2014, bilaga 1 5 När livet känns fel, Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa, MUCF, se under referenser

5 5/16 Kommunen saknar idag en helhetsbild över hur många ungdomar som är i farozonen att hoppa av sina gymnasiestudier eller att inte påbörja dem alls. Hemmasittarna, det vill säga ungdomar som varken arbetar eller studerar, behöver studeras ytterligare så att rätt åtgärder kan sättas in. Det har visat sig att tidig upptäckt och tidiga insatser vid ogiltig frånvaro är framgångsfaktorer för att få tillbaka elever till undervisningen. En dialog mellan hem och skola är viktig och vid långvarig ogiltig frånvaro kan det vara aktuellt att även andra samhällsfunktioner är delaktiga i denna dialog. Om det skriver Leila Ersrud, kurator vid Lindengymnasiet i sin rapport Frånvaro på gymnasieskolorna i Katrineholms kommun 6. Samverkan mellan olika aktörer kring målgruppen, organisationer och förvaltningar, fungerar inte tillfredställande idag. Projektet behöver därför hitta former som kan fånga upp alla orsaker till avhopp och tydliggöra ansvarsroller hos alla organisationer och vuxna som kan komma i kontakt med ungdomar, samt utveckla ett flexibelt arbetssätt som sätter individen i fokus oavsett kön, könstillhörighet eller könsuttryck. Genom fördjupad samverkan i dessa frågor, dels mellan berörda förvaltningar och dels inom gymnasieskolan självt, kan en större förståelse och kunskap utarbetas. 1.3 Målgrupp och deltagare Målgruppen är unga kvinnor och män i åldern år under perioden Deltagare är elever som studerar i årskurs 9 upp till årskurs 3 på gymnasiet och bedöms ligga i riskzonen för att inte påbörja eller fullfölja gymnasiet. Antal deltagare är ca 50 deltagare per år relativt jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Urvalet görs utifrån de elever som visar ett riskbeteende som kan leda till att de inte fullföljer gymnasiet. Definitionen av riskbeteende och vilka signaler som vi ska vara observanta på kommer att definieras under projektets gång. 2 Mål och avgränsningar Målen delas in i resultatmål och effektmål samt sätts på tre nivåer: individnivå, organisationsnivå och strukturell nivå. Individnivå fokuserar på uppnådda mål för enskild individ. Organisationsnivå gäller fokus på uppnådda mål för den enskilda skolan, lärarlag eller förvaltning. Strukturell nivå är hur systemet fungerar i helhet, i samhället eller i samverkan mellan olika förvaltningar, kommuner, organisationer och myndigheter. Med resultat menas förändringar som insatserna i #jagmed ger direkt upphov till. Med effekter avses kortsiktiga och långsiktiga förändringar som projektet ska bidra till. Resultatmål beskrivs som resultatet av de aktiviteter som genomförs i projektet. De ska vara uppnådda den dag projektets genomförandefas avslutas, det vill säga då projektresultatet levereras. Effektmål ska svara på frågan varför projektet genomförs och beskriva effekterna på kort och lång sikt. 6 Frånvaro på gymnasieskolorna i Katrineholm, Leila Ersrud, bilaga 2

6 6/ Resultatmål Mål på lokal nivå Individ - Det övergripande målet är att sänka andelen avhopp och andelen som slutar gymnasiet med ofullständiga betyg samt underlätta för de redan avhoppade att bli motiverade att slutföra sin utbildning. - Delmål är att genom förebyggande åtgärder ska 90 % av de elever, både kvinnor och män, som går ut gymnasiet senast år 2018 göra det med en gymnasieexamen (mot 87,6 % år 2014 och 87,1% år 2015). I projektet behöver vi vända den nedåtgående trenden av elever som slutar utan gymnasieexamen. Mäts genom statistik framtagen av SCB årligen. - 80% av de deltagare som ingår i projektet ska uppleva att de har fått stärkt självförtroende och tydliga individuella mål. Mäts genom enkät som fylls i av varje deltagare vid start och slut i projektet. Organisation - Utarbeta tydliga rutiner för avbrott och avbrottsorsaker. - Definiera riskfaktorer och signaler om riskbeteende som kan leda till avhopp. - Skapa ett multikompetent samverkansteam gemensamt för samtliga skolor i kommunen. - Följa upp, analysera och dokumentera genomförda insatser ur normkritiskt perspektiv. Struktur - Ta fram lämpliga gemensamma dokumentmallar för kommunens samtliga skolor. - Ta fram en helhetsbild för målgruppen utifrån olika diskrimineringsgrunder och alltid med könsuppdelad statistik. - Bygga upp och implementera en tydlig struktur för att fånga upp elever i riskzonen för avhopp. - Etablera samverkan mellan kommunens skolor och deltagande förvaltningar och organisationer. - Implementera väl fungerande metoder och arbetssätt. 2.2 Effektmål Individ Unga kvinnor och män som riskerar gymnasieavbrott eller som redan har hamnat utanför utbildning fångas upp tidigt och får stöd att återgå till utbildning. Organisation Fungerande former och metoder för unga kvinnor och män som riskerar att hamna utanför skolan har etablerats. Det har skett bestående förändringar i medverkande organisationer. En positiv utveckling i form av minskade skolavhopp går att utläsa i framtagen statistik. Struktur Perspektivet på jämställdhet, tillgänglighet, icke diskriminering har integrerats i projektets alla delar. Resultat och arbetssätt sprids till skolanordnare i länets alla kommuner.

7 7/ Omfattning och avgränsningar Omfattning: Alla högstadieskolor, både kommunala och friskolor, och gymnasieskolor i Katrineholms kommun. Endast deltagare i ålder år då det finns befintliga verksamheter som arbetar med ungdomar i åldern år i kommunen. Avgränsningar: Projektet ska arbeta med förebyggande och studiemotiverande åtgärder. Projektet ska inte arbeta med att ta fram praktikplatser och kontakter med arbetsgivare då det redan idag finns bra verksamheter som arbetar med det för ungdomar i kommunen. Projektet ska inte heller arbeta med de ungdomar som ingår i Arbetsförmedlingens riktade åtgärder. 2.4 Beroende till/av andra projekt I den lokala överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och Katrineholms kommun, framtagen till Delegationen för Unga till Arbete DUA, beskrivs verksamheter som arbetar med ungdomar i åldern år som varken arbetar eller studerar. På Friggagatan 5 finns de flesta aktörer samlokaliserade som arbetar med målgruppen. Det man ser idag är att en samverkande länk mellan Friggagatan 5, andra pågående projekt och Bildningsförvaltningen behövs. #jagmed kommer under projekttiden att bygga upp ett samverkansteam där aktörer från skolorna i Katrineholms kommun och Friggagatan 5 ingår. Ungkulturhuset Perrongen finns vid Lokstallet i Katrineholm. På Perrongen finns det ungdomscoacher som hjälper unga från årskurs 7 till och med 25 år med deras eget skapande och kulturella fritidsaktiviteter. Man erbjuder bl a: Inspelningsstudio, musikrum, ateljéer, projektrum och scenrum samt aktiviteter som dans, teater, film, hantverk och musik. Perrongen kommer att samverka med #jagmed gällande de deltagare som är intresserade av att ingå i gruppverksamhet. Katrineholms kommun har just nu en stor satsning gällande utbildning i HBTQ för kommunanställd personal som Perrongen ansvarar för. Projekt Tillväxten arbetar med att ta fram och utveckla arbetsmetoder och verksamheter tillsammans med människor med NPF diagnoser där deras resurser och erfarenheter tas tillvara. Tillväxten Sörmland, ett socialt företag, är bildat och kommer att fungera parallellt med projektet för att fortsätta efter projektet slut. Affärsidéer är under utveckling men man kommer bland annat att arbeta med programverksamhet, filmer, antologi/metodbok och utbildningar. Ett program för att ta emot andra med NPF och ge dem stöd i att hitta sina resurser samt hantera svårigheter har tagits fram. #jagmed kommer att samverka med Tillväxten Sörmland gällande utbildning och information om NPF diagnoser och NPF variationer. Projekt TUNA i Katrineholm/Flen/Vingåker vänder sig till personer med psykisk ohälsa i arbetsför ålder. TUNA står för Träning Utveckling Nära Arbetslivet och finns i Eskilstuna där det är en permanent verksamhet. Under våren 2016 kommer man även att starta upp TUNA i Nyköping och Oxelösund. Projektet finansieras av RAR Sörmland och målet är att det ska bli en permanent verksamhet på sikt. #jagmed kommer att samverka med TUNA gällande utbildning och information inom området psykisk ohälsa.

8 8/16 SamTid startade som ett projekt mellan Bildningsförvaltingen och Socialförvaltningen i Katrineholms kommun. Syftet med projektet var att få tillbaka hemmasittare till skolan vilket man lyckades mycket bra med. Projektet implementerades och är idag en ordinarie verksamhet under elevhälsan i Katrineholms kommun. SamTid arbetar främst med elever som går i mellan- och högstadiet mot samtliga kommunala grundskolor och friskolor. Projekt #jagmed kommer att titta närmare på de framgångsfaktorer man i SamTid har kommit fram till. Vi kommer också att ha ett nära samarbete med SamTid gällande de elever de under en längre tid har arbetat med och som behöver stöttning i övergången till gymnasiet. I bilagan Överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Katrineholms kommun 7 finns beskrivning av Friggagatan 5, Ungkulturhuset Perrongen, Projekt Tillväxten och Projekt TUNA med under befintliga insatser. Bilagan Projekt SamTid beskriver hur man startade upp SamTid i Katrineholm. 3 Genomförande 3.1 Tidplan inklusive aktivitetsbeskrivning När Aktivitet Delmål Ansvar Fortlöpande Fortlöpande Rekrytera personal (coach) som ska arbeta med deltagarna Studera andra projekt riktade till målgruppen Ta fram och analysera ny statistik gällande betyg och avhoppsorsaker Bygga upp och etablera ett samverkansteam för projektet. Enkäter och intervju med ungdomar som går i, gått klart eller hoppat av gymnasiet. Utvärdering av enkäter och elevintervjuer. Kontinuerlig uppföljning av avhoppare Informationsmöten för rektorer och skolpersonal Information till aktuella nämnder Möten med ungdomar som ska delta i projektet Säkerställa kompetens och aktiviteter Definiera vad som fungerar bra resp dåligt i skolorna Definiera eventuella avhoppsorsaker Säkerställa statistikuppgifter Förankra projektet Förankra projektet Involvera ungdomarna Projektägaren 7 Överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Katrineholms kommun, bilaga 3 8 Projekt SamTid , bilaga 4

9 9/16 VT 2016 Kick-off för delprojekt Katrineholm Utvärdera samverkan Fortbildning av projekt och skolpersonal Definition av riskfaktorer, signaler om riskbeteende Samverkansteam Fortbildning för personal Kompetensutveckling Samverkansteam HT-2016 HT-2016 HT-2016 HT-2016 HT-2016 HT-2016 HT-2016 Planera aktiviteter riktade till målgruppen Samverkansteam Bilda en referensgrupp med Elevanknytning ungdomar Regelbundet rådfråga Stärka demokratin referensgruppen om synpunkter Elevenkät för deltagare vid Kvalitetssäkra start och slut i projektet aktiviteter Genomföra aktiviteter riktade till målgruppen Uppföljning och spridning av resultatet av elevenkäter och Samverkansteam intervjuer Rapportera resultat till rektorer Sprida information och förvaltningsledning Utveckling av administrationen Synliggöra avhopps- kring elevavhopp (blankett, orsaker Samverkansteam avbrottsorsaker) Utveckla mentorskapet Verktyg till mentorer Samverkansteam Utvärdering av genomförda Säkerställa arbetssätt aktiviteter och metoder Samverkansteam HT-2016 Dec och juni 2016, 2017 och 2018 Hela Samverka med delprojekt projekttiden Nyköping/Oxelösund Hela Samverka och fånga upp goda projekttiden metoder och arbetssätt från samtliga delprojekt VT-2018 Implementering av metoder Spridning av lyckade och arbetssätt arbetssätt HT-2018 Avveckling av projektet och Korrekt avsluta rapportskrivning projektet HT-2018 Spridningskonferens Sprida resultat av projektet Tidplan för projektet bifogas som bilaga. 9 Säkerställs av lokala ledningsgruppen 9 Tidplan med aktiviteter, bilaga 5

10 10/ Arbetsformer I projektet #jagmed ska det ske ett integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering kontinuerligt. Ett samverkansteam kommer att byggas upp och ha en viktig roll i projektet. I teamet kommer personal från skolorna i Katrineholms kommun att ingå tillsammans med personal från verksamheterna vid Friggagatan 5. Även samverkande projekt och organisationer kommer att ingå. Samverkansteamet kommer att definiera riskfaktorer och signaler om avhopp och även vara med och planera aktiviteter riktade till målgruppen. Teamet kommer att vara länken mellan skolorna och alla verksamheter som riktar sig till ungdomar utanför arbetsmarknaden i Katrineholms kommun. En referensgrupp kommer att knytas till projektet. I gruppen kommer det att ingå ungdomar 15 till 25 år som går på gymnasiet, har hoppat av gymnasiet eller gått klart gymnasiet. Gruppen kommer inte att ha några fysiska träffar utan all kontakt kommer att ske via mail eller andra digitala kanaler. Tanken med referensgruppen är att rådfråga ungdomarna om deras synpunkter på de aktiviter vi gör idag och även sprida information och nyheter som kan vara intressant för våra ungdomar. Antalet ungdomar i gruppen kan komma att variera under tiden för projektet. Under projekttiden kommer man att titta närmare på metoder och arbetssätt gällande övergångar från årskurs 9 till gymnasiet med fokus att hitta hållbara lösningar för elever från den egna kommunen, andra kommuner och friskolor i kommunen. Även övergångar från Introduktionsprogrammen till de nationella programmen kan utvecklas och förbättras. Arbeta förebyggande med att identifierade elever och klasser i riskzonen för studieavhopp och där det även finns risk för ofullständiga slutbetyg. Coachande förhållningssätt och samtal för att stötta och motivera ungdomar, stärka självförtroende, arbeta med ungdomarnas hälsa med mera. Ge ungdomarna insikt i att stöd och hjälp finns att få och vart de kan vända sig. Arbeta individanpassat med ungdomen i fokus med ett jämställdhetsmedvetet förhållningssätt. Aktivt arbeta med att vända trenden av avhopp och skapa positiv syn på utbildning och få ungdomarna att förstå vad konsekvenserna ett skolavhopp kan leda till. Aktiviteter för de ungdomar som kommer att ingå i projektet kan vara allt från individuella coachande samtal till gruppverksamhet beroende på behov från elever och förslag från samverkansteamet. En gruppaktivitet som kan komma att användas är metoden 7-TJUGO TJUGO är ett metodmaterial som arbetar med ungdomars personliga utveckling. I en mentors roll ligger mycket av arbetet gällande frånvarorapportering och kontakten med elever i riskzonen för avhopp. Stödmaterial och hjälp till mentorerna kommer att utvecklas under projekttiden. Fortbildning, rådgivning och föreläsningar till berörd projekt- och skolpersonal gällande icke diskriminering, jämställdhet, tillgänglighet och normer men även bemötande av svåra elever, NPF-diagnoser, psykisk ohälsa och andra kulturers in- och utlärning TJUGO metod för personlighetsutveckling, se referenser

11 11/16 Utvärdera genomförda insatser kommer att ske regelbundet genom bland annat analyser av statistik, genomförda enkäter och muntliga djupgående intervjuer. Dokumentation och uppföljning av genomförda åtgärder kommer att ske kontinuerligt. Katrineholms kommun använder Trappan 11 i jämställdhetsintegreringsarbetet, kommunstyrelsens handling nr 8/2014. Trappan är ett sätt att analysera var i organisationen och eller en process man befinner sig ur ett jämställdhetsperspektiv och är framtagen av JämStöd (SOU 2007:15). Målet är att samtlig personal berörda av projektet ska få utbildning i Trappans steg 1 eller motsvarande vilket är Grundläggande förståelse. Trappan kommer att kompletteras med utbildning i normkritiskt tänkande. För att anlysera och kartlägga verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv kommer vi att kontinuerligt använda oss av metoden 4R. De olika stegen är: R1 Representation, R2 Resurser, R3 Realia och R4 Realisera. Även andra metoder kan komma att användas, till exempel Sjuan metod för jämställdhetsanalys 12. #jagmed i Katrineholms kommun kommer genom hela projekttiden att ha ett nära samarbete med projektet i Nyköping och Oxelösunds kommun där man upptäckt likande problematik som i Katrineholm. Även samverkan med övriga delprojekt i #jagmed kommer att ske regelbundet under hela projekttiden. Det för att dra nytta av de erfarenheter och metoder man tagit fram i andra kommuner. Vi kommer också att studera metoder och arbetssätt som används i andra kommuner och i andra projekt för att hitta hållbara arbetsmetoder och utvärdera vilka insatser som får störst framgång. Regelbunden information kommer att spridas till samtliga rektorer i kommunen genom det informationsbrev som förvaltningskontoret skickar ut varje vecka. Berörda nämnder kommer att informeras vid start och därefter löpande genom hela projekttiden. Resultat av projektets arbete kommer och framgångsrika metoder upparbetade i projektet kommer att spridas till samtliga kommuner i länet genom spridningskonferens vid projektets avslut. 3.3 Intressentförteckning Följande personer/grupper/enheter kommer att ha intresse av projektets resultat: Alla kommunala skolor och friskolor i Katrineholms kommun och dess samverkande kommuner. Följande kommunala förvaltningar och nämnder: Kommunstyrelsen, Bildningsförvaltningen, Viadidakt, Socialförvaltningen, Bildningsnämnden, Viadidaktnämnden, Socialnämnden. Landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunens jämställdhetsstrateg, personalkontoret i Katrineholms kommun. Näringslivet i Katrineholms kommun. Övriga kommuner i Sörmland som inte ingår i #jagmed. Övriga delprojekt samt regionförbund i #jagmed. Andra pågående projekt som riktar sig till målgruppen. 11 Trappan beskrivs i dokumentet Styrsystemet i Katrineholms kommun, bilaga 6 12 Metoderna 4R och Sjuan metod för jämställdhetsanalys, se referenser

12 12/ Kommunikation och implementering En länsövergripande kommunikationsplan kommer att tas fram för hela projektet. När den är klar kommer en lokal kommunikationsplan att tas fram. Redan nu är det klart att internt kommer information om #jagmed att spridas på kommunens intranät Communis. Det kommer också att skapas en Blogg för #jagmed. Externt kommer information om #jagmed att spridas på och genom pressinformation från Bildningsförvaltningens kommunikatörer. Resultat och metoder framtagna i projektet kommer att spridas externt bland annat genom spridningskonferens. Om framgångsrika metoder i projekt #jagmed ska implementeras, när och hur ansvarar den lokala ledningsgruppen för. 4 Projektorganisation 4.1 Organisation och roller Projektägare Katrineholms kommun, , Susanna Ölander Borg, Rektor Ellwynska skolan samt chef över kommunens studie- och yrkesvägledare, Bildningsförvaltningen, Katrineholms kommun, susanna.olanderborg@katrineholm.se , 5% Inger Christensen, , 100%, inger.christensen@katrineholm.se Cecilia Brunosson, Pedagog, 50%, cecilia.brunosson@katrineholm.se Arbetsmarknadscoach, 50%, Start HT 2016 Projektekonom Hanna Fager, 20%, , hanna.fager@katrineholm.se Lokal Ledningsgrupp Susanna Ölander Borg, Rektor, Bildningsförvaltningen, Katrineholms kommun, susanna.olanderborg@katrineholm.se Fredrik Malmer, Processamordnare Elevhälsan, Katrineholms kommun, fredrik.malmer@katrineholm.se Maria Evald, Processledare i jämställdhet, Bildningsförvaltningen, Katrineholms kommun, maria.evald@katrineholm.se Hanna Fager, Ekonom, Bildningsförvaltningen, Katrineholms kommun, hanna.fager@katrineholms.se

13 13/16 Samverkansteam Inger Christensen, #jagmed, Katrineholms kommun, Cecilia Brunosson, #jagmed, Katrineholms kommun, Linda Qvarnström, Avdelningschef öppenvård, Socialförvaltningen, Katrineholms kommun, Pelle Norén, Tf Enhetschef Viadidakt Arbetsmarknad, Viadidakt, Tidsåtgång: ca 5% per månad. Eva-Marie Eriksson, Studie- och yrkesvägledare,ktc, Gunilla Broberg, Studie- och yrkesvägledare, Lindengymnasiet, Ellwynska skolan, IAklassen Friggagatan 5, Lisa Jonsson, Samordnare 7-9/Gymnasiet, Magnus Moström, ansvarig för kommunens aktivitetsansvar, KAA, Viadidakt, Marlene Falck, Arbetsmarknadscoach, Ungdomstorget, Viadidakt, Agneta Henriksson Fogelberg, Speciallärare Ellwynska skolan, Cecilia Brunosson, #jagmed, Maria Karlsson, Kurator, KTC, Susanne Holmgren, Vägledare, Åsa Folkhögskola. Leila Ersrud, Kurator, Lindengymnasiet, Inger Christensen, #jagmed, Jenny Skarstedt, Verksamhetsledare Perrongen,

14 14/16 Samverkande organisation (medverkande organisationer som inte har deltagare i projektet) Organisationsnummer Henrik Svärd, Rektor, Kunskapsskolan i Katrineholm henrik.svard@kunskapsskolan.se Anahita Sääw, Speciallärare, Nyhemsskolan, anahita.saaw@katrineholm.se Lisbeth Magnusson, Lärare, Nyhemsskolan, lisbeth.magnusson@katrineholm.se Linda Myhrman, Speciallärare, Södra skolan, linda.myhrman@katrineholm.se Bo Danielsson, Lärare, Duveholmsgymnasiet, bo.danielsson@katrineholm.se Håkan Brunosson, Skolvärd, Duveholmsgymnasiet, hakan.brunosson@katrineholm.se Micke Bejmar, Samordnare, Projekt TUNA KFV, mikael.bejmar@tunasormland.se Anne Sjöberg,, Projekt Tillväxten, anne.sjoberg@tillvaxtenkfv.se Charlotte Kvarnhem, Utvecklingsledare, Vinka In, charlotte.kvarnhem@viadidakt.se Fler deltagare kommer att ingå i samverkansteamet som är under uppbyggnad. Kontaktperson (namn, titel, e-post, tfn) Arbetsförmedlingen Frida Ovelius, Sektionschef, Arbetsförmedlingen, , frida.ovelius@arbetsformedlingen.se Landstinget Lillemor Holm, Specialpedagog, Habiliteringen, , lillemorkristina.holm@dll.se 4.2 Ansvar Den lokala projektledaren leder och samordnar projektets utveckling och rapportering. Som stöd för uppdraget finns den lokala ledningsgruppen, som bland annat består av den person som har beslutsmandat över deltagande verksamhet, vilket är rektor vid Ellwynska skolan anställd vid Bildningsförvaltningen i Katrineholms kommun. Över den lokala nivån så finns i Sörmland en länsprojektledare som ingår i länsprojektledargruppen. I varje län finns också en länsledningsgrupp som regelbundet sammankallas av strategen på Regionförbundet Sörmland. Det finns en länsekonom och sedan en lokal projektekonom knuten till varje delprojekt.

15 15/16 Huvudprojektägare är Region Östergötland, där det finns ett vetenskapligt stöd för alla delprojekt i de fem länen i hela Östra Mellansverige. Till projektet kommer även en projektutvärderare att knytas, som bland annat kommer att utför effektutvärderingar av projektresultaten. Rollbeskrivningar finns framtagna av ÖMS huvudprojektledare vilket finns som bilaga Förankring Förankringen av projektet inom den egna organisationen är gjord, berörda chefer och organisationer är informerade och vidtalade. De har kontinuerligt tagit del av projektidéns framväxt och fått ge feedback på denna. Under 2014 har det hållits en rad möten och konferenser i frågan, vilket ytterligare stärkt förankringen! Politiskt är idén förankrad då direktiven från kommunstyrelsen är att vi ska aktivt arbeta med denna målgrupp. Relevanta politiska nämnder är informerade. 5 Budget/kostnadskalkyl I Bildningsnämndens plan för budget 2016 framgår att Katrineholms kommun beviljats medel från ESF för projekt #jagmed. En projektledare har anställts för att initialt genomföra intervjuer och fördjupa kunskapen om varför flera av Katrineholms gymnasieelever väljer att hoppa av och aldrig fullfölja sin utbildning samt att genom omvärldsbevakning studera riktade till målgruppen för att identifiera framgångsfaktorer. I steg två kommer en förebyggande verksamhet baserad på samlad kunskap att byggas upp. Budget - se bilaga Risker Risk Konsekvens Åtgärd Oförändrat antal skolavhopp. Att delprojekt Katrineholm inte når uppsatta mål. Oförmåga att implementera framgångsrika projektmetoder och resultat. Att lokala projektledaren saknar kunskaper och erfarenhet att leda projektet. Nyckelpersoner slutar. Att målen för projektet inte uppnås. Projektet tappar fart och går inte framåt i önskad takt. Kunskap om projektet försvinner från medverkande organisation. Regelbundna avstämningar med projektets ledningsgrupp och länsprojektledare. Tidig förankring i den lokala ledningsgruppen. Projektägaren får sätta samman lämplig utbildning om behov finns. Kontinuerligt stöd av länsprojektledaren Se till att nyckelpersoner i god tid introducerar och lämnar över till efterträdare. 13 Rollbeskrivningar #jagmed, bilaga 7 14 Budget, bilaga 8

16 16/16 Bristande engagemang hos personal. Att tiden för att genomföra olika insatser inte räcker till. Projektet nedprioriteras pga andra akuta problem i kommunen. Uppställda jämställdhetsmål nås inte. Uppställda mål gällande icke diskriminering nås inte. Uppställda mål gällande tillgänglighet nås inte. Att målen för projektet inte uppnås. Framgångsrika metoder inte genomförs. Tid och pengar tas bort från projektet och läggs på annat i kommunen. Förståelsen för de egentliga orsakerna till avhopp uteblir. Vissa individer förblir osynliga då all statistik är baserad på folkbok-föringens två kön. Alla individer får inte tillgång till fysiska lokaler och information. Tidigt skapa delaktighet och förståelse för projektets mål. Sätta realistiska tidsramar i projektet. Lyft frågan till länets ledningsgrupp för att hitta en lösning på problemet. Fortbildning inom jämställdhet och normkritisk medvetenhet. Kontinuerlig uppföljning. Fortbildning inom icke diskriminering. Kontinuerlig uppföljning. Fortbildning inom tillgänglighet. Kontinuerlig uppföljning. 7 Referenser Plug In, Sveriges största samverkansprojekt för att förhindra studieavbrott: Skolverkets databas Siris: När livet känns fel, Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa framtagen av MUCH, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor: Utbildning nyckel till arbete, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting: 7-TJUGO, Metoderna 4R och Sjuan metod för jämställdhetsanalys beskrivs på: 8 Bilagor Bilaga 1; Kommunprofil Katrineholm 2014 Liv & Hälsa ung Bilaga 2; Frånvaro på gymnasieskolorna i Katrineholm, Leila Ersrud Bilaga 3; Överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Katrineholms kommun Bilaga 4, Projekt SamTid Bilaga 5; Tidplan med aktiviteter Bilaga 6; Styrsystemet i Katrineholms kommun Bilaga 7; Rollbeskrivningar #jagmed Bilaga 8; Budget