PROJEKTPLAN. #jagmed. Projektplan. Regionförbundet Sörmland Uppgiftlämnare, namn: Anna Knutsson. Gunilla Malm /12.

Transkript

1 Dokument: Projektplan Projekt: #jagmed Kommun: Regionförbundet Sörmland Uppgiftlämnare, namn: Datum: Godkänd av: Datum: Gunilla Malm Anna Knutsson 1/12 Diarienr: Datum: PROJEKTPLAN #jagmed

2 2/12

3 3/12 Innehåll 1 Inledning... 4 Projektet #jagmed- unga till arbete och utbildning Syfte Mål och avgränsningar... 6 Individnivå... 6 Organisationsnivå... 6 Strukturnivå Resultatmål Effektmål Beroende till/av andra projekt Genomförande Tidplan inklusive aktivitetsbeskrivning Arbetsformer Intressentförteckning Kommunikation och implementering Projektorganisation Organisation och roller Ansvar Förankring Budget/kostnadskalkyl Referenser Bilagor... 12

4 4/12 1 Inledning Regionförbundet Sörmland (RFS) har sen 2010 arbetat med regeringsuppdraget om att etablera en regional kompetensplattform. Under 2012 fastställdes den regionala utvecklingsstrategin, Sörmlandsstrategin, i vilken de viktigaste förutsättningarna för Sörmland när det gäller utvecklingen inom kompetensförsörjning, utbildning och arbetsmarknad identifierades. Arbetet för en bättre regional kompetensförsörjning syftar till att invånarnas kompetens och länets utbildningsutbud ska stämma överens med arbetsgivarnas behov; idag och i morgon. Denna del av Sörmlandsstrategin utgör Mål 1och har tre huvudinriktningar: Anpassa utbildningar bättre till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns Ge unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete Genomföra behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden Inom ramen för Sörmlands Mål 1 utarbetades ett samarbetsprojekt inom Östra Mellansverige(ÖMS) 1 och en gemensam projektansökan inlämnades till ESF och godkändes under 2015 och fick namnet #jagmed-unga till arbete och utbildning. #jagmed startade upp i september 2015 för att pågå till den sista december 2018 och i Sörmland finns två lokala delprojekt med; Katrineholms kommun samt Nyköpings kommun tillsammans med Oxelösunds kommun. RFS ett övergripande åtagande om spridning och lärande till de övriga kommunerna i länet som har ett starkt engagemang för att motverka ungas skolavbrott men inte bedriver egna delprojekt i #jagmed. Grunden inom lärande- och spridningsaktiviteter ska utgöras av de förändringar och kunskaper delprojekten byggt upp och tagit fram. Projektet #jagmed- unga till arbete och utbildning I stort sett alla ungdomar i Sverige påbörjar sina gymnasiestudier men långt ifrån alla fullföljer. Liknande situation råder inom EU med att många unga mäniskor avbryter och lämnar sina gymnasiestudier i förtid, utan godkänd och avlagd examen. Det försvårar dessa individers kommande insteg på arbetsmarknaden då en fullföljd gymnasieutbildning i stort sett räknas som ett krav för en anställning. De fem ÖMS-regionerna har tillsammans låtit göra en studie av ungdomar i länen som inte fullföljer gymnasiet 2. Syftet med studien var dels att göra en kartläggning av skillnader mellan länen, dels att analysera i vilken grad som skillnader i socioekonomisk bakgrund kan förklara skillnader i vilken utsträckning ungdomar fullföljer gymnasiet eller inte. 1 ÖMS består av länen; Örebro, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Sörmland 2 Wictorin, 2014

5 5/12 En ökande andel unga som inte fullgör sina gymnasiestudier är en stor och betydande utmaning för ÖMS-regionen eftersom denna grupp har extra svårt att komma in på arbetsmarknaden. Orsaker till avhopp kan vara en utslagningsprocess under hela skoltiden men kan också vara andra situationer som unga kan hamna i. Det kan också vara könsrelaterade mönster som till exempel psykisk ohälsa hos unga kvinnor eller att unga män på mindre orter är överrepresenterade bland gymnasieelever utan fullständiga betyg. Studien visar att andelen ungdomar mellan åren 2004 och 2008 i östra Mellansverige som inte fullföljde sin gymnasieutbildning inom fyra år var 24 procent. Studien visar att siffrorna vad gäller avhopp i ÖMS-regionen ligger i nivå med resultatet av nationella undersökningar. Siffrorna mellan länen skiljer sig inte i någon större utsträckning. De är något högre för Västmanland och något lägre för Sörmland och Örebro län. Skillnader mellan kommunerna i de fem regionerna är däremot betydligt större och varierar mellan tio och 37 procent. Skillnaderna mellan tätorterna är ännu något större och varierar med mellan nio och 42 procent. Inom kommunernas landsbygdsområden är skillnaderna väsentligt mindre. Andelen som inte fullföljer gymnasiet är som lägst åtta procent och som högst 27 procent. Studien visade att de socioekonomiska faktorer som användes för att förklara skillnader i andel som inte fullföljer gymnasiet inom fyra år, har i de flesta fall på tätortsnivå visat ett starkare samband än för de studerade kommunernas landsbyggdområden. Vad gäller skillnaderna mellan kommunerna kunde inte de socioekonomiska faktorerna på motsvarande sätt förklara skillnaderna. Avsaknad av eller låg omfattning av studie- och yrkesvägledning under skoltiden kan leda till att eleverna gör felval i sin utbildning, vilket leder till omval och risk för avhopp. Brister i tillgång till studie- och yrkesvägledning kan också medföra att unga gör könsstereotypa studieval. Bristande genuskunskap hos vägledare kan dessutom vara en orsak till att elevernas könsstereotypa utbildnings- och yrkesval inte motverkas. Avhopp från gymnasieskolan inom ÖMS-regionen innebär utmaningar i form av insatser för att stötta för ett återinträde i utbildning och/eller på arbetsmarknaden. Av den regionala handlingsplanen för ÖMS framgår det tydligt att strukturella förändringar, på kommunal och regional nivå, har potential att bidra till att antalet unga i arbete och studier ökar och att fler avslutar sina gymnasiestudier. För att minska avhoppen behövs en gemensam satsning, i detta fall genom #jagmed, för att tillämpa och utveckla metoder som underlättar unga personers etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning som till exempel gäller: Arbetssätt för unga som inte klarar av skolan behöver utvecklas Kompetensen behöver stärkas inom dessa områden hos utbildningsanordnare och inom lärarkåren

6 6/12 Utveckla metoder för att bryta könsstereotypa studie- och yrkesval bland unga kvinnor respektive män, då dessa mönster begränsar individers valmöjligheter och bidrar till att värdefull kompetens går förlorad. Forskning visar också att arbetsklimat och hälsa på våra arbetsplatser tjänar på att ha en större könsblandning. Studie- och yrkesval över de könsstereotypa normerna gör att möjligheterna till att söka sig till yrkesområden och branscher där det finns en arbetskraftsefterfrågan ökar, något som både individen och samhället vinner på. 1.1 Syfte #jagmed har som syfte att stärka etableringen på arbetsmarknaden för unga kvinnor och män, år, i Sörmland (och ÖMS-området)genom att förebygga eller åtgärda avbrott av gymnasiestudier med hjälp av metodutveckling och samarbete inom länet och ÖMS. Syftet med projektet är också att öka ungdomars möjligheter att nå en varaktig etablering på arbetsmarknaden. Det är viktigt inte minst för individen själv, utan också för våra företag som är i behov av kompetent personal att rekrytera för sin utveckling och tillväxt samt för att våra offentliga arbetsgivare ska klara sina åtaganden. 2 Mål och avgränsningar För länets del är spridning och lärande regionalt det prioriterade arbetet inom ramen för #jagmed vilket också är överensstämmande med Sörmlandsstrategins Mål 1 om att sprida information och kunskap om utbildning och kompetensförsörjning. Målen nedan är satta för att behålla inriktningen på spridnings- och lärandets innehåll och fokus för kommande aktiviteter och åtgärder, samt att avgränsa mot andra aktiveteter/projekt vilka kan komma att startas upp under projekttiden för #jagmed av andra aktörer och/eller av RFS. Individnivå Andelen elever som slutför gymnasieutbildningen i länet ökar med 10 % enheter. Andelen ungdomar/unga vuxna i åldern år som inte har möjlighet fullfölja gymnasieutbildningen har fått fast förankring på arbetsmarknaden ökar med 10 % enheter. Organisationsnivå Att former och metoder för unga, som riskerar att hamna utanför skolan, utvecklas, prövas och etableras. Att former och metoder för unga som redan hamnat utanför skolan utvecklas, prövas och etableras.

7 7/12 Strukturnivå Att projektet leder till bestående förändringar i medverkande organisationer. Att det byggs varaktiga strukturer för fortsatt arbete med att minska avhopp från gymnasieskolan. 2.1 Resultatmål Minst 50 % av huvudmännen för högstadier, gymnasieskolor och folkhögskolor i Sörmland har utvecklat sina verksamheter genom de metoder och erfarenheter som framkommit i #jagmed. Huvudmännen för högstadier, gymnasieskolor och folkhögskolor i Sörmland har etablerat arbetssätt för att utbyta erfarenheter om arbete för att förebygga ungas skolavbrott, i samarbete med relevanta aktörer. Aktörer med ansvar för faktorer som påverkar ungas skolgång har en gemensam bild av om respektive roll och ansvar för att förebygga ungas skolavbrott. Intresserade parter #jagmed har ökade kunskaper om nyanländas lärande/integration efter att ha deltagit i länets saknätverk. 2.2 Effektmål Metoder för att unga män och kvinnor som riskerar att avbryta sina gymnasiestudier, eller som redan har hamnat utanför utbildning/arbetsmarknad fångas upp eller får stöd till att återgå till utbildning eller att komma in på arbetsmarknaden har etablerats i länet. De lokala delprojekten har genomfört insatser som resulterat i bestående förändringar i sina verksamheter. De sörmländska kommunerna har nya alternativt, stärkta samarbeten med för dem relevanta aktörer inom eller utom länet. Varaktiga strukturer för fortsatt arbete har byggts. Nyckelaktörer med ansvar och intresse för ungas skolval har fått nya metoder för att vidga ungdomars uppfattning om könsstereotypa studieval och arbetsmarknadens behov av arbetskraft. 2.3 Beroende till/av andra projekt #jagmed kommer att samarbeta med andra befintliga pågående projekt och eller projekt som startas under projekttiden för #jagmed vilka har liknande inriktning gällande syfte, mål och överenesstämmande målgrupp. Två konkreta exempel är Barn- och ungdomsförvaltningen vid Eskilstuna kommun som ansöker om projekt för bättre skolresultat hos barn och unga med utländsk bakgrund. Det ena är ett Erasmus+ om mentorskap och det andra ett socialfondsprojekt om interkulturell kompetens hos skolpersonal.

8 8/12 3 Genomförande För 2016 finns datum och generellt innehåll för de nu planerade aktiviteterna och i de fall det är fler aktörer som samverkar framgår detta nedan. För 2017 och 2018 är utgångspunkten att RFS genom #jagmed är huvudansvarig för genomförandet av majoriteten av kommande insatserna, även om samarbeten med andra aktörer kommer att ske. 3.1 Tidplan inklusive aktivitetsbeskrivning Spridningstillfällen 2016: - April-dec Förändra radikalt, process om ungas utbildningsval - Maj månad SYV-nätverk (årlig träff för studie- och yrkesvägledare i länet) - Augusti, samordnad dagkonferens med tre andra ESF-projekt i länet med fokus på horisontella principer och omsättning av dessa inom projekten för dess projektmedarbetare - 1 september, konferens om ungas etablering på arbetsmarknaden och psykisk ohälsa, ett samarrangemang mellan Myndigheten för civilsamhällesfrågor och Regionförbundet Sörmland. Här beräknas #jagmed få utrymme och använda tillfället som ett första spridningstillfälle - 24 november Kompetensforum (årlig konferens om kompetensförsörjning, varierande tema) Lärande och spridningsaktiviteter 2017: Planeringen för aktiviteter under 2017 är ännu inte tidssatta. Inriktningen kommer dock att vara lärande i form av workshops/arbetsdagar eller liknande. Framför allt kommer aktiviter att vara riktade till de aktörer vilka har påverkansmöjligheter och mandat att bidra till att nya arbetssätt och metoder implementeras inom framför allt utbildningssektorn. En träff för saknätverket för nyanländas lärande/integration planeras. Spridningsaktiviter kommer att genomföras under 2017 i motsvarande former som angetts ovan för Lärande och spridningsaktiviteter 2018: Under 2018 kommer arbetet med lärande att var prioriterat och pågå framför allt under årets första halva. Delprojekten förväntas då att ha nått fler resultat att lära av och sprida. Avslutande konferenser och liknande kommer också att genomföras inför projektets avslut sista december 2018.

9 9/ Arbetsformer Konferenser och seminarier för spridning till länets övriga kommuner och berörda aktörer. Work shops för lärande till skolledare, lärare, studievägledare och andra berörda aktörer. Lärprocess genom att olika professioner över förvaltningsgränser möts för lärande och erfarenhetsutbyte. Vi utgår från slutsatserna från Huvudmännens expertråd för skolutveckling, som framhåller att det går att förbättra skolan utan stora reformer, till exempel genom att lära av andra och av vad forskningen säger fungerar. Vår arbetshypotes för länsprojektet är att verksamhetsutveckling är möjlig även utan större tillskott av resurser, när huvudmän eller utbildningsanordnare får tillgång till goda exempel och delta i en lärprocess under handledning. 9.html Vid planering och genomförande av nämnda insatser skall de horisontella principerna integreras fullt ut. Det är kriterierna gällande jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering som aktivt ska finnas med i allt arbete. För jämställdhetsintegreringen kommer 4R-metoden att användas för att visa en översiktlig bild av hur olika verksamheter och aktiviteter styrs och finansieras och hur dessa bör ändras för att minska ojämställdhet mellan kvinnor och män. Tillgänglighetsperspektivet ska verka genom att identifiera och undanröja hinder för att ge personer med olika funktionsvariationer tillgång till lärande och spridningsinsatser som kommer att genomföras. Principen gällande icke-diskriminering har sin grund i svensk lagstiftning om att ingen människa får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inom #jagmed ska icke-diskrimineringsperspektivet främjas genom kunskap om diskriminering och genom tillämpning av rutiner och metoder som stöder lika möjligheter och säkerställer att diskriminering inte förekommer. 3.3 Intressentförteckning Utbildningsanordnare inom offentlig verksamhet Utbildningsanordnare inom privat verksamhet Folkhögskolor Skolledare Lärare, pedagoger Skolhälsovård Kommunpolitiker inom framför allt utbildningsnämnder Socialkontor eller liknande aktörer Studievägledare Arbetsförmedlingen Näringslivsorganisationer, till exempel Företagarna, Svenskt Näringsliv Mälardalens högskola

10 10/12 Studieförbund Landstinget Sörmland Samordningsförbundet RAR 3.4 Kommunikation och implementering Kommunikationsplanen #jagmed för länet, Regionförbundet Sörmlands övergripande kommunikationsarbete och projektets gemensamma kommunikationsplan ska användas för kommunikation under projekttiden. Implementering genom att eftersträva ökad samverkan inom länets kommuner kommer att ske dels under projekttiden men bör fortgå även efter avslutad projekttid. Resultat av utprovade metoder och liknande ska spridas till länets kommuner och de aktörer som nämnts ovan samt för Regionförbundet Sörmlands styrelse. 4 Projektorganisation 4.1 Organisation och roller Projektägare Regionförbundet Sörmland, Catharina Frändberg, biträdande förbundsdirektör , catharina.frandberg@region.sormland.se 0 % i projektet Projektledare Gunilla Malm, länsprojektledare Gunilla.malm@region.sormland.se 50 % i projektet Projektmedarbetare Uppdragsledare Ledningsgrupp Monica Swärd, kommunikationsansvarig Regionförbundet Sörmland 0 % tid i projektet Monica.sward@region.sormland.se Anna Knutsson, strateg kompetensförsörjning Anna.knutsson@region.sormland.se 0 % i projektet Länsledningsgrupp: Anna Knutsson, ordförande, RFS Åsa Ridne, Utbildningschef gymnasiet asa.ridne@nykoping.se

11 11/12 Susanna Ölander Borg, rektor samt chef över kommunens studie- och yrkesvägledare, Bildningsförvaltningen, Katrineholms kommun , 5 % Karin Holmberg Ludin, skolchef gymnasieskolan, Eskilstuna kommun, Karin.lundin7@eskilstuna.se Sara Ankarberg, Arbetsförmedlingen, område Östergötland och Sörmland, utbildningar unga Sara.ankarberg@arbetsformedlingen.se Ev. Referensgrupp Referensgrupp kan komma att byggas upp under projektets gång och för vissa specifika frågor och aktiviteter Samarbetsorganisationer kompletteras över tid. 4.2 Ansvar För ansvarsuppdelningen se rollbeskrivningar framtagna av ÖMS huvudprojektledare. 4.3 Förankring Som ett viktigt verktyg för genomförandet av Sörmlandsstrategins mål 1 I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. samt regeringsuppdraget tillsattes en politisk beredning för kompetensfrågor under regionstyrelsen. Under beredningens första mandatperiod, , koncentrerades arbetet till målet att fler unga ska slutföra grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Beredningen prioriterade två insatsområden för att uppnå målet att fler unga ska slutföra grund- och gymnasieskolan med godkända betyg: en likvärdig studie- och yrkesvägledning samt skolutveckling. Av beredningens totalt 17 åtgärdsförslag lyftes två konkreta insatser som gav upphov till projekt #jagmed. Den ena fördjupad inventering av pågående satsningar och framtida behov för att minska skolavhoppen i länet. Det andra framtagandet av en gemensam strategi i Östra Mellansverige för att minska skolavhoppen. Länsprojektägaren har med andra ord en stark politisk förankring. På tjänstemannasidan är projektet inkluderat i kompetensplattformens arbete, och tjänsteman med ansvar för kompetensplattformen är styrgruppens ordförande. Under projektets genomförande kommer förankring för regionala strukturer att byggas upp hos politiska intressenter.

12 12/12 5 Budget/kostnadskalkyl Se bilaga. 6 Referenser ESF-ansökan #jagmed Bilaga 7, ESF-ansökan #jagmed Sörmlandsstrategin 2020 Regional analys, Bo Wictorin RFS Kommunikationsplan Sörmland #jagmed Kommunikationsplan RFS 7 Bilagor Bilaga 1, Bilaga 7 ESF-ansökan #jagmed Bilaga 2, Budget Sörmland, #jagmed