Saknätverk i #jagmed 1/13

Transkript

1 Saknätverk i #jagmed 1/13

2 2/13 Innehåll Inledning... 3 Information om saknätverken... 4 Elevstöd/individuellt stöd... 5 Kommunernas aktivitetsansvar... 6 Vägledning/SYV... 7 Övergångar... 8 Inkludering flerspråkiga och nyanlända... 9 Risk för avhopp/elevfrånvaro Kommuner utan egen gymnasieskola (bonusnätverk) BILAGOR Bilaga 1. Översikt över saknätverken Bilaga 2. Uppdraget att leda och samordna saknätverk

3 3/13 Inledning Inom Östra Mellansverige (ÖMS) finns en betydande andel unga kvinnor och män som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. De unga som lämnar studierna i förtid utan avlagd examina riskerar ohälsa och får det svårt att nå en varaktig anknytning till arbetsmarknaden. Avbrott från gymnasieskolan inom ÖMS-regionen innebär utmaningar och föranleder insatser för att stötta unga kvinnor och män för ett återinträde i utbildning eller arbete. För att ta ett samlat grepp om den här utmaningen har fem län/regioner i Östra Mellansverige gått samman i en gemensam satsning för att motverka studieavhopp och studiemisslyckanden. Det samlade greppet ryms inom projektet #jagmed unga till utbildning och arbete. #jagmed finansieras av Svenska ESF-rådet inklusive medfinansiering. Det leds av ett projektkansli med säte inom Region Östergötland. Ett trettiotal lokala projekt i ett fyrtiotal kommuner är involverade. Insatserna kommer direkt att nå drygt unga kvinnor och män i åldern år. Varje lokalt projekt sätter egna mål för sitt utvecklingsarbete inom ramen för utlysningen. Samverkanspartners är bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunala förvaltningar, landsting och företag i de olika länen/regionerna. Syftet med #jagmed är att bidra till att unga kvinnor och män (15-24 år) som riskerar gymnasieavbrott eller som redan har hamnat utanför utbildning och arbetsmarknad fångas upp tidigt och får stöd till att återgå till utbildning eller att komma in på arbetsmarknaden. Detta medför i sin tur att unga kvinnors och mäns etablering på arbetsmarknaden stärks, särskilt genom att andelen som fullföljer sin gymnasieutbildning ökar. Projektet ska även bidra till att unga kvinnors och mäns uppfattningar om könsstereotypa studieval och arbetsroller vidgas och att de därmed väljer utbildningar/yrkesinriktning utifrån ett bredare perspektiv. Genom att #jagmed genomförs med utgångspunkt i ESF-rådets horisontella principer förväntas projektet främja likabehandling, jämställdhet samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det ska inom projektet byggas varaktiga strukturer för fortsatt arbete med att minska avhopp från gymnasieskolan. Projektet ska leda till bestående förbättring i medverkande organisationer. Projektet pågår 1 september december 2018.

4 4/13 Information om saknätverken Inom #jagmed finns lärande nätverk, så kallade saknätverk, där det ingår lokala projekt som arbetar med likartade utvecklingsområden (se bilaga 1). Saknätverken samordnas av länens projektorganisation under ledning av länsprojektledaren (se information om uppdraget i bilaga 2). De finansieras med respektive läns budget. Respektive deltagare i saknätverket står för kostnaderna för sitt eget deltagande. Syftet med nätverken är att de ska bidra till att de lokala projekten når de resultat och effekter som #jagmed ska leda till. Det ska ske genom att lärandet förstärks inom de områden som #jagmed berör. De sex saknätverken är: (1) Elevstöd/individuellt stöd (2) Kommunernas aktivitetsansvar (3) Vägledning/SYV (4) Övergångar (5) Inkludering flerspråkiga och nyanlända (6) Risk för avhopp/elevfrånvaro De horisontella principerna ska återkommande tas upp i samtliga saknätverk. Det finns även ett bonusnätverk för kommuner utan egen gymnasieskola. Saknätverken samt bonusnätverket beskrivs under rubrikerna nedan. 1 Innehållet i nätverken kan variera över tid utifrån de lokala projektens behov och önskemål. Det kan även vidgas till flera områden än utgångsfrågan. I nätverken tillförs och utbyts kunskaper och erfarenheter mellan medarbetare 2 i de lokala projekten. Här finns möjlighet att knyta kontakter och även skapa förutsättningar för ett långvarigt utbyte. Nätverken bygger på ett kontinuerligt och engagerat deltagande och att samtliga i nätverken bidrar aktivt. Saknätverken samlas fysiskt två till fyra gånger per år eller tätare om behov finns. Plats för mötena avgörs av ansvarig länsprojektledare i samråd med deltagarna i saknätverken. 1 Texten baseras till stor del på skollagen, läroplaner och Skolverkets allmänna råd och deras stödmaterial. 2 Med medarbetare avses t ex personal som är direkt involverade i insatser för de unga eller personer som verkar för att se till att rätt förutsättningar finns, exempelvis projektledare.

5 5/13 Elevstöd/individuellt stöd Ansvarig region: Örebro Det här nätverket handlar om hur skolan och andra aktörer kan arbeta med att ge stöd till den unga utifrån individens behov. Elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Nätverket berör t ex hur vi kan göra eleven delaktig i sitt lärande och anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar, behov, intressen, erfarenheter och kunskapsnivå. Det kan också handla om hur vi agerar i processen för extra anpassningar och särskilt stöd samt hur vi ser till att elever får stimulans att utvecklas så långt som möjligt. Saknätverket riktar sig till lokala projekt som fokuserar på insatser för att ge stöd till eleven utifrån den ungas behov. Exempel på områden som berörs är: - Hur kan vi göra eleven delaktig och se till att undervisningen utgår och anpassas till varje elevs förutsättningar, behov, intressen, erfarenheter och kunskapsnivå? - Hur kan vi undersöka elevens individuella behov och anpassa undervisning och andra insatser utifrån dessa? - Hur kan vi arbeta med förhållningssätt och bemötande så att varje elev upplever sig sedd och bekräftad? - Hur kan bedömning av elevens kunskaper bidra till att eleven får det stöd som behövs? - Hur kan vi arbeta för att elevens hela skolsituation (inklusive t ex elevboende) ska fungera? - Hur kan vi utgå från ett jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv i arbetet med att ge elevstöd? - Hur kan vi se till att det finns tillräckligt med kunskaper för att ge varje elev det stöd och den stimulans den behöver? - Hur kan olika aktörer samverka för att ge stöd och stimulans utifrån en helhetsbild av elevens behov?

6 6/13 Kommunernas aktivitetsansvar Ansvarig region: Västmanland Det här nätverket handlar om kommunernas aktivitetsansvar som de har för ungdomar som inte går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och som inte fyllt 20 år. Aktivitetsansvaret innebär att hemkommunen ska hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som omfattas av ansvaret och erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den unga att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. Saknätverket riktar sig till lokala projekt som fokuserar på att utveckla hela eller delar av kommunernas aktivitetsansvar. Exempel på områden som berörs är: - Hur kan vi utforma metoder och rutiner för ett effektivt uppsökande av unga utanför studier och arbete? - Hur kan vi bemöta ungdomarna på ett bra sätt och hur kan de göras delaktiga? - Hur kan vi bli bättre på att ta reda på varje individs behov och erbjuda insatser utifrån dessa? - Hur kan aktiviteterna utformas så att de främjar jämställdhet? - Hur kan vi se till att de insatser vi erbjuder är tillgängliga för alla? - Hur kan vi samverka med olika aktörer för att kunna erbjuda lämpliga studier eller andra aktiviteter? - Hur kan vi utveckla ett samarbete och informationsutbyte med skolan för att förbättra för våra ungdomar och utveckla skolans verksamhet? T ex återföra erfarenheter från elever som avbrutit utbildningen till skolan eller överbrygga organisatoriska hinder mellan organisationer och förvaltningar.

7 7/13 Vägledning/SYV Ansvarig region: Östergötland Det här nätverket handlar om att ge vägledning till elever eller unga kvinnor och män som befinner sig i eller utanför studier eller arbete. Studie- och yrkesval har stor betydelse för hur den ungas liv kommer att utvecklas. Studie- och yrkesvägledning i skolan är en rättighet för eleven och skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag att stödja eleverna i att göra väl underbyggda val. Även den som inte är elev men som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. En god vägledning utifrån den ungas behov kan utgöra ett verktyg för att motverka felval eller studieavbrott och kan fungera som en motiverande faktor som främjar närvaro eller återgång till studier. Nätverket handlar också om hur vägledning kan vidga unga kvinnors och mäns uppfattningar om studieval och yrkesroller, så att de inte ska begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund i sina val. Genom information, undervisning och vägledning kan skolan arbeta med att vidga elevernas perspektiv. Saknätverket riktar sig till lokala projekt som fokuserar på att utveckla vägledningen till unga kvinnor och män. Exempel på områden som berörs är: - Hur kan vi ge vägledning som ger individen kunskaper och färdigheter för att kunna fatta beslut om framtida studie- och yrkesval? - Hur kan vägledning bidra till att motivera individer till studier eller praktik? - Hur kan vi arbeta för att vidga unga kvinnors och mäns perspektiv på studie- och yrkesval? - Hur kan vi verka för att vägledning blir en angelägenhet för hela skolan? - Hur kan vi samverka med andra skolor, skolformer, arbetsplatser, organisationer, företag och andra i vägledningen till de unga?

8 8/13 Övergångar Ansvarig region: Östergötland Det här nätverket handlar om de övergångar som en ung individ är med om under sina ungdomsår. Det kan exempelvis handla om övergångar mellan gymnasieprogram, skolor eller skolformer. Det berör även den övergång som sker då en elev väljer att avbryta sina studier eller är på väg tillbaka i studier igen. Övergångar kan vara mer eller mindre genomgripande för en individ, men ofta utgör de viktiga händelser. Övergångar medför bland annat nya utmaningar och krav och möten med nya människor. Att övergången fungerar väl är betydelsefullt för en god skolgång. Högre upp i skolåren är t.ex. fler personer involverade och då behöver också övergångarna organiseras på ett tydligare sätt, för att fungera väl. Det är angeläget att det finns rutiner och arbetssätt som underlättar övergångar. Grundskolan ska samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Vid övergångar ska elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd särskilt uppmärksammas. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Gymnasieskolan ska i sin tur samarbeta med de obligatoriska skolformerna, gymnasiesärskolan, vuxenutbildning och med universitet och högskolor. Gymnasieskolan ska också eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasieskolan men av avgörande betydelse för yrkesutbildningens kvalitet. Saknätverket riktar sig till lokala projekt som fokuserar på att utveckla övergångar av olika slag. Exempel på områden som berörs är: - Hur kan vi vid övergångar säkerställa att rätt och relevant information når fram till berörd personal? T ex överbrygga organisatoriska hinder. - Hur kan vi utarbeta och implementera rutiner för informationsöverlämning? - Hur gör vi ungdomarna delaktiga i övergångar? - Hur kan vi agera för att de unga ska kunna få en rimlig uppfattning om vad de kommer att möta i kommande verksamhet (skola/arbetsliv/praktik) och känna en trygghet i det? - Hur kan vi arbeta för att främja jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering vid övergångar? - Hur kan vi samordna insatser för att underlätta och utveckla övergångar, både ur ett individ-, organisations- och strukturellt perspektiv?

9 9/13 Inkludering flerspråkiga och nyanlända Ansvarig region: Sörmland Det här nätverket handlar om frågor som berör inkludering av nyanlända unga kvinnor och män. Det handlar både om nyanlända elever i skolan 3 och nyanlända unga som omfattas av kommunernas aktivitetsansvar 4. Den nyanlända elevens första tid i skolan har visat sig vara avgörande för hans eller hennes framtida skolgång. För en god planering av elevens fortsatta utbildning behövs en tidig bedömning av elevens kunskaper. Eleven behöver mötas av höga förväntningar och få tillgång till alla skolämnen och relevanta kurser i gymnasieskolan. Undervisningen i skolan ska främja alla elevers lärande och kunskapsutveckling genom att utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Inkluderande förhållningssätt handlar om att flerspråkighet och mångfald ses som en tillgång i undervisningen och att utbildningen utgår från elevens kunskaper och delaktighet, såväl socialt som pedagogiskt. Lärare ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk-, kunskaps- och kommunikationsutveckling. Inom kommunernas aktivitetsansvar handlar det om att kontakta, informera och arbeta med ungdomar på ett språk som de förstår. Saknätverket riktar sig till lokala projekt som fokuserar på eller har en målgrupp som aktualiserar frågor om inkludering och flerspråkiga eller nyanlända ungas situation. Exempel på områden som berörs är: - Hur ger vi nyanlända unga kvinnor och män det stöd som de behöver för sin språk-, kunskaps- och kommunikationsutveckling och för att genomföra sin utbildning? - Hur kan vi arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? - Hur kan vi främja jämställdhet i vårt arbete med inkludering? - Hur ser vi till att all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar för de nyanlända elevernas välmående och lärande? - Hur skapar vi en skola, en undervisning eller en verksamhet inom kommunernas aktivitetsansvar där vi ger nyanlända ungdomar goda förutsättningar att komma in i utbildning eller arbete? - Hur skapar vi en god samverkan mellan olika instanser inom kommunen för att underlätta integration och skolgång för nyanlända unga? 3 Med nyanländ avses i 3 kap. 12a skollagen den som 1. har varit bosatt utomlands, 2. nu är bosatt i landet, och 3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. 4 Nyanlända ungdomar som är folkbokförda i landet och således skulle ha omfattats av skolplikt om de varit i skolpliktig ålder, ska omfattas av kommunernas aktivitetsansvar. Det innebär att nyanlända ungdomar som inte är folkbokförda i landet inte omfattas av aktivitetsansvaret. Källa: Skolverkets allmänna råd om kommunernas aktivitetsansvar, s

10 10/13 Risk för avhopp/elevfrånvaro Ansvarig region: Uppsala Det här nätverket handlar om direkta insatser för att främja elevers närvaro och hantera frånvaro. En elev i grundskolan/grundsärskolan och i gymnasieskolan/gymnasiesärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Frånvaro kan leda till att elever inte går klart grundskolan med behörighet till gymnasiestudier eller till att elever inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Ju kortare tid ungdomar går i gymnasieskolan, desto mer ökar risken att de hamnar utanför såväl arbete som studier. Det finns många olika anledningar till att elever inte är i skolan. Det kan handla om skolans arbetsmiljö, undervisning och organisation. Men det kan också handla om den ungas och dess vårdnadshavares upplevelser av och attityder till skolan eller om hemförhållanden. Nätverket fokuserar på aspekter som skolorna har ansvar för och en möjlighet att påverka. Saknätverket riktar sig till lokala projekt som fokuserar på insatser som är direkt kopplade till att hantera frånvaro och främja närvaro och därigenom minska risken för avhopp. Exempel på områden som berörs är: - Hur kan vi utveckla och implementera rutiner och arbetssätt för att uppmärksamma, utreda och hantera elevfrånvaro? - Hur kan vi vidta insatser som får elever med hög frånvaro tillbaks till skolan? - Hur kan vi bemöta elevers frånvaro på ett jämställt och likvärdigt sätt? - Hur kan vi verka för en samsyn på frånvaro som minskar risken för avbrott? - Hur kan vi verka för att eleverna ska uppfatta skolan och undervisningen som meningsfull, intressant, värdefull och rolig? - Hur kan vi skapa en miljö och ett klimat i skolan där eleverna trivs och vill vara? - Hur kan vi organisera undervisningen (scheman, läxor, prov, lokaler osv) så att den främjar närvaro?

11 11/13 Kommuner utan egen gymnasieskola (bonusnätverk) Ansvarig: ÖMS-kansliet Det här bonusnätverket handlar om situationen för kommuner utan egen gymnasieskola. Även om kommunen inte har egen gymnasieskola ansvarar den för att ungdomarna som bor i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Vilka utbildningar som erbjuds kommunens ungdomar och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Det finns reglerat vad hemkommunen respektive mottagande kommun/huvudman ansvarar för. Exempelvis gäller att när en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd eller särskilt stöd till elever. Nätverket riktar sig till lokala projekt och berörda huvudmän som befinner sig i situationen att ungdomarna i kommunen går i gymnasieskolor i andra kommuner. Exempel på områden som berörs är: - Hur kan vi i hemkommunen se till att kommunens ungdomar erbjuds gymnasieutbildningar av god kvalitet som möter elevernas önskemål? - Hur kan vi tydliggöra hemkommunens respektive mottagande huvudmans ansvar och skyldigheter? - Hur kan vi utarbeta rutiner och samverkansformer mellan hemkommun och mottagande huvudman som syftar till att utveckla undervisningen och motverka studieavbrott?

12 12/13 Bilaga 1. Översikt över saknätverken (Uppskattad deltagarfördelning i april 2016, OBS ej definitiv!) Kommun utan egen gymnasieskola Heby, Älvkarleby, Oxelösund, Surahammar, Kungsör, Hallstahammar, Ljusnarsberg, Ödeshög, Valdemarsvik, Östhammar och Håbo

13 13/13 Bilaga 2. Uppdraget att leda och samordna saknätverk Saknätverken samordnas av länens projektorganisation under ledning av länsprojektledaren. Som stöd för uppdraget finns kollegor med motsvarande funktioner i övriga län, vetenskapligt stöd, huvudprojektledare och styrgrupp. Länsprojektledare Samordnar, leder, strukturerar och genomför saknätverk. Har grundläggande kunskap om området som nätverket de ansvarar för berör (t ex aktuell forskning, lagstiftning, debatt, andra pågående projekt ). Den kunskapen behövs för att kunna styra innehållet och leda nätverket i rätt riktning. Planerar innehåll utifrån behoven hos deltagarna i nätverken. Viktigt att utrymme ges till erfarenhets- och kunskapsutbyte. Ansvarar för att de horisontella principerna genomsyrar saknätverken. Avgör plats för mötena i dialog med deltagarna i nätverket Avgör dag och tid för mötena utifrån den övergripande planeringen som görs på ÖMS-nivå. Projektledare och andra medarbetare i lokala projekten Väljer vilket eller vilka nätverk som de vill delta i. Deltar kontinuerligt och engagerat i valt nätverk. Bidrar aktivt till nätverkets verksamhet. Huvudprojektledare och vetenskapligt stöd på ÖMS-nivå Tar fram en övergripande planering tidsmässigt för nätverken. Tar fram ett grundläggande kunskaps-kit för respektive nätverksledare.