ETNOGRAFI. Markus Idvall Vårdalinstitutet och Institutionen för kulturvetenskaper Lunds universitet

Transkript

1 ETNOGRAFI Markus Idvall Vårdalinstitutet och Institutionen för kulturvetenskaper Lunds universitet

2 Syfte Att ge en introduktion till etnografin som kvalitativ metod. Att beskriva olika förutsättningar för etnografin när det gäller design, forskningsproblem, datainsamling, analys och kunskapsmål.

3 Två frågor: Hur gör jag etnografiska forskningsintervjuer? Varför vill jag göra etnografiska intervjuer överhuvudtaget?

4 Etnografiska studier Antropologi Sociologi Etnologi Mediestudier Vårdvetenskap m.fl.

5 ORDET ETNO-GRAFI? Etno-, av grek. e thnos folk -grafi, av grek. graphi a beskrivning, av gra phõ skriva

6 Vad för slags etnos avses? Vad för slags folk eller grupp är i fokus? Forskningsproblemet Avgränsning av ämnet

7 Val av etnos? Vilken grupp undersöks? Vad för slags kollektiv identitet? Vad för slags gruppgemenskap? Vad för slags relationer inom gruppen och till andra grupper? Vad för slags föreställningar, ritualer och seder håller samman gruppen?

8 Etnos i sjukvårdens värld? Diagnos Behandling Liv med sjukdom/funktionsnedsättning, att leva med x Etnisk bakgrund

9 HUR?

10 Skrivandet är grundsten i etnografisk forskningsdesign Gra phõ: skriva, beskriva Etnografi är den beskrivande metoden Skrivandet i olika led av forskningsprocessen

11 DEN ETNOGRAFISKA DATABASEN Fältanteckningar, intervjuutskrifter, observationsprotokoll, memos, tidningsklipp, utredningar, fotografier, filmer m.m. Stort, spretigt material Behovet av organisation

12 Skrivandet lägger grunden för den etnografiska databasen Fältanteckningar, efter deltagande observation Observationsprotokoll och intervjuutskrifter, efter intervjuer Referat, citat och sammanfattningar, efter insamling av olika medier och dokumentära källor

13 Observera, delta och fältanteckna Deltagande observation Observation är grunden för etnografisk metod Observationens form är det egna deltagandet Fältdagbok

14 (Idvall 2008:68-69) My nurse was responsible for two patients that day: an elderly man and an elderly woman. The man stout, bearded and wearing glasses was around 80 years of age and had been on dialysis for a year. He seemed very social and humorous. During the first hours of his treatment he talked a lot, both with clinic staff and with his fellow patients. I noted that when he arrived at the clinic, carrying a sack, he went directly to the kitchen. Initially I assumed the staff and the patients shared a kitchen, but at our first break I learned that he had brought the staff a loaf of homemade bread, as was his custom on Fridays. As his treatment continued, he became quieter and in the last hour took a nap under his blanket. The elderly woman, well dressed in a buttoned grey cardigan and black trousers, was, as I learned, a few years younger than the elderly man. I had no conversation with her since she appeared uninterested in talking to me. She only smiled at me in a dismissive way. Similarly, it was difficult to make contact with the other patients. In fact, when my nurse and I entered one room, I immediately noted the hostile looks two male patients gave me. Even after I introduced myself, they maintained their hostility and distance towards me. Clearly, they regarded me as an intruder. In another room I talked with a friendly, elderly man, but after a while I felt our conversation was disturbing the other patient in the room, so I left. I remained outside another room since I was told the patient there did not like strangers. While my nurse was in this room, I looked through its window and saw a woman in her sixties with white hair and a very sad expression. The look of this woman, seemingly old and passive and on the other side of the threshold of a hospital room, dramatised even more the emergent feeling I had regarding my own belongingness to this place, or maybe rather, an urge not to belong to this place.

15 Deltagandets form? Hur ser det ideala deltagandet ut för etnografiska observationer? Att delta på rätt och fel sätt? Reflexiva observationer

16 Etnografens fyra roller Fullständig observatör Observatörensom-deltagare Deltagarensom-observatör Fullständig deltagare

17 Fullständig observatör vs fullständig deltagare Närhet distans till den studerade gruppen Närvaro frånvaro för etnografen Synlighet osynlighet för etnografen Etnografens sociala roll i det studerade sammanhanget F O F D

18 Observatören-som-deltagare Inträde i socialt sammanhang Integrering : insideroutsider Utträde Tid i fält Att följa ett fenomen eller en kategori: behandling, en patientkategori, en personalkategori etc. O s D

19 Deltagaren-som-observatör Exotisering Att se bekanta saker med nya ögon Att distansera sig Att reflektera över vardagen D s O

20 När, var och hur ska fältanteckningar utföras? Att observera och delta och samtidigt anteckna Att ha ett synligt eller osynligt anteckningsblock?

21 Vad ska fältanteckningar innehålla? Tid/Plats Social miljö Fysisk miljö Individers tal och agerande Tät beskrivning (Clifford Geertz)

22 Intervjua, observera och skriva ut Konversationspraktiker: samtal i fält, inspelade intervjuer Observationsprotokoll Transkribering

23 Skriva observationsprotokoll Beskrivning av intervjusituationer Beskrivning av miljöer, händelser, personer, interaktioner, egna känslor

24 Intervju/observation Deltagande observation Att vara intervjuare Att överblicka eller observera en intervjusituation

25 Skriva ut intervjuer (transkribering) Att skapa ett skriftligt källmaterial av en muntlig källa Börja transkriberingen så snart som möjligt Skaffa dig en transkriberingsrutin Hur mycket behöver det talade ordet höras i det skrivna ordet: verbatim eller ungefär? Etnopoetisk transkribering (Klein, Drakos) Anonymisera eller koda personnamn och platsers namn

26 Referera till och citera från medier och skriftliga källor Mångfald av röster Urval av röster Polyvocality Kontextualisera de egna intervjuerna och observationerna

27 Skriftliga källor och medier Tidningar och tidskrifter Statliga utredningar Privata dagböcker, arkiv Skönlitteratur Hemsidor Foton, film

28 ÖVERSÄTTNING AV DATA Analysera material: tematisering, kodning, teoretisering Integrera data och teori Skriva text: teoretisk gestaltning, skriva fram/bort materialet

29 Analysera material Läsa material, läsa fram mening Sortera material Kategorisera material Jämföra olika materialkategorier: intervjuer, observationer, texter Empiriskt fokus

30 Integrera data och teori Utveckla begrepp inom ramen för data Jämför olika begrepp med varandra Utmana begrepp och data mot varandra Utgå från både teoretiska och lågteoretiska begrepp Pröva olika konceptuella vinklingar av data

31 My nurse was responsible for two patients that day: an elderly man and an elderly woman. The man stout, bearded and wearing glasses was around 80 years of age and had been on dialysis for a year. He seemed very social and humorous. During the first hours of his treatment he talked a lot, both with clinic staff and with his fellow patients. I noted that when he arrived at the clinic, carrying a sack, he went directly to the kitchen. Initially I assumed the staff and the patients shared a kitchen, but at our first break I learned that he had brought the staff a loaf of homemade bread, as was his custom on Fridays. As his treatment continued, he became quieter and in the last hour took a nap under his blanket. The elderly woman, well dressed in a buttoned grey cardigan and black trousers, was, as I learned, a few years younger than the elderly man. I had no conversation with her since she appeared uninterested in talking to me. She only smiled at me in a dismissive way. Similarly, it was difficult to make contact with the other patients. In fact, when my nurse and I entered one room, I immediately noted the hostile looks two male patients gave me. Even after I introduced myself, they maintained their hostility and distance towards me. Clearly, they regarded me as an intruder. In another room I talked with a friendly, elderly man, but after a while I felt our conversation was disturbing the other patient in the room, so I left. I remained outside another room since I was told the patient there did not like strangers. While my nurse was in this room, I looked through its window and saw a woman in her sixties with white hair and a very sad expression. The look of this woman, seemingly old and passive and on the other side of the threshold of a hospital room, dramatised even more the emergent feeling I had regarding my own belongingness to this place, or maybe rather, an urge not to belong to this place.

32 My nurse was responsible for two patients that day: an elderly man and an elderly woman. The man stout, bearded and wearing glasses was around 80 years of age and had been on dialysis for a year. He seemed very social and humorous. During the first hours of his treatment he talked a lot, both with clinic staff and with his fellow patients. I noted that when he arrived at the clinic, carrying a sack, he went directly to the kitchen. Initially I assumed the staff and the patients shared a kitchen, but at our first break I learned that he had brought the staff a loaf of homemade bread, as was his custom on Fridays. As his treatment continued, he became quieter and in the last hour took a nap under his blanket. The elderly woman, well dressed in a buttoned grey cardigan and black trousers, was, as I learned, a few years younger than the elderly man. I had no conversation with her since she appeared uninterested in talking to me. She only smiled at me in a dismissive way. Similarly, it was difficult to make contact with the other patients. In fact, when my nurse and I entered one room, I immediately noted the hostile looks two male patients gave me. Even after I introduced myself, they maintained their hostility and distance towards me. Clearly, they regarded me as an intruder. In another room I talked with a friendly, elderly man, but after a while I felt our conversation was disturbing the other patient in the room, so I left. I remained outside another room since I was told the patient there did not like strangers. While my nurse was in this room, I looked through its window and saw a woman in her sixties with white hair and a very sad expression. The look of this woman, seemingly old and passive and on the other side of the threshold of a hospital room, dramatised even more the emergent feeling I had regarding my own belongingness to this place, or maybe rather, an urge not to belong to this place.

33 Skriva text Skriva text, skriva fram mening och material Konceptuellt eller teoretiskt fokus Strategiskt urval av material Möte mellan empiri och teori leder till nygestaltning av verkligheten

34 Verktyg för att värdera en etnografisk undersökning Mättnad Validitet eller styrka Representativitet och generaliserbarhet Variation och komplexitet Reliabilitet eller repeterbarhet

35 Mättnad i den etnografiska undersökningen Mättnad är kopplat till genomförandet av själva analysen. Mättnad i forskningsprocessen innebär att inget ytterligare empiriskt material förändrar bilden.

36 Etnografins validitet eller styrka Den etnografiska processens transparens Empirisk grund för analys Informanters läsning av texter och bedömning av resultat Andra forskares läsning av texten och bedömning av resultat

37 Representativitet eller generaliserbarhet Ger etnografin en representativ bild av verkligheten? Är resultaten av generell eller specifik karaktär? Generaliserbarhet genom teoretiska begrepp

38 Variation och komplexitet Vad för slags mångfald beskriver etnografin? Ger etnografin en alltför entydig eller homogen bild av verkligheten?

39 Etnografins reliablitet eller repeterbarhet Etnografier är inga avgränsade experiment som går att repetera exakt. Reliabilitet är därför inte tillämpbart. Restudies eller studier som repeteras.

40 Avslutning: Etnografiska intervjuer Samhällets och kulturens kontext Utföra intervjuer reflexivt Transkribera intervjuer Skriva fram mening ur intervjumaterial Väva samman data med samhälls- och kulturteori Värdera det etnografiska materialets kvalitet