Samverkan för barns psykiska hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan för barns psykiska hälsa"

Transkript

1 Samverkan för barns psykiska hälsa Modellområden psykisk hälsa, barn och unga Berth Danermark, Per Germundsson & Ulrika Englund Slutrapport till SKL

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Executive summary in English... 5 Bakgrund... 7 Uppdraget... 8 Samverkan: ett samspel mellan regelverk, organisation och synsätt...10 Design och analysmodell Material och datainsamling Resultat och analys...18 Utveckling av samverkan, processer och utfall i modellområdena...18 Modellområde Förbättringsprocess Modellområde Förbättringsprocess Modellområde Förbättringsprocess Modellområde Förbättringsprocess Förbättringsprocess Modellområde Förbättringsprocess Modellområde Förbättringsprocess Modellområde Förbättringsprocess 8 och Övergripande analys Effekter för barnet Effekter för verksamheten Positiva effekter för barnet och verksamheten en sammanfattning Slutsatser...81 Referenser Bilagor

3 Sammanfattning Det övergripande syftet med utvärderingen var att fördjupa förståelsen för vad som skapar effektiv samverkan mellan olika verksamheter kring barn och ungas psykiska hälsa samt försöka kartlägga effekten av samverkan. För att förbättra barnens situation behöver ett systematiskt arbetssätt utvecklas. Detta gjordes inom ramen för s.k. förbättringsprocesser. För varje sådan process formulerades ett antal mätbara mål, dels mål som relateras till förbättringsprocessen och dels mål som relaterar till resultaten av processen, s.k. utfallsmått. De prioriterade förbättringsprocesserna var (i) att minska frånvaron i skolan, (ii) att upptäcka utsatta barn i ett tidigt skede för att kunna intervenera snabbare samt (iii) att skapa stabila strukturer för intervention och förbättra personalens kunskap om psykisk problematik bland barn. Sammantaget kom nio förbättringsprocesser att ingå i utvärderingsstudien. Konkret formulerades syftet med utvärderingen på följande sätt: Syftet (utvärderingsfrågan) är att utifrån ett antal utfallsmått i ett urval av processer bedöma samverkansprocessens påverkan på utfallsmåtten. Utvärderingsarbetet faller inom ramen för vad som kallas realistic evaluation och analysen syftar ytterst till att söka fastställa vilka samverkansmekanismer som har betydelse för utfallet, givet den kontext de verkar i. Den avgörande frågan är inte om de leder till en positiv effekt utan om de har kapacitet att påverka utfallet i positiv riktning. Följande datainsamlingsmetoder användes: enkäter (gemensam för förbättringsgruppen i respektive förändringsprocess samt partsspecifik) den s.k. Spindeln loggbok gruppintervjuer med förbättringsgrupperna kontinuerlig dokumentation av arbetsprocessen och utfallet feed back sammankomster med förbättringsgrupperna Analysen visar att det inte råder ett enkelt förhållande mellan samverkan (utveckling respektive nivå), förbättringsprocesserna och vilka resultat som uppnåtts i projekten så att graden av samverkan och hur väl processerna tycks fungera genererar en empirisk tydlig måluppfyllelse. Det finns inga tydliga empiriska generella mönster avseende samverkan totalt sett eller per dimension (nivå och utveckling). Något sådant tydligt förhållande har inte heller påvisats i tidigare forskning. Analysen stödjer uppfattningen att det är en alltför komplex verklighet för att sådana förhållanden entydigt skall framträda. I analysen indikeras att samverkan resulterat i en lång rad av effekter men att dessa inte återspeglas i någon större utsträckning i de valda utfallsmåtten utan i det som benämns bieffekter. En genomgång av sådana dokumenterade effekter visar att de spänner över ett brett fält. Effekter för barnet var: Ökat fokus på barnet Tidigare upptäckt och tidigare intervention Tendens till gemensamma insatser i ett helhetsperspektiv 3

4 Ökad grad av intern problemlösning (skolan) Förbättrad föräldrarelation Fler ansökningar färre anmälningar Effekter för verksamheten var: Ökad kunskap om varandra som leder till större tillit Utvecklat informationsflöde Tydligare struktur i arbetet En lärande organisation Merarbete En slutsats är att de samverkansstrukturer som byggts upp har kapacitet att påverka utfallet i positiv riktning men att det i flertalet av förbättringsprocesserna föreligger hinder, ibland stora sådana, för att detta skall få fullt genomslag i de fastställda utfallsmåtten. En lång rad mekanismer som försvårade (eller omöjliggjorde) en sådan måluppfyllelse har noterats. Dessa är ofta kontextuella, dvs. de är specifika för just den kontext som samverkansprocesserna äger rum inom. Det finns dock några förhållanden som tycks vara, om inte gemensamma för alla förbättringsprocesserna, så generella i den meningen att när de föreligger så är de starkt hämmande för utvecklingen av samverkan och därmed också för de mål som samverkan skall leda mot. En sådan typ av hinder är förhållanden kopplade till den organisatoriska omvärld som processerna sker i. Om den är instabil, med hög personalomsättning (t.ex. återkommande chefsbyten), pågående omorganisationer eller en geografiskt decentraliserad aktör, hämmar det utvecklingen och därmed möjligheterna att nå de uppställda målen. En annan hindrande mekanism är resursbrist. Ytterligare en motverkande mekanism är de lagar som styr informationsflödet i samverkansprocessen. Den övergripande slutsatsen är att de positiva resultat som kunnat konstateras med stor sannolikhet är ett resultat av samverkan och ett utvecklat strukturerat arbetssätt. Analysen visar vidare att Spelar samverkan någon roll, blir det bättre för de berörda? är ett för enkelt sätt att formulera frågan på. Frågan borde snarast formuleras utifrån en kritisk realistisk grund: vilka är de för utfallet tänkbara strukturella förhållande som frambringar främjande mekanismer och vilka är de i den aktuella kontexten (strukturen) motverkande mekanismerna? En sådan fråga leder sedan vidare till frågor om hur den rådande strukturen kan förändras i en sådan riktning att för samverkan goda strukturella villkor skapas. En sådan förändringsprocess kräver kunskap, tid och resurser. 4

5 Executive summary in English The overall aim of the evaluation was to deepen the understanding of that which creates effective cooperation between various actors in the field of children's and young people's mental health as well as to try to identify the effects of such cooperation. In order to improve the situation of children, a systematic approach needs to be developed. This was done within the framework of so called improvement processes. For each of these processes, a number of measurable objectives were formulated, some related to the improvement process itself and some related to the results of the process, i.e., to specific measurable outcome(s). The aims of the improvement processes which were the subject of this evaluation were as follows: (i) to reduce school absenteeism, (ii) to detect at risk children at an early stage in order to be able to intervene more rapidly and (iii) to create stable structures for intervention and improve staff knowledge of mental health problems among children. Altogether, nine improvement processes were included in the evaluation study. The concrete aim of the evaluation was formulated as follows: "The purpose (evaluation question) is to assess, based on a number of outcome measurements in a selection of processes, the impact of the cooperation process on the outcome measurements." The work of the evaluation falls within the framework of what is known as realistic evaluation, and the analysis is ultimately aimed at trying to identify which cooperation mechanisms are significant for the outcome, given the context in which they operate. The crucial point is not whether they lead to a positive effect, but rather, if they have the capacity to influence the outcome in a positive direction. The following data collection procedures were used: surveys (common ones for the improvement group in the respective change processes as well as party specific surveys); the (so called) Spider; logbook; group interviews with the improvement groups; continuous documentation of the work process and the outcome; and feedback meetings with the improvement groups. The analysis shows that there is no straightforward relation between the (development or level of) cooperation, the improvement processes and the results that are achieved in the projects such that the degree of cooperation. There is no clear and empirical general pattern with regard to cooperation overall nor with regard to the level or development of cooperation. No such clear relationship has been shown in previous research, either. The analysis supports the view that the reality is far too complex for such a relation to stand out unequivocally. It is indicated in the analysis that cooperation has resulted in a long series of effects but that these are not reflected to any great extent in the outcome measurements chosen, but rather in what are referred to as knock on effects. A review of such documented effects shows that they cut across a wide area. 5

6 The effects on children were: Increased focus on the child Earlier discovery and earlier intervention A tendency toward joint efforts in a holistic approach An increased degree of internal problem solving (the school) Improved relationship with parent(s) More applications (seeking help) fewer notifications The effects on operations were: Increased knowledge of one another leading to greater trust and confidence Further developed flow of information Clearer structure in the work A learning organization Additional work One conclusion is that the cooperation structures that have been built up have the capacity to influence the outcome in a positive direction but that in the majority of improvement processes there are obstacles, sometimes large ones, preventing such cooperation structures from having full impact on the established outcome measurements. A long series of mechanisms which made such achievement of objectives difficult (or rendered it impossible) has been noted. These are often contextual, that is, they are specific to the context in which the cooperation processes take place. There are, however, some conditions which appear to be general, if not common to all the improvement processes, in the sense that, when they obtain, they strongly constrain the development of cooperation and thereby also hinder the objectives to which the cooperation should lead. One such type of hindrance has to do with conditions linked to the organizational environment in which the processes take place. If such conditions are unstable with a high turnover of staff (e.g., recurrent changes in management), on going reorganizations or a geographically decentralized actor this inhibits the development of cooperation and therewith the possibility of achieving the defined objectives. Another hindering mechanism is lack of resources. The laws governing the flow of information in the cooperation process constitute a further counteracting mechanism. The overall conclusion is that the positive results that can be noted are most likely due to cooperation and the development of a structured working method. The analysis shows, further, that "Does cooperation play any role? Is it better for the affected?" is a too oversimplified formulation of the question. The question should rather be formulated on a critical realistic basis: Which structural conditions possibly produce facilitating mechanisms for the outcome and what, in the actual context (the structure), are the hindering mechanisms? Such a question leads further to questions about how the current structure can be changed in a direction such that good structural conditions for cooperation are created. Such a process of change requires knowledge, time and resources. 6

7 Bakgrund Problematiken kring utsatta barn har uppmärksammats under de senaste decennierna på olika sätt både i Sverige och i flera andra länder. Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) modellområdesprojekt är ett av flera exempel på detta. Andra exempel är försöksverksamheten kring barnahus och regeringens uppdrag till Skolverket att fördela medel för att få till stånd en ökad samverkan mellan socialtjänst, skola, polis samt barn och ungdomspsykiatri. Målgruppen definierades i det senare fallet som barn som far illa eller riskerar att fara illa. Användningen av begreppet utsatta barn är inte enhetligt och ett flertal liknande begrepp förekommer, som barn i riskzon, barn som far illa och barn i behov av särskilt stöd. Lundberg (2005) skriver att orsakerna till barns utsatthet måste sökas på flera nivåer och nämner särskilt föräldrarnas situation och tillkortakommanden, familjens ekonomiska och sociala status, barnets temperament och läggning, situationsfaktorer, faktorer i närmiljön och strukturella faktorer i samhället (s.6). I enlighet med Socialtjänstlagen räknas alla personer under 18 år som barn i Sverige (SoL, 1 kap, 2 ). Begreppet barn och unga brukar användas i syfte att tydliggöra att det inte enbart är de yngre barnen som avses. I modellområdesprojektet är målgruppen barn och unga 0 18 år samt unga år inom skolan och socialtjänsten. Frågor kring barnperspektivet och barns rättigheter har uppmärksammats internationellt. Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter) antogs år 1989 och ratificerades av Sverige år Konventionen uttrycker att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn, och innehåller fyra grundläggande principer som är styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar. Dessa är förbud mot diskriminering, barnets bästa i främsta rummet, rätten till liv och utveckling samt rätten att få komma till tals (Regeringskansliet, 2010). Modellområdesprojektet har ett särskilt fokus på barns och ungas psykiska hälsa. Psykisk ohälsa ses som ett av de största hälsoproblemen bland barn och unga i Europa (Shurcke, Pillas, & Selai, 2007). SKL skriver att en av de största utmaningarna i Sverige inom sakområdet är utvecklingen av den psykiska hälsan (SKL, 2009a). Syftet med modellområdesprojektet är att barns och ungdomars psykiska hälsa ska mötas med en helhetssyn. Varje modellområde i projektet ska ta fram praktiskt fungerande modeller för arbets och samverkans metoder utifrån lokala förutsättningar (SKL, 2009b). Samverkansfrågor har stor aktualitet inom hela välfärdsområdet som en följd av ökad fragmentering och specialisering (Danermark & Kullberg, 1999). Erfarenheterna av samverkan har inte alltid varit goda och samverkan har inte bara löst problem utan även skapat nya (Danermark, 2004). En rad för samverkan främjande och hindrande faktorer har identifierats, exempelvis resursfrågor, grad av förankring, engagemang hos ledningen, målformuleringar och maktrelationer. Även frågor kring tillit, kommunikation och den vardagskunskap de samverkande parterna har om varandra har stor påverkan på samverkansprocessen (Germundsson, ). Ett exempel inom området barn och unga där fokus på såväl frågor om utsatthet som samverkan är Socialstyrelsens satsning på BBIC (Barns behov i centrum), som är ett verksamhetssystem för utredning, planering och uppföljning inom social barnavård. Socialstyrelsen (2006) skriver att det visionära målet för BBIC är att ge de barn och unga som är föremål för socialtjänstens 7

8 interventioner samma chanser i livet som andra barn i samhället (s. 15). Två av BBIC projektets syften är att stärka barnets ställning i den sociala barnavården, i enlighet med socialtjänstlagen och FN:s barnkonvention, samt att förbättra samarbetet kring barnet med föräldrar och familj, vårdgivare och professionellt nätverk. I en forskningsöversikt kring samverkan mellan olika aktörer inom området barn med särskilda behov (eng. special needs) konstaterar Lacey (2000) att såväl skälen till att samarbeta som de för samverkan främjande och hindrande faktorerna stämmer väl överens med de som redovisas inom samverkansforskningen generellt. De problemgenererande faktorer som redovisas är bl.a. skilda styrsystem, sekretess, otydliga roller och tidsbrist. Författaren menar att barnens behov ofta har sin grund i fysiska funktionsnedsättningar, medicinska eller sociala problem och uppförandesvårigheter. Vidare konstaterar författaren att antalet inblandade parter inte alltid minskar som en följd av samverkan, men att insatserna ofta kan utföras mer koordinerat. Westrup & Persson (2007) redovisar erfarenheter från ett forsknings och utvecklingsprojekt kring förutsättningar för ett gränsöverskridande preventivt arbete med barn och unga. Författarna skriver att sådant gränsöverskridande arbete, mellan såväl olika verksamheter som professioner, är komplext och att varje utvecklingsarbete har unika förutsättningar och måste betraktas ur flera olika perspektiv. Framgångsrik samverkan bedöms oftast utifrån aspekterna process respektive utfall (Dowling, Powell & Glendinning, 2004). Den senare aspekten, vilken innefattar förändrad tjänsteleverans och effekter för brukaren, fokuseras emellertid sällan inom forskningen. Dowling et al. konstaterar att kunskapen kring effekter av samverkan dvs. om den genererar vinster för de som finansierar eller levererar tjänsterna respektive för brukarna fortfarande är mycket begränsad. Ungefär hälften av modellområdena i SKL:s projekt har valt att medverka i en delstudie kring effekter av framgångsrik samverkan. Påverkar förbättrad samverkan utfallet av samhällets insatser för barn som har eller riskerar psykisk ohälsa? Studien genomförs av en forskargrupp från Örebro universitet och presenteras i det följande. Uppdraget Det övergripande syftet med utvärderingen var att fördjupa förståelsen för vad som skapar effektiv samverkan mellan olika verksamheter kring barn och ungas psykiska hälsa samt att försöka kartlägga effekten av samverkan. Fokus låg således på att studera mekanismer i samverkan som bidrar till måluppfyllelse avseende förbättring av barnens situation och i dess förlängning deras psykiska hälsa. Kartläggning av effekter av samverkan har, som nämnts, studerats i mycket liten omfattning hittills. Forskningen har fokuserat själva samverkansprocessen och de få studier som finns om utfallet av samverkan har i olika grad kunnat påvisa direkta och kortsiktiga effekter av samverkan. (se t.ex. Dowling et al ). För att förbättra barnens situation behöver ett systematiskt arbetssätt utvecklas. Detta gjordes inom ramen för s.k. förbättringsprocesser. Dessa togs fram och preciserades av projektkansliet vid SKL i samråd med de lokala projektledningarna i de områden som kom att ingå i utvärderingsstudien utifrån en prioritering på grundval av ett antal kriterier såsom att a) de upplevdes som angelägna att förändra, b) de bedömdes vara viktiga utifrån deras påverkan på situationen för barn och unga inom målgruppen och utifrån sin potentiella samhällsekonomiska betydelse och c) de hade en stor läropotential för studier av vad som är effektiva mekanismer i 8

9 samverkan. För varje utvecklingsprocess formulerades ett antal mätbara mål, dels mål som relateras till förbättringsprocessen och dels mål som relaterar till resultaten av processen, s.k. utfallsmått. De prioriterade förbättringsprocesserna var (i) att minska frånvaron i skolan, (ii) att upptäcka utsatta barn i ett tidigt skede för att kunna intervenera snabbare samt (iii) att skapa stabila strukturer för intervention och förbättra personalens kunskap om psykisk problematik bland barn. Sammantaget kom nio förbättringsprocesser att ingå i utvärderingsstudien. Konkret formulerades syftet med utvärderingen på följande sätt: Syftet (utvärderingsfrågan) är att utifrån ett antal utfallsmått i ett urval av processer bedöma samverkansprocessens påverkan på utfallsmåtten. När förbättringsprocesserna påbörjades kartlade utvärderingsgruppen hur samverkan fungerar med hjälp av instrument, som indikerar framgångsfaktorer för samverkan i enlighet med det etablerade kunskapsläget inom samverkansforskningen. Samma instrument användes i alla förbättringsprocesserna. Initialt genomfördes alltså en kartläggning av utgångsläget och sedan gjordes datainsamling löpande under ca 15 månader. Tidplanen för arbetet framgår av figur 1. Figur 1. Tidsplan för utvärderingsuppdraget. 9

10 Samverkan: ett samspel mellan regelverk, organisation och synsätt Samverkan har bl.a. definierats som medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte (Danermark, 2003, sid. 15). Samverkan skiljer sig från samarbete genom att det, som definitionen säger, är ett mer strukturerat arbetssätt med tydliga mål (utfall), avgränsad målgrupp osv. Samarbete ser vi mer som en löpande form av interaktion mellan olika parter inom en samverkansstruktur. Samverkan konkretiseras och manifesteras således i ett mer eller mindre strukturerat arbetssätt med syfte att påverka ett önskat utfall i positiv riktning. Samverkan blir därför en integrerad del i ett strukturerat arbetssätt. I praktiken kan det vara svårt att särskilja vad som är en del av en samverkansstruktur och vad som är en del av en särskild arbetsform. Analytiskt söker utfallet till samverkan härledas till respektive arbetsmodell (se analysmodellen nedan). Studier av samverkan lyfter fram och betonar olika typer av mekanismer som centrala för framgångsrik samverkan. Ett viktigt inslag i forskningen om samverkan är att studera hur man bygger stabila samverkansstrikturer och hur de faktorer som bedöms vara centrala för sådana strukturer samspelar (se t.ex. Huxham & Vangen, 2005; Jacobson & Choi, 2008; Lacey, 2000; Edvards et al. 2009). San Martín Rodríguez et al. (2005) går i en översikt igenom ett antal teoretiska och empiriska studier av samverkan inom hälsoområdet. En viktig slutsats är att området är underförsörjt när det gäller kunskap om vilken roll mer strukturella och organisatoriska förhållanden spelar. Med strukturella förhållanden avser de i huvudsak kontextuella faktorer, något vi strax återkommer till. San Martín Rodríguez et al. Menar att området har dominerats av forskning om team och har en mer socialpsykologisk inriktning. D Amour et al. (2005) har gjort ett försök att identifiera bärande begrepp inom samverkansforskningen samt hur dessa inordnas i teoretiska modeller över samverkan. Även dessa forskare konstaterar att fokus har legat på team nivån och de efterlyser mer forskning om själva samverkansprocessen och dess bestämningsfaktorer. I den mån forskningen fokuserar samverkansprocessen så begränsar den sig till just denna. Som nämnts tycks det vara relativt ovanligt med att resultatet av samverkan står i fokus (Dowling et al., 2004). Samma slutsats kommer även Axelsson () fram till i en översikt av svensk aktuell samverkansforskning. Samverkan påverkas av tre olika dimensioner av samverkan, vilket illustreras i nedanstående figur. Figuren inkluderar de fyra vanligast förekommande aktörerna i de modellområden som studerats i denna uppföljningsstudie. I några modellområden är det ytterligare aktörer som är viktiga för samverkan, Ett grundläggande antagande är att samverkan fungerar bättre ju mer de olika fälten i matrisen harmonierar. Om det finns stora olikheter och dessa olikheter leder till spänningar försvåras samverkan. 10

11 Socialtjänst Skola Elevhälsan BUP Regelverk (styrning 1 ) Soc R Skola R EH R BUP R Organisation (struktur) Soc O Skola O EH O BUP O Synsätt (samsyn) Soc S Skola S EH S BUP S Figur 2. Matris över samverkansfält inom modellområdena. 1. De tre dimensionerna styrning, struktur och samsyn (se Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen & Socialstyrelsen, 2007) motsvarar i stort dimensionerna regelverk, organisation och synsätt. Samverkansforskningen är i dag inte så utvecklad att det går att generellt säga vilken av de tre dimensionerna som är mest central. I en konkret analys av det slag som genomförs i detta projekt kan frågan om olika mekanismers betydelse klargöras genom frågor om det finns något i de inblandade aktörernas regelverk, organisation eller synsätt som försvårar samverkan. I utvärderingsstudien görs detta med hjälp av framför allt två olika instrument. Dels en enkät som de inblandade aktörerna fyllt i vid utvärderingsstudiens start respektive slut. Dels en form av processtöd som de olika aktörerna löpande (i snitt var tredje månad) fått fylla i och sedan reflektera över. Båda instrumenten mäter huruvida olika indikatorer på de tre dimensionerna upplevs som hindrande eller stödjande för samverkan (de olika instrumenten beskrivs nedan). Utvärderingen utgår från ett övergripande teoretiskt perspektiv som har sin grund i den kritiska realismen (Bhaskar, 1997, Danermark et al. 2001). Utvärderingsarbetet faller inom ramen för vad som kallas realistic evaluation och som sammanfattas av Mansoor Kazi på följande sätt: Realist evaluation seeks to evaluate practice within the realities of society. Practice takes place in an open system that consists of a constellation of interconnected structures, mechanisms and contexts. Realism aims to address all the significant variables involved in social work practice, through a realist effectiveness cycle which links the models of intervention with the circumstances in which practice takes place (Kazi, 2003, sid. 5) Kazi nämner alltså att utvärderingar grundade i den kritiska realismen betonar att de praktiker, t.ex. olika typer av sociala program av det slag som utvärderas i denna studie, äger rum i öppna system. Inom den kritiska realismen görs en distinktion mellan slutna och öppna system, eller villkor som det ibland benämns. Det rör sig dock inte om en enkel dikotomi, dvs. att antingen är ett system slutet eller öppet. Det handlar mer om i vilken typ av system på en skala mellan slutenhet och öppenhet, en process befinner sig. Med detta menas att vissa processer sker i system (t.ex. människokroppen) som är mindre öppna än andra system (t.ex. intervention mot missbruk, skolfrånvaro). Ju mer öppet det system är där processen man studerar befinner sig desto komplexare kontext. 11

12 Det övergripande temat för SKL:s satsning på modellområden är barns psykiska hälsa. Den psykiska hälsan är ett resultat av såväl biologiska och psykologiska som sociala processer, alltså ett synnerligen komplext förhållande. I de processer som studeras i denna utvärdering har endast en bråkdel av denna komplexitet fokuserats, t.ex. skolfrånvaro. Samtidigt är även skolfrånvaro ett komplext fenomen. Barns närvaro i skolan kan bero på en lång rad olika faktorer som kan förstås i termer av biologiska, psykologiska och sociala processer. Vi har alltså att göra med processer som påverkas av en mångfald strukturer och mekanismer. Detta får långtgående metodologiska konsekvenser. En metodologi som utgår från den kritiska realismen strävar efter att bejaka denna komplexitet och en metod som lämpar sig för detta är intensiva studier av ett antal enskilda fall (i denna studie nio förbättringsprocesser) och därvid att använda såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Design och analysmodell I utvärderingen tillämpas Case analysis (se Kazi, 2003). Detta innebär att varje förbättringsprocess studeras var för sig. Det görs också en ingående analys av olika relevanta förhållanden som råder inom varje förbättringsprocess. För varje process kartläggs olika aspekter av de initiala villkoren för att framgångsrikt utveckla processen. Vidare studeras samverkan och hur den utvecklas med tiden. Samverkan är en del av en komplex förbättringsprocess vilket innebär att även data om det arbetssätt som tillämpats i de olika processerna (vid sidan om samverkan) har inkluderats. Dessa två huvudtyper av data (gällande samverkan respektive arbetssätt) relateras sedan till utfallsmåtten. De senare är ett urval av indikatorer på den centrala målsättningen för förbättringsprocessen. En analysmodell har tagits fram (se figur 4) som fokuserar den grundläggande frågeställningen hur samverkan utvecklades inom förbättringsprocesserna och i vilken mån detta har något samband med noterade utfall vad gäller de mål som formulerats för de valda processerna. Det är viktigt att modellen ses i ett temporalt perspektiv för att fånga den dynamik som kännetecknar alla processer av detta slag. Genom att följa processerna under ca 18 månader fångades förhoppningsvis en del av denna dynamik. Analysmodellen har successivt utvecklats under projekttiden. Som nämndes i avsnittet Bakgrund är det en komplex uppgift att söka kartlägga huruvida samverkan har någon effekt på de valda utfallsmåtten. I modellen ingår därför ett antal centrala aspekter för förståelsen av hur förhållandet mellan samverkan och utfallet kan se ut. Samverkansprocessen påverkas av en lång rad olika förhållanden, både interna och externa 1. Mot bakgrund av utvärderingens huvudsyfte är det således viktigt att samtidigt kartlägga andra förhållanden förutom samverkan som påverkar utfallet. En grundtanke är att samverkan utvecklas parallellt med att olika former av ett systematiskt arbetssätt utvecklas som riktas mot de mål som satts upp och att dessa påverkar varandra. Därför kartläggs också hur modellområdena arbetar med att nå målen på annat sätt än att utveckla samverkan. Dessa processer mäts genom de s.k. processmåtten som tagits fram för respektive förbättringsprocess. 1 I litteraturen används ofta det engelska begreppet embeddedness för att poängtera att all mänsklig aktivitet är inbäddad i ett vidare socialt sammanhang och att ingen förståelse kan uppnås om detta inte ingår i analysen. 12

13 Det finns i detta sammanhang två fundamentala förhållanden att ta hänsyn till. Den första är att samverkan sker i en kontext av andra typer av handlingar. I första hand gäller det handlingar som kan beskrivas som, i bästa fall, ett systematiskt interventionsarbete. Det kan handla om dokumentation, identifiering av målpersoner, planering med åtgärdsprogram och olika former av aktiva insatser. Sådana handlingar kan utföras med eller utan samverkan. Vissa handlingar kräver samverkan för att vara effektiva, andra handlingar kräver inte detta. Det handlar alltså här till stor del om att analytiskt kunna särskilja vad som är en effekt av samverkan och vad som är en effekt av ett strukturerat arbetssätt. I praktiken kan det vara svårt att avgöra vad som är vad. De två typerna av handlingar kan dock analytiskt särskiljas genom att de härleds till de mekanismer som gett upphov till det noterade utfallet. Fem huvudtyper av processer som leder fram till ett givet utfall kan identifieras: Utfallet är i huvudsak ett resultat av Samverkan det nya systematiska arbetssättet interaktion mellan samverkan och arbetssätt att samverkan kommit till stånd men det får inga effekter på grund av brister i arbetssättet att ett väl strukturerat arbetssätt byggts upp men det kan inte implementeras på grund av bristande samverkan Figur 3. Hypotetiska orsaker till utfall Exempel Processen leder till att kunskap om och förståelse för de olika involverade parterna ökar genom den samverkan som sker och att detta påverkar utfallet i en viss riktning Arbetssättet leder till en noggrann dokumentation av förhållandena (som inte kräver någon samverkan) och detta gör att fler blir medvetna om problemet och förändrar sitt arbetssätt så att det påverkar utfallet Samverkan leder till en gemensam syn på problemet och att de involverade förändrar sitt arbetsätt som en följd av detta Väl fungerande samverkansteam bildas men de får inga ärenden att jobba med eftersom man inte utvecklat ett fungerande systematiskt arbetssätt Man har byggt upp en väl fungerande dokumentation och identifiering av målpersoner men det finns ingen samsyn i samverkansgruppen avseende intervention Det andra fundamentala förhållandet att ta hänsyn till är att ytterligare en typ av omständigheter påverkar utfallet omgivningsfaktorer. Såväl samverkansprocessen som det systematiska arbetssättet verkar i en omgivning som kan påverka utfallet. I utvärderingsstudien har därför förekomst och typ av förhållanden i omgivningen som påverkat utfallet kartlagts. Exempel på en viktig omgivningsfaktor är att en förbättringsprocess kan ha initierats i en organisation som har lång erfarenhet av att arbeta med barns psykiska hälsa och att man sedan lång tid har byggt upp väl fungerande samverkansstrukturer. Ett annat exempel på en viktig omgivningsfaktor är att den politiska ledningen har valt att prioritera andra områden är barns psykiska hälsa. I allt påverkansarbete kan det förekomma effekter som inte utgör huvudmål för insatsen men som ändå är relevanta för syftet med interventionen. Dessa effekter kan vara positiva eller negativa. I de fall som sådana uppenbara bieffekter upptäckts har dessa inkluderats i analysen. Vilka data som samlats in och hur dessa samlats in redovisas i avsnitt Material och datainsamling nedan. 13

14 Analysmodell Interna påverkansmekanismer Samverkan nivå Utveckling (programmekanismer) Systematiskt arbetssätt intervention (programmekanismer) Interna påverkansmekanismer Huvudeffekt nivå utveckling Utfall Sido /bieffekt Externa påverkansmekanismer (kontext) Externa påverkansmekanismer (kontext) Figur 4. Analysmodell Analysen syftar ytterst till att söka fastställa vilka samverkansmekanismer som har betydelse för utfallet, givet den kontext de verkar i. Den avgörande frågan är inte om de leder till en positiv effekt utan om de har kapacitet att påverka utfallet i positiv riktning (Kazi, 2003, sid 27). Det handlar således om två grundläggande typer av kunskap. För det första, att identifiera samverkansmekanismer som, om inte motverkande mekanismer förhindrar detta, har kapacitet och potential att producera ett resultat som leder till måluppfyllelse. För det andra gäller det att identifiera vilka eventuella motverkande mekanismer som kan försvåra (eller omöjliggöra) en sådan måluppfyllelse och undanröja sådana motverkande mekanismer. Material och datainsamling Ett omfattande material har samlats in för var och en av förbättringsprocesserna. Totalt rör det sig om nio förbättringsprocesser i totalt sju Modellområden (se tabell 1.) I huvudsak består de insamlade empiriska uppgifterna av hur berörda parter har upplevt samverkan och arbetet i processerna, hur samverkan har utvecklats, vilka händelser i processerna som är av relevans för samverkan och utfallet av arbetet, hur processerna har utvecklats samt vad utfallet blev. 14

15 Tabell 1. Schematisk bild över förbättringsprocesserna samt tematik. Modellområde Förbättringsprocess Tematik Modellområde 1 Förbättringsprocess 1 Tidig upptäckt Modellområde 2 Förbättringsprocess 2 Skolnärvaro Modellområde 3 Förbättringsprocess 3 Skolnärvaro Modellområde 4 Förbättringsprocess 4 Förbättringsprocess 5 Skolnärvaro Skolnärvaro Modellområde 5 Förbättringsprocess 6 Spridning av en modell för multiprofessionella team Modellområde 6 Förbättringsprocess 7 Multiprofessionella team Modellområde 7 Förbättringsprocess 8 Förbättringsprocess 9 Multiprofessionella team Multiprofessionella team Vid utvärderingens inledning fyllde representanter för respektive förbättringsprocess i en enkät (bilaga 1) om samverkan med syfte att beskriva den gemensamma bedömningen av förutsättningarna för och nivån på samverkan inom förbättringsprocessen. Detta utgör baslinjen för mätningen av hur samverkan sedan kom att utvecklas. Vid utvärderingstidens slut fylldes den gemensamma enkäten i ytterligare en gång (kallad slutlinje) vilket gav möjlighet att studera hur respektive dimension av samverkan förändrats under förbättringsprocessens gång. En uppföljande (tredje) mätning av den gemensamma bedömningen av samverkan har gjorts i maj 2012 och kommer att redovisas i en kommande rapport. Vid utvärderingens inledning genomfördes även en s.k. partsspecifik enkät (bilaga 2) med syfte att mäta interna förutsättningar för samverkan utifrån deltagande parters perspektiv på samverkan och respektive verksamhets specifika horisont (se matris i figur 2, ovan). Ingen uppföljande mätning gjordes av denna partsspecifika bedömning av samverkan. De båda enkäterna följer samma struktur (men med ett något mindre antal påståenden i den partsspecifika enkäten) och innehåller indikatorer på hur samverkan fungerar inom de tre ovan nämnda dimensionerna Regelverk, Organisation och Synsätt (i enkäterna benämnda styrning, struktur och samsyn). I tabellen nedan redogörs för hur olika påståenden i den gemensamma enkäten har sammanförts till nio centrala aspekter av samverkan inom respektive förbättringsprocess. Vi återkommer till dessa nio aspekter när vi redovisar resultaten av enkäten för respektive förbättringsprocess. 15

16 Tabell 2. Matris över vilka enkätpåståenden som ingår i respektive område och aspekt för samverkan och som varit underlag för 9 faktorsanalys för varje förbättringsprocess. Område Aspekt Påståenden i enkäten REGELVERK (Styrning) Förankring Regelverk 1.a c, 3, 4, 10.a c 2, 5, 6, 7, 8 ORGANISATION (Struktur) Målformulering Resurser Kommunikation Organisation Dokumentation 9.a b, 11, 12 22, 23, 24, 25, 26.a b 13, 14, 15, 21.a b, 27 16, 17.a c, 18, 28, 29.a b, 30, 31, a b, 33 SYNSÄTT (Samsyn) Synsätt Kunskap 34, 35, 36, 37, 38, 40 19, 20, 39.a c, 41.a b, 42 Som tidigare har nämnts har ytterligare ett instrument för mätning av samverkan har använts. Vid utvärderingens början fyllde representanter för respektive förbättringsprocess i en enkät som omfattade nio olika aspekter av samverkan. Sju av dessa (centrala aspekter av samverkan) var givna på förhand och två aspekter definierades av representanterna själva. Instrumentet (kallat Spindeln) är ett interaktivt instrument där den grupp av professionella som var knutna till respektive förbättringsprocess, i det följande kallade förbättringsgrupper, omedelbart erhåller feedback på svaren. Resultatet av Spindelmätningarna diskuterades av förbättringsgruppen och kommentarer som framkom bifogades tillsammans med respektive Spindel. Proceduren upprepades ca var tredje månad vilket gjorde att förbättringsgruppen kunde följa utvecklingen av samverkan löpande. Totalt genomfördes mätningar med detta instrument vid fyra tillfällen under utvärderingsperioden. Det bör framhållas att den gemensamma enkäten och Spindeln är två olika typer av mätinstrument och att de mäter delvis olika saker. Enkäten är ett försök att göra en detaljerad beskrivning av en lång rad olika aspekter av samverkan. Den används här av oss som externa utvärderare för att göra en mer ingående analys av samverkan. Spindeln är ett verktyg som tagits fram för att löpande användas av förbättringsgrupperna för att man internt ska kunna följa och diskutera hur samverkan utvecklas en typ av processtöd. Den innehåller som nämnts ett antal fasta alternativ men också förhållanden som respektive förbättringsgrupp själv väljer. Detta gör att det inte är möjligt att helt jämföra resultaten från de två instrumenten vare sig vad gäller nivå eller utveckling. Den tredje typen av datainsamling var en så kallad loggbok. Syftet med loggboken var att ge ett kvalitativt stöd för analysen och förståelsen av resultaten från enkäten och Spindeln. Loggboken var strukturerad så att förbättringsgruppen ombads att kommentera följande aspekter av samverkan: tillgång till resurser för samverkan ledningens stöd andra parters engagemang 16

17 samsyn kring arbetssätt kunskap om samverkansparterna regelverkens utformning informationsflödet mellan parterna händelser inom projektet och dess omgivning av betydelse för samverkan eventuella förändringar i målgruppen som påverkar samverkan I slutet av utvärderingsperioden genomfördes gruppintervjuer i form av telefonmöten med varje förbättringsgrupp. Underlag för gruppintervjuerna var den preliminära analys som utvärderarna hade gjort utifrån de resultat som ditintills fanns. Före mötet sändes de frågor som särskilt skulle diskuteras ut till respektive förbättringsprocess. Oklarheter reddes ut och på detta sätt erhölls ytterligare information om såväl samverkansprocessen som det systematiska arbetssättet, utfallet och bieffekter. En innehållsanalys gjordes av gruppintervjusamtalen, där meningsbärande enheter listades och kategoriserades enligt analysmodellen. Vid ett avslutande möte gjordes en avstämning. Utvärderarna gick då igenom och stämde av resultaten med företrädare för respektive förbättringsprocess. Denna validering av huvudresultaten ledde i vissa stycken till korrigeringar och kompletteringar. De resultat som redovisas nedan för respektive förbättringsprocess har således verifierats av motsvarande förbättringsgrupp. Det bör dock påpekas att det är de specifika slutsatserna för respektive förbättringsprocess som bekräftats på detta sätt och att den övergripande analysen alltså inte har diskuterats med förbättringsgrupperna. Sammanfattningsvis har följande datainsamlingsmetoder använts: enkäter (gemensam för förbättringsgruppen i respektive förändringsprocess samt partsspecifik) den s.k. Spindeln loggbok gruppintervjuer med förbättringsgrupperna kontinuerlig dokumentation av arbetsprocessen och utfallet feed back sammankomster med förbättringsgrupperna 17

18 Resultat och analys Utveckling av samverkan, processer och utfall i modellområdena Definitioner och förtydliganden I analysen nedan avses med utfall/utfallsmått de utfallsmått som förbättringsgrupperna själva i första hand definierat (t.ex. ökad andel närvaro i skolan) utifrån målen i förbättringsarbetet. Andra resultat inom målområdet, vid sidan av utfallsmåtten, som genererats via samverkan benämns bieffekter (eller sidoeffekter). En s.k. bieffektsmodell för bedömning av resultatet innebär att, utöver att identifiera de explicit uttryckta utfallsmåtten, även sådana resultat av arbetet som ligger inom målområdet granskas. Detta indikerar att effekterna är relaterade till målområdet och huvudeffekten (Vedung, 2002). Det rör sig alltså om resultat som bidrar till arbete i syfte att öka barns psykiska hälsa eller till att förhindra en försämrad psykisk hälsa. För att redovisa utveckling av processer och utfall i respektive modellområde har varje förbättringsgrupp själva fått rapportera in data till forskargruppen. Då datamängden ofta varit omfattande utgör data som presenteras i denna rapport endast exempel på data. I största möjliga mån kommer data som på bästa sätt fångar och illustrerar utvecklingen av utfall och processer att presenteras. De påverkansfaktorer som presenteras utgörs av förhållanden inom respektive förbättringsprocess och i den kontext dessa processer befinner sig, vilka påverkar samverkan respektive utfall i positiv alternativt negativ riktning och som framkommit under intervjuerna eller som har redovisats i loggboken. I beskrivningarna nedan av aktiviteter och insatser samt av valda process och utfallsmått har information hämtats från den logikmodell som tagits fram för respektive förbättringsprocess. Att arbeta med så kallad logikmodellering kan beskrivas som en teknik för att stödja planering, implementering och uppföljning av antingen en befintlig verksamhet eller ett utvecklingsarbete (Julian et al. 1995). Logikmodellerna har tagits fram av de parter som har kännedom om det problemområde som insatserna eller verksamheten är utvecklade för att lösa. Mått för utfall, processer (dvs. kontinuerliga rutiner inom ramen för arbetet) och aktiviteter identifieras och beskrivs visuellt enligt logikmodellen för att ge en samlad överblick. Förutsatt att logikmodellen förankrats i såväl verksamhet som ledningsstruktur utgör den en struktur för datainsamling och ger en samlad bild av det arbete som olika parter gemensamt har att utföra. Logikmodellen kan också ge förutsättningar för att identifiera och stämma av förbättringsprocessens fortskridande och utveckling. 18

19 Modellområde 1 Förbättringsprocess 1 Tematik Tidig upptäckt av barn som behöver stöd på grund av psykisk ohälsa Centrala samverkansparter Förskoleverksamhet (förskola och dagbarnvårdare) Socialtjänst Barn och ungdomspsykiatri Barnavårdcentral Demografiska uppgifter Kommunen har ca invånare (2009) varav ca (25 %) är barn och unga 0 25 år gamla (Källa: SCB) Mål och insatser inom förbättringsprocessen Målet med förbättringsprocessen är att tidigare upptäcka barn som är i behov av särskild hjälp och stöd på grund av psykisk ohälsa. Utgångspunkten för arbetet är ett antagande om att tiden från att oro för ett barn uppstår till en insats i förskolan görs kan förkortas. En förkortning av tiden kan bli möjlig genom att dels utbilda berörd personal och dels ge dem verktyg för att tidigare upptäcka problem hos ett barn. Vidare bör återkoppling ske till personal som (tidigare) upptäcker barn som på grund av psykisk ohälsa behöver hjälp och stöd. Kommunens Barnhälsoteam (BHT) för barn 0 6 år utgör en av de centrala parterna i förbättringsarbetet. Vid oro för ett barn kan man vända sig till BHT som förälder, som personal inom förskoleverksamheten eller som personal inom barnhälsovården. Teamet träffas en gång i månaden då man har bjudit in en familj för att diskutera ett barns situation och komma överens om insatser för barnet. I teamet sitter samordnare för Familjecentrum, BVC sköterska, läkare, psykolog för mödra och barnhälsovård samt verksamhetschef för barnomsorgen. Med förskoleverksamhet avses förskolans personal samt kommunens dagbarnvårdare. Tre kommunala förskolor och samtliga åtta dagbarnvårdare i kommunen har deltagit i förbättringsarbetet. Inom ramen för förbättringsprocessen har olika aktiviteter och insatser genomförts med syfte att uppnå målet att tidigare upptäcka barn i behov av särskild hjälp och stöd på grund av psykisk ohälsa: Information till personal i förskola och på vårdcentral om anmälningsplikten till socialtjänsten och möjligheten till hänvisning till BHT 19

20 Rutiner har upprättats för återkoppling efter anmälan till socialtjänst, remittering till BUP och hänvisning till BHT Utbildning av samtlig personal i förskoleverksamheten i bedömningsinstrumentet ESTER (ett bedömningsinstrument för normbrytande beteende) samt utbildning av viss personal i ICDP (International Child Development Program), även kallat vägledande samspel Process och utfallsmått Inom förbättringsprocessen har man haft för avsikt att studera ett antal processer som på olika sätt varit centrala i förbättringsarbetet 2. Dessa har handlat om att mäta: antalet nya ansökningar, anmälningar och hänvisningar till socialtjänst, BHT och BUP andel av personalen som tagit del av informationen enligt ovan på vårdcentralen och i förskoleverksamheten andel av personal i förskoleverksamheten som deltagit i utbildning om ESTER antalet återkopplingar från socialtjänst, BHT och BUP i samband med anmälningar, hänvisningar och remitteringar För att mäta grad av måluppfyllelse i arbetet har man valt att fokusera följande utfallsmått 3 : tiden från det att barnet haft problem till föräldrarna söker hjälp (via enkät till BUP, BHT och socialtjänst) tiden från att personal i förskoleverksamheten upplever ett problem till problemet aktualiseras (via enkät till personal i förskoleverksamheten) personalens i förskoleverksamheten kännedom om (i) vart de ska vända sig vid oro för barns psykiska hälsa/situation i hemmet/situation på förskolan samt personalens kunskap om (ii) vilka aktörer förskolan samverkar med vid oro för barns psykiska hälsa/ situation i hemmet/situation på förskolan 2 Avseende processmått och redovisning av data presenteras nedan även andra data som funnits tillgängliga och som bedömts ha relevans för det övergripande förbättringsarbetet inom förbättringsprocessen. 3 Avseende utfallsmått och redovisning av data presenteras nedan även andra data som funnits tillgängliga och som bedömts ha relevans för det övergripande förbättringsarbetet inom förbättringsprocessen. 20

21 Hur har samverkan utvecklats? Spindelmätningar och kommentarer Som framgår av figuren nedan kan vi se en minskning av upplevt stöd och engagemang från ledningshåll mellan den första och fjärde spindelmätningen. Samtidigt har kunskapen om barns psykiska hälsa och hur man ska hantera sin egen oro för denna ökat avsevärt och stora förbättringar har skett vad gäller harmonieringen av parternas olika regelverk. Kunskapen om varandra (dvs. kunskapen om övriga samverkanspartners) samt samsynen kring arbetssättet inom förbättringsarbetet har också utvecklats i positiv riktning. Figur 5. Utvecklingen av samverkan, spindelmätning 1 (streckad linje) respektive 4 (heldragen linje). Enkät I de båda följande tabellerna visas den gemensamma bedömningen av utvecklingen av samverkan inom förbättringsprocessen genom att resultaten från bas till slutlinjemätningarna redovisas. Analysen baseras på tre områden respektive nio aspekter av samverkan 4, i det följande kallade 3 faktorsanalys respektive 9 faktorsanalys. 4 En komplett redovisning av vilka påståenden som ryms inom respektive aspekt återfinns i tabell 2 och enkäten finns i bilaga 1. 21

22 Tabell 3. 3 faktorsanalys av samverkan i förbättringsprocess 1 (medelvärde visas). Baslinje Slutlinje REGELVERK 1,6 2,5 ORGANISATION 1,7 3 SYNSÄTT 1,2 2 Tabell 4. 9 faktorsanalys av samverkan i förbättringsprocess 1 (medelvärde visas). Aspekt Baslinje Slutlinje REGELVERK Förankring 2,1 3,0 Regelverk 0,5 2,2 ORGANISATION Målformulering 3,8 3,3 Resurser 0 2,3 Kommunikation 1,2 2,5 Organisation 1,6 3,0 Dokumentation 0,7 3,0 SYNSÄTT Synsätt 2,0 2,7 Kunskap 1,0 1,6 Resultatet visar en positiv utveckling av samverkan med på sina håll mer än fördubblade medelvärden. Av 3 faktorsanalysen (tabell 3) framgår att värdena inom samtliga tre områden av samverkan förbättrats. Den största utvecklingen har skett beträffande organisatoriska och strukturella förhållanden. Det har bland annat skett en klar förbättring avseende möjligheterna till verksamhetsövergripande möten på olika nivåer. Sådana möten förekom inte alls enligt baslinjemätningen medan man alltså senare i mycket stor utsträckning har möjliggjort denna typ av möten på ledningsnivå. Av tabell 4 framgår att det skett en kraftig ökning avseende aspekten regelverk (dvs. att t.ex. befintliga regelverk granskats med syfte att identifiera eventuella hinder för samverkan). Intervjuer och loggbok Nedan sammanfattas de faktorer vilka utifrån loggboksanteckningar och genomförd intervju med förbättringsgruppen uppges ha haft negativ respektive positiv inverkan på samverkan inom förbättringsprocessen. 22

Uppföljande analys av samverkan för barns psykiska hälsa

Uppföljande analys av samverkan för barns psykiska hälsa Uppföljande analys av samverkan för barns psykiska hälsa Modellområden psykisk hälsa, barn och unga Berth Danermark, Ulrika Englund & Per Germundsson Kompletterande rapport till SKL --8 Uppföljande analys

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)

Lärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete

Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete Delresultat inom projektet Lean & Green Production Navigator, VINNOVA Dr 2011-01107 Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete Birgitta Sjögren, AB Volvo Lena Moestam,

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Utvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet

Utvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Utvärdering av Barnahus Skaraborg 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Syfte Syftet med föreliggande utvärderingsuppdrag var att, med utgångspunkt i medverkande myndigheters

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt. Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst

Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt. Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst Intellektuell )llgångsinventering En bra start på EU- projekt Anna Aspgren & Lena Holmberg Innova)onskontor Väst Persontyper vi möc inom akademin Jag har en affärsidé som kan bli det nya Google! Men jag

Läs mer

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik Siw Carlfjord Med Dr IMH, Linköpings universitet To him who devotes his life to science, nothing can give more happiness than increasing the

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

skolan U 2009:05 Eva Edström Fors, huvudsekreterare Utredningen om utsatta barn i skolan

skolan U 2009:05 Eva Edström Fors, huvudsekreterare Utredningen om utsatta barn i skolan Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009:05 Eva Edström Fors, huvudsekreterare Uppdrag i utredningen kartläggning och analys ska leda till förslag Kartlägga och analysera hur förskola, skola (elevhälsa)

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

agenda Standardiserad styrning Vad är en multiprojektorganisation Standardiseringstrend inom projektområdet

agenda Standardiserad styrning Vad är en multiprojektorganisation Standardiseringstrend inom projektområdet Standardiserad styrning Forsknings- vs praktikerperspektiv Anneli Linde Handelshögskolan Umeå Universitet anneli.linde@usbe.umu.se agenda Vad är standardiserad styrning i en multiprojektorganisation Projektmodellen

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING Skapa initiativ för din projektgrupp för att lyckas Webinar 2012-03-08 VAD ÄR PROJECTPLACE? SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE I SIFFROR Grundades 1998

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer