Motion 1 Motion om effektivering av utbildningen på tredje stadiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motion 1 Motion om effektivering av utbildningen på tredje stadiet"

Transkript

1 Motion 1 Motion om effektivering av utbildningen på tredje stadiet Utbildningen på tredje stadiet står inför stora utmaningar. Under de närmaste åren kommer årskullarna att minska drastiskt. Årskullen som 2018 kommer in i tredje stadiets utbildning är färre än de årskullar som finns inne i utbildningssystemet idag. Utbudet av högskoleutbildning är idag så gott som oändligt. I Svenskfinland har vi i dag sju universitet och högskolor som ger utbildning på svenska. Finländska studenter har idag25 yrkeshögskolor och 16 universitet att välja mellan. Därtill är Europas universitet öppna för ungdomar med finländsk grundutbildning. Våra studenter är dessutom välkomna på många andra håll i världen som följd av Finlands strålande resultat i OECDs Pisa-undersökningar. Dagens studerande ställer betydligt högre krav på sin utbildning än tidigare generationer. Studenterna har ofta synpunkter på såväl metoder som innehåll i kurshelheterna. Internationellt studentutbyte har också öppnat nya perspektiv på utbildning. Utbildningen på tredje stadiet ska grunda sig på forskning. Av lärare som anställs vid universiteten krävs både forskarutbildning och egen aktiv forskning. Fackutbildning och egen forskning är grundläggande ingredienser i en universitetslärares vardag. För att utbildningen ska hålla hög kvalitet krävs det ändå att både stoff och metod lämpar sig för den omgivning de ska tjäna. Brist på pedagogiska grundkunskaper blir ändå till en allvarlig black om foten eftersom som en lärare som saknar de pedagogiska grunderna inte har den vokabulär som krävs för att föra en pedagogisk diskussion. Det är lärarna på tredje stadiet som har nyckelrollen när det gäller att få utbildningen att fungera. En gedigen pedagogisk utbildning kunde erbjuda nya möjligheter. Lärarna vid yrkeshögskolorna bör enligt lagen ha yrkeslärarbehörighet dvs. 60 sp pedagogiska studier. På universitetens lärare ställs ännu inga formella krav men t.ex. Åbo Akademi har infört en rekommendation att alla lärare som nyanställs ska ha avlagt 5 sp universitetspedagogik. Många universitet erbjuder sina lärare utbildningshelheter på 25 sp i universitetspedagogik vilket torde vara en lämplig miniminivå. Färska undersökningar visar att det förekommer en påfallande brokighet när det gäller både organisering av och innehåll i utbildningen i universitetspedagogik. En koordinerande normering och samordning kunde höja kvaliteten på utbildningen märkbart. Här kunde Helsingfors universitets upplägg användas som modell i och med att HU är det enda universitetet i Finland med en professur i universitetspedagogik. Ett förenhetligande av den pedagogiska utbildningen av lärare inom universitet och högskolor ligger i samhällets intresse. En välutbildad personal kan försnabba genomströmningen och minska avbrottsprocenten. Med ett stimulerande kursupplägg lär sig studenterna dessutom mera och kan bidra med sina kunskaper till utvecklande av samhället. Svenska folkpartiet i Åbo r.f. yrkar på att Svenska Folkpartiet r.p. arbetar för: att universiteten i fortsättningen ska kräva pedagogisk behörighet (minst 25 sp) av sina lärare att en normgivande grundstruktur för studier i universitetspedagogik införs enligt Helsingfors universitets modell att en normerande samordning av yrkeslärarutbildningen mellan svenska och finska enheter förverkligas Svenska folkpartiet i Åbo r.f. Barbro E Schauman ordf. Nina Lindholm, sekr Partistyrelsens svar: Motionärerna behandlar i sin motion

2 -behovet av pedagogiska färdigheter och kompetens inom tredje stadiets utbildning -mångfalden av utbildning på svenskt håll inom tredje stadiet samt -behovet av samordning av yrkeslärarutbildning mellan svenska och finska enheter. Undervisnings- och kulturministeriet inväntar i skrivande stund svar av de svenska yrkeshögskolorna Novia och Arcada gällande ett intensiverat samarbete. Önskemålet är en sammanslagning av dessa två yrkeshögskolor. Undervisningsministern har tydligt uttryckt ministeriets åsikt om att yrkeshögskolorna ska vara enspråkiga, vilket på finlandssvenskt håll betyder att det svenska från de tvåspråkiga yrkeshögskolorna i Vasa och Borgå överförs till Novia och Arcada. Inom universitetsutbildningen är det svenska inslaget motiverat per enhet, men regionalt finns behov av rationaliseringar bl.a. gällande filialer och undantagsutbildningar i Vasa och Helsingfors. Yrkeslärarutbildningen på svenskt håll är organiserad så att den pedagogiska utbildningen ges av Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Detta garanterar den pedagogiska kompetensen för lärare inom yrkesutbildningen och det finns inga behov av att ändra på denna praxis. På finskt håll är ansvaret för yrkeslärarutbildningen hos yrkeshögskolorna. Inom ramen för universitetens autonomi kan universiteten själv bestämma omfattningen och kraven på pedagogisk kompetens vid anställning av forskare och lärare. Samtliga universitet i landet har fastställt rekommendationer som till sin omfattning varierar beroende på kategori av anställning och anställningens längd. Oftast görs en helhetsbedömning av den sökandes kompetens. Kravet på pedagogisk utbildning varierar också ofta vid anställning och efter några års anställning. Dokumenterade pedagogiska studier undervisningsaktivitet, anställningsintervju och undervisningsprov som bedöms av en pedagogisk nämnd är element som används vid bedömning av pedagogisk kompetens. Enligt universitetslagen (558/2009) 33 ska professorerna bedriva och leda vetenskaplig forskning och meddela därpå grundad undervisning. En professor ska äga förmåga att leda, utveckla och följa upp den pedagogiska verksamheten inom sitt ämnesområde. Motionärerna föreslår Helsingfors universitets utbildningshelhet som normerande modell. Åbo Akademis styrelse har beslutat att forskare och undervisande personal vid anställning utarbetar en universitetsportfölj som underlag för bedömning av den sökandes lämplighet för befattningen. Redan anställda lärare uppmuntras också att dokumentera sin pedagogiska kompetens i en universitetsportfölj. Syftet med universitetsportföljen är att lyfta fram betydelsen av god kvalitet i universitetsutbildningen och att främja universitetslärarnas karriärutveckling. Vid Åbo Akademi har styrelsen beslutat att universitetspedagogik ska bestå av sammanlagt 15 sp som Pedagogiska fakulteten ansvarar för. Det är uppenbart att universiteten fäst uppmärksamhet på hur viktigt element den pedagogiska kompetensen utgör inom utbildning och därför inom ramen för universitetets autonoma ställning skapat både regelverk och normer för att höja den pedagogiska kompetensen. Partistyrelsens beslutsförslag: att partiet i sin verksamhet och sina program lyfter upp behovet av att stärka den pedagogiska kompetensen inom högskoleutbildningen. I övrigt anses motionen besvarad med redogörelsen ovan.

3 Motion 2 Säkra en högklassig studentmåltid till alla högskolestuderande De flesta studerande som studerar vid en högskola har rätt att få köpa studentmåltider till nedsatt pris på restauranger som omfattas av systemet med måltidsstöd. På måltidsstödet tillämpas 49 i lagen om studiestöd (65/1994). Om maximipriset för studentmåltiden samt om måltidsstödets belopp stadgas det närmare genom förordning. För tillfället är maximipriset för en studentmåltid 4,54 och måltidsstödet 1,84 per måltid. Måltidsstödet betalas till den som sköter matserveringen, som sedan avdrar stödet från studentlunchens pris. En studerande betalar alltså högst 2,70 för en vanlig studentmåltid. Studentmåltiden är en ytterst väl riktad förmån. Tack vare måltidsstödet kan var och en som studerar på heltid äta ett hälsosamt mål om dagen. Ungefär hälften av alla högskolestuderande äter dagligen studentlunch och för många studerande kan den understödda måltiden vara dagens enda varma måltid. Enligt statsrådets förordning om grunderna för måltidsstöd för högskolestuderande (564/2003) är studentlunchen en måltidshelhet som förutom huvudrätt omfattar dryck, sallad, bröd och smörgåsfett. Studentmåltidens energi innehåll och näringskvalitet är noggrant reglerat och den främjar de studerandes välmående och hälsa. Utöver den direkta positiva verkan påverkar måltidsstödsystemet även studerandes matvanor på sikt mot ett hälso sammare håll. Bland annat stigande råvarupriser och lönekostnader medför att det tidvis är nödvändigt att justera maximipriset på studentmåltiden för att garantera att måltiden håller en hög kvalité. Då maximipriset höjs är det ytterst viktigt att även måltidsstödet höjs. Annars finns det en reell risk för att de som har det ekonomiskt allra sämst ställt byter ut en hälsosam måltid mot ett billigare alternativ. Liberala Studerande LSK och Svensk Ungdom anser att Svenska folkpartiet i regering och riksdag ska arbeta för: att en höjning av studentmåltidens maximipris kompenseras med en motsvarande höjning av måltidsstödet så att det pris den studerande betalar för studentmåltiden förblir oförändrat att denna princip ska gälla i varje fall tills studiestödet indexbinds hösten 2014 att studentmåltidens kvalité säkras genom att man med jämna mellanrum justerar studentmåltidens maximipris och beloppet på måltidsstödet Fredrika Åkerö Förbundsordförande Silja Borgarsdóttir Sandelin Förbundssekreterare Partistyrelsens svar: Som motionärerna lyfter upp är studentmåltiden en väsentlig del av studerandes välmående, och i många fall det enda mål varm mat en studerande äter under dagen. Därför är det viktigt att måltidens maximipris inte höjs oskäligt, utan att man kompenserar en höjning av priset med motsvarande höjning av måltidsstödet. Efter att studiestödet indexbinds i september 2014 kommer indexjusteringarna förhoppningsvis att automatiskt se till att måltidsstödet följer maximiprisets prisstegringar, vilka är nödvändiga för att säkra studentmåltidernas kvalitet och näringsinnehåll. Regeringen har i budgetramen reserverat ca 1,3 miljoner euro för att förbereda sig på de kostnadsökningar en höjning av måltidsstödet med 0,07 euro medför. Med andra ord strävar man till att möjliggöra en kompensation av maximiprisets höjning. Det är dock ett erkänt fenomen att maximipriset höjs flera gånger under året, och att måltidsstödet ohjälpligen ofta släpar efter. Partistyrelsens beslutsförslag: att Svenska folkpartiet arbetar för att studerande även i fortsättningen har tillgång till högklassiga studentmåltider av god kvalitet genom att man i riksdag och regering säkerställer att studentmåltidens kvalitet säkras genom att man med jämna mellanrum justerar studentmåltidens maximipris

4 att dessa justeringar av studentmåltidens maximipris kompenseras med en motsvarande höjning av måltidsstödet så att det pris den studerande betalar för studentmåltiden förblir oförändrat.

5 Motion 3 Om skapande av strategiskt lockande högskoleorter Fram till 1980-talets slut hade man i Svenskfinland som målsättning att koncentrera den svenska högskoleutbildningen till tre svenska huvudorter i Finland; Helsingfors, Åbo och Vasa. Etableringen av yrkeshögskolorna breddade utbudet till att omfatta nya utbildningar även på andra orter. Detta var möjligt då staten i yrkeshögskolesystemets barndom ställde ett överflöd av resurser till yrkeshögskolornas förfogande. Guldåldern för vårt omfattande välfärdssystem verkar vara förbi. Statens resurser för utbildning skärs ner på alla stadier. Universiteten har privatiserats och yrkeshögskolornas antal decimeras kraftigt fram till Krympande årskullar leder till behov av prioriteringar och konsolidering: den årskull som kommer in till tredje stadiet 2018 består av färre studerande än tidigare och påkallar redan nu åtgärder. Samtidigt har konkurrensen om studeranden blivit tuffare efter att Bologna-avtalet trädde i kraft. Studenter från Finland har idag rätt att studera vid andra universitet i Europa men är ofta välkomna också i andra världsdelar pga. Finlands goda placeringar i OECDs Pisa-undersökningar. År 2012 har vi svensk högskoleutbildning på 7 olika orter. Det blir ett ganska så splittrat fält av enheter utbredda över stora områden. På sikt vore en återgång till trepunktsmodellen en strategiskt klok lösning. En konsolidering av våra högskoleresurser till Vasa, Åbo och Helsingfors skulle erbjuda Svenskfinland möjligheter uppnå åtminstone en del av den massa som anses nödvändig för att skapa kreativa miljöer där olika vetenskapsdiscipliner kan mötas för att befrukta varandra. På så sätt kan man erbjuda intressanta gränsöverskridande utbildningshelheter på svenska. På större orter finns det också möjligheter att skapa den infrastruktur som behövs för att stöda de olika utbildningarnas behov men också att skapa en trivsam miljö för studenterna i detta synnerligen expansiva livsskede. En koncentration av utbildningar till vissa orter gör också rekryteringen av såväl studerande som lärare enklare. Svenska folkpartiet i Åbo r.f. yrkar på att partidagen går in för att på sikt återgå till trepunktsmodellen som lokaliseringsstrategi för högskole- och universitetsutbildning i Svenskfinland Svenska folkpartiet i Åbo r.f. Barbro E Schauman ordf. Nina Lindholm, sekr Partistyrelsens svar: Förändringarna av den högre utbildningen i vårt land kommer att fortgå bl.a. av de orsaker motionärerna nämner. Generellt är det klokt att förutse förändringarna och reagera på dem i tid. Motionärerna kräver en återgång till trepunktsmodellen för den högre utbildningen på svenska i vårt land. När det gäller universitetsutbildningen har trepunktsmodellen hela tiden tillämpats. I de förändringar, som sker när det gäller utbildningen på universitetsnivå, är trepunktsmodellen basen. För yrkeshögskolornas del är situationen en annan. De skapas i syfte att höja nivån på den utbildning, som gavs inom de dåvarande instituten, men fortfarande skulle den vara tydligt anpassad till yrkeslivets krav. Institututbildningen fanns på många orter i Svenskfinland, och det var naturligt att hålla en del av den kvar där den redan fanns. De nya utbildningslinjer, som skapades inom yrkeshögskolorna, lokaliserades på basen av möjlighet till synergieffekter med annan utbildning och med det omkringliggande samhället. De strukturella förändringarna av de svenska yrkeshögskolorna har fortsatt. Yrkeshögskolan Sydväst och Svenska Yrkeshögskolan, som verkade i Österbotten, gick samman och bildade Yrkeshögskolan Novia. Nu förs förhandlingar mellan Novia och yrkeshögskolan Arcada om intimare samarbete. Samtidigt har undervisningsoch kulturministeriet beslutat att den svenska utbildningen vid Vasa Yrkeshögskola och vid Haaga-Helia dels upphör och dels flyttar över till de svenska yrkeshögskolorna. Därmed sker en koncentration av den svenska utbildningen till de svenska yrkeshögskolorna. De fortgående strukturella förändringarna av den svenska utbildningen inom yrkeshögskolorna har alltså utan problem kunnat fortgå, trots att den ges på många orter. Partistyrelsens beslutsförslag: att motionen är besvarad med denna utredning

6

7 Motion 4 Guggenheim en gemensam strategiplan Ett Guggenheimmuseum är under planering och beredning inom Helsingfors stads förvaltning. I skrivande stund vet ingen vilket beslut som fattas om att bygga konstmuseet. Vi undertecknade utgår ifrån att det blir ett positivt beslut och att man kan påbörja förverkligandet av projektet. Ett världsomspännande museum skulle ha den styrka som behövs för att gemensamt lyfta fram bland annat konst, arkitektur, design och musik inom vårt lands kulturliv. Det finns flera indikatorer som visar på att många kulturella institutioner borde komma bättre fram i både finländarnas och utlänningarnas medvetande. Guggenheimmuseet kunde bli den koordinerande instans, som skulle bidra till ett bättre samarbete mellan regionerna och ge möjligheten att sprida kulturinformation på ett helt unikt sätt. Det finns många olika museer med värdefulla konstskatter både av nationella och internationella gamla mästare och nutidskonst, vilka är värda att bli mera synliga i olika sammanhang. Några typexempel: Ateneum, Kiasma, Vasa - Art City med Österbottens museum, som fungerande regionkonstmuseum och landskapsmuseum, Kuntsis museum för modern konst, Tikanojas konsthem och Åbo konstmuseum. Finlandiahuset en pärla för sig inom den finländska arkitekturen av arkitekt Alvar Aalto. Helsingfors tävlade om att bli världens designhuvudstad 2012 och vann den tävlingen. Det om inget annat visar vilken högklassig design, som finns inom vårt lands gränser. Designmuseet har en värdefull samling av finländsk design från början av 1900-talet till våra dagar. Det nya musikhuset har redan fått erkännande för att ha en av världens bästa akustik och en arkitektur som också tilltalar omvärlden. Ett bra exempel på kulturella tilldragelser utomlands: Den pågående Axel Gallen-Kallela utställningen i Paris har blivit en stor succé och kombineras med konserter där orkestrar framför musik av finländska kompositörer inte att förglömma Jean Sibelius och Toivo Kuula. Vi föreslår att partistyrelsen skall arbeta för: att sammanställa till alla SFP:s förtroendevalda inom kultursektorn en strategiplan, där man framställer olika möjligheter till regionala samarbetsformer med Guggenheimmuseet. Eva S.Lassus-Paavolainen, Mimi Wiik, Ulla Wiklund. SFP i Munksnäs Partistyrelsens svar: Finlands kulturliv har utvecklats ordentligt under de senaste åren. Utgångspunkterna var mycket goda och finländsk konst, design och arkitektur har länge varit ett av vårt lands bästa varumärken. Kulturen som sådan har ett stort egenvärde. Kulturen, i ett brett perspektiv, skall inte styras av stat eller andra offentliga instanser utan växa fram och utvecklas utgående från egna premisser. Kulturen behöver däremot statliga och offentliga satsningar, resurser, för att utvecklas. Under föregående regeringsperiod, när SFP hade kulturministerposten, på kulturministeriet kunde kulturbudgeten höjas med över 30 %. Alla fick del av tilläggsresurserna och tydliga satsningar gjordes bl.a. på barnkulturen, kultur för minoritetsgrupper, de fria grupperna och mångkulturellt arbete. Satsningarna kunde också utvidgas till de stora institutionella aktörerna inom bl.a. teater, orkester och museiområdet. Av stora nationella projekt kan nämnas grundrenoveringen av Svenska teatern i Helsingfors och kulturhuvudstadsåret i Åbo. Även principbeslutet om Designhuvudstadsåret i Helsingfors fattades. Under de senaste åren har vi i allt högre grad också börjat inse kulturens betydelse för näringslivet och därmed sysselsättningen, för turismen, för den internationella dragningskraften och för vårt välmående. Kulturens betydelse för ekonomin är betydande och dess sidoeffekter när det gäller övrig service kan inte underskattas. Därtill är det kartlagt att kulturen och kulturupplevelser har en stor betydelse för vår hälsa och att vi mår bättre när vi har tillgång till kultur. Guggenheimdebatten har gått het i Helsingfors. Tidtabellen för ett beslut har också förskjutits så att det

8 blir det nya stadsfullmäktige i Helsingfors som skall fatta det avgörande beslutet. Därför finns det god tid att inom SFP debattera frågan, framföra argument och lyssna till väljarna i valdebatten. För i denna fråga finns det många synpunkter som är värda att beakta och noga analysera. Trots att denna fråga har en klar nationell prägel så är det logiskt att SFP:s Helsingforskrets skulle ta ansvaret för frågan och föra debatten vidare också med stadens grannar och samarbetspartners. Partistyrelsens beslutsförslag: att SFP:s Helsingforskrets fortsätter den konst- och kulturpolitiska diskussionen med målsättning att göra en strategiplan, där man framställer olika möjligheter till regionala samarbetsformer.

9 Motion 5 Rätten att integreras på svenska Det nya integreringslagen trädde i kraft den Målet med reformen var bland annat att förbättra handledningen i det första skedet. Det anses viktigt att invandrare tidigt får information om det finländska samhället, om sina rättigheter och skyldigheter samt rådgivning i fråga om språkundervisning och sökande av arbete. Det har visat sig vara svårt att få objektiv information om landetas andra nationalspråk, svenska. I praktiken är det så att kommuner som tar emot kvotflyktingar har möjlighet att själva bestämma över språket som flyktingarna lär sig. Oftast och mest naturligt är att språket som erbjuds är kommunens majoritetsspråk. Samma kutym gäller inte asylsökande. Asylsökande tas emot i asylcentraler där de i regel blir erbjudna finska som första språk, även om asylcentralen i fråga är stationerad i en kommun med svenska som majoritetsspråk (t.ex. Kristinestad och Jakobstad). Självbestämmanderätt borde respekteras och invandraren borde själv få bestämma vilket språk den vill lära sig. Att uppleva trygghet är viktigt för invandraren, och den tryggheten når man i samspel med kommuninvånarna. Då är det också viktigt att språkkunskaperna motsvarar kommunens verklighet. SFP:s representanter i riksdag och regering ska därför verka för: att alla invandrare som kommer till Finland får möjlighet att välja vilket språk man integreras på att en rättvis och objektiv information om de båda inhemska språken tillges alla invandrare Emina Arnautovic ordförande för SFP:s integrationspolitiska utskott Partistyrelsens svar: Den gällande språklagen innebar en viktig reform också för de både nationalspråkens ställning när det gäller invandrare. Under den tidigare språklagen var rätten att använda finska eller svenska uttryckligen en rätt att använda modersmålet finska eller svenska, och för finländska medborgare. Nuvarande språklag är neutral i detta hänseende. Enligt lagens 10 har var och en rätt att använda sitt språk, finska eller svenska, hos myndigheter och i övriga situationer som anges i lagen. Även en invandrare har således rätt att använda svenska. Svenska folkpartiet har länge förespråkat att invandrare särskilt i tvåspråkiga kommuner ska ha möjlighet att välja om de vill lära sig finska eller svenska som sitt första finländska språk. En arbetsgrupp under ledning av Eva Biaudet utredde tillgången till studier i svenska för invandrare i början av 1990-talet, och det visade sig att största delen av invandrarna, även i kommuner med svensk majoritet, fick undervisning enbart i finska. Invandringen till Finland är liten, nettoinvandringen är ca personer/år. Över hälften av invandrarna bosätter sig i huvudstadsregionen. För många andra kommuner blir antalet invandrare väldigt litet; endast drygt 20 kommuner i Finland har fler än invandrare. Basen för integrationen av invandrare är lagen om främjande av invandrares integration (1386/2010), som trädde i kraft I den nya lagen stadgas nu mer i detalj bland annat om integrationsutbildningen, som i regel ges som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. En stor andel invandrare genomgår också frivillig utbildning, t ex vid arbetar- eller medborgarinstitut eller folkhögskolor. För första gången har även grunderna för läroplanen nu fastställts för integrationsutbildningen, dvs. undervisning i finska eller svenska och samhällskunskap, och undervisning i läs- och skrivkunskap. De nya läroplanerna ska tas i bruk fr o m juni I läroplanen är finska och svenska likvärdiga alternativ. I praktiken sker dock integrationsutbildningen på de flesta orter på finska, även på tvåspråkiga orter. ELYcentralerna på de tvåspråkiga områden har i princip beredskap att upphandla integrationsutbildning även på svenska, men så har skett närmast i Österbotten. Efterfrågan har varit liten, vilket delvis kan bottna i att invandrare inte känner till möjligheten till utbildning på svenska, och delvis praxis och attityder hos de myndigheter som ger rådgivning åt invandrarna. Men det är också viktigt att invandrare som lär sig svenska som sitt första inhemska språk får möjlighet att även lära sig finska. Detta är nödvändigt om invandraren t ex flyttar till en helt finskspråkig ort. I Ahtisaari-gruppens rapport ingår tre konkreta förslag gällande svenskans ställning i integrationen av invandrare: 21. Integrationsutbildningen, inklusive språkutbildningen, bör ges även på svenska inom svensk- eller

10 tvåspråkiga orter, emellertid så att även det andra inhemska språket beaktas. För detta ändamål bör det utarbetas läromedel i svenska. 22. Språkinlärning och arbete bör gå hand i hand, dvs. vid arbetsrelaterad invandring ges språkfärdigheter på arbetsplatsen. Genom att i högre grad använda läroavtalssystem i anslutning till integrationsutbildningen kan man skapa trygga integrationsstigar. 23. Hela invandrarfamiljen bör integreras i närsamhället, t.ex. genom att barn och mödrar gemensamt deltar i dagis och dagklubbar. Det här möjliggör en naturlig språkinlärning. För att speciellt kvinnor ska kunna studera bör det erbjudas dagklubbar för invandrarbarn. Integrationsutbildningen överlag har varit föremål för omfattande diskussioner under de senaste åren. För närvarande pågår projektet Delaktig i Finland, som har som syfte att utveckla integrationsutbildningen för vuxna, samt invandrarbarns och ungas integration. Projektet ingår i integrationslagen och är ett samarbete mellan arbets- och näringsministeriet, inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Kommunförbund, Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden. I den svenskspråkiga delen av projektet kartläggs och utvecklas svenskspråkig integrationsutbildning. Bl.a. utvecklas modeller för svenskspråkig integrationsutbildning i huvudstadsregionen, och nätbaserad undervisning i svenska för arbetsinvandrare i Sydösterbotten. Projektet slutförs under 2013, och en omfattande utvärdering av försöksprojekten på olika håll i landet samt av integrationsutbildningen som helhet har nyss inletts. Meningen är att förslag också ges om hur båda språken kan beaktas i integrationsutbildningen. Dels handlar det om vilket språk blir invandrarens första val, men också om hur invandrare har möjlighet att lära sig det andra nationalspråket. Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte år 2011 en arbetsgrupp med syfte att se över undervisningen i svenska och hur studier i svenska kan göras mer attraktiva. I arbetsgruppens uppdrag ingår även att granska undervisningen i svenska för invandrare. Tillgängligheten av utbildning, tillgången på läromedel, och informationen till invandrare är några av de centrala frågor som också tas upp i Ahtisaari-rapporten. Ahtisaarirapportens förslag följs nu upp i utarbetandet av nationalspråksstrategin vid statsrådets kansli. När det gäller undervisning i svenska på mottagningscentralerna för asylsökande så kan man konstatera att resurserna är relativt små för att erbjuda undervisning. Principen är att den egentliga integrationsutbildningen tar vid efter att en asylsökande fått ett positivt beslut om att stanna, och därför är den undervisningen som ges mycket grundläggande. Partistyrelsens beslutsförslag att Svenska folkpartiets representanter i regeringen och riksdagen bevakar att invandrares möjligheter att lära sig svenska lyfts fram och att konkreta åtgärdsförslag ges bl.a. i uppföljningen till projektet Delaktig i Finland, i verkställandet av undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupps förslag, och i strategin för nationalspråken; att Svenska folkpartiets representanter arbetar för att stärka nätverken för invandrarutbildning på svenska på olika håll i Svenskfinland att Svenska folkpartiets representanter i kommunerna arbetar för att det i de lokala integrationsprogrammen klart signaleras om möjligheten för invandrare att lära sig finska och svenska

11 Motion 6 Utvecklande av läromedel på svenska för invandrarelever Elever i den finländska skolan som har ett annat modersål än nationalspråken i Finland har rätt till understöd för undervisning i finska eller svenska som andra språk. För detta ändamål betalas understöd för tre undervisningstimmar per vecka, per kalkylerad grupp på fyra elever. Elever som läser finska som andra språk har större tillgång till lämpligt material som är anpassad förhållandena i vårt land och elevens kunskapsnivå. Undervisningsmaterial för elever som läser svenska som andra språk i Finland saknas i stort sett. Många gånger är lärarna tvungna att använda läromedel producerade i Sverige, vilka inte motsvarar behoven som finns. Det är viktigt att läromedel av hög kvalitet finns tillgängliga för alla. Det är av avgörande betydelse att så tidigt som möjligt kunna skilja på elevens bristande språkkunskaper och eventuella inlärningssvårigheter som har andra orsaker. Därför ska SFP:s representanter i riksdag och regering arbeta för: att utveckla läromedel för svenska som andra språk så att de motsvarar elevernas behov och ökar förståelsen för den finlandssvenska kulturen och traditionen. Emina Arnautovic ordförande för SFP:s integrationspolitiska utskott Partistyrelsens svar: Motionären lyfter upp en viktig fråga. Det är ytterst viktigt för den svenska skolan i Finland och eleverna att ha tillgång till goda, aktuella läromedel. En stor del av läromedlen produceras av privata förlag, men Utbildningsstyrelsen producerar även läromedel, bland annat för finska som andra språk. Motsvarande läromedel vore nödvändigt att ha tillgängliga även på svenska. Partistyrelsens beslutsförslag: att Svenska folkpartiets företrädare lyfter upp bristen på läromedel i S2-språket i sin bevakning av utvecklandet av strategin för nationalspråken; att partiets representanter i regering och riksdag gör Utbildningsstyrelsen uppmärksam på behovet av läromedel i svenska som andra språk

12

13 Motion 7 Ett välkomstpaket för invandrare Den första perioden efter att en invandrare kommer till Finland är ytterst viktig för hur integrationsprocessen lyckas. Hur en invandrare känner att han/hon blir bemött påverkar hur inställningen till att börja leva i ett nytt hem och ett nytt land blir. Information och kunskap är nyckeln till välinformerade beslut - som påverkar hela ens liv. I dagens läge tar det ofta för länge för invandrare att hitta de bästa sätten att komma vidare i integrationsprocessen. SFP bör därför på alla nivåer arbeta för att varje invandrare skall få ett välkomstpaket som innehåller de viktigaste fakta om Finland, finsk kultur, lagstiftning, socialt deltagande, nationella språk, etc. Välkomstpaketet skall även vara praktiskt inriktat och får därför en stor inverkan på hur man lär känna sitt nya hemland. Vi får en välinformerad invandrare med rätta verktyg för att fatta beslut som tidigt i integrationsprocessen också bildar känslomässiga band till Finland. Informationen skall finnas tillgänglig på flere olika språk och målet är att den skall finnas på invandrarens modersmål. Emina Arnautovic ordförande för SFP:s integrationspolitiska utskott Partistyrelsens svar: En framgångsrik integrering i det finländska samhället är en mångfacetterad process. Det är i allas intresse att processen förlöper smidigt och leder till att invandraren mår bra. Dessvärre fungerar inte processen alltid så bra som den borde. Initiativ till att förbättra detta är således synnerligen välkomna. Svenska folkpartiets integrationspolitiska utskott bevakar för partiets del frågor av dylik natur, och är partiets expertorganisation i ärendet. Det är positivt att se modiga initiativ dyka upp på agendan på det sätt som motionären gör. Moderskapsförpackningen har framgångsrikt delats ut till alla blivande mammor i Finland sedan Förpackningen har under årtionden varit unik i världen, och på ett positivt sätt välkomnat det nya barnet in i samhället. Motionären efterlyser ett liknande arrangemang för personer som av olika orsaker kommer till Finland. Paketet/förpackningen skulle ha ett brett innehåll som på många olika sätt visar på det finländska samhället, och ger en positiv bild av ett land som välkomnar sina nya invånare med öppna armar. Paketet måste givetvis kombineras med en positiv attityd i det Finländska samhället gentemot invandrare, vilket SFP kontinuerligt arbetar för. Partistyrelsens beslutsförslag: att initiativ om ett välkomstpaket för invandrare görs och tillsänds relevanta myndigheter för åtgärder.

14

15 Motion 8 Sexuell läggning och könsidentitet grund för asyl I många länder i världen är homosexualitet, bisexualitet och transpersonlighet kriminaliserat. Människor förföljs och döms till fängelsestraff eller till och med döden på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Av de nordiska länderna upptar Finland, Island och Sverige sexuell läggning som ett skäl för att få asyl men bara på Island är också könsidentitet ett skäl för asyl. Trots att sexuell läggning enligt lagstiftningen är en tillräcklig grund för asyl finns det ändå i praktiken många hinder för en hbtq-person (homo- eller bisexuell och/eller trans- eller queerperson) att få asyl i de nordiska länderna, även i Finland. Enligt en undersökning från Nederländerna har Finland återvänt tio asylsökande till länder där de riskerar hårda straff på grund av sin sexuella läggning. Migrationsverket har upprepade gånger hänvisat till det s.k. försiktighetskravet, enligt vilket en hbtq-person själv kan minimera risken att utsättas för förföljelse eller fängelsestraff på grund av sin sexuella läggning genom att dölja sin läggning och genom att vidta försiktighet då det kommer till att ge uttryck för sin sexualitet. Med andra ord uppmuntras personer att stanna i skåpet i sitt hemland istället för att beviljas asyl i Finland. Ett tydligt exempel på detta är ett citat från ett nekande asylbeslut från år 2010: Homoseksualisuus on Afganistanissa yleistä, mutta julkisesti sitä ei voi tuoda esille. Jos asiasta vaikenee, siitä ei maatiedon valossa koidu kohtuuttomia vaikeuksia. Maahanmuuttovirasto , Dnro 3744/0512/2010. Finland har godkänt internationella konventioner om mänskliga rättigheter, och i vår grundlag nämns att en utlänning inte får utvisas, utlämnas eller återsändas, om han eller hon till följd därav riskerar dödsstraff, tortyr eller någon annan behandling som kränker människovärdet. Den 27 oktober 2011 beslutade Europaparlamentet om ett nytt direktiv som kräver att medlemsländerna i sin nationella lagstiftning och i sina förordningar lägger till könsrelaterade aspekter inklusive könsidentitet som ett explicit skäl för att bevilja en person asyl. Alla individers människovärde är lika mycket värt, ingen ska straffas för sin sexuella läggning. En asylsökandes sexuella läggning ska inte heller leda till en mera skeptisk behandling av migrationsverket. Därför poängterar SU också vikten av fortbildning av personalen. Svensk Ungdom anser att Svenska folkpartiet ska arbeta för: att migrationsverket slutar tillämpa försiktighetskravet att Finland även i praktiken beviljar asyl på grund av sexuell läggning att Finland lägger till könsidentitet som en grund för asyl att personer som jobbar med asylsökande får fortbildning inom området Fredrika Åkerö Förbundsordförande Silja Borgarsdóttir Sandelin Förbundssekreterare Partistyrelsens svar: Motionärerna pekar på en fråga som varit ett problem i många europeiska länder och som därför också handlagts i Europeiska människorättsdomstolen. Det är vidare sant att Migrationsverkets linje i många fall varit att en person ej beviljas asyl eller någon annan form av skydd när sexuell läggning framlagts som asylgrund. Rättsläget har dock ändrats genom HFD:s beslut i början av detta år HFD 2012:1 ( DNr 1750/1/2011) genom vilket domstolen under president Hallbergs ledning återförvisat till Migrationsverket ett ärende som gällde beviljande av asyl åt en homosexuell person från Iran. Efter detta beslut har Migrationsverkets linje enligt uppgift också ändrats och flere personer har p.g.a. sexuell läggning beviljats skydd. HFD:s avgörande är på många sätt intressant: 1. stor vikt fästs vid FN:s flyktingkommissariat, UNHCR:s senaste s.k. Guidelines om hur sexuell orientering och könsidentitet skall beaktas i asylprocessen. 2. domstolen argumenterar tydligt för att sexuell orientering är en sådan egenskap som enligt gällande

16 utlänningslag kan vara skyddsgrund 3. asylrätten eller annan form av skydd har en särskild funktion när ursprungslandets rättsordning inte kan ge det skydd som internationella regler förutsätter 4. Vid beaktande av den faktiska människorättssituationen har HFD också beaktat och noterat rapporter till, och ställningstaganden gjorda vid, FN:s människorättsråd, t.ex. rapporten om Iran , i vilken ställningen för bl.a. homosexuella berörs. Detta ställningstagande bör också tolkas så att asyl eller skydd inte förutsätter att viss sexuell läggning ska vara kriminaliserad i ursprungslandet ifråga. 5. Motionären hänvisar också till att Migrationsverket i sin tidigare praxis undanröjt asylgrunden genom att hävda att personer kan undgå förföljelse genom att vara försiktig, s.k. försiktighetskravet. HFD godkänner ej denna argumentering och förutsätter i stället att en bedömning skall göras om hur personen i framtiden kommer att bete sig i sitt privatliv och offentlig i olika situationer, och hur myndigheterna kommer att förhålla sig till honom/henne. Motionärerna pekar också på att det s.k. definitionsdirektivet ändrats genom 2011, genom direktiv 2011/95/EU(kommissionens ursprungliga förslag KOM 2009/0551). Både i kommissionens ursprungliga förslag och i det godkända förslaget framhålls att som tillhörighet till viss grupp, som kan medföra välgrundad fruktan för att bli förföljd, kan vara könsidentitet. Tidigare bedömning har inte gett vid handen att vår utlänningslag borde bli föremål för ändringar på denna punkt om direktivet ändras. Däremot är det uppenbart att Migrationsverket bör fästa större uppmärksamhet vid att utnyttja alla relevanta källor för att få reda på vad människorättsläget är vad gäller förföljelse p.g.a. könsidentitet och sexuell läggning. Partistyrelsens beslutsförslag: Att SFP:s representanter i riksdag och regering åläggs verka för att Migrationsverket har tillgång till aktuell och relevant information om förföljelse p.g.a. av sexuell läggning och könsidentitet att könsidentitet uttryckligen bör fogas till utlänningslagen som en skyddsgrund

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF)

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Utbildning i invandrar- och integrationsarbete för anställda inom den

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,

Läs mer

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration Fullmäktige 85 14.12.2015 Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration 431/05.11.00/2013 SOCHVUTS 83 Social- och hälsovårdsutskottet 18.11.2013 Beredare: Social-

Läs mer

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8 Nämnden Svenska rum 26.05.2016 Sida 1 / 8 759/2016 12.01.00.00 50 Utlåtande om fullmäktigemotionen om ett regionalt språkförsök i Esbo Beredning och upplysningar: Outi Saloranta-Eriksson, tel. 09 816 52345

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 Motion 1: Kursvitsord i frivilliga gymnasiekurser På samma sätt som en studerande frivilligt kan välja en fördjupad eller tillämpad kurs i gymnasiet, skall den

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Integrationsverksamhet i praktiken Jenny Asplund, enhetschef

Integrationsverksamhet i praktiken Jenny Asplund, enhetschef Integrationsverksamhet i praktiken 21.1.2016 Jenny Asplund, enhetschef Disposition Immigrationsgrunder och antal Integration och centrala aktörer Luckan Integration Samarbete med bibliotek Varför till

Läs mer

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum

ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 1. ALLMÄNT Arbetsgruppen fyllde sin uppgift att utveckla och bevara invandrarnas intresse för svenskan och den

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om studiestöd skall ändras. De

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Finland - mitt hem -projektet

Finland - mitt hem -projektet Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige Motion till riksdagen 1985/86: Ub832 AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige De finska och svenska språken har i århundraden brukats i både Sverige och Finland. Antalet finskspråkiga har under

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Att möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012

Att möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012 Att möta demografiska förändringar, StjØrdal 28.2.2012 Närpesmodellen Lilian Ivars Närpes stad Invånarantal 31.12.2011, 9 411 personer Svenskspråkiga 87,62% Finskspråkiga 5,73% Andra språk 6,66 % Näringsstrukturen

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

att SFP:s representanter påtalar rättigheten att välja svenska som första integrationsspråk

att SFP:s representanter påtalar rättigheten att välja svenska som första integrationsspråk Motion 11. Ett mera flexibelt sätt lära sig finska eller svenska Partidagen beslöt SFP:s aktivister inom olika verksamhetsfält fortsätter medverka till arenor skapas där offentliga och privata sektorn

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 4 mom., 3 4 punkten, 4 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten, 5 b, 6 1 mom. 3 punkten, 11,

Läs mer

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018.

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018. Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 66 och 69 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås vägtrafiklagen att ändras genom revidering

Läs mer

Erbjudande av kommunplatser till personer som beviljas internationellt skydd 2016, på basis av NTM-centralens förslag

Erbjudande av kommunplatser till personer som beviljas internationellt skydd 2016, på basis av NTM-centralens förslag Fullmäktige 17 11.04.2016 Erbjudande av kommunplatser till personer som beviljas internationellt skydd 2016, på basis av NTM-centralens förslag 431/05.11.00/2013, 1420/05.11.00/2016 SOCHVUTS 13 Social-

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

Program för lika villkor vid Uppsala universitet Dnr UFV 2015/766 Program för lika villkor vid Uppsala universitet Fastställt av konsistoriet 2016-06-16. Innehållsförteckning Rektors förord 3 Inledning 4 Ansvar 4 Utgångspunkter 4 Uppföljning 5 och strategier

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande 1992 rd- RP 247 Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring lagen om studiestöd samt lagen om studiestöd rör högskolestuderande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och Vad, hur och varför Svenska litteratursällskapet i Finland Vi är på väg I din hand ligger den vägkarta eller strategi som ska hjälpa Svenska litteratursällskapet att förverkliga föreningens syfte. Syftet,

Läs mer

KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN

KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN MIKA HELANDER PD, akademilektor (forskningsledig fr.o.m. 1.9.2015) Åbo Akademi sociologiska enheten Kan vi stå till tjänst? 2

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft

Läs mer

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 2220/01.01.01/2013 Stadsstyrelsen 254 16.9.2013 140 Fråga om etnisk diskriminering vid rekrytering Beredning och upplysningar: Kimmo Sarekoski, tfn 09 816 22525 E-post

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder

SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Utlåtande Undervisnings- och kulturministeriet Ärende: Skriftligt utlåtande om förslagen som lagts fram av arbetsgruppen som bereder reformen av lagstiftningen

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga

Läs mer

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION AVTAL OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (nedan ELY-centralen) och Grankulla stad (nedan staden) avtalar om följande när det gäller anvisande

Läs mer

Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) 2014-03- 21 Ert diarienummer: 2013/6517/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vårt diarienummer: 0049/2014 Ansvarig handläggare: Jenny Ek, jenny.ek@sdr.org Remissvar på Svenska för invandrare valfrihet,

Läs mer

S12031 Enskild motion

S12031 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1714 av Börje Vestlund m.fl. (S) Hbt och flyktingskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även transpersoner

Läs mer

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 393 2010-12-14 022. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. 2006:78 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Svenskspråkig integrering av invandrare

Svenskspråkig integrering av invandrare 1/6 Svenskspråkig integrering av invandrare UTREDNING Heidi Backman 2.11.2015 En fullmäktigemotion, med fullmäktigeledamot Nina Colliander-Nyman som första undertecknare, om svenskspråkig integrering av

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 3/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om auktoriserade translatorer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-15 FSN-2014/92.119 1 (4) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun Förslag

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. RP 175/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare samt upphävande av 3 i lagen om vissa stipendier

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård

Läs mer