Motion 1 Motion om effektivering av utbildningen på tredje stadiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motion 1 Motion om effektivering av utbildningen på tredje stadiet"

Transkript

1 Motion 1 Motion om effektivering av utbildningen på tredje stadiet Utbildningen på tredje stadiet står inför stora utmaningar. Under de närmaste åren kommer årskullarna att minska drastiskt. Årskullen som 2018 kommer in i tredje stadiets utbildning är färre än de årskullar som finns inne i utbildningssystemet idag. Utbudet av högskoleutbildning är idag så gott som oändligt. I Svenskfinland har vi i dag sju universitet och högskolor som ger utbildning på svenska. Finländska studenter har idag25 yrkeshögskolor och 16 universitet att välja mellan. Därtill är Europas universitet öppna för ungdomar med finländsk grundutbildning. Våra studenter är dessutom välkomna på många andra håll i världen som följd av Finlands strålande resultat i OECDs Pisa-undersökningar. Dagens studerande ställer betydligt högre krav på sin utbildning än tidigare generationer. Studenterna har ofta synpunkter på såväl metoder som innehåll i kurshelheterna. Internationellt studentutbyte har också öppnat nya perspektiv på utbildning. Utbildningen på tredje stadiet ska grunda sig på forskning. Av lärare som anställs vid universiteten krävs både forskarutbildning och egen aktiv forskning. Fackutbildning och egen forskning är grundläggande ingredienser i en universitetslärares vardag. För att utbildningen ska hålla hög kvalitet krävs det ändå att både stoff och metod lämpar sig för den omgivning de ska tjäna. Brist på pedagogiska grundkunskaper blir ändå till en allvarlig black om foten eftersom som en lärare som saknar de pedagogiska grunderna inte har den vokabulär som krävs för att föra en pedagogisk diskussion. Det är lärarna på tredje stadiet som har nyckelrollen när det gäller att få utbildningen att fungera. En gedigen pedagogisk utbildning kunde erbjuda nya möjligheter. Lärarna vid yrkeshögskolorna bör enligt lagen ha yrkeslärarbehörighet dvs. 60 sp pedagogiska studier. På universitetens lärare ställs ännu inga formella krav men t.ex. Åbo Akademi har infört en rekommendation att alla lärare som nyanställs ska ha avlagt 5 sp universitetspedagogik. Många universitet erbjuder sina lärare utbildningshelheter på 25 sp i universitetspedagogik vilket torde vara en lämplig miniminivå. Färska undersökningar visar att det förekommer en påfallande brokighet när det gäller både organisering av och innehåll i utbildningen i universitetspedagogik. En koordinerande normering och samordning kunde höja kvaliteten på utbildningen märkbart. Här kunde Helsingfors universitets upplägg användas som modell i och med att HU är det enda universitetet i Finland med en professur i universitetspedagogik. Ett förenhetligande av den pedagogiska utbildningen av lärare inom universitet och högskolor ligger i samhällets intresse. En välutbildad personal kan försnabba genomströmningen och minska avbrottsprocenten. Med ett stimulerande kursupplägg lär sig studenterna dessutom mera och kan bidra med sina kunskaper till utvecklande av samhället. Svenska folkpartiet i Åbo r.f. yrkar på att Svenska Folkpartiet r.p. arbetar för: att universiteten i fortsättningen ska kräva pedagogisk behörighet (minst 25 sp) av sina lärare att en normgivande grundstruktur för studier i universitetspedagogik införs enligt Helsingfors universitets modell att en normerande samordning av yrkeslärarutbildningen mellan svenska och finska enheter förverkligas Svenska folkpartiet i Åbo r.f. Barbro E Schauman ordf. Nina Lindholm, sekr Partistyrelsens svar: Motionärerna behandlar i sin motion

2 -behovet av pedagogiska färdigheter och kompetens inom tredje stadiets utbildning -mångfalden av utbildning på svenskt håll inom tredje stadiet samt -behovet av samordning av yrkeslärarutbildning mellan svenska och finska enheter. Undervisnings- och kulturministeriet inväntar i skrivande stund svar av de svenska yrkeshögskolorna Novia och Arcada gällande ett intensiverat samarbete. Önskemålet är en sammanslagning av dessa två yrkeshögskolor. Undervisningsministern har tydligt uttryckt ministeriets åsikt om att yrkeshögskolorna ska vara enspråkiga, vilket på finlandssvenskt håll betyder att det svenska från de tvåspråkiga yrkeshögskolorna i Vasa och Borgå överförs till Novia och Arcada. Inom universitetsutbildningen är det svenska inslaget motiverat per enhet, men regionalt finns behov av rationaliseringar bl.a. gällande filialer och undantagsutbildningar i Vasa och Helsingfors. Yrkeslärarutbildningen på svenskt håll är organiserad så att den pedagogiska utbildningen ges av Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Detta garanterar den pedagogiska kompetensen för lärare inom yrkesutbildningen och det finns inga behov av att ändra på denna praxis. På finskt håll är ansvaret för yrkeslärarutbildningen hos yrkeshögskolorna. Inom ramen för universitetens autonomi kan universiteten själv bestämma omfattningen och kraven på pedagogisk kompetens vid anställning av forskare och lärare. Samtliga universitet i landet har fastställt rekommendationer som till sin omfattning varierar beroende på kategori av anställning och anställningens längd. Oftast görs en helhetsbedömning av den sökandes kompetens. Kravet på pedagogisk utbildning varierar också ofta vid anställning och efter några års anställning. Dokumenterade pedagogiska studier undervisningsaktivitet, anställningsintervju och undervisningsprov som bedöms av en pedagogisk nämnd är element som används vid bedömning av pedagogisk kompetens. Enligt universitetslagen (558/2009) 33 ska professorerna bedriva och leda vetenskaplig forskning och meddela därpå grundad undervisning. En professor ska äga förmåga att leda, utveckla och följa upp den pedagogiska verksamheten inom sitt ämnesområde. Motionärerna föreslår Helsingfors universitets utbildningshelhet som normerande modell. Åbo Akademis styrelse har beslutat att forskare och undervisande personal vid anställning utarbetar en universitetsportfölj som underlag för bedömning av den sökandes lämplighet för befattningen. Redan anställda lärare uppmuntras också att dokumentera sin pedagogiska kompetens i en universitetsportfölj. Syftet med universitetsportföljen är att lyfta fram betydelsen av god kvalitet i universitetsutbildningen och att främja universitetslärarnas karriärutveckling. Vid Åbo Akademi har styrelsen beslutat att universitetspedagogik ska bestå av sammanlagt 15 sp som Pedagogiska fakulteten ansvarar för. Det är uppenbart att universiteten fäst uppmärksamhet på hur viktigt element den pedagogiska kompetensen utgör inom utbildning och därför inom ramen för universitetets autonoma ställning skapat både regelverk och normer för att höja den pedagogiska kompetensen. Partistyrelsens beslutsförslag: att partiet i sin verksamhet och sina program lyfter upp behovet av att stärka den pedagogiska kompetensen inom högskoleutbildningen. I övrigt anses motionen besvarad med redogörelsen ovan.

3 Motion 2 Säkra en högklassig studentmåltid till alla högskolestuderande De flesta studerande som studerar vid en högskola har rätt att få köpa studentmåltider till nedsatt pris på restauranger som omfattas av systemet med måltidsstöd. På måltidsstödet tillämpas 49 i lagen om studiestöd (65/1994). Om maximipriset för studentmåltiden samt om måltidsstödets belopp stadgas det närmare genom förordning. För tillfället är maximipriset för en studentmåltid 4,54 och måltidsstödet 1,84 per måltid. Måltidsstödet betalas till den som sköter matserveringen, som sedan avdrar stödet från studentlunchens pris. En studerande betalar alltså högst 2,70 för en vanlig studentmåltid. Studentmåltiden är en ytterst väl riktad förmån. Tack vare måltidsstödet kan var och en som studerar på heltid äta ett hälsosamt mål om dagen. Ungefär hälften av alla högskolestuderande äter dagligen studentlunch och för många studerande kan den understödda måltiden vara dagens enda varma måltid. Enligt statsrådets förordning om grunderna för måltidsstöd för högskolestuderande (564/2003) är studentlunchen en måltidshelhet som förutom huvudrätt omfattar dryck, sallad, bröd och smörgåsfett. Studentmåltidens energi innehåll och näringskvalitet är noggrant reglerat och den främjar de studerandes välmående och hälsa. Utöver den direkta positiva verkan påverkar måltidsstödsystemet även studerandes matvanor på sikt mot ett hälso sammare håll. Bland annat stigande råvarupriser och lönekostnader medför att det tidvis är nödvändigt att justera maximipriset på studentmåltiden för att garantera att måltiden håller en hög kvalité. Då maximipriset höjs är det ytterst viktigt att även måltidsstödet höjs. Annars finns det en reell risk för att de som har det ekonomiskt allra sämst ställt byter ut en hälsosam måltid mot ett billigare alternativ. Liberala Studerande LSK och Svensk Ungdom anser att Svenska folkpartiet i regering och riksdag ska arbeta för: att en höjning av studentmåltidens maximipris kompenseras med en motsvarande höjning av måltidsstödet så att det pris den studerande betalar för studentmåltiden förblir oförändrat att denna princip ska gälla i varje fall tills studiestödet indexbinds hösten 2014 att studentmåltidens kvalité säkras genom att man med jämna mellanrum justerar studentmåltidens maximipris och beloppet på måltidsstödet Fredrika Åkerö Förbundsordförande Silja Borgarsdóttir Sandelin Förbundssekreterare Partistyrelsens svar: Som motionärerna lyfter upp är studentmåltiden en väsentlig del av studerandes välmående, och i många fall det enda mål varm mat en studerande äter under dagen. Därför är det viktigt att måltidens maximipris inte höjs oskäligt, utan att man kompenserar en höjning av priset med motsvarande höjning av måltidsstödet. Efter att studiestödet indexbinds i september 2014 kommer indexjusteringarna förhoppningsvis att automatiskt se till att måltidsstödet följer maximiprisets prisstegringar, vilka är nödvändiga för att säkra studentmåltidernas kvalitet och näringsinnehåll. Regeringen har i budgetramen reserverat ca 1,3 miljoner euro för att förbereda sig på de kostnadsökningar en höjning av måltidsstödet med 0,07 euro medför. Med andra ord strävar man till att möjliggöra en kompensation av maximiprisets höjning. Det är dock ett erkänt fenomen att maximipriset höjs flera gånger under året, och att måltidsstödet ohjälpligen ofta släpar efter. Partistyrelsens beslutsförslag: att Svenska folkpartiet arbetar för att studerande även i fortsättningen har tillgång till högklassiga studentmåltider av god kvalitet genom att man i riksdag och regering säkerställer att studentmåltidens kvalitet säkras genom att man med jämna mellanrum justerar studentmåltidens maximipris

4 att dessa justeringar av studentmåltidens maximipris kompenseras med en motsvarande höjning av måltidsstödet så att det pris den studerande betalar för studentmåltiden förblir oförändrat.

5 Motion 3 Om skapande av strategiskt lockande högskoleorter Fram till 1980-talets slut hade man i Svenskfinland som målsättning att koncentrera den svenska högskoleutbildningen till tre svenska huvudorter i Finland; Helsingfors, Åbo och Vasa. Etableringen av yrkeshögskolorna breddade utbudet till att omfatta nya utbildningar även på andra orter. Detta var möjligt då staten i yrkeshögskolesystemets barndom ställde ett överflöd av resurser till yrkeshögskolornas förfogande. Guldåldern för vårt omfattande välfärdssystem verkar vara förbi. Statens resurser för utbildning skärs ner på alla stadier. Universiteten har privatiserats och yrkeshögskolornas antal decimeras kraftigt fram till Krympande årskullar leder till behov av prioriteringar och konsolidering: den årskull som kommer in till tredje stadiet 2018 består av färre studerande än tidigare och påkallar redan nu åtgärder. Samtidigt har konkurrensen om studeranden blivit tuffare efter att Bologna-avtalet trädde i kraft. Studenter från Finland har idag rätt att studera vid andra universitet i Europa men är ofta välkomna också i andra världsdelar pga. Finlands goda placeringar i OECDs Pisa-undersökningar. År 2012 har vi svensk högskoleutbildning på 7 olika orter. Det blir ett ganska så splittrat fält av enheter utbredda över stora områden. På sikt vore en återgång till trepunktsmodellen en strategiskt klok lösning. En konsolidering av våra högskoleresurser till Vasa, Åbo och Helsingfors skulle erbjuda Svenskfinland möjligheter uppnå åtminstone en del av den massa som anses nödvändig för att skapa kreativa miljöer där olika vetenskapsdiscipliner kan mötas för att befrukta varandra. På så sätt kan man erbjuda intressanta gränsöverskridande utbildningshelheter på svenska. På större orter finns det också möjligheter att skapa den infrastruktur som behövs för att stöda de olika utbildningarnas behov men också att skapa en trivsam miljö för studenterna i detta synnerligen expansiva livsskede. En koncentration av utbildningar till vissa orter gör också rekryteringen av såväl studerande som lärare enklare. Svenska folkpartiet i Åbo r.f. yrkar på att partidagen går in för att på sikt återgå till trepunktsmodellen som lokaliseringsstrategi för högskole- och universitetsutbildning i Svenskfinland Svenska folkpartiet i Åbo r.f. Barbro E Schauman ordf. Nina Lindholm, sekr Partistyrelsens svar: Förändringarna av den högre utbildningen i vårt land kommer att fortgå bl.a. av de orsaker motionärerna nämner. Generellt är det klokt att förutse förändringarna och reagera på dem i tid. Motionärerna kräver en återgång till trepunktsmodellen för den högre utbildningen på svenska i vårt land. När det gäller universitetsutbildningen har trepunktsmodellen hela tiden tillämpats. I de förändringar, som sker när det gäller utbildningen på universitetsnivå, är trepunktsmodellen basen. För yrkeshögskolornas del är situationen en annan. De skapas i syfte att höja nivån på den utbildning, som gavs inom de dåvarande instituten, men fortfarande skulle den vara tydligt anpassad till yrkeslivets krav. Institututbildningen fanns på många orter i Svenskfinland, och det var naturligt att hålla en del av den kvar där den redan fanns. De nya utbildningslinjer, som skapades inom yrkeshögskolorna, lokaliserades på basen av möjlighet till synergieffekter med annan utbildning och med det omkringliggande samhället. De strukturella förändringarna av de svenska yrkeshögskolorna har fortsatt. Yrkeshögskolan Sydväst och Svenska Yrkeshögskolan, som verkade i Österbotten, gick samman och bildade Yrkeshögskolan Novia. Nu förs förhandlingar mellan Novia och yrkeshögskolan Arcada om intimare samarbete. Samtidigt har undervisningsoch kulturministeriet beslutat att den svenska utbildningen vid Vasa Yrkeshögskola och vid Haaga-Helia dels upphör och dels flyttar över till de svenska yrkeshögskolorna. Därmed sker en koncentration av den svenska utbildningen till de svenska yrkeshögskolorna. De fortgående strukturella förändringarna av den svenska utbildningen inom yrkeshögskolorna har alltså utan problem kunnat fortgå, trots att den ges på många orter. Partistyrelsens beslutsförslag: att motionen är besvarad med denna utredning

6

7 Motion 4 Guggenheim en gemensam strategiplan Ett Guggenheimmuseum är under planering och beredning inom Helsingfors stads förvaltning. I skrivande stund vet ingen vilket beslut som fattas om att bygga konstmuseet. Vi undertecknade utgår ifrån att det blir ett positivt beslut och att man kan påbörja förverkligandet av projektet. Ett världsomspännande museum skulle ha den styrka som behövs för att gemensamt lyfta fram bland annat konst, arkitektur, design och musik inom vårt lands kulturliv. Det finns flera indikatorer som visar på att många kulturella institutioner borde komma bättre fram i både finländarnas och utlänningarnas medvetande. Guggenheimmuseet kunde bli den koordinerande instans, som skulle bidra till ett bättre samarbete mellan regionerna och ge möjligheten att sprida kulturinformation på ett helt unikt sätt. Det finns många olika museer med värdefulla konstskatter både av nationella och internationella gamla mästare och nutidskonst, vilka är värda att bli mera synliga i olika sammanhang. Några typexempel: Ateneum, Kiasma, Vasa - Art City med Österbottens museum, som fungerande regionkonstmuseum och landskapsmuseum, Kuntsis museum för modern konst, Tikanojas konsthem och Åbo konstmuseum. Finlandiahuset en pärla för sig inom den finländska arkitekturen av arkitekt Alvar Aalto. Helsingfors tävlade om att bli världens designhuvudstad 2012 och vann den tävlingen. Det om inget annat visar vilken högklassig design, som finns inom vårt lands gränser. Designmuseet har en värdefull samling av finländsk design från början av 1900-talet till våra dagar. Det nya musikhuset har redan fått erkännande för att ha en av världens bästa akustik och en arkitektur som också tilltalar omvärlden. Ett bra exempel på kulturella tilldragelser utomlands: Den pågående Axel Gallen-Kallela utställningen i Paris har blivit en stor succé och kombineras med konserter där orkestrar framför musik av finländska kompositörer inte att förglömma Jean Sibelius och Toivo Kuula. Vi föreslår att partistyrelsen skall arbeta för: att sammanställa till alla SFP:s förtroendevalda inom kultursektorn en strategiplan, där man framställer olika möjligheter till regionala samarbetsformer med Guggenheimmuseet. Eva S.Lassus-Paavolainen, Mimi Wiik, Ulla Wiklund. SFP i Munksnäs Partistyrelsens svar: Finlands kulturliv har utvecklats ordentligt under de senaste åren. Utgångspunkterna var mycket goda och finländsk konst, design och arkitektur har länge varit ett av vårt lands bästa varumärken. Kulturen som sådan har ett stort egenvärde. Kulturen, i ett brett perspektiv, skall inte styras av stat eller andra offentliga instanser utan växa fram och utvecklas utgående från egna premisser. Kulturen behöver däremot statliga och offentliga satsningar, resurser, för att utvecklas. Under föregående regeringsperiod, när SFP hade kulturministerposten, på kulturministeriet kunde kulturbudgeten höjas med över 30 %. Alla fick del av tilläggsresurserna och tydliga satsningar gjordes bl.a. på barnkulturen, kultur för minoritetsgrupper, de fria grupperna och mångkulturellt arbete. Satsningarna kunde också utvidgas till de stora institutionella aktörerna inom bl.a. teater, orkester och museiområdet. Av stora nationella projekt kan nämnas grundrenoveringen av Svenska teatern i Helsingfors och kulturhuvudstadsåret i Åbo. Även principbeslutet om Designhuvudstadsåret i Helsingfors fattades. Under de senaste åren har vi i allt högre grad också börjat inse kulturens betydelse för näringslivet och därmed sysselsättningen, för turismen, för den internationella dragningskraften och för vårt välmående. Kulturens betydelse för ekonomin är betydande och dess sidoeffekter när det gäller övrig service kan inte underskattas. Därtill är det kartlagt att kulturen och kulturupplevelser har en stor betydelse för vår hälsa och att vi mår bättre när vi har tillgång till kultur. Guggenheimdebatten har gått het i Helsingfors. Tidtabellen för ett beslut har också förskjutits så att det

8 blir det nya stadsfullmäktige i Helsingfors som skall fatta det avgörande beslutet. Därför finns det god tid att inom SFP debattera frågan, framföra argument och lyssna till väljarna i valdebatten. För i denna fråga finns det många synpunkter som är värda att beakta och noga analysera. Trots att denna fråga har en klar nationell prägel så är det logiskt att SFP:s Helsingforskrets skulle ta ansvaret för frågan och föra debatten vidare också med stadens grannar och samarbetspartners. Partistyrelsens beslutsförslag: att SFP:s Helsingforskrets fortsätter den konst- och kulturpolitiska diskussionen med målsättning att göra en strategiplan, där man framställer olika möjligheter till regionala samarbetsformer.

9 Motion 5 Rätten att integreras på svenska Det nya integreringslagen trädde i kraft den Målet med reformen var bland annat att förbättra handledningen i det första skedet. Det anses viktigt att invandrare tidigt får information om det finländska samhället, om sina rättigheter och skyldigheter samt rådgivning i fråga om språkundervisning och sökande av arbete. Det har visat sig vara svårt att få objektiv information om landetas andra nationalspråk, svenska. I praktiken är det så att kommuner som tar emot kvotflyktingar har möjlighet att själva bestämma över språket som flyktingarna lär sig. Oftast och mest naturligt är att språket som erbjuds är kommunens majoritetsspråk. Samma kutym gäller inte asylsökande. Asylsökande tas emot i asylcentraler där de i regel blir erbjudna finska som första språk, även om asylcentralen i fråga är stationerad i en kommun med svenska som majoritetsspråk (t.ex. Kristinestad och Jakobstad). Självbestämmanderätt borde respekteras och invandraren borde själv få bestämma vilket språk den vill lära sig. Att uppleva trygghet är viktigt för invandraren, och den tryggheten når man i samspel med kommuninvånarna. Då är det också viktigt att språkkunskaperna motsvarar kommunens verklighet. SFP:s representanter i riksdag och regering ska därför verka för: att alla invandrare som kommer till Finland får möjlighet att välja vilket språk man integreras på att en rättvis och objektiv information om de båda inhemska språken tillges alla invandrare Emina Arnautovic ordförande för SFP:s integrationspolitiska utskott Partistyrelsens svar: Den gällande språklagen innebar en viktig reform också för de både nationalspråkens ställning när det gäller invandrare. Under den tidigare språklagen var rätten att använda finska eller svenska uttryckligen en rätt att använda modersmålet finska eller svenska, och för finländska medborgare. Nuvarande språklag är neutral i detta hänseende. Enligt lagens 10 har var och en rätt att använda sitt språk, finska eller svenska, hos myndigheter och i övriga situationer som anges i lagen. Även en invandrare har således rätt att använda svenska. Svenska folkpartiet har länge förespråkat att invandrare särskilt i tvåspråkiga kommuner ska ha möjlighet att välja om de vill lära sig finska eller svenska som sitt första finländska språk. En arbetsgrupp under ledning av Eva Biaudet utredde tillgången till studier i svenska för invandrare i början av 1990-talet, och det visade sig att största delen av invandrarna, även i kommuner med svensk majoritet, fick undervisning enbart i finska. Invandringen till Finland är liten, nettoinvandringen är ca personer/år. Över hälften av invandrarna bosätter sig i huvudstadsregionen. För många andra kommuner blir antalet invandrare väldigt litet; endast drygt 20 kommuner i Finland har fler än invandrare. Basen för integrationen av invandrare är lagen om främjande av invandrares integration (1386/2010), som trädde i kraft I den nya lagen stadgas nu mer i detalj bland annat om integrationsutbildningen, som i regel ges som arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. En stor andel invandrare genomgår också frivillig utbildning, t ex vid arbetar- eller medborgarinstitut eller folkhögskolor. För första gången har även grunderna för läroplanen nu fastställts för integrationsutbildningen, dvs. undervisning i finska eller svenska och samhällskunskap, och undervisning i läs- och skrivkunskap. De nya läroplanerna ska tas i bruk fr o m juni I läroplanen är finska och svenska likvärdiga alternativ. I praktiken sker dock integrationsutbildningen på de flesta orter på finska, även på tvåspråkiga orter. ELYcentralerna på de tvåspråkiga områden har i princip beredskap att upphandla integrationsutbildning även på svenska, men så har skett närmast i Österbotten. Efterfrågan har varit liten, vilket delvis kan bottna i att invandrare inte känner till möjligheten till utbildning på svenska, och delvis praxis och attityder hos de myndigheter som ger rådgivning åt invandrarna. Men det är också viktigt att invandrare som lär sig svenska som sitt första inhemska språk får möjlighet att även lära sig finska. Detta är nödvändigt om invandraren t ex flyttar till en helt finskspråkig ort. I Ahtisaari-gruppens rapport ingår tre konkreta förslag gällande svenskans ställning i integrationen av invandrare: 21. Integrationsutbildningen, inklusive språkutbildningen, bör ges även på svenska inom svensk- eller

10 tvåspråkiga orter, emellertid så att även det andra inhemska språket beaktas. För detta ändamål bör det utarbetas läromedel i svenska. 22. Språkinlärning och arbete bör gå hand i hand, dvs. vid arbetsrelaterad invandring ges språkfärdigheter på arbetsplatsen. Genom att i högre grad använda läroavtalssystem i anslutning till integrationsutbildningen kan man skapa trygga integrationsstigar. 23. Hela invandrarfamiljen bör integreras i närsamhället, t.ex. genom att barn och mödrar gemensamt deltar i dagis och dagklubbar. Det här möjliggör en naturlig språkinlärning. För att speciellt kvinnor ska kunna studera bör det erbjudas dagklubbar för invandrarbarn. Integrationsutbildningen överlag har varit föremål för omfattande diskussioner under de senaste åren. För närvarande pågår projektet Delaktig i Finland, som har som syfte att utveckla integrationsutbildningen för vuxna, samt invandrarbarns och ungas integration. Projektet ingår i integrationslagen och är ett samarbete mellan arbets- och näringsministeriet, inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Kommunförbund, Suomen Kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden. I den svenskspråkiga delen av projektet kartläggs och utvecklas svenskspråkig integrationsutbildning. Bl.a. utvecklas modeller för svenskspråkig integrationsutbildning i huvudstadsregionen, och nätbaserad undervisning i svenska för arbetsinvandrare i Sydösterbotten. Projektet slutförs under 2013, och en omfattande utvärdering av försöksprojekten på olika håll i landet samt av integrationsutbildningen som helhet har nyss inletts. Meningen är att förslag också ges om hur båda språken kan beaktas i integrationsutbildningen. Dels handlar det om vilket språk blir invandrarens första val, men också om hur invandrare har möjlighet att lära sig det andra nationalspråket. Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte år 2011 en arbetsgrupp med syfte att se över undervisningen i svenska och hur studier i svenska kan göras mer attraktiva. I arbetsgruppens uppdrag ingår även att granska undervisningen i svenska för invandrare. Tillgängligheten av utbildning, tillgången på läromedel, och informationen till invandrare är några av de centrala frågor som också tas upp i Ahtisaari-rapporten. Ahtisaarirapportens förslag följs nu upp i utarbetandet av nationalspråksstrategin vid statsrådets kansli. När det gäller undervisning i svenska på mottagningscentralerna för asylsökande så kan man konstatera att resurserna är relativt små för att erbjuda undervisning. Principen är att den egentliga integrationsutbildningen tar vid efter att en asylsökande fått ett positivt beslut om att stanna, och därför är den undervisningen som ges mycket grundläggande. Partistyrelsens beslutsförslag att Svenska folkpartiets representanter i regeringen och riksdagen bevakar att invandrares möjligheter att lära sig svenska lyfts fram och att konkreta åtgärdsförslag ges bl.a. i uppföljningen till projektet Delaktig i Finland, i verkställandet av undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupps förslag, och i strategin för nationalspråken; att Svenska folkpartiets representanter arbetar för att stärka nätverken för invandrarutbildning på svenska på olika håll i Svenskfinland att Svenska folkpartiets representanter i kommunerna arbetar för att det i de lokala integrationsprogrammen klart signaleras om möjligheten för invandrare att lära sig finska och svenska

11 Motion 6 Utvecklande av läromedel på svenska för invandrarelever Elever i den finländska skolan som har ett annat modersål än nationalspråken i Finland har rätt till understöd för undervisning i finska eller svenska som andra språk. För detta ändamål betalas understöd för tre undervisningstimmar per vecka, per kalkylerad grupp på fyra elever. Elever som läser finska som andra språk har större tillgång till lämpligt material som är anpassad förhållandena i vårt land och elevens kunskapsnivå. Undervisningsmaterial för elever som läser svenska som andra språk i Finland saknas i stort sett. Många gånger är lärarna tvungna att använda läromedel producerade i Sverige, vilka inte motsvarar behoven som finns. Det är viktigt att läromedel av hög kvalitet finns tillgängliga för alla. Det är av avgörande betydelse att så tidigt som möjligt kunna skilja på elevens bristande språkkunskaper och eventuella inlärningssvårigheter som har andra orsaker. Därför ska SFP:s representanter i riksdag och regering arbeta för: att utveckla läromedel för svenska som andra språk så att de motsvarar elevernas behov och ökar förståelsen för den finlandssvenska kulturen och traditionen. Emina Arnautovic ordförande för SFP:s integrationspolitiska utskott Partistyrelsens svar: Motionären lyfter upp en viktig fråga. Det är ytterst viktigt för den svenska skolan i Finland och eleverna att ha tillgång till goda, aktuella läromedel. En stor del av läromedlen produceras av privata förlag, men Utbildningsstyrelsen producerar även läromedel, bland annat för finska som andra språk. Motsvarande läromedel vore nödvändigt att ha tillgängliga även på svenska. Partistyrelsens beslutsförslag: att Svenska folkpartiets företrädare lyfter upp bristen på läromedel i S2-språket i sin bevakning av utvecklandet av strategin för nationalspråken; att partiets representanter i regering och riksdag gör Utbildningsstyrelsen uppmärksam på behovet av läromedel i svenska som andra språk

12

13 Motion 7 Ett välkomstpaket för invandrare Den första perioden efter att en invandrare kommer till Finland är ytterst viktig för hur integrationsprocessen lyckas. Hur en invandrare känner att han/hon blir bemött påverkar hur inställningen till att börja leva i ett nytt hem och ett nytt land blir. Information och kunskap är nyckeln till välinformerade beslut - som påverkar hela ens liv. I dagens läge tar det ofta för länge för invandrare att hitta de bästa sätten att komma vidare i integrationsprocessen. SFP bör därför på alla nivåer arbeta för att varje invandrare skall få ett välkomstpaket som innehåller de viktigaste fakta om Finland, finsk kultur, lagstiftning, socialt deltagande, nationella språk, etc. Välkomstpaketet skall även vara praktiskt inriktat och får därför en stor inverkan på hur man lär känna sitt nya hemland. Vi får en välinformerad invandrare med rätta verktyg för att fatta beslut som tidigt i integrationsprocessen också bildar känslomässiga band till Finland. Informationen skall finnas tillgänglig på flere olika språk och målet är att den skall finnas på invandrarens modersmål. Emina Arnautovic ordförande för SFP:s integrationspolitiska utskott Partistyrelsens svar: En framgångsrik integrering i det finländska samhället är en mångfacetterad process. Det är i allas intresse att processen förlöper smidigt och leder till att invandraren mår bra. Dessvärre fungerar inte processen alltid så bra som den borde. Initiativ till att förbättra detta är således synnerligen välkomna. Svenska folkpartiets integrationspolitiska utskott bevakar för partiets del frågor av dylik natur, och är partiets expertorganisation i ärendet. Det är positivt att se modiga initiativ dyka upp på agendan på det sätt som motionären gör. Moderskapsförpackningen har framgångsrikt delats ut till alla blivande mammor i Finland sedan Förpackningen har under årtionden varit unik i världen, och på ett positivt sätt välkomnat det nya barnet in i samhället. Motionären efterlyser ett liknande arrangemang för personer som av olika orsaker kommer till Finland. Paketet/förpackningen skulle ha ett brett innehåll som på många olika sätt visar på det finländska samhället, och ger en positiv bild av ett land som välkomnar sina nya invånare med öppna armar. Paketet måste givetvis kombineras med en positiv attityd i det Finländska samhället gentemot invandrare, vilket SFP kontinuerligt arbetar för. Partistyrelsens beslutsförslag: att initiativ om ett välkomstpaket för invandrare görs och tillsänds relevanta myndigheter för åtgärder.

14

15 Motion 8 Sexuell läggning och könsidentitet grund för asyl I många länder i världen är homosexualitet, bisexualitet och transpersonlighet kriminaliserat. Människor förföljs och döms till fängelsestraff eller till och med döden på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Av de nordiska länderna upptar Finland, Island och Sverige sexuell läggning som ett skäl för att få asyl men bara på Island är också könsidentitet ett skäl för asyl. Trots att sexuell läggning enligt lagstiftningen är en tillräcklig grund för asyl finns det ändå i praktiken många hinder för en hbtq-person (homo- eller bisexuell och/eller trans- eller queerperson) att få asyl i de nordiska länderna, även i Finland. Enligt en undersökning från Nederländerna har Finland återvänt tio asylsökande till länder där de riskerar hårda straff på grund av sin sexuella läggning. Migrationsverket har upprepade gånger hänvisat till det s.k. försiktighetskravet, enligt vilket en hbtq-person själv kan minimera risken att utsättas för förföljelse eller fängelsestraff på grund av sin sexuella läggning genom att dölja sin läggning och genom att vidta försiktighet då det kommer till att ge uttryck för sin sexualitet. Med andra ord uppmuntras personer att stanna i skåpet i sitt hemland istället för att beviljas asyl i Finland. Ett tydligt exempel på detta är ett citat från ett nekande asylbeslut från år 2010: Homoseksualisuus on Afganistanissa yleistä, mutta julkisesti sitä ei voi tuoda esille. Jos asiasta vaikenee, siitä ei maatiedon valossa koidu kohtuuttomia vaikeuksia. Maahanmuuttovirasto , Dnro 3744/0512/2010. Finland har godkänt internationella konventioner om mänskliga rättigheter, och i vår grundlag nämns att en utlänning inte får utvisas, utlämnas eller återsändas, om han eller hon till följd därav riskerar dödsstraff, tortyr eller någon annan behandling som kränker människovärdet. Den 27 oktober 2011 beslutade Europaparlamentet om ett nytt direktiv som kräver att medlemsländerna i sin nationella lagstiftning och i sina förordningar lägger till könsrelaterade aspekter inklusive könsidentitet som ett explicit skäl för att bevilja en person asyl. Alla individers människovärde är lika mycket värt, ingen ska straffas för sin sexuella läggning. En asylsökandes sexuella läggning ska inte heller leda till en mera skeptisk behandling av migrationsverket. Därför poängterar SU också vikten av fortbildning av personalen. Svensk Ungdom anser att Svenska folkpartiet ska arbeta för: att migrationsverket slutar tillämpa försiktighetskravet att Finland även i praktiken beviljar asyl på grund av sexuell läggning att Finland lägger till könsidentitet som en grund för asyl att personer som jobbar med asylsökande får fortbildning inom området Fredrika Åkerö Förbundsordförande Silja Borgarsdóttir Sandelin Förbundssekreterare Partistyrelsens svar: Motionärerna pekar på en fråga som varit ett problem i många europeiska länder och som därför också handlagts i Europeiska människorättsdomstolen. Det är vidare sant att Migrationsverkets linje i många fall varit att en person ej beviljas asyl eller någon annan form av skydd när sexuell läggning framlagts som asylgrund. Rättsläget har dock ändrats genom HFD:s beslut i början av detta år HFD 2012:1 ( DNr 1750/1/2011) genom vilket domstolen under president Hallbergs ledning återförvisat till Migrationsverket ett ärende som gällde beviljande av asyl åt en homosexuell person från Iran. Efter detta beslut har Migrationsverkets linje enligt uppgift också ändrats och flere personer har p.g.a. sexuell läggning beviljats skydd. HFD:s avgörande är på många sätt intressant: 1. stor vikt fästs vid FN:s flyktingkommissariat, UNHCR:s senaste s.k. Guidelines om hur sexuell orientering och könsidentitet skall beaktas i asylprocessen. 2. domstolen argumenterar tydligt för att sexuell orientering är en sådan egenskap som enligt gällande

16 utlänningslag kan vara skyddsgrund 3. asylrätten eller annan form av skydd har en särskild funktion när ursprungslandets rättsordning inte kan ge det skydd som internationella regler förutsätter 4. Vid beaktande av den faktiska människorättssituationen har HFD också beaktat och noterat rapporter till, och ställningstaganden gjorda vid, FN:s människorättsråd, t.ex. rapporten om Iran , i vilken ställningen för bl.a. homosexuella berörs. Detta ställningstagande bör också tolkas så att asyl eller skydd inte förutsätter att viss sexuell läggning ska vara kriminaliserad i ursprungslandet ifråga. 5. Motionären hänvisar också till att Migrationsverket i sin tidigare praxis undanröjt asylgrunden genom att hävda att personer kan undgå förföljelse genom att vara försiktig, s.k. försiktighetskravet. HFD godkänner ej denna argumentering och förutsätter i stället att en bedömning skall göras om hur personen i framtiden kommer att bete sig i sitt privatliv och offentlig i olika situationer, och hur myndigheterna kommer att förhålla sig till honom/henne. Motionärerna pekar också på att det s.k. definitionsdirektivet ändrats genom 2011, genom direktiv 2011/95/EU(kommissionens ursprungliga förslag KOM 2009/0551). Både i kommissionens ursprungliga förslag och i det godkända förslaget framhålls att som tillhörighet till viss grupp, som kan medföra välgrundad fruktan för att bli förföljd, kan vara könsidentitet. Tidigare bedömning har inte gett vid handen att vår utlänningslag borde bli föremål för ändringar på denna punkt om direktivet ändras. Däremot är det uppenbart att Migrationsverket bör fästa större uppmärksamhet vid att utnyttja alla relevanta källor för att få reda på vad människorättsläget är vad gäller förföljelse p.g.a. könsidentitet och sexuell läggning. Partistyrelsens beslutsförslag: Att SFP:s representanter i riksdag och regering åläggs verka för att Migrationsverket har tillgång till aktuell och relevant information om förföljelse p.g.a. av sexuell läggning och könsidentitet att könsidentitet uttryckligen bör fogas till utlänningslagen som en skyddsgrund

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum

ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 1. ALLMÄNT Arbetsgruppen fyllde sin uppgift att utveckla och bevara invandrarnas intresse för svenskan och den

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Finland - mitt hem -projektet

Finland - mitt hem -projektet Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007. RP 277/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 i utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras.

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Det finska och det finlandssvenska teckenspråket språkvård och språkens situa6on i Finland

Det finska och det finlandssvenska teckenspråket språkvård och språkens situa6on i Finland Det finska och det finlandssvenska teckenspråket språkvård och språkens situa6on i Finland Nordiskt arbetsseminarium för språkvårdare i teckenspråk i Köpenhamn den 22 23 mars 2012 Finlands grundlag (1995)

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1

Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Definitioner Kön I svensk lagstiftning används begreppet kön för att beteckna inte bara biologiskt kön utan även i vissa sammanhang s.k. socialt

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur 1(4) 8.4.2015 Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur Professuren i inre medicin, undervisningsspråk svenska Arbetsuppgifter, område, placering, lön Arbetsuppgifter och

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Anelma Lammi och Ekaterina Protassova, Institutionen för moderna språk vid Helsingfors universitet Institutet för Ryssland och Östeuropa

Anelma Lammi och Ekaterina Protassova, Institutionen för moderna språk vid Helsingfors universitet Institutet för Ryssland och Östeuropa Utredningen Suomen venäjänkieliset kulttuuripalveluiden käyttäjinä ja tuottajina (Undersökning om ryskspråkiga i Finland som användare och producenter av kulturtjänster) Anelma Lammi och Ekaterina Protassova,

Läs mer

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-15 FSN-2014/92.119 1 (4) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun Förslag

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

MIGRATIONSVERKET. Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs. www.migri.fi

MIGRATIONSVERKET. Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs. www.migri.fi MIGRATIONSVERKET Från immigration till medborgarskap ledande expert, samarbetspartner och serviceproffs www.migri.fi Organisation Överdirektör Stöd för verkets ledning Substansenheter Immigration Asyl

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 213/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Etablering av utrikes födda genom företagande

Etablering av utrikes födda genom företagande Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2012/13:AU12 Etablering av utrikes födda genom företagande Sammanfattning I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens skrivelse 2012/13:146 Riksrevisionens

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter ASYLRATT, KON OCH POLITIK En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter Maria Bexelius Rådgivningsbyrån for asylsokande och flyktingar INNEHÅLL FORORD 9 KAPITEL 1. INLEDNING 11 Viktiga begrepp,

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur. Deltid professur (35 %) i kardiologi

1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur. Deltid professur (35 %) i kardiologi 1(4) Beskrivning av verksamhetsfält och tillsättningsanvisning för professur Deltid professur (35 %) i kardiologi Arbetsuppgifter, område, placering, lön Arbetsuppgifter och område Professorn ska enligt

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Svenska folkpartiets partidag i Åbo 2008

Svenska folkpartiets partidag i Åbo 2008 Proposition 2 Integrationspolitiskt program 2008 Inledning Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

Migrationsinstitutet

Migrationsinstitutet Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 krister.bjorklund@utu.fi Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer