Alkohol- och tobakssituationen. Länsrapport 2009

Transkript

1 Alkohol- och tobakssituationen i Skåne Länsrapport 2009 Sociala frågor Håkan Johansson Annie Stråhlén 2010

2 Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Alkohol- och tobakssituationen i Skåne. Länsrapport Länsstyrelsen i Skåne Län Håkan Johansson, Annie Stråhlén Jenny Neikell Länsstyrelsen i Skåne Län Enheten för social hållbarhet MALMÖ Tfn: skane@lansstyrelsen.se Copyright: Upplaga: Länsstyrelsen i Skåne län 100 ex ISBN/ISSN: Länsstyrelserapport: 2010:30 Layout: Tryckt: Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Årtal: 2010 Omslagsbild: Microsoft Office 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Alkohol- och drogsituationen i Skåne 2.1 Införsel 3. Länsstyrelsens arbete 3.1 Ansvarsfull alkoholservering 3.2 Länsstyrelsens tillsyn 3.3 Länssamordning 4. Kommunernas verksamhet 4.1 Serveringstillstånd 4.2 Kommunernas tillsynsarbete 4.3 Sanktioner 4.4 Detaljhandel med folköl 4.5 Tobakstillsyn 4.6 Övrigt alkohol- och tobaksförebyggande arbete i de skånska kommunerna 5. Avslutande kommentar Bilagor 1-5 3

4 1. Inledning Länsstyrelsen i Skåne län samlar årligen in underlag från länets kommuner till den riksomfattande länsrapportering som Statens folkhälsoinstitut genomför. I den enkät som kommunerna skall ge svar på behandlas frågor kring kommunernas tillstånds- och tillsynsarbete på alkohol- och tobaksområdet. Vidare ingår uppgifter om hur kommunerna organiserat sin förebyggande verksamhet med frågor kring samordnare och alkohol- och drogpolitiska program. Enkäten besvarades i år av samtliga 33 kommuner i länet. Utifrån denna enkät kombinerad med Länsstyrelsens egna undersökningar och uppgifter från Tullverket och Polismyndigheten har Länsstyrelsen sammanställt föreliggande länsrapport 2009 för Skåne län. 2. Alkohol- och tobakssituationen i Skåne 2.1 Införsel Öresundsbron och färjeförbindelsen via Helsingborg är de stora införselvägarna. Tull och polis arbetar tillsammans med denna införselproblematik. Bilar och släp med stora överlaster som inte har kunnat beslagtas fälls i stället ofta för övervikt med stora böter som följd. Andelen alkohol som svenskarna köper utanför landets gränser har inte minskat. Tullverket och Polismyndigheten i Skåne redovisar under året fortsatt mycket stor omfattning av privatinförsel av alkoholdrycker. Beträffande tobak kommer stora mängder illegalt in från Östeuropa över hamnen i Ystad. 3. Länsstyrelsens arbete 3.1 Ansvarsfull alkoholservering (AAS) Länsstyrelsens Skåneprojekt inom Ansvarsfull alkoholservering avslutades 2008 och har nu implementerats i samtliga skånska kommuner. Länsstyrelsen har stöttat kommunerna med att genomföra utbildningar och i vissa fall delta som föreläsare. Utbildningar i tillsynsarbete för poliser har fortsatt under året. Länsstyrelsen har deltagit som föreläsare på polisutbildningarna. Kommunernas alkoholhandläggare har medverkat tillsammans med sina poliser. En viktig uppgift för Länsstyrelsen har varit att verka för ett utökat samarbete mellan kommunernas alkoholhandläggare och polis kring tillsyn enligt alkohollagen. 4

5 Länsstyrelsen har under året genomfört en uppföljande berusningsstudie i länets kommuner. Resultatet visar att jämfört med studien som gjordes då projektet startades har servering till berusade personer sjunkit markant. (Länsstyrelsens rapport Berusningsstudie i Skåne län, 2009.) 3.2 Länsstyrelsens tillsyn Länsstyrelsen har under året arrangerat konferenser för både alkoholhandläggare och tobakshandläggare. Utöver regionala konferenser har Länsstyrelsen medverkat i ett antal mellankommunala regionala nätverksträffar på olika håll i Skåne med kommunernas handläggare. Länsstyrelsen skall också ge råd och stöd till kommunerna i deras arbete enligt alkohol- och tobakslagarna. Detta sker i den dagliga verksamheten genom svar på telefon- eller e-postförfrågningar från de kommunala handläggarna. Under året har nya handläggare börjat i flera kommuner. För upprätthållande av kompetens krävs att handläggaren ges utrymme att arbeta med frågorna under tillräckligt stor del av sin tjänstgöringstid. En lösning på detta kan vara att samarbeta över kommungränserna i dessa frågor vilket sker inom ett par geografiska områden i Skåne. Länsstyrelsen tar upp detta i dialog med kommunerna i samband med tillsynsbesöken. Enligt Länsstyrelsens tillsynsplan har under året elva kommuner besökts. Denna tillsyn omfattar kartläggning och genomgång av kommunernas verksamhet inom både alkohol- och tobaksområdet. Tillsynen omfattar också ärendegranskning. De brister som framkommit vid granskningen avser huvudsakligen dokumentation, remisshantering och brister i utredningarna. Vid besöken genomförs en dialog med chefer och förtroendevalda om de nationella målen och vikten av samverkan och att alla parter strävar åt samma håll i sitt tillstånds- och tillsynsarbete. Kommunens organisation, delegation och vilka resurser som avsatts för frågor enligt alkohol- och tobakslagarna är också föremål för diskussion. Länsstyrelsen har i sin regionala roll att verka för en likartad hantering i länet. Den kommunala organisationen varierar och alkohol- och tobaksfrågorna hanteras ofta inte inom samma förvaltning. Detta kan Länsstyrelsen uppleva som ett hinder då frågorna i många avseenden har mycket gemensamt och lagstiftningen är likartad. Länsstyrelsen ska enligt regeringsuppdrag verka för en samordning mellan områdena. Länsstyrelsen har under året drivit ett projekt kring metodutveckling av tobakstillsyn. Som inledning på projektet genomfördes en provköpsstudie i Skåne län 5

6 omfattande 180 provköp fördelade på alla kommuner som inte genomfört egna provköp. Resultatet av studien som presenterades på en konferens för handläggare och chefer visade att i 47 % av fallen fick ungdomarna handla utan att visa legitimation. Provköpsmetoden har varit bra för att påvisa hur lätt det är för ungdomar att kunna handla tobaksvaror utan att visa legitimation. Genom ett JO beslut i slutet av 2009 avseende provköp av folköl menade JO att metoden inte var förenlig med lagstiftningen då det handlade om dold verksamhet. JO-beslutet medförde att verksamhet enligt provköpsmodellen avstannade överallt i landet. Länsstyrelsen fortsatte projektet under året med utbildningsinsatser kring systematisk tobakstillsyn för kommunernas handläggare. 3.3 Länssamordning Länsstyrelsen i Skåne län har regeringens uppdrag att genom länssamordnare samordna det alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksförebyggande arbetet i länet. För detta uppdrag finns två samordnare anställda på heltid. Länssamordnarna är länken mellan nationell, regional och lokal nivå och arbetar för uppbyggnaden av en effektiv och hållbar struktur för det drogförebyggande arbetet i länet. Som ett led i det arbetet genomför Länsstyrelsen dialogträffar med kommunerna där frågorna inom hela ANDT-området diskuteras på ett övergripande plan. Länssamordnarna fungerar som en motor i utvecklingen av det förebyggande arbetet och sammankallar nätverket av kommunala samordnare och kontaktpersoner i länet. Samverkan sker även med regionala myndigheter Skånesamverkan mot droger Länsstyrelsen i Skåne län leder länssamrådsgruppen Skånesamverkan mot droger (SMD) som är en myndighetssamverkan mellan Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Polismyndigheten, Tullverket, Trafikverket, Kriminalvården och Malmö stad. Samverkan sker enligt en gemensamt framtagen överenskommelse inom det förebyggande området gällande alkohol, narkotika dopning och tobak. En viktig roll är att med samsyn i de förebyggande frågorna gemensamt företräda och stå bakom utvecklingen på området. 4. Kommunernas verksamhet De skånska kommunerna redovisar totalt tillsammans drygt 27 årsarbetskrafter för arbetet enligt alkohollagen. Dessa fördelas från 8 heltidstjänster i Malmö stad till 0.05 % tjänst i Hörby kommun (tabell 1). 6

7 Kommun Årsarbetskraft Bjuv 0,1 Bromölla 0,15 Burlöv 0,2 Båstad 0,5 Eslöv 0,6 Helsingborg 3,25 Hässleholm 1,08 Höganäs 0,8 Hörby 0,05 Höör 0,35 Klippan 0,3 Kristianstad 2,0 Kävlinge 0,2 Landskrona 1,0 Lomma 0,22 Lund 2,5 Malmö 8,0 Osby 0,21 Perstorp 0,2 Simrishamn 0,5 Sjöbo 0,3 Skurup 0,2 Staffanstorp 0,25 Svalöv 0,1 Svedala 0,25 Tomelilla 0,2 Trelleborg 1,0 Vellinge 0,4 Ystad 0,6 Åstorp 0,25 Ängelholm 1,0 Örkelljunga 0,15 Östra Göinge 0,27 Summa 27,18 Tabell 1. Antal årsarbetskrafter kommunen avsatte för tillsyn och tillståndsprövning enligt alkohollagen år 2009 Huvuddelen av kommunerna, 26 stycken, använder sig av en årlig tillsynsplan. I drygt hälften av dessa kommuner är tillsynsplanen beslutad genom ett politiskt beslut. Ett sådant beslut ger handläggarena bra stöd och trygghet i sin verksamhet. 7

8 4.1 Ansvarsfull alkoholservering Alla kommuner arbetar med ansvarsfull alkoholservering i olika omfattning. I 26 kommuner finns ett politiskt beslut om att arbeta med metoden. Inom Skåne har med Länsstyrelsens hjälp regionala samverkansgrupper skapats mellan kommunerna för att underlätta administrationen och nå optimala lösningar för utbildningssatsningarna. Som regel är det en större kommun som samverkar med några näraliggande mindre kommuner. 4.2 Folköl Antalet anmälda försäljningsställen för folköl i Skåne fortsätter att minska jämfört med tidigare år. Antalet har under senaste året sjunkit med 7 % och uppgår nu till 916 försäljningsställen (bilaga 3). Orsaken till detta kan vara att ställen med mycket låg försäljning inte tycker det är lönsamt i förhållande till tillsynsavgift och ansvar. Minskningen av försäljningsställen påverkar också mängden redovisade tillsynsbesök. Det redovisade antalet tillsynsbesök har dock sjunkit med 10 % jämfört med året innan. Åtta kommuner har inte redovisat någon tillsyn av folkölsförsäljning under året jämfört med sex kommuner året innan. Tre kommuner har inte tillsynat folkölsförsäljningen på två år. I några kommuners tillsynsplaner har fastställts att tillsyn skall göras vart annat år. Kommunernas kunskap om andel försäljningsställen som tillämpar egenkontrollprogram har däremot ökat jämfört med tidigare år. Här redovisas en ökning med 25 % jämfört med Det är en positiv utveckling som visar på försäljningsställenas ökade engagemang för sin egen kontroll. Se vidare bilaga 3. Sju kommuner har redovisat att man gjort egna provköpsstudier under året. Fyra kommuner redovisar att beslut om förbud eller varning har förekommet avseende folkölförsäljning under året. Malmö stad har fattat tio sådana beslut medan det handlat om något enstaka beslut i de andra kommunerna. Den organisatoriska hemvisten för folkölstillsynen varierar i Skånes kommuner. I vissa kommuner handlägger alkoholhandläggaren dessa frågor, i andra ligger det hos livsmedelshandläggaren på miljöförvaltningen och i vissa av de större städerna på egna handläggare tillsammans med tobaken. 4.3 Serveringstillstånd Länsstyrelsen konstaterar att antalet restauranger med serveringstillstånd i länet fortsatt ligger på en relativt konstant nivå (bilaga 1). För 2009 redovisas 1547 serveringstillstånd i Skåne vilket är en marginell ökning jämfört med året innan. Vid jämförelse av antalet serveringstillstånd per invånare i kommunen ses tydligt hur Skånes turistkommuner har en klar övervikt. Ökningen fortsätter i de båda toppkommunerna Båstad och Höganäs. 8

9 De tillfälliga tillstånden redovisar lite större förändringar. Den ökande trenden fortsätter bland tillfälliga tillstånd till slutna sällskap medan siffran för tillfälliga tillstånd till allmänheten har minskat något för Som regel återkommer de tillfälliga arrangemangen till allmänheten år efter år med oftast samma innehavare av de sökta serveringstillstånden. Totalt redovisas 1223 tillfälliga tillstånd i länet för Det är ytterst sällan som en sådan ansökan avslås. Endast 10 ansökningar avslogs under Tillsyn vid de tillfälliga arrangemangen genomfördes av 25 av de skånska kommunerna (tabell 2). Kommun Dagtid, före kl 20 Kvällstid, kl Nattetid, efter kl 23 Bjuv 1 3 Bromölla Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm 7 15 Höganäs 3 Hörby 1 2 Klippan 1 1 Kristianstad Kävlinge 1 1 Landskrona 14 7 Lund Malmö Osby 2 Perstorp 1 Simrishamn 1 Sjöbo Skurup 2 2 Staffanstorp 2 Svedala Trelleborg Vellinge 2 1 Åstorp Ängelholm Summa Tabell 2. Antal besök hos tillståndsinnehavare med tillfälliga serveringstillstånd i informations- och/eller kontrollsyfte år

10 Kommunerna bedömde ordnings- och nykterhetsläget som övervägande bra och hälften av kommunerna ansåg att bestämmelserna om åldersgräns följdes mycket bra. En kommun bedömde läget som dåligt. (figur 1) Bestämmelser om ordning och nykterhet följdes Bestämmelser om åldersgräns följdes Mycket bra Bra Dåligt Inte alls Figur 1. Hur upplevde kommunen att tillståndshavare med tillfälliga serveringstillstånd tillämpade bestämmelserna om ordning och nykterhet respektive åldersgräns vid besöken? Kommunerna har också redovisat hur många beslut om stadigvarande serveringstillstånd som handlagts under året. De är fördelade på 262 tillstånd till allmänheten respektive tolv avseende slutna sällskap (tabell 3). Av de totalt 274 ärendena avslog kommunerna 15 stycken. Det kan tyckas vara en liten andel som resulterat i avslag, men den som söker tillstånd är normalt inte någon lycksökare utan det handlar oftast om väl genomtänkta satsningar från den sökandes sida. Den vanligaste orsaken till avslagen var bristande ekonomisk skötsamhet men även brister i matutbud redovisas. 10

11 Kommun Till allmänheten Till slutna sällskap Bjuv 5 0 Bromölla 0 0 Burlöv 14 0 Båstad 5 0 Eslöv 5 1 Helsingborg 22 0 Hässleholm 9 0 Höganäs 6 4 Hörby 2 Höör 1 0 Klippan 4 0 Kristianstad 10 0 Kävlinge 2 0 Landskrona 16 0 Lomma 5 0 Lund 14 1 Malmö 54 3 Osby 3 0 Perstorp 1 0 Simrishamn 12 1 Sjöbo 3 0 Skurup 5 0 Staffanstorp 8 0 Svalöv 2 0 Svedala 3 0 Tomelilla 7 0 Trelleborg 3 1 Vellinge 7 0 Ystad 8 1 Åstorp 3 0 Ängelholm 6 0 Örkelljunga 10 0 Östra Göinge 7 0 Summa Tabell 3. Hur många beslut avseende stadigvarande tillstånd meddelades av kommunen under 2009? 11

12 4.4 Tillsyn av serveringsställen Kommunernas genomförda tillsynsbesök på restaurangerna under året redovisas i bilaga 2. Alla kommuner utom en svarar att man gjort tillsynsbesök på restauranger under året. Totalt sett redovisas 1822 tillsynsbesök vilket är en klar nedgång mot föregående år men något mer är vad som redovisades avseende år Reellt sett motsvarar detta i genomsnitt drygt ett (1) besök per tillståndsrestaurang under året vilket Länsstyrelsen bedömer som ett riktvärde för normal tillsyn. De redovisade tillsynsbesöken har fördelats på dagtid respektive kvällstid. Besöken på dagtid utgör 30 % av den totala mängden tillsynsbesök Nästan hälften av de redovisade kvällsbesöken har förlagts till tiden mellan kl. 20: Flertalet serveringsställen i framför allt de mindre kommunerna stänger normalt senast kl. 23:00 I detta perspektiv sammanfaller tillsynen ofta med när krogen avslutar sin servering och det är som mest gäster. En klar majoritet av besöken har alltså gjorts på tidig kvällstid. I den mån tillsynsbesöken oavsett tid på dygnet sker i samband med att verksamheten avslutas på serveringsstället ger det de bästa förutsättningarna för att kunna bedöma hur stället sköts. Det är svårt att dra några slutsatser av de redovisade tillsynsbesöken utan att veta mer om dess innehåll och inriktning. Länsstyrelsen kan bara konstatera att all tillsyn är viktig. För att få ut maximal effekt av besöken bör de förläggas när det är som mest verksamhet på serveringsställena vilket oftast är strax innan stängningstid. Sena besök och besök i anslutning till stängningstid ger den mest rättvisande bilden av hur verksamheten sköts med tanke på ordning och nykterhet. Man skall dock inte bortse från värdet av tillsynsbesök även på dagtid som kan komma överraskande och oväntade för en tillståndshavare och kan också avse ett visst tema för tillsynen. Resultatet ger alltså ingen bild av kvaliteten på tillsynsbesöket. Intressanta aspekter i detta avseende kan vara om tillsynen utförts av alkoholhandläggare, särskilt arvoderad tillsynspersonal eller om besöken gjorts tillsammans med exempelvis polis eller annan myndighet. Länsstyrelsen vill betona vikten av att kommunerna tar sitt tillsynsansvar och genomför tillsynsbesök ute på serveringsställena. Tillståndshavarna betalar avgift årligen för att tillsyn skall genomföras. Länsstyrelsen har vid sina tillsynsbesök granskat om kommunen har en fastställd tillsynsplan. Tillsynsplaner av något slag finns som regel hos handläggarna men de har inte alltid fastställts på högre nivå. Kommunernas normala ambitionsnivå är att genomföra åtminstone ett tillsynsbesök på varje tillståndskrog under året och att vid något tillfälle ha med polis eller representant från Skatteverket. 12

13 Länsstyrelsen vill betona att det måste finnas utrymme för flexibilitet i tillsynen så att ett ställe med ungdomsinriktning och sen serveringstid kan ägnas mer tid än till exempel lunchrestaurangerna. Genom den tillsyn som görs inom ramen för metoden AAS har en allmän förstärkning skett av den totala restaurangtillsynen. Samverkan mellan i första hand polisen och kommunen är ett bra exempel på detta. Tretton kommuner redovisar att man fått rapporter från polismyndigheten om att de genomfört egen tillsyn. Tolv kommuner redovisar också att man fått andra underrättelser från polismyndigheten enligt alkohollagen 8:2. Samordnad tillsyn under kommunens ledning har genomförts i 27 av länets kommuner. Förutom polismyndigheten har Skatteverket, räddningstjänsten och miljöförvaltningen medverkat. 4.3 Sanktioner Sanktioner i form av varningar och återkallade serveringstillstånd har redovisats fördelade på olika grunder. Förutom den stora mängden som återkallas i samband med ägarbyte eller att verksamheten läggs ned redovisas 23 återkallade severingstillstånd på alkoholpolitiska eller ekonomiska grunder samt 30 varningar. Dessa sanktioner har meddelats av 16 av de skånska kommunerna. Det innebär att hälften av kommunerna inte meddelat några sanktioner under året. 4.5 Tobakstillsyn Tillsynsansvaret för tobak ligger huvudsakligen under socialnämnden vad avser försäljning och marknadsföring enligt redovisningen. Däremot ligger ansvaret övervägande hos miljöförvaltningen vad gäller rökfria serveringar och övriga rökfria miljöer. 13

14 Kommunstyrelse Socialnämnd Miljönämnd Annat Försäljning av tobaksvaror Marknadsföring av Rökfria serveringar tobaksvaror Övriga rökfria miljöer Figur 2. Hur är tillsynsansvaret enligt tobakslagen fördelat i er kommun? Antalet redovisade tjänster för tobakstillsynen uppgår totalt till fem årsarbetskrafter för hela Skåne. Två av dem finns enligt redovisningen i Malmö stad. Sett till den låga siffran kan inte tobakstillsynen vara särskilt prioriterat av kommunerna. Tillsynsplaner finns i 21 av kommunerna varav 15 är beslutade genom politiskt beslut. Kartläggningen av antalet försäljningsställen för tobak utgår från antalet redovisade och registrerade försäljare hos kommunerna. Under flera år har det varit svårigheter med att få fram en fullständig bild över alla ställen som säljer tobak. Uppgifter har saknats från några kommuner. Idag har kommunerna bra grepp om vilka försäljningsställen som finns. Antalet redovisade registrerade försäljningsställen för tobak uppgår 2009 till 1539 stycken mot 1664 året innan. Det är alltså en minskning av de redovisade försäljningsställena för tobak i Skåne och denna trend har funnits i flera år. En del ställen kan ha upphört med tobaksförsäljning för att slippa betala den tillsynsavgift som kommunen har rätt att ta ut. Flertalet kommuner har beslutat om sådan tillsynsavgift. Tidigare har antalet tillsynsbesök ökat men årets redovisning visar på en nedgång med 13 % enligt. Det innebär att 60 % av försäljningsställena för tobak har besökts i relation till antalet redovisade försäljningsställen (bilaga 4) 14

15 Liksom inom alkoholområdet går det dock inte att dra några andra slutsatser än att antalet besök har minskat. Det är mycket avhängigt av hur kommunen har organiserat verksamheten. I de flesta kommuner hör tobaken hemma inom miljöförvaltningen och handläggs av miljö- eller livsmedelshandläggare. I samband med att näringsställen besöks enligt livsmedelslagstiftningen genomförs också viss kontroll enligt tobakslagen. Även 2009 har det genomförts provköp avseende hur åldersbestämmelserna efterlevs för folköl och tobak av 13 kommuner. Resultatet har påvisat stora brister i likhet med Länsstyrelsens Skåneprojekt. Det visar sig att ungdomar fortfarande lätt kan handla både tobak och folköl utan att behöva visa legitimation. I de kommuner som under flera års tid gjort provköp märks dock en successiv förbättring av resultatet. Tillsynen avseende tobak och folköl bygger på lagmässigt liknande förutsättningar och kan med fördel samordnas. Under 2009 kom ett JO beslut som medfört att provköpsmetoden inte kan användas då den bedömts utgöra dold tillsyn. Två kommuner har meddelat föreläggande eller förbud på grund av försäljning till underårig. Genomförandet av rökförbudet har gått mycket bra över lag i länet och har förankrats hos både allmänheten och branschen. Förutsättningar för samsyn och samordning av tobaks- och alkoholfrågorna i större omfattning har skapats genom den ökade samverkan som sker mellan alkohol- och tobakshandläggarna kring restaurangernas verksamhet. I många fall är det en och samma person som handlägger båda områdena. Elva kommuner redovisar att man besökt serveringslokaler för kontroll av bestämmelserna om rökfria serveringsmiljöer. Krogarnas uteserveringar tenderar att utnyttjas även under vinterhalvåret för rökarnas behov. Några fall med inbyggnad av uteserveringen så att det blivit likställt med inomhuslokal har varit föremål för tillsynsärenden under Vad gäller rökfria skolgårdar är det bara tre kommuner som redovisar att man besökt skolor i informations- eller kontrollsyfte under året. 15

16 4.6 Övrigt alkohol- och tobaksförebyggande arbete i de skånska kommunerna Riksdagen har fastställt nationella handlingsplaner för alkohol och narkotika (prop. 2005/06:30). Det övergripande målet är att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar samt ett narkotikafritt samhälle. Vad gäller skador av tobaksbruk finns bl a regler om begränsning av rökning i lokaler och miljöer samt vad gäller marknadsföring och försäljning i Tobakslagen (1993:581) Dessutom innehåller folkhälsopropositionen (prop. 202/03:35) ett antal delmål för minskat tobaksbruk till 2014, exempelvis en halvering av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa samt fler rökfria miljöer. Nämnda planer och mål ligger till grund för kommunernas förebyggande verksamhet. En mycket viktig framgångsfaktor är att det finns ett starkt politiskt intresse och stöd för verksamheten. För att kunna bedriva ett strukturerat och långsiktigt drogförebyggande arbete behövs ett antaget drogpolitiskt program eller en policy med mål och handlingsplaner som fastställer både riktning och aktiviteter, samt uppföljning av verksamheten. Av enkäten framgår att 2009 hade 28 av Skånes 33 kommuner ett alkohol- och/eller drogpolitiskt program. Av dessa var 21 antagna 2004 eller senare medan övriga sju var äldre än så och skulle behöva en genomgång och eventuell revidering. Mätbara mål med sin verksamhet har 19 av programmen och 18 kommuner har någon form av genomförandeplan med ansvariga aktörer. Endast 16 har en plan för uppföljning och så få som fem har särskilda medel avsatta för alkohol- och tobaksförebyggande insatser. För ett framgångsrikt förebyggande arbete är det viktigt med någon form av samordning. Till stöd för kommunerna i det här avseendet erbjuds att ansöka om statliga utvecklingsmedel hos Länsstyrelsen. Merparten av länets kommuner har genom årens lopp anvisats medel för anställning av drogförebyggande samordnare, som ska ha en nyckelroll i uppbyggandet av struktur och långsiktighet i verksamheten. Detta har resulterat i att flera kommuner sedan tagit över finansieringen av samordnartjänsten, medan andra har valt att avsluta det uppdraget när statliga medel inte längre erhållits. Under någon del av år 2009 fanns det enligt uppgiftslämnarna en särskild utsedd person för att samordna det förebyggande arbetet i 22 av kommunerna, vilket är en minskning sedan Däremot så fanns det i samtliga dessa 22 kommuner någon som samordnade såväl alkohol, narkotika som tobaksförebyggande arbete. Ett uppdrag att arbeta med tobaksfrågor finns alltså numera i alla kommuner som har samordnare, vilket inte varit fallet tidigare år. Kommunerna avsätter alltifrån mindre än en halvtid (9) till fler än två heltidstjänster (3) för drogförebyggande verksamhet. Då räknas både drogförebyggande 16

17 samordnare, brottsförebyggare och folkhälsosamordnare in. I sju kommuner avsattes ingen tid alls för detta arbete under 2009, vilket är två fler än året innan. På frågan hur kommunen finansierar sitt drogförebyggande arbete svarar 16 att de gör detta helt och hållet med kommunala medel, medan 15 har mer eller mindre i anslag från Länsstyrelsen. Sex kommuner uppger att det finns andra finansiärer som exempelvis Region Skåne och Statens folkhälsoinstitut. I ett drogförebyggande arbete är andra myndigheter, näringsliv och frivilligorganisationer viktiga samarbetspartners (figur 3) Antal kommuner Tobak Narkotika Alkohol 5 0 Polismyndigheten Hälso- och sjukvården Vägverket Andra kommuner Länsstyrelsen Andra myndigheter Figur 3. Med vilka myndigheter hade kommunen ett regelbundet eller formaliserat samarbete (möten eller aktivitet/aktiviteter) gällande det alkohol- och/eller drogförebyggande arbetet under år 2009? Vanligast är samarbete med polisen och därefter Länsstyrelsen och andra kommuner. Men samverkan sker även med hälso- och sjukvården och andra myndigheter. Vägverket (numera Trafikverket) samarbetar man med vad gäller främst alkohol men även till viss del med narkotika. 17

18 Kommunernas samarbetar också med olika näringslivsaktörer för att förebygga skador av alkohol, narkotika och tobak (figur 4) Antal kommuner Tobak Narkotika Alkohol 0 Enskilda restaurangägare Enskilda livsmedelshandlare Nöjesarrangörer ALNA-rådet Köpmannaföreningen Andra företagsföreningar Andra inom näringslivet Figur 4. Med vilka inom näringslivet (ej endast sponsorer) hade kommunen ett regelbundet eller formaliserat samarbete (möten eller aktivitet/aktiviteter) gällande det alkohol- och/eller drogförebyggande arbetet under år 2009? Vanligast samarbetspartner inom näringslivet är restaurangägare. Ordinarie tillsynsverksamhet räknas inte in i dessa siffror. Det är främst vad gäller alkohol som samverkan sker ger att man samarbetar med restaurangägare medan sju samverkar med enskilda livsmedelshandlare. Nöjesarrangörer är näst vanligast att samarbeta med och då främst gällande alkohol (12). Figur 5 visar samverkan med frivilligorganisationerna i länet och här framstår idrottsföreningar som den klart vanligaste samverkansparten båda vad gäller alkohol, narkotika och tobak. Sedan kommer nykterhetsrörelsen och trossamfunden. Fackföreningar och kulturföreningar är det mer sällsynt att man samverkar med i dessa frågor. 18

19 25 20 Antal kommuner Tobak Narkotika Alkohol 0 Idrottsföreningar Fackföreningar Nykterhetsrörelsen Kulturföreningar Trossamfund Andra frivilligorganisationer Figur 5. Med vilka frivilligorganisationer hade kommunen ett regelbundet eller formaliserat samarbete (möten eller aktivitet/aktiviteter) gällande det alkoholoch/eller drogförebyggande arbetet under år 2009? I kommunerna arbetar man med olika verksamheter och insatser för att minska användningen och skadeverkningar av alkohol, tobak och narkotika. Forskningen visar att satsningen på insatser avseende såväl tillgängligheten av droger som efterfrågan, är ett framgångsrikt sätt att arbeta på. Som rapporten tidigare visat är tillsyn av försäljningen lagstadgad och något som kommunerna tillsammans med Länsstyrelsen hela tiden utvecklar metoder för. Den sociala tillgängligheten är beroende av normer och attityder som inverkar på efterfrågan. 26 kommuner uppger att de anordnar drogfria aktiviteter såsom diskotek, konserter eller liknande och 22 har vänt sig till föräldrar med informationsutskick och med erbjudande om föräldraprogram om droger samt en mängd andra åtgärder (bilaga 5). Förutom att arbeta med begränsning av den direkta tillgängligheten och efterfrågan av droger visar forskningen att det är betydelsefullt att utveckla individens skyddsfaktorer och motverka eventuella riskfaktorer. Dessa påverkar i hög grad de individuella omständigheter, genetiska och sociala, som visat sig ha betydelse för utvecklingen av ett missbruk. Föräldrar och andra vuxna är viktiga som stöd för unga människor under deras uppväxt samt som förebilder. 19

20 För att stärka föräldrarna i deras föräldraskap erbjuder kommunerna ett brett utbud av gruppverksamhet där föräldrar träffas och med hjälp av en utbildad handledare samtalar utifrån ett metodiskt program (figur 6). Antal kommuner Annat ICDP (Vägledande samspel) Familjeverkstan De otroliga åren (2-8 år) Aktivt föräldraskap (1-18 år) Komet (3-18 år) COPE (3-18 år) Föräldrakraft (11-14 år) Föräldrakraft (3-6 år) Föräldrastegen (14-17 år) Nya STEG (12-14 år) Steg för steg (11-14 år) Figur 6. På vilket/vilka sätt bedrevs alkohol- och/eller drogförebyggande arbete inom kommunen när det gäller insatser för föräldrar (program/metoder) under år 2009? Skolan spelar en mycket viktig roll i att stärka sina elever, såväl med generella insatser som specialinriktade program för barn och ungdomar som växer upp i riskmiljö av något slag, eller har problem med utåtagerande beteende, aggressivitet etc. Liksom tidigare år är det Motiverande samtal (MI), Social och emotionell träning (SET) och Örebro PreventionsProgram (ÖPP) som är de vanligaste programmen. Även Stegvis och Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet är metoder som används av relativt många kommuner (figur 7). 20

21 Antal kommuner ÖPP Tobaksfri Duo StegVis SkolKomet för lärare SET Olweus MI elevhälsan Lärarledarskap Ledarskap och förhållningssätt DISA Annat A Non Smoking Generation Figur 7. På vilket/vilka sätt bedrevs alkohol- och/eller drogförebyggande arbete inom kommunen när det gäller insatser i skolan (program/metoder) under år 2009? Förutom insatser för våra barn och ungdomar som avser att förhindra att de börjar med droger arbetar man på olika sätt för att påverka den vuxna befolkningen att minska eller helt upphöra med att använda droger. 18 kommuner har uppgett att man har, eller håller på att införa rökfri arbetstid. Samarbetet mellan polis och kommun utvecklas alltmer då det gäller att snabbt erbjuda stödsamtal då förare ertappas med att köra rattonyktert, liksom samarbete med högskolorna i länet för att begränsa alkoholbruket bland studenterna. 5. Avslutande kommentar När denna rapport skrivs har mycket arbete gällande 2010 också genomförts. Länsstyrelsen kan redan nu peka på den fortsatta utvecklingen av tobakstillsynen som fått genomslag 2010 med en speciell satsning från Länsstyrelsens sida. Lagändring om förstärkt tobakstillsyn har också blivit verklighet från 1 augusti Diskussioner förs i länet kring organisationsförändringar inom miljöområdet som påverkar tobaksfrågorna. Speciella mellankommunala miljöförbund planeras vilket kan medföra förändringar i organisationen och överföring av uppdragen till nya handläggare. 21

22 Bilaga 1. Serveringstillstånd i Skåne län Stadigvarande Tillfälliga allmänhet Tillfälliga slutna Kommun Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Skåne län

23 Bilaga 2. Tillsyn av restauranger Skåne län Antal tillsynsbesök 2009 Totalt Antal tillsynsbesök 2008 Totalt Kommun dagtid dagtid Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Skåne län

24 Bilaga 3. Detaljhandel med folköl i Skåne län Antal butiker Antal tillsynsbesök Tillämpar egentillsynsprogram Kommun Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Skåne län

25 Bilaga 4. Detaljhandel med tobak Skåne län Antal butiker Antal tillsynsbesök Kommun Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Skåne län innebär att uppgift saknas 25

26 Bilaga 5. Alkohol- tobaks- och narkotikaförebyggande arbete i kommunerna under 2009 Insats Antal Anordnande av drogfria aktiviteter (t.ex. vid skoldanser, konserter eller liknande) 26 Informationsutskick till föräldrar 22 Aktivt arbete mot media (media advocacy) för att fästa uppmärksamhet på alkohol/drogfrågor 22 Aktivt arbete mot media (media advocacy) för att fästa särskild uppmärksamhet på tobaksfrågor 9 Åtgärder mot langning till ungdomar (t.ex. informationskampanj eller polisingripanden) 24 Åtgärder för att upprätthålla åldersgränsen vid försäljning av alkohol 18 Åtgärder för att upprätthålla ansvarsfull alkoholservering av alkohol 23 Åtgärder för att upprätthålla åldersgränsen vid försäljning av tobak 18 STAD-metoden, Ansvarsfull alkoholservering (samverkan mellan myndigheter och bransch, utbildning samt ökad tillsyn) 19 Föräldraprogram om alkohol/droger, årskurs 6-9 (med för programmet utbildade handledare) 21 Strukturerade program för riskutsatta förskolebarn (utsatta uppväxtmiljöer/beteendestörningar), med för programmet utbildade handledare 16 Strukturerade program för att förebygga tobaksdebut i grundskolan 6 Strukturerade program för att avsluta tobaksbruk i gymnasieskolan 4 Gruppverksamhet för barn till missbrukare 22 Införande av policyer för rökfri arbetstid för kommunens personal 18 Åtgärder kring trafiknykterhet, utöver polisens rutinmässiga kontroller 8 Åtgärder mot dopning 3 Insatser för att begränsa alkohol och eller/drogbruk bland studenter (högskola/universitet) 6 26

27 27

28 Länsstyrelsen samlar årligen in underlag från länets kommuner till den riksomfattande länsrapportering som Statens folkhälsoinstitut genomför. I den enkät som kommunerna skall ge svar på behandlas frågor kring kommunernas tillstånds- och tillsynsarbete på alkohol och tobaksområdet. Vidare ingår uppgifter om hur kommunerna organiserat sin förebyggande verksamhet med frågor kring samordnare och alkohol- och drogpolitiska program. Utifrån dessa uppgifter kombinerade med länsstyrelsens egna undersökningar och uppgifter från Tullverket och Polismyndigheten har Länsstyrelsen sammanställt uppgifterna till föreliggande länsrapport 2009 för Skåne län. Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ Epost skane@lansstyrelsen.se