De röda, gula, gröna och de blå!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De röda, gula, gröna och de blå!"

Transkript

1 De röda, gula, gröna och de blå! Hur människor beter sig och varför de gör som de gör. Författare: Carl Fredrik Bennet Dax personalutveckling AB Dax Personalutveckling AB Århammar, Stigtomta. Telefon Mobil E-post: webbsida:

2 Vårt mänskliga beteende. Vi ser vad vi gör, men vi ser inte varför vi gör som vi gör. Alltså bedömer och värderar vi varandra utifrån vad vi ser att vi gör. Så uttryckte sig psykoanalytikern Carl Gustav Jung redan på 1920-talet. Våra beteenden är de viktigaste faktorerna som skapar dynamik i våra liv. Alla människor beter sig. Många har likartade beteenden, men samtidigt har lika många beteenden som vi ofta varken känner igen eller förstår. Som bekant beter var och av av oss dessutom på olika sätt i olika situationer, vilket stundtals är till både glädje och irritation i omgivningen. Beteenden ställer till. Vi umgås med varandra, vi beter oss och för det mesta fungerar detta bra eller mycket bra. Men ofta fungerar det mindre bra och ibland inte alls. Resultatet blir missförstånd och/eller kommunikation som inte fungerar. Och inte sällan blir resultatet mindre eller större konflikter och konfrontationer. En stor del av de konflikter vi alla råkar hamna i, eller som vi själva är orsaken till, beror på beteenden som missuppfattas och avsiktligt eller oavsiktligt misstolkas eller missförstås. Det märker vi redan hos barn i tidig ålder. Alla börjar som barn. Redan innan vi föds börjar vi lägga grunden till de beteenden vi kommer att visa upp i vuxen ålder. Ärftliga tempraments- och karaktärsegenskaper påverkar våra beteenden och dessa sätter igång en process redan på genstadiet.vi ärver drag från inte bara våra egna föräldrar, utan också från deras och kanske andra av våra släktingar i varierande grad. Detta arv lägger därmed grunden för vår beteendemässiga utveckling. Beteende, en lärdomsprocess. Barn lär sig redan i mammas mage. De uppfattar bl.a. kallt och varmt, stillhet och rörelse, tystnad och ljud. Efter födseln fortsätter läroprocessen än mer intensivt. Barn föds fullständigt spontana, orädda och utan några hämningar. Detta visar barnet genom att göra precis som det själv vill. Barnet säger Nej, jag vill inte! och det intalar sig själv att det kan klara av allting, hur farligt det än kan vara för barnet själv. Detta spontana, ibland helt okontrollerade beteende är inte alltid det beteende som föräldrar och den övriga omvärlden önskar sig. Och det får barnet snart veta. Då är det viktigt att komma ihåg att barn har ett mycket starkt och instinktivt behov av att förstå och lära sig, redan i mycket tidig ålder. Barn lär sig i huvudsak på två sätt. Antingen söker barnet sig från otillfredsställelse och missnöje till nöjdhet och tillfredsställelse. Detta kallas ofta för pott-träning. Barn ser hur andra barn och vuxna gör och förstår och lär sig då att sitta på pottan, dricka när de törstar och en hel rad andra nödvändigheter. Eller så lär sig barnet genom att imitera och det är den vanligaste inlärningsmetoden. Barnet imiterar det beteende som barnet ser omkring sig och ofta är det den dominanta föräldern som blir förebild för imitationen. Detta hänger bl.a. samman med barnets behov av trygghet och den som är stark, tydlig och bestämmande blir också liktydig med en viss form av trygghet. Barns behov av trygghet. Det är ett naturligt behov hos barn att vilja ha en trygg och behaglig uppväxt. Därför blir det en självklar reflex att undvika alla obehagliga eller hotfulla situationer. Snart lär sig barnet att göra på samma sätt som de personer som står för just tryggheten, dvs. föräldrarna. Tråkigt nog är alltför många föräldrar omedvetna om att de ständigt, dygnet runt, är förebilder för sina barn, oavsett om föräldrarna vill det inte. Positiva förebilder eller negativa. Den viktiga sanningen är ju att barn inte gör som de vuxna vill. De gör som de vuxna gör! Det barn som växer upp med föräldrar som ser sitt barn, får barnet att känna sig respekterat och delaktigt och som ger barnet en stark känsla av egenvärde, utvecklar snart en hög självkänsla och en god självbild som åtminstone i normala fall följer med barnet upp i vuxen ålder. Det barn som däremot växer upp med mycket destruktiv kritik och villkorlig kärlek, förlorar i både självförtroende, självkänsla och får en självbild som får barnet att känna sig värdelöst. Ett sådant barn lär sig snabbt att det viktigaste för att överleva är att göra som dom säger, dvs. föräldrar och andra vuxna. Effekten av det dåliga självförtroendet, den låga självkänslan och bristen på tro på sig själv, får ofta en påtagligt negativ effekt på barnets beteende, icke minst när det når vuxen ålder. Vad är då egentligen självkänsla? Frågan är i hög grad berättigad eftersom man så ofta blandar samman självkänsla med självförtroende. Dax Personalutveckling AB/www.daxpersonal.se

3 Självkänsla är ingenting annat än ett mått på hur mycket du tycker om dig själv och hur mycket ansvar du är beredd att ta för dig själv och för ditt eget liv. Typiskt för människor med hög självkänsla, är att de tar mycket ansvar för sig själva och för sina egna åtaganden. Med en hög självkänsla får man mod att anta utmaningar och ser hela tiden möjligheter i stället för problem. Ju högre självkänslan är, desto färre blir konflikterna och ju högre självkänslan är, desto lättare kan man hantera förändringar. Vad är då självförtroende? Självkänsla handlar om ditt egenvärde. Självförtroende handlar bara om prestationer. Dvs. hur bra du är på att göra olika saker. Självkänsla kan vi inte få för mycket av. För mycket självförtroende och för lite självkänsla i kombination, kan däremot leda till ökad stress, olika former av prestationsångest och till slut olika grader av utbrändhet. Självkänsla bygger på de förväntningar du har på dig själv. Självförtroende bygger på de förväntningar som omgivningen har på dig. Våra grundläggande behov. Alla har vi en mängd olika behov och en hel del av dessa behov har vi burit med oss sedan tidernas begynnelse. För det första har vi ett naturligt behov av att äta. Vi behöver energi för att klara alla de hårda villkor under vilka vi lever och den energin får vi genom den föda vi äter. Vi har också ett behov av att föröka oss så att det mänskliga släktet kan fortleva och det gör vi när vi avlar nya barn. Det tredje behovet är i det närmaste lika starkt som de två första behoven tillsammans. Vi har helt enkelt ett behov av att känna att vi ingår i någon form av gemenskap. Att vi är en del av en familj eller grupp, att vi tillhör ett sammanhang av något slag, att vi inte står ensamma. Redan som barn känner vi av detta behov av gemenskap. Vi är beredda att göra stora ansträngningar och satsa mycket energi på att bli accepterade av omgivningen och införlivade i gemenskapen. Därför anpassar vi oss mer eller mindre till omgivningens krav och förväntningar just för att vi skall bli accepterade. Vi utvecklar det som kallas för anpassat beteende. Vårt grundläggande beteende. Det beteende som vi formar från födseln (och delvis redan innan vi föds) utvecklas under barndomen genom att vi drar nyttiga lärdomar, imiterar de personer vi anser vara viktiga i våra liv, tar intryck av miljö, skola, media, kamrater och en rad andra faktorer. Den metod vi använder oss av för att ta till oss alla dessa intryck, kallar vi för prägling. Man kan likna denna inlärning vid etsning eller gravyr. Det är som om allt vi tar in etsas eller graveras in i vårt medvetande och vårt undermedvetna. Och eftersom intrycken etsas in i oss, eller som processen kallas, präglas, blir alla dessa intryck till största delen bestående i vuxen ålder. Det som i vår barndom och ungdom präglats i oss, är oftast så djupt förankrat att det är mycket svårt att prägla om eller ändra våra personligheter, som ju blir resultatet av präglingen. Det är denna process som bygger vårt s.k. grundbeteende och därmed kan vi också dra slutsatsen att det är svårt att ändra det grundbeteende, dvs. våra temperament- och karaktärsegenskaper, vi en gång format. För att göra detta krävs stora förändringar i hela vår livssituation, traumatiska upplevelser och händelser som omkullkastar våra grundläggande värderingar och uppfattningar om hur vi ser på oss själva och hur vi skall vara. Den präglingsprocess som ger oss vårt grundbeteende anses allmänt pågå fram till dess vi når vuxen ålder, dvs. kring 18 till 20 år. Därefter minskar betydelsen av präglingen och vi får beteckningen vuxen och myndig. Det anpassade beteendet, som vi använder oss av för att bli accepterade av omgivningen, är däremot inlärt. Vi ser ju hur andra t.ex. löser problem, och lär oss av detta. Och eftersom vi lärt oss att bete oss på ett visst sätt i ett visst sammanhang, i syfte att bli accepterade, så kan vi också lära om och bete oss på ett helt annat sätt i samma omgivning. Slutsatsen blir att vi har ett grundbeteende som är i storts sett bestående, men vi har samtidigt en rad olika, anpassade beteende som vi använder oss av i olika, lämpliga sammanhang. Vi kan t.ex. ha ett specifikt beteende i vår arbetsmiljö och ett helt annat beteende när vi är hemma. Ett tredje beteende kan vi visa upp när vi är på fest och träffar människor som vi inte känner så väl. Anpassning kräver energi. Det naturliga för oss människor är att vara som vi är, dvs. att vi visar upp vårt grundbeteende. Men av en mängd olika skäl kan vi känna att vi behöver anpassa oss till omgivningen. Det talas mycket och ofta om att vi skall vara flexibla och anpassningsbara för att på så sätt klara av en rad olika situationer och kunna bemöta många olika typer av människor. Begreppet har t.o.m. fått ett namn, nämligen IQ eller social kompetens. För att klara av denna ständiga anpassning är det viktigt att vi är medvetna om att anpassningen kräver ansträngning och tar mycket energi. Vårt naturliga tillstånd är att visa upp vårt grundbete- Dax Personalutveckling AB/www.daxpersonal.se

4 ende. Det onaturliga beteendet är att ständigt anpassa sig och vara rätt och då krävs både förmåga, träning och mycket energi. Om vi är osäkra på vad som är rätt, om vi är otränade eller saknar tillräckligt mycket energi för att klara av den roll som vi för tillfället tror är den rätta, blir vi rädda, tveksamma och ofta stressade. Och därmed förlorar vi ytterligare energi med påföljden att vårt grundbeteende blir alltmer synligt. Kanske till omgivningens stora förvåning, som är van vid att se oss bete oss på ett visst sätt. Våra fyra beteenden. På 1920-talet delade psykoanalytikern C G Jung in det mänskliga beteendet i två delar. Han talade om introverta (inåtvända) och extroverta (utåtriktade) människotyper, utan att för den skull värdera om den ena typen var att föredra framför den andra. Han beskrev också människor som olika arketyper och upprättande ett system kallat psykologiska typer. Jungs teser föranledde William Moulton Marston att 1928 i boken Emotions of normal people dela in alla människor i fyra kategorier med utgångspunkt från människors sätt att bete sig. Han gav de fyra kategorierna ett namn: Dominant, Inspiratör, Stabil och Analytisk. Han fastslog dessutom att alla människor har mer eller mindre av alla de fyra beteendena. Det är dock inte ovanligt att man har två, ibland tre, beteendestilar som är mer synliga än de andra. Men alla har 4 färger! Jungs och Marstons teorier kom snart att bli allmänt accepterade och har de fått en rad efterföljare som utvecklat och förfinat teorierna. Icke minst har man lagt ned stor möda på att få fram olika typer av analysmetoder som skall fastställa en persons beteendetyp utifrån det här sättet att kartlägga mänskliga beteenden. Röda, Gula, Gröna och Blå. En av dessa metoder är ett datorbaserat system som i Sverige fått namnet IPU Profilanalys. I detta har man gjort en utveckling av benämningarna Dominanta, Inspiratörer, Stabila och Analytiska genom att koppla färgerna Rött, Gult, Grönt och Blått till respektive namn. Denna färgläggning har sitt ursprung i Goethes färglära och psykologen Lüchers psykologiska färger. Man talar sålunda om t.ex. dominant beteende som Rött, Inspiratörens beteende som Gult osv. Det är inte möjligt att idag fastställa hur stor andel av mänskligheten som är t.ex. Dominanta Röda. Det finns dock en hel del studier som pekar på att de som har rött som starkaste färg skulle utgöra ca 10% av en normalpopulation. De Gula Inspiratör- erna sägs vara 10 till 15%, de Stabila Gröna ca 50% och de Analytiska Blå ca 25%. Dessa siffror är dock inte vetenskapligt belagda, utan bygger enbart på utvärderingar av en stor mängd gjorda beteendeanalyser av olika fabrikat (Kommunikationsprofilen, DISC, Thomas, Myers-Briggs, Herkules, Discus, m.fl.) gjorda i ett stort antal länder. Siffrorna är dock av relativt litet intresse eftersom de allra flesta av oss har mer eller mindre av alla de fyra beteendena eller färgerna. Med seriösa och vetenskapligt verifierade analysmetoder är det relativt enkelt att kartlägga vilken eller vilka av de fyra färgerna som är starkast och som mest påverkar beteendet hos en person. De Röda Dominanta. Det finns vissa beteendedrag som är typiska för de Dominanta. De är ofta viljestarka, resultatinriktade och drivande. Med sin energiska läggning strävar de efter att uppnå alla sina mål och syften. De är ofta tävlingsinriktade och i arbetet har de en tendens att mer fokusera på uppgiften och resultatet än på social gemenskap och nöjen. De Röda är skickliga, systematiska problemlösare som inte tvekar att genomföra förändringar om det gynnar resultatet. Ofta är de naturliga ledare och arbetar hårt och intensivt för att nå sina mål. Under press, eller när de känner att de inte har full kontroll över sin situation, visar de en tendens att ändra sitt beteende och bli mer krävande och kontrollerande. De är inte ovanligt att Röda beter sig som ensamvargar. Dvs. de gör arbetet själva, utan inblandning av andra, för att därmed garantera att arbetet verkligen blir gjort på det sätt de själva vill. Kännetecknande för de Rödas sätt att kommunicera är ett kortfattat, snabbt och tydligt språk. Ibland har de en tendens att tillämpa envägskommunikation. Yrkesvalet bland de Röda är ofta politiker, chefsbefattningar, börsmäklare, läkare i chefsställning och elitidrottsmän. Självfallet återfinner man de Röda inom alla yrken och på alla nivåer i organisationen, men historien visar att inom de angivna yrkena finns en viss övervikt av rött beteende. På grund av sin resultatinriktning och sitt behov av att leda och bestämma, visar de Röda ofta tendenser att bli arbetsnarkomaner. De kommer först till jobbet och går sist. De driver sig själva, och ofta även andra, mot ständigt allt svårare utmaningar och ännu högre grad av prestation. Bland de Röda återfinner man ibland män (men också en ökande andel kvinnor) som utvecklar ett beteende som kallas Typ-A-beteende. Detta beteende kännetecknas av en stark tävlingsinriktning, ett stort behov av prylar och ständigt allt svår- Dax Personalutveckling AB/www.daxpersonal.se

5 are utmaningar. De upplevs ofta av medarbetarna som hänsynslösa och kompromisslösa. De fjäskar uppåt och sparkar nedåt och kan vara helt skoningslösa mot personer de inte anser sig ha någon nytta av. Detta beteende, som har likheter med psykopati, leder ibland till stress och svåra hjärtoch kärlsjukdomar. Många med Typ-A-beteende får hjärtinfarkter i medelåldern, ofta med dödlig utgång. Självfallet kan all de fyra färgerna drabbas av Typ-A-beteende, men flera studier pekar på en klar överrepresentation bland dominanta Röda. De Gula Inspiratörerna. Typiskt för Gula Inspiratörer är deras förmåga att utrycka sig verbalt. De fördrar det talade ordet framför det skrivna. Det innebär dock inte att de Gula inte kan uttrycka sig i skrift. Många erkänt skickliga skribenter (journalister, författare) har gult som sin starkaste färg. De Gula är ofta entusiastiska och nyfikna och prövar gärna nya saker. Det kan vara hjälpmedel i hemmet, nya prylar, nya restauranger eller ett klädmode som plötsligt är inne. De är skickliga på att etablera kontakter och bygger ofta relationer med en rad olika typer av människor. Deras relationer är dock inte alltid lika långvariga som de Stabila Grönas. Gula Inspiratörer uppfattas ofta som kreativa och nyskapande. Deras nyfikenhet och experimentlust leder dem in på nya tankebanor. Inte sällan utvecklar de denna sida som uppfinnare, men deras framgångar låter dock ofta vänta på sig eftersom de Gula kännetecknas av en bristande uthållighet. De tröttnar ofta snabbt och är närmast allergiska mot enahanda sysslor som tar lång tid och som inte tillfredsställer deras behov av spänning. Bland de Gulas egenskaper märks den positiva och optimistiska inställningen särskilt väl, men denna attityd har också en baksida. De Gula är ofta aningslösa, orealistiska och tenderar att se allting som möjligt. Icke minst tid brukar vara något de Gula tar lätt på. De kommer ofta för sent, men har briljanta och ordrika förklaringar till sina förseningar eller sin glömska. De kan ibland också vara både obetänksamma och taktlösa i sin kommunikation. De har inte för avsikt att vara elaka eller nedsättande, men är omedvetna om att deras yviga, språkliga förmåga ofta på ett okänsligt sätt både sårar och generar andra. Samtidigt är de Gula ofta påtagligt belöningsberoende. Dvs. de är beredda att gå rätt långt för att få offentlig uppmärksamhet och uppskattning för sina prestationer. Att lyssna tillhör inte deras starkaste sida. Ofta avbryter de konversationen för att få fram sin egen åsikt eller för att bekräfta att den andra parten har rätt i det han eller hon säger. Till de Gula kan det ibland vara på sin plats att påpeka att vi är födda med två öron, två ögon och en mun och att organen i de flesta fall bör användas i den ordningen. Inte sällan kommer detta som en nyhet för de Gula! Typiska yrken som de gula väljer är skådespelare, artister av olika slag, journalister, programledare, reklammakare och säljare. Utbildare, men däremot inte lärare, har ofta mycket gult i sitt beteende. De har ambitionen är att förmedla kunskap som sedan skall leda till handling. Lärarna däremot, som man ofta återfinner bland de Gröna, vill att eleverna skall ta till sig kunskapen och sedan ha rätt på skrivningar och klara läxförhören. De Gröna Stabila. De Stabila känns igen på sin sociala förmåga. De skapar harmoniska och ofta långvariga relationer och blir sällan nöjda om de inte känner att hela gruppen är delaktig och nöjd. De Gröna är i flera avseende typiska gruppmänniskor, vilket bl.a. märks på deras intresse för föreningsliv och olika sociala gruppaktiviteter. De Gröna är behärskade servicemänniskor som mer än gärna lyssnar på allas åsikter. De visar stor respekt för andras idéer och tankar och tar sällan strid när deras egna synsätt kolliderar med andras. Det är en av flera förklaringar till att de Gröna är mycket goda lyssnare. För dem finns inget egenintresse i att ständigt ta till orda och göra sin stämma hörd. De väntar ofta på sin tur och skulle de inte få ordet, tar de sällan strid. Vad som ofta gör de Gröna uppskattade är deras goda förmåga att lyssna, att vara personliga, att känna och att uppträda avspänt. De visar hänsyn och respekt och kan ofta på ett skickligt sätt skapa trygghet och trivsel omkring sig. Detta gör de Gröna mycket lämpliga för alla former av serviceyrken och positioner där människor möts på olika sätt. Snabbt etablerar de Gröna sociala nätverk som de sköter om. Ett bra exempel är deras förmåga att under lång tid upprätthålla kontakten med gamla klasskamrater eller lumparkompisar. Det är ofta de Gröna som kallar till 30-årsjubileum eller klassfest! De Gröna är beroende av stabilitet i tillvaron och detta gör dem särskilt känsliga för förändringar som de inte själva skapat eller kan påverka. I tider av oro, sociala omvälvningar och förändringar på arbetsmarknaden, känner de Gröna sig mer utsatta än de Gula och Röda. Med viss reservation kan man påstå att de Gröna är rädda för förändringar om de inte förstår anledningen till och syftet med förändringen. Om de inte inser att förändringar oftast är nödvändiga och ofrånkomliga, blir de gärna försiktiga, passi- Dax Personalutveckling AB/www.daxpersonal.se

6 va, konfliktobenägna, osjälvständiga och tvekar att fatta beslut, trots att detta kan drabba dem själva. Deras behov av trygghet blir då ännu mer påtagligt och de blir inte sällan rent av aktiva i sin kamp mot förändringen. I sitt sätt att kommunicera under sådana förhållande blir de ofta långsamma, otydliga och samtidigt krävande. Typiska yrken som Gröna gärna väljer är poliser, läkare, alla former av vårdpersonal, lärare, specialister av olika slag, och personalchefer. Flera undersökningar visar att poliser ofta tillhör de Gröna. De motiveras av att göra en social insats för andra människor och känner sig trygga i den yrkeskår de tillhör. Poliser väljer också ofta sitt yrke på grund av att de har en eller flera anhöriga som också valt polisyrket. Samma gäller sannolikt också för människor i vården. De Blå Analytiska. De Blå är analytiska, fårordiga, logiska, kvalitetsmedvetna och ofta en smula reserverade och skeptiska i sin framtoning. De känner en trygghet i det formella och uttrycker sig gärna skriftligt. Viktigast för de Blå är fakta. Det som inte går att mäta, väga, förpacka, avbilda eller distribuera, ställer de sig ofta skeptiska till och tveksamma inför. De vill att saker och ting skall vara begripliga. Om inte, skall man åtminstone kunna utforska och få fram fakta. De Blå känns igen på sitt ordningssinne, sin struktur i tänkandet och deras kvalitetsmedvetande. De ställer inte extrema kvalitetskrav, men de produktlöften som de fått, anser de Blå att man skall infria. En positiv sida hos de Blå är förmågan att lyssna konstruktivt och det gör dem till skickliga fredsmäklare och goda förhandlare. De kan analysera en konfliktsituation utan att bli personligt involverade och sedan leverera strukturerade och väl genomtänkta förslag till lösningar. Ofta blir deras kommunikation tydlig, faktabaserad och en smula omständlig. Men när de framför sitt budskap är de oftast pålästa och lämnar inte något åt slumpen. I detta avseende är de Blå de Gulas absoluta motsats. Till skillnad från de Gula, tänker de Blå först och talar sen. Yrkesskicklighet är typiskt för de Blå. De sätter sig in i sina arbetsuppgifter, även om det ibland kan ta lång tid, och blir sedan skickliga i det yrke de valt. Därtill kommer en stark lojalitetskänsla som kan medföra att de Blå ofta stannar länge på en och samma arbetsplats eller inom samma yrke. I likhet med de Gröna är de Blå inte entydigt positiva till utveckling och förändring. När de likväl utsätts för stora förändringar, kräver de mycket specifika och trovärdiga förklaringar för att de skall acceptera förändringen. Får de inte goda argument, har de en tendens att bli mer formella, byråkratiska, regeltolkande, envisa och oengagerade. De blir rädda för att misslyckas, vilket i sin tur kan innebära att de avstår från att försöka. Ibland kan man uppleva att de Blå i tider av förändring och osäkerhet har en tendens att inte bli färdiga förrän alla fakta finns på papper och det i sin tur leder till att de aldrig blir färdiga. De yrken som de Blå väljer speglar deras beteende. Forskare av olika slag, psykologer, ekonomer, revisorer, analytiker, civilpiloter, officerare och virkesmätare. En studie visar att drygt 80% av alla fast anställda officerare i den svenska armén har blått som sin starkaste färg. Det är kanske förklaringen till att man ibland tillskriver officerare uttrycket: Om inte kartan stämmer med verkligheten, är det kartan som gäller!. Vill Du veta mer? Göra en profilanalys? Eller ställa frågor om hur man kan använda profilanalysen som ett hjälpmedel i både den personliga utvecklingen och organisationsutvecklingen? Kontakta Dax Personalutveckling AB Århammar, Stigtomta. Telefon Mobil E-post: Webbsida: Dax Personalutveckling AB/www.daxpersonal.se

PUSSEL DISC. Coaching ID: 15. En beteendestilsanalys som beskriver ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning

PUSSEL DISC. Coaching ID: 15. En beteendestilsanalys som beskriver ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning PUSSEL DISC Coaching En beteendestilsanalys som beskriver ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning Analysdatum: 2013-03-22 Tid: 0 minuter Utskriftsdatum: 2013-04-09 Solleftegatan 15

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Din personlighetstyp. Bengt Kallenberg!!

Din personlighetstyp. Bengt Kallenberg!! Din personlighetstyp Bengt Kallenberg 1 Innehåll Beteendemodeller - vad och varför? Analys av din profil Hur är andra? Hur vill de bli bemötta? Introvert vs extrovert Om beteendestilarnas karaktärsdrag

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för tredje coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

A# visa hur ingenjörerna bidrar 2ll samhällsutvecklingen Vi ser möjligheterna som utvecklar Sverige

A# visa hur ingenjörerna bidrar 2ll samhällsutvecklingen Vi ser möjligheterna som utvecklar Sverige Idélandet Sverige två utgångspunkter A# visa hur ingenjörerna bidrar 2ll samhällsutvecklingen Vi ser möjligheterna som utvecklar Sverige A# visa medlemmarna vad vi erbjuder dem Medan du utvecklar Sverige

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Här följer en kort introduktion till. - utveckling genom insikt

Här följer en kort introduktion till. - utveckling genom insikt Här följer en kort introduktion till - utveckling genom insikt Syftet med IPU Profilanalys o Att få insikt om dig själv och att kunna identifiera ditt eget sätt att arbeta. o Tydligare se olika personers

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Vad du är bra på. Vet du vad du skulle vilja arbeta med i framtiden? Om du inte vet kan du kanske få hjälp av frågorna nedan.

Vad du är bra på. Vet du vad du skulle vilja arbeta med i framtiden? Om du inte vet kan du kanske få hjälp av frågorna nedan. Namn Datum Vad motiverar dig? Vad vill du göra efter gymnasietidens slut? För att kunna matcha dig på bästa sätt mot vidare studier eller arbete behöver vi veta vad du gillar, vad som motiverar dig, lite

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt. RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring.

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi omfattar kunskapen om vad som gör människor benägna

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

PERSONLIGT LEDARSKAP

PERSONLIGT LEDARSKAP PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

TA SKIT! Och gör det till guld.

TA SKIT! Och gör det till guld. TA SKIT! Och gör det till guld. 1 Hur förbättrar du den egna och andras förmåga att kommunicera SOCIAL KOMPETENS För att kunna åstadkomma ett bra samarbete med alla typer av människor krävs en bra förståelse

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar September 2013 Psykologisk Metod AB http://www.psykologisk-metod.se/ Box 50 e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet i ett nötskal:

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på bra information och idéer att ta för framtiden ID: 86849 Ensize International AB Analysdatum: 2012-11-30 Tid: 18 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen.

Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen. Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen. Följande frågeställningar avses besvaras: 1. Finns det någon form av mobbing i Sveroks organisation? 2. Råder ett onödigt hårt diskussionsklimat i organisationen?

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Kundens förväntningar på dig

Kundens förväntningar på dig Kundens förväntningar på dig I slutändan handlar skillnaden på att vinna eller förlora om kunderna. Kunderna har en rad förväntningar på dig som effektiv partner. De företag som kan motsvara kundens förväntningar

Läs mer

Att coacha individer med en beteendeanalys som grund

Att coacha individer med en beteendeanalys som grund 1 Att coacha individer med en beteendeanalys som grund Hur får du en blå person att våga ta steget mot det okända? Hur kan du hjälpa en gul chef att genomföra de storslagna planer hon skissar upp för dig?

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer