Barn- och utbildningsnämnden Budget 2015 med plan

Transkript

1 DANDERYDS KOMMUN Bilaga 2 Barn- och utbildningsnämnden Budget 2015 med plan Nr Ärende Sid 1. Tjänsteutlåtande (missiv) Sid Budget 2015 med plan Sid Bilaga: Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun Bilaga: Socio-ekonomisk redovisning per förskola och skola 5. Bilaga: Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg Sid. 56 Sid. 83 Sid. 95

2 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Per Knutas Sidan 2 av 103 Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2014/0222 1(5) Barn- och utbildningsnämnden Budget 2015 Ärendet Utbildnings- och kulturkontorets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna budgetförslaget och översända det till kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att fastställa föreslagna pengnivåer inom förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, grundskola och gymnasieskola ta bort följande resultatmål inom övrig verksamhet: o Eleverna och personalen anser att verksamheten är fri från buller inomhus o Eleverna och personalen anser att verksamheten är fri från buller inomhus o Vid upphandling ska miljö- och energieffektivitetskrav ställas där det är tillämpligt fastställa följande resultatmål inom övrig verksamhet: o Förskolor och skolor använder förbrukningsmaterial på ett miljömedvetet sätt o Andelen ekologiska livsmedel som används i skolor/förskolor ska öka. o Andel inköpta varor, där miljökrav är uppfyllda enligt upphandling/köp, ska öka Utbildnings- och kulturkontorets utredning/yttrande Inledning Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för år 2015 uppgår till 784,7 miljoner kronor. Förslaget utgår från kommunstyrelsens direktiv och har en generell ökning av anslag samt barnomsorgs- och skolpeng med 1,8 procent. Vidare innehåller förslaget en ökning av skolpengen till grundskolan med 0,5 procent för grundskolans årskurser 1-6 och 2,4 procent för årskurserna 7-9 för IT-satsningar ( 1-1-datorer ). Förändringar i internprislistan gör att skolpengen minskar med 0,2 procent. Nämndens uppdrag från kommunstyrelsen att se över pengsystemet utifrån

3 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Per Knutas Sidan 3 av 103 Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2014/0222 perspektivet konkurrensneutralitet, internpriser och lokalkostnader redovisas vid nämndens sammanträde 21 oktober. Kostnaden för kommungemensam licens för inlästa läromedel är 234 tusen kronor för Skolorna i kommunen kan med denna licens disponera läromedel för de elever som inte fullt kan tillgodogöra sig tryckta läromedel. Tidigare år har skolorna utnyttjat detta i olika omfattning och betalat det direkt till förlaget. Beloppet finansieras genom avdrag på skolpengen med 0,07 % per elev och år. Förslaget innehåller vidare satsningar på att öka personalens kompetens genom att personal på förskolor och fritidshem ges möjlighet att vidareutbilda sig till förskollärare och fritidspedagog (grundlärare med inriktning mot fritidshem). Sammantaget konstaterar förvaltningen att de allra flesta förskolor, pedagogisk omsorg, fritidshem och skolor i Danderyd håller fortsatt hög kvalitet. Jämförelser med fyra andra kommuner inom utvärderingsprojektet Våga Visa, observationer, statistik och Öppna Jämförelser stärker denna bild. Förvaltningen sammanställer uppgifter om ekonomi, prestationer, kvalitet och resultat vid analyser av kostnadseffektiviteten. I delårsbokslutet 2014 presenteras de delar som är starka samtidigt som förbättringsområden presenteras. Lönestrategisk grupp Förvaltningschefen deltar i den förvaltningsövergripande lönestrategiska gruppen. Den kommer att lämna förslag om angelägna satsningar till kommunstyrelsen. Förskola och pedagogisk omsorg Nettokostnaden är 178,8 miljoner kronor. Omfördelning har skett inom barnomsorgspengen de senaste åren där pengen för timmarsbarnen ökar med än för övriga. Omfördelningarna bör fortsätta några år visas i en bilagd uppföljning. Satsningar görs i budgeten att öka andelen förskollärare i förskolorna. Grundskola, förskoleklass och fritidshem Nettokostnaden är 460,5 miljoner kronor varav 25,1 miljoner kronor är anslag till barn i behov av särskilt stöd. Uppföljning av målen visar sammantaget på en fortsatt god måluppfyllelse. Förbättringsmöjligheter finns dock, viktigt är att alla elever når godkänt i alla ämnen Genom att teckna en skollicens för inläsning av läromedel möjliggörs en rättvis hantering av detta i alla skolor. Kostnaden är 234 tusen kronor för 2015 och finansieras genom avdrag på skolpengen med 52 kronor per elev och år (0,07 %). 2(5)

4 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Per Knutas Sidan 4 av 103 Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2014/0222 3(5) En del av ökningen av skolpengen till grundskolan är avsedd för IT-satsning ( 1-1-datorer ). Förvaltningen följer upp den extra satsningen under Förvaltningen föreslår även en utökning av specialpedagog med ITkompetens vid skoldatateket, 50 % tjänst under förutsättning att Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) finansierar 50 %. Satsningar görs i budgeten att öka andelen fritidspedagoger (grundlärare med inriktning mot fritidshem) i fritidshemmen. Gymnasieskolan Nettokostnaden är 107,9 miljoner kronor. Gymnasieskolorna påverkas fortfarande av förändringsarbete av den reformerade gymnasieskolan. Ekonomin i skolorna är sedan några år alltmer ansträngd. Till 2015 föreslås länsgemensamma priserna där ett individbaserat strukturtillägg beräknas. Ärendet behandlas separat vid nämndens sammanträde 11 september. Vuxenutbildning Nettokostnaden är 6,8 miljoner kronor. Verksamheten bedrivs i samverkan med fyra andra kommuner i Kunskapscentrum Nordost (KCNO). Detta ger en kostnadseffektiv verksamhet. Under 2015 tillkommer Österåkers kommun i samarbetet. Samverkan sker också på annat sätt med kommunerna i Stockholms län. Särskola Nettokostnaden är 15,5 miljoner kronor. Övrig verksamhet Nettokostnaden är 4,8 miljoner kronor. Utökning av ungdomsmottagningens anslag föreslås med 0,1 miljoner kronor. Det gör att ungdomsmottagningen får ökade anslag med motsvarande en halvtidstjänst med start 1 juli Förvaltningen föreslår att nämnden ersätter tre befintliga resultatmål med tre nya. Resultatmålen inom miljön skulle då bli följande: 1. Förskolor och skolor använder förbrukningsmaterial på ett miljömedvetet sätt 2. Andelen ekologiska livsmedel som används i skolor/förskolor ska öka. 3. Andel inköpta varor, där miljökrav är uppfyllda enligt upphandling/köp, ska öka.

5 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Per Knutas Sidan 5 av 103 Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2014/0222 Lokalförsörjningsprognos Antal barn i förskoleålder kommer att minska till och med 2016 och därefter stabilisera sig. Det är främst i Enebyberg och Djursholm som antalet 1-5- åringar minskar. Överskottet på platser i hela kommunen beräknas till Pärlans förskola kommer att läggas ned under Ytterligare platser måste samtidigt tillskapas när nya bostäder byggs vid Danderyds sjukhus och Mörby centrum. Antal elever i grundskolans årskurs 1-6 kommer att öka i västra Danderyd och Stocksund och minska i Djursholm och Enebyberg. Ytterligare platser måste alltså skapas, framfört allt i västra Danderyd. För årskurserna 7-9 finns överskott på platser under hela perioden som dock minskar påtagligt i slutet av perioden. Det finns obalans i skolvalet mellan skolorna. Fribergaskolan har fler sökande från Danderyd än platser och Mörbyskolan har betydligt färre sökande från Danderyd, dock många från andra kommuner. 4(5) Fördjupningsområde - förskoleklass I budgetförslaget för 2015 kommer en fördjupad analys av förskoleklassen. En rapport kommer att presenteras för nämnden vid sammanträdet 21 oktober. Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola Skollagen har kompletterats med att resurser till skolor ska baseras på olika förutsättningar och behov. Förvaltningen beställde därför uppgifter om föräldrarnas socio-ekonomiska förhållanden. Förvaltningen bedömer att skillnaderna i de redovisade socio-ekonomiska faktorerna är förhållandevis små med något undantag. Skillnaderna i elevernas resultat i de olika skolorna i form av meritvärden och resultat på nationella prov är också förhållandevis små. Det finns därför inte tillräckligt starka skäl att förändra nuvarande resursfördelning till förskoleklass och grundskola. Uppdrag att se över pengsystemet utifrån perspektivet konkurrensneutralitet Uppdraget från kommunstyrelsen var att se över pengsystemet utifrån perspektivet konkurrensneutralitet. Uppdraget var vidare att klargöra vilka kostnader som ska ingå i pengen, som t.ex. overhead, administration och lokaler. Uppdraget redovisas vid nämndens sammanträde 21 oktober. Birgitta Jacobsson Förvaltningschef Per Knutas Ekonom/controller

6 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Per Knutas Sidan 6 av 103 Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2014/0222 Bilaga: Budget 2015 med plan Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun 2014 Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg Exp:Kommunstyrelsen 5(5)

7 Sidan 7 av 103 Budget 2015 med plan Barn- och utbildningsnämnden

8 Sidan 8 av Sammanfattande för barn- och utbildningsnämnden 1.1 Inledning Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för år 2015 uppgår till 784,7 miljoner kronor. Förslaget utgår från kommunstyrelsens direktiv och har en generell ökning av anslag samt barnomsorgs- och skolpeng med 1,8 procent. Vidare innehåller förslaget en ökning av skolpengen till grundskolan med 0,5 procent för grundskolans årskurser 1-6 och 2,4 procent för årskurserna 7-9 för IT-satsningar, ("1-1-datorer"). Förändringar i internprislistan gör att skolpengen minskar med 0,2 procent. Nämndens uppdrag från kommunstyrelsen att se över pengsystemet utifrån perspektivet konkurrensneutralitet, internpriser och lokalkostnader redovisas vid nämndens sammanträde 21 oktober. Förslaget innehåller vidare satsningar på att öka personalens kompetens genom att personal på förskolor och fritidshem ges möjlighet att vidareutbilda sig till förskollärare och fritidspedagog (grundlärare med inriktning mot fritidshem). Förvaltningschefen deltar i den förvaltningsövergripande lönestrategiska gruppen. Den kommer att lämna förslag om angelägna satsningar till kommunstyrelsen. Sammantaget kan vi konstatera att de allra flesta förskolor, pedagogisk omsorg, fritidshem och skolor i Danderyd håller fortsatt hög kvalitet. Jämförelser med fyra andra kommuner inom utvärderingsprojektet Våga Visa, observationer, statistik och Öppna Jämförelser stärker denna bild. Förvaltningen sammanställer uppgifter om ekonomi, prestationer, kvalitet och resultat vid analyser av kostnadseffektiviteten. 1.2 Mål Inriktningsmål Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja barnomsorgsverksamhet där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning samt omsorgs- och driftsform. Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja förskoleklass och grund-skola där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform. Ungdomar i Danderyds kommun har möjlighet att välja gymnasieskola i såväl Danderyd som i övriga Sverige och utomlands. Halvår Ambitioner kommande budgetperiod Brett utbud av platser i alla kommundelar Följa upp efterfrågan av omsorg på obekväm tid Öppen förskola heldag/eftermiddagstid Utökning av platser i Västra Danderyd Biehålla frisök i hela länet och bevaka /åtgärda oönskade effekter av samarbetsavtalet. Budget 2015 med plan (47)

9 Sidan 9 av 103 Inriktningsmål I Danderyd ges varje barn i förskolan och pedagogisk omsorg möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. I Danderyd ges varje elev i grundskolan, förskoleklass och fritidshem möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Grundskolorna i Danderyd har studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass. I Danderyd ges varje elev i gymnasieskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Gymnasieutbildningen i Danderyd uppvisar studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass. De vuxenstuderande uppnår goda resultat och är nöjda med verksamheten på skolan. Halvår Ambitioner kommande budgetperiod Möjliggöra en god chefs- och ledarförsörjning Behålla och rekrytera kompetens personal Ekonomiskt stöd för vidareutbildning av barnskötare till förskollärare Lönestrategiska insatser för att anställa och behålla de bästa, tex karriärtjänster Övergripande korta utbilningsinsatser inom angelägna läroplansområden Utöka stöd från Skoldateket, 100 % specialpedagog/it-pedagog (samfinansierad med SPSM) Vässa tillsyn och utvärdering Stimulansinsatser tex projektmedel, anordna tema-träffar för utvecklingsorienterad personal Möjliggöra en god chefs- och ledarförsörjning Behålla och rekrytera kompetent personal Läsdiagnoser från förskoleklass till och med årskurs 7 Förbättra tillgänglighet för alla elever (kartläggningar, läsdiagnoser, arbetsmetoder mm) Utökning av spedialpedagog/it-pedagog vid Skoldatateket Anordna sambedömningskonferenser Genomföra stimulansåtgärder t ex projektmedel Ge ekonomiskt bidrag för att barnskötare studerar till fritidspedagog Fördjupa och bredda läsfrämjande insatser med biblioteket Bevaka högt deltagande i statliga satsningar Öka andel elever som når mål i alla ämnen Öka andel behöriga till gymnasieskolan Skapa möjligheter för en god chefs- och ledarförsörjning Behålla och rekrytera kompetent personal Förbättra systematiskt kvalitetsarbete och resultatanalys Förbättra övergångar melllan grundskola/gymnasium Minska skillnader mellan pojkar/flickors resultat Förbättra resultat i matematik på alla program Öka genomströmning av elever Kunna behålla och rekrytera de bästa pedagogerna Möjliggöra nytänkande och erfarenhetsutbyte mellan skolorna Genomföra upphandling av nya anordnare av grund- och gymnasial vuxenutbildning samt sfi i samverkan med ett urval kommuner Anpassa KCNO till Österåkers anslutning Vidareutveckla det länsgemensamma samarbetet om kvalitetssystem Följa upp och sprida erfarenheter Budget 2015 med plan (47)

10 Sidan 10 av 103 Inriktningsmål I Danderyd ges varje elev i särskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Gymnasieutbildningen i Danderyd ger goda förutsättningar för vidare studier och kommande arbetsliv. I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser Danderyd har en god utomhusmiljö. Danderyd har en god inomhusmiljö. Danderyd främjar en hållbar resursanvändning. Danderyd väljer miljömässigt goda varor och tjänster. Halvår Ambitioner kommande budgetperiod Öka möjligheten att studera enligt en högre kursplan Undersöka i vilken omfattning som eleverna får möta arbetslivet samt hur studie- och yrkesvägledning är planerad Varje verksamhet bibehåller eller förbättrar kostnadseffektiviteten. Barn- och utbildningsnämnden följer inte upp detta mål. Barn- och utbildningsnämnden följer inte upp detta mål. Ambitioner kommande budgetperiod: Barn- och utbildningsnämnden fastställer resultatmål som kommer att följas upp. Barn- och utbildningsnämnden fastställer resultatmål som kommer att följas upp. Bedömningsskalan av i vilken grad målen har uppfyllts förändras från Under 2014 och tidigare finns följande tre nivåer av måluppfyllnad i kommunens målmodell: förväntad/budgeterad nivå uppnås ej (röd), förväntad/budgeterad nivå uppnås (gul), samt förväntad/budgeterad nivå överträffas (grön). Från och med 2015 gäller följande tre nivåer av måluppfyllnad med tillhörande färgskala: målet är uppfyllt (grön), målet är delvis uppfyllt (gul) samt målet är ej uppfyllt (röd). Uppföljning av inriktnings- och resultatmål görs i delårsbokslutet. I budgeten redovisas endast inriktningsmålen inledningsvis och under respektive verksamhetsområde vilka resultatmål som finns. 1.3 Ekonomi (budget) Drift Bokslut Budget Budgetförslag KS Budgetförslag nämnd Verksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader -74,9-75,4-70,9 70,0 69,9 825,8 841,9 855,6 856,4 858,8 Nettokostnader 750,9 766,5 784,7 926,4 928, Kommentarer till driftsbudget Barn- och utbildningsnämndens äskande för 2015 har tillkommit genom ett flertal steg. Beräkningssteg Belopp 2015, mnkr Budget 2015 med plan (47)

11 Sidan 11 av 103 Beräkningssteg Budget 2015 beslutad av kommunfullmäktige i november 2013 Belopp 2015, mnkr 766,3 Förändringar i skolpeng Generell uppräkning, knappt 2 % av nettokostnaderna (motsvarar 1,8 % av bruttokostnaderna) IT-satsning i skolor, +0,6 % grundskolans årskurser 1-6 och 2,4 % i årskurser 7-9 Minskad, reviderad skolpeng till följd av ny internprislista. Motsvarar -0,2 % på peng till förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola 12,0 4,1-1,3 Förändringar i anslag Kompensation för minskat statsbidrag - maxtaxa 3,4 Minskning av ram till följd av färre antal barn -4,7 Ökade kostnader för modersmålsundervisning 2,0 Finansiering av tomställda strategiska förskolelokaler 1,5 Fortsatta utvecklingsinsatser för att öka andelen förskollärare Fortsatt implementering av den nya läroplanen i förskolan Fortsatta utvecklingsinsatser för att öka andelen fritidspedagoger Granskning och implementering av nationella reformer i skolan 0,8 0,3 0,8 0,3 Förstärkt ungdomsmottagning ,1 Minskad, reviderad ram för barn- och utbildningsnämndens interna kostnader till förljd av ny internprislista -1,2 Tilläggsäskande: Specialpedagog 0,3 Tilläggsäskande: Läsplattor till barn- och utbildningsnämndens ledamöter Barn- och utbildningsnämndens äskande ,7 1.4 Förslag till budget 2015 Verksamhetsområde Intäkter, mnkr Bruttokostnader, mnkr Nettokostnader, mnkr 0,1 Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola, förskoleklass och fritidshem 42,3 221,0 178,8 24,3 484,8 460,5 Gymnasieutbildning 3,3 111,3 107,9 Vuxenutbildning 0,3 7,7 6,8 Särskola och särvux 0,2 15,7 15,5 Nämnd och administration 0 10,3 10,3 Övrig verksamhet 0,5 5,3 4,8 Summa 70,9 855,6 784,7 1.5 Omprioriteringar för att nå nämndens mål Mindre förändringar av barnomsorgspengen redovisas under avsnittet Förskola och pedagogisk Budget 2015 med plan (47)

12 Sidan 12 av 103 omsorg. Frågan belyses i bilagan "Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg". Kommunledningskontoret har omarbetat internprislistan för Detta innebär att de strategiska tjänsterna kommer att finansieras via anslag som erhålls via nettoavdrag från respektive nämndsbudget. Förändringarna påverkar barn- och utbildningsnämnden på två olika sätt. Då utbildnings- och kulturkontoret faktureras för tjänster avseende såväl KFN's som BUN's aktiviteter råder i dagsläget osäkerhet hur de fördelade direkta och indirekta kostnaderna kommer att påverka respektive nämnds budget. Beroende på effekterna av den nya internprislistan kan viss ombudgetering mellan kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden bli nödvändig. Avdrag har gjorts för nämndens kostnader till kommunledningskontoret med 1,2 miljoner kronor. Förändringen innebär vidare minskning med 0,2 procent av skolpengen till förskolor, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola. Förvaltningen redovisar vid nämndens sammanträde 21 oktober det uppdrag som gavs av kommunstyrelsen. Under arbetet med internprislistan har revideringar skett, vilket gjort att ursprungliga 3,2 miljoner kronor reviderats av kommunledningskontoret till 2,5 miljoner kronor. 1.6 Utmaningar inför framtiden Utmaningar för framtiden redovisas under respektive verksamhetsområde. 1.7 Prestationer och nyckeltal Prestationer, nyckeltal och samverkan med andra kommuner redovisas under respektive verksamhetsområde. 1.8 Uppdrag Planerade större upphandlingar under perioden IT-system för skolval och administration av skolpeng. Avtal finns till och med Skolskjuts. Avtal för persontransporter på land finns till och med 2016 och för transport till och från Tranholmen till och med Budget 2015 med plan (47)

13 Sidan 13 av Nämnd och administration 2.1 Ekonomi (budget) Drift Bokslut Budget Budgetförslag KS Budgetförslag nämnd Verksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Förslag till budget 2015 Nämnden har fått utökat anslag för lokalkostnader för strategiska förskolelokaler. Det rör sig om lokaler som idag inte utnyttjas men kommer att behövas inom några år utifrån befolkningsprognosen. Dessa är förskolor i Enebyberg, Rosenvägen och Skogsgläntan (1 avdelning vardera) samt Djursholm, Kornvägen (2 avdelningar). Kommunstyrelsen har föreslagit förändringar i internprislistan. Då utbildnings- och kulturkontoret faktureras för tjänster avseende såväl KFN's som BUN's aktiviteter råder i dagsläget osäkerhet hur de fördelade direkta och indirekta kostnaderna kommer att påverka respektive nämnds budget. Beroende på effekterna av den nya internprislistan kan viss ombudgetering mellan kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden bli nödvändig. Avdrag har gjorts för nämndens kostnader till kommunledningskontoret med 1,2 miljoner kronor varav 0,4 miljoner kronor har dragits bort från förvaltningen Resursbehov och resursfördelning Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2017, tkr Barn- och utbildningsnämnd Övriga kostnader Läsplattor till BUNs ledamöter Lokalkostnader, paviljonger Kostnader uppdragskontoret Utbildnings- och kulturkontoret, BUN:s del Summa bruttokostnader Intäkter Summa intäkter Budget 2015 med plan (47)

14 Sidan 14 av 103 Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2017, tkr Summa nettokostnader Omprioriteringar för att nå nämndens mål Inga omprioriteringar föreslås för Budget 2015 med plan (47)

15 Sidan 15 av Förskola och pedagogisk omsorg 3.1 Inledning En tillgänglig och likvärdig förskola är förutsättningar för att alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt tillsammans med engagerade medvetna pedagoger. Skoldatateket är en av framgångsfaktorerna där personalen ges stöd. Bristen på förskollärare är ett stort problem. Nämnden kommer att fortsätta bidra till utvecklingsinsatser på förskolorna genom projektmedel och kvalitetsutmärkelse. Framförhållning angående lokalförsörjning är en av nämndens viktiga områden. Detta innefattar bevakning av befolkningsprognoser och utbyggnadsplaner. För närvarande finns ett överskott på platser i alla kommundelar. 3.2 Mål Inriktningsmål: Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja barnomsorgsverksamhet där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning samt omsorgs- och driftsform. Ambitioner kommande budgetperiod: Brett utbud av platser i alla kommundelar, Följa upp efterfrågan av omsorg på obekväm tid Öppen förskola heldag/eftermiddagstid Styrkor: Brett utbud, och korta väntetider till plats i förskola i de flesta kommundelar Svagheter: Överutbud i vssa kommundelar Anordnare av pedagogisk omsorg minskar Inriktningsmål: I Danderyd ges varje barn i förskolan och pedagogisk omsorg möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Ambitioner kommande budgetperiod: Ekonomsikt stöd för vidareutbildning av barnskötare till förskollärare Lönestrategiska insatser för att anställa och behålla de bästa, tex karriärtjänster Övergripande korta utbildningsinsatser inom olika läroplansområden, teknik, naturvetenskap, språk, it-pedagogik Utökad stöd från Skoldatateket, med en specialpedagog/it-pedagog. Förvaltningen söker statligt stöd från SPSM. Ett villkor för godkännande är att kommunen måste bidra med samma belopp Vässad tillsyn och utvärdering Budget 2015 med plan (47)

16 Sidan 16 av 103 Tema-träffar, riktat till utvecklingsorienterad personal inom kommunala och fristående förskolor inom matematik, specialpedagogik, språk Projektmedel för att stödja lokala projekt Styrkor: Kompetent och engagerad personal Nyfikna och vetgiriga barn Nöjda föräldrar överlag Svagheter: Låg andel förskollärare Kommunikationen med föräldrar Personalen behöver utbildas i att använda modern teknik i det pedagogiska arbetet Ökad konkurrens vid rekrytering av duktiga förskollärare Ojämna förutsättningar för chefer att driva utvecklingsarbete Resultatmål: Andelen högskoleutbildade årsarbetare i förskolan ska vara lägst 50 procent. Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 40% 50% 50% 50% 50% Andelen förskollärare når inte upp till målnivån 50 %. Positivt är att efterfrågan på utbildning ökar i takt med att fler utbildningsaktörer ordnar utbildning på deltid och distans. Konkurrensen från andra kommuner och fristående förskolor är hård och lönekraven ökar. Lönestrategiska insatser måste till för att värna om befintlig arbetskraft och kunna nyanställa de bästa pedagogerna. Det är viktigt att möjliggöra nya karriärtjänster såsom pedagogista, pedagogisk ledare, projektledare och förstelärare. Ambitioner Resultatmål: Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Ge barnen förutsättningar att utveckla sin förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp Stimulera barnen att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar Tematräffar för personalen för att hålla personalens engagemang för matematiken levande Styrkor Personalen har fått ökad kompetens genom matematikutbildning som erbjudits under flera år Personalen har blivit engagerade och intresserade av matematik Personalen är medveten om matematikens betydelse och har hittat nya arbetsmetoder för att stimulera barnen Svagheter Personalen behöver kommunicera och synliggöra arbetet med matematik för föräldrarna Budget 2015 med plan (47)

17 Sidan 17 av 103 Ambitioner Resultatmål: Förskolan och pedagogisk omsorg stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Ge barnen förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp mm. Stimulera barnens förmågan att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor. argumentera och kommunicera med andra Tillse att barnen får ett intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner så de har förutsättningen att kunna lära sig läsa. Föreläsningar om aktuell forskning och tematräffar för personalen med konkreta tips och erfarenhetsutbyte Utöka samarbetet med biblioteken Öka samverkan med skolan Styrkor Personalen upplever att de utmanar och stimulerar barnens språk- och kommunikationsutveckling. Föräldrarna anser att barnen ges möjlighet att utveckla sitt språk. Många förskolor arbetar med ett strukturerat material "före Bornholmsmodellen" som bas för arbetet med språkutveckling, förskoleklassen använder fortsättningsmaterialet Bornholmsmodellen vilket ger kontinuitet. Svagheter Stödja barn med annat modersmål Tillhandahålla lärostrategier som är anpassade för alla barn Ambitioner Resultatmål: Förskolan och pedagogisk omsorg har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Alla föräldrar ska få tydlig information om hur deras barn utvecklas. Personalen ska dokumenterar barnets utveckling och lärande. Styrkor Barnen har en portfolio där deras erfarenheter och kunskaper dokumenteras. Många använder barnintervjuer vid utvärderingar och för att få kunskap om deras intressen, tankar Svagheter Dokumentationen är ofta beskrivande och har en bristfällig analys och utvärdering Att barnen inte aktivt har deltagit i utvärderingen Resultatmål: Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kundenkät - Mitt barn känner sig trygg (förskola) 97% 100% 100% 100% 100% Budget 2015 med plan (47)

18 Sidan 18 av 103 Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kundenkät - Mitt barn känner sig trygg (pedagogisk omsorg) 100% 100% 100% 100% 100% Ambition Arbeta förebyggande så förskolan blir tillgänglig för alla barn. Alla enheter har aktuella planer för att förebygga diskriminering och kränkande behandling som är väl förankrade i verksamheten. Styrkor Alla förskolor och pedagogisk omsorg lyfter värdegrundsarbete som något ständigt pågående. Nästan alla föräldrar anser att barnen är trygga i verksamheten Svagheter Alla planer för att förebygga diskriminering och kränkande behandling är inte aktuella och förankrade hos barn, personal och föräldrar Ambitioner Resultatmål: Förskolan och pedagogisk omsorg använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Alla förskolor ska ha en IKT-strategi Lärplattan och datorn ska användas för dokumentation och kommunikation och blir ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Digitala lärverktyg ska vara ett stöd för barn med annat modersmål All personal ska känna till att de kan få stöd från Skoldatateket Kompetensutveckling ska erbjudas personalen så de behärskar den moderna tekniken Styrkor Kameran och digitala fotoramar används på de flesta enheter Många använder datorn eller lärplattan för att söka kunskap, dokumentera eller kommunicera med föräldrarna. Många förskolor använder sig av ljudande tangentbord (Skolstil) för att stimulera förberedandet av läsning. Förskolecheferna är intresserade av att utveckla arbetet med modern teknik. Svagheter De flesta förskolor saknar en IKT-strategi All personal ser inte vikten av att använda modern teknik i verksamheten. Digitala lärverktyg används i för liten utsträckning i arbetet med barn med annat modersmål Resultatmål: Det är arbetsro i verksamheten Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kundenkät: Det är arbetsro i 85% 85% 85% 85% 85% Budget 2015 med plan (47)

19 Sidan 19 av 103 Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 barngruppen (förskola) Kundenkät: Det är arbetsro i barngruppen (pedagogisk omsorg) 96% 85% 85% 85% 85% Verksamheterna strävar efter en tydlig struktur och tydliga rutiner så att barnen blir delaktiga och är förberedda på vad som ska ske. Barnen delas upp i mindre grupper så att de ges förutsättningar att komma till tals och koncentrera sig på sitt arbete och träna det sociala samspelet.. Enheterna eftersträvar en låg ljudnivå. Inriktningsmål: I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser I årsredovisningen 2013 bedömde förvaltningen att kostnadseffektiviteten är enligt förväntad nivå. Under första halvåret har ett fåtal nyckeltal fått aktuellare uppgifter. Förvaltningen prognostiserar samma bedömning för Resultatmål: Kostnaden för ett barn i kommunal regi (i förskola) tillhör kommungruppens lägsta Beskrivning av förvaltningens övergripande utvecklingsoch granskningsinsatser Våga Visa samarbetet Kundenkäter till föräldrar i Förskola Kundenkäter till föräldrar i Pedagogisk omsorg Kundenkäter till föräldrar i Öppen förskola Självvärdering till personal i förskolan Våga Visa rapporter Uppföljning i verksamheten 1 år efter avlämnad rapport Systematiskt kvalitetsarbete Granskning av kvalitetsdokument med uppföljande verksamhetsbesök Tillsyn Tillsyn av de fristående förskolorna och pedagogisk omsorg Uppföljning av tilläggsbeloppen Uppföljning på de enheter som erhållit tilläggsbelopp för att säkerställa att barnets behov tillgodosetts Budget 2015 med plan (47)

20 Ambition Barn i behov av särskilt stöd i förskola och pedagogisk omsorg Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få det utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Ansöka om att få starta en tal- och språkförskola med stöd från Landstinget Kompetensutveckling för personalen avseende kartläggning och handlingsplaner. Styrkor Kommunen erbjuder handledning och konsultation till personalen. Tilläggsbeloppen gör att inkluderingen på förskolan fungerar bra för barn i behov av särskilt stöd. Skoldatateket erbjuder stöd till personalen i form av handledning och utbildning i hur digitala verktyg kan vara ett stöd i arbetet De flesta förskolor är positiva till att ta emot barn med olika funktionshinder. Samtal med förskola- föräldrar - skola inför övergången till skolan. Svagheter Sidan 20 av 103 Kartläggningen runt barn med särskilda behov behöver utvecklas så personalen synliggör ännu bättre för sig själva hur arbetssätt och miljö kan förändras för att stötta barnen på bästa sätt. Handlingsplanen kan få tydligare delmål och mer långsiktiga mål. Kommunen har ingen egen tal- och språkförskola och Danderydsbarnen får inte alltid plats i grannkommunernas tal- och språkförskolor Budget 2015 Prognos 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Barn med individuella stödresurser i kommunala förskolor Barn med individuella stödresurser i fristående förskolor och pedagogisk omsorg Externt placerade förskolebarn Summa Barnantalet i förskolan är något lägre än tidigare men antalet barn med behov av tilläggsbelopp kvarstår. Personalen erbjuds mer handledning och konsultation för att kunna hitta strategier utan att behöva ansöka om tilläggsbelopp. Handledning av specialpedagog, talpedagog och förskolepsykolog till förskolepersonalen bekostas av utbildnings- och kulturkontoret likväl som modersmålsstöd och tolkinsatser. Budget 2015 med plan (47)

21 3.3 Ekonomi (budget) Drift Bokslut Budget Budgetförslag KS Budgetförslag nämnd Verksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader -45,8-47,0-42,3-41,6-41,4 225,5 226,1 221,0 216,6 212,4 Nettokostnader 179,7 179,1 178,7 175,0 171, Kommentarer till driftsbudget Budgetförslagets beräkningar utgår från befolkningsprognosen Budgetförslagets beräkningar grundar sig vidare på uppräkning av barnomsorgspeng och andra anslag med i genomsnitt 1,8 procent, vilket är den nivå som budgetdirektiven tillåter. Budgetförslaget innehåller även de delar som speciellt prioriterades i budgetdirektiven (här redovisas förskola och pedagogisk omsorg): Förändringar i internprislistan gör att skolpengen minskar med 0,2 procent. Nämndens uppdrag från kommunstyrelsen att se över pengsystemet utifrån perspektivet konkurrensneutralitet, internpriser och lokalkostnader redovisas vid nämndens sammanträde 21 oktober. De senaste fyra åren omfördelades barnomsorgspengen något genom att pengen för kortare vistelsetid (16-20 timmar) fått en högre uppräkning. "Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg" är en bilaga till budgeten. Sammanfattande resultat är att: pengen till timmarsbarn har ökat successivt sedan höjningen har gjort att nivån är jämförbar med några kommuner (Lidingö och Täby) och är lägre jämfört med andra kommuner. det finns behov av att öka timmarspengen ytterligare några år i nuvarande förändringstakt så att den bättre överensstämmer med enheternas arbetsinsats. Ökade anslag är vidare Pågående utvecklingsinsatser för att öka andelen förskollärare, +0,8 mnkr Kompensation för minskat statsbidrag för maxtaxa, +3,4 mnkr Fortsatt implementering av den nya läroplanen i förskolan, +0,3 mnkr En lönestrategisk grupp har i uppdrag att till kommunstyrelsens behandling av budgeten föreslå strategiska lönesatsningar. Gruppens förslag kan komma att påverka den slutliga utformningen av nämndens budget. 3.4 Förslag till budget 2015 Sidan 21 av Utveckling av efterfrågebilden/behovsbilden Verksamhet Antal barn, budget 2014 Antal barn, förslag 2015 Antal barn, förslag 2016 Antal barn, förslag 2017 Förskola/pedagogisk omsorg 1-2 år Förskola/pedagogisk Budget 2015 med plan (47)

22 Sidan 22 av 103 Verksamhet omsorg 3-5 år Antal barn, budget 2014 Antal barn, förslag 2015 Antal barn, förslag 2016 Antal barn, förslag 2017 Summa Förslag till pengnivåer 2015 Verksamhet Peng 2014, kr per mån exkl moms Peng 2015, kr per mån exkl moms Förskola Peng Förskola 1-2 år, -15 tim Peng Förskola 1-2 år, tim Peng Förskola 1-2 år, tim Peng Förskola 1-2 år, >=35 tim Peng Allmän förskola 3-5 år, 15 tim Peng Förskola 3-5 år, tim Peng Förskola 3-5 år, tim Peng Förskola 3-5 år, >=35 tim Pedagogisk omsorg (familjedaghem) Peng pedagogisk omsorg 1-2 år, - 15 tim Peng pedagogisk omsorg 1-2 år, tim Peng pedagogisk omsorg 1-2 år, tim Peng pedagogisk omsorg 1-2 år, >=35 tim Peng pedagogisk omsorg 3-5 år, tim Peng pedagogisk omsorg 3-5 år, tim Peng pedagogisk omsorg 3-5 år, >=35 tim Peng Fam.dagh m deltid 3-6 år, tim Peng Fam.dagh m deltid 3-6 år, tim Peng Fam.dagh m deltid 3-6 år, >=35 tim Deltidsförskola Peng Deltidsförskola 2-5 år Resursbehov och resursfördelning Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2017, tkr Peng barn 1-2 år Peng barn 3-5 år Vårdnadsbidrag Öppen förskola Budget 2015 med plan (47)

23 Sidan 23 av 103 Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2017, tkr Särskilt stöd förskoleverksamhet IT-stöd fakturahantering mm Kostnader diplomatbarn Omsorg på tider då förskola och fritidshem inte erbjuds Fortsatt implementering av den nya läroplanen i förskolan Fortsatta utvecklingsinsatser för tt öka andelen förskollärare Summa bruttokostnader Intäkter Momskompensation Statsbidrag maxtaxa Statsbidrag kvalitetssäkring Statsbidrag diplomatbarn Föräldraavgifter Summa intäkter Summa netto Omprioriteringar för att nå nämndens mål Se förändringar i avsnittet "Kommentarer till driftsbudget". 3.6 Utmaningar inför framtiden Behålla och rekrytera kompetent personal Modern teknik blir ett naturligt inslag på alla förskolor Teknik och naturvetenskap behöver utvecklas Utveckla Skoldatateket Stödet till barn med annat modersmål Tillgänglig förskola där alla barn ges stimulans utifrån sina förutsättningar Starta en tal- och språkförskola Bibehålla och utveckla intresset hos personalen för språk och matematik En öppen förskola i kommunen med heldagsverksamhet Budget 2015 med plan (47)

24 Sidan 24 av Prestationer och nyckeltal Förskola Kostnad förskola (kommunal och fristående förskolor), kronor per inskrivet barn Danderyd Stockholms län Inskrivna barn per årsarbetare, kommunal förskola Danderyd 5,3 5,1 5,0 Stockholms län 5,5 5,6 5,5 Inskrivna barn per årsarbetare, fristående skola Danderyd 5,1 5,2 4,6 Stockholms län 5,5 5,4 5,3 Årsarbetare, andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning (kommunal och fristående förskola) Danderyd 39,8 38,7 40,6 Stockholms län 37,8 37,9 38,6 Budget 2015 med plan (47)

25 Sidan 25 av Grundskola, förskoleklass och fritidshem 4.1 Inledning En tillgänglig och likvärdig skola är förutsättningar för att alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Skoldatateket är en av framgångsfaktorerna tillsammans med engagerade skolor. Framförhållning angående lokalförsörjning är en av nämndens viktiga områden. Detta innefattar bevakning av befolkningsprognoser och utbyggnadsplaner. Nämnden kommer att fortsätta bidra till utvecklingsinsatser på skolorna genom projektmedel och kvalitetsutmärkelse. 4.2 Mål Inriktningsmål: Föräldrar i Danderyd har möjlighet att välja förskoleklass och grund-skola där utbudet präglas av mångfald avseende pedagogisk inriktning och driftsform. Ambitioner kommande budgetperiod: Antal elever som ska börja förskoleklass till hösten 2015 kommer att vara fortsatt högt. I västra Danderyd kommer det att saknas platser samtidigt som en ombyggnation av Kevingeskolan startar under läsåret 2015/2016. Vi fortsätter planera för paviljonger på Kyrkskolan för att täcka behovet och tillgodose föräldrarnas önskemål om placering. Platsbehovet ökar i västra Danderyd. Kevingeskolans ombyggnation innefattar en utökning av antalet platser men enligt långtidsprognosen kommer detta inte att räcka. Stocksunds skola har utrustats med fler paviljonger för att ha plats för alla elever hösten En mer permanent lösning måste tas fram. Skolvalet fungerade väl inför läsåret 2014/2015 trots att många föräldrar och elever inte fick sitt förstahandsval tillgodosett. Läsåret 2014/2015 gällde detta framförallt förskoleklass i Kyrkskolan och årskurs 7 i Fribergaskolan och Viktor Rydbergs samskola. Eftersom närhetsprincipen gäller som urval, om ansökningarna är fler än antalet platser, innebär det framförallt problem för elever som bor i Enebyberg och ska börja i årskurs 7. Vi ska fortsätta med de planeringsmöten som genomfördes med alla skolor efter skolvalets stängning för att på bästa sätt placera alla elever utifrån tillgång på plats, önskemål om skola samt närhetsprincipen. Barn- och utbildningsnämndens regler för genomförande av skolplikt på annat sätt med bibehållen skolpeng ska ses över. Styrkor: Vi har en god framförhållning och ett gott samarbete med övriga förvaltningar inom lokalförsörjningsområdet. Föräldrar och elever anser att skolorna i Danderyd har en hög kvalitet. Samarbetet mellan skolorna efter skolvalet är en viktig framgångsfaktor för att garantera en rättvis placering utefter de skolvalsregler som tagits fram. Svagheter: Enebyberg har ingen egen skola för årskurs 7-9. Eleverna har svårt att konkurrera med elever i västra Danderyd, Stocksund och Djursholm om platser eftersom närhetsprincipen gäller. Budget 2015 med plan (47)

26 Inriktningsmål: I Danderyd ges varje elev i grundskolan, förskoleklass och fritidshem möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Ambitioner kommande budgetperiod: Arbetet med att snabbt identifiera elever som inte har tillräcklig läsförmåga fortsätter. Diagnoser genomförs från förskoleklass till och med årskurs 7. Skolorna ansvarar för att undersöka vilken typ av stöd som de elever som inte når tillräckligt hög nivå behöver. Skoldatateket ansvarar för samordning av läsdiagnoser, informations- och utbildningstillfällen samt nätverket för specialpedagoger. En ny insats 2015 är en kommunlicens för inlästa läromedel. Syftet är att det ska vara enkelt för skolorna att låta elever använda inlästa läromedel tidigt utan att invänta medicinska diagnoser. Erfarenheten visar att elever med dyslexi som får tillgång till inlästa läromedel lär sig att lyssna med hög talhastighet. En utökning av Skoldatateket behövs för att kunna ge tillräckligt stöd till skolorna. Ett viktigt område för skoldatateket är att tillföra kompetens om hur de digitala hjälpmedlen kan användas för att undervisa varje barn utefter deras individuella förutsättningar. Tillgänglighetsseminarierna som genomfördes med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) gav skolorna en start i arbetet att göra utbildningen tillgänglig för alla. Ett utökat Skoldatatek behövs som resurs för att stötta skolorna i detta arbete som också handlar om ett förebyggande perspektiv som gagnar alla elever. En likvärdig skola innebär att elever blir bedömda på samma sätt oavsett skola och lärare. De sambedömningskonferenser som genomförs i samband med de nationella ämnesproven ska fortsätta. Skolverkets stödmaterial "Sambedömning i skolan" överensstämmer till stora delar med det arbete som sker i Danderyd. Lärarna uppskattar konferenserna som inte bara handlar om rättning av prov utan mycket om konsekvenser på undervisningen utifrån elevernas resultat. Ett exempel kan tas från sambedömningskonferensen i naturvetenskapliga ämnen som drar slutsatsen att det måste finnas en språkaspekt på undervisningen - eleverna måste kunna använda de naturvetenskapliga begreppen. Det finns önskemål att utöka verksamheten till förberedelsemöten samt nätverk i ämnesgrupper både inom stadier och mellan stadier. Förvaltningen genomför olika stimulansåtgärder. Ett exempel är en studiedag på temat formativ bedömning och nya undervisningsmetoder, tex the flipped classroom (ofta i form av webbaserade genomgångar inför klassrumsundervisning). Förskoleklass och fritidshem ska ses som en del av skolan, en resurs för att uppfylla läroplanens mål. En fördjupningsstudie har genomförts i förskoleklass i syfte att undersöka hur verksamheten fungerar som en kunskapsövergång mellan förskola och skola. Läslyftet startar läsåret 2015/2016. Danderyds kommun står i startgroparna för att delta i samma stora omfattning som Matematiklyftet (nästa läsår räknar man med att samtliga lärare i kommunen har deltagit). Det är viktigt att de små fristående skolorna inbjuds till samarbete med Danderyds kommuns skolor. Ett samarbete med biblioteken i Danderyd har påbörjats och ska fortsätta under 2015 med syftet att bidra till elevernas läslust. Styrkor Sidan 26 av 103 Kompetent, utvecklingsintresserad och engagerad personal. God studiekultur hos elever och föräldrar Utbudet av skolor är stabilt Förstelärarreformen är genomförd med tid för utvecklingsarbete. Det finns ett strukturerat samarbete både på och mellan skolor för likvärdig bedömning Budget 2015 med plan (47)

27 Sidan 27 av 103 Svagheter: Risk för att förlora de mest drivande lärarna till andra kommuner (pga löneläget) Lärarnas arbetsbelastning med de nationella ämnesproven medför att undervisningen blir lidande. Samarbetet mellan förskola och skola och mellan förskoleklass och årskurs 1 och mellan skola och fritidshem är idag inte tillräckligt för att bidra till att målet uppfylls. Resultatmål: Alla elever känner sig trygga. Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kundenkät - Mitt barn känner sig trygg i skolan 95% 100% 100% 100% 100% Resultatmål: Andelen elever som tycker att det råder arbetsro på lektionerna ska öka Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kundenkät: Mitt barn kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. 68% 81% 82% 83% 84% Resultatmål: Andelen föräldrar som upplever att de får tydlig information om hur eleven utvecklas ska öka Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kundenkät: Skolan har informerat om läroplanen och annat som styr skolan 83% 90% 90% 90% 90% Resultatmål: Alla elever ska nå minst godkänt resultat i alla ämnen Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Andel elever som fått minst betyget E i alla ämnen 100% 100% 100% 100% Nyckeltalet gäller årskurs 9, men även betyg för elever i årskurs 6 kommer att tas upp. Resultatmål: Eleverna har hög läsförmåga Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Budget 2015 med plan (47)

28 Sidan 28 av 103 Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Andel elever i årskurs 3 som klarar kunskapsnivån på läsförståelsedelen på ämnesprovet i svenska Andel elever i årskurs 6 som klarar kunskapsnivån på läsförståelsedelen på ämnesprovet i svenska 95% 96% 97% 95% 96% 97% Resultatmål: Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Andel elever i årskurs 3 som klarar kunskapsnivån på det nationella proven i matematik Andel elever i årskurs 6 som klarar kunskapsnivån på det nationella proven i matematik 95% 95% 96% 90% 92% 94% Resultatmål: Skolorna i Danderyd arbetar aktivt med att förebygga skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kundenkät: Lärarna har lika höga förväntningar på pojkar och flickor 59% 85% 85% 85% 85% Resultatmål: Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande. Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kundenkät: Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande 93% 90% 93% 93% 93% Budget 2015 med plan (47)

29 Sidan 29 av 103 Resultatmål: Lärarna har hög pedagogisk kompetens Målet mäts dels via föräldra- och elevenkät samt skolornas redovisning i kvalitetsdokumenten. Resultatmål: % av förskolor, skolor och gymnasieskolor i kommunen tar emot VFU-studenter och är aktiva i lärarutbildningen Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Andel förskolor skolor som tar emot VFUstundenter och är aktiva i lärarutbildningen 75% 75% 75% 75% 80% Inriktningsmål: Grundskolorna i Danderyd har studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass. Ambitioner kommande budgetperiod: Danderyds grundskolor ska fortsatt vara i absoluta toppen vid nationella jämförelser av elevernas resultat. Jämförelserna görs för: Andel elever som nått målen i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde Andel behöriga till gymnasieskolans olika program Andel elever som nått minst E på ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 Nämnden förutsätter att skolorna tar aktiv del i de statliga satsningarna som matematiklyftet, läslyftet, lärarlyftet, rektorslyftet etc. Projektmedel ska beviljas utvecklingsprojekt som bidrar till utveckling av undervisningsmetoder i syfte att höja elevernas måluppfyllelse. Projektmedlen ska gå till att ge lärare tid till utveckling. Som exempel kan nämnas de projekt som 2013 fick medel för att arbeta med learning lessons och de som under 2014 fått medel för att utveckla formativa bedömningsmetoder. Styrkor Kompetent, utvecklingsintresserad och engagerad personal. God studiekultur hos elever och föräldrar Förstelärarreformen är genomförd med tid för utvecklingsarbete. Det finns ett strukturerat samarbete både på och mellan skolor för likvärdig bedömning Läsdiagnoser ger verktyg för tidiga instatser. Svagheter: Risk för att förlora de mest drivande lärarna till andra kommuner (pga löneläget) Lärarnas arbetsbelastning med de nationella ämnesproven medför att undervisningen blir lidande. Högpresterande elever utmanas inte tillräckligt mycket. Samarbetet mellan förskola och skola och mellan förskoleklass och årskurs 1 och mellan skola och fritidshem är idag inte tillräckligt för att bidra till att målet uppfylls. Budget 2015 med plan (47)

30 Sidan 30 av 103 Resultatmål: Andelen behöriga elever till nationellt gymnasieprogram samt betygsmedelvärdet i kommunens skolor är bland de främsta i landet. Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Meritvärde i årskurs 9, genomsnitt (kommunala och fristående skolor i Danderyd oavsett var eleverna bor, lägeskommun) Elever i årskur 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, (kommunala och fristående skolor i Danderyd oavsett var eleven bor, lägeskommun) ,6% 100% 100% 100% 100% Inriktningsmål: I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser I årsredovisningen 2013 bedömde förvaltningen att kostnadseffektiviteten överträffar förväntad nivå. Under första halvåret har ett fåtal nyckeltal fått aktuellare uppgifter. Förvaltningen prognostiserar samma bedömning för Resultatmål: Kostnaden per elev i kommunal regi (i grundskola) tillhör kommungruppens lägsta. Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kostnad grundskola per elev, kommunala och fristående skolor (hemkommun) Kostnaden per elev i grundskolan är lägst i Stockholms län Beskrivning av förvaltningens övergripande utvecklingsoch granskningsinsatser Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete innehåller elev- och föräldraenkät (kvartal 1), läsdiagnoser, insamling av resultat från ämnesprov och betyg (juni), insamling av skolornas kvalitetsdokument med analys och handlingsplan för kommande år (juli) och avslutningsvis verksamhetsbesök under hösten med dialog om varje skolas förutsättningar att nå målen. Budget 2015 med plan (47)

31 Sidan 31 av 103 Våga Visa innehåller, förutom elev- och föräldraenkäten, personalens självvärdering och observation av verksamheten. Personalens självvärdering erbjöds skolorna för första gången 2014 och det kommer att erbjudas även till Enkäten ska fortsatt utökas med analyshjälp för enheterna. 3-4 förskolor, skolor och gymnasier i Danderyd får varje termin möjlighet till en observation enligt Våga Visa s modell. För att stimulera till utveckling kan skolorna få medel för att driva ett utvecklingsprojekt. Nämnden delar varje år ut en kvalitetsutmärkelse till enheter som har visat goda resultat Elever i behov av särskilt stöd i grundskola, förskoleklass och fritidshem Budget 2015, mnkr Prognos 2014, mnkr Budget 2014 Utfall 2013 Särskilt stöd grundskola 25,1 27,8 22,8 25,5 varav modersmålsundervisning och studiehandledning Grundsärskola och gymnasiesärskola 4,7 5,6 2,6 5,3 15,3 11,3 15,3 10,5 Summa 40,4 39,1 38,1 36,0 Sedan 2010 har antalet, men även andelen elever med stödresurs i grundskola stadigt ökat. Däremot är de två övriga kategorierna konstanta över år. Intrycket är att ökningen främst beror på att de kommunala skolorna i högre utsträckning är observanta på såväl stödbehovet hos elever, som möjligheten att få den delvis finsierad med tilläggsbelopp. Det kan härröra från den förbättrade informationen vid övergång från förskola till förskoleklass. I några fall kan det också vara så att familjer söker en bra skolkommun för sitt barn med behov av stöd, och att då blicken ofta faller på Danderyds goda renommé. Kostnaden per elev beräknat ökar inte på samma sätt som elevantalet med insatser, utan fluktuerar. Prognosen för 2015 bygger på fortsatt ökning av denna observans, men även på fortsatt ökat antal elever i grundskola. Stödinsats Budget 2015 Prognos 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Elever med stödresurs i grundskola Elever i kommunövergripande verksamhet Interkommunala placeringar Totalt antal elever som erhållit särskilt stöd i grundskola Budget 2015 Prognos 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Elever med särskilt stöd i fritidshem Antalet stödinsatser på fritidshem är i förhållande till de i skolan mycket stabilare Modersmålsundervisning och studiehandledning Inom kommunen Budget läsår 2014/15 Utfall 2013/14 Utfall läsår 2012/13 Budget 2015 med plan (47)

32 Sidan 32 av 103 Inom kommunen Budget läsår 2014/15 Utfall 2013/14 Utfall läsår 2012/13 Modersmålsundervisning Antal elever Antal språk Studiehandledning Antal elever uppgift saknas Antal språk Ekonomi (budget) Drift Bokslut Budget Budgetförslag KS Budgetförslag nämnd Verksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader -25,3-24,0-24,3-24,2-24,1 455,6 464,8 484,8 490,0 493,9 Nettokostnader 430,3 440,8 460,5 465,8 469, Kommentarer till driftsbudget Budgetförslagets beräkningar utgår från befolkningsprognosen Budgetförslagets beräkningar grundar sig vidare på uppräkning av skolpeng och andra anslag med i genomsnitt 1,8 procent, vilket är den nivå som budgetdirektiven tillåter. Budgetförslaget innehåller även de delar som speciellt prioriterades i budgetdirektiven: Ytterligare tillskott med 4,1 miljoner kronor till grundskolan. Satsningen ska enligt budgetdirektiven användas till satsning på IT. Ersättningen till skolorna utformas dock som en ökning av skolpengen genom att öka skolpengen årskurserna 1-6 med 0,6 procent och skolpengen till årskurserna 7-9 med 2,4 procent. Förvaltningen kommer under 2015 utvärdera hur skolorna använt pengarna från den extra satsningen. Förändringar i internprislistan gör att skolpengen minskar med 0,2 procent. Nämndens uppdrag från kommunstyrelsen att se över pengsystemet utifrån perspektivet konkurrensneutralitet, internpriser och lokalkostnader redovisas vid nämndens sammanträde 21 oktober. Kostnaden för kommungemensam licens för inlästa läromedel är 234 tusen kronor för Skolorna i kommunen kan med denna licens disponera läromedel för de elever som inte fullt kan tillgodogöra sig tryckta läromedel. Tidigare år har skolorna utnyttjat detta i olika omfattning och betalat det direkt till förlaget. Beloppet finansieras genom avdrag på skolpengen med 0,07 % per elev och år. Ökade anslag är vidare Kompensation för ökade kostnader för modersmålsundervisning och studiehandledning eftersom det är alltfler elever som är berättigade till det. Ökningen är 2,0 miljoner kronor. Fortsatta utvecklingsinsatser för att få fler utbildade fritidspedagoger i fritidshemmen, +0,8 miljoner kronor. Ungdomsmottagningen får 0,1 miljoner kronor extra Satsningen gör att de kan anställa en extra sjuksköterska på halvtid. Granskning och implementering av nationella reformer i grundskola, förskoleklass och Budget 2015 med plan (47)

33 Sidan 33 av 103 fritidshem, +0,3 miljoner kronor. I detta anslag finns till exempel kostnader för att genomföra läsdiagnoser för samtliga elever i förskoleklass till och med gymnasieskolans årskurs 1 samt kostnader för en kommunlicens för inlästa läromedel. Öka andelen fritidspedagoger (grundlärare med inriktning mot fritidshem). Förvaltningen föreslår att Skoldatatekets verksamhet förstärks 2015 med ytterligare en tjänst med syfte att stödja verksamheternas utvecklingsarbete mot en ökad tillgänglighet för alla barn och elever. Det tillgänglighetsprojekt som påbörjades läsåret i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) följs upp med en bidragsansökan till myndigheten för ett genomförandeprojekt under två år. Det innebär att förvaltningen äskar tilläggsanslag på 0,2 miljoner kronor för en halvtidstjänst som kan utökas till en heltidstjänst om SPSM beviljar ansökan. En lönestrategisk grupp har i uppdrag att till kommunstyrelsens behandling av budgeten föreslå strategiska lönesatsningar. Gruppens förslag kan komma att påverka den slutliga utformningen av nämndens budget. 4.4 Förslag till budget Utveckling av efterfrågebilden/behovsbilden Verksamhet Antal elever, budget 2014 Antal elever, förslag 2015 Antal elever, förslag 2016 Antal elever, förslag 2017 Förskoleklass År År Fritidshem Fritidshem f-klass Fritidshem år Fritidshem år Fritidshem barn t föräldralediga Summa fritidshem Förslag till pengnivåer 2015 Verksamhet Peng 2014, kr per mån exkl moms Peng 2015, kr per mån exkl moms Skolpeng förskoleklass Skolpeng år Skolpeng år Fritidshem Peng fritidshem F-klass Peng fritidshem F-klass, tim För led Peng fritidshem Peng fritidshem 1-3 För lediga Peng fritidshem Peng fritidshem 4-6 För lediga Budget 2015 med plan (47)

34 Sidan 34 av Resursbehov och resursfördelning Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2015, tkr Peng förskoleklass Peng grundskola år 1-6 Peng grundskola år 7-9 Peng fritidshem f- klass Peng fritidshem år Peng hemvist år Skolbarnsomsorg föräldralediga Elever i behov av särskilt stöd Kommunlicens inlästa läromedel Kostnader skolpeng diplomatbarn Fortsatta utvecklingsinsatser för att öka andelen fritidspedagoger Utvecklingsinsatser Summa bruttokostnader Intäkter Momskompensation Statsbidrag diplomatbarn Föräldraavgifter Övriga intäkter Summa intäkter Summa nettokostnader Omprioriteringar för att nå nämndens mål Inga omprioriteringar föreslås. 4.6 Utmaningar inför framtiden Brist på lärare innebär att attraktiva arbetsgivare med konkurrenskraftiga anställningsvillkor kommer att lyckas med rekrytering av de bästa lärarna. Danderyds kommun har många duktiga lärare och är konkurrensutsatt av kommuner med stor befolkningstillväxt. 4.7 Prestationer och nyckeltal Förskoleklass Kostnad förskoleklass hemkommun (samtliga Danderyds-elever oavsett skola), kronor per elev Budget 2015 med plan (47)

35 Sidan 35 av 103 Förskoleklass Danderyd Stockholms län Lärartäthet, antal elever per lärare, heltidstjänst (kommunala och fristående skolor) Danderyd 16,6 15,4 uppgift saknas Stockholms län 16,9 15,1 uppgift saknas Årsarbetare, andel (%) i kommunal skola med lärar-, fritidspedagog- eller förskollärarexamen Danderyd 63,9 64,5 71,4 Stockholms län 70,5 70,4 72,1 Grundskola Kostnad grundskola per elev, kommunala och fristående skolor (hemkommun) Danderyd Stockholms län Meritvärder i årskurs 9, genomsnitt (samtliga Danderyds-elever oavsett skola, hemkommun) Danderyd Ranking i riket Meritvärde i årskurs 9, genomsnitt (kommunala och fristående skolor i Danderyd oavsett var eleverna bor, lägeskommun) Danderyd Stockholms län Salsa-avvikelse för meritvärden, kommunal skola Danderyd +15 % +12 % Stockholms län +4 % +4 % Antal elever per lärare (årsarbetare) i grundskola, samtliga kommunala och fristående skolor i Danderyd Danderyd 14,9 15,2 14,8 Stockholms län 13,3 13,2 13,0 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, andel (%), samtliga kommunala och fristående skolor i Danderyd Danderyd 84,7 83,3 84,9 Stockholms län 80,0 80,0 81,2 Fritidshem Kostnad fritidshem, kronor per inskrivet barn Danderyd Stockholms län Inskrivna barn per årsarbetare, kommunalt fritidshem Danderyd 23,7 21,0 22,7 Stockholms län 20,8 19,2 21,2 Årsarbetare i fritidshem, andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning (kommunalt och fristående fritidshem) Danderyd 34,4 30,3 35,7 Stockholms län 28,8 29,0 31,3 Budget 2015 med plan (47)

36 Sidan 36 av Gymnasieskola 5.1 Inledning Aktuellt för 2015 är ett nytt samarbetsavtal för en gemensam gymnasieregion med ändrade beräkningsgrunder för programpeng. I Danderyds kommun är tre gymnasieskolor belägna. Ungefär 2/3 av gymnasieeleverna som är folkbokförda i Danderyds kommun går i en av dessa. Gymnasieskolorna når goda resultat både i elevenkäter och betygsmässigt. De förbättringsområden som nämnden påvisade i årsredovisningen 2013 för gymnasieskolan var: Förbättra tillgänglighet för alla barn och elever. Förbättra arbetsprocesser om kartläggningar, pedagogiska utredningar och åtgärds- eller handlingsprogram Förbättra arbetsmetoder för att stödja barn och elever med funktionsnedsättningar. Förbättrade analyser i kvalitetsdokument och motsvarande. Förbättra övergångar mellan skolformer och årskurser. Skillnader mellan pojkars och flickors resultat ska minska Personalens kompetens och kompetensutveckling. För att fortsätta vara en attraktiv kommun för kompetenta pedagoger behövs fortsatta satsningar på olika former kompetensutveckling. T.ex. VFU-handledarutbildning, observatörsutbildning Våga Visa, karriärstjänster (även för förskola) samt behörighetsgivande utbildningar. Öka antalet observatörer från Danderyd för Våga Visa-observationer. Öka elevernas inflytande på undervisningsmetoder och innehåll Förbättra resultatet i matematik på alla program. Fördjupa analys av skillnader mellan resultat på nationella prov och betyg Förbättra informationen och analysen kring genomströmning av elever Utvärdera konsekvenser av den länsgemensamma prislistan Dessa finns beskrivna under respektive mål. 5.2 Mål Inriktningsmål: Ungdomar i Danderyds kommun har möjlighet att välja gymnasieskola i såväl Danderyd som i övriga Sverige och utomlands. Ambitioner kommande budgetperiod: Danderyd deltar i samarbetet för en gemensam gymnasieregion. Samarbetsavtalet har skrivits om inför Ett aktivt deltagande innebär bla att bevaka det gemensamma utbudet av program och studievägar för intagning Barn- och utbildningsnämndens regler för bibehållen skolpeng vid gymnasiestudier utomlands ska ses över. Styrkor: Samarbetsavtalet innebär att Danderyds ungdomar har ett mycket stort utbud av program och studievägar att välja mellan. Valfriheten är mycket stor. Svagheter: Budget 2015 med plan (47)

37 Sidan 37 av 103 Det finns en risk för att gemensam prissättning får oönskade effekter. Inriktningsmål: I Danderyd ges varje elev i gymnasieskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Ambitioner kommande budgetperiod: Förbättra det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå. Ett område är att förbättra analysen kring genomströmning av elever. Ett annat är att analysera elevernas kompetens i matematik per program. En tillgänglig gymnasieskola. Skoldatatekets resurser används också av gymnasiet. Läsdiagnoser genomförs i början av hösten för att identifiera elever som behöver särskilt stöd. Det gymnasium som deltog i tillgänglighetsseminarierna som genomfördes med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har påbörjat arbetet med att göra utbildningen tillgänglig för alla. Arbetsmetoder för att stödja ungdomar med funktionsnedsättning är ett exempel på tillgänglighetsaspekten. Ett utökat Skoldatatek behövs som resurs för att stötta enheterna i detta arbete. Effekten av läsdiagnoser på gymnasieskolan ska utvärderas. En likvärdig skola innebär att elever blir bedömda på samma sätt oavsett skola och lärare. Gymnasierna deltar alla i sambedömningskonferenser tillsammans med flera nordostkommuner i samband med de nationella proven. Gymnasierna tar emot elever från många olika grundskolor. Förkunskaperna och förförståelsen hos eleverna varierar och det behövs en större medvetenhet hos lärarna om detta. Samtal med lärare i Danderyds grundskolor är på gång. Förvaltningen genomför olika stimulansåtgärder. Ett exempel är en studiedag på temat formativ bedömning och nya undervisningsmetoder, tex the flipped classroom. Gymnasiets uppdrag är bla att eleverna ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Elevenkäten visar att eleverna inte anser att de har inflytande på undervisningen men att de ändå är nöjda med sin skola. Gymnasierna arbetar aktivt med olika metoder. Personalens kompetens och kompetensutveckling. För att fortsätta vara en attraktiv kommun för kompetenta pedagoger behövs fortsatta satsningar på olika former kompetensutveckling, t.ex. VFU-handledarutbildning, observatörsutbildning Våga Visa och karriärtjänster. Styrkor: De tre gymnasieskolorna är välfungerande enheter med god tillströmning av elever. Det pågår utvecklingsarbete på alla gymnasierna för att förbättra resultaten. Utvecklingsarbetena handlar bla om förändrade metoder i undervisningen och förbättrat elevinflytande. Svagheter: Risk för att förlora de mest drivande lärarna till andra kommuner (pga löneläget) Lärarnas arbetsbelastning med de nationella ämnesproven medför att undervisningen blir lidande. Resultatmål: Alla elever känner sig trygga Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Alla elever känner sig 95% 100% 100% 100% 100% Budget 2015 med plan (47)

38 Sidan 38 av 103 Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 trygga i gymnasieskolan Resultatmål: Andelen elever som upplever att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen ska öka Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Andelen elever som anser att de får vara och påverka undervisningen ska öka 38% 50% 50% 60% 70% Resultatmål: Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande Målet mäts via resultat på de nationella proven. Redovisningen ska ske per program. Resultatmål: Resultat på nationella prov och kursbetyg överensstämmer väl Målet mäts genom att gymnasierna redovisar resultatet på nationella prov och kursbetyg. Gymnasierna ska lämna en analys av vad eventuella skillnader beror på. Resultatmål: Skolorna i Danderyd arbetar aktivt med att förebygga skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor Målet mäts genom att gymnasierna redovisar resultatet på nationella prov och kursbetyg uppdelat på kön. Gymnasierna ska lämna en analys av vad eventuella skillnader beror på. Resultatmål: Alla elever ska nå minst godkänt resultat i alla ämnen Andelen elever med minst godkänt i alla kurser i slutbetyget är 73,8% i Danderyds kommun för Detta fördelas på Marina Läroverket 81,8%, Viktor Rydbergs gymnasium Djursholm 90,4 % och Danderyds gymnasium 67,4%. I Sverige totalt är det 62,6% av eleverna som får minst godkänt i alla ämnen. Resultatmål: Genomströmningen ska öka Nyckeltal ska tas fram i samarbete med gymnasieskolorna. Inriktningsmål: Gymnasieutbildningen i Danderyd uppvisar studieresultat som vid varje jämförelse är av högsta nationella klass. Ambitioner kommande budgetperiod: Gymnasieskolorna ska fortsatt ha höga resultat jämfört med övriga landet. Resultatet i Danderyds Budget 2015 med plan (47)

39 Sidan 39 av 103 kommun läsåret 2012/2013 är betygsmedelvärde 15,8 fördelat på Marina Läroverket 15,8, Viktor Rydbergs gymnasium Djursholm 18,1 och Danderyds gymnasium 15,3. Medelvärdet totalt i Sverige ligger något lägre. Betygsmedelvärdet kommer att sjunka något för 2014 jämfört med 2013 beroende på det nya betygssystemet med fler nivåer. Jämförelse bör göras per program vid kommande bokslut. Gymnasieskolorna deltar i de nationella satsningarna på kompetenshöjning för lärare. Gymnasieskolorna deltar i de regionala sambedömningskonferenserna för nationella prov Fördjupa analysen av skillnader mellan resultat på nationella prov och betyg. Styrkor: Tre välfungerande gymnasieskolor med bra nivåer på intagningspoäng och därmed goda förutsättningar för att lyckas Spetsutbildningar i engelska och matematik är några exempel på studievägar med utbildning i framkant. Hög kompetens bland lärarna Svagheter: Ökad konkurrens om lärare Resultatmål: Betygsmedelvärdet på Danderyds gymnasium är bland de högsta i landet. Målet mäts genom att jämföra betygsmedelvärdet på Danderyds gymnasium med uppgifter på SKL s statistiksida KOLADA. Resultatet från 2013 är att Danderyds gymnasium inte når målet för alla program. Inriktningsmål: Gymnasieutbildningen i Danderyd ger goda förutsättningar för vidare studier och kommande arbetsliv. Ambitioner kommande budgetperiod: Undersök i vilken omfattning som eleverna får möta arbetslivet samt hur studie- och yrkesvägledningen är planerad. Mätning av elevernas uppfattning om insatser görs i elevenkäten. Inriktningsmål: I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser Ambitioner kommande budgetperiod: Bevakning av konsekvenser av nya beräkningsmetoder för gymnasiepeng 2015 med strukturtillägg. Revidering av regler för tilläggsbelopp med nya strukturtilläggen. I årsredovisningen 2013 bedömde förvaltningen att kostnadseffektiviteten överträffar förväntad nivå. Under första halvåret har ett fåtal nyckeltal fått aktuellare uppgifter. Förvaltningen Budget 2015 med plan (47)

40 Sidan 40 av 103 prognostiserar samma bedömning för Resultatmål: Kostnaden per elev i kommunal regi (i gymnasieskola) tillhör kommungruppens lägsta. Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Kostnad gymnasieskola per inskriven elev folkbokförd i kommunen (oavsett skola) Elever i behov av särskilt stöd i gymnasieskolan Prognos 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Antal elever som beviljats särskilt stöd i gymnasieskolan, st Kostnader för särskilt stöd i gymnasieskolan, mnkr ,6 1,4 0,8 Prognosen för 2014 avseende antal elever med tilläggsbelopp i gymnasieskolan överskrider såväl budgeten för året som utfallet för Ökningen är starkt relaterad till neuropsykiatriska funktionshinder, vilka har lett till skolgång i såväl kommunal som fristående aspergerverksamhet. Denna ökning väntas bestå, åtminstone de närmaste åren. 5.3 Ekonomi (budget) Drift Bokslut Budget Budgetförslag KS Budgetförslag nämnd Verksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader -3,0-3,3-3,3-3,2-3,3 114,5 114,1 111,2 111,5 114,1 Nettokostnader 111,5 110,8 107,9 108,3 110, Kommentarer till driftsbudget Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har lämnat förslag till ny programpeng för Under första halvåret 2014 har KSL beräknat programkostnaden för varje program 2014 tagit fram ett nytt sätt att beräkna årliga höjningar av programpengen, sex olika index lämnat förslag till programpeng 2015 föreslagit ett strukturtillägg Genomsnittlig ökning av indexen för 2015 blir 2,89 procent. Konsekvenserna av omräkningen av programkostnaderna innebär sammanfattningsvis att de Budget 2015 med plan (47)

41 Sidan 41 av 103 yrkesförberedande programmen får en högre programpeng än de studieförberedande. Tanken med strukturtillägget är att elever med lägre meritvärden från grundskolan genererar lite högre programpeng än för elever med höga meritvärden. Strukturtilläggen kan beskrivas i två steg: 1. Avdrag från programpengen. Avdrag görs från programpengen motsvarar det genomsnittliga meritvärdet per elev inom respektive program. Några exempel: 1. Fordons- och transportprogrammet: kr per elev, motsvarar genomsnittligt meritvärde på 169 (av maximala 340) 2. Samhällsvetenskapsprogrammet: kr (motsvarar genomsnittligt meritvärde 199) 3. Ekonomiprogrammet: kr (205) 4. Naturvetenskapsprogrammet: 962 kr (241) 2. Ersättning till skolorna. Strukturtillägget följer eleven så att skolorna kommer att få olika mycket i intäkter. Tillägget beräknas årligen utifrån varje elevs meritvärden från årskurs 9. Konsekvenser för skolorna illustreras genom två exempel-elever. Eleverna går i årskurs 2 på Danderyds gymnasium, ekonomiprogrammet: Stina med meritvärdet 320 från grundskolan: o Programpeng 2014: kr. o Programpeng 2015: kr kr kr = kr Kalle med meritvärdet 165: o Programpeng 2014: kr. o Programpeng 2015: kr kr kr = kr Eleverna från Danderyds kommun har i genomsnitt högre meritvärden än för hela länet. Det innebär att de ökade kostnaderna för barn- och utbildningsnämnden blir +2,1 %. (Detta kan alltså jämföras med att uppräkningen av programpriserna blir i genomsnitt 2,89 procent i länet). Eleverna som går i någon av gymnasieskolorna i Danderyds kommun har också högre genomsnittligt meritvärde än i länet. Det innebär att ökningen av intäkter för 2015 för gymnasieskolorna i Danderyd blir lägre än indexens 2,89 procent. Preliminärt stannar de ökade intäkterna på 2,1 procent för skolorna. 5.4 Förslag till budget Utveckling av efterfrågebilden/behovsbilden Antal elever, budget 2014 Antal elever, förslag 2015 Antal elever, förslag 2016 Antal elever, förslag 2017 Gymnasieskolan Förslag till pengnivåer 2015 Nationellt program Programpeng 2014 exkl moms Förslag 2015 exkl moms. Ny uppräknad programpeng efter avdrag för strukturtillägg Tillkommer genomsnittligt struturtillägg till skolorna beräknat på varje elevs betyg i årskurs 9. Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Anläggningsfordon (BAANL) Budget 2015 med plan (47)

42 Sidan 42 av 103 Nationellt program Programpeng 2014 exkl moms Förslag 2015 exkl moms. Ny uppräknad programpeng efter avdrag för strukturtillägg Tillkommer genomsnittligt struturtillägg till skolorna beräknat på varje elevs betyg i årskurs 9. El- och energiprogrammet (EE) Fordons- och transportprogrammet (FT) Transport (FTTRA) Handels- och administrationsprog. (HA) Hantverksprogrammet (HV) Finsnickeri (HVFIN) Hotell- och turismprogrammet (HT) Industritekniska programmet (IN) Naturbruksprogrammet (NB) Restaurang- och livsmedelsprog. (RL) VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Ekonomiprogrammet (EK) Estetiska programmet (ES) Musik (ESMUS) Humanistiska programmet (HU) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) SA, inriktning medier, inform. och kommunika. (SAMED) Teknikprogrammet (TE) Resursbehov och resursfördelning Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2017, tkr Danderyds gymnasium Andra kommuners gymnasieskolor Fristående gymnasieskolor Inackorderingstillägg Intagning och uppföljning Intagningskansli Budget 2015 med plan (47)

43 Sidan 43 av 103 Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2017, tkr Särskilt stöd Summa bruttokostnader Intäkter Momskompensation Summa intäkter Summa nettokostnader Omprioriteringar för att nå nämndens mål Inga omprioriteringar föreslås. 5.6 Utmaningar inför framtiden Bevaka konsekvenserna av samarbetet med en gemensam gymnasieregion angående programutbud samt ekonomiska konsekvenser för Danderyds gymnasieskolor. Att vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare för gymnasielärare. 5.7 Prestationer och nyckeltal Gymnasieskola Kostnad gymnasieskola per inskriven elev folkbokförd i kommunen (oavsett skola) Danderyd Stockholms län (ovägt medel) Betygspoäng, totalt i genomsnitt samtliga folkbokförda i samtliga gymnasieskolor Danderyd 16,0 16,1 16,1 Stockholms län 14,2 14,3 14,4 Betygspoäng, totalt i genomsnitt vid Danderyds gymnasium, samtliga inskrivna elever Danderyds gymnasium 15,3 15,3 15,3 Stockholms län 14,2 14,3 14,4 Elever folkbokförda i kommunen, övergång till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasiet Danderyd 69,0 72,1 74,8 Stockholms län (ovägt medel) 47,2 49,0 48,2 Andelen (%) folkbokförda elever med fullföljd gymnasieutbildning, samtliga skolor, inom 3 år, exklusive IVprogrammet Danderyd 82,1 79,7 78,7 Stockholms län (ovägt medel) 77,0 74,1 74,3 Budget 2015 med plan (47)

44 Sidan 44 av Övrigt Reviderat samverkansavtal mellan kommunerna om gymnasieutbildning Kommunförbundet Stockholms län har skickat ett förslag till kommunerna om ett reviderat samverkansavtal. Viktigaste förändringarna jämfört med nuvarande avtal Större tydlighet att kommunerna ska sträva efter att följa avtalet Programpengen ingår i avtalet Förtydligande om kommuner som vill ingå i samverkan samt de som vill begära utträde Fristående huvudmän bjuds in till samråd men även diskussioner om programutbud Introduktionsprogrammen är med i avtalet, men kommuner kan avstå. Beredningsorgan blir KSL:s styrelse, tidigare var det förvaltningschefsgrupp Uppföljning av avtalet ska göras varje år. Förvaltningens föreslår att samverkansavtalet godkänns. Budget 2015 med plan (47)

45 Sidan 45 av Vuxenutbildning 6.1 Mål Inriktningsmål: De vuxenstuderande uppnår goda resultat och är nöjda med verksamheten på skolan. Ambitioner kommande budgetperiod: Genomföra upphandling av nya anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt sfi i samverkan med ett urval andra kommuner, sannolikt KCNO, Sollentuna, Solna, Upplands Väsby, Järfälla och Österåker. Samtidigt sker upphandling av gemensamt IT-stöd för val och pengfördelning Anpassa KCNO till Österåkers anslutning. Anslutningen gäller tills vidare endast Kom vux. Preliminärt resulterar samarbetet i lägre kostnader för nu deltagande kommuner inom KCNO, för Danderyds del 85 tkr. Vidareutveckla det länsgemensamma samarbetet om kvalitetssystem; gemensam enkät och tillsyn och verksamhetsbesök. Samordna policy och rutiner Genomföra dialogmöten med alla anordnare Utveckla samarbete med arbetsförmedling och Eductus Följa upp och sprida erfarenheter av förbättringsarbete. Skolverket har tilldelat flera anordnare medel, tex flippat klassrum (Eductus), SFI för synsvaga, skrivfärdigheter på Ipads, distans och webbstöd, bokcirklar med inläst text etc, formatidv bedömnng, modersmålsstödjare (Lernia) mfl. Ev etablera yttterligare BAS-modell i länet för invandrare med låg skolbakgrund Styrkor: Stora möjligheter att genomföra en kostnadseffektiv verksamhet med högkvalitet om vi fortsätter samarbeta med andra kommuner. Svagheter: Upphandling av nya anordnare bör begränsas till färre aktörer för att undvika tomplatser. Läsår Läsår 2013/14 Antal helårsplatser, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Grundläggande vux Gymnasial vux Summa Läsår 2012/ Läsår 2011/ Resultatmål: Vuxenstuderande är sammantaget nöjda med verksamheten på sin skola Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Vuxenstuderande är nöjda med verksamheten på skolan 86% Budget 2015 med plan (47)

46 Sidan 46 av 103 Enkät 2014 gav resultat 84 % lever som var nöjda med helhetsitnryck. (4,2 av 5 möjliga) Resultatmål: Vuxenstuderande fullföljer påbörjad utbildning. Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Avhopp från grundläggande vuxenutbildning Avhopp från gymnasial vuxenutbildning 11% 12% 11% 11% 10% 14% 12% 12% 12% 11% En sammanställning av avhopp år 2014 redovisas i årsredovisningen- Målnivån 2015 och 2016 ändras från 12 % till 11 %. Resultatmål: Vuxenstuderande har godkända kursbetyg. Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Godkända kursbetyg i grundläggande vuxenutbildning Godkända kursbetyg i gymnasial vuxenutbildning 79% 82% 83% 84% 85% 83% 85% 86% 87% 88% Resultatet för grundvux-elever förbättrades till 91 % första halvåret Mål för 2015 och 2016 bör justeras upp till 90 %. Resultatet för gymnasial vuxenutbildning blev l 80 % första halvåret jämfört med mål för hela %. Resultatmål: Vuxenstuderande anser att kunskaps-centrum Nordost ger bra service. Eftersom Österåkers kommun kommer delta i KCNO-samarbetet fr o m 2015 behöver verksamheten anpassas därefter. Inriktningsmål: I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser I årsredovisningen 2013 bedömde förvaltningen att kostnadseffektiviteten är enligt förväntad nivå. Under första halvåret har ett fåtal nyckeltal fått aktuellare uppgifter. Förvaltningen prognostiserar samma bedömning för Budget 2015 med plan (47)

47 Resultatmål: Kostnaden per heltidsstuderande (i vuxenutbildningen) tillhör kommungruppens lägsta. 6.2 Ekonomi (budget) Drift Bokslut Budget Budgetförslag KS Budgetförslag nämnd Verksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Kommentarer till driftsbudget 6.3 Förslag till budget 2015 Efterfrågan bland Danderyds-elever är ganska stabil. Vissa år har behovet av svenskundervisning för invandrare (SFI) ökat. Budget innehåller knappt 0,1 mkr i uppräkning av budget. Inga stora volymförändringar förväntas och effektiviseringar förutses ske inom ramen för vidgat samarbete. 6.4 Omprioriteringar för att nå nämndens mål Inga omprioriteringar. Sidan 47 av Utmaningar inför framtiden Utveckla effektiva samarbetslösningar med ett antal kommuner i länet. En helhetslösning i hela länet verkar inte realistiskt men det är angeläget att identifiera de områden där det är möjligt, t ex kvalitetskontroll och sfx. Utveckla kundvänliga administrativa stödsystem för val av kurs, studievägledning och pengfördelning. Tillhandahålla rätt mix av utbildningar för att möta samhällets behov av bristyrken Utforma effektiva system för lärlingsutbildning 6.6 Prestationer och nyckeltal Vuxenutbildning Kostnad för vuxenutbildning oavsett anordnare, kronor per heltidsstuderande Danderyd Stockholms län Budget 2015 med plan (47)

48 Sidan 48 av Särskola 7.1 Mål Inriktningsmål: I Danderyd ges varje elev i särskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps-och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Ambitioner kommande budgetperiod: Elever i särskolan ska utmanas i sin utveckling, så att möjligheten att läsa efter en högre kursplan delvis eller helt hela tiden ska prövas. Styrkor: - god kompetens bland personalen - kommunövergripande nätverk för utveckling av särskolan Svagheter: - särskolans begränsade omfattning i Danderyd. Resultatmål: Alla elever känner sig trygga Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Eleverna är trygga i skolan 100% 100% 100% 100% 100% Resultatmål: Andelen föräldrar som är nöjda med informationen om elevens utveckling ska öka. Nyckeltal Resultat 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Andel föräldrar som får tydlig information hur eleven ligger till i förhållande till kunskapskraven 63% 100% 70% 75% 80% Budget 2015 med plan (47)

49 Resultatmål: Gymnasiesärskoleutbildningen i Danderyd ger goda förutsättningar för vidare studier och kommande yrkesliv Resultatmål: Eleverna i gymnasiesärskolan ska nå minst betyget E i varje kurs Inriktningsmål: I Danderyd bedriver alla nämnder kostnadseffektiv verksamhet inom sina programområden. Varje nämnd kan redovisa sambandet mellan mål, uppnådda resultat, prestationer och resurser I årsredovisningen 2013 bedömde förvaltningen att kostnadseffektiviteten är enligt förväntad nivå. Under första halvåret har ett fåtal nyckeltal fått aktuellare uppgifter. Förvaltningen prognostiserar samma bedömning för Ekonomi (budget) Drift Bokslut Budget Budgetförslag KS Budgetförslag nämnd Verksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader -0,2-0,2-0,2-0,2-0,2 10,7 15,4 15,7 15,7 15,7 Nettokostnader 10,5 15,2 15,5 15,5 15,5 7.3 Förslag till budget 2015 Sidan 49 av Utveckling av efterfrågebilden/behovsbilden Skolform Antal elever, budget 2014 Antal elever, prognos 2014 Antal elever, förslag 2015 Grundsärskola Gymnasiesärskola Särskild utbildning för vuxna Resursbehov och resursfördelning Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2017, tkr Grundsärskola Kommunal särskola Danderyd Kommunala Budget 2015 med plan (47)

50 Sidan 50 av 103 Verksamhet Budget 2014, tkr Förslag 2015, tkr Förslag 2016, tkr Förslag 2017, tkr särskolor, övriga kommuner Fristående särskolor Skolskjuts Handläggare och psykolog Gymnasiesärskola Danderyds gymnasium Kommunala särskolor, övriga kommuner Fristående särskolor Skolskjuts Särskild utbildning för vuxna Kommunala skolor, andra kommuner Summa bruttokostnader Intäkter Momskompensation Summa intäkter Summa nettokostnader Omprioriteringar för att nå nämndens mål Inga omprioriteringar föreslås för Prestationer och nyckeltal Kostnad per elev i grundsärskolan oavsett skola, kronor per elev exklusive skolskjuts Danderyd Kostnad per elev i gymnasiesärskolan oavsett skola, kronor per elev exklusive skolskjuts Danderyd Kvaliteten på kostnadsuppgifterna är ojämn beroende på att redovisningen av dessa är komplicerad. Kostnadsökningen inom gymnasiesärskolan kan delvis förklaras med att Danderyds gymnasium har få antala elever inskrivna vilket ökar kostnaderna per elev. Budget 2015 med plan (47)

51 Sidan 51 av Övrig verksamhet 8.1 Mål Inriktningsmål: Danderyd har en god inomhusmiljö. Nämnden följer inte upp detta mål. Inriktningsmål: Danderyd främjar en hållbar resursanvändning. Ambitioner kommande budgetperiod: Skolor och förskolor ska fortsatt arbeta med källsortering, återbruk samt minskat resursslöseri. Ett nytt resultatmål sätts: "Förskolor och skolor använder förbrukningsmaterial på ett miljömedvetet sätt." Nyckeltalet är att antal enheter som har grön flagg eller är miljödiplomerad ska öka. Det ska mätas via en årlig enkät till rektorerna. Informationsinsatser genomförs tillsammans med miljö- och stadsbyggnadskontoret för grön flagg och miljödiplomering. Styrkor: Skolor och förskolor arbetar strukturerat med källsortering, återbruk och minskat resursslöseri. I läroplanerna för de olika skolformerna står uttryckligen att skolorna ska lära barn och elever ett hållbart förhållningssätt till miljön. Det är ett ekonomiskt incitament för skolorna att minska kostnaderna för material. Svagheter: Svårt att mäta Inriktningsmål: Danderyd väljer miljömässigt goda varor och tjänster. Ambitioner kommande budgetperiod: Två nya resultatmål sätts: 1. Andelen ekologiska livsmedel som används i skolor/förskolor ska öka. 2. Andel inköpta varor, där miljökrav är uppfyllda enligt upphandling/köp, ska öka. Resultatet mäts via årlig enkät. Styrkor: Fem förskolor och tre skolor har redan kravcertifierat kök och ytterligare tolv förskolor och fem skolor vill gärna nå den nivån. De kommunala förskolorna och skolorna har en gemensam kostpolicy där minst 20% av inköpt varor ska vara ekologiska. Svagheter: Upphandlingsregler Utvärderingsverktyget Våga Visa Våga Visa har utvecklats under 2014 efter en extern utvärdering Ambitioner för perioden är Budget 2015 med plan (47)

52 Sidan 52 av 103 att få fler lärare och skolledare att bli observatörer. Elev- och föräldraenkäten via Våga Visa ska fortsätta utvecklas som analysverktyg för skolorna Observatörer ska lyftas som personer med hög kompetens och erfarenhet. Ett nätverk för observatörer i Danderyd ska startas Vetenskapens hus Avtalet från 2014 ska utvärderas inför budget Utvärderingen ska innehålla i vilken omfattning förskolor, skolor och gymnasier använder sig av utbudet. Ambitionen är att fortsätta ha avtal med Vetenskapens hus och Naturens hus under Ekonomi (budget) Drift Bokslut Budget Budgetförslag KS Budgetförslag nämnd Verksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader -0,5-0,5-0,5-0,5 0,5 4,0 5,3 5,7 5,3 5,3 Nettokostnader 3,5 4,8 5,2 4,8 5, Kommentarer till driftsbudget 8.3 Förslag till budget 2015 Ungdomsmottagningen fick extra anslag med 0,1 miljoner kronor från och med halvårsskiftet På så vis kunde ungdomsmottagningen utöka med kuratorstjänst. 8.4 Omprioriteringar för att nå nämndens mål Inga omprioriteringar föreslås för Budget 2015 med plan (47)

53 DRIFT OCH INVESTERINGSBUDGET Sidan I SAMMANDRAG 53 av (tkr i 2015 års priser, belopp i tkr) Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Blankett 1 DRIFTBUDGET (alla belopp anges utan minus eller plustecken) Verksamhet Nämndens Nämndens Nämndens Intäkter Bokslut Budget Prognos 3 förslag förslag förslag Kostnader Förskola och pedagogisk omsorg Intäkter Kostnader Nettokostnader Grundskola, förskoleklass och fritidshem Intäkter Kostnader Nettokostnader Gymnasieskola Intäkter Kostnader Nettokostnader Särskola Intäkter Kostnader Nettokostnader Vuxenutbildning Intäkter Kostnader Nettokostnader Nämnd och administration Intäkter Kostnader Nettokostnader Övrig verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnader Summa intäkter Summa kostnader Nettokostnader INVESTERINGSBUDGET Summa inkomster Summa utgifter Bokslut Budget Prognos 3 Förslag Förslag Förslag Nettoinvesteringar

54 Sidan 54 av 103 Blankett 6 INTERNHYROR I SAMMANDRAG (tkr i 2015 års priser, belopp i tkr) Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden DRIFTBUDGET (alla belopp anges utan minus eller plustecken) Nämndens Nämndens Nämndens Bokslut Budget Prognos 3 förslag förslag förslag Nämnd Kommunstyrelsen Konto 9601 Hyreskostnader Övrig verksamhet Konto 9601 Hyreskostnader Byggnadsnämnd Konto 9601 Hyreskostnader Kultur- och fritidsnämnd Konto 9601 Hyreskostnader Teknisk nämnd Konto 9361 Hyresintäkter Konto 9601 Hyreskostnader Barn- och utbildningsnämnd Konto 9601 Hyreskostnader Socialnämnd Konto 9601 Hyreskostnader Produktionsstyrelse Konto 9601 Hyreskostnader Summa hyresintäkter Summa hyreskostnader Avstämning

55 Sidan 55 av 103 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR 2015 Nämnden föreslår följande volymförändringar och andra verksamhets- eller kostnadsförändringar i förhållande till 2012 års budget (tkr 2015 års priser) Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden DRIFTBUDGET Blankett 3 Intäkt (+) VerksKostnad (-) Ram enligt Planeringsunderlag 784,2 784,2 Specialpedagog 0,3 0,3 Läsplattor till barn- och utbildningsnämndens ledamöter 0,1 0,1 För högt avdrag för införande av internprislistan efter kommunledningskontorets revideringar -0,7-0,7 Verksamhetsförändringar netto 783,9 783,9

56 Sidan 56 av 103 Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun 2014 Barn- och utbildningsnämnd

57 Sidan 57 av 103 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av lokalförsörjningsprognosen Uppdraget Befolkningsprognos Lokalförsörjningsprognos per kommundel för åldrar 1-5 år Västra Danderyd 1-5 år Stocksund 1-5 år Djursholm 1-5 år Enebyberg 1-5 år Lokalförsörjningsprognos kommundel för åldrar 6-12 år Västra Danderyd 6-12 år Stocksund 6-12 år Djursholm 6-12 år Enebyberg 6-12 år Lokalförsörjningsprognos åldrar år Tillfälliga paviljonger och tomplatser finansierade av nämnden Skolplatser i förskoleklass till höstterminen Barn- och utbildningsnämnd, Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun (13)

58 Sidan 58 av Sammanfattning av lokalförsörjningsprognosen Antal barn i förskoleålder kommer att minska till och med 2016 och därefter stabilisera sig. Det är främst i Enebyberg och Djursholm som antalet 1-5-åringar minskar. Det finns ett överskott på platser som kan komma att öka. Pärlans förskola kommer att läggas ned under Ytterligare platser måste samtidigt tillskapas när nya bostäder byggs vid Danderyds sjukhus och Mörby centrum. Antal elever i grundskolans årskurs 1-6 kommer att öka i västra Danderyd och Stocksund och minska i Djursholm och Enebyberg. Ytterligare platser måste alltså skapas, frågan utreds och beräknas vara klar under För årskurserna 7-9 finns överskott på platser under hela perioden som dock minskar påtagligt i slutet av perioden. Det finns obalans i skolvalet mellan skolorna. Fribergaskolan har fler sökande från Danderyd än platser och Mörbyskolan har betydligt färre sökande från Danderyd, dock många från andra kommuner. 2 Uppdraget Kommunstyrelsen beslutade i budgetdirektiven för 2015 att barn- och utbildningsnämnden ska redovisa en uppdaterad bedömning av behovet av platser i förskolor och grundskolor i kommunen och dess olika delar. Förvaltningen redovisar därför en aktuell lokalutredning. Syftet är att ge en översiktlig bild av platstillgången inom kommunala och fristående förskolor och skolor i kommunen för att ge vägledning för beslut angående utbyggnad eller avveckling inom de olika kommundelarna. Fullmäktige har den 25 april 2005 antagit vissa principer för kommunens upplåtelse av lokaler till fristående grundskolor och förskolor (KS 2002/0228). Här framgår bland annat att kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att åtgärder vidtas för att uppnå målsättningen om ett varierat serviceutbud. Fastighetsnämnden skall därför inhämta även kommunstyrelsens principiella godkännande innan avtal träffas om lokaluthyrning, som innebär nyetablering eller större ökning av befintlig friskola eller enskild förskola. Vid alla nyetableringar eller större om- och tillbyggnader skall fastighetsnämnden inhämta barn- och utbildningsnämndens yttrande. Barn- och utbildningsnämnden förutsätts i sitt yttrande belysa etableringen, bland annat med hänsyn till eventuellt behov av ökad kapacitet i kommunen eller kommundelen. 3 Befolkningsprognos Förändringar i årets befolkningsprognos Årets prognos har färre barn i de yngsta åldrarna jämfört med förra årets prognos. Förra året prognostiserades att det 2013 skulle vara st, utfallet blev st. För de allra yngsta barnen 0-2 är var prognosen 986 st och utfallet blev 946 st, motsvarande 4 procent. För kommundelarna var de största förändringarna i västra Danderyd, +3,0 % och Enebyberg, -2,8%. I årets prognos antas att det byggs ungefär 50 färre bostäder än i förra årets prognos. Antaganden och tillförlitlighet Befolkningsprognoserna tas årligen fram av WSP Analys och Strategi på uppdrag av Danderyds kommun. En genomgång av prognoserna under de senaste åtta åren visar Barn- och utbildningsnämnd, Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun (13)

59 Sidan 59 av 103 övervägande hög träffsäkerhet för kommunen som helhet. Under 2013 var utfallet totalt i kommunen 24 färre 0-6-åringar och 14 fler 7-15-åringar Befolkningen i Danderyd kommun år 2013 uppgick till personer vilket var 0,2 % fler än prognos. Enligt prognosen kommer befolkningen att öka totalt i kommunen med 6,1 % till personer fram till år Den största ökningen i relativa tal sker i västra Danderyd, främst till följd av bostäder i anslutning till Mörby centrum. Befolkningsförändringarna beror på inflyttning, utflyttning, födsel och dödsfall. Prognosen bygger på ett antagande om totalt 943 st (2013: 995 och 2012: 701 st.) färdigställda bostäder i kommunen under prognosperioden. 851 av dessa kommer att finns inom flerbostadshus, varav de flesta i västra Danderyd. Antalet småhus beräknas öka med 92 st. Åldrar 1-5 år I den senaste befolkningsprognosen beräknas antalet barn i åldrarna 1-5 år minska från st år 2013 till st år Det är en minskning med 5 procent mellan 2013 och 2023 för kommunen som helhet. Om man jämför prognoserna några år tillbaka i tiden har de på lång sikt varierat något. Till stor del förklaras det av att antaganden om bostadsbyggande har förändrats, i de senaste prognoserna har antaganden om ökat bostadsbyggande gjorts. Diagram 1: Antal barn 1-5 år för åren i de senaste fyra befolkningsprognoserna. Det är främst i Enebyberg och Djursholm som antalet 1-5-åringar minskar. Diagram 2: Antal barn 1-5 år för åren i den senaste befolkningsprognosen fördelat på kommundelar. Barn- och utbildningsnämnd, Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun (13)

60 Sidan 60 av 103 Åldrar 6-12 år Antalet barn 6-12 år varierar under perioden Utfallet är år 2013 och prognosen är år Totalt sett alltså en minskning, men under åren däremellan sker en ökning. Som mest är det redan år Tillfälliga skolplatser måste tillskapas under några år i början/mitten av perioden. Antalet barn i åldrarna 6-12 år ökar i Enebyberg (till och med 2014, därefter minskning) och västra Danderyd. Stocksund har en mindre ökning under första halvan av perioden medan antalet i Djursholm minskar successivt. Diagram 3: Antal elever i grundskolans årskurser F-6 för åren i den senaste befolkningsprognosen fördelat på kommundelar. Barn- och utbildningsnämnd, Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun (13)

61 Sidan 61 av 103 Åldrar år Antalet ungdomar13-15 år ökar till och med År 2013 är det i senaste prognosen st och st. 4 Lokalförsörjningsprognos per kommundel för åldrar 1-5 år Det finns för närvarande överskott på förskoleplatser i samtliga kommundelar. Det är orsaken till att flera paviljonger avvecklats de senaste åren och att flera förskolor tillfälligt stänger avdelningar. Tidigare års kullar har varit större och därför behövs nu ytterligare platser i grundskolans yngre årskurser. Produktionsstyrelsen har beslutat att lägga ned Pärlans förskola i Djursholm samt tillfälligt stänga avdelningar motsvarande 182 platser. Vidare är ungefär 150 barn från andra kommuner inskrivna i förskolor i kommunen (40 Danderyds-barn är samtidigt inskrivna i andra kommuners förskolor). Skillnader mellan kommundelarna uppstår då nya bostäder byggs i anslutning till Mörby centrum och Danderyds sjukhus. Det kommer att saknas förskoleplatser där samtidigt som överskott på platser finns i andra kommundelar. Förvaltningen bedömer alltså att ytterligare minskningar i antalet förskoleplatser behöver göra under perioden. Förvaltningen har idag ingen samlad uppfattning om lokalstatusen på förskolorna i kommunen. Ett arbete har därför påbörjats att tillsammans med tekniska kontoret kartlägga det. I diagrammen redovisas 96 % av antalet barn i åldrarna 1-5 år. Det ger en ungefärlig uppfattning om behovet. Fördjupad analys har även gjorts för västra Danderyd. 4.1 Västra Danderyd 1-5 år Aktuell lägesbeskrivning Om man betraktar kommundelen isolerat finns ett underskott på platser med 50 st. Ungefär 30 av barnen är dock inskrivna i förskolor i Charlottenberg och även i andra kommundelar. Om hänsyn tas till dessa minskar underskottet och endast ett mindre underskott finns. Det är främst i kommundelens östra delar, alltså i närheten av Mörby centrum, som behov av platser finns. Diagrammet antyder att det finns ett underskott hela perioden. Västra Danderyd en av Barn- och utbildningsnämnd, Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun (13)

62 Sidan 62 av 103 de kommundelar där det sker en del utpendling till förskolor i andra kommundelar och andra kommuner men även inpendling av barn från andra kommundelar och kommuner. Utpendlingen har de senaste två åren varit totalt 70 st barn och inpendlingen 30 st. Netto blir det en utpendling på 40 st. När vi beaktar det blir resultatet att det behövs ett tillskott på 40 platser från och med Framtida lokalbehov/långsiktigt detaljplanearbete Underskottet på platser kommer att öka, speciellt i samband med ombyggnaden av Mörby centrum och vid det planerade bygget vid Danderyds sjukhus med ungefär 200 lägenheter. Vid planeringen av båda dessa områden måste behovet av förskoleplatser beaktas i första hand vid fastställande av planeringsdirektiv. Bostäderna planeras att byggas 2016 och det är då behovet ökar. Förskolorna i Charlottenberg (Prästkragen och Charlottenbergs förskola) har i april 2014 sammanlagt 137 inskrivna barn. Av dessa kommer 38 st från andra kommuner. Om behovet ökar från Danderyds-barn kan man anta att antalet barn från andra kommuner minskar. Vid Vitsippans förskola finns möjlighet att tillskapa fler förskoleplatser. Nuvarande förskolelokal planerades i samband med bostadsområdet Mörbyhöjden i mitten av 1960-talet men uppfördes på parkmark. Bygglov gavs 1966 med dispens från gällande plan. Någon möjlighet att komplettera byggnaden med en tillbyggnad eller en separat byggnad finns inte utan planändring. En planändring behövs för att överföra marken till kvartersmark och då kan planen medge en tillbyggnadsrätt mot öster där mark finns. Förvaltningen önskar därför att stadsbyggnadskontoret ges i uppdrag att föreslå förändringar i detaljplanen så att fler förskoleplatser kan skapas. 4.2 Stocksund 1-5 år Aktuell lägesbeskrivning Överskottet minskar under perioden. Platstillgång i balans under förutsättning att produktionen öppnar tillfälligt stängd avdelning på Kornvägen. Antalet barn ökar i samband med att bostäder byggs vid Danderyds sjukhus. Produktionen har tillfälligt stängt två avdelningar from hösten 2014 vid Kornvägen. Tillfälligt bygglov för pråmen på Tranholmen, där Tranbär förskola nu ligger, är förlängd till och med 30 juli 2015 enligt beslut i byggnadsnämnden , 86. Med nämndens beslut som grund antas därför att förskolan på Tranholmen avvecklas Barn- och utbildningsnämnd, Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun (13)

63 Sidan 63 av 103 Framtida lokalbehov/långsiktigt detaljplanearbete Antal platser måste öka i området kring Danderyds sjukhus från och med då nya bostäder byggs. Detta måste beaktas i detaljplanearbetet kring östra Mörbylund. 4.3 Djursholm 1-5 år Aktuell lägesbeskrivning Överskott på platser under hela perioden med knappt 200 platser. Det är många barn från andra kommuner som är inskrivna i kommundelens förskolor och minskar därmed överskottet på platser. Produktionen har tillfälligt stängt två avdelningar vid Baduhild respektive Pärlans förskola. Framtida lokalbehov/långsiktigt detaljplanearbete Produktionsstyrelsen har beslutat att Pärlans förskola läggs ned från och med höstterminen Under 2014 och första halvåret är avdelningar stängda och inga ytterligare barn tas in. 4.4 Enebyberg 1-5 år Aktuell lägesbeskrivning Det finns ett överskott på antalet platser under i stort sett hela perioden. Barn- och utbildningsnämnd, Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun (13)

64 Sidan 64 av 103 Skogsgläntan öppnar i nybyggda lokaler i augusti Det innebär samtidigt att de tillfälliga paviljongerna avvecklas vid enheten. Produktionen avser att inte öppna samtliga fem avdelningar på den ombyggda Skogsgläntan (vid Enebyängens handelsplats). Från och augusti 2013 öppnades tre och från och med våren 2014 ytterligare en avdelning. Vidare kommer de tillfälligt att stänga en avdelning på Rosenvägen. Framtida lokalbehov/långsiktigt detaljplanearbete Enebydungens paviljong (ungefär 20 platser) har bygglov till och med december Kraftledningarna som är dragna genom den södra delen av Enebyberg kommer att försvinna inom några år. Förvaltningen anser att det är viktigt att reservera marken för förskole- och skoländamål. 5 Lokalförsörjningsprognos kommundel för åldrar 6-12 år Inom kommunen finns tolv kommunala och fem fristående grundskolor skolår F-3 och skolår F-6. Sammanlagt finns ungefär platser. Ungefär 150 elever går i grundskola utanför kommunen och ungefär lika många externa elever finns i Danderyds kommunala och fristående grundskolor. Under perioden kommer det finnas överskott på platser för hela kommunen. Skillnader kommer dock uppstå mellan kommundelarna, vilket gör att några kommundelar får underskott på platser och andra överskott. Nedan redovisas uppgifter om lokalytor och hyreskostnader i skolorna. Uppgifterna är hämtade från skolornas hyreskontrakt och ger därför endast en indikation om yt- Barn- och utbildningsnämnd, Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun (13)

65 Sidan 65 av 103 effektiviteten. 5.1 Västra Danderyd 6-12 år Aktuell lägesbeskrivning Antalet elever ökar successivt i kommundelen under hela perioden, planar ut ungefär Skolorna i kommundelen har i stort sett fullt kapacitetsutnyttjande. Framtida lokalbehov/långsiktigt detaljplanearbete Planering pågår för att utöka Kevingeskolans kapacitet till 420 platser (+40 platser) från och med Skolan byggs om och renoveras och beräknas vara klar Utöver utökningen av platser på Kevingeskolan behövs ytterligare platser på längre sikt. Utredning pågår hur det ska tillgodoses. Utredningen görs tillsamman med produktionskontoret och tekniska kontoret. 5.2 Stocksund 6-12 år Aktuell lägesbeskrivning Antalet elever ökar något till och med 2015, därefter en liten minskning i slutet av perioden. Barn- och utbildningsnämnd, Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun (13)

66 Sidan 66 av 103 Stocksundsskolan och Långängsskolan har fullt kapacitetsutnyttjande. Under sommaren 2013 ändrades biblioteket så att det i stället blir lokaler för undervisning och fritidshem. Till höstterminen 2014 finns en paviljong med plats för två klasser. Det sker viss inpendling till kommundelens båda skolor. Utpendlingen till andra skolor i kommunen och i andra kommuner är dock större. Med hänsyn till det minskar antalet elever i kommundelens skolor med ungefär 50 st. Framtida lokalbehov/långsiktigt detaljplanearbete På lång sikt finns ett planuppdrag omfattande Stocksundsskolan och några fastigheter i anslutning till skolan. Beslut fattades av kommunstyrelsen , 5, att utarbeta ett förslag till ny detaljplan som tillgodoser ytterligare lokaler för ungefär 50 elever som görs så flexibel som möjligt. Planarbetet har påbörjats och med tanke på att nuvarande plan har genomförandetid till och med 2015 kan eventuella långsiktiga förändrar tidigast vara klara i slutet av 2010-talet. 5.3 Djursholm 6-12 år Aktuell lägesbeskrivning Antalet elever minskar successivt under hela perioden, från st till 960 st. Antalet skolplatser är st. Skolorna i Djursholm har en förhållandevis stor inpendling. Främst är det British Primary, men även Vasaskolan har många fråna andra kommuner, 26 st. Inpendlingen är ungefär 90 elever större än utpendlingen. Framtida lokalbehov/långsiktigt detaljplanearbete Inget som pekar just nu på förändringar. Barn- och utbildningsnämnd, Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun (13)

67 5.4 Enebyberg 6-12 år Aktuell lägesbeskrivning Sidan 67 av 103 Antalet elever ökar något till och med 2015, därefter en minskning. En paviljong färdigställdes till höstterminen 2013 vid Hagaskolan/Brageskolan. Det ger ett maximalt tillskott på 75 platser, vilket gör att skolorna i Enebyberg har 714 skolplatser från och med läsåret 2013/14. Framtida lokalbehov/långsiktigt detaljplanearbete Nuvarande lokaler bedöms räcka under hela perioden. Viss överkapacitet kan uppkomma eftersom elevantalet minskar enligt prognosen. Befolkningsprognosen har räknat med planerad bebyggelse, 80 bostäder, öster om Eneby torg. 6 Lokalförsörjningsprognos åldrar år I kommunens tre 7-9-skolor finns platser fördelat på Fribergas och Mörbyskolans vardera 510 och samskolans 540 platser. Danderyds Montessori (en fristående skola med årskurserna F-6) har flyttat från Fribergaskolan till Mörbyskolans lokaler. Den nya befolkningsprognosen visar att antalet elever är som högst I prognosen förutsätts 150 elever gå i skola utanför kommunen, så behovet av skolplatser blir som högst st. Antagning av elever från andra kommuner måste begränsas från och med I de senaste skolvalen har det dock varit stor obalans i skolvalen främst mellan Barn- och utbildningsnämnd, Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun (13)

68 Sidan 68 av 103 Fribergaskolan och Mörbyskolan. Friberga har haft fler sökande än platser och Mörbyskolan har haft betydligt färre sökande än platser. 7 Tillfälliga paviljonger och tomplatser finansierade av nämnden För närvarande finns tillfälliga förskoleavdelningar vid Enebydungen, fristående förskola, tillfälligt bygglov till och med (Nämnden betalar för avetablering.) Tranbär förskola, fristående förskola, verksamheten (45 platser) tillfälligt bygglov till och med (Nämnden betalar för avetablering.) Brageskolan (kommunal förskoleklass och grundskola). (Nämnden betalar för avetablering.) Stocksundsskolan (kommunal förskloleklass och grundskola). (Nämnden betalar för avetablering.) Fribergaskolan, kommunal grundskola Nämnden har fått utökat anslag för lokalkostnader för strategiska förskolelokaler. Det rör sig om lokaler som idag inte utnyttjas men kommer att behövas inom några år utifrån befolkningsprognosen. Dessa är förskolor i Enebyberg, Rosenvägen och Skogsgläntan (1 avdelning vardera) samt Djursholm, Kornvägen (2 avdelningar). 8 Skolplatser i förskoleklass till höstterminen 2015 Enligt befolkningsprognosen kommer 490 barn att börja i förskoleklass höstterminen Nedan redovisas antalet elever fördelat på kommundelar samt antalet platser i förskoleklass till höstterminen 2014: En dialog under 2014 avgör om det är möjligt att Enebybergs-skolorna kan utöka antalet skolplaster. Barn- och utbildningsnämnd, Lokalförsörjningsprognos för förskolor och grundskolor i Danderyds kommun (13)

69 Sidan 69 av 103

70 Sidan 70 av 103

71 Sidan 71 av 103

72 Sidan 72 av 103

73 Sidan 73 av 103

74 Sidan 74 av 103

75 Sidan 75 av 103

76 Sidan 76 av 103

77 Sidan 77 av 103

78 Sidan 78 av 103

79 Sidan 79 av 103

80 Sidan 80 av 103

81 Sidan 81 av 103

82 Sidan 82 av 103

83 Sidan 83 av 103 Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola Barn- och utbildningsnämnd

84 Sidan 84 av 103 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande kommentarer Bakgrund och syfte med redovisningen Grundskolas årskurser förskoleklass till och med årskurs 6 - redovisning per skola Grundskolans årskurs redovisning per skola Grundskolan - redovisning per årskurs Förskolan - redovisning per kommundel och enhet... 9 Barn- och utbildningsnämnd, Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola 2(12)

85 Sidan 85 av Sammanfattande kommentarer Förvaltningen bedömer att skillnaderna i de redovisade socio-ekonomiska faktorerna är förhållandevis små med något undantag. Skillnaderna i elevernas resultat i de olika skolorna i form av meritvärden och resultat på nationella prov är också förhållandevis små. Det finns därför inte tillräckligt starka skäl att förändra nuvarande resursfördelning till förskoleklass och grundskola. Den socio-ekonomiska redovisningen utgår från varje elevs socio-ekonomiska förhållanden. Sammanställning har därefter gjorts av Statistiska Centralbyrån för varje skola. Elever med utlandsfödda föräldrar är i genomsnitt 3,7 procent om eleven själv är född i Sverige. Andelen utlandsfödda elever med utlandsfödda föräldrar är 8,9 procent. Skillnaden mellan skolor och årskurser är förhållandevis små. Undantaget är, inte oväntat British International Primary School. Föräldrarnas utbildningsnivå har också undersökts och även här är skillnaderna förhållandevis små mellan skolorna och årskurserna. För 89 procent av barnen har minst en av föräldrarna avslutad eftergymnasial utbildning. Föräldrar med utländska studier är registrerade som "uppgift saknas", det är huvudsakliga förklaringen till en lägre utbildningsnivå för några skolor. Utöver skolpeng så finns kompletterande fördelningar till elever med olika behov. Ungefär 22 miljoner kronor (av totalt 372 miljoner kronor till förskoleklass och grundskola) fördelas till elever i behov av särskilt stöd, modersmålsundervisning, studiehandledning, sjukhusskola, hörselpedagog, skoldatatek och förberedelseklass. Det motsvarar ungefär sex procent av totala kostnader. Förvaltningen bedömer också att det inte heller inom förskola och pedagogisk omsorg finns socioekonomiska skillnader som motiverar en förändrad resursfördelning. De förskolor som i någon mån avviker är Imagination International, Futuraskolan med hög andel barn födda utomlands samt Charlottenbergs förskola som också har hög andel barn födda utomlands men även föräldrarnas utbildningsnivå och försörjningsstöd. 2 Bakgrund och syfte med redovisningen Statens skolinspektion redovisade i början av 2014 i rapporten Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet - resultatet av en kvalitetsgranskning med inriktning mot kommunala skolhuvudmäns resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter inom förskola, grundskola och fritidshem. Resultaten från 30 granskade kommuner visar att det är få som tydligt styr resurser till de enheter som har störst behov utifrån barns och elevers måluppfyllelse och den socioekonomiska strukturen. Flertalet granskade kommuner behöver förbättra uppföljning och utvärdering av resursfördelningen. I skollagen står att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Regeringen föreslår att Skolinspektionen ges ökade möjligheter att granska hur kommunen fördelar resurser. Avsikten är inte att kommuners resursfördelning ska granskas systematiskt utan att granskning ska ske i speciella fall, till exempel när det går att konstatera stora skillnader i måluppfyllelse mellan olika skolor i en kommun. Förvaltningen beställde utifrån detta en redovisning för de olika skolorna i kommunen avseende socio-ekonomiska förhållanden. Statistiska Centralbyrån (SCB) föreslog variabler som skulle ingå i undersökningen, variabler som har sin grund i den så kallade SALSA-modellen, som tagits fram av Skolverket. Variablerna utgår från inskrivna elever i varje skola och beskriver vårdnadshavarnas förhållanden utifrån följande förhållanden: Föräldrar och elever födda utomlands Familjer med försörjningsstöd Barn med ensamstående föräldrar Barn- och utbildningsnämnd, Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola 3(12)

86 Sidan 86 av 103 Vidare finns andelen pojkar redovisade, vilket också bedöms påverka måluppfyllelsen och betygsnivåer. Statistiska Centralbyrån gjorde undersökningen utifrån förvaltningens uppgifter om elever. Sammanlagt undersökte SCB uppgifter om barn/elever. Redovisning omfattar samtliga inskrivna i förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola. Undersökningen omfattar endast elever folkbokförda i Danderyd med ett undantag och det är elever i årskurserna 7-9. Orsaken är att det är förhållandevis många elever från andra kommuner som är inskrivna i grundskolorna som ligger i kommunen (Friberga-, Mörby- och Viktor Rydbergs samskola). Särredovisning görs för de båda grupperna. Barn- och utbildningsnämnd, Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola 4(12)

87 Sidan 87 av Grundskolas årskurser förskoleklass till och med årskurs 6 - redovisning per skola Utländsk bakgrund, andel (%) Eleverna fördelade efter föräldrarnas högsta utbildning, andel (%) Enhet Antal elever från Danderyd Andel pojkar (%) Elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Uppgift saknas Folk- /grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning Andel familjer med försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder Baldersskolan ,1 3,6 1,6 3,6 0,0 5,7 90,6 0,0 3,1 2,8 British International Primary School Danderyds Montessoriskola 99 57,6 69,7 1,0 22,2 0,0 4,0 73,7 0,0 2,0 2, ,2 3,6 2,4 0,0 0,0 7,1 92,9 0,0 2,4 2,8 Ekebyskolan ,8 5,9 5,6 0,7 0,0 6,7 92,6 0,4 1,1 2,8 Elevverket 67 61,2 11,9 1,5 0,0 1,5 9,0 89,6 0,0 0,0 2,8 Enebybergs resultatenhet ,3 3,7 2,5 0,6 0,6 8,5 90,3 0,9 1,3 2,8 Kevingeskolan ,4 8,9 3,4 3,6 0,8 11,2 84,4 2,5 8,9 2,6 Kyrkskolan ,6 5,9 5,0 1,9 0,0 7,1 91,0 0,3 1,2 2,8 Långängsskolan ,4 4,3 3,1 2,0 0,4 14,5 83,2 0,4 2,3 2,7 Stocksundsskolan ,6 4,6 3,3 0,9 0,4 9,9 88,7 0,7 2,4 2,8 Svalnässkolan 67 43,3 6,0 0,0 3,0 1,5 6,0 89,6 0,0 3,0 2,7 Vasaskolan ,1 8,4 3,8 1,3 0,0 6,5 92,2 0,2 3,8 2,8 Vendestigens skola 27 51,9 18,5 3,7 0,0 3,7 7,4 88,9 0,0 18,5 2,8 Ösbyskolan 95 51,6 3,2 0,0 0,0 1,1 6,3 92,6 0,0 1,1 2,8 Skola utanför kommunen ,8 22,4 5,9 6,6 1,0 5,0 87,5 1,3 4,6 2,7 Föräldrarnas samman-vägda utbildnings-nivå. 1="grundskola" 2="gymnasieskola" 3="eftergymnasial"

88 Sidan 88 av 103 Utländsk bakgrund, andel (%) Eleverna fördelade efter föräldrarnas högsta utbildning, andel (%) Enhet Antal elever från Danderyd Andel pojkar (%) Elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Uppgift saknas Folk- /grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning Andel familjer med försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder Totalt 51,2 7,6 3,2 2,1 0,4 8,5 89,1 0,6 2,9 2,7 Föräldrarnas samman-vägda utbildnings-nivå. 1="grundskola" 2="gymnasieskola" 3="eftergymnasial" 4 Grundskolans årskurs redovisning per skola Utländsk bakgrund, andel (%) Eleverna fördelade efter föräldrarnas högsta utbildning, andel (%) Enhet Hemkommun Antal elever Andel pojkar (%) Elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Uppgift saknas Folk- /grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning Andel familjer med försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder Fribergaskolan Danderyd ,6 8,3 2,9 2,9 0,4 8,7 88,0 0,4 3,7 2,74 Mörbyskolan Danderyd ,2 5,5 3,3 1,1 2,2 10,4 86,3 0,5 2,2 2,73 Viktor Rydbergs Samskola Skola utanför kommunen Danderyd ,1 11,5 4,0 1,9 0,2 6,3 91,6 0,4 2,7 2,77 Danderyd ,8 22,4 5,9 6,6 1,0 5,0 87,5 1,3 4,6 2,68 Föräldrarnas samman-vägda utbildnings-nivå. 1="grundskola", 2="gymnasieskola", 3="eftergymnasial" Fribergaskolan Mörbyskolan Annan kommun Annan kommun 18 61,1 27,8 11,1 5,6 0,0 5,6 88,9 5,6 16,7 2, ,3 6,3 10,3 2,7 0,0 21,4 75,9 0,0 4,9 2,58 Barn- och utbildningsnämnd, Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola 6(12)

89 Sidan 89 av 103 Utländsk bakgrund, andel (%) Eleverna fördelade efter föräldrarnas högsta utbildning, andel (%) Enhet Hemkommun Antal elever Viktor Rydbergs Samskola Annan kommun Andel pojkar (%) Elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Uppgift saknas Folk- /grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning Andel familjer med försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder 62 32,3 8,1 4,8 1,6 0,0 8,1 90,3 1,6 1,6 2,78 Totalt 53,1 11,3 4,9 3,0 0,6 9,1 87,3 0,6 3,7 2,74 Nedan redovisas elevernas resultat fördelat per skola. Föräldrarnas samman-vägda utbildnings-nivå. 1="grundskola", 2="gymnasieskola", 3="eftergymnasial" Genomsnittligt meritvärde Alla flickor pojkar Andel (%)behörig till yrkespgm Andel (%)som nått målen i alla ämnen Fribergaskolan 249,5 257,4 239,6 ~100 91,6 (flickor 94, pojkar 89) Mörbyskolan 242,5 251,5 234, ,7 (flickor 94, pojkar 88) Viktor Rydbergs Samskola Riket (samtliga huvudmän) 248,6 257,1 240, ,4 (flickor 98, pojkar 91) 213,1 87,6 77 Barn- och utbildningsnämnd, Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola 7(12)

90 Sidan 90 av Grundskolan - redovisning per årskurs Elever/barn per enhetandel (%) Utländsk bakgrund, andel (%) Eleverna fördelade efter föräldrarnas högsta utbildning, andel (%) Årskurs Pojkar Elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Uppgift saknas Folk- /grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning Andel familjer med försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder Föräldrarnas samman-vägda utbildnings-nivå. 1="grundskola", 2="gymnasieskola", 3="eftergymnasial" F 48,8 7,3 3,5 2,2 0,6 9,0 88,2 1,4 2,4 2, ,6 7,1 2,1 1,7 0,0 8,1 90,2 0,8 1,9 2, ,2 9,3 3,0 3,3 0,2 8,0 88,5 0,6 2,8 2, ,7 8,1 3,3 2,4 0,4 9,6 87,7 0,7 2,9 2, ,4 8,9 4,9 1,6 0,8 9,6 88,0 0,6 3,7 2, ,4 7,8 3,4 2,7 0,6 7,8 88,9 0,2 3,1 2, ,4 9,7 2,9 2,1 0,4 6,1 91,4 0,2 4,0 2, ,2 10,1 5,0 2,6 0,9 8,4 88,0 0,6 3,6 2, ,2 10,7 5,2 2,7 0,4 10,1 86,8 0,6 3,4 2, ,4 9,6 4,0 2,5 0,4 9,9 87,2 0,8 4,0 2,72 Totalt 51,8 8,9 3,7 2,4 0,5 8,7 88,5 0,6 3,2 2,74 Barn- och utbildningsnämnd, Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola 8(12)

91 Sidan 91 av Förskolan - redovisning per kommundel och enhet Elever/barn per enhetandel (%) Utländsk bakgrund, andel (%) Eleverna fördelade efter föräldrarnas högsta utbildning, andel (%) Kommundel och Enhet Pojkar Elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Uppgift saknas Folk- /grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning Andel familjer med försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder Västra Danderyd 53,1 5,2 5,9 2,1 0,0 7,0 90,8 0,9 2,6 2,71 Borgens förskola 50,0 4,2 4,2 0,0 0,0 4,2 95,8 0,0 1,4 2,81 Danderyds Montessoriförskolan Svalan Förskolan Sätra äng Imagination International AB Nora Herrgårds förskola 52,1 5,0 3,4 0,8 0,0 5,0 94,1 0,8 5,0 2,81 61,3 3,2 4,8 4,8 0,0 12,9 82,3 1,6 3,2 2,67 41,7 58,3 25,0 25,0 0,0 0,0 75,0 8,3 8,3 2,42 52,5 4,0 3,0 2,0 0,0 4,0 94,1 1,0 0,0 2,80 Vitsippans förskola 53,3 0,0 15,0 0,0 0,0 15,0 85,0 0,0 1,7 2,78 Enebyberg 49,3 1,3 4,0 1,3 0,5 9,8 88,4 0,3 1,6 2,78 Enebo förskola 50,0 0,0 6,7 6,7 0,0 10,0 83,3 0,0 0,0 2,70 Enebybergs montessoriförskola AB Enebydungen AB Förskola 46,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 100,0 0,0 0,0 2,88 49,5 0,0 6,3 1,8 0,9 6,3 91,0 0,0 1,8 2,79 Krubban 42,3 0,0 0,0 0,0 0,0 3,8 96,2 0,0 0,0 2,88 Föräldrarnas samman-vägda utbildnings-nivå. 1="grundskola", 2="gymnasieskola", 3="eftergymnasial" Barn- och utbildningsnämnd, Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola 9(12)

92 Sidan 92 av 103 Elever/barn per enhetandel (%) Utländsk bakgrund, andel (%) Eleverna fördelade efter föräldrarnas högsta utbildning, andel (%) Kommundel och Enhet Rosenvägens förskola Skogsgläntans förskola Svenska kyrkans förskola i Enebyberg Pojkar Elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Uppgift saknas Folk- /grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning Barn- och utbildningsnämnd, Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola 10(12) Andel familjer med försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder 55,9 0,0 3,2 0,0 0,0 15,1 84,9 1,1 2,2 2,75 50,8 6,6 1,6 0,0 1,6 14,8 83,6 0,0 3,3 2,74 32,1 3,6 7,1 3,6 0,0 10,7 85,7 0,0 0,0 2,73 Djursholm 50,2 9,1 4,5 3,1 1,4 7,0 88,6 0,8 2,3 2,73 Altorps förskola 38,5 9,2 4,6 1,5 0,0 3,1 95,4 0,0 4,6 2,79 Baduhilds förskola 40,0 8,9 13,3 0,0 6,7 13,3 80,0 8,9 0,0 2,59 Djursholms Montessoriförskola Svalan Futuraskolan Int Pre School Danderyd Grindstugan - Pysslingen Norra Åsgårds förskola Norra Åsgårds förskola Hildingavägens förskola 44,6 8,1 0,0 1,4 0,0 8,1 90,5 0,0 2,7 2,80 47,1 39,2 11,8 15,7 2,0 5,9 76,5 0,0 0,0 2,49 46,2 5,8 0,0 0,0 0,0 7,7 92,3 0,0 0,0 2,70 55,8 3,9 3,9 2,6 0,0 6,5 90,9 0,0 1,3 2,75 63,2 15,8 0,0 5,3 5,3 0,0 89,5 5,3 5,3 2,58 50,0 0,0 2,9 0,0 0,0 5,9 94,1 0,0 0,0 2,84 Föräldrarnas samman-vägda utbildnings-nivå. 1="grundskola", 2="gymnasieskola", 3="eftergymnasial"

93 Sidan 93 av 103 Elever/barn per enhetandel (%) Utländsk bakgrund, andel (%) Eleverna fördelade efter föräldrarnas högsta utbildning, andel (%) Kommundel och Enhet I Ur och Skur Äventyret Pojkar Elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Uppgift saknas Folk- /grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning Barn- och utbildningsnämnd, Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola 11(12) Andel familjer med försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder 61,4 6,8 2,3 4,5 2,3 11,4 81,8 0,0 6,8 2,65 Pärlans förskola 66,7 11,7 11,7 6,7 5,0 6,7 81,7 0,0 3,3 2,62 Rindavägens Montessoriförskola Svalan Småbarnsskolan - Elevverket Svea Montessoriförskola Svenska kyrkans förskola i Djursholm Vendestigens förskola 57,9 0,0 0,0 0,0 0,0 5,3 94,7 0,0 5,3 2,89 54,9 5,9 2,0 0,0 0,0 5,9 94,1 0,0 0,0 2,75 22,7 0,0 0,0 0,0 0,0 4,5 95,5 0,0 4,5 2,91 51,9 3,7 0,0 3,7 0,0 7,4 88,9 0,0 3,7 2,67 57,1 0,0 14,3 0,0 0,0 14,3 85,7 0,0 0,0 2,86 Stocksund 52,2 4,4 6,1 1,3 1,7 9,8 87,1 1,5 2,9 2,74 Charlottenbergs förskola Förskolan Villa Solvi 47,1 5,9 17,6 2,0 3,9 19,6 74,5 9,8 7,8 2,48 43,2 0,0 2,7 0,0 0,0 8,1 91,9 0,0 0,0 2,82 Idala förskola 47,5 12,5 15,0 2,5 0,0 5,0 92,5 0,0 2,5 2,86 Kevinge förskola 55,0 2,5 6,3 1,3 3,8 8,8 86,3 0,0 3,8 2,68 Kornvägens förskola 58,2 3,6 7,3 1,8 3,6 14,5 80,0 1,8 1,8 2,65 Föräldrarnas samman-vägda utbildnings-nivå. 1="grundskola", 2="gymnasieskola", 3="eftergymnasial"

94 Sidan 94 av 103 Elever/barn per enhetandel (%) Utländsk bakgrund, andel (%) Eleverna fördelade efter föräldrarnas högsta utbildning, andel (%) Kommundel och Enhet Kyrkbackens förskola Pojkar Elever födda utomlands med båda föräldrarna födda utomlands Elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Uppgift saknas Folk- /grundskola Gymnasieskola Eftergymnasial utbildning Andel familjer med försörjningsstöd Barn som bor med ensamstående förälder 36,7 0,0 0,0 0,0 0,0 6,7 93,3 0,0 0,0 2,82 Majstigens Förskola 58,5 7,5 0,0 3,8 0,0 5,7 90,6 0,0 0,0 2,77 Montessoriförskolan Solvändan Prästkragens förskola 48,4 3,2 3,2 0,0 3,2 3,2 93,5 0,0 3,2 2,79 62,7 3,9 2,0 0,0 2,0 13,7 84,3 2,0 7,8 2,68 Tranbär förskola 52,3 2,3 6,8 2,3 0,0 9,1 88,6 0,0 0,0 2,75 Trappgränds Montessoriförskola 51,0 6,1 4,1 0,0 0,0 8,2 91,8 2,0 2,0 2,82 Pedagogisk omsorg 44,3 14,8 4,9 6,6 0,0 4,9 88,5 0,0 0,0 2,75 Pedagogisk omsorg, samtliga enheter 44,3 14,8 4,9 6,6 0,0 4,9 88,5 0,0 0,0 2,75 Utanför kommunen 43,9 19,5 9,8 0,0 0,0 9,8 90,2 2,4 2,4 2,80 Förskola utanför kommunen 43,9 19,5 9,8 0,0 0,0 9,8 90,2 2,4 2,4 2,80 Totalt 51,0 5,8 5,1 2,2 1,0 8,2 88,6 0,9 2,3 2,74 Föräldrarnas samman-vägda utbildnings-nivå. 1="grundskola", 2="gymnasieskola", 3="eftergymnasial" Barn- och utbildningsnämnd, Socio-ekonomisk redovisning per skola och förskola 12(12)

95 Sidan 95 av 103 Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg Barn- och utbildningsnämnd

96 Sidan 96 av 103 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av översynen Sammanfattning av 2010 års utredning Uppdraget Huvudsakliga slutsatser Synpunkter från kommunala och fristående förskolor Konsekvenser 2011 för förskolor av produktionens förslag Resultat av uppdaterad översyn Har nivån på timmarspengen ökat i förhållande till heltidspengen? Hur hög är Danderyds peng till förskolor jämfört med andra kommuner? Simulerade konsekvenser 2013 av höjda pengnivåer... 7 Barn- och utbildningsnämnd, Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg 2(9)

97 Sidan 97 av Sammanfattning av översynen Översynen visar i korthet att: pengen till timmarsbarn har ökat successivt sedan höjningen har gjort att nivån är jämförbar med några kommuner (Lidingö och Täby) och är lägre jämfört med andra kommuner. det finns behov av att öka timmarspengen ytterligare några år i nuvarande förändringstakt så att den bättre överensstämmer med enheternas arbetsinsats. 2 Sammanfattning av 2010 års utredning 2.1 Uppdraget Förvaltningen utredde 2010 olika förslag till förändringar i pengsystemet inom förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem) samt konsekvenser av dessa. Initiativ till utredningen togs av produktionskontoret och utredningen gjordes i samarbete med dem. Till utredningen kopplades också en referensgrupp bestående av kommunala och fristående enheter. Uppdraget begränsades till att utreda eventuella omfördelningar av skolpengen; höjningar av en pengnivå skulle alltså finansieras genom sänkning av annan. Vidare inkluderades andra frågor i utredningen som då var aktuella. 2.2 Huvudsakliga slutsatser 2010 Förvaltningens slutsatser var i korthet: Ändrad viktning av barnomsorgspengens olika tillsynstider? Förvaltningen föreslog att, om timmarsnivån ("deltidsbarn") behålls, så bör ersättningen för timmarsbarn öka för att bättre motsvara förskolornas och pedagogisk omsorgs arbetsinsats. Remissvaren från de fristående förskolorna föreslog att höjningen av timmarspengen skulle ske successivt och att höjningen inte skulle bli dramatiskt stor. De kommunala förskolorna svarade gemensamt att de föredrog en snabbare förändring. Förvaltningen bedömde att en långsammare förändring var att föredra av följande skäl: Det är viktigt att bibehålla stabila planeringsförutsättningar i pengsystemet. Självklart ska systemet ständigt förbättras men snabba och stora förändringar ger betydligt mer negativa effekter än positiva. Det är viktigt att enheter inte drabbas av snabba intäktsminskningar som uppkommer av förändringar i ersättningssystemet. Ändrad viktning mellan ersättning för yngre och äldre barn Förvaltningen föreslog att viktningen av pengen mellan yngre och äldre barn minskar något. Förändringen motiverades av jämförelser med andra kommuner och att pedagogisk omsorg drabbas av minskade intäkter då barnen blir tre år. När ska 3-5 årspengen börja gälla? Förvaltningen föreslog oförändrade regler. Ytterligare ur utredningen Utredningen visade att andelen barn timmar varierar över åren för enheterna. Det är i huvudsak barn till föräldralediga som är inskrivna denna tid. I genomsnitt var ungefär 10 procent av barnen inskrivna timmar i veckan. Variationen över tiden för de undersökta enheterna var Barn- och utbildningsnämnd, Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg 3(9)

98 Sidan 98 av 103 mellan 0 och 22 procent. Kommunala förskolor hade något färre timmarsbarn jämför med de fristående, 10 procent jämfört med 12 procent för de fristående. Även om nivån på timmarspengen var förhållandevis låg så hade andelen barn timmar endast en begränsad förklaring till det ekonomiska resultatet. Några kommunala enheter med hög andel timmarsbarn hade ett starkt ekonomiskt resultat samtidigt som det fanns de som hade ett betydligt sämre resultat med samma andel. Förklaringarna till det ekonomiska resultatet fanns alltså även i andra faktorer än andelen timmarsbarn. I diagrammet nedan visas till exempel att Förskolan Borgen hade 13 % timmarsbarn. Samma andel hade Majstigens förskola. Det ekonomiska resultatet skilde dock mycket, förskolan Borgens tkr mot Majstigens tkr. I utredningen formulerades tre olika förslag till förändringar: Mindre och långsamma förändringar. Det innebar en ökning av timmarspengen under flera år med 5 % ökning årligen. Ökningen för övriga pengnivåer skulle bli mindre. Snabbare och större förändringar. Det innebar att timmarspengen ökade mycket under 2011 (+50 %) men medförde också en sänkning av övriga pengnivåer. Produktionens förslag: Det innebar ytterligare ökning av timmarspengen (+60 %) och att förändringen skedde under 2011 och ytterligare sänkningar av övriga pengnivåer. 2.3 Synpunkter från kommunala och fristående förskolor Sju av åtta fristående förskolor och pedagogisk omsorg som svarade på en remiss förordade mindre och långsammare förändringar. Med mindre och långsammare förändringar menades att timmarspengen skulle öka något mer än övriga pengnivåer i samband med budget. Det innebär att det blir mindre justeringar varje år. De kommunala förskolorna förordade snabbare och större förändringar utifrån sitt eget förslag. Med snabbare och större förändringar menades att hela förändringen görs i samband med budget Barn- och utbildningsnämnd, Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg 4(9)

99 Sidan 99 av Konsekvenser 2011 för förskolor av produktionens förslag Beräkningar som gjordes visade att många enheter inte skulle påverkas i någon större omfattning av de olika förslagen. Det var heller inte oväntat eftersom förslagen är omfördelningar med samma totalkostnad. Sammanställningen nedan visar samtidigt att produktionens förslag skulle fått mycket stora konsekvenser för flera förskolor och familjedaghem. I tabellen visas de tre enheter med störst procentuella skillnader. Enheter med störst procentuell förbättring med produktionens förslag Enheter med största procentuell försämring med produktionens förslag Majstigens familjedaghem, +162 tkr, +37 % Djur och skur (pedagogisk omsorg), - 32 tkr, - 7 % Djursholms international preschool, +128 tkr, +35 % Föräldraföreningen MAKS, - 43 tkr, - 6 % Karins familjeomsorg, +46 tkr, + 8 % Svea montessoriförskola, tkr, - 5 % Förvaltningen bedömde att stabiliteten i pengsystemet skulle äventyras om förslaget genomfördes, speciellt om hela förslaget genomfördes till Större enheter är inte fullt så känsliga för förändringar i andel timmarsbarn. De mindre enheterna är mer utsatta eftersom de har mycket begränsade möjligheter att parera förändringar, till exempel genom fler barn. I tabellen nedan redovisas konsekvenserna 2011 för samtliga kommunala enheterna om produktionens förslag skulle genomförts. Enhet Produktionens förslag 2011 jämfört med beslutad nivå 2011, % Produktionens förslag 2011 jämfört med beslutad nivå 2011, kronor Rosenvägens förskola 2,9 % Vasavägens Förskola 2,3 % Hildingavägens och Norra Åsgårds förskolor 2,1 % Nora Herrgårds förskola 1,3 % Majstigens Förskola 1,2 % Baduhilds Kulturförskola 1,1 % Pärlans förskola 0,4 % Vitsippans förskola 0,2 % Kornvägens förskola 0,0 % Borgens förskola -0,2 % Förskolan Sätra äng -0,7 % Kevinge förskola -0,9 % Skogsgläntans förskola -1,2 % Trappgränds Montessoriförskola -1,8 % Altorps förskola -2,9 % Resultat av uppdaterad översyn 2014 Utbildnings- och kulturkontoret tog våren 2014 initiativ till en uppdatering av översynen som gjordes Syften var att undersöka effekterna av ökningen av timmarspengen som gjorts sedan 2011 samt få underlag till förslag av pengnivåer för Barn- och utbildningsnämnd, Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg 5(9)

100 Sidan 100 av Har nivån på timmarspengen ökat i förhållande till heltidspengen? Från och med 2011 har timmarspengen ökat årligen med 5 procent. Övriga pengnivåer till förskola och pedagogisk omsorg har ökat med 0,6 till 1,6 procent utifrån hur mycket budgetdirektiven tillåtit. 3.2 Hur hög är Danderyds peng till förskolor jämfört med andra kommuner? Jämförelser med andra kommuners pengnivåer är inte alldeles enkel. Kommunerna tillåter olika antal timmar för deltidsbarnen. Vissa kommuner har heller ingen indelning alls. Tabellen visar att Danderyd har en lägre ersättning till timmarsbarn än flera andra kommuner. Ersättningen är dock helt i nivå med Lidingö och Täby. Variationen i nivåer mellan kommunerna visar också att någon gemensam syn på ersättningsnivåer inte tycks finnas. Barn- och utbildningsnämnd, Översyn 2014 av viktning av skolpeng för deltids- och heltidsbarn i förskola och pedagogisk omsorg 6(9)