Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Senast reviderad

2 Innehåll Inledning och syfte 3 Mål 3 Lagar 3 Ansvar.. 5 Definitioner...6 Förebyggande åtgärder 7 Planerad verksamhet läsåret 2013/ Arbetsgång för att följa upp kränkande behandling mellan elever. 10 Arbetsgång för att följa upp kränkande behandling mellan elev och personal 11 Kvalitetssäkring 12 Svar enkät maj

3 Inledning och syfte Utgångspunkten för planen är att alla, såväl elev som personal, skall uppleva Strömkullegymnasiet som en arbetsplats där alla kan känna sig trygga och säkra. All verksamhet på Strömkullegymnasiet skall genomsyras av ett avståndstagande från alla former av kränkande behandling och diskriminering. Planen mot kränkande behandling är ett resultat av diskussioner med personal och elever. Mål Skolan skall sträva mot att alla på skolan respekterar andra människors egenvärde och integritet och aktivt tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper i enlighet med skrivningarna i skollagen och diskrimineringslagen. Skolan skall sträva efter att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt att de medverkar till att hjälpa andra människor. Lagar Vad säger våra lagar? Ur Diskrimineringslagen (2008:567). Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande indentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. SkolL 6 kap 6 (2010:800) Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. SkolL 6 kap 7 (2010:800) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. SkolL 6 kap 8 (2010:800) Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vad säger barnkonventionen? Många av världens länder har anslutit sig till FNs konvention för barnens rättigheter. Enligt dessa får ingen kränkas. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Alla barn har också rätt 3

4 till utbildning som skall förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, t.ex: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal/förolämpning Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Om motivet har varit att kränka en person eller grupp personer på grund av t.ex. hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning ses detta som en försvårande omständighet. I brottsbalken finns också bestämmelser om hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär att uttalade eller annat meddelande görs offentligt och hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet kan ge fängelse eller böter. Att bära rasistiska märken eller symboler kan vara hets mot folkgrupp. Bedömningar av vad som är hets mot folkgrupp i ett enskilt fall kan inte göras av skolan, utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol. Skadeståndslagen Huvudmannen för verksamheten ska vara skyldig att betala skadestånd till en elev för den kränkning som åsidosättandet av lagens bestämmelser innebär när det gäller diskriminering och andra repressalier. I fråga om annan kränkning skall gälla att rätt till skadestånd finns om kränkningen inte är ringa. 4

5 Ansvar Av skollagens 1 kap 2 framgår att alla som arbetar i skolan skall visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper och aktivt verka för att diskriminering och annan form av kränkande behandling aldrig skall förekomma. All personal som verkar inom skolan har alltså ett ansvar att reagera på alla former av diskriminering och all annan kränkande behandling. Rutiner och ansvarsfördelning är angivna i vår digitala kvalitetspärm. Det är angeläget att alla insatser omfattar verksamhetens alla nivåer; individgrupp- och verksamhetsnivå. Rektor har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, efterlevs samt årligen utvärderas och revideras. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Vidare ansvarar rektor för att all personal som rör sig på skolan, men som tillhör andra enheter (såsom måltid, städ) får ta del av likabehandlingsplanen. Elever har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med både personal och andra elever. Eleven skall ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den. Som elev på skolan förutsätts man respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att man funderar på hur man uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta detta. Föräldrar har också ett stort ansvar. Om skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om mobbning. Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om mobbning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. Vid alla utvecklingssamtal skall planen mot kränkande behandling nämnas för att medvetandegöra vårdnadshavare om dess existens. 5

6 Definitioner Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling. Den som kränks utsätts för negativa handlingar, av en eller flera individer, vid upprepade tillfällen under en tid. Detta skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Dessutom råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Även detta skiljer mobbning från andra meningsskiljaktigheter och konflikter. När vi här definierar kränkande behandling och mobbning har vi utgått från Skolverkets skrift Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling (2004). Homofobi En uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som har en stark negativ syn på homosexualitet eller på homo-/bi-/transsexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde. Diskriminering Begreppet avser negativ särbehandling av individer eller grupper pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, social status, sexuell läggning eller funktionshinder. Främlingsfientlighet Ett uttryck för rädsla samt att inta en fientlig attityd mot personer av en annat ursprung än det egna. Främlingsfientligheten strider mot de demokratiska värdena vilka värnar om människors lika värde, solidaritet och jämställdhet dvs står i opposition mot skolans värdegrund. Rasism Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet definierar rasism enligt följande: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet och en uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gör det motiverat att dela dessa i mer eller mindre värda. Sexuella trakasserier Negativt beteende av sexuell natur eller annat ovälkommet uppträdande grundat på kön, som orsakar att den som utsätts känner sig kränkt, rädd eller på annat sätt illa till mods. Det är den som utsätts som avgör om uppträdandet accepteras och är välkommet eller om det är kränkande och ovälkommet. Kränkningarna kan vara Fysiska t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar Verbala t.ex att bli hotad eller kallad hora, bög Psykosociala t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning Text- och bildburna t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms, sajter/bloggar på Internet En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att hon eller han blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. 6

7 Förebyggande åtgärder Alla som arbetar i skolan skall visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare skall alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Vårt förebyggande arbete kan beskrivas i följande punkter: Ett bra mottagande av nya elever är grundläggande för att skapa trygghet. Eleverna som börjar första året på Strömkullegymnasiet har i början av höstterminen en lära känna dag då eleverna klassvis under ledning av personal får göra gruppövningar och samarbetsövningar tillsammans med sina klassföreståndare. Syftet är även att svetsa samman gruppen. Tydliga umgängesregler och förhållningssätt för personal och elever. Vi har utarbetade Trivselregler, (se kvalitetspärm och infofolder). Klasskonferenser 1 gång per termin. En underlagsblankett är utarbetad. Elevvårdsteam bestående av kurator, rektor, skolsköterska, specialpedagog samt speciallärare träffas varje torsdag. Skolpsykologen närvarar ungefär 2-3 ggr/termin. Sedan vårterminen 09 finns även en möjlighet för klassföreståndare att närvara vid dessa träffar om aktuella ärenden finns att diskutera. Utvecklingssamtal hålls 1 gång per termin. Klassråd 1 gång per vecka. Varje läsår genomförs och utvärderas en enkät för elever och personal. Se sidan 13 Vi har alltid öppna dörrar till personalrum och expeditioner som ligger mitt i verksamheten. Det innebär en nära kontakt mellan elever och personal. Kaféet Cafe Strömmen är öppet under hela skoldagen och är en naturlig mötesplats för eleverna. Det är även öppet för allmänheten och olika kategorier och åldrar blandas. Elevutrymmen är öppna och det finns god tillgång till datorer. Tillgång till bibliotek och studieutrymmen. Det är viktigt med många vuxna. Vår skola är inte en sluten värld. Personalkonferens var tredje vecka med en stående punkt Situationen i klasserna då frånvaro och andra problem diskuteras och förs vidare till ex. elevvårdskonferens. Samarbete mellan programmen med temadagar, idrottsdagar, studieresor och gemensamma kurser. Samarbete mellan årskurserna inom programmen med gemensamma resor. 7

8 Planerad verksamhet läsåret 2013/ Fortsatt regelbunden rådsverksamhet Elevråd Består av två elever ur varje klass, som därmed representerar klassen. Frågor som uppkommer från klassenråden lyfts hos elevrådet, t ex miljö, undervisning, Operation dagsverke. Elevrådet sammanträder en gång i månaden och dess styrelse ca två ggr per månad. Elever får komma med förslag på filmer till skolbiodagar och som på olika sätt efterarbetas, Skolbioverksamheten har som mål den gemensamma filmupplevelsen som utgångspunkt kring olika livsfrågor, men också kring filmens språk och uttrycksmedel. Filmer som visas ger möjlighet att lyfta frågor som anknyter till Strömkullegymnasiets Plan mot kränkande behandling. Matrådet diskuterar mat och miljö. Det är mycket viktigt för elevernas mentala hälsa att få äta sina måltider i lugn och ro. Elevenkäten maj 2012 har identifierat några bristområden på Strömkullegymnasiet som vi kommer att arbeta med enligt nedanstående planerade verksamhet under läsåret. Mentorsgrupper KUV dagar 2013 Sept Dec 2013 Nov Från och med läsåret 2012/2013 delas alla elever in i mentorsgrupper. Eleverna träffar sin mentor 1 till 2 ggr i veckan. Detta gör vi för att minska kränkningar och för att alla skall bli sedda. Genomgång av enkät tillsammans med all personal. Analysera resultat i enkät och föreslå åtgärder. Rektor och biträdande rektor besöker alla klasser. Diskuterar svaren i enkäten med klasserna. Diskussioner kring relation och förhållningssätt till varandra på en arbetsplats. Skolbio Den gröna cykeln Uppföljande diskussion och samtal. Vårterminen 2014 Jan Mars Föreläsning Martha Ehlin från föreningen MOD Lycka Dårarnas teater 8

9 Maj Maj 2014 Teater Ondskan Enkät till alla elever KUV-dagar aug 2014 Revidering av likabehandlingsplanen inför läsåret 2014/2015 9

10 Planen mot kränkande behandling omfattar kontakt/relation/bemötander mellan elev elev och elev lärare/personal. Det är allas gemensamma ansvar att påtala diskriminering och annan kränkande behandling. Arbetsgång för att uppmärksamma, åtgärda och följa upp kränkande behandling, diskriminering och mobbning mellan elever. 1) Någon i personalen eller bland eleverna får kännedom om misstänkt kränkande behandling, mobbning eller diskriminering. 2) Rektor informeras samma dag. 3) Elevvårdsteamet informeras. 4) Uppgiftslämnaren och den utsatta kontaktas. Rektor och mentor tar ställning till om det är fråga om kränkande behandling, diskriminering eller mobbning. Minnesanteckningar med motivering till ställningstagandet sparas. Om kränkande behandling, diskriminering eller mobbning konstateras öppnas ett ärende. Uppgifterna dokumenteras, diarieförs och arkiveras enligt bifogad mall. 5) Samtal med de personer som utpekats genomförs utan att de har kontakt med varandra. Det är viktigt att agera snabbt. 6) Om elev är omyndig kontaktas hemmet. Om elev är myndig krävs elevens samtycke. Elevvårdsteamet informeras kontinuerligt. 7) Enskilda uppföljningssamtal med den utsatte och de som utfört handlingarna genomförs nästa dag och därefter kontinuerligt enligt uppgjord plan. 8) Uppföljningssamtal med elev och förälder. Ärendet avslutas. 9) Om de kränkande behandlingarna ej upphört efter våra insatser kontaktas sociala myndigheter och polisanmälan görs. 10

11 Arbetsgång för att uppmärksamma, åtgärda och följa upp kränkande behandling, diskriminering och mobbning mellan personal och elev. 1) Någon i personalen får kännedom om att en elev känner sig illa behandlad av någon bland personalen, ex genom elev eller annan person. Rektor kontaktas. 2) Uppgiftslämnaren och den utsatte kontaktas av rektor. 3) Rektor tar kontakt med den person som utpekats. 4) Rektor tar ställning till om det är frågan om diskriminering eller kränkande behandling. Om så är fallet öppnas ett ärende och uppgifterna dokumenteras, diarieförs och arkiveras enligt bifogad mall. 5) Rektor tar ställning till vidare åtgärder som exempelvis: - Samtal med de berörda. - Fortsatta samtal med de berörda. - Disciplinära åtgärder. - Om eleven är omyndig kontaktas elevens hem. 6) Efter 1-2 veckor genomförs uppföljningssamtal. 7) Ärendet avslutas. 8) Om inte vårt arbete resulterar i att handlingarna upphör efter våra insatser sker polisanmälan. 11

12 Kvalitetssäkring För att säkerställa att arbete mot mobbning och kränkande behandling sker på ett tillfredställande sätt och att alla rutiner följs har vi på skolan tagit fram följande punkter för att säkra kvaliteten i arbetet. I början av läsåret informeras elever, föräldrar och personal om vår Plan mot kränkande behandling och om skolans värdegrund. En uppdaterad version av planen skall alltid finnas tillgänglig på skolans hemsida och i vår digitala pärm. Den utgör en del av vårt informationshäfte som delas ut vid skolstart. Planen mot kränkande behandling är en del av skolans kvalitetsredovisning. Utredning om kränkning följer alltid vår dokumentationsmall, se bilaga. Dokumentationsmall återfinns på expeditionen. Planeringen är att dokumentationsmallen ska finnas tillhanda digitalt för att underlätta arbetet. I nuläget finns aktuell blankett på expeditionen (hos Karin Nilsson). En dokumentationsplan behöver framarbetas gällande dessa ärendens arkivering osv för att lätt kunna återgå och eftersöka dem vid behov. 12

13 Enkät Stömkullegymnasiet vt-2013 Den enkät som Strömkullegymnasiet har använt bygger på den enkät som finns på Skolverkets hemsida, Attityder till skolan, Enkät till årskurs 7-9 och gymnasieskola. Enkäten har anpassats för att passa Strömkullegymnasiet på ett bra sätt. Enkäten lämnades ut i slutet på vårterminen -12. Alla program, inriktningar och årskurser representeras i svaren. Enkäten har hjälpt oss att identifiera de områden som vi behöver arbeta med och som tydliggörs i avsnittet Planerad verksamhet läsåret 2013/14. Enkäten ger oss antydningar och ibland ganska tydliga sådana, vilka arbetsområden vi behöver arbeta med. Ett sådant är vår arbetsmiljö. Eleverna svarar att det finns ett fåtal elever som utsätts för kränkande behandling. Detta är givetvis helt oacceptabelt och kommer att ligga i fokus för arbetet under läsåret Gymnasieval och information. En stor andel av eleverna anger att de känner sig väl informerade inför sitt gymnasieval. En stor majoritet anger att man anser att man fick en bra introduktion när dom började gymnasiet. 5. Bedömning och betyg. Ca 74% anser att man fått god information kring sina val på gymnasieskolan. Ungefär samma tycker att man fått reda på vad som gäller för olika betygssteg. 90% anser att dom blivit rättvist bedömda av sina lärare. 6. Skolarbetet. De flesta eleverna anser att skolarbetet känns meningsfullt och intressant. 87% anser att man får stöd för att nå minst E i kurserna. 7. Datorn i undervisningen 69% av eleverna anser att lärarna ger uppgifter i undervisningen som förutsätter datorn som hjälpmedel. 8. Har du tillsammans med din studiehandledare eller mentor diskuterat dina studier och studieresultat? 95% svarar ja på denna fråga. 9. Elevinflytande. En stor andel av eleverna menar att dom får bra information av skolan om vilka rättigheter till inflytande eleverna har. Likaså tycker det stora flertalet att man kan påverka arbetssätt i undervisningen. 10. Arbetsmiljö. 91% av eleverna anser att dom trivs bra i lokalerna och att man har tillgång till bra skolmaterial och utrustning. Siffran är något lägre vad beträffar arbetsron på lektioner. 13

14 11. Trygghet och trivsel. Över 92% har svarat att man upplever skolan som en trygg och säker miljö. Likaså trivs ungefär lika många med både personal och kamrater. 12. Vad tycker du om dina lärare? 84% anser att lärarna tror på elevernas förmåga att lära. Man anser att lärarna är tydliga med sin information om hur eleven klarar sig i olika ämnen. Det stora flertalet anser att man får det stöd man behöver för att klara sin skolsituation. 85% anser att lärarna sätter rättvisa betyg. 13. Har du blivit hotad ( vid minst ett tillfälle under det senaste året) på skolan. Några få svarar ja på denna fråga. 14. Har du ( vid något tillfälle under senaste året) känt dig utfrusen? Ungefär en i varannan klass svarar ja på denna fråga. 15. Har du (under det senaste året ) blivit trakasserad eller kränkt på annat sätt av någon elev? Några elever anser sig blivit kränkta eller trakasserade av andra elever 16. Har du ( under senaste året ) blivit trakasserad eller kränkt på annat sätt av någon personal? Några elever anser sig blivit kränkta eller trakasserade av någon i personalen 17. Här kommer några påståenden om hur det kan vara på en skola. Hur tycker du att det är i din skola? 96% anser att elever och lärare bemöter varandra med respekt. Ungefär 81% anser att Strömkullegymnasiet aktivt arbetar för att motverka mobbing och annan kränkande behandling. Vidare anser man att det förekommer väldigt lite skadegörelse och klotter. 18. Hur tycker du att det är på din skola? Hur ofta Ungefär 7% anser att det förekommer mobbning och våld på skolan. 19. Skolledning och administrativ personal. 91% anser att man bemöts med respekt av rektor och övrig personal på expeditionen. 76% anser att det är lätt att få tag på någon att prata med om problem man upplever i skolan. 14