Ekonomiska incitament inom arbetslöshets- och sjukförsäkringarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomiska incitament inom arbetslöshets- och sjukförsäkringarna"

Transkript

1 Ekonomiska incitament inom arbetslöshets- och sjukförsäkringarna En försäkrings grundidé är att skaderisken fördelas på en grupp människor där endast några få drabbas. Varför är då ersättningsgraden inte hundra procent? Skälet är att ekonomiska incitament spelar roll. Höga ersättningar kan leda till överutnyttjande av försäkringen. I denna rapport diskuteras i vilken utsträckning arbetslöshets- och sjukförsäkringarnas utformning kan motiveras utifrån nationalekonomisk forskning. Rapporten handlar om hur ersättningarna är konstruerade med fokus på betydelsen av ekonomiska incitament. Peter Skogman Thoursie Rapporten är skriven av Peter Skogman Thoursie, Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Rapporten är den nionde i den parlamentariska socialförsäkringsutredningens underlagsrapportserie. Underlagsrapporter i serien Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Omslag: Elanders Sverige AB 1. Studerande och socialförsäkringen 2. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under 2000-talet 3. Hur bör arbetslöshetsförsäkringen utformas? 4. Trygg, stöttande, tillitsfull? Svenskarnas syn på socialförsäkringarna 5. Förtidspensionering av unga 6. En socialförsäkring för alla Handikappförbundens förslag till en hållbar socialförsäkring 7. Arbetslivsinriktad rehabilitering 8. En alternativ arbetsskadeförsäkring 9. Ekonomiska incitament inom arbetslöshets- och sjukförsäkringarna UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04)

2 Ekonomiska incitament inom arbetslöshets- och sjukförsäkringarna Parlamentariska social- försäkringsutredningen (S 2010:04)

3 Underlagsrapport nr 9 till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen Samtliga underlagsrapporter finns att ladda ned gratis på eller kan beställas från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. E-post: Foto: Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2012

4 Förord Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen ska enligt regeringens direktiv se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Kommittén ska överväga förändringar som kan leda till mer hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. De förändringar som kan bli aktuella ska bidra till ökad sysselsättning och hållbara statsfinanser på lång sikt. Med syfte att inbjuda till bred debatt och för att skapa ett mångfacetterat underlag inför kommitténs betänkanden har en rad underlagsrapporter beställts från forskare, myndigheter och andra aktörer med kunskaper om sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Analyser, slutsatser och rekommendationer i dessa underlagsrapporter står för respektive författare och delas nödvändigtvis inte av den parlamentariska kommittén. I såväl sjukförsäkringens som arbetslöshetsförsäkringens utformning har hänsyn tagits till vilka effekter ersättningarnas utformning kan komma att få. I denna rapport diskuterar Peter Skogman Thoursie i vilken utsträckning sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarnas utformning kan motiveras utifrån teoretisk och empirisk nationalekonomisk forskning. Enligt den teoretiska forskningen bör ersättningsgraden vara lägre än hundra procent för att motverka moral hazard. Ersättningsprofilen, särskilt inom arbetslöshetsförsäkringen bör ha en tydlig tidsgräns för att skapa drivkrafter för arbete. Även avtagande ersättning inom ersättningsperioden skapar drivkrafter för arbete. För att motverka att incitament till att inflödet blir för starkt kan karensdagar användas. Författaren visar att den empiriska forskningen bekräftar dessa teoretiska antaganden. Ersättningsnivån har betydelse för hur länge personer är arbetslösa. Inom sjukförsäkringen påverkar ersättningsnivå sannolikheten att sjukskriva sig medan effekterna på hur länge man är sjukskriven är mindre. Inom arbetslöshetsförsäkringen

5 finns i forskningen stöd för att sannolikheten att lämna arbetslöshet ökar när den arbetslöse närmar sig tidpunkten för utförsäkring. Samtidigt finns även en risk att matchningen försämras om den arbetslöse accepterar jobberbjudanden för snabbt. Forskning om tidsgränser inom sjukförsäkringen är begränsad, men även här finns det studier som pekar på betydelsen av tidsgränser. Slutligen visar forskningen att benägenheten att som arbetslös bli sjukskriven ökar betydligt om ersättningen är högre vid sjukskrivning än vid arbetslöshet. Detta är den nionde rapporten i den serie underlagsrapporter som kommittén ger ut. Rapporten är skriven av Peter Skogman Thoursie, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Stockholm i februari 2012 Irene Wennemo Huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen

6 Den parlamentariska socialförsäkringsutredningens ledamöter Under 2010 tillsatte regeringen den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Kommitténs uppdrag är att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Syftet är att överväga förändringar som ger hållbara försäkringar för framtiden. Kommitténs arbete, som ska vara avslutat i maj 2013, kommer att presenteras i ett slutbetänkande med förslag till utformning av framtidens sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Ledamöter i den parlamentariska kommittén är: Gunnar Axén (M), ordförande Tomas Eneroth (S) Lars-Anders Häggström (S) Patrik Björck (S) Lotta Finstorp (M) Kajsa Lunderquist (M) Tomas Tobé (M) Gunvor G Ericson (MP) Johan Pehrson (FP) Fredrick Federley (C) Sven-Olof Sällström (SD) LiseLotte Olsson (V) Emma Henriksson (KD)

7

8 Innehåll Sammanfattning Inledning Arbetslöshet och sjukfrånvaro: en kort bakgrund Ersättningarnas tidsprofil Konjunkturell sjukfrånvaro Olika socialförsäkringsmodeller Forskning kring effekter av försäkringarnas utformning Teoretisk utgångspunkt Empirisk utgångspunkt Försäkringarnas effekter på arbetskraftsdeltagandet Hur ersättningen påverkar inflöde och utflöde Effekter av ersättningens tidsprofil, från karensdag till utförsäkring Samspelet mellan försäkringarna Slutsatser och reflektioner Slutsatser Avslutande reflektioner

9 Innehåll Referenser Appendix

10 Sammanfattning I den här rapporten har jag gått igenom den nationalekonomiska litteraturen kring effekter av ersättningarnas utformning i arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Försäkringarnas utformning kan i stor utsträckning motiveras utifrån teoretisk forskning. Ersättningsgraden ska vara lägre än 100 procent för att motverka moral hazard. Ersättningsprofilen har, särskilt inom arbetslöshetsförsäkringen, en tydlig tidsgräns för att skapa drivkrafter för arbete. Även den avtagande ersättningen inom ersättningsperioden skapar drivkrafter för arbete. För att motverka att incitament till inflödet ska bli för starkt har båda försäkringarna karensdag(ar). En stor del av den empiriska forskningen stödjer dessa teoretiska slutsatser. Ersättningsnivån har stor betydelse för hur länge personer är arbetslösa. Inom sjukförsäkringen påverkar ersättningsnivå sannolikheten att sjukskriva sig medan effekterna på hur länge man är sjukskriven är mindre. Inom arbetslöshetsförsäkringen finns övertygande stöd för att sannolikheten att lämna arbetslöshet ökar när den arbetslöse närmar sig tidpunkten för utförsäkring. Men det finns samtidigt en risk att matchningarna försämras om arbetslösa accepterar jobberbjudanden för snabbt. Inom sjukförsäkringen är forskningen mer begränsad men även här finns det studier som finns pekar på att tidsgränser har betydelse. Forskning visar också att benägenheten att som arbetslös bli sjukskriven ökar betydligt om ersättningen är högre vid sjukskrivning än vid arbetslöshet. För en diskussion om vilka förändringar som det finns stöd för hänvisas till avslutande reflektioner. 9

11

12 1 Inledning Rapportens syfte är att diskutera i vilken utsträckning arbetslöshets- och sjukförsäkringarnas utformning kan motiveras utifrån teoretisk och empirisk nationalekonomisk forskning, och om det finns stöd för förändringar och i sådana fall vilka. Fokus är på betydelsen av ekonomiska incitament, alltså handlar rapporten om hur ersättningarna är konstruerade. En försäkrings grundidé är att ett stort antal personer delar på risken men att endast några få drabbas. Varför är då inte ersättningsgraden hundra procent? Skälet är att ekonomiska incitament spelar roll. Höga ersättningar kan leda till överutnyttjande och sådant beteende kallas i försäkringslitteraturen för moral hazard. Bidraget med denna rapport är att mer uttömmande än tidigare diskutera forskningen om ersättningens tidsprofil, från karensdag(ar) till tidpunkt för utförsäkring, alltså när rätten till ersättning upphör. 1 Inom arbetslöshetsförsäkringen är det viktigt att veta hur betydelsefulla de två huvudkomponenterna i ersättningssystemet ersättningsnivån och längden på ersättningsperioden är för de arbetslösas sökbeteende. Att tidsgränser förekommer inom arbetslöshetsförsäkringen ifrågasätts mindre än i sjukförsäkringen. Likaså är förekomsten av karensdagar mindre omdiskuterad i arbetslöshetsförsäkringen än i sjukförsäkringen. Rapportens begränsade omfattning innebär vissa avgränsningar. Ska en försäkring vara obligatorisk? Ska den tillhandahållas av det offentliga eller på en privat marknad och ska premierna vara enhetliga eller baserade på individuell risk? Detta är synnerligen intressanta frågor. Men eftersom rapporten handlar om ekonomiska incitament är en naturlig avgränsning att fokusera på ersättningens tidsprofil. 1 Jag rekommenderar två kompletterande studier, Långtidsutredningen (2011) och Socialförsäkringsutredningen (2005a). 11

13 Inledning Ekonomiska incitament kan inte ses isolerat från försäkringarnas utformning i sin helhet. Exempelvis kan förekomsten av sanktioner och kontroll påverka betydelsen av ekonomiska incitament. En direkt åtgärd för att motverka moral hazard är att kontrollera hur de arbetslösa söker arbete eller kontroll av sjukskrivnas arbetsförmåga, och bestraffa dem som inte följer reglerna. Om kontroll och sanktioner var effektiva åtgärder utan att den personliga integriteten inskränktes skulle sådana åtgärder lösa problemet med moral hazard. Därmed skulle också försäkringsvärdet kunna vara högre med högre ersättningar och längre tidsgränser. Kontrollåtgärder kan emellertid vara kostsamma att administrera och det finns alltid en risk att starka kontroller inkräktar på den personliga integriteten. Forskningen kring betydelsen av sanktioner och kontroll är tämligen begränsad och ger inte några entydiga svar på hur de påverkar individernas beteenden (se genomgången av forskningsresultat i Långtidsutredningen 2011). Därför är det relevant att fokusera på ersättningsgraden som ett potentiellt effektivt instrument för att motverka moral hazard. Slutligen kommer jag att begränsa diskussionen när det gäller sjukförsäkringen till sjuklön och sjukpenning. Forskning kring utformning av förmåner vid förtidspension, det vill säga aktivitetsoch sjukersättning, som också ingår i sjukförsäkringen, kommer inte att diskuteras. Jag vill rikta ett stor tack till David von Below, Peter Fredriksson, Pathric Hägglund och Anna Thoursie för synpunkter. Alla fel och brister är dock helt och hållet mina egna. 12

14 2 Arbetslöshet och sjukfrånvaro: en kort bakgrund 2.1 Ersättningarnas tidsprofil Ersättningsgraden dag för dag i de två försäkringarna är svår att sammanfatta på ett enkelt sätt. Båda försäkringarna har ett tak, i sjukförsäkringen i form av ett inkomsttak och i arbetslöshetsförsäkringen i form av maximalt utbetalt belopp per dag. För inkomster över detta tak ges ingen ersättning från arbetslöshets- och sjukförsäkringarna vilket innebär att den faktiska ersättningsgraden beror på arbetsinkomsten. Dessutom tillkommer kompletterande ersättningar. Dessa kompletterar med ersättning både över och under inkomsttaket och är olika beroende på avtalsområde. Systemet med kompletterande försäkringar vid arbetslöshet ovanför taket är komplext och därför, i detta sammanhang, problematiska att beskriva. Låt oss därför ge en principiell bild av ersättningarnas tidsprofil dag för dag för en heltidsanställd med en arbetsinkomst under taket (se figur 1), för att därför kort diskutera kompletterande ersättningar. Arbetslöshetsförsäkringen har sju karensdagar. Därefter är ersättningsgraden 80 procent i 200 dagar och därefter 70 procent fram till dag 300 då individen utförsäkras (till dag 450 för föräldrar till barn under 18 år). 1 Vid fortsatt arbetslöshet placeras individen i jobb- och utvecklingsgarantin och erhåller aktivitetsstöd om 65 procent. 1 Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar, en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. Ersättningsnivåerna gäller enbart de som kvalificerar för inkomstbortfallsförsäkring, det vill säga både uppfyller arbetsvillkoret och medlemsvillkoret (ha varit medlemmar i en arbetslöshetskassa i minst 12 månader). 13

15 Arbetslöshet och sjukfrånvaro: En kort bakgrund Figur 1 Kompensationsgraden från dag 1 till utförsäkring, för inkomster under respektive försäkrings inkomsttak Ersättningsgrad sjukfrånvaro Ersättningsgrad arbetslöshet Ersättningsgrad sjukfrånvaro, inklusive avtal Not: Egna beräkningar från Sjögren Lindqvist och Wadensjö (2011). Sjukförsäkringen har en karensdag. Därefter betalar arbetsgivaren 80 procent i sjuklön mellan dag 2 och 14. Från dag 15 upp till dag 364 i sjukfallet betalas sjukpenning motsvarande knappt 80 procent av den sjukpenningsgrundande inkomsten (inom en period om 450 dagar). Därefter kan förlängd sjukpenning beviljas i ytterligare 550 dagar med en ersättningsgrad på 75 procent (personer med mycket allvarliga sjukdomar kan får 80 procent under en obegränsad tid). Utförsäkring i sjukförsäkringen sker alltså efter 915 dagar även om det är mycket restriktivt vilka som får förlängd sjukpenning så för de flesta sker utförsäkring tidigare. I och med rehabiliteringskedjans införande 2008 gäller fasta tidsgränser då bedömning av arbetsförmågan och därmed rätten till sjukpenning ska prövas. Under de första 90 dagarna görs detta i förhållande till det vanliga arbetet. Efter 90 dagar görs bedömningen om den försäkrade kan utföra något arbete hos arbetsgivaren. Efter 180 dagar har den försäkrade enbart rätt till sjukpenning om han eller hon inte kan utföra något arbete på hela arbetsmark- 14

16 Arbetslöshet och sjukfrånvaro: En kort bakgrund naden. 2 En person som bedöms ha stadigvarande nedsatt arbetsförmåga kan beviljas aktivitets- eller sjukersättning med 64 procent i ersättning. En person som inte beviljas rätt till sjukpenning vid 180 dagar eller blir utförsäkrad efter 365 respektive 915 dagar ska vända sig till Arbetsförmedlingen och kan få arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd i arbetslivsintroduktion. Om de kvalificerar till inkomstrelaterad ersättning kan de få 80 procent i ersättning. Om man beaktar kompletterande ersättningar ändras ersättningsprofilerna. 3 Enligt lagstiftningen ska dagpenningen i arbetslöshet minskas med motsvarande belopp om den arbetslöse får ersättning från någon annan än a-kassan. 4 Ersättningsgraden vid arbetslöshet i figur 1 gäller alltså fortfarande för de allra flesta personer med inkomster under taket. I sjukförsäkringen får den avtalade ersättningen tillsammans med sjukpenningen inte överskrida 90 procent av lönen under sjukpenningperioden och inte överskrida 85 procent under perioden med förlängd sjukpenning där socialförsäkringen ger 75 procent. I sjukförsäkringen kompletterar samtliga fyra huvudavtalsområden (kommunal, statlig, privat tjänstemän och privata arbetare) ersättningen från Försäkringskassan för inkomster under taket så att den totala kompensationsgraden är 90 procent från och med dag 15 fram till 361 i sjukfallet. En viktig funktion med de kompletterande ersättningarna är att de kompletterar med ersättning vid inkomster över taket. I sjukförsäkringen kompletterar avtalen så att alla får 80 procent oavsett inkomst under dag Mellan dag får alla förutom anställda i privat sektor 90 procent även för inkomster över taket. Efter dag 361 ser ersättningarna för inkomster över taket olika ut beroende på avtalsområde. Kompletterande ersättningar vid arbetslöshet, ofta i form av medlemsförsäkringar, uppvisar större variationer än i sjukförsäkringen. Slutsatsen är att ersättningen i sjukförsäkringen är generösare än arbetslöshetsförsäkringen med färre karensdagar, högre ersättningsgrader och längre tidsgräns. Bilden förstärks av att taket i sjukförsäkringen är betydligt högre. Detta innebär att den faktiska ersättningsgraden vid arbetslöshet är betydligt lägre för en stor 2 Om Försäkringskassan bedömer att den försäkrade med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till arbete hos arbetsgivaren före dag 366 bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag En detaljerad genomgång av hur de avtalsbaserade ersättningarna kompletterar vid arbetslöshet och sjukskrivning ges av Sjögren Lindqvist och Wadensjö (2011). 4 Lagen om arbetslöshetsförsäkring, SFS 1997:238,

17 Arbetslöshet och sjukfrånvaro: En kort bakgrund grupp av individer jämfört med den faktiska ersättningsgraden vid sjukfrånvaro. Skillnaden i ersättning vid arbetslöshet jämfört med sjukskrivning blir för dessa grupper blir betydligt större än vad figur 1 visar. 2.2 Konjunkturell sjukfrånvaro Utvecklingen av både sjukfrånvaron och arbetslösheten uppvisar stor variation över tid. Flera studier har visat att nedgångar i sjukfrånvaro ofta sammanfaller med restriktiva reformer och tvärtom (se exempelvis Socialförsäkringsutredningen 2005b). Ett första tecken på att moral hazard förekommer i sjukförsäkringen är det uppmärksammade fenomenet att sjukfrånvaron uppvisat ett procykliskt mönster; alltså att sjukfrånvaron stigit i goda tider och sjunkit i perioder med hög arbetslöshet. En teoretisk förklaring är att vid hög arbetslöshet ökar den individuella kostnaden i termer av ökad risk för arbetslöshet och inkomstbortfall vilket gör att individen drar sig från att vara borta från arbetet. 5 En kompletterande förklaring till pro-cyklisk sjukfrånvaro är att personer med sämre hälsa har större chans att få ett arbete när det är ont om arbetskraft än när det är finns gott om arbetssökande (en så kallad selektionseffekt). Ett fåtal studier har visat att den procykliska sjukfrånvaron i viss utsträckning styrs av incitament (Askildsen et al. 2005; Arai och Skogman Thoursie 2005). Ichino och Riphahn (2005) visar på italienska data att när bankanställda får ökad anställningstrygghet efter 3 månader så sjukskriver de sig i en högre utsträckning. Två studier på svenska data visar också att ett starkare anställningsskydd leder till högre sjukfrånvaro (Lindbeck et al. 2006; Olsson 2009). 5 En fråga som diskuterades i Hägglund och Skogman Thoursie (2010) är om detta samband brutits i och med en mer restriktiv inriktning av sjukförsäkringen. 16

18 Arbetslöshet och sjukfrånvaro: En kort bakgrund 2.3 Olika socialförsäkringsmodeller Det är inte enkelt att göra internationella jämförelser av socialförsäkringar eftersom de innehåller så många olika komponenter. Forskare har klassificerat socialförsäkringssystem på olika sätt. Exempelvis Edebalk (2006) delar förenklat upp dem i tre generella modeller: 1. I Bismarckmodellen erbjuds ersättning bara till löntagare och bygger på inkomstbortfallsprincipen. Här är arbetstagarna tämligen väl försäkrade mot inkomstbortfall vid arbetslöshet eller nedsatt arbetsförmåga (länder som Belgien, Tyskland och Österrike anses i första hand tillhöra denna modell). 2. I grundtrygghetsmodellen Beveridgemodellen har man valt låga och enhetliga ersättningsnivåer som i princip omfattar alla. I denna modell är det små skillnader i ersättning mellan personer som arbetat och de som stått utanför arbetsmarknaden under en längre period (de anglosaxiska länderna är exempel på länder med en grundtrygghetsmodell). 3. En kombination av Bismarckmodellen och grundtrygghetsmodellen är den skandinaviska modellen. Här är alla berättigade till ersättning men de är högre för personer som har kvalificerat sig till ersättningar genom arbete. Även bland socialförsäkringar inom en och samma modell finns nyansskillnader, exempelvis när det gäller karensperioder, tidsgränser och generell generositet. Att sammanfatta dessa skillnader kompliceras av att länder har olika inkomsttak i försäkringarna. Dessutom förekommer i olika utsträckning kompletterande ersättningar, bland annat via avtal mellan arbetsmarknadens parter. Att rakt av jämföra tidsgränser ger inte en rättvisande bild när det finns skillnader i vilka alternativ som erbjuds efter utförsäkring. Till detta kommer att länder har olika grader av kvalifikationsregler, kontroll och sanktioner vilket kan göra att en till synes mer generös försäkring i praktiken kan vara mer restriktiv. Det bästa hade varit att presentera länderskillnader överskådligt i tabellform. Men för många länder är det oklart vilka faktiska ersättningsgrader som gäller och tidsgränser varierar mellan olika grupper på arbetsmarknaden (exempelvis mellan olika åldersgrupper). Därmed finns det risk att en sådan tabell blir alltför grov och även felaktig. I 17

19 Arbetslöshet och sjukfrånvaro: En kort bakgrund stället ges en kortfattat och översiktlig genomgång av skillnader mellan länder när det gäller ersättningarnas nivå och tidsprofil. 6 Arbetslöshetsförsäkringen Alla EU-länder förutom Belgien har ett tudelat ersättningssystem där anställda som förlorar sina jobb får arbetslöshetsersättning under en begränsad tid och därefter får andra former av arbetslöshetsunderstöd. I flertalet länder varierar ersättningsperioden med ålder och/eller hur länge man betalat in till försäkringen. Argumentet är att äldre bör ha ett högre försäkringsvärde om de har en svagare position på arbetsmarknaden med längre förväntad varaktighet i arbetslöshet. I Sverige, Danmark och Storbritannien varierar ersättningsperioden inte med ålder. I Sverige har däremot föräldrar till barn under 18 år en längre ersättningsperiod i a-kassan. I USA och Storbritannien är tidsgränsen kortare än i många EUländer. I USA är tidsgränsen i de flesta delstater 26 veckor och i Storbritannien 26 veckor. Ersättningsgraden varierar mellan 50 till 90 procent i EU-länderna och i de flesta länder baseras ersättningen på den tidigare arbetsinkomsten. Länder har också olika inkomsttak för hur mycket ersättning som maximalt betalas ut vilket ger olika effektiva ersättningsgrader. Sverige tillsammans med Belgien och Italien är de enda länder där ersättningsgraden har en avtagande tidsprofil inom perioden innan tidsgränsen. I USA är ersättningsgraden generellt lägre än 50 procent. De flesta länder inom EU har valt ett system med karensdagar även om antalet varierar mellan länderna. Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Storbritannien och Sverige har karensdagar som varierar mellan 3 8 dagar. Sverige har 7 karensdagar och USA har fem karensdagar. I de flesta EU-länder krävs ofrivillig arbetslöshet, att man är registrerad hos Arbetsförmedlingen samt aktivt söker jobb för att vara berättigad till ersättning. Detta gäller även i USA. De flesta länder har kvalifikationsregler som innebär att man måste ha arbetat ett visst antal dagar under en given period. Däremot finns det stor variation mellan länderna när det gäller hur länge man måste ha arbetat innan man blir arbetslös. 6 En mer detaljerad genomgång finns i Långtidsutredningen (2011) och Försäkringskassan (2009). 18

20 Arbetslöshet och sjukfrånvaro: En kort bakgrund Sjukförsäkringen De flesta länder har tidsgränser för hur länge ersättning kan betalas ut. Flera länder har tidsgränser på runt 1 år (Danmark, Frankrike, Norge och Storbritannien). I Nederländerna är perioden 2 år och i Tyskland 78 veckor. I Finland betalas ersättning under ett år inom en tvåårsperiod. USA saknar ett generellt sjukförsäkringssystem motsvarande de som finns i Europa men fem delstater samt järnvägsindustrin har en obligatorisk sjukförsäkring liknande de europeiska (Kalifornien, Hawaii, New York, New Jersey, Rhode Island). I flera länder, som exempelvis Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och Tyskland är ersättningsgraden 100 procent under vissa perioder i sjukfallet. Sydeuropeiska länder har oftast lägre ersättningsgrader och ligger runt procent. Inkomsttaket är olika för olika länder. Vissa länder har valt att låta arbetsgivaren betala sjuklön under en inledande period i sjukfallet. I Nederländerna är sjuklöneperioden 104 veckor vilket innebär att arbetsgivaren står för en betydande finansiell risk om de anställda är långvarigt frånvarande från sina arbeten. Å andra sidan kan arbetsgivaren försäkra sig hos privata försäkringsbolag mot höga sjuklönekostnader. I Sverige är sjuklöneperioden 14 dagar, det vill säga ungefär lika lång som i Danmark och Norge. I Finland är sjuklöneperioden 10 dagar. Tyskland har en sjuklöneperiod på 6 veckor och Storbritannien 28 veckor. Frankrike har ingen sjuklöneperiod alls. Antalet karensdagar varierar för de flesta länderna mellan 0 3 dagar. Många länder har valt att inte ha någon karensdag alls (exempelvis Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Tyskland och Polen). Vissa länder har valt att ha fler än en karensdag. Exempelvis Frankrike, Italien, Irland, Schweiz, Spanien och Storbritannien har tre karensdagar. 19

21 Arbetslöshet och sjukfrånvaro: En kort bakgrund Slutsatser Det finns likheter mellan länder i försäkringarnas utformning. Men det finns också nyansskillnader när det gäller karensperioder, tidsgränser och generellgenerositet. De flesta länder har valt tidsgränser i båda försäkringarna och tidsgränsen är generellt längre i sjukförsäkringen än i arbetslöshetsförsäkringen. Karensdagar är vanliga i båda försäkringarna och oftast fler i arbetslöshetsförsäkringen. I några få länder förekommer även en avtagande ersättningsprofil mellan karensperioden och tidpunkten för utförsäkring. Sjukförsäkringen är vanligtvis mer generös än arbetslöshetsförsäkringen. 20

22 3 Forskning kring effekter av försäkringarnas utformning 3.1 Teoretisk utgångspunkt Den teoretiska litteraturen om hur ekonomiska incitament i försäkringarna påverkar individers beteenden har dominerats av forskning inom arbetslöshetsförsäkringen. Eftersom den teoretiska utgångspunkten ofta är densamma kommer jag att utgå från arbetslöshetsförsäkringen. 1 Den vanliga utgångspunkten är sökteori där den arbetslöse antas söka bland jobberbjudanden i form av löneerbjudanden med syfte att maximera sin långsiktiga nytta. Individen har en egen lägsta lön som hon kan tänkas arbeta för, den så kallade reservationslönen. 2 Individen accepterar endast arbeten med en lön som överstiger reservationslönen. En högre reservationslön kommer därmed att minska antalet jobberbjuden som accepteras. I sjukförsäkringen handlar det om sjuka som inte direkt står till arbetsmarknadens förfogande men man utgår ifrån att det på marginalen bland de sjuka finns en grupp som ändå har arbetsförmåga. I de flesta försäkringar finns en gräns för hur länge man kan uppbära ersättning. Mortensen (1977) var först med att studera effekterna av ett sådant system. Ersättningsnivån antas vara konstant fram till tidpunkten för utförsäkring. När man blir utförsäkrad är ersättningen lägre. Analysen utgår ifrån att individen är berättigad till ersättning givet att man uppfyller ett arbetsvillkor. Mortensens analys leder till tre huvudslutsatser: 1. Reservationslönen sjunker i takt med att individen närmar sig tidpunkten för utförsäkring. På så sätt ökar utflödet från arbetslöshet när individen närmar sig utförsäkring. 1 För teoretiska bidrag i sjukförsäkringslitteraturen, se Engström och Holmlund (2007) och Persson och Lindbeck (2010). 2 En mer utförlig diskussion ges av Fredriksson och Holmlund (2006). 21

23 Forskning kring effekter av försäkringarnas utformning 2. Om försäkringen görs mer generös kommer fler att vilja uppfylla villkoren för rätt till ersättning. Fler arbetslösa utan rätt till ersättning kommer således snabbare och oftare att acceptera ett jobberbjudande, detta för att uppfylla arbetsvillkoret och kvalificera sig för rätt till ersättning. 3. Reservationslönen påverkas av ersättningsnivån. En höjd ersättningsnivå gör att reservationslönen blir högre i början av ersättningsperioden jämfört med innan. Den blir också lägre i slutet som en konsekvens av att det blir relativt mer attraktivt att uppfylla ett nytt arbetsvillkor. En högre ersättning skulle alltså kunna leda till minskad arbetslöshet om effekten bland dem som ligger nära tidpunkten för utförsäkring dominerar effekten i början av arbetslöshetsperioden. Denna teoretiska ram utgår ifrån personer som är i arbetskraften men försäkringen kan också påverka benägenheten att delta i arbetskraften. Effekten påminner om det andra resultatet i Mortensens analys. En förmånligare försäkring kan nämligen göra det mer attraktivt att delta i arbetskraften eftersom det inte blir lika kostsamt att bli arbetslös (Hamermesh 1980). I några länder, inklusive Sverige, har man valt ett system där ersättningsprofilen avtar även före tidpunkten för utförsäkring. Det teoretiska pionjärarbetet här är Shavell och Weiss (1979) vars huvudresultat är att så länge som den arbetssökande själv kan påverka sannolikheten att få jobb så är det optimalt att ersättningen avtar under arbetslöshetsperioden. Detta eftersom en sådan profil ger incitament att söka arbete mer intensivt. Däremot kan en avtagande ersättning vara lönedrivande om det framförallt är värdet vid arbetslöshetsinträdet som har betydelse vid löneförhandlingar en högre initial ersättning minskar kostnaden för att bli arbetslös och detta driver upp löneanspråken (Fredriksson och Holmlund 2001). En högre initial ersättning kan också påverka produktiviteten på arbetet negativt (Wang och Willimansson 1996). För att motverka sådana effekter kan man införa en lägre ersättning, eller karensdag, i början av arbetslöshetsperioden. Det teoriska resonemanget ovan kan även appliceras på sjukförsäkringen. En förmånligare sjukförsäkring kan göra det mer attraktivt att delta i arbetskraften. För sjukskrivna personer i arbetskraften kan en tidsgräns göra att personer snabbare går 22

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD

Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD Lönebildningsrapporten 2016 101 FÖRDJUPNING Jämförelse av arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad i OECD I denna fördjupning görs en jämförelse av nettoersättningsgraden, ersättning som andel av lön

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

EFFEKTER AV FÖRÄNDRINGAR I ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EFFEKTER AV FÖRÄNDRINGAR I ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska Institutionen Examensarbete C, Ht-2007 EFFEKTER AV FÖRÄNDRINGAR I ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Författare: Johan Höij Markus Martinelle Handledare: Gun Sundberg SAMMANFATTNING

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/5 Pathric Hägglund (isf) Peter Skogman Thoursie (ifau) 1 Bakgrund Sittande

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen går det att påvisa effekter av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen går det att påvisa effekter av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Den svenska arbetslöshetsförsäkringen går det att påvisa effekter av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen C-uppsats VT-2010 Författare: Marwin Nilsson Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska

Läs mer

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK.  regeringskansliet. SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Budgetprognos 25:4 Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Sjukfrånvaron i Sverige har varierat kraftigt under de senaste femton åren. I många internationella jämförelser

Läs mer

Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen

Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04)

Läs mer

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN 005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Försäkringsaktuellt Rehabiliteringskedjan Lite siffror om utvecklingen Förslag om andra sjuklöneveckan Försäkringskassans förändringsarbete Regelförändringar

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4 Huvudsekreterare Irene Wennemo Kommitténs uppdrag Se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga förändringar som kan ge mer

Läs mer

Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen

Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen Den låga rörligheten mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04)

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Ekonomiska incitament inom sjukförsäkringen

Ekonomiska incitament inom sjukförsäkringen Ekonomiska incitament inom sjukförsäkringen Peter Skogman Thoursie Utkast till Försäkringskassans konferens UMEÅ, 2011 Får ej citeras! 2011-01-15 Inledning Idén med en försäkring är att ett stort antal

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

DE SVENSKA SJUK- OCH ARBETSLÖSHETS- FÖRSÄKRINGARNA, ÄR DE UNIKA?

DE SVENSKA SJUK- OCH ARBETSLÖSHETS- FÖRSÄKRINGARNA, ÄR DE UNIKA? DE SVENSKA SJUK- OCH ARBETSLÖSHETS- FÖRSÄKRINGARNA, ÄR DE UNIKA? PATRIK HESSELIUS www.timbro.se/innehall/isbn=9175668062&flik=4 FEBRUARI 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författaren och Timbro 2011

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

A-kassa eller sjukpenning spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete?

A-kassa eller sjukpenning spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete? A-kassa eller sjukpenning spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete? CAROLINE HALL är doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, samt verksam vid Institutet

Läs mer

Ändring av vissa övergångsbestämmelser

Ändring av vissa övergångsbestämmelser Socialförsäkringsutskottets betänkande 2008/09:SfU12 Ändring av vissa övergångsbestämmelser Sammanfattning I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen antar utskottets förslag till ändring i de övergångsbestämmelser

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Insatser mot långtidssjukskrivning. Konferens 2011-11-29

Insatser mot långtidssjukskrivning. Konferens 2011-11-29 Insatser mot långtidssjukskrivning Konferens 2011-11-29 Presentation Vem gör vad i sjukskrivningsprocessen? Vilken är Försäkringskassans roll? Profilering och tidigt agerande Vilka är förutsättningarna?

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Effekten av sänkt sjukpenning för arbetslösa

Effekten av sänkt sjukpenning för arbetslösa Effekten av sänkt sjukpenning för arbetslösa nr 6 2007 årgång 35 I juli 2003 sänktes det s k sjukpenningtaket för arbetslösa. Syftet var att arbetslösa inte längre skulle kunna få högre sjukpenning än

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson E-post: bjorn.johnson@mah.se Hälsa och samhälle, Malmö högskola Sjuktalets variationer 1955-2008 30 25 20 15 10 5 0 1955 1960 1965 1970

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion

En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1. Rehabiliteringskedjan... 4 2.2. Arbetslivsintroduktion... 5 2.3. Tidigare studier

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Reformerna inom sjukförsäkringen under perioden 2006 2010: Vilka effekter kan vi förvänta oss?

Reformerna inom sjukförsäkringen under perioden 2006 2010: Vilka effekter kan vi förvänta oss? Reformerna inom sjukförsäkringen under perioden 2006 2010: Vilka effekter kan vi förvänta oss? Pathric Hägglund Peter Skogman Thoursie RAPPORT 2010:17 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

Sjukförsäkringen position paper

Sjukförsäkringen position paper 1 Sjukförsäkringen position paper Den svenska sjukfrånvaron steg med rekordartad hastighet under 90-talet, och ohälsotalet var som högst drygt 43 dagar (I februari 2010 hade det sjunkit till 32,5 dagar).

Läs mer

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda av Laura Larsson 25 november 2002 IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), Kyrkogårdsgatan 6, Box 513, 751 20 Uppsala. Tel: 018-471 70 82, e-post:

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 1 (5) Socialdepartementet Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Wimi 2005 FK90010_004_G 2 (5) Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Försäkringskassan har i regleringsbrevet för

Läs mer

Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012

Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012 Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012 Sysselsättningspolitikens mål Det viktigaste målet för regeringens ekonomiska politik är full sysselsättning (Vårpropositionen

Läs mer

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/5 De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Pathric Hägglund Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) Peter Skogman

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar En frisk affär - Slopat sjuklöneansvar Rapport Februari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning och våra förslag... 2 Bakgrund och teori... 3 Arbetsgivarens kostnadsansvar... 3 Högkostnadsskydd... 3 Socialförsäkringsutredningen...

Läs mer

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring Trygghetspaket 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskyddbestår av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för den som insjuknar eller skadar sig, dels en sjukinkomstersättning

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Belgien

Arbetslöshetsersättning inom EU Belgien Fakta PM 2:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Belgien Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringen

Ändringar i sjukförsäkringen Finansutskottets yttrande Ändringar i sjukförsäkringen Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 9 juni 2011 att ge finansutskottet tillfälle att yttra sig över ett förslag

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU13 Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2011/12:81 Förtydligande

Läs mer

2014 Thomas Andrén. Inkomstförsäkringar och tid i arbetslöshet. - Leder kollektiva inkomstförsäkringar till högre arbetslöshet bland akademiker?

2014 Thomas Andrén. Inkomstförsäkringar och tid i arbetslöshet. - Leder kollektiva inkomstförsäkringar till högre arbetslöshet bland akademiker? 2014 Thomas Andrén Inkomstförsäkringar och tid i arbetslöshet - Leder kollektiva inkomstförsäkringar till högre arbetslöshet bland akademiker? Inkomstförsäkringar och tid i arbetslöshet Leder kollektiva

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter Björn Johnson Centrum för tillämpad arbetslivsforskning / Hälsa och samhälle Sjuktalets variationer 1955-2008 Det var den långa sjukfrånvaron som ökade

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen

Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen Promemoria 2014-10-09 A2014/3522/A Arbetsmarknadsdepartementet Höjd inkomstrelaterad ersättning i arbetslöshetsförsäkringen Bakgrund Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen

Läs mer