Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Transkript

1 Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

2 Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke arbetsför ålder För att möta den demografiska utmaningen så är det viktigt att öka sysselsättningen Viktigt att den ekonomiska politiken stimulerar arbetskraftutbudet

3 Socialförsäkringen - Stor kostnad, omfattande verksamhet Exempel på kostnader 2008: Sjukpenningen, 24 miljarder Förtidspension, 57 miljarder Varje år betalar Försäkringskassan ut ca 450 miljarder kronor 60 miljoner utbetalningar 15 miljoner beslut

4 Socialförsäkringens konstruktion spelar roll Hur socialförsäkringarna utformas påverkar frånvaro från arbete eller av arbete Utformningen påverkar även: Lönebildningen Arbetsmarknadens funktionssätt Prisbildningen D.v.s. den ekonomiska utvecklingen

5 Är socialförsäkringen en försäkring? Marknadsförsäkringar: Premierna skall motsvara kostnaden på försäkrings- och individnivå Premien skall spegla den individuella risken Försäkringen blir en omfördelning mellan individer med samma risknivå

6 Är socialförsäkringen en försäkring? (2) Socialförsäkringar: Utjämna avgifter mellan riskgrupper Omfördelning! Premierna betalas som andel av inkomsten Lågriskgrupper subventionerar högriskgrupper Alla behandlas lika, ingen blir nekad försäkringen

7 Försäkringsmässighet Marknadsmässighet försäkringsmässighet Förlust av omfördelning mellan riskgrupper Motverka överutnyttjande Självrisker, t.ex. karensdag Kontrollinslag, t.ex. läkarintyg Avvägning mellan trygghet och effektivitet Självrisker minskar skyddet Kontroll skapar obehag

8 Socialförsäkringens legitimitet Överutnyttjande kan skada försäkringens långsiktiga hållbarhet Otydligt regelverk Brist på kontroll Motverka risken att försäkringen blir ett allmänt försörjningsstöd

9 Fristående från statbudgeten Intäkter och utgifter balanserade Kan ge ökad försäkringsmässighet Får karaktären av marknadsförsäkring Staten avstår från åtgärder som kan påverka intäkter och utgifter Villkoren kan förändras då intäkter och kostnader inte är i balans

10 Fristående från statbudgeten (2) Emellan åt görs jämförelse med pensionssystemet Att gå i pension kan knappast ses som en risk idag Pensionssystemet är snarare ett sparande Andra incitamentsstrukturer Förlänga arbetslivet

11 Sjukförsäkringen som exempel Ett skydd vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom Skapar trygghet på arbetsmarknaden Upprätthåller arbetslinjen

12 Sjukförsäkringen Sjukdom och skada är något som uppstår slumpmässigt inom olika riskgrupper Olika risk för sjukdom eller skada kan medfött Hälsa i unga år påverkar utbildning och arbete; viktig socioekonomisk faktor Sjukförsäkringen har stora inslag av omfördelning

13 Fristående sjukförsäkring Utfallet i sjukförsäkringen är starkt kopplat till: Förbättrad folkhälsa Medicinsk behandling och rehabilitering Förbättrande åtgärder görs Viktigt med stöd och hjälp Ingår inte i sjukförsäkringen

14 Sjukförsäkringens legitimitet Kontroll genom läkarintyg (Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom) Upprätthålla att sjukförsäkringen inte är en yrkesförsäkring Säkerställa en aktiv sjukförsäkring

15 Sjukförsäkringen tidigare En passiv process Ohälsotalet ökade för varje år Har tillåtits bli en parkeringsplats för problem den inte är avsedd för Arbetsmarknadsskäl

16 Rehabkedjan, en bit på vägen Tydliga hållpunkter för prövning av arbetsförmåga Förbättrat samarbete mellan FK och AF Förtidspensionering vid stadigvarande nedsatt arbetsförmåga Rehabiliteringsgarantin Landstingsmiljard (kömiljard) Företagshälsovård

17 men inte framme än! Nödvändigt att se över de grundläggande principerna Skall bidra till ökad sysselsättning Viktigt för långsiktigt hållbara statsfinanser Kräver brett parlamentariskt stöd

18 Utgångspunkter Sjukförsäkringen skall: ge trygghet under arbetslivet och göra det möjligt för alla som kan att delta bygga på principen att det skall löna sig att arbeta baseras på avgifter som enhetlig andel av inkomsten vara generell och obligatorisk