- Magelungen - En avloppsfråga som väckte riksintresse
|
|
- Ann Ekström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 - Magelungen - En avloppsfråga som väckte riksintresse En historia om Magelungens Intresseförening
2 En avloppsfråga som väckte riksintresse Magelungen på 1950-talet var en redan näringsrik sjö, som snabbt mådde allt sämre. Det var problem med otillräckligt renade avloppsutsläpp från det snabbt växande Stockholm och de nya förorter som byggdes i söderort. Huddinge reningsverk låg vid sjön Trekanten högre upp i samma vattensystem och förorenat vatten rann genom Ågestasjön och vidare till Magelungen. Det nybyggda Farsta ökade trycket på sjön. Tillrinningsområdet för den nordvästra delen av Magelungen var nästan borta då vattnet leddes om i Älvsjötunneln till Mälaren i mitten av 50-talet. Men grunden till Magelungens igenväxningsproblem började redan med sjösänkningsföretag med början på 1800-talet. Den snabba utbyggnaden av bostäder motsvarades inte av något byggande av reningsverk och avloppsledningar med tillräcklig effektivitet eller kapacitet. Men det fanns en annan fråga som gjorde att den lilla insjön väckte riksintresse och flera års utredningar i Vattendomstolen. Radioaktiva utsläpp Magelungens intresseförening bildades den 1:a juni Initiativet till detta kom som en direkt följd av att Österbygdens Vattendomstol i en dom den 30 maj 1959 gav AB Atomenergi tillstånd att släppa ut radioaktivt spillvatten mm i Magelungen. Enligt planerna skulle spillvattenledningen läggas ut i den djupaste delen av sjön och mynna ut på ett flertal ställen i närheten av bebyggelsen i Mellansjö. De boende vid Magelungen hade tidigare under våren samlats till ett möte i Stortorp, där talesmännen för AB Atomenergi och de andra intressenterna kommit med arroganta svar på frågor om faror i samband med radioaktiva utsläpp. En advokat från Hässelby, Staffan Briem, åkte runt och samlade upp klienter, speciellt med sjötomter, som kunde beröras av vattendomen. Det var ytterligare ett skäl för invånarna att samlas i en intresseförening. Denna intresseförening kom sedan inte att godkännas som direkt juridisk part i domstolen, men det underlag som togs fram kunde användas indirekt i processen. Spillvattenledningen skulle gå från Sveriges första kärnkraftverk för civil användning, R 3 / Adam. Den civila användningen av Ågesta-reaktorn bestod i bostadsuppvärmning av c:a lägenheter i den nya förorten Farsta och en liten del el-produktion. Anläggningen skulle byggas in i ett bergrum i Ågesta med bara vissa delar ovan jord. De frågor om kärnkraftens driftsäkerhet och slutförvaringen av radioaktivt material, som skulle bli så hett omdebatterade frågor vid mitten av 70-talet, var ännu inte födda i folks medvetande. Men man började så smått förstå i den internationella forskningen att inte ens de stora världshaven skulle räcka till att ta emot de radioaktiva slutprodukterna. Överklagan Aktiviteten under intresseföreningens första år var imponerande. Över 140 föreningar och enskilda deltog. Ett stort arbete med flera utredningar genomfördes för att överklaga domen i Österbygdens vattendomstol till Kungliga Vattenöverdomstolen. Man drev fram att undersökningar av sjön gjordes, liksom enkäter till omkringboende vad gäller vattenanvändning, vilka grönsaker som odlades mm. Vid denna tid användes Magelungen fortfarande av en del av hushållen som dricksvattentäkt och i stor utsträckning för bevattning av trädgårdar. Med hjälp av Lars Fredriksson från Ultuna statliga försöksanstalt skulle man få fram hur stor risk det var från de matväxter som odlades för radioaktiv kontaminering. Ett noggrant undersökningsprotokoll upprättades som skulle
3 Internationell expertis Men undersökningar av djupoch strömförhållanden och enkäter till de som bodde närmast var bara en del av det material som skulle lämnas in till Vattenöverdomstolen. Den internationella vetenskapliga expertisen var ännu inte etablerad i fråga om gränsvärden för radioaktiva utsläpp. FN-organet ICRP fastställde normer vars innebörd och tolkningar diskuterades. För att motivera och bygga upp överklagandet använde kärande-sidan sig av den fåtaliga internationella expertis som fanns att tillgå, namnkunnigast av dem var besvaras av hushållen. För den mest skadliga isotopen av Strontium 90 var det tex. minst aktivitet i blomkål och potatis, avsevärt högre i rotfrukter som morötter och rödbetor och högst koncentration i bladväxter som spenat, sallad och olika kål-sorter. Man kan förstå att oron spred sig Linus Pauling dubbel nobelpristagare och expert på strålning. Flera detaljer i AB Atomenergis resonemang kan förefalla märkliga i dagens ljus. En anledning till att man valde Magelungen som recipient (mottagare av avloppsvatten) och ville undvika sjön Orlången, var att det fanns betande kor på sjöängarna vid Orlången. Man ville inte riskera att radioaktivitet skulle kunna spridas genom mjölken. Kunskaper om anrikningskedjan i naturen och faran för genetiska skador även av små radioaktiva doser när det var så viktigt att veta vad som odlades på den egna täppan. var inte okända. Det fördes statistiska resonemang om att stråldosen var så låg att den knappast kunde skiljas ut från den normala bakgrundsstrålningen. Men siffrorna för gränsvärdena var missvisande. Man hade bland annat för Österbygdens vattendomstol angett en årlig dos för utsläpp till omgivningen som var 30 gånger för hög. Den angivna stråldosen gällde för personal som arbetade i anläggningen. Detta påpekades redan i den broschyr som Lennart Malmgren ( i ett särtryck HSB:s tidning Att bo) gav ut Från broschyr 1959, författare Lennart Malmgren. Kostnadsfråga Att ett utsläpp av spillvatten skulle göras i Magelungen var en kostnadsfråga, dessutom inte stor i sammanhanget. Lennart Malmgren, under hela den här perioden ordförande i Magelungens intresseförening, hävdade att det inte skulle kosta mer än årligen (i 1959 års penningvärde) för att reningsverk genom indunstning och bassänger skulle kunna ta hand om hela det radioaktiva avfallet. Men det kunde få en prejudicerande verkan för kostnaderna i den framtida kärnkraftsutvecklingen och vara ogynnsam för kärnkraftsindustrins framtid. För AB Atomenergi innebar det att man ville ha möjlighet att i framtiden bygga kärnkraft med utsläpp innehållande radioaktivitet upp till gränsvärdet i flera sjöar och vattendrag över hela landet.
4 Linus Pauling är i dag förmodligen mest känd för att vara den forskare som först rekommenderade C-vitamin som medel mot förkylningar. Linus Pauling är den förste som blivit individuell nobelpristagare i två ämnen, 1954 i kemi för studier av kemiska bindningar i komplexa substanser och 1963 som fredspristagare bla för sina insatser att få slut på de atmosfäriska kärnvapenproven. I historien om utsläppen i Magelungen har han rollen som expert på strålning och strålningsskador och han är en av de viktigaste referenserna vid förhandlingarna i Vattendomstolen. Han gav alarmerande beräkningar för Magelungens del baserade på undersökningar i Oak Ridge Water i USA och annan forskning. Magelungens intresseförening fick tillgång till dessa uppgifter hösten 1960, bland annat en statistisk beräkning av hur många barn som kunde skadas av den ökade strålningen. Ett exempel baserat på Linus Paulings uppseendeväckande uppgifter i tidningen Vi i ett stort reportage i nummer : Vem skall bära ansvaret för de fem barn av 200 som föds varje år och som kan bli svårt missbildade på grund av det extra strålningstillskottet? Kommer vi med rent samvete att kunna se dessa rullstolsbundna barn i ögonen? ( detta om den första vattendomen stod fast) Åren mellan det att Intresseföreningen överklagat domen i Österbygdens Vattendomstol och till dess att en ny dom i Övervattendomstolen vunnit laga kraft och Atomvärmeverket kunde starta, rådde en livlig debatt i föreningsliv, lokalpress och även i rikspressen. AB Atomenergis utställning i det blivande Farsta Centrum 1960 möttes av protestplakat med bild stort uppslaget i Farsta-bladet. De första förhandlingarna i Vattenöverdomstolen avslutades Samma år startade driften av Ågestareaktorn R3 / Adam och den var sedan i drift mellan Kraven på minskad radioaktivitet för en avloppsledning till Magelungen var betydligt skärpta i Överdomstolen. Magelungens intresseförening kan ta åt sig äran av att vara bland de första som medverkade till att det ställdes hårdare krav på säkerheten omkring kärnkraften. En vattendom som tillåter så mycket radioaktiva utsläpp
5 i ett litet sötvattensystem skulle vara otänkbar i dagens läge. Väl att betänka är att det här var normaldriften man diskuterade, inte möjligheten av olika driftstörningar och okontrollerade utsläpp. Långt senare, när Ågesta-verket sedan länge varit nedlagt och Intresseföreningen upphört som förening skulle det komma fram hemlighållna uppgifter om tekniska brister i den tidiga svenska kärnkraften som kunnat leda till betydligt värre konsekvenser för omgivningen. Kostnaderna rakade i höjden och kärnkraften krympte drastiskt (Svenska Dagbladet 1962) Kontrollprogrammet enligt vattendomen för radioaktivitet i avloppsvattnet från Ågesta upphörde 1:a juli Vattenfall fick i fortsättningen rättigheter att ha radioaktivt material i stationen enligt föreskrifter från SSI (Statens strålskyddsinstitut ). En sammanfattning av drifterfarenheten gjord av Vattenfall, Alf Lindfors m.fl. och fastställd av K-E Sandstedt säger att trots omfattande bränsleskador 1968 höll sig det radioaktiva utsläppet hela tiden under 5% av tilllåtet och totala stråldosen till all personal var i genomsnitt 5 manrem/år motsvarande 0,2 manrem/mwe och år. Turbinanläggningen med konventionella kvalitetskrav på t.ex. ventiler har ej fungerat helt tillfredsställande. Men i stort sett är man i denna rapport nöjda med att anläggningen uppfyllt högt ställda krav och att den höga kvaliteten varit mycket lönsam
6 De rapporter om avloppsvatten från Ågesta som finns sträcker sig fram till 1977, och någon provtagning för att mäta radioaktivitet i sedimenten vid avloppen till Orlången (Fräkenbotten) har förmodligen inte gjorts sedan dess, det är i alla fall inte känt på Huddinge miljökontor. Framgångar Den komplicerade frågan om utsläppen från kärnkraftverket och hela domstolsprocessen satte sin prägel på intresseföreningens arbete under många år, och det definitiva utslaget kom egentligen inte förrän 1970, när beslutet om nedläggning kom. Men redan det första året Intresseföreningen existerade kunde man notera stora framgångar i opinionsarbetet, vilket framgår i verksamhetsberättelsen från 1960: Utsläppen från den normala driften vid R3/Adam höll sig långt under de tillåtna värdena. Men andra problem än utsläpp av radioaktivitet kunde uppkomma. En vinter gick isen upp och det bildades vakar trots 25-gradig kyla, med fara för skridskoåkarna. Varmvatten läckte ut från den kulvert mot Farsta som låg i botten på Magelungen Detta refererades i en tingsförhandling 1967, som handlade om fortsatt tillstånd för utsläpp. Utsläppet berodde på att några buspojkar hade tagit sig in i en kulvert via ett pumpsänke, och skadat värmeledningen med en dressin. Att utsläppen i Magelungen inte var någon bra lösning i ett tätbefolkat område började nu även klarna för Stockholms kommun, och det som diskuterades var en omledning till det kommunala reningsverket i Henriksdal eller direkt utsläpp i Saltsjön. Beslutet att lägga ned Ågesta-verket togs 1970 och den officiella anledningen var att det inte var lönsamt även om produktionen skulle utökas sexfaldigt, vilket var det alternativa förslag man hade att ta ställning till. Endast det sista året, 1974, kunde man uppvisa lönsamhet, men det var mitt under galopperande oljekris, och beslutet om nedläggning var oåterkalleligt. Det rådde dock politisk strid om detta i Stockholms stadshus. Det fanns de som ville dra igång en räddningsaktion. Borgarrådet Per-Olof Hansson (fp) argumenterade 1974 för att det var slöseri att lägga ner Ågesta med de höga oljepriser som rådde. Den bostadsuppvärmning som Ågesta-verket svarade för i Farsta-området ersattes av värme genom förbränning av sopor i Högdalen-verket. Det ledde till andra miljöproblem med gifter som sprids luftvägen och många protester innan bättre rökgasfilter installerades. Men det är en helt annan historia.
7 Skrotet i Ågesta måste bevakas till år 2174 (Dagens Nyheter 1974) Mot bostadsexploatering Redan från början hade Magelungens intresseförening en inriktning att ta upp hela problematiken kring igenväxning och avloppsproblem i hela sjösystemet. Det arbetet fick större utrymme i föreningen efter den långa domstolsprocessen om utsläppen från Ågesta, som inte tog slut förrän i slutet på 60-talet. Magelungens intresseförening syntes i diskussionen om regionplaneringen, och opinion drevs mot förslag till exploatering av naturområden i Ågesta. I några fall förlorade man och i andra hade man framgång. Ågesta kom aldrig att exploateras av nya bostäder och tunnelbanedragningar. Det fanns i början på 1970-talet storslagna planer för bostäder till invånare i Ågesta och arbetsplatser i Högmora. Med miljonprogrammet växte Stockholm i alla vädersträck och nya markområden togs i anspråk, ofta sådant som tidigare varit storstadsnära jordbruk. Det
8 debatter om Ågestas utbyggnad där även intresseföreningen gjorde sin röst hörd. Det kommer aldrig längre än till en generalplan och bostadsutbyggnad och industrier mot Ågesta och runt Magelungen och några expansionsplaner har knappast varit aktuella sedan dess. Till det bidrar säkerhetszonen runt Ågesta kärnkraftverk, även sedan det kom att läggas ned. I stället för bostäder föreslogs det att en skjutbana skulle flyttas från Rågsved för att förläggas till Ågesta, men det fanns en stor opinion mot en så miljöstörande verksamhet. Ända sedan 1965 hade Huddinge kommun haft en utredning om naturreservat kring Ågestasjön och andra värdefulla naturområden. När ingenting hade hänt på tio år kom en JO-anmälan från ett par privatpersoner om man får skjuta upp en utredning under så lång tid. Vad beträffar Stockholms kommun är det gott om utredningar som påpekar de värdefulla naturintressena i området. Det finns områden utpekade som skulle ingå i någon form av naturskydd, men frågan är inte prioriterad och kommer inte börja utredas förrän efter Det finns dock ett stort naturområde kvar i dag som kan komma till användning för fritidsintressen och rekreation, i kombination med de sportanläggningar, ridstall och golfbana som redan finns i dag. Dagens Nyheter februari 1970 Magelungens intresseförening agerade även i frågan om vattenföringen i hela Tyresöåsystemet. En fördämning i Gudöån på 60 cm togs bort efter beslut i vattendomstolen 1970 och problem med översvämningar högre upp i sjösystemet minskade avsevärt. Vattenståndet i de olika sjöarna och i vattendragen är fortfarande något som fortfarande utreds och ska åtgärdas i framtiden. Igenväxning Så till den fråga som tangerar den fråga som Magelungens Vänner framför allt arbetar med, igenväxningen och dess negativa följder för sjöns rekreativa värden. Denna fråga var högaktuell i början av 70- talet. Då gjordes också de första försöken med en kommunal samordning av insatserna för sjöarna. Avloppsvattnet från Huddinge leddes om till Henriksdal och Trehörningen muddrades. Det togs rejäla tag och gjordes stora investeringar för att komma tillrätta med utsläppsproblemen och övergödningen. De årliga algblomningarna upphörde och vattenkvalitén förbättrades dramatiskt efter 1972, när avloppsledningen från Huddinge reningsverk var omdragen till Henriksdal.
9 Vassbekämpningen stoppas. Dagens Nyheter Sydväst 1975 Under några år i början på 70-talet utfördes omfattande vassröjningar i Magelungen med syfte att varaktigt åstadkomma en förbättring av tillgången till sjön och förhindra igenväxning. Fiskevårdsföreningen var mycket aktiva i detta arbete, och ordföranden Arne Halléhn beklagade att man inte fick möjlighet att med hjälp av AMS-arbetare slutföra arbetet under ytterligare två år. Men socialförvaltningen hade inte råd och dessutom ville man att ornitologer och limnologer skulle få möjlighet att komma med och göra en bedömning innan man beslutade om en fortsättning. Ett flertal inventeringar av naturvärdena kring sjön har sedan dess kommit till stånd på kommunala initiativ och genom olika samarbetsorganisationer. En mycket viktig åtgärd var avledningen av vattnet från Huddinge reningsverk till Henriksdal Reningsverket låg vid sjön Trekanten, som hade sitt utlopp mot Magelungen. Optimism Magelungens Intresseförening lade ner sina aktiviteter under mitten av 70-talet, mycket beroende på att det kommunala samarbetet kommit i gång och det fanns en optimism om att de åtgärder som då gjordes för att stoppa avlopp och rena dagvatten skulle vara tillräckliga för att rädda sjön. Men föreningens upprop från 1974 känns fortfarande aktuell i dag. Trots att Intresseföreningen var en gräsrotsorganisation med mycket lokal förankring hade man ingen svårighet att se att engagemanget krävde ett samarbete över kommungränserna. En intressant fortsättning finns att läsa i Tyresö Miljöförenings ( TMF) krönika över alla de miljöfrågor de drivit från och som handlar om Drevviken och andra sjöar i samma vattensystem som Magelungen. AB Stockholm Vatten har i dag huvudansvaret för tillståndet i sjöarna. Varje gång Magelungens Vänner träffar företaget och kommunens miljöansvariga brukar limnologen Christer Lennemark hävda att igenväxningen av Magelungen var mycket värre på 60- och 70-talet och att man i dag har läget mera under kontroll. Några säkra jämförelser kan inte göras i brist på fyllig dokumentation, men Lennemarks åsikter motsägs av många boende som har egna erfarenheter av sjöns utveckling från 50-talet och till dagens läge. Aldrig har sjön varit så igenvuxen som den är i dag!
10 - 10 -
11 NIMBY En förening eller en opinionsgrupp som har sin grund i mycket lokala frågor och verkar mot något i en mycket konkret fråga brukar i forskarnas internationella terminologi betecknas som en NIMBY ( = Not In My Back-Yard).. Magelungens Intresseförening skulle ha varit en aktör med föga förankring i något mera principfast handlande, enligt en del skildringar. En villaägarförening protesterade mot de utsläpp verket skulle komma att göra men kunde acceptera kraftverket om det förlades till en annan plats. (Det klyvbara ämnet 1997, Per Lindquist ) Eller som det beskrivs i Emissionen, elektrosektionens tidning vid KTH 1998: I Stockholmsförorten Farsta byggde man under tidigt 60-tal ett kärndrivet värmekraftverk på 55 MW för fjärrrvärme, färdigt Under byggnationen klagade de lokala villaägarna i tron att hela området skulle bli radioaktivt. När kraftverket sedan skulle avvecklas 1973 (i lagom tid till oljekrisen) kom samma villaägare och uppvaktade Vattenfall och menade att reaktorn skulle drivas vidare. Man hade fått en så ren sjö och luften hade blivit så ren jämfört med tidigare, då man bränt olja i värmepannorna. Kärnvärmen upplevdes som mycket miljövänlig. Men den fråga som Intresseföreningen drev under ett drygt decennium var inte så lokal som de här sena skildringarna låter förstå. Att fastställa gränsvärden för radioaktiv strålning vid normalutsläpp skulle bli ett prejudikat av betydelse för hela kärnkraftens utveckling. Sedan är det en helt annan sak om man tar ställning för eller mot kärnkraften som sådan. Tryckningen av den här broschyren är bekostad med medel från Agenda-21 Huddinge. Adresser till Interimsstyrelsen för Magelungens Vänner 2004: Ordförande Gunnar Landborn gunnar@landborn.se Sekreterare: Ingemar Rahm Åsgärdevägen Enskededalen tel: ingemar.rahm@chello.se Styrelsemedlem och ansvarig för innehåll i denna broschyr: Philip Wahren philip.wahren@telia.com Ordval och beteckningar växlar under årtiondena, men inga korrigeringar har gjorts i efterhand. Stockholm 26 oktober 2004 Producerad av Philip Wahren & Magelungens Vänner
Magelungen och vattendomarna 1959-67
Magelungen och vattendomarna 1959-67 Magelungen på 1950-talet var en redan näringsrik sjö, som snabbt mådde allt sämre. Det var problem med otillräckligt renade avloppsutsläpp från det snabbt växande Stockholm
10. Magelungen på 1950-talet var en redan näringsrik sjö, som snabbt mådde allt sämre. Det var problem med otillräckligt renade avloppsutsläpp från det snabbt växande Stockholm och de nya förorter som
Några nedslag I Magelungens historia
Några nedslag I Magelungens historia För tio tusen år sedan släppte inlandsisen greppet över Skandinavien och när landhöjningen trängde bort havet framträdde ett landskap rikt på sjöar. Magelungen skars
SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP
SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk
Ulf vann kampen om avloppspumpen
Ulf vann kampen om avloppspumpen Ulf vann kampen om avloppspumpen Ulf Ermerud på ön Furusund lyckades med Villaägarnas hjälp vinna mot Norrtälje kommun. Nu slipper han stå för underhållsnotan för sin avloppspump:
Vatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?
RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet
Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten
Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Förutsättningar, önskemål/förväntningar och problem Stina Thörnelöf Innehåll Olika typer av förorenat vatten SVOA:s riktlinjer för avledning till
Kärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Stadsbyggnadskontoret i Stockholm Älta 2014-10-11 Box 8314 104 20 Stockholm
Stadsbyggnadskontoret i Stockholm Älta 2014-10-11 Box 8314 104 20 Stockholm Kopia till:stockholms Stadsbyggnadsnämnd Nacka Miljö och Stadsbyggnadsnämnd Angående återställande av fastigheten Solvärmen 1,
Tillstånd för avloppsanläggning för fastigheten Bankesta 2:21
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Tuuli Kivimäki Miljöinspektör Timo Aaltonen Lilltäppan Simsjön 1 153 95 JÄRNA Tillstånd för avloppsanläggning för fastigheten Bankesta 2:21 Tillståndet gäller
Inspektion av lackeringsverksamheter
Inspektion av lackeringsverksamheter 23 december 2015 Per Gröning Tillsyn av lackerare 2015 Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under vintern och våren 2015 genomfört ett tillsynsprojekt inriktat
Miljösäker hantering av oljeavfall
Miljösäker hantering av oljeavfall Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare Varför ska man ha en oljeavskiljare? Kommunala reningsverk är till för att ta emot och rena spillvatten
Värmdö kommun Gustavsberg Angående lakvattenrör från Villeroy & Boch
Värmdö kommun 134 81 Gustavsberg 2018-02-20 Angående lakvattenrör från Villeroy & Boch Farsta Slottsviks samfällighetsförening (FSS) förvaltar gemensamhetsanläggningar såsom vägar, grönområden, vattenområden
ABVA Allmänna Bestämmelser för Vatten och Avloppstjänster i Trollhättans kommun
ABVA Allmänna Bestämmelser för Vatten och Avloppstjänster i Trollhättans kommun Fastställd av kommunfullmäktige i Trollhättans kommun 2011 02 28, 12, att gälla från och med 2011 03 01. Läs vår broschyr
Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående
OXL4683- v 1.0 2011-12-27 1 (10) Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken 9 kap. Anmälan ska sändas in senast 6 veckor innan start av ny verksamhet eller ändring av befintlig verksamhet. Allmänna
MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Innehållsförteckning med kommentarer för Barsebäcks MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version Miljörapport Skapat 2004-02-21 1824852 / 1.3 Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1 Företagsintern PSG / FSG enl
Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun
Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Tillstånd för avloppsanläggning
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Stefan Jonsson Miljöinspektör Ann Louise Borin Fridö 153 93 MÖRKÖ Tillstånd för avloppsanläggning Tillståndet gäller följande anläggning: Fastighetsägare: Fastighetsbeteckning:
Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden
Dnr 2015-017171 Sida 1 (5) Handläggare Juha Salonsaari Enheten för Miljöanalys Telefon: 08-508 287 92 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-15 p 23 Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för
Tillstånd för avloppsanläggning
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Klas Hermann Miljöinspektör Gunn Christina Bergström Ängshagen Billsta 72 153 95 JÄRNA Tillstånd för avloppsanläggning Tillståndet gäller följande anläggning:
UR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun
2013-06-11 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.19:00-21:30 Närvarande: Åhörare: 100-talet
1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)
Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar
Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...
Alla kunskapstester En sammanställning av samtliga kunskapstester Mälaren 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? Mälaren Östersjön Stockholms ström 2. Hur stor är Mälaren? Sveriges största sjö Sveriges andra
Tillstånd för avloppsanläggning
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Klas Hermann Miljöinspektör Annette Grenros Aniaravägen 24 142 63 TRÅNGSUND Tillstånd för avloppsanläggning Tillståndet gäller följande anläggning: Fastighetsägare:
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
DOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2013-12-02 Stockholm Mål nr M 7165-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-07-04 i mål nr M 2379-13, se bilaga KLAGANDE Söderåsens miljöförbund
Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor
Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)
Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen
Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Bakgrund Holmen är ett område i förändring. Fler bygger nytt eller planerar att göra det och många väljer att bo här permanent eller bygga fritidshus som
Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen
Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC
FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER
2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka
2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa
Rapport Attityder till kärnkraften Ringhals Vattenfall
Rapport Attityder till kärnkraften Ringhals Vattenfall 0--0 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.
Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig.
Omställning av samhället, men blir det uthålligt? Vad är uthållighet och vad krävs för att förverkliga den? av Staffan Delin Omställningen av samhället verkar, av den aktuella debatten att döma, ha som
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Granskningsredogörelse, efter andra granskningen, för förslag till ny detaljplan för Skruv 15:13 m.fl.
1(7) 2018-11-14 Antagandehandling Granskningsredogörelse, efter andra granskningen, för förslag till ny detaljplan för Skruv 15:13 m.fl. Planområdets ungefärliga lokalisering Innehållsförteckning 2(7)
Informationsskrivelse små avloppsreningsverk och större investeringar.
Informationsskrivelse små avloppsreningsverk och större investeringar. Bakgrund BKT sköter ett 60-tal vatten och avloppsreningsverk. De flesta är små anläggningar som ligger på landsbygden. De här anläggningarna
Tillstånd för gemensam avloppsanläggning för fastigheterna Hörningsholm 2:17 och 2:18
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Tuuli Kivimäki Miljöinspektör Lennart Martin Karlsson Skintaby Svallebo 313 305 61 HARPLINGE Tillstånd för gemensam avloppsanläggning för fastigheterna Hörningsholm
Tillstånd för avloppsanläggning
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Klas Hermann Miljöinspektör Anna Kristina Mårtensson Malmtorp 4 153 95 JÄRNA Tillstånd för avloppsanläggning Tillståndet gäller följande anläggning: Fastighetsägare:
Tillstånd för avloppsanläggning
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Klas Hermann Miljöinspektör Lars Ryding Tunåsen 153 92 HÖLÖ Tillstånd för avloppsanläggning Tillståndet gäller följande anläggning: Fastighetsägare: Fastighetsbeteckning:
Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010
1 2014-03-06 Torsås Kommun Bygg- och miljönämnden 385 25 Torsås Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 Torsås Kustmiljögrupp har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad
Och vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
VATTENFALL AB SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT NEDMONTERA OCH RIVA ÅGESTAVERKET
VATTENFALL AB SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT NEDMONTERA OCH RIVA ÅGESTAVERKET 2018-02-20 SÄKERHETEN FRÄMST Vänligen notera var närmaste nödutgångar, brandsläckare, samlingsplats och hjärtstartare
Vad blir konsekvensen om det blir fel?
Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37
Tillstånd för avloppsanläggning
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Klas Hermann Miljöinspektör Stiftelsen Helgestahemmet Helgesta 5 150 21 MÖLNBO Tillstånd för avloppsanläggning Tillståndet gäller följande anläggning: Fastighetsägare:
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild
Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska
Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?
Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? My Nörrelökke 9c, 19/5 2010 Innehållsförteckning Inledning: s.2 Bakgrund: s.2 Syfte: s.2 Metod: s.2 Resultat: s.2 Slutsats: s.5 Felkällor: s.
Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med
SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK
KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad
Hallands läns författningssamling
Hallands läns författningssamling 1(7) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Älvsereds vattentäkt i Falkenbergs kommun; 13 FS 2012:1 Utkom från trycket
Slam- och oljeavskiljaranläggning
Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information
Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
KONTROLLPLAN Kontrollplanen upprättas i minst två ex, varav byggnadsnämnden erhåller ett ex.
KONTROLLPLAN Kontrollplanen upprättas i minst två ex, varav byggnadsnämnden erhåller ett ex. Datum: Fastighetsbeteckning: Diarienummer: Byggherre: akkunniga kontrollanter Företag: Namn: (Vänd) Byggherren
VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.
VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och
Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp
Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp Styrprocessen 2017 2016-03-15 Tyresö kommun / 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde VA... 3 1.1 Slutsatser - Samlad bedömning
Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Ringhals en del av Vattenfall
Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON
Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
ANTAGANDEHANDLING enkelt planförfarande Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Plankarta med bestämmelser
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen ANTAGANDEHANDLING enkelt planförfarande Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Plankarta med bestämmelser Detaljplan
Innehållsförteckning:
Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.
Nytt miljötillstånd för Stadskvarn ARV
Nytt miljötillstånd för Stadskvarn ARV Nytt miljötillstånd för Stadskvarn ARV Bakgrund Tillståndsprocessen roduktionsmått Mängdvillkor Gränsvärde på dygnsmax Tillfälliga utsläppsvillkor under byggtiden
Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors
Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark
Varför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Tillstånd för avloppsanläggning
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Klas Hermann Miljöinspektör Krissi Lisspers & Johan Andersson Bränningevägen 44 120 58 ÅRSTA Tillstånd för avloppsanläggning Fastighetsägare: Krissi Lisspers &
Tillstånd för avloppsanläggning
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Anna Ericsson Miljöinspektör Per Lindberg Linga Gård 153 95 JÄRNA Tillstånd för avloppsanläggning Tillståndet gäller följande anläggning: Fastighetsägare: Fastighetsbeteckning:
För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Tillstånd för avloppsanläggning
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Stefan Jonsson Miljöinspektör Hans Erik Joglund Skarlunda Gård 10 152 97 SÖDERTÄLJE Tillstånd för avloppsanläggning Fastighetsägare: Fastighetsbeteckning: Adress:
Riskhantering för anmälningspliktiga företag
Miljö och hälsoskyddsenhetens faktablad nr 19 Riskhantering för anmälningspliktiga företag Ert företag är skyldigt att undersöka och bedöma vilka risker för miljön som företaget kan innebära. Det förebyggande
AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007
allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen
Instuderingsfrå gor el och energi å k5
Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk
Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M
2016-07-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr MSN 2016/2311 Dnr M16-558 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
Kungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Tillstånd för avloppsanläggning
Miljönämnden Handläggare på miljökontoret Klas Hermann Miljöinspektör Liselott Kristoffersson Bastmora 20 150 23 ENHÖRNA Tillstånd för avloppsanläggning Fastighetsägare: Fastighetsbeteckning: Liselott
Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18
Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun
Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Varför kräver vi fettavskiljare? Fett i avloppet ställer till med stora problem i ledningsnätet. I det kalla avloppsvattnet stelnar fettet och fastnar i avloppsledningarna.
Samråd om planerade utloppsledningar i Saltsjön från Henriksdals reningsverk inom Nacka kommun
2014-06-16 1(5) Monika Engman 010-452 22 27 Länsstyrelsen i Stockholms Län Box 22067 104 22 Stockholm Samråd om planerade utloppsledningar i Saltsjön från Henriksdals reningsverk inom Nacka kommun Underlag
ABVA. Allmänna bestämmelser för vatten- och avloppsanläggningen i Stockholm och Huddinge
ABVA Allmänna bestämmelser för vatten- och avloppsanläggningen i Stockholm och Huddinge Stockholm Vatten och Avfall 2018 Kontaktuppgifter: Stockholm Vatten och Avfall, 106 36 Stockholm Telefon: 08-522
TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
När jag skriver det här har programmet ännu ej sänts, men det kan ju vara både trevligt och nyttigt att förekomma än att förekommas.
Till GRANSKNINGSNÄMNDEN SVT registrator@radioochtv.se 2016-03-13 I påannons förekommer en del felaktigheter. Tjernobylkatastrofen i Vetenskapens värld på måndag 14 mars kl 20.00 SVT2 http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tjernobyl-fortfarande-en-dodlig-zon
Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18
Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 2014-12-18 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.
Dags för tillsyn i ditt område!
Är ditt avlopp miljösäkert? Dags för tillsyn i ditt område! Innehåller guide och checklista! Linköpings kommun linkoping.se/avlopp Därför är det viktigt att avloppet är säkert För att förhindra att bakterier
Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog
2 Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska