Magelungen och vattendomarna
|
|
- Anna-Karin Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Magelungen och vattendomarna Magelungen på 1950-talet var en redan näringsrik sjö, som snabbt mådde allt sämre. Det var problem med otillräckligt renade avloppsutsläpp från det snabbt växande Stockholm och de nya förorter som byggdes i söderort. Huddinge reningsverk låg vid sjön Trekanten högre upp i samma vattensystem och förorenat vatten rann genom Ågestasjön och vidare till Magelungen. Det nybyggda Farsta ökade trycket på sjön. Grunden till Magelungens igenväxningsproblem började redan med sjösänkningsföretag med början på 1800-talet. Den snabba utbyggnaden av bostäder motsvarades inte av något byggande av reningsverk och avloppsledningar med tillräcklig effektivitet eller kapacitet. Magelungens intresseförening bildades den 1:a juni Initiativet till detta kom som en direkt följd av att Österbygdens Vattendomstol i en dom den 30 maj 1959 gav AB Atomenergi tillstånd att släppa ut radioaktivt spillvatten mm i Magelungen. Enligt planerna skulle spillvattenledningen läggas ut i den djupaste delen av sjön och mynna ut på ett flertal ställen i närheten av bebyggelsen i Mellansjö. De boende vid Magelungen hade tidigare under våren samlats till ett möte i Stortorp, där talesmännen för AB Atomenergi och de andra intressenterna kommit med arroganta svar på frågor om faror i samband med radioaktiva utsläpp. En advokat från Hässelby, Staffan Briem, åkte runt och samlade upp klienter, speciellt med sjötomter, som kunde beröras av vattendomen. Det var ytterligare ett skäl för invånarna att samlas i en intresseförening. Denna intresseförening kom sedan inte att godkännas som direkt juridisk part i domstolen, men det underlag som togs fram kunde användas indirekt i processen. Aktiviteten under intresseföreningens första år var omfattande. Över 140 föreningar och enskilda deltog. Ett stort arbete med flera utredningar genomfördes för att överklaga domen i Österbygdens vattendomstol till Kungliga Vattenöverdomstolen. Man drev fram att undersökningar av sjön gjordes, liksom enkäter till omkringboende vad gäller vattenanvändning, vilka grönsaker som odlades mm. Vid denna tid användes Magelungen fortfarande av en del av hushållen som dricksvattentäkt och i stor utsträckning för bevattning av trädgårdar. Med hjälp av Lars Fredriksson från Ultuna statliga försöksanstalt skulle man få fram hur stor risk det var från de matväxter som odlades för radioaktiv kontaminering. Ett noggrant undersökningsprotokoll upprättades som skulle besvaras av hushållen. För den mest skadliga isotopen av Strontium 90 var det ex. minst aktivitet i blomkål och potatis, avsevärt högre i rotfrukter som morötter och rödbetor och högst koncentration i bladväxter som spenat, sallad och olika kålsorter. Det spreds en oro om vad som odlades på den egna täppan. Undersökningar av djup- och strömförhållanden och enkäter till de närmast boende var bara en del av det material som skulle lämnas in till Vattenöverdomstolen. Den internationella vetenskapliga expertisen var ännu inte etablerad i fråga om gränsvärden för radioaktiva utsläpp. Det av FN godkända organet ICRP, bestående av ledande vetenskapsmän inom området, fastställde normer vars innebörd och tolkningar diskuterades Flera detaljer i AB Atomenergis resonemang kan förefalla märkliga i dagens ljus. En anledning till att man valde Magelungen som recipient (mottagare av avloppsvatten) och ville undvika sjön Orlången var att det fanns betande kor på sjöängarna vid Orlången.
2 Man ville inte riskera att radioaktivitet skulle kunna spridas genom mjölken. Kunskaper om anrikningskedjan i naturen och faran för genetiska skador även av små radioaktiva doser var inte okända. Det fördes statistiska resonemang om att stråldosen var så låg att den knappast kunde skiljas ut från den normala bakgrundsstrålningen. Men det fanns uppenbara missar i det material som lämnats till Österbygdens vattendomstol. Ett gränsvärde för årlig dos av utsläpp till omgivningen var 30 gånger för högt enligt ICRP:s normer. Den angivna stråldosen gällde för personal som arbetade i anläggningen. Detta påpekades redan i den broschyr som Lennart Malmgren ( i ett särtryck HSB:s tidning Att bo) gav ut Från broschyr 1959, författare Lennart Malmgren. Att ett utsläpp av spillvatten skulle göras i Magelungen var en kostnadsfråga, dessutom inte stor i sammanhanget. Lennart Malmgren, under hela den här perioden ordförande i Magelungens intresseförening, hävdade att det inte skulle kosta mer än årligen (i 1959 års penningvärde) för att reningsverk genom indunstning och bassänger skulle kunna ta hand om hela det radioaktiva avfallet. Men det kunde få en prejudicerande verkan för kostnaderna i den framtida kärnkraftsutvecklingen och vara ogynnsam för kärnkraftsindustrins framtid. För AB Atomenergi innebar det att man i framtiden ville ha möjlighet att i framtiden bygga kärnkraft med utsläpp innehållande radioaktivitet upp till gränsvärdet i flera sjöar och vattendrag över hela landet. Åren mellan det att Intresseföreningen överklagat domen i Österbygdens Vattendomstol och till dess att en ny dom i Övervattendomstolen vunnit laga kraft och Atomvärmeverket kunde starta, rådde en livlig debatt i föreningsliv, lokalpress och även i rikspressen. AB Atomenergis utställning i det blivande Farsta Centrum 1960 möttes av protestplakat med bild stort uppslaget i Farsta-bladet.
3 Innan vattendomen om utsläppen i Magelungen avgjordes i Övervattendomstolen, var vattendomarna i fråga om Marviken och Studsvik klara. Svenska Dagbladet kunde i oktober 1963 meddela att Söderbygdens vattendomstol i Norrköping skurit ned till en tiondel (vad gäller strålningsvärden) jämfört med vad Vattenfalls styrelse begärt i huvudförhandlingen. Men det fanns redan innan domen en uppgörelse om en nedskärning med 90 procent under en prövotid på ett par tre år. Det innebar alfastrålning till högst 2 curie per år eller 0,12 mikrocurie per kubikmeter utsläppt vatten. För ospecificerad beta och gammastrålning högst 20 curie per år eller 1,2 mikrocurie per kubikmeter utsläppt vatten. För tritium högst 3000 curie per år eller 180 mikrocurie per kubikmeter utsläppt vatten. Den mängd vatten från Bråviken som beräknade användas var c:a en kubikmeter/sekund. 13 av de 14 strandtomtsägarna begärde inlösen, men frågan hade förskjutits från att först ha handlat om farlig strålning till att mer beröra ersättning för förlorat fiske, trivsel etc. Men vattendomarna för de anläggningar som låg vid Östersjökusten var betydligt mindre kontroversiella än Magelungen eftersom det rådde helt andra recipientförhållanden. För Magelungen kom den statliga strålskyddsnämnden fram till ett förslag med högsta utsläppsvärden: 0,1 curie alfastrålning, 0,03 curie strontium och kalcium, 24 curie tritium och 2 curie övriga betastrålare, allt räknat i årsutsläpp. Liksom i fallet med Marviken skulle de nedskurna värdena gälla under en prövotid. Förhandlingarna i Vattenöverdomstolen avslutades Samma år startade driften av Ågestareaktorn R3 / Adam och den var sedan i drift mellan Kraven på minskade strålningsvärden för en avloppsledning till Magelungen var betydligt skärpta i Överdomstolen. Magelungens intresseförening tog åt sig en del av äran att vara bland de första som medverkade till att det ställdes hårdare krav på säkerheten omkring kärnkraften.
4 Vattendomen från 1963 är inte upphävd, men föråldrad så att den i praktiken inte har någon betydelse längre. Själva principbeslutet från 1959 är det enda man på något sätt behöver hantera i dag. I dagens läge skulle man förmodligen aldrig förlägga en liknande kärnanläggning med ett litet sötvattensystem som recipient. Debatten, både i lokalpressen och i rikspressen var livlig innan domen i Vattenöverdomstolen kom. När verksamheten i Ågesta väl hade startat lugnade det hela ned sig. Vattendomen förnyades 1967 men väckte inte samma uppmärksamhet. Väl att märka var det de normala utsläppen som diskuterades och inte oplanerade utsläpp eller missöden. Det kontrollprogram som skulle föras enligt vattendomen, och där man mätte radioaktivitet i avloppsvattnet från Ågesta kvartalsvis upphörde 1:a juli Vattenfall fick i fortsättningen rättigheter att ha radioaktivt material i stationen enligt föreskrifter från SSI (Statens strålskyddsinstitut ). En sammanfattning av drifterfarenheten gjord av Vattenfall, Alf Lindfors m.fl. och fastställd av K-E Sandstedt säger att trots omfattande bränsleskador 1968 höll sig det radioaktiva utsläppet hela tiden under 5 % av tillåtet och totala stråldosen till all personal var i genomsnitt 5 manrem/år motsvarande 0,2 manrem/mwe och år. Turbinanläggningen med konventionella kvalitetskrav på t.ex. ventiler har ej fungerat helt tillfredsställande. Men i stort sett är man i denna rapport nöjda med att anläggningen uppfyllt högt ställda krav och att den höga kvaliteten varit mycket lönsam. De rapporter om avloppsvatten från Ågesta som finns sträcker sig fram till Det som finns kvar att kontrollera i dag är det vattendrag som rinner mot Fräkenbotten i Orlången och grundvattnet från berget vid Ågesta. Framgångar Den komplicerade frågan om utsläppen från kärnkraftverket och hela domstolsprocessen satte sin prägel på intresseföreningens arbete under många år, och det definitiva utslaget kom egentligen inte förrän 1970, när beslutet om nedläggning kom. Men redan det första året Intresseföreningen existerade kunde man notera stora framgångar i opinionsarbetet, vilket framgår i verksamhetsberättelsen från 1960:
5 Debatten pågick som livligast mellan 1959 och 1963 då förhandlingarna i Vattenöverdomstolen slutfördes. Behovet av en oberoende strålskyddsmyndighet hade påpekats redan under 50-talet, men någon sådan skulle inte komma till stånd förrän En oberoende myndighet för kärnkraftsinspektion tillkom ännu senare. Lennart Hannerz, fiskerikonsulent i Lysekil, gjorde en utredning 1962 som visade på bristerna. På det vattenbiologiska området har hittills ingen systematisk kontroll eller övervakning stått till förfogande. Man har hittills nödgats med stora svårigheter söka draga sig fram med tillfälliga sakkunnigförordnanden. På grund av bristen på expertis inom landet har till och med underhand övervägts möjligheten att anlita utländsk sakkunskap för redan föreliggande övervakningsuppgifter och för förestående domstolsbehandling av ansökningar om nya atomenergianläggningar. Även lämplig utländsk expertis har emellertid visat sig vara svår att finna och utvägen att anlita sådan har av olika skäl visat sig vara icke lämplig eller av mera allmänna orsaker till och med direkt betänklig. AB Atomenergi hade för sina kontrollundersökningar knutit till sig en särskild avdelning med vattenbiologiska och vattenkemiska arbetsuppgifter. Lennart Hannertz, som dittills varit den ende som stått till förfogande för en opartisk tillsynsverksamhet, menade att det måste finnas heltidsanställd personal för att utföra dessa uppgifter, antingen knuten till strålskyddsnämnden eller till vatteninspektionen. Eftersom radioaktivt utsläpp kan medföra menliga ekonomiska följder för fisket var en anknytning till fiskeristyrelsen också tänkbar. Hur pass oberoende Lennart Hannerz var är diskutabelt, men han föreslog i alla fall ett mycket omfattande undersökningsprogram för Magelungen. Det kom mer att likna ett forskningsprogram än rutinkontroller av ett avloppssystem.
6 Den mest systematiserade kunskapen härrörde sig från White Oak Lake i Tennessee, USA. Sjön, innan den blev utdikad, utgjorde recipient för de experiment som gjordes under 40-talet på Oak Lake National Laboratory. Mätningarna gjordes mellan 1950 och 1953, och man fann en del förändringar som troligtvis kunde härröras till ökad strålning. En del fiskarter hade helt försvunnit, andra hade krympt i storlek men det fanns inget jämförelsematerial längre tillbaka i tiden. Men Lennart Hannertz menade också att kunskapsunderlaget över lag var för lågt, eller som han uttryckte det i en artikel i GHT juni 1962: Vi vet slutligen mycket litet om den genetiska verkan på fiskbestånd som i generationer vistas i en radioaktiv miljö. Såväl när det gäller upptagandet och återkoncentrationen av radioaktiva isotoper i vattenorganismer som när det gäller inverkan av en förhöjd strålningsnivå på dem är vi ännu mycket okunniga. Det krävs mycket forskning innan vi kan anses oss väl rustade att bedöma vilken kapacitet olika vattenområden har såsom recipienter för radioaktiva avfall. En riksdagsmotion tog upp frågan om att det behövdes en oberoende strålskyddsmyndighet. Det var några medlemmar i Folkpartiet med Per-Olof Hansson, borgarråd i Stockholms kommun som tog upp frågan, möjligtvis påverkad av uppvaktningar från lokalt aktiva i Magelungens Intresseförening. I riksdagsmotionen hävdades det att man borde "överväga att överflytta den strålningskontrollerande verksamheten jämte granskning och tillståndsgivning till en med allsidig sakkunskap utrustad ojävig och oberoende institution för vilken offentlighetsprincipen bör gälla. Per-Olof Hansson skrev i Dagens Nyheter den 6 april 1962: Det var lite hipp som happ i början kring Ågestareaktorn, och det är väl tvivelaktigt om den fått den förläggning den har om de ansvariga myndigheterna i dag skulle ha tagit ställning. Han var nöjd med att statsutskottet hade lämnat klart besked i sitt svar på riksdagsmotionen, att man säkrar en oberoende handläggning av säkerhetskontrollen och utesluter möjligheten av pliktkollision för enskilda tjänstemän. Det var i augusti 1959 de första kontakterna togs med Linus Pauling för att han skulle bistå kärandesidan i överklagandeprocessen. Linus Pauling var i Stockholm för en konferens mot atomvapen och advokaten Staffan Briem träffade honom på Grand Hotel. I stället för en kort sammanfattning var han tvungen att översätta alla relevanta dokument i frågan, för att AB Atomenergi skulle kunna godkänna inlagan som en del i rättegångshandlingarna. Initiativet att kontakta Linus Pauling sägs också ha tagits av Intresseföreningens sekreterare Anna-Greta Björkander, men det finns inte belagt i någon brevväxling. Det första brevet till Linus Pauling var daterat 15 februari Staffan Briem förklarade att målet skulle vara begränsat till att det bara skulle handla om vattenfrågan. Allt annat vad gäller byggnadstillstånd var redan reglerat och godkänt av regeringen redan så långt tillbaka som Vattendomstolen skulle nu bestämma om det var giltigt enligt svensk lag att släppa ut lågaktivt spillvatten från atomstationen till sjön Magelungen. Målet skulle ha blivit mycket enklare om Atomenergi i den lägre domstolens huvudförhandling hade tvingats avslöja kostnaderna för alternativa metoder för att rena det radioaktiva spillvattnet innan man släppte ut det i Magelungen.
7 Staffan Briems tekniska medhjälpare E. Berne hade flera gånger frågat om detta. Det hade framkommit senare att nästan fullständig rening skulle vara möjlig för en relativt sett liten extra kostnad. Det fanns också andra synpunkter som den lägre domstolen ignorerat och inte tagit med. För den nya domstolsförhandlingen skulle det behövas en uttolkning av de nya normerna från ICRP, speciellt den generella principen att all höjning av radioaktiv strålning över den naturliga bakgrundsstrålningen i ett tätbefolkat område måste ses som skadlig för folkhälsan på grund av genetiska effekter som alltid måste räknas med kunna inträffa. Briem var mer beroende av ett fylligt uttalande från Linus Pauling än han först hade tänkt sig när de möttes på Grand Hotel. Det hade nämligen visat sig vara omöjligt att få några ledande svenska vetenskapsmän att ställa upp som experter när det bara gällde lokala intressen som stod mot Atomenergi. Alla var redan engagerade på ett eller annat sätt i forskning för vilket det delvis statligt ägda Atomenergi hade ansvaret. Så försvaret för den lokala befolkningens intressen måste nästan helt utgå från Paulings uttalanden, medan Atomenergi har kommer att få stöd från hela sin stab av experter. Att få stöd från Linus Pauling var en prestigevinst. Han är den förste som blivit individuell nobelpristagare i två ämnen, 1954 i kemi för studier av kemiska bindningar i komplexa substanser och 1962 som fredspristagare bla för sina insatser att få slut på kärnvapenproven. Men Pauling var samtidigt kontroversiell. I det längsta vägrades han utresetillstånd för att hämta kemipriset 1954,,,,,,,,,, 1959 hade varit en extremt varm och torr sommar och man hade mätt flödet från Magelungen: 85 liter per sekund i juli, 40 liter/sekund i augusti och 18 liter/sekund i september. Men det var tre somrar under 50-talet som var ungefär lika torra och det stod i kontrast till de värden som stod i ansökan: 700 liter/sekund i medeltal, 210, 220 och 340 under de torra sommarmånaderna. Siffrorna på vattenomsättningen i sjön var bara en av de detaljfrågor som behövde revideras. Briem fortsatte översätta och skicka information om hur Ågesta behandlades i riksdagen och i de berörda kommunerna. Ett av riksdagsutskotten tog upp, utan att blanda sig i själva domstolsfrågan, att andra möjliga lösningar borde utredas, som att leda bort vattnet i en pipeline eller indunstning en välkänd teknik inom processindustrin. Paulings svar blev fördröjt och domstolen var otålig att gå vidare före sommaren, så att företaget fick den tid som behövdes att planera byggandet. Linus Paulings svar blev ett typfall, utan speciell referens till Magelungen, om effekterna för en befolkning på invånare som utsätts för 312 milliröntgen per år, två procent av detta per vecka. De beräkningar Pauling sedan gör baserar sig mest på amerikanska undersökningar. Av de fyra procent som föds med allvarliga fysiska eller mentala defekter, beror en stor del på genetiska orsaker, speciellt muterade gener. Bakgrundsstrålningen står för 100 milliröntgen per år, motsvarande 3 röntgen på en generation (30 år) kom en rapport om the biological effects of atomic radiation utarbetad för ett nationellt vetenskapsråd i USA där man med stöd från de ledande genetikerna menade att tio procent av alla mutationer kunde
8 härledas till bakgrundsstrålningen. Om ytterligare 312 milliröntgen tillfördes per år skulle det innebära antalet barn med genetiska defekter skulle stiga med 31,2 procent.. En befolkning på föder 200 barn per år, av vilka fyra procent = 8 har allvarliga genetiska defekter. I räkneexemplet skulle en ökning av strålningen med 300 milliröntgen/år innebära ytterligare 5,6 födda med allvarliga fysiska eller mentala defekter. Dessutom skulle det ske en 70-procentig ökning av barn med mindre genetiska defekter. Förutom genetiska förändringar refererar Pauling till några undersökningar om olika former av cancer, och för strålning gäller det speciellt leukemi, bencancer och thyroid. En del av undersökningarna handlar om effekterna från Hiroshima och Nagasaki. En stor undersökning hade gjorts i staten New York på de barn som föddes mellan där man delade upp befolkningen i den del som bodde i områden med olika geologiska skillnader (granit och skiffer respektive sedimentära bergarter) och med olika grundstrålningsvärden. Forskarna fann statiska skillnader i medfödda defekter. En annan tio års studie från Skottland, som kom att bli speciellt kritiserad för felaktiga och missvisande beräkningar, handlar om bakgrundsstrålningens inverkan för leukemi. Även mycket små skillnader i bakgrundsstrålning mellan olika landsdelar resulterade i skillnader vad beträffar antalet fall av leukemi. I en undersökning från England och Wales av alla barn som dog av cancer innan tio års ålder mellan fann man en signifikant skillnad om barnet blivit röntgat eller ej under graviditeten, motsvarande 2 röntgen. Sammantaget ville Pauling visa att det inte fanns några absoluta gränsvärden man kunde gå efter, att även små skillnader eller avvikelser från bakgrundsstrålningen innebar ökade hälsorisker för befolkningen. Ett tackbrev till Linus Pauling från advokaten Briem sänds 28 oktober 1960 med den långa rubriken Population around Lake Magelungen near Stockholm versus AB Atomenergi concerning right to discharge radioactive waste water into lake Magelungen from an atomic driven heat and power station at Ågesta Atomenergis invändningar, är enligt Briem, överraskande lama och undvikande. Atomenergi menar att uttalandet från professor Pauling måste vara ämnat att från de överklagandes sida underminera förtroendet för ICRP:s rekommendationer. Dessa rekommendationer är resultatet av överväganden gjorda av ledande teknologiska och medicinska experter inom strålningsskydd från hela världen, och professor Paulings utbildning och arbetsverksamhet ligger till sin huvuddel utanför det området. Eftersom det handlar om strålningsskador som uppträder först efter en mycket lång period, och extremt låga begärda strålningsnivåer, kan det inte finnas några risker med en mindre felräkning av hälsoriskerna i dagens läge. De undersökningar som Pauling använder är inte heller så klara att man kan dra några entydiga slutsatser. Visserligen begärde inte Linus Pauling någon ersättning för sin insats, men på advokatens förslag satte han en kompensation på c:a 100 $, som skulle betalas ut för den händelse Atomenergi förlorade målet.
9 Något som kommer att visa sig senare är att de begärda högsta utsläppsnivåerna är mycket högre än vad som sedan behövs i den normala driften av Ågesta både i luft och vatten. Kvartalsrapporterna om utsläpp till Magelungen och i Orlångsdiket visar på bara någon procent eller negligerbara värden. Spillvattnet går igenom tre olika bassänger där filtreringar sker av radioaktiva ämnen och andra skadliga ämnen som hydrazin (som binder syret). Jämfört med det tillstånd som gavs i den första vattendomen rör det sig om promillevärden. Det gav ett stort utrymme för oavsiktliga utsläpp, om sådana skulle inträffa, utan att man kom upp i nivåer där man skulle bli skadeansvarig enligt vattendomen. Vid ett par tillfällen befarade man att större utsläpp hade skett, ex. vid kylsystemshaveriet 1969 men så var inte fallet när mätningar gjordes. För det mesta kunde man i kvartalsrapporten sätta utsläppsvärdena till noll. Jämfört med strålningen i den nederbörd, som kunde registreras efter de stora vätebombsproven i början av 60-talet, var det försumliga värden. Den avancerade indunstningsmaskin som fanns i Ågesta kom aldrig till användning. Det är möjligt att man tänkte sig att den bara skulle träda i funktion i händelse av en nödsituation. Den tekniska personalen provkörde den ibland för att kontrollera att den fungerade, och man skojade om att den borde användas till något nyttigt brygga öl till exempel. Lennart Malmgren var 2005 förvånad över att det fanns en indunstingsmaskin som aldrig användes. Det var en sådan han redan 1959 föreslog skulle användas för att undvika utsläpp i Magelungen. Årskostnaderna för en fullständig rening skulle inte bli mer än :- (i 1959 års penningvärde) men man var rädda för ett prejudikat som skulle bli besvärligt att hantera i framtiden. Göthe Malmlöw, representant för Atomenergi sade på ett möte hos ASEA i Västerås att om det bara handlade om R3 Adam skulle vi kunna gå med på fullständig indunstning. Men vi måste ta hänsyn till hela programmet. International Commission on Radiological Protection (ICRP) bildades 1928, och deras rekommendationer ligger till grund för lagstiftning i nästan alla världens länder. Linus Paulings beräkningar är gjorda med förutsättningen om ett linjärt samband mellan stråldoser och genetiska skador eller cancersjukdomar. Det var 1955 som ICRP övergav den tidigare teorin om tröskelvärden och införde LNT (Linear No Treshold), den linjära hypotesen. Man antog att det inte fanns någon lägre gräns för där strålning kunde ex. förorsaka cancer. Rekommendationer gavs dock inte hur man skulle hantera den naturliga bakgrundsstrålningen. Men som man kan se i de forskningsrapporter Pauling åberopade, fanns det redan omfattande undersökningar i England och USA.
10 Den linjära hypotesen (LNT) får till följd att man kunde ange statistiska siffervärden för ex.cancerrisker vid strålning ända ner till noll, dvs långt under den bakgrundsstrålning som finns överallt. Det finns inga experimentella bevis för några samband mellan låga stråldoser och cancerutbrott, och man har senare kritiserat LNT för att både underskatta och grovt överskatta risker. Den oenigheten bland forskarna består fortfarande. För befolkningen runt Magelungen med begränsad insikt om hur strålningsriskerna var beräknade, var det oroande information. I tidningen Vi:s reportage från 1963 innan ärendet skulle avgöras i Övervattendomstolen kunde det stå: Vem ska nu bära ansvaret för de fem barn av 200 (enligt Nobelpristagaren Linus Paulings speciella beräkningar för Magelungenfallet) som föds varje år och som kan bli svårt missbildade på grund av det extra strålningstillskottet? Kommer vi med rent samvete att kunna se dessa rullstolsburna barn i ögonen? Det finns flera andra exempel på tveksamma resonemang, som fördes fram. Att bada i Magelungen skulle komma att innebära att man utsatte sig för en extra strålningsrisk. Men man slapp inte undan även om man stannade på stranden för att solbada. I och med de stora nivåskillnaderna i sjöns vattenstånd under året skulle man ändå bli utsatt för ökad strålning från sanden. Vad som var överdrifter eller felaktigheter var inte lätt att avgöra. Den psykologiska effekterna förstärktes av de hot och de skador som fanns mer påtagligt i samtiden. Det var samma år som skadeverkningarna av DDT i naturen uppmärksammades genom Rachel Carsons Tyst Vår. Det var också samma år som de missbildade neurosedyn-barnen väckte stor uppmärksamhet. Otillräcklig kontroll inom forskningen gjorde att man släppte ut sömnmedlet neurosedyn, som förorsakade svåra fosterskador under de första graviditetsveckorna. Om betydelsen av förhöjd bakgrundsstrålning var minimal i Magelungen-fallet skulle frågan komma tillbaka i andra sammanhang många år senare. Den första radonmätningen inomhus gjordes i Sverige av Bengt Hultqvist, på initiativ av Rolf Sievert. Den visade höga radonhalter i hus byggda av lättbetong med alunskiffer (s.k. blåbetong) samt i ett fåtal lägenheter med mycket dålig ventilation. Blåbetongen var en biprodukt i de områden man bröt uran. Alunskiffer innehåller mer radium än andra
11 bergarter, vilket ger upphov till radon i inomhusluften. Gränsvärden diskuterades, men infördes aldrig däremot menade man att det av flera skäl var viktigt med en god luftomsättning. Under 60-talet undersöktes radonhalter i vattenledningsvatten, och livsmedelsverket satte med anledning av resultaten ett gränsvärde på 3700 Bq (Bequerel) per liter. Gränsvärden för radonhalten sattes också inom gruvverksamheten Nya undersökningar av radon och luftomsättning gjordes i början av 70-talet, och tillverkningen av blåbetong lades ned 1974 efter det att SSI hade informerat om att det inte längre skulle bli tillåtet som byggnadsmaterial. Då hade materialet använts sedan 1929, och under 50- och 60-talet hade hälften av alla hus byggts med mer eller mindre andel blåbetong. Det var 1977 som ICRP för första gången tog med rekommendationer där naturlig strålning inte var undantagen. Samtidigt blev man mer uppmärksamma på problemen med markradon, radon som trängde upp i husen från berggrunden. En viktig orsak till att problemen med radon i bostäderna förvärrades under 70-talet, var att husen blev bättre isolerade för att spara energi. Radongasen bildar kemiska föreningar med dammpartiklar som fastnar i luftvägarna, vilket ökar riskerna speciellt för rökare. Enligt statistiska beräkningar orsakar radon i bostäderna mellan 300 och 400 dödsfall per år, den ojämförligt största hälsofaran vad gäller strålning. Men siffran kan vara en underskattning och en del forskare anger en siffra på 900 som mer trolig.
10. Magelungen på 1950-talet var en redan näringsrik sjö, som snabbt mådde allt sämre. Det var problem med otillräckligt renade avloppsutsläpp från det snabbt växande Stockholm och de nya förorter som
Läs mer- Magelungen - En avloppsfråga som väckte riksintresse
- Magelungen - En avloppsfråga som väckte riksintresse En historia om Magelungens Intresseförening 1959-1975 En avloppsfråga som väckte riksintresse Magelungen på 1950-talet var en redan näringsrik sjö,
Läs merRadon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB
Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva
Läs merSwegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com
Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer
Läs merRadonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun
Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION
Läs merInformation om strålskydd vid kärnkraftsolycka
2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa
Läs merSamhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1
Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,
Läs merVad blir konsekvensen om det blir fel?
Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merResultat av indikerande radonmätning för Solskenet 2, Lund
Resultat av indikerande radonmätning för Solskenet 2, Lund Malmö 2010-03-19 Beställare: Akelius Lägenheter AB, Stefan Strand Upprättad av: Bunmi Odubeyi Resultat av indikerande radonmätning 2 (6) Bunmi
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 B 2882-02 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART IG Offentlig försvarare och ombud: advokaten LB SAKEN Vållande till miljöstörning
Läs merRadonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet
Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den
Läs merRADONGUIDEN. Radonguiden
RADONGUIDEN Radonguiden 1 2 RADONGUIDEN RADONGUIDEN 3 Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den här broschyren får du, som bor i
Läs merByggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.
Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s
Läs merMät och sök Radonbidrag. Koll på radonhalten? Nu kan du få upp till kronor i bidrag när du sanerar ditt hus.
Mät och sök Radonbidrag Koll på radonhalten? Nu kan du få upp till 25 000 kronor i bidrag när du sanerar ditt hus. Skydda dig och din familj från skadlig radongas Radon varken syns eller luktar, men det
Läs merÄr skaderegleringen för nackskadade rättssäker?
Är skaderegleringen för nackskadade rättssäker? Enkäten är framtagen av: i samarbete med: Nackskadeförbundet Trigger-Punkt Whiplashinfo SVT Uppdrag granskning 2014-05-09 Hej! Personskadeförbundet RTP,
Läs merDocent Jack Valentin är genetiker och var fram till sin pension sekreterare vid International Commission on Radiation Protection (ICRP).
LITTERATUR Här ges en lista med böcker om joniserande strålning på svenska. De kan beställas genom biblioteken i landet, flera är tillgängliga i bokhandeln eller direkt från utgivaren. En bok om strålning
Läs merVad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen
Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?
Läs merGábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet
Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM
Läs merSTRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets
Läs merAnmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun
BESLUT inspektionenforvårdochomsorg Avdelning sydöst Cecilia Lobos Cecilia.Lobosgivo.se 2013-09-04 Dnr 8.1.2-30137/20131(5) Motala kommun Socialnämnden 591 86 Motala Ärendet Anmälan enligt lex Sarah enligt
Läs merNär jag skriver det här har programmet ännu ej sänts, men det kan ju vara både trevligt och nyttigt att förekomma än att förekommas.
Till GRANSKNINGSNÄMNDEN SVT registrator@radioochtv.se 2016-03-13 I påannons förekommer en del felaktigheter. Tjernobylkatastrofen i Vetenskapens värld på måndag 14 mars kl 20.00 SVT2 http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tjernobyl-fortfarande-en-dodlig-zon
Läs merRadioaktivitet i luft och mark i Stockholm
Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms
Läs merPåbörja processen med att rena Farstaviken!
Motion till Kommunfullmäktige den 21 februari 2018 Påbörja processen med att rena Farstaviken! Mitt i centrala Gustavsberg ligger Farstaviken, ett av Stockholms farligaste vattenområden, ett så kallat
Läs merSVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP
SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk
Läs merBESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson
BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merFörslag till ändrade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd till feriearbetande ungdomar 2 bilagor
A B C D E Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-02-16 SOTN 2004-03-23 DNR 105-038/2004 Handläggare: Anette Eriksson Telefon: 508 25 008 Till Socialtjänstnämnden Förslag till ändrade riktlinjer
Läs mer5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.
01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt
Läs merEnergi & Atom- och kärnfysik
! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i
Läs merMål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors
Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 mars 2013 Ö 203-12 KLAGANDE HA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat OH MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm
Läs merInförande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.
Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet
Läs merKommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014
Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar
Läs merAnvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte
Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att
Läs merDispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter
Dokumentstatus: Godkänt Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Beslut Vårt datum: 2019-01-24 Er referens: F-0083754 Diarienr: SSM2018-3221 Handläggare: Lars Skånberg Telefon: +46 8 799 4274 Dispens med
Läs merBeslut om ändrat datum för inlämnande av kompletteringar enligt tidigare SSM-beslut 2008/981
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-09-19 Er referens: 1400216 Diarienr: SSM2013-4406 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Beslut om ändrat
Läs mer7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid
7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN
Läs merBilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten
Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.
Läs merVA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.
VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs mer2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.
Britta Kahanpää Ledamot Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat Östra Ny Evelund Gård 610 30 Vikbolandet britta.kahanpaa@gmail.com Tel: 0768-993447 2016-05-31 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-06-01
Läs merStrålskyddsreglering
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-09-11 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 659 Strålskyddsreglering Anders Wiebert Utredare Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM Strålskyddets tre hörnstenar Utgångspunkter
Läs merRadioaktivitet i dricksvatten
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet
Läs mer10. Allmänt utrednings-/juridiskt-/patentarbete. Yrkeskod enligt ALS 101
Yrkeskod enligt ALS 101 Sammanställer tab, diagram, listor och blanketter med grunddata. Arbetet sker efter detaljerade anvisningar och givna underlag. Gör uträkningar och avstämningar. Meddelar beslut.
Läs merRadiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning
Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,
Läs merRöntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 31.10.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0770/2004, ingiven av Frantisek Brychta, tjeckisk medborgare, om en läckande avloppsledning
Läs merJohann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser
Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer
Läs merRadon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?
Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller
Läs mergrundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.
Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande
Läs merAnmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med
Läs merAnmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område
1(5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (bifoga karta): Fastighet:
Läs merAnmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område
1 (5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med koordinater
Läs merRöntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker
Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker Agenda Stråldoser i sjukvården och i vardagen Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Gravida Patientens frågor om strålning
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2009 KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges Riksbanks beslut den 2 juni 2009 i ärende Dnr 2009-496-STA, se bilaga SAKEN Rätt att ta del
Läs merAVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000:23 2000-10-24 Dnr A 15/98. Konkurrensverkets beslut 1997-12-18, dnr 753/96, bilaga (ej bilagd här)
1 AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000:23 2000-10-24 Dnr A 15/98 ÖVERKLAGAT BESLUT Konkurrensverkets beslut 1997-12-18, dnr 753/96, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Taxi Beställningscentral i Linköping
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merMedborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun
2013-06-11 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.19:00-21:30 Närvarande: Åhörare: 100-talet
Läs mer54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad
Läs merRöntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
Läs merFöreläggande efter inspektion
BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter
Läs merSönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o
Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2009 KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges Riksbanks beslut den 10 juni 2009 i ärende Dnr 2009-523-STA, se bilaga SAKEN Rätt att ta del
Läs merKalcium och nervceller
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att skruva ner volymen med dantrolen hjälper HS-möss Dantrolen, ett muskelavslappnande medel som redan
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 21.6.2012 2012/0074(NLE) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för
Läs merUlf vann kampen om avloppspumpen
Ulf vann kampen om avloppspumpen Ulf vann kampen om avloppspumpen Ulf Ermerud på ön Furusund lyckades med Villaägarnas hjälp vinna mot Norrtälje kommun. Nu slipper han stå för underhållsnotan för sin avloppspump:
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:610 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen
Läs merRemissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö
MILKAS remiss dnr. 2006/1070-41 sid 1 REMISS Dnr 2006/1070-41 MILKAS/Stockholm kommentarer på SSI, Avdelningens för Beredskap och miljöövervakning Remissversion: Utvärdering av miljökvalitetsmålet Säker
Läs merRIKTLINJER FÖR GRANSKNING VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL A ALLMÄNNA REGLER AVSNITT 8
RIKTLINJER FÖR GRANSKNING VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL A ALLMÄNNA REGLER AVSNITT 8 ÅTERSTÄLLANDE AV FÖRSUTTEN TID Riktlinjer för prövning vid kontoret,
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579); Utkom från trycket den 22 mars 2016 utfärdad den 10 mars 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (2008:579)
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merBEGRÄNSANDET AV STRÅLNINGSEXPONERING OCH UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN I ETT KÄRNKRAFTVERKS OMGIVNING
BEGRÄNSANDET AV STRÅLNINGSEXPONERING OCH UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN I ETT KÄRNKRAFTVERKS OMGIVNING 1 ALLMÄNT 3 2 BEGRÄNSNINGAR ANGÅENDE STRÅLNINGSEXPOSITION OCH UTSLÄPP 4 2.1 Vid planering använda gränsvärden
Läs merFolkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation
FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 september 2006 Ö 808-04 KLAGANDE J D Stenqvist Aktiebolag, 556029-7862 Box 31 260 60 Kvidinge Ombud: Advokat TJ MOTPART RNC Ombud:
Läs merKommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015
FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merOpinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle
Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,
Läs merRapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015
Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 2.300 personer. Intervjuerna gjordes under januari och. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.
Läs merBengt Edlén, atomspektroskopist
83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist
Läs merVerksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun
Diarienummer: 2015/0096 Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun Gäller från: 2015-02-04 Gäller för: Miljö- och byggförvaltningen Fastställd av: Miljö- och byggnämnden Utarbetad av: Miljöavdelningen
Läs merRadon och dess hälsoeffekter
SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2009:1324 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut
Läs merNÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.
September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade
Läs merDispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter för Oskarshamn 2
Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2019-02-21 Er referens: 2018-13391 Diarienr: SSM2019-82 Handläggare: Marika Andersson Telefon: +46 8 799 4418 Dispens med anledning
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav
Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (8) meddelad i Stockholm den 15 mars 2019 KLAGANDE Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar MOTPART Dödsboet efter AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merKenya Projektrapport. I samarbete med Nores och PLAN International FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID
Projektrapport 2018-2019 Kenya I samarbete med Nores och PLAN International 800 FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN 21 200 BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID 9 600 KUBIKMETER RENT OCH VARMT VATTEN 1 600 UTDELADE
Läs merVad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merRIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL A
RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL A ALLMÄNNA REGLER AVSNITT 6 UPPHÄVANDE AV BESLUT, ANNULLERING AV POSTER
Läs mer