Några nedslag I Magelungens historia

Transkript

1 Några nedslag I Magelungens historia För tio tusen år sedan släppte inlandsisen greppet över Skandinavien och när landhöjningen trängde bort havet framträdde ett landskap rikt på sjöar. Magelungen skars av från havet för cirka 6000 år sedan och medelhöjden över Östersjöns yta är nu 21 meter år före kristus Magelungen är en av de större sjöarna i Tyresåns vattensystem, där också Orlången, Drevviken och ett flertal mindre sjöar ingår. Sju kommuner ska samordna sina insatser i vattenvården.

2 På 1800-talet startade de stora sjösänkningsprojekten I flera omgångar har man gjort sjösänkningar I Magelungen för att få mera jordbruksmark och betesmark. Bland annat försvann Kyrksjön I Älvsjö, vars vatten rann rakt ut I Magelungen. Utvecklingen började 1864 men de viktigaste sjösänkningarna gjordes I början av 1900-talet. Medeldjupet I den nordvästra viken blev inte mer än någon meter. Det har också varit en strävan att reglera vattennivån och få bort de stora variationerna under året, framför allt I samband med vårflödet. De blåa linjerna visar nuvarande vattenavrinningsområden. Nittio procent av tillrinningsområdet till Magelungen leddes bort och vattendjupet sjönk med c:a 2 meter

3 Huddinge reningsverk Huddinge var på 40-talet ett litet stationssamhälle utan stora utsläpp I naturen. Omkring 1948 togs det för sjöarna nedströms Huddinge ödesdigra beslutet att bygga ett kommunalt reningsverk (med dåtidens bristande teknik) vid sjön Trehörningen I stället för att leda avloppet I en tunnel till Henriksdal. Resultatet blir en svår övergödning I bland annat Magelungen. Älvsjötunneln Stockholm expanderar och en rad nya förorter kommer till. Dagvattnet kulverteras 1954 i den långa Älvsjötunneln som mynnar ut i Mälaren. Magelungens tillrinningsområde minskas på nytt

4 Och 1963 var igenväxningen påtaglig Det här citatet hade vi med i Magelungens Vänners broschyr från 2002 för att visa hur gammal frågan var. Tidningsklippet har gulnat ytterligare. Men det som framför allt diskuterades i början på 1960-talet var igångsättningen av kärnkraftverket i Ågesta. Stockholms kommun ville inte ta emot något spillvatten till reningsverket i Henriksdal Vattendomen 1963 reglerade hur höga strålningsvärden spillvattenledningen till Magelungen fick ha.

5 Huddinge reningsverk läggs ner I början av 70-talet är optimismen stor att man ska kunna vända utvecklingen för de övergödda sjöarna. Reningsverket i Huddinge läggs ned och avloppsvattnet omleds till Henriksdal. Ett flertal projekt dras igång för att rena dagvatten, klippa vass och muddra. Men samarbetet över kommungränserna kör fast. Långsiktiga vattenprogram utarbetas och man kommer till insikt om att kostnaderna för sjörenovering blyr dyra

6 Inventering av naturvärden och nytt vattenprogram En naturinventering som gjordes 1980 kom fram till att det fanns höga naturvärden att bevara i området kring Magelungen. Men skrattmåskolonin försvinner och sjön mår inte bra. Reglering av vattennivåerna för att förhindra översvämningar påskyndar igenväxningen. 1980

7 Ytterstadssatsning, agenda 21 I mitten av 1990-talet vill Stockholms kommun förnya den kommunala demokratin. Eftersatta kommunstadsdelar fritt ska få bestämma över vad som behöver göras för att eftersatta stadsdelar ska få en nystart. De visar sig efter ett tag att ytterstadspengarna ändå var villkorade det blev I slutändan inte så mycket projektpengar att fördela. Men det drog igång en ny diskussion om miljön och det kom förslag från boende runt Magelungen till stadens förvaltningar. MÄLARVATTEN TILL MAGELUNGEN Ett förslag läggs att pumpa mälarvatten genom en befintlig tunnel och låta det mynna ut i den nordvästra viken vid Fagersjö På ett möte avfärdar Stockholm Vattens och Miljöförvaltningens representanter förslaget och jämför det med ryska flodvändare

8 Miljömiljarden, muddring och våtmarker Efter kommunalvalet 2002 blir det ny majoritet I Stockholms kommunfullmäktige och socialdemokraterna tillsammans med mp och vp beslutar satsa en miljard i miljöprojekt. Stockholm Vatten får igenom några projekt riktade mot sjöprogrammet. Åtgärder I Magelungen omfattar våtmark och meandring av Kräppladiket och renovering av Fagersjöviken. Utredningar drar igång men hela mandatperioden hinner förlöpa och den nya borgerliga majoriteten efter 2006 har ett nytt upplägg men några åtgärder genomförs som bla en damm och meandring av Kräpplaån och uppgrävning av Magelungsdiket Vallöftet från Gunnar Sandell(s) och Margareta Olofsson(v) i 2002 års valrörelse var att ta ett bad i Fagersjö nästa år men det blev aldrig av

9 Projekt med förhinder samrådet havererar, Stockholm Vatten bantas ner, ett miniprojekt med selektiv muddring med forskningsinriktning ex.frysning av botten 2002 Det blir ny majoritet i stadshuet och projektet dras i långbänk. Det enda som blir fryst är Samtliga projektförslag...

10 Efter valet 2010 beslutar Stockholms kommun att avsätta nya pengar till Magelungen, ny samrådsomgång mellan kommunerna. Efter den period som Ulla Hamilton var miljöborgarråd och ingenting rörde på sig blev Per Ankersjö(c) ansvarig för miljöfrågorna och han signalerade nya tag och nya pengar i Stockholms budget till en sjörenovering 16 miljoner eller mera 2010

11 Huddinge kommun tackar nej, det går inte att sätta igång något projekt men pengarna finns kvar I Stockholms budget. Efter att alla samråd har utförts och Stockholms majoritet markerat sin vilja och avsatt pengar blir det stopp från Huddinge miljöförvaltning trots att det inte är tänkt att de ska bidra med några pengar. Man vill inte gå med på muddringar och större fysiska åtgärder. I intrigerna förekommer några snatteränder som mellanlandar i Magelungen. Planerna på ett bad är dock inte helt skrinlagda. 2012

12 Några exempel på kortlivade insatser Meandring och utgrävning av Magelungsdiket Skapa små öar längst in I Fagersjöviken Klippning av växtligheten I sjön med båten Esther Reningsprojekt för dagvattnet från Högdalstoppen 1990-talet Somliga av projekten är igenvuxna redan efter något år som här utgrävningen av Magelungsdiket.

13 2014 är det dags för nya grepp? Erfarenheten av små projekt som kostar mer I planering än I utförande borde väcka till insikt: Det blir dyrare och det fungerar inte. Huddinge har genomfört flera lyckade vattenprojekt i medelstor skala. Det tycks vara så att ju fler kommuner som är inblandade desto sämre slutresultat. Det finns många nya byggplaner med bostäder I sjönära områden runt Magelungen. Det innebär både risker och nya möjligheter. Kan finansieringen göras mer stabil när byggbolagen erbjuder en bra miljö med en fungerande sjö? Det finns fortfarande pengar till sjörenovering I Stockholms budget...

14 Magelungens Vänner har under cirka 20 år som paraplyorganisation för föreningslivet runt sjön drivit förslag till åtgärder. Det är upp till de politiska partierna att I 2014 års valrörelse visa hur sjön ska räddas. Historisk genomgång av hur frågan har behandlats. Vattenavrinningsområden är borttagna, ersättning absolut nödvändig. Smarta alternativ finns, Älvsjötunneln eller dricksvattenhuvudledningen, inga stora grävarbeten Genomför beslutat muddringsprojekt. Inga kortsiktiga åtgärder som aluminiumfällning.tyresåsamarbetet måste lära från 40 års erfarenhet att det behövs något mer än kosmetiska insatser.. Ett unikt projekt i Fagersjö från slutet av 90-talet en badplats! Visserligen var det ett svartbygge av ytterstadssatsningen och det gick inte att kliva ner i vattnet efter något år men det var i alla fall en positiv gest. 2014

15 Storstadsnära sjöar behöver alltid omvårdnad och det finns inget naturligt åldrande. Men insatser bör göras med åtminstone ett par decenniers perspektiv. Så imponerande sjöyta som i Stockholm Vattens broschyr från 2004 har inte Magelungen haft på 2000 år, men det kan ändå tjäna som inspiration. 2015