Kallelse till Miljöberedningen

Transkript

1 MILJÖBEREDNING KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Miljöberedningen Tid Torsdag den 4 februari 2016, klockan 13:30 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 0 Upprop och val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Information om giftfri förskola - Lina Bergman, utredningssekreterare på barnoch utbildningsförvaltningen 3 Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier - svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) KS-2015/ Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden - svar på remiss från Tyresåns vattenvårdsförbund - remissvar från NBN och TN senare KS-2015/ Information om miljöprogram Övriga frågor Huddinge den 27 januari 2016

2 MILJÖBEREDNING KALLELSE SIDA 2 (2) Christian Ottosson Ordförande Maria Sundblad Sekreterare

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Pettersson, Johanna johanna.pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier - motion väckt av Yosef Sigal (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier väckt av Yosef Sigal (S) anses besvarad, med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 januari Sammanfattning Yosef Sigal (S) väckte den 8 juni 2015 motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier. Motionären yrkar på att: - kommunen i samarbete med Stockholm Vatten AB utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön. - kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa Motionen har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden, tillsynsnämnden och Stockholm Vatten AB för synpunkter. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har lämnat ett grundligt och genomarbetat svar. Kommunstyrelsens förvaltning anser att deras svar ska ligga till grund för svaret på remissen. Kommunstyrelsens förvaltning delar remissinstansernas synpunkter om att arbete med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön redan pågår samt att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att motionen väckt av Yosef Sigal (S) anses besvarad. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Beskrivning av ärendet Yosef Sigal (S) väckte den 8 juni 2015 motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier. I motionen framför motionären att Långsjön i Segeltorp är övergödd och hårt belastad av olika ämnen. Fosforhalterna har sjunkit efter vidtagna åtgärder, men halterna har återigen börjat stiga. Sedan ett antal år tillbaka tillsätter Stockholm Vatten AB dricksvatten till sjön, för att förbättra den dåliga vattenomsättningen. Detta menar motionären förskjuter problemet till sjön Mälaren, som Långsjöns vatten rinner vidare till. Motionären yrkar på att: - kommunen i samarbete med Stockholm Vatten AB utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön. - kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa Motionen har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden, tillsynsnämnden och Stockholm Vatten AB för synpunkter. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämndens synpunkter De båda nämnderna har lämnat likalydande remissvar. Nämnderna beskriver i sina remissvar fakta om Långsjön och olika åtgärder som vidtagits för att förbättra förhållandena i Långsjön. Nämnderna lyfter fram att sjön saknar större tillflöden. Tillrinningen är liten och vattenomsättningen dålig. Avrinningen från sjön sker till Vårbyfjärden i Mälaren. I början av 1900-talet släpptes stora mängder orenat avloppsvatten ut i sjön, vilket ledde till igenväxning av sjön. Långsjön är den sjö i Stockholmsregionen som tidigast blev föremål för olika restaureringsförsök. Tillförseln av näringsämnen och föroreningar kommer huvudsakligen från dagvatten från omgivande bebyggelse och lokalgator. Den andra källan av betydelse är bräddvatten. Bräddvatten är avloppsvatten från hushåll och verksamheter som släpps ut sjön i samband med att ledningsnätet blir överbelastat när det regnar eller uppstår tekniska fel. Ytterligare en källa är felkopplingar mellan avloppsledningar och dagvattenledningar samt läckage från gamla avloppsnät, framför allt på Huddingesidan. Vidare beskriver nämnderna att Långsjöns fosforhalter sedan 2008 legat i tillståndsklassen höga halter. Fosforhalterna har dock varierat men legat kvar i samma tillståndsklass. År 2014 var första året som sjöns fosforhalter hamnade i tillståndsklassen mycket höga halter. Det är troligen för tidigt att säga om detta är en trend eller inte.

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Nämnderna beskriver i sina remissvar en lång rad åtgärder som har genomförts från 2002 och framåt. Till exempel tillsätter sedan 2002 Stockholm Vatten dricksvatten (cirka 30 l/s) i sydöstra änden av sjön. Detta görs för att förbättra den dåliga vattenomsättningen i sjön. Sedan länge har regnvatten som naturligt skulle ha kommit till sjön letts bort från Långsjöns tillrinningsområde och det vatten som kommer till sjön är förorenat. Tillsättningen av dricksvatten är ett sätt att kompensera detta. Vidare behandlades bottnen 2006 med aluminiumklorid för att hindra fosforläckage från sjöns bottensediment. Efter behandlingen minskade fosforhalterna kraftigt. Olika informationsinsatser har också genomförts genom åren. Nämnderna lyfter också fram att tillsynsnämnden nyligen har skärpt arbetet med tillsyn av spillvattennätet i kommunen. Det omfattar bland annat bräddningar, in- och utläckage samt spillvatten som är felkopplat. För närvarande pågår också ett arbete i Stockholm stad med att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för Långsjön. Programmet kommer att tas fram i samråd med Huddinge kommun. Nämnderna anser att arbete med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön redan pågår. De anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. Stockholm Vatten ABs synpunkter Stockholm Vatten AB har inte lämnat in något svar på remissen. Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har lämnat ett grundligt och genomarbetat svar. Kommunstyrelsens förvaltning anser att deras svar ska ligga till grund för svaret på remissen. Som komplement till natur- och byggnadsnämndens och tillsynsnämndens svar kan nämnas att Stockholm stad och Stockholm Vatten i december 2015 överlämnade en rapport om spillvattenpåverkan i dagvattennätet vid Långsjön till kommunen. För att spåra felkopplingar och läckage av spillvatten till dagvattennätet utfördes provtagningar vid dagvattenutloppen till sjön. Proverna analyserades för bakterier, som är den viktigaste parametern för att upptäcka spillvattenpåverkan. Av de totalt 17 undersökta provpunkterna bedöms: 9 punkter vara fria från inläckage och felkopplingar av ledningsnätet.

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) 6 punkter har/bör följas upp med ytterligare undersökningar. 2 bör eventuellt följas upp ytterligare undersökningar. Kommunstyrelsens förvaltning delar remissinstansernas synpunkter om att arbete med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön redan pågår, samt att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att motionen väckt av Yosef Sigal (S) anses besvarad. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson Miljöstrateg Bilagor Motionen - Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier väckt av Yosef Sigal (S) Yttrande från natur- och byggnadsnämnden Yttrande från tillsynsnämnden Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Stockholm Vatten AB

7

8 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 13 oktober Paragraf Diarienummer NBN-2015/ Remiss: Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier - motion väckt av Yosef Sigal (S) Natur- och byggnadsnämndens beslut Natur- och byggnadsnämnden antar tjänsteutlåtande som svar på remissen. Arbetsutskottets förslag till beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Yosef Sigal (S). I motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförseln av kemikalier yrkar motionären att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Motionären skriver att Långsjön i Segeltorp och dess omgivningar är ett fantastiskt rekreationsområde men med ett läge mitt i ett villaområde blir sjön hårt belastad av kemikalier. För ett antal år sedan har kommunen i samarbete med Stockholms stad vidtagit åtgärder för att minska kemikalierna i sjön. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen 96 µg/l som räknas som extremt höga halter. Men de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Motionären skriver vidare att detta bara är en del av verkligheten. Sedan ett antal år tillbaka så byter Stockholm Vatten sjöns vatten en gång per år genom att pumpa in så mycket färskvatten som motsvarar hela sjön och att i praktiken så flyttar man kemikalieproblematiken till Mälaren. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbete avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda.

9 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 13 oktober Paragraf Diarienummer NBN-2015/ Sammanfattning forts. Förvaltningen anser att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. Överläggning Yossi Sigal (S), Roland Sernlind ((S), Marie Vestin (tjm), Tommy Sköldby (C) och Christian Ottosson yttrar sig i ärendet innan överläggningen förklaras avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen, delgationsbeslut C:16

10 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM REFERENS SIDA Dnr Ecos Dnr W3D3 TN 2015/285, NBN 2015/ (5) HANDLÄGGARE Marie Vestin marie.vestin@huddinge.se Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Remiss - Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier motion väckt av Yosef Sigal (S) Förslag till beslut Nämnden antar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Yosef Sigal (S). I motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförseln av kemikalier yrkar motionären att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Motionären skriver att Långsjön i Segeltorp och dess omgivningar är ett fantastiskt rekreationsområde men med ett läge mitt i ett villaområde blir sjön hårt belastad av kemikalier. För ett antal år sedan har kommunen i samarbete med Stockholms stad vidtagit åtgärder för att minska kemikalierna i sjön. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen 96 µg/l som räknas som extremt höga halter. Men de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Motionären skriver vidare att detta bara är en del av verkligheten. Sedan ett antal år tillbaka så byter Stockholm Vatten sjöns vatten en gång per år genom att pumpa in så mycket färskvatten som motsvarar hela sjön och att i praktiken så flyttar man kemikalieproblematiken till Mälaren. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbete avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda. Förvaltningen anser att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 E-POST OCH WEBB miljotillsyn@huddinge.se TELEFON

11 SIDA 2 (5) Beskrivning av ärendet Yosef Sigal (S) har kommit in med en motion. Yosef Sigal skriver i motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförseln av kemikalier att Långsjön i Segeltorp blir hårt belastad av kemikalier. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen för mycket höga halter men att de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Genom att Stockholm Vatten varje år pumpar in så mycket vatten som motsvarar hela sjön, flyttar man i praktiken kemikalieproblematiken till Mälaren. Dagvattnet är troligen en av största orsakerna till försurningen och att minska kemikalierna i dagvattnet är troligen den största och viktigaste utmaningen för att komma åt problematiken. Mot bakgrund av ovanstående yrkar Yosef Sigal att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Förvaltningen har fått motionen på remiss för yttrande senast den 30 oktober Motionen har även gått på remiss till Stockholm Vatten AB för yttrande. Förvaltningens synpunkter Långsjön ligger i ett gammalt villaområde på gränsen mellan Stockholm och Huddinge kommuner. Större tillflöden saknas. Tillrinningen är liten och vattenomsättningen dålig. Drygt 60 % av tillrinningsområdet består av enfamiljshus, vilket är en större andel än för någon annan sjö i Stockholmsområdet. Avrinningen från sjön sker via ett till större delen kulverterat vattendrag, till Vårbyfjärden i Mälaren. I början av 1900-talet släpptes stora mängder orenat avloppsvatten ut i sjön, vilket ledde till igenväxning av sjön. Långsjön är den sjö i Stockholm som tidigast blev föremål för olika restaureringsförsök. Långsjöns fosforhalter har sedan 2008 legat i tillståndsklassen höga halter. Fosforhalterna har dock varierat men legat kvar i samma tillståndsklass. År 2014 var första året som sjöns fosforhalter hamnade i tillståndsklassen mycket höga halter. Det är troligen för tidigt att säga om detta är en trend eller tillfälligt eftersom det bara är ett värde. Istället bör man avvakta och titta på treårs medelvärden för att kunna se om det är en trend. I motionen yrkar Yosef Sigal på att Huddinge kommun i samarbete med Stockholms stad ska utreda orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i Långsjön. Kemikalier är ett mycket brett ämnesområde. Det finns väldigt många olika kemikalier, varav vissa är ofarliga medan andra har visat sig ha farliga egenskaper. Vissa kemikalier är dokumenterat farliga, men används ändå eftersom de har efterfrågade egenskaper och det saknas alternativa ämnen. Tillförseln till sjön av näringsämnen och föroreningar kommer huvudsakligen från avrinnande dagvatten från omgivande bebyggelse och lokalgator. Den andra källan av betydelse är bräddvatten. Bräddvatten är avloppsvatten från hushåll och verksamheter som släpps ut sjön i samband

12 SIDA 3 (5) med att ledningsnätet blir överbelastat när det regnar eller uppstår tekniska fel och liknande. Långsjön är en av få sjöar där bräddningar beräknas ge ett märkbart tillskott. I sjön finns fem bräddpunkter (fyra belägna på Stockholmssidan och en belägen på Huddingesidan vid Sjöstigen). Ytterligare en källa är felkopplingar mellan avloppsledningar och dagvattenledningar samt läckage från gamla avloppsnät, framför allt på Huddingesidan. Yosef Sigal yrkar vidare att kommunen vidtar åtgärder för att minska belastningen av kemikalier i Långsjön. Som Yosef Sigal skriver så tillsätter Stockholm Vatten AB sedan våren 2002 årligen dricksvatten (cirka 30 l/s) i sydöstra änden av sjön. Detta görs för att förbättra den dåliga vattenomsättningen i sjön. Sedan länge har regnvatten som naturligt skulle ha kommit till sjön letts bort från Långsjöns tillrinningsområde och det vatten som kommer till sjön är förorenat. Tillsättningen av dricksvatten är ett sätt att kompensera detta. Vidare behandlades botten 2006 med aluminiumklorid för att hindra fosforläckage från sjöns bottensediment. Efter behandlingen minskade fosforhalterna kraftigt. För att öka kapaciteten och för att minska bräddningen till Långsjön lade Stockholm Vatten AB 2006 ner en ny spillvattenledning i sjön på Huddingesidan. Under 2006 togs det också fram en broschyr "Visst vill du fortsätta att bada och fiska i Långsjön", som spreds till boende runt sjön. Broschyren togs fram i samarbete mellan Älvsjö stadsdelsförvaltning, Huddinge kommun och Stockholm Vatten AB. I broschyren ges tips om vad man som privatperson kan göra för att påverka sjöns tillstånd i positiv riktning. Under 2008 gjorde Stockholm Vatten AB en utredning som resulterade i tre åtgärdsförlag för att minska bräddningarna på Stockholmssidan (utjämningsmagasin på två platser och en LOD-anläggning på en plats). Åtgärdsförslagen är ännu inte genomförda. De åtgärder som gjorts efter 2006 har framförallt gjorts av Stockholm Vatten AB. Huddinge kommun har inte deltagit aktivt. Den åtgärd som för närvarande kvarstår är bräddåtgärder vid Långsjön i enlighet med de åtgärdsförslag som togs fram under 2008 (utjämningsmagasin, LOD-anläggning). Miljötillsynsavdelningen i Huddinge kommun har nyligen skärpt arbetet med tillsyn över spillvattennätet i kommunen. Det omfattar bland annat bräddningar, in- och utläckage samt spillvatten som är felkopplat. För närvarande pågår också ett arbete i Stockholm stad med att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för Långsjön. Åtgärdsprogrammet kommer att tas fram i samråd med Huddinge kommun. Långsjön är en av Huddinges fem mest övergödda sjöar. Långsjön ligger inom Mälarens avrinningsområde till skillnad från de andra fyra sjöarna som ligger inom Tyresåns sjösystem.

13 SIDA 4 (5) I Mål och budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att arbeta med den politiska prioriteringen: Förbättra vattenkvalitén i Huddinges sjöar. Uppdraget löd: Miljönämnden ska bidra till att förbättra vattenkvaliteten och naturvärdena i och omkring Huddinges sjöar så att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Nämnden ska tillsammans med övriga kommuner i Tyresåns och Mälarens avrinningsområden och med Stockholm Vatten, arbeta för att sjöarna ska nå god ekologisk och kemisk status. Situationen för Trehörningen-Sjödalen som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem ska särskilt beaktas då halterna av fosfor har vänt uppåt efter en tids nedåtgående trend. Uppdraget har sedan, av tidigare miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp, preciserats genom att fokusera på sjöarna Trehörningen och Orlången eftersom åtgärder i dessa sjöar ger positiva effekter även på Magelungen och Drevviken, vilka ligger nedströms. En orsak till att fokus ligger på Trehörningen är att den är Huddinges näringsrikaste och mest övergödda sjö. Trehörningen har betydligt högre fosforhalter än Långsjön och ligger för närvarande i tillståndsklassen extremt höga halter. Orlången ligger för närvarande i samma klass som Långsjön, mycket höga halter. Kommunfullmäktige godkände i maj 2015 åtgärdsplaner för att minska fosforhalterna i Trehörningen respektive Orlången. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbetet avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda. Det är även viktigt med ett förebyggande arbete, exempelvis med information till boende i området. Ytterligare ett verktyg i arbetet med vattenfrågorna är dagvattenstrategier. Både Huddinge kommun och Stockholm stad har arbetat med att revidera sina dagvattenstrategier. Huddinges dagvattenstrategi antogs av kommunfullmäktige den 4 mars 2013 och Stockholms dagvattenstrategi antogs den 9 mars Mot bakgrund av ovanstående anser förvaltningen att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. I handläggningen av ärendet har förutom undertecknade, Tiina Laantee, naturvårdsavdelningen deltagit. Anders Lindelöf teknisk direktör Marie Vestin miljöinspektör

14 SIDA 5 (5) Bilagor Remiss - Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier motion väckt av Yosef Sigal (S) Beslutet delges Kommunstyrelsen, delgationsbeslut C:16

15 TILLSYNSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Tillsynsnämnden 13 oktober Paragraf Remiss: Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier - motion väckt av Yosef Sigal (S) Tillsynsnämndens beslut Nämnden antar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Yosef Sigal (S). I motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförseln av kemikalier yrkar motionären att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Motionären skriver att Långsjön i Segeltorp och dess omgivningar är ett fantastiskt rekreationsområde men med ett läge mitt i ett villaområde blir sjön hårt belastad av kemikalier. För ett antal år sedan har kommunen i samarbete med Stockholms stad vidtagit åtgärder för att minska kemikalierna i sjön. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen 96 µg/l som räknas som extremt höga halter. Men de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Motionären skriver vidare att detta bara är en del av verkligheten. Sedan ett antal år tillbaka så byter Stockholm Vatten sjöns vatten en gång per år genom att pumpa in så mycket färskvatten som motsvarar hela sjön och att i praktiken så flyttar man kemikalieproblematiken till Mälaren. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbete avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda. Förvaltningen anser att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. Överläggning Bengt Eliasson (S), Jennifer Lind (M), Marie Vestin (tjm) och Martin Övelius (DP) yttrar sig i ärendet innan överläggningen förklaras avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen, delgationsbeslut C:16

16 TILLSYNSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG

17 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM REFERENS SIDA Dnr Ecos Dnr W3D3 TN 2015/285, NBN 2015/ (5) HANDLÄGGARE Marie Vestin marie.vestin@huddinge.se Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Remiss - Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier motion väckt av Yosef Sigal (S) Förslag till beslut Nämnden antar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Yosef Sigal (S). I motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförseln av kemikalier yrkar motionären att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Motionären skriver att Långsjön i Segeltorp och dess omgivningar är ett fantastiskt rekreationsområde men med ett läge mitt i ett villaområde blir sjön hårt belastad av kemikalier. För ett antal år sedan har kommunen i samarbete med Stockholms stad vidtagit åtgärder för att minska kemikalierna i sjön. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen 96 µg/l som räknas som extremt höga halter. Men de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Motionären skriver vidare att detta bara är en del av verkligheten. Sedan ett antal år tillbaka så byter Stockholm Vatten sjöns vatten en gång per år genom att pumpa in så mycket färskvatten som motsvarar hela sjön och att i praktiken så flyttar man kemikalieproblematiken till Mälaren. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbete avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda. Förvaltningen anser att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. POSTADRESS Natur- och byggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 E-POST OCH WEBB miljotillsyn@huddinge.se TELEFON

18 SIDA 2 (5) Beskrivning av ärendet Yosef Sigal (S) har kommit in med en motion. Yosef Sigal skriver i motionen Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren arbeta för att minska tillförseln av kemikalier att Långsjön i Segeltorp blir hårt belastad av kemikalier. År 2006 var första gången på många år som sjöns fosforhalter hamnade under gränsen för mycket höga halter men att de senaste tre åren har sjöns fosforhalter åter stigit. Genom att Stockholm Vatten varje år pumpar in så mycket vatten som motsvarar hela sjön, flyttar man i praktiken kemikalieproblematiken till Mälaren. Dagvattnet är troligen en av största orsakerna till försurningen och att minska kemikalierna i dagvattnet är troligen den största och viktigaste utmaningen för att komma åt problematiken. Mot bakgrund av ovanstående yrkar Yosef Sigal att kommunen i samarbete med Stockholms stad utreder orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i sjön samt att kommunen vidtar åtgärder för att minska dessa. Förvaltningen har fått motionen på remiss för yttrande senast den 30 oktober Motionen har även gått på remiss till Stockholm Vatten AB för yttrande. Förvaltningens synpunkter Långsjön ligger i ett gammalt villaområde på gränsen mellan Stockholm och Huddinge kommuner. Större tillflöden saknas. Tillrinningen är liten och vattenomsättningen dålig. Drygt 60 % av tillrinningsområdet består av enfamiljshus, vilket är en större andel än för någon annan sjö i Stockholmsområdet. Avrinningen från sjön sker via ett till större delen kulverterat vattendrag, till Vårbyfjärden i Mälaren. I början av 1900-talet släpptes stora mängder orenat avloppsvatten ut i sjön, vilket ledde till igenväxning av sjön. Långsjön är den sjö i Stockholm som tidigast blev föremål för olika restaureringsförsök. Långsjöns fosforhalter har sedan 2008 legat i tillståndsklassen höga halter. Fosforhalterna har dock varierat men legat kvar i samma tillståndsklass. År 2014 var första året som sjöns fosforhalter hamnade i tillståndsklassen mycket höga halter. Det är troligen för tidigt att säga om detta är en trend eller tillfälligt eftersom det bara är ett värde. Istället bör man avvakta och titta på treårs medelvärden för att kunna se om det är en trend. I motionen yrkar Yosef Sigal på att Huddinge kommun i samarbete med Stockholms stad ska utreda orsakerna till den höga belastningen av kemikalier i Långsjön. Kemikalier är ett mycket brett ämnesområde. Det finns väldigt många olika kemikalier, varav vissa är ofarliga medan andra har visat sig ha farliga egenskaper. Vissa kemikalier är dokumenterat farliga, men används ändå eftersom de har efterfrågade egenskaper och det saknas alternativa ämnen. Tillförseln till sjön av näringsämnen och föroreningar kommer huvudsakligen från avrinnande dagvatten från omgivande bebyggelse och lokalgator. Den andra källan av betydelse är bräddvatten. Bräddvatten är avloppsvatten från hushåll och verksamheter som släpps ut sjön i samband

19 SIDA 3 (5) med att ledningsnätet blir överbelastat när det regnar eller uppstår tekniska fel och liknande. Långsjön är en av få sjöar där bräddningar beräknas ge ett märkbart tillskott. I sjön finns fem bräddpunkter (fyra belägna på Stockholmssidan och en belägen på Huddingesidan vid Sjöstigen). Ytterligare en källa är felkopplingar mellan avloppsledningar och dagvattenledningar samt läckage från gamla avloppsnät, framför allt på Huddingesidan. Yosef Sigal yrkar vidare att kommunen vidtar åtgärder för att minska belastningen av kemikalier i Långsjön. Som Yosef Sigal skriver så tillsätter Stockholm Vatten AB sedan våren 2002 årligen dricksvatten (cirka 30 l/s) i sydöstra änden av sjön. Detta görs för att förbättra den dåliga vattenomsättningen i sjön. Sedan länge har regnvatten som naturligt skulle ha kommit till sjön letts bort från Långsjöns tillrinningsområde och det vatten som kommer till sjön är förorenat. Tillsättningen av dricksvatten är ett sätt att kompensera detta. Vidare behandlades botten 2006 med aluminiumklorid för att hindra fosforläckage från sjöns bottensediment. Efter behandlingen minskade fosforhalterna kraftigt. För att öka kapaciteten och för att minska bräddningen till Långsjön lade Stockholm Vatten AB 2006 ner en ny spillvattenledning i sjön på Huddingesidan. Under 2006 togs det också fram en broschyr "Visst vill du fortsätta att bada och fiska i Långsjön", som spreds till boende runt sjön. Broschyren togs fram i samarbete mellan Älvsjö stadsdelsförvaltning, Huddinge kommun och Stockholm Vatten AB. I broschyren ges tips om vad man som privatperson kan göra för att påverka sjöns tillstånd i positiv riktning. Under 2008 gjorde Stockholm Vatten AB en utredning som resulterade i tre åtgärdsförlag för att minska bräddningarna på Stockholmssidan (utjämningsmagasin på två platser och en LOD-anläggning på en plats). Åtgärdsförslagen är ännu inte genomförda. De åtgärder som gjorts efter 2006 har framförallt gjorts av Stockholm Vatten AB. Huddinge kommun har inte deltagit aktivt. Den åtgärd som för närvarande kvarstår är bräddåtgärder vid Långsjön i enlighet med de åtgärdsförslag som togs fram under 2008 (utjämningsmagasin, LOD-anläggning). Miljötillsynsavdelningen i Huddinge kommun har nyligen skärpt arbetet med tillsyn över spillvattennätet i kommunen. Det omfattar bland annat bräddningar, in- och utläckage samt spillvatten som är felkopplat. För närvarande pågår också ett arbete i Stockholm stad med att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för Långsjön. Åtgärdsprogrammet kommer att tas fram i samråd med Huddinge kommun. Långsjön är en av Huddinges fem mest övergödda sjöar. Långsjön ligger inom Mälarens avrinningsområde till skillnad från de andra fyra sjöarna som ligger inom Tyresåns sjösystem.

20 SIDA 4 (5) I Mål och budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att arbeta med den politiska prioriteringen: Förbättra vattenkvalitén i Huddinges sjöar. Uppdraget löd: Miljönämnden ska bidra till att förbättra vattenkvaliteten och naturvärdena i och omkring Huddinges sjöar så att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Nämnden ska tillsammans med övriga kommuner i Tyresåns och Mälarens avrinningsområden och med Stockholm Vatten, arbeta för att sjöarna ska nå god ekologisk och kemisk status. Situationen för Trehörningen-Sjödalen som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem ska särskilt beaktas då halterna av fosfor har vänt uppåt efter en tids nedåtgående trend. Uppdraget har sedan, av tidigare miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp, preciserats genom att fokusera på sjöarna Trehörningen och Orlången eftersom åtgärder i dessa sjöar ger positiva effekter även på Magelungen och Drevviken, vilka ligger nedströms. En orsak till att fokus ligger på Trehörningen är att den är Huddinges näringsrikaste och mest övergödda sjö. Trehörningen har betydligt högre fosforhalter än Långsjön och ligger för närvarande i tillståndsklassen extremt höga halter. Orlången ligger för närvarande i samma klass som Långsjön, mycket höga halter. Kommunfullmäktige godkände i maj 2015 åtgärdsplaner för att minska fosforhalterna i Trehörningen respektive Orlången. När det gäller Långsjön har Stockholm Vatten AB en stor del i åtgärdsarbetet och de åtgärder de genomför har den största positiva effekten på Långsjön. Genom tillsynsarbetet avseende ledningsnätet kan kommunerna se till att de åtgärder som planerats blir genomförda. Det är även viktigt med ett förebyggande arbete, exempelvis med information till boende i området. Ytterligare ett verktyg i arbetet med vattenfrågorna är dagvattenstrategier. Både Huddinge kommun och Stockholm stad har arbetat med att revidera sina dagvattenstrategier. Huddinges dagvattenstrategi antogs av kommunfullmäktige den 4 mars 2013 och Stockholms dagvattenstrategi antogs den 9 mars Mot bakgrund av ovanstående anser förvaltningen att arbetet med att vidta åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar till Långsjön samt övriga av Huddinges sjöar redan pågår. Förvaltningen anser vidare att det är viktigt med ett fortsatt samarbete med både Stockholms stad och Stockholm Vatten AB för att förbättra vattenkvaliteten i Långsjön. I handläggningen av ärendet har förutom undertecknade, Tiina Laantee, naturvårdsavdelningen deltagit. Anders Lindelöf teknisk direktör Marie Vestin miljöinspektör

21 SIDA 5 (5) Bilagor Remiss - Flytta inte Långsjöns kemikalieproblematik till Mälaren - arbeta för att minska tillförsel av kemikalier motion väckt av Yosef Sigal (S) Beslutet delges Kommunstyrelsen, delgationsbeslut C:16

22 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Pettersson, Johanna johanna.pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden svar på remiss från Tyresåns vattenvårdsförbund Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Skrivelse enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 januari 2016 överlämnas till Tyresåns vattenvårdsförbund som Huddinge kommuns svar på remiss av åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden. Sammanfattning Tyresåns vattenvårdsförbund har tagit fram ett förslag till nytt åtgärdsprogram för perioden , eftersom den gällande löpte ut Åtgärdsprogrammet ska så långt möjligt ge en samlad bild av åtgärdsbehovet i Tyresåns avrinningsområde. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har fått åtgärdsprogrammet på remiss. Kommunstyrelsens förvaltning anser liksom natur- och byggnadsförvaltningen att förslaget till åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden ger en god översikt över vad som behöver åtgärdas under åren Förvaltningen instämmer vidare i att frågorna om bräddningar och bristfälligt spillvattennät bör lyftas ytterligare i åtgärdsprogrammet. I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram visas att påverkan på sjöar och vattendrag i Tyresåns avrinningsområde kommer till 75 procent från dagvatten, 9 procent från jordbruket, 9 procent från enskilda avlopp samt 7 procent från skog och öppen mark. Förvaltningen anser att detta behöver lyftas fram i åtgärdsprogrammet. Om möjligt vore det också intressant att koppla åtgärderna tydligare till de olika utsläppskällorna. Förvaltningen vill också i detta sammanhang lyfta fram att tillsynsnämnden startade tillsyn av spillvattennätet under Under 2016 startar tillsyn av dagvattenanläggningar, ett reviderat VA-utbyggnadsprogram kommer att beslutas och en handlingsplan för klimatanpassning kommer att tas fram. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

23 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Beskrivning av ärendet Tyresåns vattenvårdsförbund har tagit fram ett förslag till nytt åtgärdsprogram för perioden , eftersom den gällande löpte ut Förutsättningarna är på många sätt förändrade jämfört med när gällande program togs fram. Planering och genomförande av åtgärder i vattenarbetet har tagit fart och flera aktörer har tagit och tar fram åtgärdsplaner för olika sjöar och vattendrag. Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram (vars remiss kommunstyrelsen behandlade ) beslutades den 22 december Till programmet hör en bilaga för Tyresån och Kalvfjärden. Vattenvårdsförbundets åtgärdsprogram är en konkretisering av denna bilaga. För att minska övergödningen inom Tyresåns avrinningsområde behöver omkring 2 ton fosfor per år reduceras. Det innebär i sin tur att Östersjön avlastas med motsvarande mängd, som annars skulle ha tillförts Östersjön via avrinningsområdet. Åtgärdsprogrammet ska så långt möjligt ge en samlad bild av åtgärdsbehovet i Tyresåns avrinningsområde när det gäller områdena övergödning, miljögifter, biologisk mångfald, vattennivåer/översvämningsrisker och rörligt friluftsliv. När det gäller sjöarna Trehörningen och Orlången, där Huddinge kommun tagit fram åtgärdsplaner under 2015, för att minska belastningen av näringsämnet fosfor, har dessa åtgärder lyfts in i Tyresåns åtgärdsprogram. Kommunen har deltagit i arbetet med åtgärdsprogrammet för Tyresån och Kalvfjärden. Åtgärdsförslagen i åtgärdsprogrammet kan sammanfattas enligt följande: Minska övergödningen Fem sjöar prioriteras för åtgärder mot övergödning. Åtgärder i ledningsnätet behöver prioriteras. Fler enskilda avlopp behöver åtgärdas. Dagvattenfrågor behöver uppmärksammas tidigt i planeringen. Näringsfattiga sjöar behöver följas upp.

24 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Minska påverkan från miljögifter Åtgärder för att minska övergödningen bidrar även till att minska belastningen av tungmetaller och många miljögifter. Förebyggande arbete genom tillsyn, rådgivning och information. Tillsyn av verksamheter som kan riskera utsläpp av miljögifter, med fokus på de ämnen som gett tidsundantag för vattenförekomsterna. Sanera förorenade områden. Anpassning till ett förändrat klimat Följ den regionala handlingsplanen för klimatanpassning. Ta vara på kunskap från Riskhanteringsplanen. Återskapa naturliga vatten Öppna upp vattenvägar för djur och växter. Återställ vattendrag och andra vatten till ett naturligt tillstånd. Bevara och återskapa våtmarker. Underlätta för det rörliga friluftslivet Tyresån som kanotled. Badbara badplatser. Gör stränder tillgängliga. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har fått åtgärdsprogrammet på remiss. Natur- och byggnadsnämndens och tillsynsnämndens synpunkter Redovisningen av synpunkterna baseras på natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, då nämndernas beslut inte kunde inväntas på grund av snäv tidplan för remissen. Nämnderna behandlar ärendet den 1 respektive 2 februari Natur- och byggnadsförvaltningen anser att föreslaget åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden ger en värdefull översikt över de åtgärder som behöver prioriteras under perioden. Förvaltningen lyfter fram att läckage och felkopplingar från spillvattennätet är aspekter som bör utvecklas ytterligare i åtgärdsprogrammet. De menar vidare att det i samhällsplaneringen behöver belysas tydligare om nybyggnation i

25 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) områden med bristfälligt spillvattennät, ökar risken för utläckage och bräddningar. Åtgärdsprogrammet bör också vara tydligare med att de nederbördsförändringar som klimatförändringarna medför också ökar bräddningsriskerna. Förvaltningen betonar att det redan idag tillämpas hög skyddsnivå (det vill säga sluten tank för toalettvatten och infiltrationsanläggning för bad-, diskoch tvättvatten) för enskilda avlopp Huddinge Förvaltningen belyser att genomförandet av åtgärdsprogrammet kommer att innebära kostnader för dem, som idag inte finns i budget. Bland annat föreslår åtgärdsprogrammet åtgärder för miljoner kronor för att åtgärda vandringshinder och utföra biotopåtgärder i vattendrag samt återskapa våtmarker. Nämnderna avser att återkomma med äskanden för detta inom ordinarie budgetprocess. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser liksom natur- och byggnadsförvaltningen att förslaget till åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden ger en god översikt över vad som behöver åtgärdas under åren Förvaltningen instämmer vidare i att frågorna om bräddningar och bristfälligt spillvattennät bör lyftas ytterligare i åtgärdsprogrammet. I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram visas att påverkan på sjöar och vattendrag i Tyresåns avrinningsområde kommer till 75 procent från dagvatten, 9 procent från jordbruket, 9 procent från enskilda avlopp samt 7 procent från skog och öppen mark. Förvaltningen anser att detta behöver lyftas fram i åtgärdsprogrammet. Om möjligt vore det också intressant att koppla åtgärderna tydligare till de olika utsläppskällorna. På sidan 5-6 beskrivs olika typer av påverkan på sjösystemet. Förvaltningen anser att även påverkan från jordbruket behöver tas upp på dessa sidor. Förvaltningen anser att det är bra om det nämns i dokumentet när och hur åtgärderna ska följas upp. Tyresåns vattenvårdförbunds tio vattenvårdsmål som antogs 2014, har arbetats in i förslaget till nytt miljöprogram för Huddinge kommun. Förvaltningen vill också i detta sammanhang lyfta fram att tillsynsnämnden startade tillsyn av spillvattennätet under Under 2016 startar tillsyn av dagvattenanläggningar, ett reviderat VA-utbyggnadsprogram kommer att beslutas och en handlingsplan för klimatanpassning kommer att tas fram.

26 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Bilagor 1. Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden 2. Yttrande från natur- och byggnadsnämnden 3. Yttrande från tillsynsnämnden Beslutet delges Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Tyresåns vattenvårdsförbund Johanna Pettersson Miljöstrateg

27 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (2) ERT DATUM ER REFERENS HANDLÄGGARE Johanna Pettersson johanna.pettersson@huddinge.se Tyresåns vattenvårdsförbund Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden - svar på remiss från Tyresåns vattenvårdsförbund Huddinge kommun lämnar yttrande över Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden. Huddinge kommun anser att förslaget till åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden ger en god översikt över vad som behöver åtgärdas under åren I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram visas att påverkan på sjöar och vattendrag i Tyresåns avrinningsområde kommer till 75 procent från dagvatten, 9 procent från jordbruket, 9 procent från enskilda avlopp samt 7 procent från skog och öppen mark. Kommunen anser att detta behöver lyftas fram i åtgärdsprogrammet. Om möjligt vore det också intressant att koppla åtgärderna tydligare till de olika utsläppskällorna. På sidan 5-6 beskrivs olika typer av påverkan på sjösystemet. Kommunen anser att även påverkan från jordbruket behöver tas upp på dessa sidor. Förvaltningen anser att det är bra om det nämns i dokumentet när och hur åtgärderna ska följas upp. Tyresåns vattenvårdsförbunds tio vattenvårdsmål som antogs 2014, har arbetats in i förslaget till nytt miljöprogram för Huddinge kommun. Huddinge kommun vill också i detta sammanhang lyfta fram att tillsynsnämnden startade tillsyn av spillvattennätet under Under 2016 startar tillsyn av dagvattenanläggningar, ett reviderat VA-utbyggnadsprogram kommer att beslutas och en handlingsplan för klimatanpassning kommer att tas fram. En aspekt som bör utvecklas i åtgärdsprogrammet är läckage och felkopplingar från spillvattennätet. I samhällsplaneringen behöver det belysas tydligare om nybyggnation av bostadsområde i område med bristfälligt spillvattennät ökar risken för utläckage och bräddningar. Åtgärdsprogrammet POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

28 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (2) ERT DATUM ER REFERENS bör också vara tydligare med att de nederbördsförändringar som klimatförändringarna medför också ökar bräddningsriskerna. När det gäller enskilda avlopp tillämpas hög skyddsnivå i princip i hela kommunen sedan Miljönämndens föregångare gjorde redan då bedömningen att infiltration av WC-vatten (vattenklosett) inte kan godtas, eftersom infiltrationsanläggningar skulle hamna för nära fastigheternas dricksvattentäkter (brunnar). Senare har också motivet att minska utsläpp av gödande och syreförbrukande ämnen till miljön tillkommit. Det som gäller i Huddinge kommun är sluten tank för WC och markinfiltration (via infiltrationsanläggning) för bad-, disk- och tvättvattnet. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 24 februari 2016 (protokollsutdrag bifogas). HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Daniel Dronjak Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande

29 Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden Tyresåns vattenvårdsförbund Remissversion 1

30 Innehållsförteckning 1. Bakgrund, syfte och avgränsningar Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Mål för förbundets arbete Vattenförvaltningen MKN, beting och åtgärdsbehov Våra prioriteringar i åtgärdsarbetet Åtgärder som direkt bidrar till att nå God vattenstatus Övriga åtgärder

31 1. Bakgrund, syfte och avgränsningar I år, 2015, löper Tyresåns vattenvårdsförbunds nuvarande åtgärdsprogram ut 1. Förutsättningarna är på många sätt förändrade jämfört med när nuvarande program togs fram. Åtgärdsplaneringen i vattenarbetet har tagit fart och flera aktörer tar fram åtgärdslistor för vattenförekomster och andra vatten: - Vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram var ute på samråd under våren och beslutas den 22 december Till programmet hör en bilaga för Tyresån och Kalvfjärden, alltså samma geografiska område som det åtgärdsprogram som du nu läser. Trots att vattenmyndighetens arbete har konkretiserats sedan den senaste vattenförvaltningscykeln är fortfarande åtgärdsprogrammet översiktligt och åtgärdsbehovet schablonmässigt uträknat. Stort fokus läggs på vattenförekomsterna med miljökvalitetsnormer och indelningen är till stora delar för grov för det praktiska och lokala åtgärdsarbetet. - Flera av Tyresåkommunerna har också trappat upp arbetet. Huddinge kommun har tagit fram åtgärdsplaner för de två mest övergödda sjöarna i Tyresån, Trehörningen och Orlången. Stockholms stad har startat arbetet med lokala åtgärdsplaner för sina vattenförekomster i Tyresån som inte når god ekologisk status, Magelungen, Forsån och Drevviken. Syfte Åtgärdsprogrammet ska så långt möjligt ge en samlad bild av åtgärdsbehovet i Tyresåns avrinningsområde när det gäller områdena övergödning, miljögifter, biologisk mångfald, vattennivåer/översvämningsrisker och rörligt friluftsliv. Fokus ligger på Tyresåns vattenvårdsförbunds syn på hur främst kommunerna ska prioritera i vattenvårdsarbetet. Detta utvecklas i kapitel 6. När det gäller de sjöar där Huddinge kommun tagit fram åtgärdsplaner, Orlången och Trehörningen, tar vi åtgärdsförslagen direkt till detta åtgärdsprogram. För Magelungen och Drevviken där åtgärdsplaner kommer att tas fram redovisar vi det som redan är känt om åtgärdsbehovet för sjöarna. Förbundets åtgärdsprogram har ett bredare syfte än övriga åtgärdsplaner då det inkluderar alla vatten med åtgärdsbehov och även tar upp åtgärder för friluftsliv. 1 Åtgärdsprogram för Tyresån , Länsstyrelsen

32 2. Tyresåns avrinningsområde Ett tätbefolkat och sjörikt avrinningsområde Tyresåns avrinningsområde är 220 km 2 stort och omfattar cirka 30 sjöar inom ett för svenska förhållanden tättbefolkat och urbant påverkat område. År 2012 bodde uppemot invånare inom avrinningsområdet. Befolkningstillväxten i regionen är stor. Sex kommuner ligger delvis inom åtgärdsområdet: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Stockholm och Tyresö. Tyresåns avrinningsområde innehåller många tätorter men också stora naturskyddade områden. Tyresån börjar i Hanvedens centrala, höglänta delar och rinner i huvudsak österut i lerfyllda sprickdalar med sjöbassänger. Från hällmarkerna och mossarna rinner det näringsfattiga vattnet genom moränavlagringar på bergssidorna. Från meters höjd över havet faller bäckfårorna snabbt till meter, där de stora sjöarna följer efter varandra, med mycket liten höjdskillnad. De begränsade höjdskillnader som en gång fanns har ytterligare minskat genom sänkningar av trösklarna mellan sjöarna. 2 Tyresåns vatten rinner ut i Kalvfjärden i Östersjön. Tyresåns sjöar används flitigt för bad, fiske, vandringar längs stränder, kanotning och långfärdsskridskoåkning. Stora områden är riksintresse för naturvård och friluftsliv. Ungefär en tredjedel av avrinningsområdets yta är skyddad som naturreservat och nationalpark. Det finns flera Natura 2000-områden, skyddade områden utpekade av EU för bevarandet av vissa naturtyper och arter. 3 2 I bilaga 6 finns en schematisk bild av höjdskillnaderna mellan sjöarna. 3 I bilaga 7 och 8 finns kartor över naturskyddade områden och områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv. 4

33 Ett påverkat sjösystem Andelen hårdgjord yta ökar Förtätningen i Stockholmsområdet kommer att vara stor de närmaste åren. Fler bostäder och verksamheter innebär ofta större andel hårdgjorda ytor som asfalt, betong och tak. Hårdgjorda ytor ger stor avrinning av regnvatten som i sin tur för med sig näringsämnen och miljögifter till sjöar och vattendrag. Flödet, och därigenom risken för översvämningar, ökar med stor andel hårdgjorda ytor. 4 Många av Tyresåns sjöar är övergödda, främst från Trehörningen-Sjödalen och Orlången och nedströms ut till Östersjön. Belastningsmodeller visar att dagvatten är den största fosforkällan. Övergödningen har minskat under de senaste decennierna och det beror främst på en långvarig återhämtning efter att sjön Trehörningen-Sjödalen avlastades från spillvatten i början av 1970-talet. Enskilda avlopp kan påverka sjöarna negativt Utflyttningen till områden med fritidshusbebyggelse fortsätter, vilket kan innebära en ökad belastning av näringsämnen, bakterier och miljöskadliga ämnen om de enskilda avloppen inte har en god funktion. När de kommunala vatten- och avloppsnäten byggs ut bör stor omsorg läggas på att ta hand om ökade utsläpp från dagvatten och att förhindra bräddningar från spillvattennätet. Fysisk påverkan på vattendrag och sjöar Tyresåns forsar och fall har använts för kraftproduktion till kvarnar och industrier sedan 1400-talet. De fördämningar som finns kvar påverkar olika djurgruppers möjlighet att röra sig genom sjösystemet. Exempel på nyare hinder är dåligt lagda vägtrummor som kan försvåra för fisk, däggdjur och vattenknutna insekter att passera. Från mitten av 1800-talet och hundra år framåt sänktes en stor del av Tyresåns sjöar med syftet att utöka jordbruksmarken, att få ny mark för bebyggelse och förebygga översvämningar. Även många våtmarker försvann när stora områden dikades ut. En stor andel av vattendragen rätades, rensades och fördjupades i samma syfte. Under 1900-talet har dessutom betydande reduceringar gjorts av Orlångens, Magelungens och Flatens tillrinningsområden genom omledning av dagvatten till Mälaren och Saltsjön. Effekterna har blivit sjöar som växer igen snabbare och sämre rening av näringsrikt vatten när våtmarksarealen minskar. Uddby kraftverk i Tyresåns utlopp uppfördes år Klimatförändringar innebär ökad risk för översvämningar I Tyresån finns risk för översvämning både från de naturliga vattnen och från dagvattensystemet vid intensiva regn. Delar av Tyresån har redan idag stora problem med översvämningar från dagvattensystemet vid intensiva regn, bland annat bebyggelse runt Fullerstaån i Huddinge. Klimatförändringarna kommer att innebära mer nederbörd och mer intensiva och långvariga regn. Scenarierna visar en gradvis ökning av årsmedelnederbörden med cirka procent under resten av seklet. Den största ökningen förväntas under vinterhalvåret. Samtidigt kommer minskad nederbörd under vår och sommar innebära ett torrare landskap (se diagram på nästa sida). 4 P90 Dimensionering av avloppssystem, Svenskt vatten. 5

34 Extremregnen kommer att öka. Det är rimligt att räkna med att den extrema dygnsnederbörden, med en återkomsttid av 100 år, ökar med cirka 20 procent till år Medianflödet i Tyresåns avrinningsområde beräknas minska med cirka 20 procent till slutet av seklet, se diagrammet på nästa sida. Tyresån är ett av de 18 avrinningsområden som pekats ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som riskområde för översvämningar. 5 Sommarhalvåret blir torrare och vintrarna blötare. Det vänstra diagrammet visar förväntade säsongsvariationer i total tillrinning till Tyresån åren jämfört med referensperioden Det högra diagrammet visar säsongsvariationer åren jämfört med samma referensperiod. 6 Nya miljögifter sprids via konsumtion Många av de tidigare organiska miljögifterna, som PCB och DDT, har framgångsrikt fasats ut och minskat i kretsloppet. Däremot uppmärksammas nu många nya ämnen. I Tyresån har polybromerade difenyletrar (PBDE) hittats i halter över gränsvärdena vid provtagning i Orlången, Magelungen, Drevviken och Tyresåns utlopp. PBDE används som flamskyddsmedel och finns i bland annat elektronik och möbler. Ämnena kan också komma från brandövningsplatser där man tidigare har använt släckningsskum med PBDE. Tributyltenn (TBT), som är känt som beståndsdel i båtbottenfärger, finns i halter över gränsvärdet i Drevviken. Det är oklart vad källan till TBT är i Drevviken. Försurningen är inte längre ett problem Flera av de mer höglänta skogssjöarna har tidigare varit försurade men tack vare främst minskat nedfall av svavel har situationen förbättrats. Tre sjöar, Trehörningen-Hanveden, Ådran och Gömmaren, har tidigare kalkats. Sist att kalkas i Tyresån var Trehörningen, där verksamheten upphörde år Översvämningskartering utmed Tyresån, SMHI Diagrammen bygger på 16 respektive 12 sammanfattningar av klimatsimuleringar. De grå fälten visar variationen mellan 75:e percentilen av alla scenariers maxvärde och 25:e percentilen av alla scenariers minvärde under referensperioden. De ljusröda fälten visar motsvarande för de framtida tidsperioderna. Hämtat från Regional klimatsammanställning Stockholms län, SMHI

35 Vattenförekomster och övriga prioriterade sjöar Orlången Orlången ligger mitt i Huddinge kommun, i hjärtat av Orlångens naturreservat. Det är en välbesökt sjö som erbjuder många aktiviteter som bad, fiske och båtturer. Vintertid plogas isen för långfärdskridskor och längdskidor. Orlången är vattenförekomst enligt Vattenförvaltningen och den näst största sjön i Tyresåns sjösystem. Belastningen till Orlången kommer huvudsakligen från Glömsta-Vistaberg och Flemingsberg, Gladökvarn och Vidja fritidshusområden och Gladö och Sofielunds industriområden. Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning nordväst om Orlången. Under åren gick lakvatten från Sofielundstippen i Huddinge ut i Orlången och det är troligen en grundorsak till sjöns höga näringshalter. Även senare har det förekommit läckage av lakvatten. Dagvatten från Flemingsberg och Glömsta-Vistaberg renas sedan år 1995 i Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning. Trehörningen-Sjödalen Trehörningen ligger intill Huddinges tätortskärna. Avrinningsområdet sträcker sig ända upp runt sjön Gömmaren. Här finns gott om promenadstigar, picknickställen och många arter att meta efter. Sedan några år tillbaka bor bävern i Trehörningen. Trehörningen är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem. Sjön tog emot dåligt renat spillvatten från Huddinge tätort under åren En av de viktigaste åtgärderna för Trehörningen och hela systemet var avledningen av detta spillvatten till Henriksdalsverket och den efterföljande muddringen av sjön. I dag är det tillförseln av näringsämnen via dagvattnet som måste minskas. Större delen av tillrinningsområdet består av bebyggelse, bland annat av Huddinge centrum. 7

36 Trehörningen. Magelungen Vid Magelungen finns flera badplatser. Här finns gott om fisk och kräftor. Magelungen erbjuder både båttur och skridskotur. Vintertid plogas skridskobanor på sjön. Magelungen är en vattenförekomst enligt Vattenförvaltningen. Den delas av Stockholm och Huddinge kommuner. Fagersjöviken med utsikt mot Farsta. Den sydöstra delen av sjön är djup med det största djupet nära 14 meter. Magelungens nordvästra vik, Fagersjöviken, är grund med ett maxdjup på cirka två meter och kraftigt igenväxt. Orsaken ligger bland annat i 1800-talets sjösänkningsföretag, minskad variation i vattenstånd under året och att vattnet blivit klarare när näringshalten minskat. Sjön har visat en positiv trend sedan länge, men näringshalterna är fortfarande höga och minskningstakten har stabiliserats. Förutom åtgärderna i Trehörningen-Sjödalen, som har haft positiv effekt i hela systemet nedströms har viktiga åtgärder varit att ansluta avlopp i fritidshusområden till det kommunala nätet och att rena dagvatten. 8

37 Drevviken Drevviken delas av fyra kommuner. Här finns många badplatser runt hela sjön och sjön nyttjas flitigt för fritidsfiske. Kanotleden från Drevviken till Kalvfjärden i Östersjön är en populär sträcka att utforska med kanot. Under vintern är långfärdsskridskoåkning, skidåkning, isfiske och promenader väldigt uppskattade friluftsaktiviteter på sjöns is. Båtbrygga i Drevviken nära Hökarängens gård. Drevviken är en vattenförekomst enligt Vattenförvaltningen. Den är Tyresåns största sjö och består av en nordlig och en sydlig bassäng som förbinds av Trångsundet. Det största tillflödet till den norra bassängen kommer via Forsån från Magelungen som mynnar i Drevviken väster om Stortorp. Den södra bassängen får den största delen av sitt vatten från Lissmaån. Utflödet går via Gudö å via sjöar i Tyresö till Kalvfjärden och Östersjön. Drevviken får stora fosformängder från bebyggelsen runt sjön, från Nynäsvägen och från uppströms liggande sjöar. Sjön hade i likhet med Magelungen mycket höga näringshalter i början av 1970-talet och även här har utvecklingen varit positiv. Sjön har dock långt till sitt naturliga tillstånd. Viktiga åtgärder har varit att ansluta enskilda avlopp till det kommunala nätet och att rena dagvatten från större trafikleder och tätortsmark. Långsjön Långsjön är relativt grund, endast sex till sju meter på djupaste platsen. Stränderna är branta och består av hällmarker, och det finns endast mindre bestånd av vass. Bävern huserar i sjön och har en hydda i sjöns östra del. Långsjön har liksom Trehörningen-Sjödalen varit recipient för spillvatten från ett lokalt reningsverk. Sjön har den tredje största fosforhalten i systemet men möjligen syns en minskning av halterna under senare år. Trenden är dock inte tydlig. Hittills har bland annat en anläggning byggts för att undvika bräddning (utpumpning av orenat vatten vid höga flöden) från en pumpstation nära sjön. Enskilda avlopp i området har anslutits till kommunalt vatten och avlopp. 9

38 Utsikt över Långsjön från västra änden. Kvarnsjön-Lissma Vid Kvarnsjön i Lissma finns en av Huddinges artrikaste trollsländemiljöer. På hösten lägger sig isen tidigt på sjön och många stockholmare har årets skridskopremiär här. Kvarnsjön erbjuder promenader, sportfiske, bad från klippor, svampplockning eller en stilla picknick. Kvarnsjön är föreslagen att bli vattenförekomst den 22 december 2015 tack vare att sjön ligger i ett Natura 2000-område, ett av de områden som EU har pekat ut som skyddsvärda. Kvarnsjön är en grund och näringsfattig skogssjö omgiven av främst mager tallhällmark och myrmark. Vattnet är naturligt starkt brunfärgat av humuspartiklar, varför denna typ av sjö även kallas för brunvattensjö. Vattendraget mellan Kvarnsjön och Lissmasjön är delvis lagt i kulvert och sjöns utlopp har ett dämme. Kvarnsjön-Lissma omges av myrmarker. 10

39 Övre Rudan Även Övre Rudan föreslås till vattenförekomst, baserat på att badplatsen på Rudans friluftsområde är en EU-badplats. Friluftsområdet är sedan år 2010 skyddat som naturreservat. Sörmlandsleden går förbi och det finns motionsspår och raststuga. På vintern plogas en bana på Övre Rudan. Vattnet i Rudansjöarna har låga fosforhalter. Både sjöns inlopp och utlopp har vandringshinder för fisk. Övre Rudan ligger vid Handens pendeltågsstation. Bylsjön Bylsjön är en näringsfattig brunvattensjö opåverkad av övergödning. Den är den enda sjön i Tyresåns sjösystem som ligger inom Tyresta nationalpark. Bylsjön ligger i ett Natura 2000-område och föreslås också till vattenförekomst. Det är populärt att rasta vid Bylsjön om man går in i nationalparken från Tyresta by. På Sörmlandsleden kan man ta sig från sjön till Alby friluftsgård eller Rudans friluftsområde. Sjöns utloppsbäck, Bylsjöbäcken, har flera vandringshinder för fisk i form av både bäverdammar och artificiella hinder. Bylsjön är ett omtyckt rastställe. 11

40 Kalvfjärden och Ällmorafjärden Tyresån mynnar i Östersjön i Kalvfjärden som anknyter till Ällmorafjärden. Follbrinksströmmen mynnar i det inre av Kalvfjärden, där Tyresö slott och Notholmen ligger. Uddby kraftverk släpper ut vattnet i den del av Kalvfjärden som kallas Storängsfladen. Båda fjärdarna är djupa men har också stora grundområden viktiga för fiskreproduktionen. Det finns två större marinor inne i Storängsfladen och även många mindre bryggor längs stora delar av ständerna. Kalvfjärden får en stor belastning från Tyresåns avrinningsområde men påverkan beräknas vara stor även från fjärdens direkta tillrinningsområde. Det finns flera stugområden med enskilda avlopp som gradvis ansluts till det kommunala ledningsnätet. Vattenutbytet med Saltsjöns friskare vatten är dåligt på grund av en trösklad öppning och ett instängt läge. Fjärdarna har förhöjda näringsvärden och dåliga syreförhållanden. Båda fjärdarna är vattenförekomster. Kalvfjärden vid ön Notholmen. 12

41 3. Tyresåns vattenvårdsförbund År 1993 togs första initiativet till ett vattenvårdssamarbete inom Tyresåns avrinningsområde. Tre år senare utmynnade samarbetet i rapporten Tyresån - mål och åtgärder och underlagsmaterialet Tyresån från Paradiset till Slottet. Merparten av de tidigt föreslagna åtgärderna har blivit utförda. År 2008 bildades Tyresåns vattenvårdsförbund som fortsätter det tidigare samarbetet inom sjösystemet. Förbundets medlemmar är de sex kommunerna som ingår i Tyresån: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Stockholm/Stockholm Vatten och Tyresö. Arbetet leds av en styrelse med förtroendevalda från kommunerna och utförs av en arbetsgrupp med tjänstemän från kommunerna och en projektledare. Arbetet bedrivs i tre huvudområden: undersökningar av vattenmiljön, åtgärdsförslag och information. - Förbundet finansierar miljöövervakning, bland annat årlig vattenkemisk provtagning i sjöar och många undersökningar av biologiska parametrar i sjöar och vattendrag. - Åtgärdsarbetet underlättas genom att åtgärdsprogram tas fram och genom att förbundet söker medel för åtgärder. - Förbundet sprider kunskap om vattenvård i Tyresån till allmänhet och föreningar och bidrar till kommunikationen mellan medlemskommunerna genom att ordna seminarier och exkursioner. Förbundets styrelse och arbetsgrupp besöker dagvattenreningsanläggningar i gatumiljö i Tyresö kommun. 13

42 4. Mål för förbundets arbete Riktlinjer för vattenvårdsarbetet och andra aktiviteter i Tyresån Tyresåns vatten och människors tillgång till dem påverkas på många sätt. Det har betydelse hur marken planeras och används, hur enskilda människor agerar i sin vardag och vilka åtgärder som görs för att förbättra vattenkvalitet, naturvärden och friluftsvärden. Följande riktlinjer är antagna av förbundet och bör gälla vid alla planer, aktiviteter och åtgärder som påverkar Tyresåns sjösystem: - Tyresåns höga naturvärden ska bevaras och utvecklas även med en ökande befolkning och verksamhet inom avrinningsområdet. - Åtgärder ska bidra till att uppnå god ekologisk och kemisk status för alla vatten. - Vid planering av åtgärder ska hänsyn tas till Tyresåns påverkan på Kalvfjärden och Östersjön - Hushållningen med marktillgångarna och recipientkapaciteten inom Tyresåns avrinningsområde ska präglas av långsiktighet. - Allmänhetens tillgång till stränder och vattenytor ska hållas hög. - Bad och annat friluftsliv ska kunna bedrivas i ett friskt och tjänligt vatten i alla sjöar som är lämpade för bad. - Sportfisket ska utvecklas i nära samklang med naturintressena och en mångsidig användning av vattendraget för rekreation. Tyresåns höga naturvärden ska bevaras och utvecklas även med en ökande befolkning och verksamhet inom avrinningsområdet Badplats i Fagersjöviken, Magelungen. 14

43 Mål Tyresåns vattenvårdsförbund antog år 2014 tio vattenvårdsmål. De följs upp årligen, dels med indikatorer, dels med beskrivningar av de åtgärder som kommunerna och andra aktörer har utfört för att nå målen. I bilaga 4 finns mer information om indikatorer och åtgärdsredovisningar. Påverkan/åtgärdsarbete 1. Minskad dagvattenbelastning Dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs. 2. Mindre spillvatten i dagvattenätet Utsläpp av spillvatten som beror på bräddningar, felkopplingar och läckande ledningar begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs. 3. Antalet enskilda avlopp minskar Påverkan från enskilda avlopp minskar så att miljökvalitetsnormerna följs. 4. Fler naturliga bäckar och åar Andelen restaurerad vattendragssträcka ökar i syfte att nå miljökvalitetsnormerna. 5. Fria vattenvägar Förekomst av vandringshinder minskar så att miljökvalitetsnormerna följs. 6. Ökad areal skyddad natur Arealen skyddad natur ökar med syfte att värna om och utveckla naturen med särskilt fokus på förmågan att ta hand om vattnet i landskapet, livsmiljöerna för den biologiska mångfalden, värden för rekreation, kulturmiljö och friluftsliv. Tillstånd 7. Ytvatten följer Vattenmyndighetens miljökvalitetsnormer för ekologisk status Beslutade miljökvalitetsnormer för ekologisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god ekologisk status 7 8. Ytvatten följer Vattenmyndighetens miljökvalitetsnormer för kemisk status Beslutade miljökvalitetsnormer för kemisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god kemisk status. 9. Grundvatten följer Vattenmyndighetens miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status Beslutade miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status nås/bibehålls i grundvatten. 10. Badplatser med god vattenkvalitet De badplatser där kommunerna provtar badvattenkvaliteten har godkända prov under säsongen. 7 Om Hög ekologisk status har nåtts gäller att Hög status ska bibehållas. 15

44 5. Vattenförvaltningen miljökvalitetsnormer, beting och åtgärdsbehov Kort om arbetet med Vattenförvaltningen Sverige har med EU:s ramdirektiv för vatten förbundit sig att alla vatten ska nå God ekologisk och kemisk status. Direktivet har införts som vattenförvaltningsförordningen i svensk lag. Arbetet sker i sexårscykler och den andra cykeln avslutas den 22 december Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år 2027 om det finns grund för så kallade tidsundantag. God status innebär god ekologisk och kemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten innebär det förutom god kemisk status även god kvantitativ status. 8 Vatten är inte vilken vara som helst, utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant EU:s ramdirektiv för vatten Kartlägga och analysera Ange miljömål och normer 6-årig cykel Utforma förvaltningsplan och rapportera Utforma åtgärdsprogram Övervaka miljötillståndet Arbetet med vattenförvaltningen sker i sexårscykler. År 2016 startar den tredje cykeln. Miljökvalitetsnormer De större sjöarna och vattendragen samt alla kustvatten och större grundvattenmagasin kallas vattenförekomster. För dessa har Vattenmyndigheten beslutat om miljökvalitetsnormer: gränsvärden/mål som ska nås till ett visst år. Grunden är att god ekologisk och kemisk status ska nås i år, 2015, om det inte finns motiv för undantag. I Tyresån har tidsundantag getts på grund av naturliga förhållanden och att det anses tekniskt omöjligt att nå målen i tid. För ekologisk status har kustvattnen fått tidsundantag till år 2027 och sjöarna och vattendragen till För kemisk status har det satts tidsundantag till 2021 respektive 2027 för särskilda ämnen i tre sjöar och i Tyresåns utlopp. Se bilagorna 2 och 3 för mer detaljer. 8 Läs mer om vad som ingår i begreppet god ekologisk och kemisk status på 16

45 God ekologisk status ska uppnås senast år 2021 för avrinningsområdets sjöar och vattendrag och år 2027 för kustvattnen. Kartan visar aktuell ekologisk status för befintliga och föreslagna vattenförekomster. Övergödning Beting för fosfor Vattenmyndigheten har uppskattat hur mycket fosfor avrinningsområdet behöver avlastas med årligen för att fosforhalterna ska sjunka så att de motsvarar god ekologisk status. Den totala mängden för avrinningsområdet bedöms vara 1800 kg per år. I kartan på nästa sida framgår hur stor del av reduceringsbehovet, betinget, som ligger på varje vattenförekomst. Eftersom den gräns för avrinningsområdet som Vattenmyndigheten använder överskattar Magelungens tillrinningsområde rejält (SMHI:s gräns kompenserar inte för att dagvatten har avletts åt annat håll) är siffran på Magelungens beting troligen överskattad, men det är oklart hur mycket. Magelungens beting borde ligga under 300 kg fosfor per år. Trehörningen som är en av förbundet prioriterad sjö har inget beting eftersom den inte är vattenförekomst. Norråns tillrinningsområde som innefattar Trehörningen har ett beting på 326 kg per år. Huddinge kommun har i samband med åtgärdsplanering räknat ut ett beting för Trehörningen med nyare indata på kg per år, se sidan 26. Samtliga beräkningar av fosforbeting får anses som schablonartade och som ungefärliga mål att nå i åtgärdsarbetet. 17

46 Vattenmyndighetens uträkning av hur mycket fosfor som behöver avlastas varje vattenförekomst varje år, det så kallade betinget. Observera att siffran för Magelungen är räknat på SMHI:s större tillrinningsområde för sjön och inte det som kartan anger. Åtgärdsbehov inom övergödning enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Vattenmyndigheten har också listat de av åtgärder som kan användas för att klara betinget för fosfor och uppskattat hur stora positiva effekter åtgärderna kan ge. De åtgärder som har störst effekt bedöms vara dagvattendammar och att ansluta enskilda avlopp till kommunalt nät. Efter det kommer olika typer av våtmarker, strukturkalkning och anpassade skyddszoner på åkermark. Våtmarksåtgärderna är oftast mer kostnadseffektiva enligt beräkningar, men de stora mängderna fosfor åtgärdas inte i odlingslandskapet utan i tätorterna och i omvandlingsområden med enskilda avlopp. 9 Uträkningarna är gjorda efter schabloner och på data med låg upplösning. För att gå vidare med åtgärder krävs ett mer detaljerat underlag. 9 Mer information finns i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden som beslutas den 22 december Läs mer på 18

47 6. Våra prioriteringar i åtgärdsarbetet Enligt målen i kapitel 3 behöver åtgärder genomföras i syfte att framförallt minska övergödning och påverkan från miljögifter, återställa vattendrag och andra vatten till mer naturliga förhållanden, åtgärda vandringshinder och underlätta för det rörliga friluftslivet. Förutom detta är även arbetet för att förhindra risker med översvämningar ett prioriterat område. Prioriteringarna för Tyresån som helhet kan se annorlunda ut än den enskilda kommunens fokusområden. I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram inkluderas enbart vattenförekomster 10, medan vi här inkluderar alla vatten med åtgärdsbehov. I detta kapitel presenteras vår bild av hur åtgärdsarbetet bör prioriteras. Utförliga åtgärdsförslag för sjöar och vattendrag finns i kapitlen 7 och 8. Minska övergödningen Fem sjöar prioriteras för åtgärder mot övergödning Trehörningen, Orlången, Magelungen, Drevviken och Långsjön är de sjöar som är mest påverkade av övergödning och de påverkar i sin tur nedströms liggande sjöar. Vid Trehörningen och Långsjön har det tidigare legat lokala avloppsreningsverk som gjort att sjöarna tagit emot dåligt renat spillvatten. Orlången, Magelungen och Drevviken är vattenförekomster. Orlången och Trehörningen har de högsta halterna av näringsämnen i avrinningsområdet och påverkar därmed även alla nedströms liggande sjöar. Dagvatten är den största källan till övergödning i främst Trehörningen, Magelungen och Drevviken. Det behövs dagvattenåtgärder i såväl stor som liten skala inom de tätortsområden som avvattnar till sjön i syfte att minska belastningen. Arbetet för att åtgärda utsläpp från enskilda avlopp behöver fortsätta. I stugområdena runt Orlången och söder om Drevviken pågår utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Vissa av sjöarna kan hjälpas av åtgärder direkt i sjön, som att fastlägga fosfor i sedimenten för att förhindra att näringsämnen blir tillgängliga för planktonproduktion i vattenmassan. De prioriterade sjöarna för åtgärder mot övergödning 10 Information om status och miljökvalitetsnormer för Tyresåns vattenförekomster finns i bilagorna 2 och 3. 19

48 Åtgärder i ledningsnätet behöver prioriteras Det är viktigt att hitta och åtgärda felkopplingar mellan spill- och dagvattennätet, läckande ledningar och bräddningar i pumpstationer och ledningsnät. Det handlar dels om ett behov av ökat underhållsarbete och dels om engångsinsatser för att exempelvis kartlägga var felkopplingar finns innan åtgärder kan göras. Principbeslut kan behöva tas om vilka recipienter som bör skyddas från bräddningar från pumpstationer. Egentillsynen hos VA-ansvariga behöver intensifieras för att minska risken för framtida felkopplingar. Fler enskilda avlopp behöver åtgärdas Trots att arbetet med att ansluta enskilda avlopp har pågått i många år kvarstår det en hel del områden. Målsättningen är att så många fastigheter som möjligt ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Det är viktigt att påverkan från dagvatten och bräddningar från spillvatten inte ökar när avloppsnätet byggs ut. Bebyggelsen runt Ådran och Gömmaren i Huddinge 11 och på Brevikshalvön i Tyresö 12 finns ännu inte med i utbyggnadsplaner för kommunalt VA. I Lyckeby, Österäng och Källtorp i Haninge och i Gunhildsvik i Huddinge ligger planer på kommunal anslutning långt fram i tiden 13. I dessa områden behöver tillsynsmyndigheten arbeta för hög skyddsnivå på avloppen, vilket kan innebära sluten tank för WC-avloppet, vissa typer av minireningsverk eller slamavskiljare med markbädd och fosforfällning. Bästa möjliga lösningar behöver användas för att rena bad-, disk- och tvättvatten, särskilt i strandnära områden med dålig infiltration. Runt Kvarnsjön-Gladö pågår anslutning av fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. Dagvattenfrågor behöver uppmärksammas tidigt i planeringen I kommunernas fysiska planering behöver möjligheten att fördröja och rena dagvatten utredas tidigt när man planerar ny bebyggelse. Dagvattenfrågorna behöver bli lika självklara i planprocessen som anläggande av cykelvägar, parker och kollektivtrafik. Anvisningarna i kommunernas dagvattenstrategier behöver användas i praktiken. Det krävs också ett helhetsgrepp över större områden som påverkar samma sjö, både av hänsyn till vattenkvalitet och till risk för översvämningar. I vissa fall krävs ökat samarbete mellan kommunerna. 11 VA-utbyggnadsplan för Huddinge kommun år Thomas Lagerwall, Tyresö kommun. 13 VA-plan för Haninge kommun, remissversion 2015, Åtgärdsplan för Trehörningen, Huddinge kommun

49 Teknikutvecklingen går snabbt när det gäller rening och fördröjning av dagvatten på kvartersmark och i gatumiljö. Dessa möjligheter behöver utnyttjas i alla områden med risk för översvämningar eller där dagvattnet kan riskera att påverka sjöar och vattendrag negativt. På motsvarande sätt som kompensation av grönytor praktiseras i detaljplanearbetet bör kommunerna överväga att införa blåkompensation. Det innebär att en förlust eller försämring av en typ av vattenmiljö kompenseras med en restaurering av en liknande miljö. Näringsfattiga sjöar behöver följas upp Samtidigt som de övergödda sjöarna prioriteras i åtgärdsarbetet behöver de relativt opåverkade sjöarna med höga naturvärden fortsätta övervakas. Den årliga vattenkemiska provtagningen används för att påvisa eventuell förändring och åtgärder vidtas om någon sjö visar tecken på långvarig försämring. I områden där det finns bebyggelse med enskilda avlopp runt sjöarna behöver antingen kommunalt vatten och avlopp anslutas eller tillsynen prioriteras för att minska utsläppen. Minska påverkan från miljögifter De åtgärder som görs för att minska belastningen av näringsämnen från tillrinnande dagvatten kommer även att minska belastningen av tungmetaller och organiska miljögifter. Förutom dagvattenåtgärder är det förebyggande arbetet genom tillsyn och rådgivning mycket viktigt. Verksamheter som hanterar och släpper ut miljöfarliga ämnen behöver behäftas med tillräckliga krav på rening och stöd i hantering av produkter och ämnen. Genom informationsinsatser kan den dagliga användningen av produkter som innehåller farliga ämnen minska eller upphöra. Kampanjer för att motivera befolkningen att tvätta bilen på biltvätt istället för på uppfarten kan minska påverkan på dagvattnet. Tvättas bilen i en anläggning där vattnet renas slipper sjöarna belastas med bland annat oljerester och tungmetaller. Anpassning till ett förändrat klimat Översvämningsrisken påverkas dels av andelen hårdgjord yta och dels av förändringar i klimatet. Klimatförändringarna förväntas innebära ökad nederbörd och mer intensiva och långvariga regn. Det är viktigt att planera för robust dagvattenhantering med framtida prognoser i åtanke. Fördröjning på kvartersmark och i gatumiljö är viktigt både för att minska översvämningsrisk och förbättra vattenkvaliteten i sjöarna. 21

50 Följ den regionala handlingsplanen för klimatanpassning Länsstyrelsen har tillsammans med ett antal regionala aktörer tagit fram en handlingsplan med åtgärder för att förebygga effekter av ett förändrat klimat 14. Åtgärder som rör kommunernas fysiska planering: - För in dagvatten- och avloppsfrågor tidigt i den översiktliga planeringen och säkerställ att frågan följer genom hela planeringsprocessen. Ta hänsyn till översvämningsrisker på lång sikt. - Kommunala vatten- och avloppsplaner ska beakta ett förändrat klimat. Åtgärder för ett bättre planeringsunderlag: - Ta fram översiktliga lågpunkts-/skyfallskartor och använd dessa för att identifiera områden där risk för översvämningar orsakade av skyfall föreligger. - Genomför en detaljerad översvämningskartering med beaktande av ett framtida klimat, såväl i nybyggnadsområden som i befintlig bebyggelse, där det i dag finns risk för översvämning. Förebyggande fysiska åtgärder: - Arbeta för att långsiktigt öka landskapets vattenhållande förmåga för att minska översvämningsrisker. - Planera, förvalta och tillgängliggör grönstrukturen för att främja hälsa och minska negativa hälsoeffekter av klimatförändringar. Ta vara på kunskap från Riskhanteringsplanen Länsstyrelsen lämnade under våren 2015 en riskhanteringsplan för översvämningsrisker på remiss till kommunerna. Planen baseras på karteringen av översvämningsrisk från sjöar och vattendrag som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram 15. I planen pekas objekt ut med risk för översvämning. Åtgärdsförslagen är på en övergripande nivå, men kommunerna kan dra nytta av att exempelvis vägsträckor och samhällsviktiga byggnader inom kommunen pekats ut. Återskapa naturliga vatten Öppna upp vattenvägar för djur och växter Fria vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande eller vattenberoende djur ska prioriteras högt. Det mest angelägna vandringshindret att åtgärda är Tyresåns utlopp i Kalvfjärden och Östersjön, det vill säga vid Follbrinksströmmen eller Uddby kraftverk. Idag är det omöjligt för fisk att vandra från Kalvfjärden och vidare upp i sjösystemet. En annan viktig åtgärd är att återskapa lekmiljöer för fisk i de vattendrag och sjöar som är lämpliga. Ett exempel på en för högt monterad trumma där fisk har svårt att ta sig upp. 14 Regional handlingsplan för klimatanpassning för Stockholms län, Länsstyrelsen Översvämningskartering utmed Tyresån, SMHI

51 Även om en åtgärd vid utloppet är högt prioriterad kan många mindre kostsamma åtgärder göras förhållandevis enkelt. Mindre åtgärder som att dämma upp vid en felaktigt lagd vägtrumma eller ta bort en tröskel kan tillgängliggöra stora delar av ett vattendrag. Tyresåns vattenvårdsförbund har listat drygt tjugo vandringshinder som kommunerna och Trafikverket bör åtgärda under åtgärdsperioden. Återställ vattendrag och andra vatten till ett naturligt tillstånd En kartering av vattendragen mellan sjöarna i Tyresåns vattensystem har bekräftat att de rinnande vattendragen är kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. 16 Endast några sträckor anses opåverkade och kräver inga åtgärder medan huvuddelen av vattendragen behöver åtgärder för att återställa eller efterlikna så naturliga förhållanden som möjligt. I många områden kan biotopåterställning genom exempelvis plantering av träd och buskar längs strandmiljöerna effektivt bidra till ökad beskuggning och minskad igenväxning. I vissa vattendrag behöver man arbeta med återställning av bottenmiljöerna genom att exempelvis lägga i sten, grus och ved. Det skapar större variation och bromsar vattenflödet så att vandrande djur lättare kan ta sig fram. I andra fall behöver åfårans lopp återställas så att vattendragen återfår sitt naturligt slingrande utseende det som kallas återmeandring. Det man vinner är att vattnet rinner långsammare genom vattendraget, vilket medför både minskad översvämningsrisk och att vatten hålls kvar i landskapet. Dessutom minskar läckaget av näringsämnen och mångfalden av livsmiljöer i det rinnande vattnet ökar. I Lövstaån i Huddinge kommun har åfåran återställts till ett slingrande lopp. Bevara och återskapa våtmarker Utdikningar och sjösänkningar har genom åren minskat andelen våtmark i sjösystemet. Våtmarker är mycket viktiga för att balansera vattenflödet inom systemet och fungerar som naturliga reningsverk då näringsämnen binds i vegetationen i våtmarken. Att återskapa våtmarksområden får därför positiva effekter för lokalklimat, vattenrening och biologisk mångfald och minskar även effekten av översvämningar. Vid exploatering av naturmark bör naturliga lågpunkter undvikas och våtmarker bevaras dels då de är viktiga för vattenbalansen i avrinningsområdet men även för att de är olämpliga för exploatering. 16 Tyresån 2012 Biotopkartering av vattendrag och förslag på åtgärder, Huskvarna ekologi. 23

52 Underlätta för det rörliga friluftslivet Tyresån som kanotled Det är populärt att paddla från Drevviken via Tyresö-sjöarna och ut i Kalvfjärden, antingen via Follbrinksströmmen eller Uddby. Kommunerna bör ha ansvaret för att hålla leden paddelbar, vilket bland annat innebär att hålla en vegetationsfri kanal i Gudöviken. Det bör också finnas möjligheter att sjösätta och ta upp kanoter. Det är önskvärt att utöka paddelleden exempelvis till Magelungen. Badbara badplatser Att det växer mycket i sjöarna är ett resultat av att vattnet blivit klarare när näringshalten minskat i sjöarna, samtidigt som det finns mycket näring kvar i sjösedimenten. Vissa år växer det extra kraftigt i främst grundare vikar i många sjöar. Det är omöjligt och inte heller önskvärt att hålla undan undervattensväxter i alla vikar, men på de kommunala badplatserna bör ansvarig kommun se till att det går att bada utan att trassla in sig i växter. Kommunerna bör undersöka hur undervattensvegetationen ser ut, och klippning med upptag av växtmaterialet bör ske vid behov vid badplatserna. Om det finns ett intresse i kommunerna kan förbundet ta fram en gemensam skötselplan för klippning av undervattensväxter på badplatserna kring exempelvis Drevviken. Gör stränder tillgängliga Det är angeläget att öppna upp bebyggda stränder vid sjöar och vattendrag för allmänheten och komplettera befintliga strandpromenader där det är möjligt. På vissa ställen kan det vara aktuellt att bygga gång- och cykelbroar över vatten för att öka tillgängligheten och ge naturupplevelser. Sjöförlagda så kallade skärmbassänger med bryggor ger ofta sådana möjligheter. Vid alla åtgärder är det viktigt att beakta tillgängligheten för barnvagnar och för personer med funktionsnedsättning. Strandpromenad längs Drevvikens strand. 24

53 7. Åtgärder som direkt bidrar till att nå God vattenstatus I detta kapitel redovisas åtgärder som direkt bidrar till förbättrad ekologisk och kemisk status. Effekten av de föreslagna åtgärderna mot övergödning har jämförts med de beting som räknats fram för vattenförekomsterna. För området miljögifter finns ingen liknande bedömning av om de föreslagna åtgärderna räcker för att nå betinget, främst på grund av att kunskapen ännu är för dålig om vilka åtgärder som krävs. Beträffande vandringshinder har förbundet gjort en bedömning av vilka hinder som är högst prioriterade att åtgärda i avrinningsområdet. Åtgärder för minskad övergödning De största källorna till övergödningen är dagvatten och enskilda avlopp. Dagvattenutsläpp behöver fördröjas och renas och åtgärder göras för att minska läckage och bräddningar från avloppsnätet. Enskilda avlopp behöver anslutas till kommunalt nät eller i andra hand hålla hög skyddsnivå. Många av åtgärderna kan också bidra till att nå god kemisk status och att minska översvämningsrisker. Här beskrivs sjöarna med störst åtgärdsbehov. Där det varit möjligt har åtgärdernas effekt uppskattats och jämförts med betingen för fosfor uträknade av Vattenmyndigheten och Huddinge kommun. Åtgärdsförslagen har delats upp i planerade och föreslagna. Ett streck (-) i kolumnerna tidpunkt, kostnad eller fosforreduktion innebär att det inte finns uppgifter om dessa. Uppgifterna både om beting och åtgärdernas effekt bygger på schabloner och är därför inte exakta. Trehörningen-Sjödalen I Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram har Trehörningen inget eget beting eftersom den inte är en vattenförekomst. Norrån, dit Trehörningen rinner, har ett beting på 326 kg fosfor. Huddinge kommun har med utgångspunkt från fosforhalten räknat ut att Trehörningen behöver avlastas med cirka kg fosfor per år. Åtgärdsförslagen är hämtade från Huddinge kommuns åtgärdsplan för Trehörningen , antagen den 11 maj Planerade och föreslagna åtgärder beräknas tillsammans kunna reducera cirka 350 kg fosfor per år, alltså i det lägre spannet på det uträknade betinget. Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad Fosforred. kg/år Åtgärder runt Trehörningen: Översilningsyta med för- och eftersteg, fler skärmar och växtbäddar till skärmbassängen och renovering av Solfagradiket 2016 Stockholm Vatten/ Huddinge kommun Reningsåtgärd i Balingsholmsdalgången Åtgärder för förbättrad rening i Kyrkdammen Mindre dagvattenlösningar i Solfagradikets tillrinningsområde 2016 Huddinge kommun Stockholm Vatten/oklart Huddinge kommun 17 Åtgärdsplan för Trehörningen, Huddinge kommun Totalkostnaden som redovisas i tabellen ovan är lägre än i Huddinge kommuns sammanställning eftersom åtgärder under år 2015 inte redovisas här. 18 Stockholm Vatten bekostar utredning och projektering, oklar finansiering för fysisk åtgärd 25

54 Mindre dagvattenlösningar mellan Källbrinksdammen och Kyrkdammen 2019 Huddinge kommun (ev Stockholm Vatten) Åtgärd i Källbrinksdammen 2020 Stockholm Vatten/oklart 15 Damm vid Tingshuset, öppet dagvatten i Sjödalsparken och dagvattenåtgärder i Huddinge centrum - Huddinge kommun Kostnad inom detaljplan 0 Dagvattenåtgärder i Storängen - Huddinge kommun Åtgärda felkopplingar, bräddningar och laga ledningsnät: Renovering av cirka 3 km ledning, ombyggnad av en pumpstation och byte av en dagvattentunnel Stockholm Vatten Utöva tillsyn på ledningsnätet Löpande Huddinge kommun Utöva tillsyn på enskilda avlopp Löpande Huddinge runt Gömmaren och i Gunhildsvik kommun Vattenskydd via arrendeavtal: Löpande Huddinge skyddszoner, kalkfilterdiken och kommun tvåstegsdiken Utöva tillsyn av jordbruk och Löpande Huddinge gödselhantering Informera boende i tillrinningsområdet kommun 2018 Huddinge kommun Kostnad 20 inom detaljplan Totalt, planerade åtgärder Föreslagna åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad Fosforred. kg/år Fällning av fosfor i bottensediment Efter 2021 Oklart Bygga ut kommunalt vatten o Efter 2021 Stockholm Bekostas av 5-10 avlopp i Högmora och Gunhildsvik Vatten fast.ägare Rena trafikdagvatten från Huddingevägen, Storängsleden- Lännavägen, Häradsvägen och Ågestavägen. Totalt, planerade och föreslagna åtgärder - Trafikverket/ Huddinge kommun Beting för sjön

55 Orlången Vattenmyndigheten bedömer att Orlången behöver avlastas med cirka 360 kg fosfor per år för att God ekologisk status ska uppnås. Följande åtgärdsförslag kommer från Huddinge kommuns åtgärdsplan för Trehörningen, antagen den 11 maj Planerade och föreslagna åtgärder beräknas reducera upp till drygt 300 kg fosfor per år vilket gör att en stor del av betinget klaras. Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad Fosforred. kg/år Göra åtgärder i Ebbaldalsdiket 2017 Huddinge kommun, ev. Stockholm Vatten Göra åtgärder i 2017 Huddinge Flemingsbergsvikens avrinningsområde kommun Bygga om Visättra pumpstation 2016 Stockholm Vatten - - Åtgärda felkopplingar och bräddningar samt laga ledningsnät Stockholm Vatten Utöva tillsyn på ledningsnätet Löpande Huddinge kommun Bygga ut kommunalt vatten o Stockholm avlopp i Gladö kvarn och Vidja Vatten Inventera och utöva tillsyn av Löpande Huddinge enskilda avlopp som ännu inte kommun anslutits till kommunalt avlopp. Vattenskydd via arrendeavtal: skyddszoner, kalkfilterdiken och tvåstegsdiken Huddinge kommun Bekostas av fast.äg ,4 Utöva tillsyn på jordbruk och Löpande Huddinge - - gödselhantering kommun Informera boende i områden 2018 Huddinge runt Orlången kommun Totalt, planerade åtgärder Åtgärdsplan för Orlången, Huddinge kommun Totalkostnaden som redovisas i tabellen ovan är lägre än i Huddinge kommuns sammanställning eftersom åtgärder under år 2015 inte redovisas här. 27

56 Föreslagna åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad Fosforred. kg/år Fälla fosfor i bottensediment 2019 Huddinge kommun Rena trafikdagvatten från Huddingevägen och fd - Trafikverket - - Södertörnsleden Totalt, planerade och föreslagna åtgärder Beting för sjön 360 Magelungen Vattenmyndigheten bedömer att Magelungen behöver avlastas med 324 kg fosfor per år. Mängden är överskattad, osäkert med hur mycket, eftersom beräkningen är gjord med en gräns på tillrinningsområdet som inte tar hänsyn till att dagvatten från områden norr om sjön avletts till Mälaren. Åtgärder uppströms sjöns direkta tillrinningsområde är viktiga för att nå god status men trots detta har Magelungen även ett stort eget beting. Under åren tar Stockholms stad i samarbete med Huddinge kommun fram en åtgärdsplan för Magelungen. 20 Här listas redan kända åtgärder. Endast en liten del av betinget klaras med åtgärderna. Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad Fosforred. kg/år Förbättra reningen i Stockholm Kräppladammarna Vatten Reparera och förbättra dagvattenanläggningen Ma 18 vid Farsta gård Stockholm Vatten Åtgärda felkopplingar och bräddningar samt laga ledningsnät Stockholm Vatten - Positiv inverkan Totalt, planerade åtgärder Föreslagna åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad Fosforred. kg/år Rena trafikdagvatten från Magelungsvägen, Nynäsvägen och Huddingevägen - Trafikverket/ Stockholm Vatten Fälla fosfor i bottensediment - Stockholms stad/stockholm Vatten Öppna upp Kräppladiket uppströms Kräppladammarna Totalt, planerade och föreslagna åtgärder Beting för sjön För mer information kontakta Miljöförvaltningen i Stockholms stad. 28

57 Drevviken Vattenmyndigheten har beräknat Drevvikens beting till 811 kg fosfor. Åren tar Stockholms stad fram en åtgärdsplan för Drevviken i samarbete med Haninge, Huddinge och Tyresö kommuner. 21 Åtgärdslistan innehåller här endast redan kända åtgärder innan arbetet har startat. Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforred. kg/år Anlägga en sjöförlagd dagvattenanläggning (skärmbassäng) i sjöns södra del 2017 Haninge kommun Anlägga våtmark och fördröjningsåtgärder i kring sjön Dammträsk Ta fram åtgärdsplan för dagvattenåtgärder i redan bebyggda områden i Haninge Installera flytande växtbäddar för ökad reningseffekt i skärmbassängen i Flaten Bygga om Vassvägens pumpstation för att förhindra bräddning av spillvatten vid stora regn Göra åtgärder på fastigheter i Trollbäcken där dräneringsvatten leds till spillvattennätet istället för dagvattennätet (tillskottsvatten). Undersöka vilka områden som har stor del tillskottsvatten. Ta fram förnyelseplan för avloppsnätet Åtgärda felkopplingar, bräddningar och tillskottsvatten Bygga ut kommunalt vatten och avlopp i Norrby, Kolartorp och Hermanstorp, totalt ca 480 fastigheter. Inventera och utöva tillsyn på enskilda avlopp i Österäng, Lyckebyn och Ådran Haninge kommun 2016 Haninge kommun Stockholm Vatten Tyresö kommun Tyresö kommun Bekostas av fastighetsägare 2016 Haninge kommun 2016 Haninge kommun Haninge kommun Haninge kommun Bekostas av fastighetsägare Huddinge kommun, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund - - Totalt, planerade åtgärder För mer information kontakta Miljöförvaltningen i Stockholms stad. 29

58 Föreslagna åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforred. kg/år Fällning av fosfor i bottensedimentet - Kommunerna/ Stockholm Vatten Damm vid utlopp kärr Alby - Haninge - - kommun Damm söder om avfartsväg 73 - Haninge - - kommun Falltrappa öster om Brandbergen - Haninge - - mot Forsla kärr kommun Våtmark vid Vendelsö gård - Haninge - - kommun Reningsåtgärd vid Kaninholmen - Tyresö kommun - - Rena trafikdagvatten från - Trafikverket - - Nynäsvägen Totalt, planerade och föreslagna åtgärder Beting 811 Sjöar nedströms Drevviken Alla sjöarna direkt nedströms Drevviken har förhöjda näringshalter. De kommer att hjälpas mycket av minskad belastning uppströms men det är viktigt att åtgärda enskilda avlopp och större dagvattenutsläpp och bräddpunkter lokalt. Långsjön är den mest övergödda av sjöarna. Sjöns beting har tidigare räknats till kg fosfor. 22 I Vattenmyndighetens nuvarande förslag till åtgärdsprogram har Långsjön inget eget beting eftersom den inte är en vattenförekomst. Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforred. kg/år Anlägga dagvattendamm på Prästängen 2016 Tyresö vid Tyresö-Flaten kommun Ansluta cirka 140 enskilda avlopp till Tyresö Bekostas av 39 kommunalt nät runt Albysjön 2020 kommun fastighetsäg. Ansluta cirka 10 enskilda avlopp till Tyresö Bekostas av 4 kommunalt nät runt Fatburen 2018 kommun fastighetsäg. Totalt, planerade åtgärder Föreslagna åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad Fosforred. kg/år Rena dagvattenutsläpp i Långsjön - Tyresö - - kommun Totalt, planerade och föreslagna åtgärder Jonas Hagström, beredningssekretariatet på Länsstyrelsen i Stockholms län, år

59 Kalvfjärden och Ällmorafjärden Betinget för Kalvfjärden beräknas av Vattenmyndigheten till 459 kg/år och för Ällmorafjärden 20 kg/år. Kalvfjärdens vatten kommer att förbättras när belastningen minskar från Tyresåns utlopp. Däremot har Kalvfjärden alltså ett stort eget beting för reducering av fosfor. Det är prioriterat att åtgärda enskilda avlopp i båda fjärdarnas direkta tillrinningsområde. Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforred. kg/år Ansluta cirka 300 enskilda avlopp till kommunalt nät runt Kalvfjärden och Ällmorafjärden Tyresö kommun Bekostas av fastighetsägare Utöva tillsyn av enskilda avlopp som inte är aktuella för anslutning till kommunalt nät, bland annat i Brevik. Löpande Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Totalt, planerade åtgärder - 90 Föreslagna åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Fosforred. kg/år Utreda omsättningen i Kalvfjärden - Tyresö kommun/ Ansluta enskilda avlopp till kommunalt nät runt Kalvfjärden och Ällmorafjärden Totalt, planerade och föreslagna åtgärder Beting Kalvfjärden och Ällmorafjärden Tyresåns vvf - Tyresö kommun Bekostas av fastighetsägare Minst Åtgärder för minskad belastning från miljögifter Planerade åtgärder Tidpunkt Ansvarig Kostnad, kr Sanera förorenade områden Tillsyn av verksamheter som kan riskera Löpande utsläpp av miljögifter, med fokus på de ämnen som gett tidsundantag för vattenförekomsterna. Verksamhetsutövare och kommuner Huddinge kommun, Stockholms stad, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

60 Nedan sammanfattas åtgärdsförslagen från övergödningsavsnittet som även minskar belastningen från metaller och organiska miljögifter. Anläggningar för dagvattenrening bör utformas så att de ger största möjliga reningseffekt både för fosfor och miljöskadliga ämnen. Kostnader redovisas i avsnittet Åtgärder för minskad övergödning ovan. Planerade åtgärder Fördröja och rena dagvatten i - Ebbadalsdiket (Orlången) - Fullerstaåns och Solfagradikets dagvattenutlopp (Trehörningen- Sjödalen) - Balingsholmsdalgången (Ågestasjön-Magelungen) - Dammträsk (Drevviken) - Skärmbassäng i södra delen (Drevviken) - Prästängen (Tyresö-Flaten) Förbättra reningen i - Källbrinksdammen och Kyrkdammen (Trehörningen-Sjödalen) - Kräppladammarna och skärmbassängen vid Ma 18 (Magelungen) - Skärmbassängen (Flaten) Ansluta enskilda avlopp till kommunalt nät i - Gladö Kvarn (Kvarnsjön-Gladö och Orlången) - Vidja (Orlången) Kolartorp, Norrby och Hermanstorp (Drevviken) Tillsyn av enskilda avlopp i - Ådran (Ådran) - Glömsta (Gömmaren) - Gunhildsvik (Trehörningen-Sjödalen) - Lyckebyn och Österäng (Lycksjön och Drevviken) - Brevik (Kalvfjärden) Bygga om pumpstationer och göra åtgärder i ledningsnätet för att förhindra bräddningar Genomföra informationskampanj till boende i Trehörningens och Orlångens avrinningsområden Ansvarig Stockholm Vatten samt Huddinge, Haninge och Tyresö kommuner Stockholm Vatten Stockholm Vatten samt Huddinge och Haninge kommuner Huddinge kommun, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Stockholm Vatten samt Haninge och Tyresö kommuner Huddinge kommun Föreslagna åtgärder Rena trafikdagvatten från - Huddingevägen, Storängsleden-Lännavägen, Häradsvägen och Ågestavägen (Trehörningen) - Huddingevägen och den planerade förbifartsleden, fd Södertörnsleden (Orlången) - Magelungsvägen, Nynäsvägen och Huddingevägen (Magelungen) - Nynäsvägen (Drevviken) Ansvarig Trafikverket, kommunerna 32

61 Åtgärder för naturliga sjöar och vattendrag Åtgärda vandringshinder För att möjliggöra för fisk att passera vägtrummor och kulvertar ska de vara nergrävda i bottnen och ha bottensubstrat, vara tillräckligt grova så att inte vattenhastigheten blir för hög när det är mycket vatten och inte vara för långa. Insekter behöver sikt genom trumman för att passera. Om vägen som skär vattendraget är så trafikerad att däggdjur som utter och bäver inte kan ta sig över vägen behövs en torr landremsa i trumman eller under bron, alternativt en landbrygga eller en separat torr trumma. I tabellen redovisas de vandringshinder för fisk och däggdjur som bör åtgärdas under perioden. Åtgärdsförslagen visas på karta i bilaga 5. Totalt vandringshinder för fisk och 8 vandringshinder för däggdjur och/eller bottenfauna bör åtgärdas under perioden. Vissa hinder är enkla att åtgärda utan större kostnader, andra kräver mer utredningar och resurser. Vattendrag Hinder för fisk Övriga hinder Kommentar Follbrinksströmmen 1 Skapa fri vandringsväg för fisk (laxfisk) från Kalvfjärden. Flera lösningar utreds. Bäck från 1 Ta bort gammal kulvert vid Grändalssjön enkel körväg över bäcken. Bäck från Barnsjön 1-2 Gräv ny sträckning för bäcken längs lång kulvert. Se till att den kommande dagvattendammen inte innebär vandringshinder. Lyckebyån 1 1 Åtgärda dämning utan vattendom. Gör det möjligt för utter och andra däggdjur att passera under Gudöbroleden Bäck från Ramsjön 1 Ersätt fellagda trummor under gångstigen vid sjön med en halvtrumma 23. Bylsjöbäcken 5 24 Provfiska i Bylsjöbäcken (elfiske) för att ta reda på om bäcken är fiskförande. Lissmaån 1 Gör det möjligt för utter och andra däggdjur att passera under vägen. Bäck från Kvarnsjön- Lissma 3 Ordna fisktrappa eller omlöp vid Kvarnsjöns utlopp. Öppna upp lång kulvert nedströms dammen. Tröskla upp nedströms vägtrumma. Ansvarig för åtgärder Tyresö kommun Tyresö kommun Tyresö kommun Haninge kommun/ Trafikverket Haninge kommun Tyresåns vvf Huddinge kommun Huddinge kommun Uppskattad kostnad En halvtrumma innebär att vattendraget behåller sin naturliga botten. 24 Hindren i Bylsjöbäcken är inte med på åtgärdslistan för perioden, enbart elfiske i bäcken föreslås. 33

62 Ådranbäcken 2 1 Åtgärda vandringshinder vid Sågen. Rensa bråte. Gör det möjligt för utter och andra däggdjur att passera under vägen. Bäck från Trehörningen- Hanveden 1-2 Tröskla upp nedströms trumma. Ta bort stenar som bildar definitivt vandringshinder Ebbadalsdiket 3 Gör det möjligt för utter och andra däggdjur att passera under de större vägarna. Bäck från Kärrsjön 1 Öppna upp kulverten vid MK Tiger. 1 Ordna fiskväg förbi dämmet i Trehörningens utlopp Balingsholmsån Huddinge kommun Huddinge kommun Huddinge kommun Huddinge kommun Huddinge kommun/ Stockhol m Vatten

63 Övriga biotopåtgärder i vattendrag Förutom att öppna vattenvägarna är det viktigt att återställa en naturlig hydrologi i vattendragen, skapa mer naturliga bottnar och minska solinstrålning och läckage genom att skapa kantzoner. För de flesta vattendragen beskrivs åtgärdsförslag om att öppna upp vattendrag närmare i tabellen på s Vattendrag Åtgärda vandringshinder eller ta bort kulvert X Återmeandra 25 Lägg i sten eller block Förbättra kantzoner Follbrinksströmmen Bäck från Grändalssjön X X X X Bäck från Barnsjön X X X Gammelströmmen X Lyckebyån X X Bäck från Ramsjön X Bäck från Svartsjön X Lissmaån X X Bäck från Kvarnsjön-Lissma X X Ormputtenbäcken X X X Ådranbäcken X X X Bäck från Trehörningen-Hanveden X X X Bäck från Rudträsket X x X Forsån X Stensättradalen X Bäck från Mörtsjön X X Bäck från Kärrsjön X X X X Bäck från Hacksjön X X X Norrån X Balingsholmsån X X X Gömmarbäcken uppströms Kyrkdammarna X X 25 Återställa ett tidigare rätat vattendrag till ett slingrande lopp. 35

64 Återskapa våtmarker och anlägga groddjursdammar Dammar och våtmarker ökar den biologiska mångfalden, bidrar till ett bättre lokalklimat och minskad risk för översvämningar i vissa fall minskad tillförsel av näringsämnen och miljögifter. Groddammar har flera positiva effekter vid sidan om att erbjuda livsmiljö för groddjur. Tillrinningsområde Planerad åtgärd Tidpunkt Ansvarig Kostnad Trehörningen Anlägga Huddinge groddjursdammar längst Fullerstaån kommun Ormputten (Drevviken) Restaurera våtmarken Huddinge Storflagen (utförd?) kommun Orlången Restaurera våtmark, Huddinge Långängen Björksättra kommun Orlången Restaurera våtmarker i Huddinge Orlången Orlången Orlången Drevviken Ådran (Drevviken) Flemingsbergsskogen Återskapa våtmarker och anlägga groddjursdammar, Kvarnbäcken/Ebbadalsd iket Återskapa våtmarker och anlägga groddjursdammar, Stensättradalen Anlägga groddjursdammar i Balingsta Anlägga groddjursdammar i Lissmadalen Groddjursdammar nära Ådranbäcken kommun Huddinge kommun Huddinge kommun Huddinge kommun Huddinge kommun Huddinge kommun Tillrinningsområde Föreslagen åtgärd Tidpunkt Ansvarig Kostnad Albysjön Återställa våtmarker och skapa groddjursdammar i Alby naturreservat - Tyresö kommun - Albysjön Utöka blå bård i strandkanten genom ökat bete - Tyresö kommun - 36

65 8. Övriga åtgärder Åtgärder för friluftslivet Område Åtgärd Ansvarig Orlången Strandpromenad Huddinge kommun Trehörningen Handikappanpassad Huddinge kommun strandpromenad mellan Magelungen Klippning av vattenväxter i Fagersjöviken Stockholms stad/stockholm Vatten Övre Rudan Strandpromenad Haninge kommun Drevviken Vattenväxter klipps så att vattenvägen till Gudö å hålls öppen. Tyresö och Haninge kommuner Strandpromenad i Vendelsö Haninge kommun Gudö å Gång- och cykelbro över ån, från Tyresö till Haninge Tyresö och Haninge kommuner Barnsjön Rusta upp badplatsen vid Barnsjön Tyresö kommun Albysjön Åtgärder i Alby naturreservat: Tyresö kommun fågelplattform, naturstig, bro mellan Alby och Rundmar. Drevviken-Kalvfjärden Håll vattendragen öppna för paddling Tyresö och Haninge kommuner Skydda natur Skydd av natur säkerställer både biologisk mångfald och att naturliga ytor finns i sjöarnas tillrinningsområden. I följande områden planerar kommunerna att bilda naturreservat under perioden. Tillrinningsområde Planerat reservat Tidpunkt Ansvarig Trehörningen Kynäsberget - Huddinge kommun Magelungen Rågsveds friområde Stockholms stad Rudträsket (Drevviken) Rudträsket - Huddinge kommun Barnsjön/Tyresö-Flaten Gammelström-Barnsjön Tyresö kommun 37

66 Kunskapsspridning, kommunikation och samverkan En stor del av de åtgärder som behöver göras för att nå god status i Tyresån är kommunernas ansvar: att hålla avloppsnätet i god kondition, att rena dagvatten och att ansluta fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. Inom vissa områden är det däremot viktigt hur alla som bor i sjösystemet agerar. Det gäller bland annat var man tvättar sin bil, vad man häller i dagvattenbrunnar och hur man sköter sin trädgård eller kolonilott. Tyresåns vattenvårdsförbund informerar i foldrar och på webbplatsen hur man som privatperson kan förbättra vattenkvaliteten. Huddinge kommun planerar en informationskampanj till boende runt Trehörningen och Orlången. Haninge kommun börjar i år dela ut ett informationsmaterial med fokus på vad man kan hälla i avloppet, men som kommer in på miljögifter i hushållet bland annat. Kommunerna kan behöva byta erfarenheter i flera frågor, till exempel om dagvatten och klimatanpassning. Vattenvårdsförbundet har som uppgift att sprida kunskap mellan kommunerna och öka kunskapen och insikten om vattenvård bland tjänstemän och beslutsfattare. För att uppnå det ordnar förbundet exkursioner och seminarier samt informerar på webben, via Facebook och i informationsmaterial. Dagvattenstrategier och samverkan i dagvattenfrågor i kommunerna I urbana områden med stor förtätning är det viktigt med en bra dagvattenstrategi. Den ska beskriva hur arbetet praktiskt ska ske i kommunen. Det är också viktigt att se till att förslagen till arbetssätt i strategin omsätts i praktiken. Kommun Aktuell dagvattenstrategi eller riktlinjer Samarbete i dagvattenfrågor Haninge Dagvattenstrategi från år 2005, rev år 2010 En dagvattengrupp arbetar med en ny strategi. Deltar i Södertörnskommunernas dagvattensamverkan. Huddinge Dagvattenstrategi från år 2013 Vattengrupp med bred representation i kommunen. Stockholm Dagvattenstrategi från år 2015 En dagvattengrupp med bred representation har tagit fram strategin och arbetar nu med riktlinjer för dagvattenhantering. Tyresö Riktlinjer för dagvattenhantering. Deltar i Södertörnskommunernas Botkyrka Dagvattenhanteringsplan från år 2011 Dagvattenstrategi från år Berör inte Tyresån Nacka Dagvattenstrategi från år 2008, dagvattenpolicy från år Berör inte Tyresån dagvattensamverkan. En vattengrupp bildades efter framtagandet av kommunens vattenplan. En dagvattengrupp finns i kommunen. 38

67 Skötsel av dagvattenanläggningar Det är viktigt att kommunen och andra som bygger dagvattenanläggningar avsätter medel för skötsel av anläggningarna. Det gäller den årliga skötseln i form av klippning av växter liksom muddring av avsättningsmagasin. Haninge och Huddinge kommuner och Stockholm Vatten arbetar med att kartlägga dagvattenanläggningar för att underlätta skötseln. Nedan är en sammanställning av anläggningar i respektive tillrinningsområde. Område Anläggning Skötselansvar 26 Orlången Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning Stockholm Vatten/ Huddinge kommun Trehörningen Fullersta kvarndamm Huddinge kommun Källbrinksdammen Stockholm Vatten/ Huddinge kommun Kyrkdammen Stockholm Vatten/ Huddinge kommun Skärmbassäng i sydvästra viken Stockholm Vatten Översilningsyta med för- och eftersteg, färdig år 2016 Stockholm Vatten/ Huddinge kommun Magelungen Ma 18, skärmbassäng Stockholm Vatten Kräppladammarna Stockholm Vatten/ Stockholms stad Drevviken Skärmbassäng vid Hökarängen Stockholm Vatten Dagvattendamm i Gräsvreten Stockholm Vatten/ Stockholms stad Fornuddsparken Tyresö kommun Coop-dammarna Haninge kommun Gudöbrodammarna Haninge kommun Damm, översilningsyta och skärmbassäng i Flaten Stockholm Vatten/ Stockholms stad Dagvattenrening vid Dammträsk, Haninge kommun färdig år 2020 Skärmbassäng i sjöns södra ände, Haninge kommun färdig år 2017 Gudö å Åvägsdammen Haninge kommun Måndalsdammen vid före detta Tyresö kommun reningsverket Tyresö-Flaten Dagvattendamm vid Prästängen, Tyresö kommun färdig år 2016 Albysjön Kolardammarna Tyresö kommun Kalvfjärden Droppen Tyresö kommun Edinborgsdammen Tyresö kommun Damm vid Breviks skola Tyresö kommun 26 Där ansvaret anges som delat är skötseln ovan vattnet kommunens ansvar och under vattnet Stockholm Vattens. 39

68 Bilagor 1. Klassning av näringstillståndet i Tyresåns sjöar 40

69 2. Miljökvalitetsnormer, ekologisk och kemisk status samt undantag, för sjöar som är eller föreslås bli vattenförekomster Bylsjön SE Måttlig ekologisk status Namn Orlången Magelungen Drevviken Flaten EU-ID SE SE SE SE Status 2014 Otillfredsställande Måttlig Måttlig God ekologisk ekologisk ekologisk status ekologisk status status status Kvalitetskrav och tidpunkt Status 2014 God ekologisk status 2021 Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2021 Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2021 Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus God ekologisk status Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus Hög ekologisk status Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus Kvarnsjön Lissma SE Hög ekologisk status God ekologisk status 2021 Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav Tidsfrist Mindre strängt krav Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver och kvicksilverföreningar Kompletterande krav för skyddade områden God kemisk ytvattenstatus med undantag för PBDE och Kvicksilver och kvicksilverföreningar God kemisk ytvattenstatus 2027 för Pentabromerad difenyleter (PBDE) Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver och kvicksilverföreningar God kemisk ytvattenstatus med undantag för PBDE och Kvicksilver och kvicksilverföreningar God kemisk ytvattenstatus 2027 för Pentabromerad difenyleter (PBDE) Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver och kvicksilverföreningar Tillfredsställande badvattenkvalitet God kemisk ytvattenstatus med undantag för PBDE, TBT och Kvicksilver och kvicksilverföreningar God kemisk ytvattenstatus 2027 för PBDE. God kemisk ytvattenstatus 2021 för TBT. Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver och kvicksilverföreningar Tillfredsställande badvattenkvalitet God kemisk ytvattenstatus med undantag för Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver och kvicksilverföreningar God kemisk ytvattenstatus med undantag för Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver och kvicksilverföreningar God kemisk ytvattenstatus med undantag för Kvicksilver och kvicksilverföreningar 41

70 3. Miljökvalitetsnormer, ekologisk och kemisk status samt undantag, för vattendrag och kustvatten som är vattenförekomster Namn Tyresån-Norrån Tyresån-Forsån Tyresån Kalvfjärden Ällmorafjärden EU-ID SE SE SE SE SE Status 2014 Måttlig ekologisk status Måttlig ekologisk status Dålig ekologisk status Måttlig ekologisk status Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav och tidpunkt Status 2014 God ekologisk status 2021 Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2021 Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2021 Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2027 Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2027 Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav God kemisk ytvattenstatus med undantag för Kvicksilver och kvicksilverföreningar God kemisk ytvattenstatus med undantag för Kvicksilver och kvicksilverfören ingar God kemisk ytvattenstatus med undantag för TBT, Kvicksilver och kvicksilverföreningar och PBDE God kemisk ytvattenstatus med undantag för Kvicksilver och kvicksilverföreningar God kemisk ytvattenstatus med undantag för Kvicksilver och kvicksilverföreningar Tidsfrist Mindre strängt krav Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för Kvicksilver och kvicksilverföreningar God kemisk ytvattenstatus 2021 för TBT. God kemisk ytvattenstatus 2027 för PBDE Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår inte god kemisk ytvattenstatus för Kvicksilver och kvicksilverföreningar Kompletterande krav för skyddade områden Gynnsam bevarandestatus 42

71 4. Så här följs Tyresåns vattenvårdsförbunds mål upp indikatorer och åtgärdsredovisningar Tyresåns vattenvårdsförbund antog år 2014 följande tio vattenvårdsmål. Målen följs upp årligen, dels med indikatorer, dels med beskrivningar av de åtgärder som kommunerna och andra aktörer har utfört för att nå målen. 27 I=indikatorer Å=redovisningar av utförda åtgärder PÅVERKAN/ÅTGÄRDSARBETE 1. Minskad dagvattenbelastning Dagvattenutsläpp begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs Å: Utförda åtgärder för minskad dagvattenbelastning 2. Mindre spillvatten i dagvattennätet Utsläpp av spillvatten som beror på bräddningar, felkopplingar och läckande ledningar begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs I: Beräknade och uppmätta bräddningar till recipient Å: Utförda åtgärder för minskad mängd spillvatten i dagvattennätet 3. Minskad belastning från enskilda avlopp Påverkan från enskilda avlopp begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs I: Antal enskilda avlopp som anslutits till kommunalt nät Å: Anslutna avlopp uppdelade på område och tillrinningsområde Å: Utförda åtgärder för att höja kvaliteten på befintliga avlopp 4. Fler naturliga bäckar och åar Andelen restaurerad vattendragssträcka ökar i syfte att nå miljökvalitetsnormerna. I: Längd restaurerat vattendrag Å: Utförda restaureringsåtgärder 5. Fria vattenvägar Förekomsten av vandringshinder begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs I: Antal vandringshinder som åtgärdats Å: Åtgärdade vandringshinder 6. Ökad areal skyddad natur Arealen skyddad natur ökar med syfte att värna om och utveckla naturen med särskilt fokus på förmågan att ta hand om vattnet i landskapet, livsmiljöerna för den biologiska mångfalden, värden för rekreation, kulturmiljö och friluftsliv. I: Areal skyddad som naturreservat Å: Beslutade naturreservat, biotopskyddsområden, områden med strandskydd med mera. 27 Senaste miljöuppföljning går att läsa på vår webbplats 43

72 TILLSTÅNDET I VATTENMILJÖERNA 7. Ytvatten följer miljökvalitetsnormer för ekologisk status Beslutade miljökvalitetsnormer (MKN) för ekologisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god ekologisk status. I: Antal vattenförekomster (sjöar, vattendrag och kustvatten) som når MKN för ekologisk status. I: Antal övergödda sjöar som minskar totalfosforhalten. I: Antal näringsfattiga sjöar som minskar eller har oförändrad totalfosforhalt. Näringsfattiga sjöar som följs upp Gömmaren Kvarnsjön-Gladö Kvarn Flaten Trehörningen-Hanveden Rudträsket Ådran Kvarnsjön-Lissma Nedre Rudan Övre Rudan Ramsjön Svartsjön Lycksjön Barnsjön Grändalssjön Näringsrika (övergödda) sjöar som följs upp Trehörningen-Sjödalen Hacksjön Kärrsjön Mörtsjön Orlången Ågestasjön Magelungen Drevviken Långsjön Tyresöflaten Albysjön Fatburen 8. Ytvatten följer miljökvalitetsnormer för kemisk status Beslutade miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god kemisk status. I: Antal vattenförekomster (sjöar, vattendrag och kustvatten) som når MKN för kemisk status. 9. Grundvatten följer miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status Beslutade miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och kvantitativ status nås/bibehålls i grundvatten. I: Antal grundvattenförekomster som når MKN för kemisk och kvantitativ status. 10. Badplatser med god vattenkvalitet De badplatser där kommunerna provtar badvattenkvaliteten har godkända prov under säsongen. I: Antal badplatser utan något prov med anmärkning 44

73 45 5. Vandringshinder som bör åtgärdas under åren

74 46 6. Höjdmodell för Tyresåns sjösystem med sjöyta och maxdjup för sjöarna

75 47 7. Områden skyddade som Natura 2000-områden, naturreservat och nationalpark

76 48 8. Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv

77 Miljöprogram för Huddinge kommun Arbetsmaterial, version

78 Innehåll Inledning...3 Uppdrag och syfte...3 Dokumentets upplägg...3 Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet...5 Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete...7 Klimat och luft...8 Vatten...13 Biologisk mångfald och friluftsliv...18 Markanvändning och samhällsplanering...21 Gifter i miljön...29 Informera och engagera...33 Mått och målöversikt...35 Huddinges miljöprogram i relation till omvärlden...44 Metod för kommunens interna miljöarbete

79 Inledning Huddinges första agenda 21-dokument antogs 1998 och arbetades fram av en bredd av aktörer. Under 2005 reviderades dokumentet för första gången, och 2010 antogs den andra revideringen av kommunfullmäktige: Lokal Agenda 21 för Huddinge Miljöprogram är alltså det fjärde agenda 21-dokument/miljöprogram som kommunen har tagit fram. Miljöprogram är kommunens strategiska dokument för den ekologiska hållbarheten, men även sociala och ekonomiska aspekter berörs. I augusti 2010 beslutade kommunfullmäktige att anta en klimat- och energiplan för Huddinge kommun. I denna fanns mål och åtgärder inom områdena klimat och energi. Under 2015 följdes klimat- och energiplanen upp i sin helhet. I samband med uppföljningen fann man ett behov av att revidera planen. Detta har gjorts i samband med framtagandet av detta miljöprogram och de delar som fanns med i klimat- och energiplanen återfinns nu i miljöprogrammet under avsnitten Klimat och luft och Markanvändning och samhällsplanering. Plan för miljöarbete, numera Metod för kommunens interna miljöarbete finns inarbetad i miljöprogrammet, se sidan 48. Uppdrag och syfte I och med att Lokal Agenda 21 för Huddinge slutar att gälla 2015 har kommunstyrelsen givit kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett nytt miljöprogram. Syftet med miljöprogrammet är att ge riktning och styrning för miljöarbetet i kommunen. Målen för Huddinge som geografiskt område berör alla invånare och aktörer i kommunen. Kommunen har därför inte rådighet över alla de åtgärder som krävs för att nå de uppsatta målen. De mål som redovisas under rubrikerna Kommunens egna verksamheter är mål som kommunen som organisation själv har rådighet över. Ansvaret för genomförandet av miljöprogrammet vilar huvudsakligen på kommunens nämnder och förvaltningar, men framgången i arbetet beror på alla aktörers och invånares aktiva medverkan. Dokumentets upplägg- läsanvisning En beskrivning och status av miljötillståndet och trender i Huddinge finns i Miljöbarometern, Ett nuläge finns redovisat vid de delmål där det finns ett sådant. 3

80 Miljöprogrammet är indelat i sex temaområden där de olika nationella miljömålen beskrivs. De sex temaområdena är: Klimat och luft Nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft Vatten Nationella miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker Biologisk mångfald och friluftsliv Nationella miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv Markanvändning och samhällsplanering Nationella miljömål: God bebyggd miljö, Säker strålmiljö Gifter i miljön Nationella miljömål: Giftfri miljö, avfallsdelen från miljömålet God bebyggd miljö Informera och engagera Det finns inget specifikt nationellt miljömål för detta temaområde. Följande nationella miljömål tas inte upp i miljöprogrammet: Skyddande ozonskikt, Bara naturlig försurning och Storslagen fjällmiljö. Miljöproblemen kopplade till dessa mål är inte stora i Huddinge och har därför inte heller prioriterats. För ytterligare information om de nationella miljömålen, se sidan 46. Övergripande mål Under varje temaområde finns rubriken Övergripande mål. Där beskrivs de nationella miljömålen som är relevanta för området. De övergripande målen för Huddinge är desamma som de nationella miljömålen. Riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan (beslutad 2014) Under denna rubrik beskrivs redan beslutade riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan (ÖP) med bäring på miljöområdet. Beslut om översiktsplanen 2030 fattades 2014 som en rekommendation för hur mark- och vattenanvändningen i Huddinge ska se ut i framtiden. De riktlinjer som inte har bäring på ekologisk hållbarhet har inte tagits med i detta miljöprogram. Delmål (redan beslutade respektive nya delmål för Huddinge) Delmålen i miljöprogrammet är dels en sammanställning av redan beslutade miljömål, dels av nya miljömål. För varje beslutat miljömål anges i vilket dokument det är beslutat, till exempel avfallsplanen. Där inget dokument anges är miljömålet nytt för Huddinge, dvs målet har inte varit med i Huddinges styrdokument tidigare. 4

81 Målen i dokumentet redovisas dels för Huddinge som geografiskt område, dels för Huddinge kommuns egna verksamheter. Med rubriken Kommunens egna verksamheter menas de kommunala verksamheter som kommunen har rådighet över, dvs där kommunen själv kan bestämma mål, åtgärder etc. Med Huddinge som geografiskt område menas de område som avgränsas av kommungränsen. Målen för Huddinge som geografiskt område berör alla invånare och aktörer i kommunen. Kommunen har därför inte rådighet över alla de åtgärder som krävs för att nå de uppsatta målen. Däremot kan kommunen genom olika insatser verka för och skapa förutsättningar för att nå målen. Mått och målöversikt Efter alla temaområden finns en mått och mål tabell som visar alla mått och dess koppling till respektive mål. Där redovisas också uppföljningsintervallet för måtten. Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet Miljöprogrammet ska styra inriktningen gällande miljöfrågor i kommunens årliga Mål och budgetdokument och nämndernas verksamhetsplaner. Målen och inriktningen i miljöprogrammet konkretiseras i åtgärder i nämndernas verksamhetsplaner och arbetsplaner. Miljöprogrammet följs upp i sin helhet årligen. Detta görs i samband med årsredovisningen. Alla mått följs dock inte upp årligen. Uppföljning sker även i delårsrapporter och verksamhetsberättelser. Se figur nedan. De kommunala bolagen är viktiga aktörer vad gäller genomförandet av miljöprogrammet. Bolagen är ansvariga för att uppnå de delmål, som de berörs av. De ska således planera och genomföra åtgärder som leder till måluppfyllelse. Ett utdrag ur och en konkretisering av miljöprogrammets material avseende miljöfrågor i samhällsplaneringen kommer att bli ett verktyg för dem som arbetar med samhällplanering. På samma sätt görs ett utdrag ur programmet avseende miljöfrågor för kommunens egna verksamheter, vilket blir ett verktyg för chefer och medarbetare som arbetar med kommunens interna miljöfrågor. 5

82 Uppföljning miljöprogrammet - miljöbokslut Underlag till Mål och budget Underlag till nämndernas VP Figur 1. Årscykeln i kommunen och hur miljöprogrammet ska följas upp och genomgöras 6

83 Inriktning 1 för Huddinge kommuns miljöarbete Hållbar utveckling omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på utveckling. Detta miljöprogram fastställer Huddinge kommuns ambition och inriktning för det ekologiska perspektivet. Ekologiskt hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett eget värde och att vår rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl. Punkterna nedan utgår ifrån de fyra hållbarhetsprinciperna, se sidan 47. Vi ska arbeta för en ekologiskt hållbar utveckling genom att: ta hänsyn till miljö- och naturvärden i våra beslut medverka till att bevara biologisk mångfald i kommunen arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser förebygga föroreningar och minimera avfallsmängder kontinuerligt minska energianvändningen öka andelen förnyelsebar energi och minska andelen fossilbaserad energi i såväl bostäder, lokaler som fordon och transporter verka för ett miljöanpassat byggande aktivt minska innehållet av kemikalier i förskolors och skolors miljöer samt i kommuninvånarnas vardag ställa relevanta krav i upphandling av varor och tjänster öka inköp och användning av ekologiska livsmedel samt miljömärkta produkter engagera och utbilda medarbetare och förtroendevalda så att arbetet inom miljöområdet ständigt förbättras och utvecklas kommunicera hållbar utveckling med invånare och andra intressenter 1 Kan likställas med en miljöpolicy 7

84 Klimat och luft Nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Övergripande mål Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Riktlinjer från översiktsplanen (ÖP) med bäring på målområdet Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. Vid nyexploatering eftersträvas i första hand att bebyggelsen använder så lite energi som möjligt och i andra hand att vald energikälla medför så liten miljöpåverkan som möjligt. I enlighet med kommunens Klimat och energiplan ska åtgärder vidtas för minskad energianvändning och utfasning av fossila bränslen (klimat- och energiplanen ersätts av miljöprogrammet). Energiproduktion av såväl storskalig som småskalig förnyelsebar energi ska ges stor tyngd gentemot andra intressen. Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län. 8

85 Delmål Kommunen som geografiskt område Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0 ton/invånare (74 procent jämfört med 1990) (produktionsperspektivet 2 ) senast 2030 och senast 2050 ska nettoutsläppen 3 vara 0 ton/invånare (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 1,7 ton/invånare Koldioxidfotavtrycket 4 (konsumtionsperspektivet) ska minska till 4,0 ton/invånare senast 2030 jämfört med 2007 (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030). Nuläge: 10,2 ton/invånare Halten av kvävedioxid ska inte överstiga 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde 5 (nytt mål). Halten av partiklar (PM10) ska inte överstiga 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde 6 (nytt mål). Energianvändningen per kvadratmeter i Huges fastighetsbestånd ska minska med 30 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008 (beslutat i Huges fastigheter ABs energiplan). Nuläge: Minskning med 20 procent Mängden framställd energi från solkraft och vindkraft från olika aktörer i kommunen ska öka jämfört med (nytt mål) Nuläge: 7000 MWh/år (Huge fastigheter) Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel ska öka till 2021 jämfört med 2015 (nytt mål). Nuläge: 14 tankställen (2 biogas, 11 etanol, 1 RME)och 9 laddplatser Andelen registrerade miljöbilar (enligt statlig definition) ska uppgå till minst 40 procent 2021 (nytt mål). Nuläge: 20 procent 2 Utsläppen mäts på sådant som förbränns/produceras inom kommunens gränser till exempel utsläpp från industrier och trafiken. 3 Med nettoutsläpp menas skillnaden mellan de utsläpp som görs inom ett område och det upptag av växthusgaser som görs av kolsänkor, främst skog och mark. Sverige har som mål att inte ha några nettoutsläpp år Koldioxidfotavtrycket mäter den mängd utsläpp av fossil koldioxid som vi orsakar, direkt eller indirekt, via konsumtion av varor och tjänster, oavsett var i världen utsläppen har skett till exempel importerade matvaror. 5 Målet är detsamma som det nationella miljömålet för Frisk luft. Detta är ett skarpare mål än miljökvalitetsnormen som är 40 mikrogram per kubikmeter luft. 6 Målet är detsamma som det nationella miljömålet för Frisk luft. Detta är ett skarpare mål än miljökvalitetsnormen som är 40 mikrogram per kubikmeter luft. 9

86 Kommunens egna verksamheter Samtliga nybyggda kommunala lokaler ska fr.o.m vara certifierade enligt något av de etablerade miljöcertifieringssystemen 7 (nytt mål). Senast 2020 ska energianvändningen i kommunens verksamhetslokaler vara högst 137 kwh/m 2 (beslutat i Mål och budget). Nuläge: 156 kwh/m 2 Uppvärmning med direktverkande el i arrendegårdarna ska vara helt utfasade 2021 (reviderat från klimat- och energiplanen). Nuläge: samtliga arrendegårdar har idag direktverkande el som huvudsaklig värmekälla. Andelen förnyelsebar energi i kommunala lokaler ska utgöra minst 95 procent av den totala energiförbrukningen 2021 (reviderat från Agenda ). Nuläge: 90 procent 2025 ska kommunens fordonsflotta vara fossiloberoende (nytt mål). Nuläge: 20 procent Koldioxidutsläppen per anställd från tjänsteresor med bil och flyg ska minska med 50 procent till 2021 jämfört med 2014 (nytt mål). Nuläge: 88 kg/anställd Koldioxidutsläppen per anställd från arbetspendlingsresor ska minska jämfört med 2017 (nytt mål). Koldioxidutsläppen från kommunens varutransporter ska minska jämfört med 2013 (nytt mål). Mängden inköpt nötkött till kommunala verksamheter ska minska med 50 procent till 2021 jämfört med 2014, till förmån för andra näringsriktiga livsmedel (nytt mål). Mått Kommunen som geografiskt område Växthusgasutsläpp per invånare (ton/inv) Växthusgasutsläpp per sektor (procent) Växthusgasutsläpp per sektor (ton/inv) Koldioxidfotavtrycket (ton/inv) Halten kvävoxider årsmedelvärde (µg/m 3 ) Halten partiklar årsmedelvärde (µg/m 3 ) Energianvändning i Huges fastighetsbestånd (procent) 7 Till exempel Miljöbyggnad, Bream och Svanen 10

87 Mängden producerad el från sol och vind i Huges bestånd (MWh) Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel (st) Andel miljöbilar (procent) Kommunens egna verksamheter Andel nybyggda lokaler som är miljöcertifierade (procent) Energianvändning i kommunala lokaler (kwh/m 2 ) Andel förnyelsebar energi i kommunala lokaler (procent) Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor (procent, kg/anställd) Koldioxidutsläpp från kommunens arbetspendlingsresor (procent, kg/anställd) Andel fordon med förnyelsebara drivmedel i kommunens fordonsflotta (procent) Koldioxidutsläpp från kommunen varutransporter (ton) Mängden inköpt nötkött i kommunala verksamheter (kg/år) Konsekvenser Kommunen som geografiskt område För att uppnå målen för kommunen som geografiskt område krävs insatser i samhällsplaneringen, exempelvis genom att planera samhället för att minimera transporter med fossila bränslen och öka attraktiviteten för gång, cykel och kollektivtrafiken. I övrigt krävs informationsinsatser gentemot kommuninvånare och företag och samarbete med näringslivet. Alla typer av energibesparande åtgärder kan ha en initial kostnad, men innebär ekonomiska besparingar på sikt. Om kommunen inte vidtar åtgärder för att uppnå målen riskerar kommunen att inte leva upp till de nationella målsättningarna på klimatområdet. Om miljökvalitetsnormerna för luft inte klaras kan sanktioner från EU beslutas. 11

88 Kommunens egna verksamheter För kommunens verksamheter innebär målen en omställning dels till att effektivisera och minska antalet transporter och dels till en högre andel förnyelsebart. Initialt kan fler fordon med förnyelsebara drivmedel vara kostnadsdrivande. Dock är exempelvis elfordon betydligt billigare i drift. Då drivmedlet är billigare. Målet om att certifiera kommunens byggnader innebär en ökad kostnad. Dock måste kommunen ta hänsyn och anpassa sig till artikel 9 i direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) som säger att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollbyggnader efter den 31 december Att certifiera byggnader är en sätt för kommunen att säkerställa att så sker. En lägre energianvändning innebär också lägre kostnader vid användning av byggnaden. Vad gäller målet om att inköpt kött ska minska är detta ett mål som innebär en minskad kostnad eftersom kött är dyrare i förhållande till många andra livsmedel. Ur hälsosynpunkt är det viktigt att dra ner på mängden rött kött och charkuterier då dessa livsmedel är klassade som hälsofarliga i alltför stora mängder. Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter max 500 gram i veckan. 12

89 Vatten Nationella miljömål: Ingen Levande sjöar Hav i balans övergödning och vattendrag samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Grundvatten av god kvalitet Övergripande mål Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. (övergripande mål från Myllrande våtmarker) Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 13

90 Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på målområdet Åtgärder görs i enlighet med åtgärdsprogrammet för Tyresåns sjösystem så att miljökvalitetsnormerna uppnås. Det är särskilt angeläget att genomföra åtgärder i Trehörningens och Orlångens tillrinningsområden, eftersom dessa påverkar många sjöar nedströms. Vid utbyggnad av avloppssystem är det viktigt att Stockholm vatten AB ser till att det inte sker utsläpp (bräddningar) av spillvatten från pumpstationer och ledningar till dagvattenledning eller vattendrag och sjöar. Enskilda avlopp ska vara utförda korrekt och godkända av miljötillsyn. VA-utbyggnadsprogram ses över och därefter byggs vatten och avlopp ut i enlighet med programmet. Uttagen av grundvatten ska inte vara större än vad som hinner nybildas och statusen får inte försämras. Delmål Kommunen som geografiskt område Minst god ekologisk och kemisk status i alla sjöar, vattendrag och våtmarker som har miljökvalitetsnorm ska uppnås senaste Inget vatten får försämras (beslutat i och med Vattendirektivet). Näringstillförseln till sjöar och vattendrag från t ex dagvatten, avloppsledningar, enskilda avlopp, jordbruk, gödselanläggningar med mera ska minska. Fosforhalterna i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senaste 2021 minska till: Långsjön (Segeltorp): ca 23 µg/l (nuläge: 51 µg/l) Trehörningen (Sjödalen): ca 28µg/l (nuläge: 100µg/l) Orlången: ca 23 µg/l (nuläge: 46 µg/l) Magelungen: ca 22 µg/l (nuläge: 31 µg/l) Drevviken : ca 18 µg/l (nuläge: 32 µg/l) (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030) Siktdjupet 8 i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senaste 2021 öka till: Långsjön (Segeltorp): ca 2,0 m (nuläge: 1,0 m) Trehörningen (Sjödalen): ca 1,8 m (nuläge: 0,6 m) Orlången: ca 1,9 m (nuläge: 0,8 m) Magelungen: ca 2,2 m (nuläge: 2,1 m) Drevviken : ca 2,2 m (nuläge: 3,1 m) (reviderat delmål från Agenda ) 8 Med siktdjup menas vattnets genomskinlighet, ett mått på hur djupt ner i vattnet man kan se med blotta ögat, det vill säga hur grumligt av partiklar vattnet är. I övergödda sjöar är siktdjupet dåligt eftersom i dessa är mycket näringsämnen, som leder till ökad växtlighet, som leder till ökad grumlighet.. 14

91 Påverkan/ läckage av näringsämnen från jordbruk och gödselhantering ska minimeras. Odlingsfria zoner 9 utöver miljöbalkens krav på två meter, ska införas senast 2017 på kommunalägd jordbruksmark. Kommunen ska verka för att detta även sker på övrig jordbruksmark (nytt mål). Värdefulla vattenmiljöer 10 ska ges ett långsiktigt skydd genom naturreservatsbildning, enligt fastställt program för skydd av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden 11. Öran, Rudträsket, Ådran, Mälaren (Vårbystranden) ska skyddas senast 2021 (reviderat delmål från Agenda ). Sjöar och vattendrag 12 ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer och spridningsvägar för växter och djur (reviderat delmål från Agenda ). Vattenmiljöer ska bevaras, återskapas och utvecklas kontinuerligt (reviderat delmål från Agenda ). Konstruerade vattenhinder ska åtgärdas kontinuerligt för att underlätta för utter, fiskar, vattenlevande insekter med flera att ta sig fram (reviderat delmål från Agenda ). Våtmarkerna 13 ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer för växter och djur. Befintliga våtmarker ska bevaras och utvecklas. Ytterligare våtmarker återskapas kontinuerligt (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 5,25 ha. 9 På odlingsfria zoner får inte gödsel eller bekämpningsmedel spridas. Vegetationen på zonerna ska skördas kontinuerligt. 10 Vattenmiljöer är platser där vatten samlas. Den kan fungera som vattenmagasin och utjämna vattenföringen under året, vilket minskar riskerna för torka och översvämning. När vattnet hålls kvar i landskapet kan växternas, djurens och människans behov av vatten tillgodoses på ett naturligt sätt. Exempel på vattenmiljöer är kärr, gölar, översilningsmarker, öppna diken, dammar samt källor med omgivande våtmark. 11 Huddinge kommun, miljönämnden Vattendrag delas in, enligt följande: bäck, å, ström, flod eller älv. 13 Våtmarker är övergångszoner mellan land och vatten. Våtmarker är bland annat myrar (mossar och kärr), sumpskogar (våtmarker som är bevuxna med skog), våtmarksstränder vid och grunda områden i sjöar, vattendrag och hav samt småvatten. 15

92 Mått Kommunen som geografiskt område Andel sjöar som uppfyller god ekologisk status (procent) Andel sjöar som uppfyller god kemisk status (procent) Fosforhalter i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken (µg/l) Siktdjup i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken (meter) Antal arrendegårdar där odlingsfria zoner införts. Antal vattenmiljöer som skyddats under året. Antal vandringshinder som åtgärdats under året. Areal återskapad våtmark (ha) Mål från: Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden med bäring på målområdet Dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs Utsläpp av spillvatten som beror på bräddningar, felkopplingar och läckande ledningar begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs Påverkan från enskilda avlopp minskar så att miljökvalitetsnormerna följs Andelen restaurerad vattendragssträcka ökar i syfte att nå miljökvalitetsnormerna Förekomst av vandringshinder minskar så att miljökvalitetsnormerna följs Arealen skyddad natur ökar med syfte att värna om och utveckla naturen med särskilt fokus på förmågan att ta hand om vattnet i landskapet, livsmiljöerna för den biologiska mångfalden, värden för rekreation, kulturmiljö och friluftsliv Beslutade miljökvalitetsnormer för ekologisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god ekologisk status. Beslutade miljökvalitetsnormer för kemisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god kemisk status. Beslutade miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status nås/bibehålls i grundvatten. De badplatser där kommunerna provtar badvattenkvaliteten har godkända prov under säsongen. 16

93 Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Kommunen har tagit fram två åtgärdsplaner för de mest påverkade sjöarna Trehörningen och Orlången. I dessa beskrivs vilka åtgärder som krävs för att miljökvalitetsnormerna för dessa sjöar ska klaras. Eftersom dessa sjöar rinner vidare till andra sjöar som har miljökvalitetsnormer påverkas även dessa sjöar av utvecklingen i Trehörningen och Orlången. Arbetet med åtgärderna finansieras av den årliga Tyresåmiljonen som kommunen har avsatt, medel från Stockholm Vatten samt årliga kommunala äskanden. Åtgärdsplaner för ytterligare sjöar kommer även att tas fram under de kommande åren. Vattenåtgärder av mer biologisk karaktär finansieras delvis inom ordinarie budget inom naturoch byggnadsnämndens ansvarsområde, men medel behöver också äskas för större åtgärder. Många åtgärder sker också inom ordinarie verksamhet till exempel olika typer av tillsyn. Även Stockholm Vatten arbetar inom ordinarie verksamhet med att till exempel åtgärda felkopplingar, bräddningar och läckage i ledningsnätet. Om miljökvalitetsnormerna för vatten inte klaras kan sanktioner från EU beslutas. Icke vidtagna åtgärder leder på sikt till igenväxning av sjöar, minskad artrikedom, fiskdöd, dålig badvattenkvalitet med mera. 17

94 Biologisk mångfald och friluftsliv Nationella miljömål: Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Övergripande mål Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Riktlinjer från översiktsplanen som har bäring på målområdet Tillgodose behovet av promenad och strövvänlig skog Bevara, men även utveckla skogsmarkens värden avseende friluftsliv och kulturmiljö. I möjligaste mån tillgängliggörs Huddinges alla grön- och naturområden med särskilt fokus på fem identifierade entréer. De fem platserna är: Björksättra-Sundby gård, Flemingsberg-Visättra, Flottsbro, Kungens kurva (port mot Gömmarens naturreservat) och Ågesta. Utredning genomförs gällande om och i sådant fall hur sambandet mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen kan värnas och stärkas. De strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat ska bildas för: Lissmadalgången (redan genomfört), Flottsbroområdet, Drevvikens strandområden (redan genomfört), Vårbystranden, Kynäsberget, Öran, Rudträsket och Kvarnsjön (redan genomfört). De ekologiskt särskilt känsliga områdena (ESKO) ska beaktas så att åtgärder som skadar områdets specifika känslighet undviks. 18

95 Styra mot ett uthålligt och ekologiskt jordbruk på kommunens mark och verka för det på icke kommunalägd mark. Bevara och utveckla kulturlandskapets värden avseende natur, kultur och friluftsliv. Obebyggda stränder bevaras och bör i möjligaste mån tillgängliggöras. Där det är möjligt anordnas passager även längs vattnet förbi bebyggelse. Delmål Kommunen som geografiskt område I skogarna ska växter och djur ges förutsättningar att leva under naturliga betingelser med livskraftiga bestånd. Arealen skogsmark som skyddas som naturreservat ska öka till 2021 (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 40 procent Strategiskt viktig grönstruktur ska bevaras. Sambanden i sammanhängande ekosystem, gröna kilar och korridorer ska inte brytas. I svaga avsnitt ska sambanden stärkas, så att det blir lättare för människor och djur att ta sig fram (nytt mål). Andelen skyddad natur ska öka med de områden som anges i riktlinjen i översiktsplanen (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 37 procent Den biologiska mångfalden ska bevaras, utvecklas och återskapas, så att alla naturligt förekommande växter och djur kan leva med livskraftiga bestånd och under naturliga betingelser. Invasiva arter 14 ska bekämpas kontinuerligt (reviderat delmål från Agenda ). Naturen ska göras tillgänglig så att antalet besökare i naturområdena ökar (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 340 passager/1000 invånare Naturbetesmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen naturbetesmarker ska öka (reviderat delmål från Agenda ). Våtmarksbetesmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen våtmarksbete ska öka (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 35 ha Ängsmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen ogödslad ängsmark ska öka (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 14 ha Eklandskapet ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas (nytt mål). De tysta områdena i naturen ska värnas (reviderat delmål från Agenda ). 14 t ex Jättebjörnloka, kirskål och skunkkalla 19

96 Jordbruksmarken 15 bör ej bebyggas, i syfte att bevara den biologiska mångfalden och erbjuda rekreationsmiljöer (nytt mål). Nuläge: 533 ha jordbruksmark Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 27 procent Mått Kommunen som geografiskt område Andel skogsmark som skyddats som naturreservat (procent) Andel skyddad natur (procent) Bekämpning av invasiva arter har skett (ja eller nej) Antal besökare vid utpekade punkter i naturreservaten i förhållande till folkmängden (antal/invånare) Areal naturbetesmarker (ha) Areal våtmarksbetesmarker(ha) Areal ängsmarker (ha) Areal jordbruksmark (ha) Areal jordbruksmark som odlas ekologiskt enligt EUs eller KRAVs regler (ha) Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Arbete och åtgärder för ökad biologisk mångfald faller till en stor del inom natur- och byggnadsnämndens ansvarsområde. Åtgärderna finansieras delvis inom ordinarie budget, men medel behöver också äskas för större åtgärder. Till exempel ingår skötsel av ängsmarker och naturbetesmarker inom ordinarie drift, framtagande av underlag för naturreservatsbildande ingår också. Det är viktigt att i samhällsplaneringen ta hänsyn till grönstrukturen och den biologiska mångfalden. Detta behövs till exempel för att bevara artrikdom och sammanhängande grönstråk, för att främja människors hälsa samt för naturlig dagvattenhantering. 15 Jordbruksmark är sådan mark som används, eller nyligen använts för jordbruk. Här ingår åkermark, kultiverad betesmark, naturbetesmark och ängsmark. 20

97 Markanvändning och samhällsplanering Nationella miljömål: God bebyggd miljö Säker strålmiljö Övergripande mål God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. 16 Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på målområdet Bebyggelse och ökad sammanhållning Funktionsblandning av bostäder, service och arbetsplatser ska eftersträvas i alla områden. Vid planläggning ska det alltid prövas ifall det är möjligt att få in funktioner som är underrepresenterade i området. Särskilt viktigt är det att få in service och arbetsplatser i områden som domineras av bostäder för att dessa områden ska bli mer levande och attraktiva. I varje kommundel och delområde ska det eftersträvas att den bostadstyp och upplåtelseform som är underrepresenterad tillskapas så att fördelningen mellan upplåtelseformerna blir mer jämn. Men i mycket goda kollektivtrafiklägen ska alltid en hög exploateringsgrad eftersträvas med i huvudsak flerbostadshus med olika upplåtelseformer. Samtliga kommunens delar knyts samman med omkringliggande områden via bebyggelse, mötesplatser, infrastruktur eller rekreationsstråk. 16 Stora delar av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö utvecklas positivt. I Huddinge har t ex målet om radon i förskolor uppnåtts, vilket därför inte finns med som ett mål i detta miljöprogram. Ett allvarligt undantag är antalet fall av hudcancer, som har ökat under lång tid. För att vända den negativa trenden måste exponeringen för UV-strålning minska. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Barn och unga är särskilt känsliga då skador i unga år kan leda till hudcancer i vuxen ålder. Exponering av skadlig UV-strålning ska undvikas på platser där barn och unga vistas, t ex genom skuggande träd. 21

98 Det goda vardagslivet Offentlig service lokaliseras helst i bra kollektivtrafiklägen och om möjligt sker en samlokalisering med kommersiell service. Samhället ska utformas så att fysisk aktivitet stimuleras och i varje område ska det finnas ytor för närrekreation och spontanidrott. I alla samhällsbyggnadsprojekt beaktas hur miljön kan utformas så att den blir trygg och tillgänglig för samtliga individer och befintliga otrygga miljöer åtgärdas där så är möjligt. Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn Det befintliga näringslivet ges möjligt att växa i kommunen för att säkerställa att fler och olika typer av arbetstillfällen existerar för att kunna erbjuda förvärvsarbete till en heterogen befolkning (tillgång till arbete nära boendeplats, minskar behovet av resande). Verksamheter med inriktning på tjänste- och kunskapssektorn samt kommersiell service ska prövas vid planläggning i områden som saknar ett kommersiellt utbud, särskilt i anslutning till huvudkollektivtrafikstråk. Attraktiva parker och stora strövområden De parkområden som pekas ut på markanvändningskartan och i strukturplanerna bevaras och utvecklas till högkvalitativa parker som kännetecknas av hög kvalitet, tillgänglighet och variation. De naturområden som pekas ut i strukturplanerna bevaras och utvecklas avseende kvalitet och tillgänglighet. Avståndet till närmaste park och lekplats bör inte överstiga 500 meter från bostaden, helst betydligt kortare. De gröna kilarna värnas, vilket innebär att åtgärder som splittrar och skapar barriärer inom dem i möjligaste mån ska undvikas. Vid befintliga barriärer och svaga avsnitt behöver åtgärder vidtas som stärker sambanden. Från bostaden bör det vara max 300 meter till ett grönområde eller park och max 800 meter till ett större grönområde. Större opåverkade och/eller tysta områden ska beaktas så att deras värden inte påverkas negativt. Det är viktigt att värna och utveckla ekosystemtjänster. Framtagna riktlinjer för ekologisk kompensation används vid framtagande av Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt, detaljplaner och exploateringsavtal. 22

99 Minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning Täthet, hög exploatering och funktionsblandning eftersträvas i goda kollektivtrafiklägen. Vid nyexploatering ska det belysas vilka eventuella klimatanpassningsåtgärder som behöver genomföras. Vatten är en grundförutsättning Mälaren ska värnas som dricksvattentäkt och de åtgärder som krävs för att säkerställa en uthållig vattenförsörjning genomförs. Åtgärder ska göras i enlighet med kommunens Dagvattenstrategi vilket även inkluderar åtgärder avseende trafikdagvatten. Stränder bör i möjligaste mån tillgängliggöras med strandpromenader och gångstråk och där strandskydd saknas införs det i lämplig utsträckning när detaljplanerna ändras. Befintliga våtmarker skall i första hand bevaras och där brist på våtmarker/dagvattenanläggning finns bör nya återskapas. Större tillkommande dagvattenanläggningar finns markerade på markanvändningskartan. Kulturlandskap och mark för jord- och skogsbruk Jordbruksmark bör ej bebyggas. Gång-, cykel och kollektivtrafik i fokus Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. Prioritering av åtgärder för att skapa ett heltäckande och gent gång- och cykelnät klargörs och genomförs i kommunens gångplan (ska tas fram) samt cykelplan. De identifierade kollektivtrafikstråken ges prioritet för att säkra kollektivtrafikens framkomlighet. Kommunen ska verka för att Spårväg syd ska bli verklighet bland annat genom att säkra ett spårreservat, utrymme för depå samt aktivt medverka för utbyggnaden av strategiskt viktiga länkar. Parkeringsprogram och parkeringsplan ska tas fram. Genom att ta fram detta kan parkeringsfrågan tydliggöras och säkerställa att kommunens mark nyttjas på bästa sätt utan att äventyra transportsystemets funktion. I detaljplane- och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behandlas likvärdigt men vid utrymmesbrist prioriteras cykelparkering. Verka för goda kommunikationer mellan de regionala stadskärnorna utpekade i RUFS 2010 samt planera för resecentrum i varje regional stadskärna. Verka för ökad kapacitet för spårbunden trafik. 23

100 Säkra livsmiljöer En så god ljudnivå som möjligt med låga bullernivåer ska alltid eftersträvas. Ett bulleråtgärdsprogram ska tas fram och åtgärder göras i enlighet med programmet så att bullerstörningarna minskar. Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län. Länsstyrelsens riktlinjer om när och hur riskutredningar ska tas fram vid bebyggelse nära riskkällor ska följas. På sikt bör verksamheter med större skyddsavstånd flytta ut från kollektivtrafiknära lägen till redan störda lägen där de inte står i konflikt med stadsutvecklingen. Riktlinjer från handelspolicyn med bäring på målområdet Nya dagligvarubutiker ska i största möjliga utsträckning lokaliseras på ett sätt som förbättrar tillgängligheten för de invånare som saknar tillgång till bil eller som av andra skäl har svårt att förflytta sig långa sträckor. Nya butiker ska i största möjliga utsträckning lokaliseras på ett sätt som minimerar de negativa miljöeffekterna, främst med avseende på effekterna av den tillkommande biltrafiken. I syfte att öka tillgängligheten till dagligvarubutiker, minska behovet av bil i samband med varuinköp och förbättra konkurrensen, kommer kommunen att verka för och ha en generös inställning till nya dagligvaruetableringar i bostadsnära lägen. Kommunen ska kontinuerligt verka för förbättringar av kollektivtrafikförsörjningen vid såväl befintliga som nya butiker. Nya områden för externhandel är inte aktuella. Delmål Kommunen som geografiskt område Översiktsplanens riktlinjer ska följas. Radonhalten i bostäder ska senast 2020 vara lägre än 200 Bq/m 3 luft (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 64 procent Försiktighetsprincipen ska tillämpas vad gäller elektromagnetisk strålning i samhällsplaneringen 17 (nytt mål). Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster integreras i kommunens samhällsplanering (nytt mål). 17 Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendation. 24

101 Vid ny- och ombyggnation ska livscykelperspektiv eftersträvas (nytt mål). Uppkomsten av dagvatten ska minimeras (beslutat i Dagvattenstrategin). Belastningen på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering, så långt det är möjligt, inte öka (beslutat i Dagvattenstrategin). Hänsyn ska tas till risker av förväntade klimatförändringar och höga flöden (beslutat i Dagvattenstrategin). Förorening av dagvatten ska undvikas (beslutat i Dagvattenstrategin). Förorenat dagvatten ska hållas åtskilt från mindre förorenat dagvatten tills rening genomförts (beslutat i Dagvattenstrategin). Dagvatten ska, där så är möjligt, i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas innan det leds till recipient (beslutat i Dagvattenstrategin). Dagvatten ska, där så är möjligt, användas som en pedagogisk, rekreativ och estetisk resurs samt gynna den biologiska mångfalden (beslutat i Dagvattenstrategin). Öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, väljas före slutna system (beslutat i Dagvattenstrategin). Befintliga öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, bevaras (beslutat i Dagvattenstrategin). Befintliga slutna dagvattensystem ska, där så är möjligt, öppnas upp (beslutat i Dagvattenstrategin). Dagvattnet ska hanteras så att skador på byggnader och anläggningar och försämrade livsmiljöer för växter och djur undviks samt att risker för människor undviks (beslutat i Dagvattenstrategin). Andel nya bostäder i planer antagna efter 2008 som har trafikbuller överstigande 55 db(a) vid fasad ska minska (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 52 procent Andelen boende som inte klarar riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad eller 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus, samt 45 db(a) maximal ljudnivå inomhus ska minska till 15 procent (beslutat i Åtgärdsprogram för buller). Andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka fram till 2030 (beslutat i Trafikstrategin). Nuläge: gång 20 procent, cykel 5 procent, kollektivtrafik 25 procent, bil 45 procent Andelen stationsnära boende och arbetande ska öka fram till 2030 (beslutat i Trafikstrategin). Nuläge: 39 procent bor inom 600 meter respektive 70 procent inom 1200 meter i gångavstånd från spårstation. 25

102 Kommunens egna verksamheter Grönytefaktorn 18 på befintliga skolor, förskolor och idrottsanläggningar ska bibehållas eller öka (Huge fastigheter ABs grönytefaktor) (nytt mål). Vid nybyggnation av skolor, förskolor och idrottsanläggningar ska grönytefaktorn bibehållas (Huges fastigheters ABs grönytefaktor) (nytt mål). För buller inomhus i skolor och förskolor ska riktvärdena i folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus följas (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller). Andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 db(a) ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db(a) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 24 procent till 2024 (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller). Nuläge: 32 procent Andelen skolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 db(a) ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db(a) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 6 procent till 2024 (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller). Nuläge: 26 procent Mått Kommunen som geografiskt område Radonhalten i under året mätta bostäder (Bq/m 3 ) Cykeltrafikanter i förhållande till folkmängden (antal/invånare) Resor med kollektivtrafiken (resor/invånare) Andel invånare som har max 600 meters gångavstånd till spårstation(procent) Andel invånare som har max 1200 meters gångavstånd till spårstation (procent) Andel invånare som har max 500 meter till kollektivtrafikhållplats med turtäthet på minst 20 minuter i rusningstrafik (procent) Andel invånare som har max 300 meter till mindre grönyta eller park (0,1-5 ha) (procent) Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta (>5 ha) (procent). Andel invånare som har max 400 meter till en dagligvaruaffär (procent) Andel invånare som har max 500 meter gångavstånd till förskola (procent) Andel invånare som har max 800 meter gångavstånd till grundskola (procent) 18 Grönytefaktorn är andelen grönyta i förhållande till den totala ytan inom ett definierat område. En hög grönytefaktor har betydelse för dagvattenhantering, klimatanpassning, biologisk mångfald och människors hälsa. 26

103 Färdmedelsfördelning: gång, cykel, kollektivtrafik, bil (procent) Andel nya bostäder i planer antagna efter 2008 som har trafikbuller överstigande 55 db(a) vid fasad (procent) Andel boende som inte klarar ljudnivån 55 db(a) (procent) Kommunens egna verksamheter Andel av befintliga förskolor, skolor och idrottsanläggningar (där Huge fastigheter AB är fastighetsägare) där grönytefaktorn har bibehållits (procent) Andel av nybyggda förskolor, skolor och idrottsanläggningar (där Huge fastigheter AB är fastighetsägare)där grönytefaktorn har bibehållits (procent) Andel förskolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db(a) (procent) Andel skolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db(a) (procent) Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Översiktsplanens riktlinjer liksom de flesta av delmålen är redan beslutade, dvs de finns redan i kommuns styrdokument och ska genomföras och följas upp i enlighet med dessa. För kommunen som geografiskt område krävs insatser i samhällsplaneringen för att uppnå målen, exempelvis genom att planera samhället för att minimera transporter med bil och öka attraktiviteten för gång-, cykel- och kollektivtrafik gentemot kommuninvånare och företag och samarbete med näringslivet. Detta för att minska utsläppen av växthusgaser och för att minska trängseln i trafiken. Närhet till kollektivtrafik, service och grönområden bidrar till att skapa attraktiva boendemiljöer, där man minskar bilberoendet, risken för ohälsa och sämre socioekonomiska förhållanden. Målen innebär inga direkta ökade kostnader utan handlar om mer om andra arbetssätt och kunskapsspridning. Nya verktyg och metoder kan behöva arbetas fram. Dagvattenhanteringen blir en allt viktigare fråga, då bebyggelsen ökar och klimatet förändras. Genom att undvika att hårdgöra alltför stora ytor minskar risken för skador på fastigheter och samhällsviktiga funktioner vid kraftiga skyfall. Dagvatten utgör den största källan till påverkan på sjöar och vattendrag. För att miljökvalitetsnormerna för sjöarna ska klaras måste dagvattnet tas hand om, så nära källan som möjligt. 27

104 Kommunens egna verksamheter Målen om buller och grönytefaktor kan komma att komplicera planering och byggande av verksamhetslokaler. Gröna ytor kan också vara dyrare i drift. Dock har kommunen ett ansvar för att kunna erbjuda barn och unga en hälsosam miljö. Att under lång tid utsättas för buller kan medföra allvarliga hälsokonsekvenser. En ökad mängd grönyta i form av träd och buskar bidrar bland annat till skuggade miljöer. Idag ökar antalet fall av hudcancer. Att utsättas för hög mängd UV-strålning i unga år vet man ökar risken för att drabbas. Förutom skugga bidrar gröna ytor till lokalt omhändertagande av dagvatten. 28

105 Gifter i miljön Nationellt miljömål: Giftfri miljö Övergripande mål Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på målområdet Återanvändning och återvinning ska öka i enlighet med Avfallsplanen. Vid planläggning av nya exploateringsområden bör möjligheten till gemensam insamling av matavfall undersökas. Återvinningsstationer för förpackningsmaterial och tidningar ska vara lätt tillgängliga för medborgarna. Där det finns risk för markföroreningar ska undersökning göras tidigt i planeringen. Delmål Kommunen som geografiskt område Spridning av miljögifter, t ex perflourerande ämnen till sjöar och vattendrag ska minimeras (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 12 ng/l PFOS i ytvatten i Drevviken Tungmetallhalterna (bly, kadmium och kvicksilver) i avloppsslammet 19 ska minimeras (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: bly 21 mg/kg, kadmium 0,8 mg/kg, kvicksilver 0,6 mg/kg Användningen av farliga ämnen och skadliga kemikalier i byggprodukter ska minska 20 (nytt mål). 19 I Henriksdals reningsverk, som merparten av Huddinge avloppsvatten tas om hand i. 20 Exempel på verktyg är databaserna BASTA och Sunda hus. 29

106 Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark. För att minska bekämpningsmedel och konstgödsel) (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 27 procent ekologiskt jordbruk av total jordbruksmark Förorenade områden (av t ex tungmetaller och miljögifter) ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö. Dessa områden ska fortsätta att inventeras och saneras (nytt mål). Mängden insamlat hushållsavfall per invånare ska minska jämfört med år 2000 (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 328 kg/invånare 2021 ska insamlade tidningar och förpackningar öka till samma nivå som rikssnittet 21 (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 50 kg/invånare 2020 ska minst 60 procent av enbostadshusen ha fastighetsnära insamling (beslutat i Avfallsplanen 2011) ska minst 65 procent av flerbostadshusen ha fastighetsnära insamling (beslutat i Avfallsplanen 2011) ska minst 70 procent av alla hushåll sortera ut matavfall (beslutat i Avfallsplanen 2011) ska mängden felsorterat farligt avfall vara noll (beslutat i Avfallsplanen 2011). Kommunens egna verksamheter 2021 ska samtliga av de kemikalier och kemiska produkter som används i kommunens verksamheter och som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter 22 ha bytts ut. Detta ska ske främst inom områdena: städning, möbler, textilier, redskap i tillagningskök, lekmaterial, undervisning och engångsmaterial. Kommunen ska verka för detta i motsvarande verksamheter som drivs i privat regi (nytt mål). Andelen miljömärkta varor i kommunala verksamheter ska öka. Vid upphandling ska livscykelperspektiv beaktas (nytt mål). Produkter och tjänster som innehåller kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler (REACH, bilaga XIV och XVII) ska inte köpas in eller användas (nytt mål). 21 Rikssnittet är 69,5 kg/invånare. 22 De egenskaper som avgör om kemikalier anses farliga är huruvida de bryts ned i naturen (persistens), anrikas i människor eller djur (bioackumulation) eller är giftiga (toxicitet). Ytterligare egenskaper är cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande och hormonstörande. (Länsstyrelsen) 30

107 Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska vara 50 procent senast 2021 (beslutat i Mål och budget). Nuläge: 40 procent 2018 ska alla kommunala verksamheter källsortera de förpackningar (glas, metall, plast, papp) och tidningar som verksamheten ger upphov till (nytt mål) ska alla kommunala verksamheter sortera ut sitt matavfall (nytt mål). Samtliga verksamheter, där mat serveras, ska arbeta aktivt med att minska matsvinnet (nytt mål). Minst en ny återbruksverksamhet ska starta senast 2019 (nytt mål). Mått Kommunen som geografiskt område Miljögifter (PFOS, PFOA) i ytvattnet i Drevviken (ng/l) Inventerade och sanerade förorenade områden Metaller i avloppslam, bly, kadmium och kvicksilver (µg/l) Mängd hushållsavfall (kg/inv) Mängd insamlat källsorterat material (kg/invånare) Andel invånare i tätbebyggt område respektive glesbebyggt område som har max 400 meter respektive 800 meter till en återvinningsstation (procent) Andel enbostadshus med fastighetsnära insamling (procent) (Sortera hemma) Andel flerbostadshus med fastighetsnära insamling (procent) Andel hushåll som sorterar ut matavfall (procent) Andel felsorterat farligt avfall (procent) Kommunens egna verksamheter Andel skadliga kemikalier som fasats ut (procent) Produkter och tjänster som innehåller kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler (REACH, bilaga XIV och XVII) har köpts in (ja eller nej). Andel avtal där miljökrav ställs (procent) Andel ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter Andel kommunala verksamheter som källsorterar förpackningar (procent) Andel kommunala verksamheter som sorterar ut sitt matavfall (procent) 31

108 Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Det kommunala bolaget SRV återvinning AB har kommunens uppdrag att ansvara för avfallshanteringen i kommunen. Ökad service till invånarna kan innebära ökade kostnader. Detta regleras via avfallstaxan. Ansvaret för tidnings- och förpackningsinsamlingen ligger i dag på Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Företagen som tillverkar förpackningar, ska också se till att dessa samlas in. En statlig utredning pågår, där ansvaret för insamlingen av förpackningar föreslås övergå i kommunal regi. Detta kan få konsekvenser för hur kommunen väljer att organisera detta. Tungmetaller och miljögifter så som perflourerade ämnena ger hälsorisker om de till exempel återfinns i dricksvatten. De kan även leda till förgiftning av växter och djur. Att bedriva ekologiskt jordbruk är viktigt för att minska giftspridningen. Det ekologiska jordbruket kan ge lite lägre avkastning än det konventionella. Vid exploatering tillkommer kostnader då förorenad mark behöver saneras. Kommunens egna verksamheter Ekologiska livsmedel är i många fall något dyrare än konventionellt producerade livsmedel. Kommunen har under flera år framgångsrikt bedrivit arbete för att öka andelen ekologiskt utan att ha extra medel avsatta. Detta har lyckats genom att planera måltiderna annorlunda, dra ner på mängden kött och använda livsmedel efter säsong. Liksom vid inköp av ekologiska livsmedel är miljömärkta produkter ofta något dyrare. Dessutom krävs det vid upphandlingar en relativt god marknadskännedom. En upphandlingsprocess som inte bara utvärderar anbud på priset kräver större kunskap. Därmed kan det behöva utbildningsinsatser för kommunens verksamheter. Om kommunen inte vidtar åtgärder för att minska farliga kemikalier riskeras hälsan för de som kommunens verksamheter är till för. På avfallssidan innebär det ingen ökad kostnad att sortera i olika fraktioner. Initialt krävs en mindre kostnad för installation av avfallskärl där dessa inte finns. 32

109 Informera och engagera (Inget specifikt nationellt miljömål) Övergripande mål Huddinges invånare och verksamma samt anställda i Huddinge kommun ska ha god kännedom om miljöproblemen och hur deras val till vardags påverkar möjligheterna att nå miljömålen. Kommunens ansvar är att inspirera, uppmuntra och stödja miljöförbättrande insatser gentemot dem. Ambitionen är att invånare och verksamma ska uppleva miljöarbetet som utvecklande och att det är lätt att göra rätt. Samverkan är en nyckelfaktor i arbetet. Detta gäller mellan enskilda människor, mellan kommunala verksamheter och mellankommunen, boende och verksamma. Delmål Kommunen som geografiskt område Det ekologiska fotavtrycket 23 ska senast 2030 minska till 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot) (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030). Nuläge: 5,5 globala hektar Antalet miljöcertifierade och miljödiplomerade företag ska öka (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 134 st Kommunens miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer (nytt mål). De som bor och verkar i Huddinge ska ha tillgång till information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval och är en hjälp för att undvika skadliga kemikalier (nytt mål). Naturinformationen ska utvecklas kontinuerligt. Skyltar och broschyrer ska finnas om alla naturreservat. Naturinformation på webb och i sociala media ska hållas uppdaterad (nytt mål). Energi- och klimatrådgivningen ska fortsätta att finnas tillgänglig för privatpersoner, företag och organisationer (reviderat delmål från Agenda ). Kommunens egna verksamheter Anställda och förtroendevalda i kommunen ska ha grundläggande kunskap om miljöfrågor (beslutat i Plan för miljöarbete). 23 För att beräkna det ekologiska fotavtrycket utgår man från statistik över vad vi konsumerar av olika varor och tjänster för att uppskatta hur mycket av naturens produktiva områden som har behövts för denna konsumtion, oavsett var i världen produktionen sker. 33

110 Utbildning i internt miljöarbete ska ingå i introduktionen för nyanställda chefer (nytt mål) Miljöfrågor ska vara en del av den pedagogiska verksamheten (nytt mål). Andelen förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller motsvarande ska öka till 25 procent senast 2021 (reviderat delmål från Agenda ). Nuläge: 18 procent Mått Kommunen som geografiskt område Ekologiskt fotavtryck (globala hektar) Antal miljöcertifierade företag Antal publika arrangemang/kampanjer Arbete har skett för att informera och ge verktyg för invånarna att agera miljösmart (ja/nej) Arbete har skett med naturinformation (ja/nej) Kommunen egna verksamheter Andel medarbetare som har genomgått grundläggande miljöutbildning (procent) Internt miljöarbete ingår i utbildningen för nyanställda chefer (ja/nej) Andel förskolor och skolor som är certifierade med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling. (procent) Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Arbetet med att engagera och informera invånarna har idag begränsade resurser. En ökad ambitionsnivå i detta arbete, som miljöprogrammet föreslår, innebär att ökade resurser behöver avsättas. Det handlar både om personella resurser och om resurser för genomförande av åtgärder. Kommunens egna verksamheter Målet om att alla anställda som ska ha kännedom om miljöfrågor är ingen nytt mål utan har funnits sedan länge i kommunen. Tidigare har kommunen haft en webbutbildning som samtliga anställda gjorde. Just denna utbildning visade sig inte vara särskilt relevant, men själva genomförandet av liknande utbildning innebär att varje anställd avsätter ca en timme någon gång under sin anställning i kommunen. Kostnad tillkommer för att köpa in utbildningen. Internt miljöarbete ingår redan nu i utbildningen för nyanställda chefer. Att certifiera skolor enligt någon etablerad certifiering innebär en kostnad för de skolor och förskolor som certifierar sig. 34

111 Mått och målöversikt Mått Enhet Mätintervall Mål Klimat och luft Växthusgasutsläpp per invånare Växthusgasutsläpp per sektor Växthusgasutsläpp per sektor Koldioxidfotavtrycket ton/inv vart femte år Halten kvävoxider årsmedelvärde Halten partiklar årsmedelvärde Energianvändning i Huges fastighetsbestånd Mängden producerad el från sol och vind i Huges bestånd Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel ton/inv årligen Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0 ton/invånare (74 procent jämfört med 1990) (produktionsperspektivet) senast 2030 och senast 2050 ska nettoutsläppen vara 0 ton/invånare procent årligen Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0 ton/invånare (74 procent jämfört med 1990) (produktionsperspektivet) senast 2030 och senast 2050 ska nettoutsläppen vara 0 ton/invånare ton/inv årligen Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0 ton/invånare (74 procent jämfört med 1990) (produktionsperspektivet) senast 2030 och senast 2050 ska nettoutsläppen vara 0 ton/invånare µg/m 3 µg/m 3 vart femte år vart femte år Koldioxidfotavtrycket (konsumtionsperspektivet) ska minska till 4,0 ton/ invånare senast 2030 jämfört med 2007 Halten av kvävedioxid ska inte överstiga 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde Halten av partiklar (PM10) ska inte överstiga 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde procent årligen Energianvändningen per kvadratmeter i Huges fastighetsbestånd ska minska med 30 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008 MWh årligen Mängden framställd energi från solkraft och vindkraft från olika aktörer i kommunen ska öka jämfört med 2014 st årligen Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel ska öka till 2021 jämfört med 2015 Andel miljöbilar procent årligen Andelen registrerade miljöbilar (statlig definition) ska uppgå till minst 40 %

112 Mått Enhet Mätintervall Mål Klimat och luft Andel nybyggda lokaler som är miljöcertifierade Energianvändning i kommunala lokaler Andel förnyelsebar energi i kommunala lokaler (Sekom 24 ) Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor (Sekom) Koldioxidutsläpp från kommunens arbetspendlingsresor Andel fordon med förnyelsebara drivmedel i kommunens fordonsflotta Koldioxidutsläpp från kommunen varutransporter Mängden inköpt nötkött i kommunala verksamheter procent årligen Samtliga nybyggda kommunala lokaler ska fr.o.m vara certifierade enligt något av de etablerade miljöcertifieringssystemen kwh/m 2 årligen Senast 2020 ska energianvändningen i kommunens verksamhetslokaler vara högst 137 kwh/m 2 procent årligen Andelen förnyelsebar energi i kommunala lokaler ska utgöra minst 95 procent av den totala energiförbrukningen 2021 procent, kg/anställd procent, kg/anstä lld årligen mäts 2017 och 2021 Koldioxidutsläppen per anställd från tjänsteresor med bil och flyg ska minska med 50 procent till 2021 jämfört med 2014 Koldioxidutsläppen per anställd från arbetspendlingsresor ska minska jämfört med 2017 procent årligen 2025 ska kommunens fordonsflotta vara fossiloberoende ton årligen Koldioxidutsläppen från kommunens varutransporter ska minska jämfört med 2013 kg/år årligen Mängden inköpt nötkött till kommunala verksamheter ska minska med 50 procent till 2021 jämfört med 2014, till förmån för andra näringsriktiga livsmedel Vatten Andel sjöar som uppfyller god ekologisk status procent vart femte år Minst god ekologisk och kemisk status i alla sjöar, vattendrag och våtmarker som har miljökvalitetsnorm ska uppnås senaste Inget vatten får försämras Andel sjöar som uppfyller god kemisk status procent vart femte år Minst god ekologisk och kemisk status i alla sjöar, vattendrag och våtmarker som har miljökvalitetsnorm ska uppnås senaste Inget vatten får försämras 24 Sverige ekokommuners nyckeltal 36

113 Mått Enhet Mätintervall Mål Vatten Fosforhalter i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken Siktdjup i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken Antal arrendegårdar där odlingsfria zoner införts Antal vattenmiljöer som skyddats under året Antal vandringshinder som åtgärdats under året Areal återskapad våtmark µg/l årligen Näringstillförseln till sjöar och vattendrag från t ex dagvatten, avloppsledningar, enskilda avlopp, jordbruk, gödselanläggningar med mera ska minska. Fosforhalterna i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senaste 2021 minska till: Långsjön (Segeltorp): ca 23 µg/l, Trehörningen (Sjödalen): ca 28µg/l, Orlången: ca 23 µg/l, Magelungen: ca 22 µg/l, Drevviken : ca 18 µg/l meter årligen Siktdjupet i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senaste 2021 öka till: Långsjön (Segeltorp): ca 2,0 m Trehörningen (Sjödalen): ca 1,8 m Orlången: ca 1,9 m Magelungen: ca 2,2 m Drevviken : ca 2,2 m st årligen Påverkan/ läckage av näringsämnen från jordbruk och gödselhantering ska minimeras. Odlingsfria zoner utöver miljöbalkens krav på två meter, ska införas senast 2017 på kommunalägd jordbruksmark. Kommunen ska verka för att detta även sker på övrig jordbruksmark st årligen Värdefulla vattenmiljöer ska ges ett långsiktigt skydd genom naturreservatsbildning, enligt fastställt program för skydd av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden. Öran, Rudträsket, Ådran, Mälaren (Vårbystranden) ska skyddas senast 2021 st årligen Konstruerade vattenhinder ska åtgärdas kontinuerligt för att underlätta för utter, fiskar, vattenlevande insekter med flera att ta sig fram ha årligen Våtmarkerna ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer för växter och djur. Befintliga våtmarker ska bevaras och utvecklas. Ytterligare våtmarker återskapas kontinuerligt 37

114 Mått Enhet Mätintervall Mål Biologisk mångfald Andel skogsmark som skyddats som naturreservat Andel skyddad natur (Sekom) Bekämpning av invasiva arter har skett Antal besökare vid utpekade punkter i naturreservaten i förhållande till folkmängden Areal naturbetesmarker Areal våtmarksbetesmarker procent årligen I skogarna ska växter och djur ges förutsättningar att leva under naturliga betingelser med livskraftiga bestånd. Arealen skogsmark som skyddas som naturreservat ska öka till 2021 procent årligen Andelen skyddad natur ska öka med de områden som anges i riktlinjen i översiktsplanen ja eller nej antal/in vånare årligen årligen Den biologiska mångfalden ska bevaras, utvecklas och återskapas, så att alla naturligt förekommande växter och djur kan leva med livskraftiga bestånd och under naturliga betingelser. Invasiva arter ska bekämpas kontinuerligt Naturen ska göras tillgänglig så att antalet besökare i naturområdena ökar ha årligen Naturbetesmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen naturbetesmarker ska öka ha årligen Våtmarksbetesmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen våtmarksbete ska öka Areal ängsmarker ha årligen Ängsmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen ogödslad ängsmark ska öka Areal jordbruksmark ha årligen Jordbruksmarken bör ej bebyggas, i syfte att bevara den biologiska mångfalden och erbjuda rekreationsmiljöer Areal jordbruksmark som odlas ekologiskt enligt EUs eller KRAVs regler (Sekom) ha årligen Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark 38

115 Mått Enhet Mätintervall Mål Markanvändning och samhällsplanering Radonhalten i under året mätta bostäder Cykeltrafikanter i förhållande till folkmängden Resor med kollektivtrafiken (Sekom) Andel invånare som har max 600 meters gångavstånd till spårstation Andel invånare som har max 1200 meters gångavstånd till spårstation Andel invånare som har max 500 meter till kollektivtrafikhållplats med turtäthet på minst 20 minuter i rusningstrafik Andel invånare som har max 300 meter till mindre grönyta eller park (0,1-5 ha) Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta (>5 ha) Andel invånare som har max 400 meter till en dagligvaruaffär Andel invånare som har max 500 meter gångavstånd till förskola Bq/m 3 årligen Radonhalten i bostäder ska senast 2020 vara lägre än 200 Bq/m 3 luft antal/in vånare resor/in vånare procent procent årligen årligen mäts var tredje år mäts var tredje år Andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka fram till 2030 Andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka fram till 2030 Andelen stationsnära boende och arbetande ska öka fram till 2030 Andelen stationsnära boende och arbetande ska öka fram till 2030 procent årligen Andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka fram till 2030 procent årligen Följer upp ÖP-riktlinje procent årligen Följer upp ÖP-riktlinje procent årligen Följer upp ÖP-riktlinje procent årligen Följer upp ÖP-riktlinje 39

116 Mål Markanvändning och samhällsplanering Andel invånare som har max 800 meter gångavstånd till grundskola Mått Enhet Mätintervall Färdmedelsfördelning: gång, cykel, kollektivtrafik, bil Andel nya bostäder i planer antagna efter 2008 som har trafikbuller överstigande 55 db(a) vid fasad Andel boende som inte klarar ljudnivån 55 db(a) Andel av befintliga förskolor, skolor och idrottsanläggningar (där Huge fastigheter AB är fastighetsägare) där grönytefaktorn har bibehållits Andel av nybyggda förskolor, skolor och idrottsanläggningar (där Huge fastigheter AB är fastighetsägare)där grönytefaktorn har bibehållits Andel förskolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db(a) procent årligen Följer upp ÖP-riktlinje procent mäts var tredje år Andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka fram till 2030 procent årligen Andel nya bostäder i planer antagna efter 2008 som har trafikbuller överstigande 55 db(a) vid fasad ska minska procent årligen Andelen boende som inte klarar riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad eller 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus, samt 45 db(a) maximal ljudnivå inomhus ska minska till 15 procent procent procent Vid förändring på platsen Vid förändring på platsen Grönytefaktorn på befintliga skolor, förskolor och idrottsanläggningar ska bibehållas eller öka Vid nybyggnation av skolor, förskolor och idrottsanläggningar ska grönytefaktorn bibehållas procent årligen Andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 db(a) ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db(a) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 24 procent till

117 Mått Enhet Mätintervall Mål Markanvändning och samhällsplanering Andel skolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db(a) procent årligen Andelen skolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 db(a) ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db(a) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 6 procent till 2024 Gifter i miljön Miljögifter (PFOS, PFOA) i ytvattnet i Drevviken Inventerade och sanerade förorenade områden Metaller i avloppslam, bly, kadmium och kvicksilver (Sekom) Mängd hushållsavfall (Sekom) Mängd insamlat källsorterat material Andel invånare i tätbebyggt område respektive glesbebyggt område som har max 400 m respektive 800 m till en återvinningsstation Andel enbostadshus med fastighetsnära insamling (Sortera hemma) Andel flerbostadshus med fastighetsnära insamling ng/l årligen Spridning av miljögifter, t ex perflourerande ämnen till sjöar och vattendrag ska minimeras årligen Förorenade områden (av t ex tungmetaller och miljögifter) ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö. Dessa områden ska fortsätta att inventeras och saneras µg/l årligen Tungmetallhalterna (bly, kadmium och kvicksilver) i avloppsslammet ska minimeras kg/inv årligen Mängden insamlat hushållsavfall per invånare ska minska jämfört med år 2000 kg/invån årligen 2021 ska insamlade tidningar och are förpackningar öka till samma nivå som rikssnittet procent årligen Följer upp ÖP-riktlinje procent årligen 2020 ska minst 60 procent av enbostadshusen ha fastighetsnära insamling procent årligen 2020 ska minst 65 procent av flerbostadshusen ha fastighetsnära insamling 41

118 Mått Enhet Mätintervall Mål Gifter i miljön Andel felsorterat farligt avfall Andel hushåll som sorterar ut matavfall Andel skadliga kemikalier som fasats ut Produkter och tjänster som innehåller kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler (REACH, bilaga XIV och XVII) har köpts in Andel avtal där miljökrav ställs Andel ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter Andel kommunala verksamheter som källsorterar förpackningar Andel kommunala verksamheter som sorterar ut sitt matavfall procent årligen 2020 ska mängden felsorterat farligt avfall vara noll procent årligen 2020 ska minst 70 procent av alla hushåll sortera ut matavfall procent årligen 2021 ska samtliga av de kemikalier och kemiska produkter som används i kommunens verksamheter och som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter ha bytts ut. Detta ska ske främst inom områdena: städning, möbler, textilier, redskap i tillagningskök, lekmaterial, undervisning och engångsmaterial. Kommunen ska verka för detta i motsvarande verksamheter som drivs i privat regi ja eller nej årligen 2021 ska samtliga av de kemikalier och kemiska produkter som används i kommunens verksamheter och som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter ha bytts ut. Detta ska ske främst inom områdena: städning, möbler, textilier, redskap i tillagningskök, lekmaterial, undervisning och engångsmaterial.kommunen ska verka för detta i motsvarande verksamheter som drivs i privat regi procent årligen Andelen miljömärkta varor i kommunala verksamheter ska öka. Vid upphandling ska livscykelperspektiv beaktas procent årligen Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska vara 50 procent senast 2021 procent årligen 2018 ska alla kommunala verksamheter källsortera de förpackningar (glas, metall, plast, papp) och tidningar som verksamheten ger upphov till procent årligen 2018 ska alla kommunala verksamheter sortera ut sitt matavfall 42

119 Mått Enhet Mätintervall Mål Informera och engagera Ekologiskt fotavtryck Antal miljöcertifierade företag Antal publika arrangemang /kampanjer Arbete har skett för att informera och ge verktyg för invånarna att agera miljösmart Arbete har skett med naturinformation Andel medarbetare som har genomgått grundläggande miljöutbildning Internt miljöarbete ingår i utbildningen för nyanställda chefer Andel förskolor och skolor som är certifierade med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling globala hektar vart femte år Det ekologiska fotavtrycket ska senast 2030 minska till 3,5 globala hektar st årligen Antalet miljöcertifierade och miljödiplomerade företag ska öka st årligen Kommunens miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer ja/nej årligen De som bor och verkar i Huddinge ska ha tillgång till information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval och är en hjälp för att undvika skadliga kemikalier ja/nej årligen Naturinformationen ska utvecklas kontinuerligt. Skyltar och broschyrer ska finnas om alla naturreservat. Naturinformation på webb och i sociala media ska hållas uppdaterad procent årligen Anställda och förtroendevalda i kommunen ska ha grundläggande kunskap om miljöfrågor ja/nej årligen Utbildning i internt miljöarbete ska ingå i introduktionen för nyanställda chefer procent årligen Andelen förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller motsvarande ska öka till 25 procent senast

120 Huddinges miljöprogram i relation till omvärlden Huddinge kommun är beroende av sin omvärld. Kommunens miljö och invånare både påverkas av de globala miljöproblemen och bidrar till dem. Vi behöver därför förhålla oss till den forskning, de överenskommelser och det arbete som görs på internationell, nationell och regional nivå. Nedan beskrivs några av de viktigaste delarna som kommunen behöver ta hänsyn till i sitt strategiska miljöarbete och vid utformning av lokala mål och åtgärder. Planetära gränser 25 Begreppet planetens hållbara gränser publicerades första gången 2009 och identifierar de miljöprocesser som styr jordens stabilitet. Begreppet som utvecklades vid forskningsinstitutet Stockholm Resilience Centre innebär att det finns nio miljöproblem i världen och att vart och ett utav dem har en gräns för vad jorden kan hantera. De nio planetära gränserna är: 1. Klimatförändring 2. Förlust av biologisk mångfald 3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären 4. Havsförsurning 5. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler) 6. Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning) 7. Färskvattenanvändning 8. Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer) 9. Nya kemiska substanser ( Novel entities : t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster). Forskarna bedömer att fyra av de nio planetära gränserna nu överskrids. Dessa är klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning, förändrade samt biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. Överskridandet beror på oss människor och att vi har allt större påverkan på klimat och miljö och knaprar för hårt på jordens resurser. Att överskrida planetens gränser innebär stora risker för dagens och framtida samhällen. Genom att överskrida gränserna riskerar t ex marina ekosystem att förändras dramatiskt till följd av försurning och övergödning. Ett annat scenario är att temperaturer stiger så mycket att det hotar jordbruksproduktion, infrastruktur och människors hälsa. Ytterligare en konsekvens kan vara att fortsatt förlust av biologisk mångfald urholkar tillhandahållandet av de ekosystemtjänster som mänskliga samhällen är beroende av

121 17 globala mål 26 På FN:s toppmöte den september 2015 beslutade världens ledare om 17 nya globala mål för hållbar utveckling. Dessa ersätter de åtta tidigare milleniemålen och kommer att vägleda internationellt utvecklingssamarbete fram till De 17 globala målen är: 1. Utrota fattigdom i alla dess former, överallt. 2. Utrota hunger, uppnå matsäkerhet och förbättrad kost samt främja ett hållbart jordbruk. 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. 4. Säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. 5. Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors ställning. 6. Säkerställa tillgänglighet och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla 7. Säkerställa tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla. 8. Främja kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla. 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation. 10. Minska ojämlikhet inom och mellan länder. 11. Gör städer och boplatser inkluderande, säkra, flexibla och hållbara. 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. 13. Vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter. 14. Bevara och hållbart nyttja hav, sjöar och marina resurser för hållbar utveckling. 15. Hållbart skogsbruk, stoppa ökenspridning, bromsa och vända markförstöring samt hejda förlusten av biologisk mångfald. 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, ge tillgång till rättssystem för alla och bygga effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer. 17. Stärka verktyg för genomförande och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. De nationella miljökvalitetsmålen 27 De nationella miljökvalitetsmålen har beslutats av riksdagen och utgör grunden i den svenska miljöpolitiken. Målen och dess preciseringar beskriver det tillstånd i den svenska miljön som

122 miljöarbetet ska leda till. Preciseringarna används också i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Generationsmålet anger inriktningen för den omställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De 16 nationella miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmålen följs upp med en rapport varje år och en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod till regeringen. Respektive myndighet ansvarar för uppföljningen av sina miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket sammanställer sedan uppföljningarna och lämnar en samlad redovisning till regeringen. Uppföljningen innehåller en bedömning om dagens styrmedel och de åtgärder som görs före år 2021 är tillräckliga för att nå målen. Bedömningen sammanfattas i betyget ja, nära eller nej. Regionalt miljömålsarbete Länsstyrelserna i landet har en samordnande roll i det regionala arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen. I Stockholms län arbetar länsstyrelsen tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länet och för att miljön ska bli bättre. I Stockholms län är miljömålsarbetet organiserat i en regional miljömålsdialog. 28 Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2021 valts ut för prioriterade insatser i länet. Arbetet med de

123 prioriterade miljömålen ska samordnas med övriga insatser som görs i länet. Som ett stöd hur detta görs har regionala miljömålsrådet hittills enats om ett antal strategier, åtgärdsprogram och gemensamma insatser. De prioriterade miljömålen för Stockholms län är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ingen övergödning God bebyggd miljö Målet ska vara en övergripande vision för allt arbete inom den regionala miljömålsdialogen. Ett rikt växt- och djurliv Strategier finns framtagna för målen Ingen övergödning Giftfri miljö och för Ett rikt växt- och djurliv. Huddinge kommun i samverkan Huddinge kommun är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner, Sekom. Genom medlemskapet får kommunen tillgång till ett nätverk bestående av ett stort antal andra svenska kommuner och landsting för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Sekom arbetar även med att påverka beslutsfattare i viktiga frågor som rör det uthålliga samhället. Som medlem är kommunen med och påverkar. Till Sekom rapporterar kommunen årligen in siffror till de tolv nyckeltal som nätverket har tagit fram för att mäta tillståndet i medlemskommunerna. Sekoms medlemmar ska i alla politiska beslut ta hänsyn till de fyra hållbarhetsprinciperna 29 : 1. Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen Principen innebär att vi ska arbeta för att minska spridning och nyanvändning av material som hämtas ur berggrunden och som negativt påverkar miljön, exempelvis tungmetaller och olja. Detta kan ske genom att minska användningen av dessa ämnen och samtidigt öka återanvändningen av de ämnen som redan finns i samhället. 2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen Detta handlar exempelvis om att minska kemikalieanvändningen, öka vår återvinning och källsortering och sträva efter att minska förorenande utsläpp till luft och vatten

124 3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas Principen innebär att vi inte ska använda våra resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner återskapa, exempelvis avverka mer skog eller fiska mer än vad som motsvarar återväxten. Det innebär också att vi ska undvika olika former av manipulation av ekosystemen, såsom att förändra grundvattenflöden, skapa jorderosion eller att asfaltera över bördig jordbruksmark. 4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov Ett samhälle aldrig bli långsiktigt hållbart om inte människor mår bra. Detta innebär exempelvis ett demokratiskt samhälle där medborgarnas synpunkter tas tillvara. Kommunen har även genom Södertörnssamarbetet samarbete inom miljöområdet. Södertörnskommunerna tar årligen fram en nyckeltalsrapport med jämförande miljönyckeltal. I Södertörns utvecklingsprogram anges att Södertörnskommunerna ska leda omställningen till ett klimateffektivt samhälle. Inom detta område har kommunerna uppdrag kring att genomföra omställningen till samordnad varudistribution och för en förstärkt infrastruktur för förnyelsebara drivmedel. 30 Metod för kommunens interna miljöarbete 31 Kommunen är den näst största arbetsgivaren i Huddinge kommun med nära 6000 anställda. Kommunens verksamheter omfattar service- och tjänsteproduktion, myndighetsutövning, förvaltning av mark och fastigheter, upphandling, vård- och omsorg samt utbildning. Eftersom kommunen genom sin verksamhetsutövning påverkar miljön har vi även stora möjligheter att genom att minska miljöbelastningen från våra verksamheter bidra till en hållbar utveckling. Principer för det interna miljöarbetet Kommunens interna miljöarbete integreras i kommunens styrmodell och planerings- och uppföljningsprocess och följer därmed principen för Planera Utföra Följa upp Förbättra. Planera Identifiera miljöaspekter och tillhörande miljöpåverkan I miljöarbetet ska de betydande miljöaspekterna prioriteras. Dessa är tidigare Plan för miljöarbete 48