DEL 4: GESTALTNING. Hur ska det se ut då? PLANERING SANERING GESTALTNING KONSEKVENSER BAKGRUND

Transkript

1 DEL 4: GESTALTNING Hur ska det se ut då? I den här delen anges inriktningar för gestaltning av bullerskyddsåtgärder. Denna del är tänkt att kunna användas både vid planering och sanering men också vid enskilda tillståndsärenden. BAKGRUND PLANERING SANERING GESTALTNING KONSEKVENSER Lerums översiktsplan tematiskt tillägg: BULLER 191

2 192

3 Riktlinjer för Lerums kommun Bullerskärm vid bostadsgata (30-50 km/h) Bullerskärmen ska ha två framsidor. Skärmen ska vara lätt att underhålla. Material ska främst utgöras av stående/liggande träpanel i rytmisk indelning för att skapa en harmonisk variation. Dova kulörer, t.ex. lasering i jordfärgskulörer, obehandlat trä (gran, lärk osv.) och/eller tryckimpregnerat Klinklagd träskärm som saknar baksida, eftersom båda trä ska användas. sidor har samma gestaltningsnivå. Omsorg ska läggas vid detaljer. T.ex. ska träskärm förses med överliggare samt med offerbräda (vid stående panel). Transparenta inslag bör övervägas. De ger möjlighet till utblickar och intrycket blir inte lika slutet som en helt tät skärm. Skärmar bör punktvis förses med spaljéribbor, som exempelvis klätterväxter kan planteras vid. Alternativt kan självklättrande växter användas. Växtmaterialet ska väljas utifrån förutsättningarna på platsen. Exempel på detaljer som förlänger skärmens livslängd och bidrar till dess estetiska uttryck. 2,3 meter Tjocklek på bullerplank ca mm ckel Skärmar bör punktvis förses med klätterväxter. Exempel på skärm av stående träpanel. 193

4 Bullerskärm vid stadsgata (50-70 km/h) Exempel på bullerskärm med sockel. Skärm i dov kulör som försetts med horisontella träribbor. Bullerskärmen ska ha två framsidor. Skärmen ska vara lätt att underhålla men kan tilllåtas en något högre underhållsnivå än vid villabebyggelse. Material ska främst utgöras av stående/liggande träpanel i rytmisk indelning, för att skapa en harmonisk variation. Dova kulörer, t.ex. lasering i jordfärgskulörer, obehandlat trä (gran, lärk o.s.v.) och/eller tryckimpregnerat trä, ska användas. Omsorg ska läggas vid detaljer. T.ex. ska träskärm förses med överliggare samt med offerbräda (vid stående panel). En hög grad av transparenta inslag bör förekomma, vilka ger möjlighet till utblickar, ljusinsläpp och motverkar känslor av otrygghet. Bullerskärmen bör förses med sockel( ca 0,5 m hög) av betong alternativt sten. Skärmar bör punktvis förses med spaljéribbor som exempelvis klätterväxter kan planteras vid. Alternativt kan självklättrande växter användas. Växtmaterialet ska väljas utifrån förutsättningarna på platsen. En medveten belysning av t.ex. skärmen och gångoch cykelbanan kan bidra till en bättre upplevelse av gaturummet. Gröna skärmar bör övervägas i vissa lägen, framför allt i hårt trafikerade gaturum med brist på annan vegetation. En ev. kombination av vall (0,5-1 m) och skärm ger ett mjukare intryck åt stadslandskapet. Klätterväxt som planterats intill absorberande skärm. 194

5 Bullerskärm vid väg och järnväg (>70 km/h) Bullerskärmen ska ha två framsidor, vilka kan ges olika utformning beroende på de skilda förutsättningarna. Horisontell indelning ska dominera för att ta ner höjdupplevelsen av skärmen, t.ex. kombinationer av vall/betong/granit/glas. Dova kulörer ska användas, natur- och jordfärger eller dova tegelkulörer. En hög grad av transparenta inslag bör förekomma, vilka ger möjlighet till utblickar och ljusinsläpp som motverkar känslor av otrygghet. Absorberande skärm bör övervägas i de fall det finns risk att reflekterande buller stör omgivande bebyggelse. Skärmar bör punktvis förses med spaljéribbor som exempelvis klätterväxter kan planteras vid. Alternativt kan självklättrande växter användas. Växtmaterialet ska väljas utifrån förutsättningarna på platsen. Om möjligt, bör bullerskärmarna kombineras med gröna buffertzoner, vilka förhindrar visuell störning och renar luften. Minskad visuell störning gör att den upplevda bullerstörningen minskar. Skärmar intill järnvägens högspänningsledningar kan ställa särskilda krav på underhåll, utformning och materialval. Horisontell indelning med genomsiktligt material bevarar visuell kontakt. Bullerskärm kombinerad med vegetation ger ett gott skydd mot såväl buller som luftföroreningar. Kombinationslösning med vall och skärm. 195

6 Bullerskärmar i planeringen Vid bullerdämpning gäller generellt att man bör åtgärda källan. Om det är omöjligt, bör bullerskydd helst placeras så nära källan som möjligt. Det ger bäst effekt när det gäller att reducera buller för stora områden och många berörda. En bullerskärm som placerats tätt intill befintlig vegetation, som kunnat sparas. För nya bostadsområden kan bullerproblemen ofta reduceras genom medveten planering och bebyggelseutformning. Exempel på detta kan vara trafikplanering i form av hastighetsbegränsningar, kringbyggda gårdar med tysta baksidor etc. Bullerskärmar används i första hand när andra åtgärder är svåra att genomföra eller inte räcker för att uppnå godtagbara bullernivåer. Befintliga områden måste ofta kompletteras med bullerskydd, när bullernivåerna ökar. I dessa stads- och bostadsområden är bullerskärmar ofta en acceptabel/ nödvändig lösning, eftersom de upptar liten yta och därför lättare kan infogas i en befintlig miljö. De kan även skydda mot andra oönskade trafikstörningar som luftförorenande partiklar, vägstänk etc. I ett nytt område kan bullerskärmen tillåtas ta större plats, speciellt där säkerhetsavstånd och buffertzoner krävs. I en trång gatusektion längs en stadsgata (70-gata) har en bullerskärm uppförts. T.o m. med belysningsstolpen har bevarats vid uppförandet. 196

7 Placering och utformning Bullerskärmar kan utgöra problematiska element i stads- och landskapsrum, eftersom de bl.a. riskerar att bryta visuella samband och ge upphov till avskärmade och skuggiga miljöer, som kan upplevas som otrygga av cyklister och fotgängare. Det är därför viktigt att aspekter som visuella värden, trygghet, trafiksäkerhet och ljusförhållanden vägs in i gestaltningsarbetet. Bullerskärmar bör alltid utformas med hänsyn till omgivande stadslandskap. Placering och höjd på bullerskärmen styrs till stor del av kraven på bullerdämpning och trafiksäkerhetskrav. Generellt gäller att skärmens höjd kan minskas ju närmare källan den placeras. Topografiska förhållanden kan ibland göra att annan placering blir mer fördelaktig ur bullerdämpningssynpunkt. Det är viktigt att noga studera de platsspecifika förutsättningarna innan placeringen bestäms. Ibland kan även låga bullerskydd ge tillräckliga bullerdämpande resultat. Placerade mellan köryta och cykelbana skyddar skärmen cyklister från vägstänk och höjer trafiksäkerheten utan att skapa en avskärmad miljö, som därmed upplevs som otrygg. Ibland är det en stor fördel för oskyddade trafikanter som färdas längs vägen att kunna dra fördel av bullerdämpningens skydd, särskilt längs hårt trafikerade gator. Väderstreck har stor betydelse för hur skärmar upplevs. En skärm söder om bebyggelsen kan ta mycket ljus för En skärm som givits en karaktär som pietetsfullt knyter an till intilliggande bebyggelse. Här har bullerskärmen placerats utifrån bäst bullerdämpning. Cyklister och fotgängare färdas bakom skärmen, skilda från trafikanterna. Bilisterna får dock dålig information om vad de passerar. Miljön bakom skärmen kan upplevas som otrygg av oskyddade trafikanter. I dessa lägen är det särskilt viktigt med dubbelriktad belysning. 197

8 bostäder och verksamheter innanför medan en skärm i norr eller i vindutsatt miljö kan bidra till ett gynnsammare mikroklimat. Ofta sker kompletteringar med bullerskärmar i ett befintligt stadsrum. Det kan därför finnas etablerad vegetation som t.ex. stora uppvuxna träd (solitärer) eller fina grupperingar av buskar. Man bör vara uppmärksam på att det kan vara svårt att behålla grönskan samtidigt som man kompletterar med bullerskärmar, eftersom befintliga träd är känsliga för intrång. En skärm med baksidekaraktär mot bebyggelsen är olycklig,eftersom den sidan ofta upplevs på nära håll. Bebyggelsesidan kan förses med växter eller ges en högre detaljeringsgrad än gatusidan. Gestaltningsmässigt kan bullerskärmen anses utgöra en del av vägutrustningen och tydligt kopplas till gatans/vägens karaktär. Man kan även använda bullerskärmen för att skapa en länk mellan trafikanten och omgivningen. I det sistnämnda fallet tar utformningen av skärmen sin utgångspunkt i omgivningens karaktär. En bullerskärm bör alltid ha två framsidor, en mot vägen och en mot omgivande bebyggelse. Bebyggelsesidan får inte glömmas bort, eftersom den upplevs på nära håll i låg hastighet. Fastigheter som ligger högre än bullerkällan är ofta svåra att skydda. Bullerskärmens form och utförande påverkar dess bullerskyddande effekt. Nedan ses exempel på hur en krökt bullerskärm kan skydda mot buller lika bra som en rak utan att skymma en viktig utblick. Gatans/vägens hastighetsbegränsning bör också vägas in vid utformningen av bullerskärmen. En 500 m lång sträcka passeras på 16 sekunder av den som färdas i 110 km/h medan det tar 1 minut att passera samma sträcka i 30 km/h. Trafiksäkerhetsaspekter gör att avståndet mellan trafikanten och bullerskyddet ofta ökar med hastigheten. Bullerskärmens variation, sekvenslängd/rytm och detaljrikedom ska anpassas efter dessa förutsättningar. Utblick Bullerskärm, absorberande Bullerskärm 198

9 Design och material I vissa lägen är det viktigt att bevara betydelsefulla visuella samband, att skapa god sikt vid korsningar, att ge möjlighet till utblickar från bebyggelsesidan eller vägen, att se till att det kommer in ljus till bostäder som ligger nära, att visuellt sänka skärmhöjden eller att öka trygghetsupplevelsen för gående och cyklister, som ofta uppskattar en visuell kontakt med gaturummet/bebyggelsesidan. I dessa lägen bör man använda transparenta material. I detta fall har viktiga visuella kvaliteter bevarats samtidigt som ljusförhållandena gjorts godtagbara genom att man använt en delvis genomsiktlig skärm. Ljudkälla Höga skärmar kan avslutas med en trappning för att skapa ett naturligare avslut och bättre sikt. För att bevara den bullerdämpande effekten, kan skärmens övre del förses med glas. Här ses en skärm med infällda transparenta sektioner, vilket möjliggör visuella utblickar. Ljudkälla Ljudreflektion Ljudreflektion Ljudskugga Bullerskärm Ljudskugga Bullerskärm, absorberande Under vissa förutsättningar kan bullerskärmen reflektera buller och därmed förvärra situationen för bullerstörda på motstående sida väg eller järnväg. Problemet kan åtgärdas genom att man använder sig av absorberande material i bullerskärmarna. 199

10 En bullerskärm, som skyddar bakomliggande bebyggelse, kan reflektera buller till motstående sida av gatan och därmed förvärra bullerstörningen för den bebyggelsen. I sådana lägen är det bra att använda absorberande bullerskärmar. Problemet med reflekterande buller kan även minskas om man väljer en yta på bullerskärmen som sprider ljudet, placerar skärmen så att ljudet sprids i en gynnsam riktning eller väljer en alternativ bullerdämpning. En skärm kan genom gestaltningen upplevas vara lägre än vad den är i verkligheten, exempel med asymmetrisk vall mot bebyggelsesidan. Man måste dock kontrollera vilken eftergivlighet som krävs ur trafi ksäkerhetssynpunkt innan den här typen av åtgärder föreslås. Genom medveten utformning och materialval kan man även påverka upplevelsen av skärmhöjd och skärmlängd. En hög skärm kan göras lägre med hjälp av terrasseringar, vallar och horisontell indelning. På samma sätt kan en vertikal indelning göra att skärmens längd/utbredning upplevs som kortare och mindre monoton. Horisontell indelning av skärmen gör att skärmen känns/ uppfattas som lägre. Vertikal indelning av skärm kan användas, för att ge intrycket av att skärmen är kortare. Här har bullerskärmen placerats utifrån bäst bullerdämpning. Cyklister och fotgängare färdas bakom skärmen, skilda från trafi kanterna. Bilisterna kan fortfarande uppleva miljön de passerar och oskyddade trafi kanter har visuell kontakt med fordon på gatan. 200

11 Vegetation Vegetation kan i sig inte utgöra ett bullerdämpande material men det finns idag gott om gröna bullerskärmar på marknaden. Vegetationen kan fungera som en grön ridå som tar bort visuella störningar av vägen/gatan, som därigenom upplevs bullra mindre. Vegetation i vägrum har den fördelen att den förutom att bidra till upplevelsen av miljön även har en luftrenande funktion (En hektar lövblandskog binder ca 15 Terrasseringar kan ta ner den upplevda skärmhöjden samtidigt som de kan utgöra planteringskärl i lägen där vegetation anton partiklar per år.) nars skulle vara svår att anlägga. Vegetation i gatumiljö kan ibland hamna i konflikt med övriga gatufunktioner. Det kan handla om konflikter mellan rotsystem och ledningar i marken eller om trånga miljöer med brist på plats, vatten och ljus. Vägsalt som sprids på gator om vintern kan ge svåra växtbetingelser för de flesta arter. Nästan alla dessa svårigheter kan övervinnas med rätt kunskaper och genom medveten utformning. Det är viktigt att ta reda på fakta om växtplatsen innan växtmaterialet bestäms. Om det inte finns plats för stora träd, kan en buske eller en klätterväxt väljas. Material som är härdigt och har rätt frökälla bör alltid användas. Vidta åtgärder för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för den vegetation som ska föras in i vägrummet. Det kan handla om att skapa sammanhängande och tillräckliga växtbäddar samt att förse växterna med saltskydd och bevattningsmöjligheter. Spaljerade växter kan göra underhåll i form av oljning och målning lättare än växter som klättrar med sugkoppar. Vegetationsinslag upplevs ofta som mycket positiva i gatumiljöer och används för att bryta upp upplevelsen av monotona bullerskydd. 201

12 Drift och underhåll Inga bullerskärmar kan betraktas som underhållsfria. Kostnad och metod för underhåll måste vägas in vid val av utförande. Dova kulörer är inte lika känsliga för vägdamm och sot som klara färger. Smuts syns mindre på dova kulörer, vilket gör att skärmen inte behöver rengöras fullt så ofta som om klara färger använts. I samband med bullerskärmar är klottersanering alltid en viktig aspekt, eftersom bullerskärmar ofta är klotterutsatta. Skärmar med ojämna ytmaterial, som täcks av vegetation eller är lätta att klottersanera, är därför ofta bra val speciellt i utsatta lägen. Transparenta material behöver rengöras regelbundet för att bevara genomsiktligheten. Hur ofta detta behöver ske beror på flera faktorer som vägdamm, klimatförhållanden, klotter etc. Hur väl materialet tål rengöring utan att repas eller förstöras bör vägas in i beslut om vilket material som ska väljas. Glas blir ofta föremål för vandalism i form av sönderslagning, varför det ibland kan vara ett problematiskt material. Vegetativa inslag innebär ofta en större skötselinsats i etableringsfasen som kan minskas när växterna bildat ordentliga rotsystem och täckt mark som annars drabbas av ogräsuppslag. Brister i den tidiga skötseln kan skapa problem som blir svåra och kostsamma att åtgärda längre fram. Bevattningsslangar för droppbevattning och god marktäckning kan väsentligt underlätta skötselarbetet. Det är viktigt att ha en budget och ett skötselprogram för vegetationen i gatumiljön innan anläggning. Transparenta material kan vara utsatta för skadegörelse. De behöver också regelbunden rengöring för att bevara genomsiktligheten. 202 För att undvika framtida sättningar och uppkomst av springor och sprickor, krävs bra grundläggning. En väl genomförd grundläggning är avgörande för skärmens estetiska helhetsverkan. Uppkomst av hål och sprickor gör också att skärmens bullerdämpande effekt minskar drastiskt.