Sociala företag som en plattform för integration och arbete med nyanlända

Transkript

1 Sociala företag som en plattform för integration och arbete med nyanlända Sammanfattning Genom Sociala företag erbjuda en plattform för integration och arbete för och med nyanlända personer som har uppehållstillstånd, tillfälligt eller permanent, och har fått en kommunplacering men inte ett arbete. Sociala företagens sätt att arbeta med delaktighet och empowerment erbjuder stora möjligheter till integration utifrån individens förutsättningar. Genom nätverk, affärsutveckling, kompetensutveckling och gemenskap skall arbetsträning och praktikplatser rusta individer från tredje land att komma ut i arbete och egen försörjning genom företagande eller studier. Sociala företag ska genom projektet erbjuda människor från tredjeland kompetensutveckling, gemenskap, och arbetspraktik. Tre nya affärsområden ska utvecklas som är enkla att utföra, städning genom Rena Resurser, Remake i samverkan med REKO made och Gröna jobb och Gröna näringar genom Blåvägen. Samt arbetsträning, praktik, matchning och företagande med utgångspunkt från egna idéer och kompetenser där sociala företag är basen. Arbetsgruppen har bestått av ; Bosse Blideman, Tanke & Handling ek för, Bridget Wedberg, ROSAK, (Roslagens förenade sociala företag) och Coompanion Roslagen & Norrort, Emilia Darsell, Coompanion STHLM, Ulla-Mai Ceder Lindberg, Blå vägen, Lotta Johansson Hela Sverige ska leva i STHLM. Arbetsgruppen har träffats vid ett par tillfällen, planerat och pratat om projektidén. Arbetsgruppen har förankrat och talat med kommunala tjänstemän ansvariga för integration och förankrat bland sociala företag samt ansvariga inom olika nätverk som är intresserade av att medverka. Arbetsgruppen har deltagit i workshops och gjort studiebesök. Samt talat med arbetsförmedlingschefer på respektive orter. Kommun o arbetsförmedlingsrepresentanter som är vidtalade om projektet och har behov av att förmedla deltagare om projektet bifalls är ; Ali Rashidi, Arbetsmarknadsenheten, Norrtälje kommun, Michael Anderberg, Arbetsmarknadsenheten, Vaggeryds kommun, Sophia Dahlgren, Samordningsförbundet Södra Roslagen, AnnaCarin Söderström Arbetsförmedlingen Täby - Österåker, Susanne Wikström, Arbetsförmedlingen Sigtuna- och Upplands Bro kommun Luis Alberto Gomez, Arbetsförmedlingen Norrtälje

2 EU samordnare i Spånga, Anne-Marie Flood, integrationssamordnaren i Sollentuna kommun, Josefin Daleskog Anna-Maria Varpenius näringslivsutvecklare Sigtuna kommun. Övriga nätverk som är intresserade av att arbeta i projektet vid ett bifall är Lelle Karlsson Kooptjänst, Jonny Wikström Siljansnasresursen, Dirk Kehr, Uppsala stadsmission, Olle Klint, Städnätverket Rena Resurser, Karina Johansson, Remake-nätverket REKO made, Sarah Thorsaeus Roslagskrafterna, Oskar Rommel, Vioni samhällsentreprenörer ek för i Sigtuna samt Carin Forsberg ABF, nationellt integrationsansvarig och Ola Larson, rektor på Jakobsbergs folkhögskola. Förstudien har gett oss möjlighet att få kännedom om varandras kompetens och väckt ett intresse att utveckla modeller och idéer tillsammans. Bakgrund Cirka fyra procent av Sveriges befolkning består av tredjelandsmedborgare. En av de större samhällsutmaningarna i Sverige är att bekämpa det utanförskap som många av dem fastnar i. Andelen tredjelandsmedborgare utanför arbetsmarknaden är högre än för andelen av resten av befolkningen. Enligt officiell statistik från 2012 var andelen sysselsatta av befolkningen (20-64 år) med två till fyra års uppehållstillstånd i Sverige till 23,9 % för kvinnor (44,7 % för kvinnliga EU/EEC medborgare bosatta i Sverige) och till 42.6 % för män (54.2 % för manliga EU/EEC medborgare bosatta i Sverige). Andelen personer med eftergymnasial utbildning som är i arbete i nivå med sin utbildning är lägre för tredjelandsmedborgare (44,9 % för män och 52,3 % för kvinnor) än för inrikes födda (67,1 % för män och 73,5 % för kvinnor). Studier visar att tredjelandsmedborgare löper en större risk att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa än vad inrikes födda gör. Vissa tredjelandsmedborgare saknar även individuell flexibilitet i introduktionsverksamheten så det är en ständig utmaning att utveckla aktiviteter för egenmakt. Många har betonat behovet av frivilligt deltagande och vikten av att skapa sociala nätverk för att uppnå varaktig egenmakt. Åtgärder bör skapas som påskyndar och främjar tillträde till arbetsmarknaden för att öka sysselsättningsgraden hos tredjelandsmedborgare. Det behövs kompetensutveckling, förberedande arbetsmarknadsaktiviteter, tillgång till sociala och professionella nätverk, företagarkunskap samt att validera/ bedöma yrkeskunskap /hantverkskunskap. Det bör ske genom samverkan mellan arbetsförmedling, sociala företag och privat näringsliv. Det behöver utvecklas metoder som förbättrar inlärning av svenska och förkortar vägen till arbetslivet. Det behöver utvecklas hälsorelaterade åtgärder för att förebygga och motverka hälsoproblem som hinder både för arbete och inkludering.

3 Den interkulturella dialogen mellan tredjelandsmedborgare och lokala samhället måste stärkas och metoder utvecklas som främjar inkludering av individer från utomeuropeiska länder i arbetsliv, lokalt samhällsliv och föreningsliv. Erfarenheter visar att arbetsintegrerande sociala företag uppnår goda resultat och får genom sina verksamheter individer med svag arbetsmarknadsanknytning närmare arbetsmarknaden eller i egen försörjning. Det finns anledning att stärka hela sektorns roll och medverkan i sammanhållna strategiska satsningar som syftar till att tillvarata tredjelands individers potential i Sverige. Projektets partnerskaps organisationer delar en värdegrund med allas lika värde, delaktighet, hjälp till självhjälp och demokrati. Dessa värderingar kan skapa en dubbel nytta för nya medborgare som genom sin praktik, utbildning och introduktion även får diskutera och samtala om värdegrundsfrågor. Många sociala företag har erfarenhet av att vara en plattform för att komma in i samhälle och arbetsliv. De nya individer som kommit de senaste åren till Sverige är delvis en ny målgrupp för sociala företag. Socialt företagande kan vara ett viktigt integrationsinstrument. Relevanta erfarenheter och kunskaper finns inom området i utvecklingsgruppen. Både att driva Esf-projekt ( Coompanion, Tanke & Handling och Blå vägen), och att utbilda och stödja sociala företag samt kunskap om integrationsarbete. Det finns även branch kunskap inom städnätverket Rena Resurser och remake-nätverket REKO made. Samverkan finns med befintliga sociala företag, varav många är kooperativ. Syfte Syftet med vårt projekt är att slussa in människor snabbare i samhälle och arbetsliv genom arbetsintegrerande sociala företag. Syftet är att skapa en snabbare inkludering av människor från tredjeland bosatta i Sverige som har fått uppehållstillstånd, tillfälligt eller permanent, och blivit kommunplacerade. Syftet är också stärka existerande sociala företag så att de kan anta nya utmaningar såsom att arbeta med integration. Det sker genom att skapa nya affärsområden eller nya sociala företag allt beroende på individuella önskemål och lokala förutsättningar. Om det handlar om bildandet av nya företag, så byggs de upp av det civila samhället på orten med ett starkt inslag av folkbildningen. Syftet är att skapa en arbetsmetod för integration genom socialt företagande. Det ska ske genom samverkan med det lokala föreningslivet, arbetsförmedling och lokalt näringsliv. Näringslivets egna organisationer såsom lokala Rotary- och Lions-föreningar har visat intresse och kan vara viktiga lokala samarbetsparter med sina breda nätverk av medlemmar.

4 Mål Vad är målet som ska uppnås med ett genomförandeprojekt? Vi i projektgruppen har utgått från ESF Nationella inriktningsmål 3 och 4 Att skapa en inkluderande och tillväxtgenererande arbetsmarknad för redan anställda och för de som är på väg in. Samt vara en del av civilsamhällets organisationers och den sociala ekonomins bidrag till den nationella arbetsmarknadspolitiken. Fokus för Svenska ESF-rådets Nationella handlingsplan ligger på att komplettera och förstärka nationella myndigheters arbete liksom samverkan mellan civilsamhällets organisationer, myndigheter och näringsliv. Det handlar även om kompetensutveckling för berörda myndigheters medarbetare kring socialt företagande och annan idéburen verksamhet men också kompetensutveckling för verksamma inom civilsamhällets organisationer och den sociala ekonomin. Många organisationer inom sektorn levererar tjänsten inom välfärden och här behövs t ex stöd i att bli mer konkurrenskraftiga. Mål för vårt kommande projekt är att Stärka självförsörjningsgraden och sysselsättningsgraden hos projektdeltagarna (tredjelandsmedborgare i Sverige) genom kompetensutveckling, förberedande arbetsmarknadsaktiviteter, praktik och tillga ng till sociala företag och professionella nätverk. Förbättra svenska kunskaperna (jobbsvenska) hos deltagande tredjelandsmedborgare genom praktiska språkträning i arbetet där man tillsammans pratar om det man gör och hur man gör det. Öka deltagandet i samhällslivet genom att delta aktivt i föreningsliv, och få en ökad kunskap om hur företagande, föreningsliv och samhälle fungerar i Sverige. Stärka och kompetensutveckla anställda och personer inom frivilligsektorn, vars kapacitet måste stärkas. Mer mätbara och detaljerade mål kommer att skrivas in i en projektansökan. Såsom Ett visst antal personer med uppehållstillstånd som gott igenom arbetspraktik och arbetsträning. Ett visst antal personer med uppehållstillstånd som blivit anställda eller har gott vidare till studier. Ett visst antal personer med uppehållstillstånd som har fåt sin hantverkskompetens bedömd. Ett visst antal personer som har kommit närmare, eller har startat företag själva eller tillsammans.

5 Mobilisering Vilka aktörer behöver vara med för att det hela ska göras på ett bra sätt? Projektledningen har redan kontakt med existerande sociala företag på 5-10 orter och kontakt på nationell nivå med flera nationella affärsnätverk och bildningsförbund. Deltagande organisationer är ASF på några pilot orter, Arbetsförmedlingen på dessa orter, nationella branch nätverk inom städ,remake och gröna näringar, samt folkbildningen och affärs utvecklare från Coompanion. Arbetsförmedlingen lokalt är med men det behöver utvecklas samverkan med lokalt föreningsliv på vissa orter. Detta skall ske i samarbete med folkbildningen på orten som vi nationellt har som partners samt i förekommande fall kommunernas integrationsansvarige eller SFI ansvarige. Vi tror att vi redan från början kan börja projektverksamhet på 5 10 orter över landet. Samtidigt är det viktigt att vi bygger in resurser för spridning, då vi tror att dessa lösningar kommer att vara efterfrågade. Resultatmål Beskriv kort de resultat och förslag till goda lösningar som utvecklingsgruppens arbete lett fram till? Genom att samverka de föreslagna organisationerna kan vi få ut bra kompetens och stora nätverk. Det ger förutsättningar för att skala upp projekt på nationell nivå. Vi har tre huvudspår vad gäller affärsidéer. De är alla applicerbara över landet och kräver inte några omfattande bakgrundskunskaper och det finns intressanta samarbetspartners nationellt vilket ger möjlighet till spridning av kompetens och arbetsmodeller. Städning i samarbete med nätverket Rena Resurser. Det är ett existerande nätverk med ett 20-tal sociala företag som är sprunget ur Esf-projektet SPRING. Remake-verksamhet i samarbete med nätverket REKO made. Det är ett nätverk med 4-5 sociala företag (bl a Stadsmissionen), som också initierades inom SPRING-projektet. Nätverket finns, men behöver utvecklas. Gröna jobb och Gröna näringar Blå vägen arbetar idag med odling av grönsaker, kryddväxter och pollineringsprojekt. Genom Gröna näringar vill Blå Vägen utveckla en rad nya yrkesområden inom miljövänlig odlingsteknik, sol- och vindkraftsenergi och eko byggande. Blå Vägen arbetar med utbildning teoretiskt och praktiskt, arbetsträning, praktik och matchning mot arbete. Det tredje spåret i projektet innebär att fånga upp andra idéer som våra partners inte kan tillgodose. Där praktik och inkubatorverksamhet i samarbete med lokalt näringsliv och det civila samhället ska erbjudas.

6 Där har företagarföreningar och det civila samhället i form av föreningsliv och t ex Lions och Rotary en viktig roll. Även etablerad kooperation i form av t ex HSB och Riksbyggen kan vara viktiga kanaler. För de personer som har förutsättningar att utveckla en affärsidé kommer projektet att erbjuda en möjlighet att prova affärsidén under trygga former och utveckla sitt entreprenörskap med stöd omkring. Allt deltagande föregås av utbildning och studiebesök om både vad socialt företagande är, vilka affärsidéer den enskilde erbjuds få kompetensutveckling i, samt kunskap och värderingar förhärskande i arbetsliv och samhälle. Ett intressant sidospår kan vara att - med ovanstående verksamhet som bas utveckla sfiverksamheten så att en del av sfi-undervisningen sker genom praktik i ett socialt företag ( learning by doing ). Genom de sociala företagens sätt att arbeta med delaktighet och empowerment som ledstjärnor, erbjuds möjligheter till integration utifrån individens förutsättningar och behov som få andra lösningar kan erbjuda. Horisontella principer Beskriv hur ni har integrerat horisontella principer i ert arbete. a) Jämställdhet. Vi ska kontinuerligt arbeta med värderings- och bemötandefrågor. Vi ska sträva efter bra blandade grupper så långt som det är möjligt. Vi ska genusgranska språk och bilder och göra analyser av vår resursfördelning enligt 3 R metoden. b) Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, tillgänglighet både vad gäller bemötande och fysisk planering skall praktiseras. De miljöer vi arbetar i ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Mycket baserat på Handisams riktlinjer. Det finns kompetens inom Internetbaserade hjälpmedel men mer specifikt kommer vi främst att arbetaför att göra svenska språket tillgängligt. c) Hållbar utveckling en grundläggande värdering för våra samarbetspartners är hållbar utveckling och alla medverkande organisationer skall visa på sin interna miljöpolicy. d) Likabehandling och icke-diskriminering Vi avser att använda ESI-support, upphandlade av ESF för att hjälpa oss med de horisontella kriterierna.

7 Andra erfarenheter/kunskaper som ni vill dela med er av, nämn gärna här! Det är spännande att arbeta tillsammans i olika organisationer. De ger nya infallsvinklar, ny kunskap, nya perspektiv och nya nätverk. Samtidigt kan det bli lite yvigt och ofokuserat och svårt att bli konkreta. Det kan finnas konkurens i olika frågor som rör inriktning, rollfördelning och perspektiv. Det är väldigt viktigt att både ha tydliga mål, veta projektformens begränsade möjligheter och våga pröva något nytt. Viktigt också med funktionella samarbeten där man kompletterar varandra och ser varandras särart som en styrka. Samtidigt skall projektet ha relevans i hela landet och vinna på ett nationellt samarbete vilket också är både en möjlighet och en svårighet. Vi tror att vi har funnit en bra balans inom projektet vad gäller dessa avvägningar. Det finns tre huvudspår när det gäller affärsidéer. De är alla applicerbara över landet och kräver inte några omfattande bakgrundskunskaper och det finns intressanta samarbetspartners över landet. Det handlar om städning i samarbete med nätverket Rena Resurser, Remake-verksamhet i samarbete med nätverket REKO made och Gröna jobb och Gröna näringar som Blå vägen arbetar med idag. Ett intressant sidospår kan vara att - med ovanstående verksamhet som bas utveckla sfiverksamheten så att en del av sfi-undervisningen sker genom praktik i ett socialt företag ( learning by doing ). För de personer som har förutsättningar att utveckla en affärsidé kommer projektet att erbjuda en möjlighet att prova affärsidén under trygga former och utveckla sitt entreprenörskap med stöd omkring, enskilt eller tillsammans. Där finns Coompanion som partner i hela landet med sin erfarenhet och sina nätverk. Det kan bli många spännande samarbeten och intressant att utvärdera efter genomfört projekt.