Konsekvensutredning med anledning av föreslagna förändringar av föreskrifter och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket.

Transkript

1 KONSEKVENSUTREDNING 1(11) Datum Diarienr 2014/556 Enheten för lag och områdesskydd Jönköping Enligt sändlista Konsekvensutredning med anledning av föreslagna förändringar av föreskrifter och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Skogsstyrelsen handlägger och beslutar om två skogliga nationella stöd Nokås (natur- och kulturvårdande åtgärder i skogsbruket) och Ädellövskogsbruk. Dessa regleras genom förordningen (2010:1879) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket som trädde i kraft den 1 april Nokås får inte lämnas till åtgärder som krävs enligt lag och inte heller till åtgärder som av olika orsaker ändå kommer att utföras. Syftet med Nokås är att främja åtgärder som bevarar eller utvecklar skogens natur- och kulturmiljövärden samt rekreation och landskapsbild. Stödet till Ädellövskogsbruk ska användas till åtgärder som bevarar befintlig areal ädellövskog och säkrar att marken förblir ädellövskog. Ett övergripande syfte är att stöden ska bidra till uppfyllelsen av de skogspolitiska målen. Skogsstyrelsen beslutade den 13 april 2011 om nya föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket som komplement till och för att verkställa förordningen. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 maj I samband med införandet av föreskrifterna utvecklade Skogsstyrelsen ett datoriserat handläggarsystem för att få en mer enhetlig och effektiv handläggningsprocess för stöden. Handläggarsystemet infördes den 1 juli Efter drygt två år med regelverket och ny handläggningsprocess, har erfarenheter vunnits som motiverar en översyn av föreskrifterna i syfte att förtydliga och förenkla arbetet för både stödsökande och handläggningen av stöden. De justeringar av reglerna som föreslås innebär att stöd även fortsättningsvis kan ges för samma åtgärder som tidigare. För Ädellövskogsbruk har föreskrifterna kompletterats så att stöd ska kunna lämnas även till anläggning av ädellövskog på mark som tidigare inte varit ädellövskog. Orsaken är att denna åtgärd från och med år 2014 inte längre kan sökas inom Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen Konsekvensutredning (11) Landsbygdsprogrammet (LBP) och Öka arealen ädellövskogsbruk eftersom stödet då upphör. I sak har ett tak för högsta beviljade stödbelopp på kr införts. Då LBP-stöden upphör kan ett ökat antal ansökningar om stöd till Nokås och Ädellövskogsbruk förväntas. Om då ett antal ansökningar med höga stödbelopp beviljas kan, med de nationella stödens begränsade budget, ägare till mindre fastigheter missgynnas eftersom det leder till ett minskat utrymme att bevilja ansökningar om stöd. Den fasta ersättningen för nedtagning av 160 cm högt stängsel av metall reduceras till 20 kr per löpmeter då det visat sig att 25 kr/m varit en alltför generös nivå. Krav har införts på en minsta höjning av stödbeloppet för att kunna medge omprövning på grund av ökade kostnader. Gränsen är kr för Nokås och kr för Ädellövskogsbruk. Gränsen för Nokås är satt med hänsyn till att kostnaden för att handlägga en omprövning uppgår till minst samma belopp. Den lägre gränsen för Ädellövskogsbruk motiveras av att ägare till mindre skogsfastigheter ofta utför åtgärder, t.ex. röjning eller gräsrensning, som kan leda till högre kostnader som jämfört med de inte sällan lägre beviljade stödbeloppen blir relativt stora. Erfarenheterna i samband med utbetalning av stöd visar att det inte är ovanligt att sökanden redovisar en annan kostnadsnivå än den som användes i ansökan om stöd. För att få en mer enhetlig och rättvis hantering så återinförs därför den regel som fanns i tidigare föreskrifter (SKSFS1993:1) att det är kostnadsnivån då stödet beviljas som gäller. Samtidigt ställs krav på hur kostnader för arbete ska redovisas. Ett allmänt råd har införts som exemplifierar vad som kan vara godkänd kostnadsnivå. Härigenom elimineras risken att det beviljade stödet kan användas för oseriös prissättning i samband med utbetalning. För att öka nyttan med stöden har prioriteringen av åtgärder förtydligats och en bestämmelse lagts till om att besluta vid särskilda beslutsomgångar kan komma att användas. För att öka tydligheten och förutsägbarheten införs några kompletteringar som tillägg i befintliga paragrafer och nya paragrafer. 2. Kommentarer till föreslagna justeringar och tillägg 1 Första meningen har förtydligats genom tillägg av ordet aktiva åtgärder. Orsaken är att renodla och förtydliga att stöd endast lämnas till aktiva åtgärder, inte för t.ex. att lämna skog utan åtgärd, räntekostnader, kommande kostnadsökningar eller för planerings- och administrationskostnader. Detta eliminerar risken för subjektiva bedömningar i handläggningen av när en icke aktiv åtgärd anses vara stödberättigande.

3 Skogsstyrelsen Konsekvensutredning (11) Stöd lämnas heller inte till olika typer av avgifter, t.ex. Länsstyrelsens avgift vid anmälan om vattenverksamhet. 1 a En ny paragraf införs med texten Stöd lämnas inte för 1. En kostnad som avser en aktivitet som är påbörjad innan det datum Skogsstyrelsen fattat beslut om stöd, 2. En faktura som är utställd innan det datum Skogsstyrelsen fattat beslut om stöd. Detta tydliggör att stöd inte lämnas till aktiviteter som påbörjats eller kostnader uppstått innan beslut har fattats. Det är samma regelverk som tillämpas inom Landsbygdsprogrammet och det är motiverat att samma gäller för de nationella stöden. Dessutom är det inte berättigat att stöd ska utgå till kostnader som sökanden är beredd att stå för. Genom att påbörja en aktivitet eller göra inköp innan ett stöd har beviljats innebär att man kan få stå för kostnaden i den händelse att stöd inte beviljas. 3 Första meningen har kompletterats med räknat i de priser som gäller då stödet beviljas. En mening läggs till sist i första stycket med texten Kostnader för maskinella och manuella arbeten ska i ansökan om stöd anges som antal timmar och kr per timme. Kriteriet i första meningen fanns med i de föreskrifter som gällde före nuvarande SKSFS 2011:2 men togs bort då det bedömdes komplicera handläggningen. Erfarenheterna visar dock att handläggningen inte blivit enklare eftersom en bedömning av skäligheten i redovisade kostnader nu ofta måste göras på nytt i samband med utbetalning av stöd. Genom att återinföra kravet att den prisnivå för material och arbete ska användas som råder då beslut beviljas och lägga till att kostnader för arbete ska redovisas som antal timmar multiplicerat med kr/tim, så minskar risken att de sökande blir olika behandlade samtidigt som det blir tydligare vilka uppgifter som krävs i en ansökan. Genom att redovisa uppgifterna i beslutet om stöd blir det lättare att förstå vilka uppgifter som ska lämnas in i samband med ansökan om utbetalning. Detta effektiviserar handläggningen genom att det blir enkelt att jämföra kostnadsnivån vid utbetalning med nivån vid tiden för ansökan om stöd. Som allmänt råd hänvisas till de av Skogsstyrelsen framtagna riktvärden för olika kostnadsslag, se nedan. Högre kostnader i en ansökan måste motiveras särskilt. Rent administrativt så sker bedömningen av skäligheten i ansökta kostnader i samband med utredningen av ansökan om stöd. Arbetskostnader består av dels det antal timmar som arbetet bedöms kräva och den kostnadsnivå som råder vid ansökningstillfället. Uppskattning av tidsåtgången grundas på de svårigheter som man bedömer föreligger vid utförandet av åtgärden. Kostnadsnivån är normalt känd via offert eller inhämtad prisuppgift från

4 Skogsstyrelsen Konsekvensutredning (11) entreprenör. Skogsstyrelsen har även tagit fram riktvärden för manuella och olika typer av maskinella arbeten samt visst material som kan användas vid behov. Vid tiden för utbetalning, som kan ligga upp till två år senare, redovisas inte sällan en annan tidsåtgång och annan kostnadsnivå än den ansökta och som är fastställd i beslutet om stöd. Om tidsåtgången har uppskattats för lågt kan en ökning av den ligga till grund för omprövning av beslutet om stöd. Samma gäller inte för kostnadsnivån eftersom kommande kostnadsökningar inte ska ligga till grund för beviljat stödbelopp. En lägre faktisk tidsåtgång får inte heller leda till att ett utrymme skapas för höjning av kostnadsnivån. Ett exempel: beviljat stöd kr grundas på ansökt 20 timmars arbete till kostnadsnivån 300 kr/tim som vid utbetalning skulle kunna redovisas som 15 timmar till kostnadsnivån 400 kr/tim som också blir 6000 kr. För att förtydliga vad som gäller för det beviljade stödbeloppet så kommer informationen i besluten om stöd att justeras så att den tidsåtgång och kostnadsnivå som gäller för åtgärderna framgår. Allmänna råd till 3 Ny text läggs till. Som nivå för godkända kostnader kan Skogsstyrelsens riktvärden för olika arbeten och material användas. För att öka tydligheten införs ett allmänt råd att som godkänd kostnad kan de riktvärden användas som Skogsstyrelsen tagit fram för olika kostnadsslag. De bedöms ligga på en rimlig nivå. Ska högre kostnader beviljas måste sökanden motivera detta i ansökan om stöd. 3 a En ny paragraf införs med texten Under ett kalenderår beviljas, för samma typ av åtgärd och en och samma sökande, stöd med högst kr. Ramen för bemyndigande av stöd till Nokås och Ädellövskogsbruk uppgår till mellan 30 och 40 miljoner kr. Detta är, jämfört med den budget som funnits inom Landsbygdsprogrammet på flera 100-tal miljoner kr, en förhållandevis begränsad budget. Eftersom de skogliga stöden inom LBP inte finns kvar år 2014 så kan ett större antal ansökningar om nationella stöd förväntas. Det är därför motiverat att sätta ett tak för hur mycket stöd som kan beviljas till en åtgärd som en brukningsenhet söker stöd för. Om bara ett antal mycket stora stödbelopp beviljas så begränsar det utrymmet för andra ansökningar. Risken kan bli att ägare till mindre skogsfastigheter missgynnas. 7 a En ny paragraf införs med texten Ansökningar om stöd kan komma att beslutas vid beslutsomgångar som meddelas av Skogsstyrelsen.

5 Skogsstyrelsen Konsekvensutredning (11) För att få största möjliga nytta av stöden infogas en paragraf som säger att Skogsstyrelsen kan komma att fatta beslut om stöd vid särskilda beslutsomgångar under året. Grund för prioritering kan vara lokala förutsättningar eller att specifika förhållanden inträffar. Information om datum för dessa beslutsomgångar kommer att lämnas på Skogsstyrelsens hemsida. 8 Sist i första stycket läggs följande mening till, Arbetet ska vara avslutat senast den dag som anges i beslutet om stöd. Tillägget motiveras av ett behov av ökad tydlighet om att åtgärderna som beviljats stöd ska vara utförda och helt klara senast den dag som anges i beslutet om stöd. Har en ansökan om slututbetalning lämnats in dessförinnan har sökanden meddelat att arbetet är slutfört och då saknas motiv för eventuella kompletteringar eller återställande av skador. Om smärre justeringar eller kompletteringar skulle tillåtas så uppstår risk för olika bedömning i handläggningen av vad som ska anses vara smärre eller mindre åtgärd. Om skador uppstår på natur- eller kulturmiljön så ska stöd inte betalas ut eftersom det strider mot 2 i föreskrifterna (SKSFS 2011:2). Även om skadan repareras så kan den ha allvarlig inverkan och dessutom kan ett återställande i sin tur förvärra skadan. 9 Stöd till åtgärder för natur- och kulturmiljön ska prioriteras i följande ordning. 1. främjande av biologisk mångfald, biologiskt kulturarv och vattenmiljöer inom områden med dokumenterat höga naturvärden, 2. främjande av äldre kulturmiljöer inom områden med höga kulturmiljövärden, 2. främjande av biologisk mångfald, biologiskt kulturarv, vattenmiljöer och äldre kulturmiljöer, 3. främjande av rekreation och friluftsliv, 4. fördyrande skogsbruksåtgärder som påtagligt främjar natur- eller kulturmiljön, 5. nedtagning av stängsel. Grunderna för prioritering av Nokås behöver tydliggöras för att få största möjliga användning av stödet. Under åtminstone år 2014 kommer det inte finnas möjligheter att ansöka om stöd via LBP. Därför kan ett ökat antal ansökningar förväntas av stöd till Nokås och Ädellövskogsbruk. För att få så hög nytta som möjligt bör därför prioriteringen av beviljade stöd förbättras, vilket uppnås genom att införa ytterligare klasser i prioriteringsordningen. 9 a En ny paragraf införs med texten Stöd lämnas inte till naturvårdsbränning som ska utföras enligt certifieringsåtagande. Skogsföretag med över hektar skog som är certifierade har förbundit sig att under en 5-årsperiod bränna viss andel av sin årliga föryngringsareal. Det

6 Skogsstyrelsen Konsekvensutredning (11) är inte rimligt att lämna stöd till bränning av denna areal eftersom företagen ändå kommer att utföra åtgärden. Vill dessa företag bränna areal därutöver är det inget hinder att ansöka om stöd. Denna begränsning missgynnar dessutom inte skogsägare till mindre fastigheter. Allmänna råd till 9 Ny text som placeras först. Med dokumenterat höga naturvärden avses t.ex. formellt skyddade områden, Natura 2000-områden, nyckelbiotoper, objekt med höga naturvärden och vattendrag med hög status. Med höga kulturmiljövärden avses t.ex. fornlämningar och andra lämningar som är allmänt kända. Exempel på åtgärder enligt 9 första, andra och tredje punkten och är att: - skapa skogsbryn och förbättra spridningsvägar för arter, - återskapa naturliga vattenflöden, - förbättra biotoper för hotade arter, - bevara eller restaurera successionsbiotoper, - förbättra biotoper i samband med skydd av skog, - bevara eller restaurera äldre kulturmiljöer på skogsmark. Exempel på åtgärder enligt 9 fjärde punkten är: - att anpassa skogsbruksåtgärder för rekreation och friluftsliv, - att öka framkomligheten på stigar och leder, - eller att skapa stråk eller grupper av lövträd utefter vägar, stigar och leder, - att anlägga lövträdsbestånd på före detta jordbruksmark med värde för landskapsbilden. Exempel på åtgärder enligt 9 femte punkten är: - utkörning av virke med häst för att undvika markskador, - förlängd transportsträcka vid utkörning av virke. Nytt stycke som placeras sist. Exempel på åtgärder enligt 9 som inte prioriteras för stöd är: - viltvatten och grävda dammar, - anläggning av lövträdsbestånd med hybridasp eller poppel, - merkostnaden för plantor av masurbjörk jämfört med vårtbjörk. Genom att ge exempel på vad som kan vara att betrakta som område med dokumenterat höga värden blir det tydligt vad som avses med punkt 1 och 2 i prioriteringsordningen. Prioriteringsordningen i 9 medför behov av komplettering/justering av exemplen. Genom att även ge exempel på icke prioriterade åtgärder ökar tydligheten ytterligare.

7 Skogsstyrelsen Konsekvensutredning (11) 10 I andra stycket ändras beloppet 25 kr per löpmeter till 20 kr per löpmeter. En minskning i stödnivån motiveras av att den verkliga kostnaden normalt är lägre. Den uppföljning som Skogsstyrelsen gjort visar att med 25 kr/m blir det i normalfallet en nettointäkt. Schablonen får, enligt 4 förordningen (2010:1879) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket, inte överstiga 70 procent av godkänd kostnad. 10 a En ny paragraf. Omprövning av stöd kan beviljas för kostnader som höjer stödbeloppet med minst kr. Som en praxis har Skogsstyrelsen för båda stöden använt gränsen kr i höjt stödbelopp för att medge omprövning orsakade av ökade kostnader. Kostnaden för att handlägga en begäran om omprövning kostar i medeltal minst kr. Skogsstyrelsen har ansett det rimligt att den administrativa kostnaden per omprövning inte bör överstiga beviljat stödbelopp. Skogsstyrelsen anser dessutom att den sökande själv bör kunna svara för kostnader under denna gräns. Enkäten till myndighetens distrikt i september år 2013 visade på stor samstämmighet om att behålla eller t.o.m. höja nivån då omprövning kan medges. Endast Skåne vill ha en lägre nivå medan Gävleborg förordade en procentsats på beviljat stöd. För öka tydligheten när omprövning kan medges på grund av ökade kostnader, införs i föreskrifterna gränsen minst kr i ökat stödbelopp för Nokås. 12 Grunderna för prioritering av stöd till Ädellövskogsbruk blir tydligare med tillägg av fler klasser i följande prioriteringsordning. 1. föryngring av befintliga ädellövskogar, och annan vård än röjning av plantskog eller ungskog, i ädellövskog eller bestånd som anlagts i syfte att skapa ädellövskog samt åtgärder för att skapa ädellövskog på annat ställe inom en brukningsenhet i enlighet med 25 andra stycket skogsvårdslagen (1979:429), 2. röjning av plantskog eller ungskog i ädellövskog eller bestånd som anlagts i syfte att skapa ädellövskog, 3. nedtagning av stängsel, 4. röjning eller gallring av blandskog för att skapa ädellövskog ur skog som inte anlagts med ädellövstöd, 5. anläggning av ädellövskog på mark där det inte tidigare varit ädellövskog. Från och med år 2014 kan stöd till framgallring och nyanläggning av ädellövskog inte längre ske via LBP. Inom det nationella stödet bör därför finnas möjlighet att kunna ansöka om stöd till dessa åtgärder. Dock bör nyplantering av ädellövträd på mark där det tidigare inte varit ädellövskog få

8 Skogsstyrelsen Konsekvensutredning (11) lägre prioritet än föryngring och vård av tidigare etablerad ädellövskog. Stor volym nyanläggning av ädellövskog, som normalt innebär höga stödbelopp, kan dessutom väsentligt påverka utrymmet för övriga stödåtgärder. 13 Ändringen innebär att punkt 1 och 2 byter plats. I punkt 3 reduceras stödnivån till 20 kr per löpmeter. Motiv för att låta punkterna byta plats är att de då bättre stämmer överens med punkternas ordning under paragraf 12. Samma motiv som under 10 gäller för reducering av schablonen för nedtagning av stängsel men för Ädellövskogsbruk är högsta stödnivån 80 procent av godkänd kostnad. 13 a En ny paragraf. Omprövning av stöd kan beviljas för kostnader som höjer stödbeloppet med minst kr. Se kommentar ovan till 10 a. Stöd för Ädellövskogsbruk beviljas till största delen till åtgärder i Skåne. På små skogsfastigheter finns ofta mindre områden med ädellövskog som vid exempelvis gräsrensning eller röjning leder till låga beviljade stödbelopp. Om tidsåtgången för sådana åtgärder underskattas så kan kostnadsökningen bli av mindre omfattning. För att inte missgynna småskogsbruket anser Skogsstyrelsen att gränsen för att medge omprövning av stöd till Ädellövskogsbruk ska vara minst 1000 kr i ökat stödbelopp. Denna gräns har också framförts som önskvärd av Skåne distriktet dit omkring fyra femtedelar av stödet beviljas. 14 Texten i första stycket ändras till Med fullständiga åtgärder för att anlägga ädellövskog avses alla åtgärder såsom markberedning, plantering och stängsling. Med annan vård av ädellövskog avses t.ex. hjälpplantering, gräsrensning, stängselvård och klippning av klykor så att ett godtagbart plantbestånd ska anses säkerställt. Röjning av plantskog Andra stycket får följande text, Med röjning av plantskog eller ungskog avses utglesning som utförs efter det att föryngringen av ädellöv är säkerställd. Diametern på röjda träd understiger i allmänhet 10 cm i brösthöjd och inget uttag sker av massaved eller timmer. Genom att räkna upp vilka åtgärder som ingår i fullständiga återväxtåtgärder och vård av ädellövskog så blir det tydligt till vilka åtgärder som stöd kan lämnas. Idag har gränsen mellan röjning och gallring delvis suddats ut genom att biobränsle ofta tas ut i samband med sena eller uppskjutna röjningar. För att tydliggöra vad som i stödsammanhang utgör röjning införs en gräns på högst 10 cm i brösthöjd på avverkade träd samtidigt som inget uttag sker av massaved eller timmer.

9 Skogsstyrelsen Konsekvensutredning (11) 16 Ny text läggs till och kraven utformas som punktlista. Om stödmottagaren inom tio år från det att stödet betalades ut: låter bli att vidta fullständiga åtgärder för att anlägga eller vårda ädellövskogen. vidtar åtgärder som hindrar beståndet att utvecklas till ädellövskog. Detta krav fanns med i de tidigare föreskrifterna och bör skrivas in igen så att utbetalade stöd får den avsedda effekten. Stöd kan lämnas till den vård som behövs av föryngringen. 3. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd De föreslagna kompletteringarna bedöms nödvändiga för att uppnå enhetlighet i handläggningen och gentemot stödsökande. Det ökar även förutsebarheten, att de väsentligaste villkoren finns i föreskrifterna. Om en ändring inte genomförs kvarstår otydligheter och noterade brister i nuvarande föreskrifter. 4. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Skogsägare och andra som avser att söka stöd för att främja natur- eller kulturmiljön eller att anlägga och vårda ädellövskog. 5. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Ändringarna i förhållande till nu gällande föreskrifter innebär främst förtydliganden vilket bör förenkla ansökningsförfarandet. Skogsstyrelsen bedömer inte att ändringarna kommer att leda till högre kostnader för företagen. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Skogsstyrelsen bedömer att regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och att reglerna inte går utöver de krav som följer av Sveriges anslutning till EU.

10 Skogsstyrelsen Konsekvensutredning (11) 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Föreskrifterna beräknas kunna träda i kraft senast under maj månad Skogsstyrelsen bedömer inte att själva ikraftträdandet av regelverket berör en målgrupp som helt eller delvis av praktiska eller ekonomiska skäl behöver någon särskild övergångstid för att anpassa sig till de nya reglerna. Däremot finns det behov av informationsinsatser för att informera om de ändrade reglerna. Skogsstyrelsen avser att informera om stöden via etablerade kanaler som tidningen SkogsEko, myndighetens hemsida, sektorsråd och via rådgivarna på myndighetens distrikt. 8. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Under 2013 kom i storleksordningen ca 570 ansökningar in om stöd för naturoch kulturmiljövårdsåtgärder och ca 500 ansökningar om stöd för ädellövskogsbruk. Antalet ansökningar har varierat under åren men Skogsstyrelsen bedömer att antalet ansökningar om stöd sammanlagt kommer att ligga i storleksordningen minst per år. Företagen är verksamma inom skogsbruk och omfattar allt från enmansföretag till mycket stora företag. År 2011 fanns det skogsägare och brukningsenheter i Sverige. 9. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Ändringarna innebär främst förtydliganden av nu gällande föreskrift. Avsikten är att härigenom tydliggöra vilka krav och villkor som ställs på den sökande. Skogsstyrelsen bedömer inte att detta leder till ett merarbete för sökanden jämfört med nu gällande ordning. Påverkan på målgruppens administrativa kostnader bedöms sammantaget vara försumbara. 10. Beskrivning av vilka andra kostnader som den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Skogsstyrelsen bedömer inte att ändringarna kommer att leda till högre kostnader för företagen. 11. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Nu föreslagna ändringar torde inte påverka konkurrensförhållandena för företagen, eftersom det primära syftet med stöden är att främja natur- och

11 Skogsstyrelsen Konsekvensutredning (11) kulturmiljövärden i skog samt skapa och vårda ädellövskog. Stöden är inte produktionsstöd. 12. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Ändringarna innebär i huvudsak förtydliganden av reglerna för stöd. 13. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Ändringarna medför att små företag får ökade möjligheter att ansöka om stöd eftersom en gräns, för högsta beviljade stödbelopp, har införts i 3. Även beträffande gränsen för omprövning av stöd enligt 10 och 13 har hänsyn tagits till mindre företag. 14. Kontaktpersoner Stöden: Stödansvarig Hans Liedholm, , hans.liedholm@skogsstyrelsen.se Bitr. stödansvarig Ingemar Eriksson, e.ingemar.eriksson@skogsstyrelsen.se Allmänt: Verksjurist Pernilla Granath Limstrand, , pernilla.granathlimstrand@skogsstyrelsen.se