Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning

Transkript

1 EM2012 W-4.0, (8) Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning 1. En beskrivning av problemet och vad myndigheten vill uppnå I artikel 8.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, det så kallade energieffektiviseringsdirektivet, framgår att Medlemsstaterna ska utarbeta program som uppmuntrar små och medelstora företag att låta genomföra energibesiktningar och att därefter genomföra rekommendationerna från dessa besiktningar. Europeiska, EU, kommissionen har därefter antagit kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Ändringar i förordning (2009:1577) om statligt stöd till energikartläggning De ändringar som införts i förordning (2009:1577) om statligt stöd till energikartläggning från och med den 1 januari 2015 har sin grund i direktivet och kommissionens förordning. I förordningen om statligt stöd till energikartläggning anges bland annat att stöd endast får lämnas i enlighet med de villkor som anges i kapitel I och i artikel 49 i kommissionens förordning. Vidare har som villkor för stöd nivån på slutlig användning av energi för företag sänkts från mer än 0,5 gigawattimmar, GWh, per år till 0,3. Storleken på stödet har höjts från högst kronor till kronor. Förtydliganden och följdändringar har skett i förordningen avseende vilka uppgifter som ska anges i ansökan om stöd, bland annat mot bakgrund av införandet av lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag och upphävande av lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering och till den hörande föreskrifter. En ny bestämmelse har införts om att stöd enligt förordningen inte får betalas ut till ett företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av EU-kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Ett sådant beslut har även gjorts överklagbart. En annan kompletterande bestämmelse har införts i 13 om att ett beslut om att betala ut stöd, förutom de uppgifter som ska lämnas som krävs för uppföljning och utvärdering av stödet, även får förenas med övriga villkor som krävs för att syftet med stödet ska tillgodoses. Slutligen har Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax registrator@energimyndigheten.se Org.nr

2 are 2 (8) ytterligare en följdändring gjorts i förordningen att Energimyndigheten ska föra det register som avses i artikel 12 i EU-kommissionens förordning nr 651/2014. Behov av ändringar i Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energikartläggning, STEMFS 2010:2 Enligt förordning (2009:1577) om statligt stöd till energikartläggning är syftet med energikartläggningsstödet att företagen ska uppnå en effektiv användning av energi. Stödet syftar till att öka målgruppens vilja till, och kunskap, om energieffektivisering. Det är utformat för att uppmuntra små och medelstora företag att ta första steget och lägga grunden till ett fortsatt långsiktigt energieffektiviseringsarbete på företaget, bland annat genom att erhålla kunskap om sin energianvändning och lönsamma åtgärder. Stödet är frivilligt att söka och ges i form av en engångssumma. Avsikten är emellertid att kartläggningen inte blir en engångsinsats, utan starten på ett långsiktigt och systematiskt energiarbete på företaget. För att företagen ska ha rätt förutsättningar att fatta beslut om fortsatt arbete, behöver kartläggningsrapporten vara utförlig, fungera som ett beslutsunderlag och innehålla enkelt kommunicerbara analyser och åtgärdsförslag. I förslaget till föreskrifter ställs av denna anledning specifika krav på innehållet i energikartläggningsrapporten. Energimyndigheten har, för att ytterligare verka för att syftet med stödet ska nås fullt ut, även valt att föreslå att de allmänna råden i nuvarande lydelse av föreskrifterna tas bort och att kompletterande regler till förordningen om statligt stöd till energikartläggning endast meddelas i form av bindande föreskrifter. Texten i de allmänna råden har därför inarbetats i föreskrifterna där det finns ett behov av förtydligande avseende ansökan om och utbetalning av stöd samt energikartläggningens innehåll. Sammanfattning av förslag till ändringar i föreskrifterna I 1 har uttrycket allmänna råd tagits bort i och med att de allmänna råden enligt förslaget har inarbetats i föreskrifterna enligt vad som redogörs för närmare nedan under detta avsnitt och avsnitt 2. I övrigt har paragrafen och rubriken till denna ändrats språkligt. Även i rubriken på föreskrifterna utgår uttrycket allmänna råd. 2 och rubriken till 2 har ändrats språkligt för att överensstämma med lydelsen i andra kommande av Energimyndigheten meddelade föreskrifter. Den 3 har inarbetats i 2 och ändrats språkligt med hänsyn till ny miljöprövningsförordning (2013:251). Begreppet stora företag utgår, eftersom det begreppet definieras i lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag. Istället tillkommer en förklaring avseende begreppet energislag. I övrigt har redaktionella ändringar skett. 4 blir ny 3. Rubriken till denna har ändrats i konsekvens därmed. I den nya 3 föreslås endast reglering av att ansökan om stöd ska undertecknas av behörig företrädare för företaget.

3 are 3 (8) Den nuvarande 5 utgår. Därför föreslås även de allmänna råden i denna del upphävas. Även den nuvarande 6 utgår. Istället kommer energikartläggningens innehåll att regleras i ny 4. I första stycket i den nya 4 anges den nya gränsen för stöd om slutlig användning av energi på mer än 0,3 GWh per år. I övrigt har språkliga förändringar i och tillägg i paragrafen skett med anledning av att de allmänna råden avseende energikartläggningen inarbetats och förtydligats i förslaget till nya föreskrifter. Eftersom energikartläggningens innehåll föreslås förtydligas i föreskrifterna, föreslås de allmänna råden i denna del upphävas. I en ny 5 föreslås införande av en förtydligande bestämmelse om dokumentation av energikartläggningen i en rapport och vad den rapporten ska innehålla för uppgifter. Uppgifterna i den kommer dels att underlätta genomförandet av energikartläggningen för företaget och för företagets ledning att ta beslut avseende företagets energianvändning, dels att underlätta Energimyndighetens uppföljning och utvärdering av stödet. Energiplanens innehåll kommer att närmare regleras i ny 6. I den nya 6 avseende energiplan föreslås endast planerade tidsperioder för genomförande av åtgärder. Den nuvarande tvåårsgränsen föreslås tas bort. Kostnad för genomförande av åtgärd och företagsekonomisk kalkyl föreslås även anges i energiplanen. Ett förtydligande om bedömd årlig energibesparing per åtgärd har också tillkommit. Nuvarande 8 i gällande föreskrifter föreslås bli oförändrad, men kommer att numreras som 7. Den nuvarande 9 blir ny 8. 8 har förtydligats avseende begäran om utbetalning av stöd som förutom dokumentation av energikartläggningen i form av en rapport ska innehålla energiplan och ekonomisk redovisning, samt som Energimyndigheten närmare anger, innefattande fakturaunderlag och eventuell tidsredovisning av företagets egen personals arbete med kartläggningen. I paragrafen har förtydligats att även en begäran om utbetalning av stöd ska vara undertecknad av behörig företrädare för företaget. Rubriken till 8 har ändrats redaktionellt. Nuvarande 10 blir ny 9 och har ändrats avseende första stycket på så sätt att stödmottagaren senast två år från tidpunkten då energiplanen, enligt Energimyndighetens beslut senast ska fastställas, till myndigheten ska redovisa vilka åtgärder för energieffektivisering som företaget har genomfört och uppnådd energibesparing per åtgärd, angiven i megawattimmar, MWh. Enligt nuvarande lydelse är tiden senast tre år från Statens energimyndighets beslut om utbetalning av stöd och inom två år från energiplanens fastställande. I övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt. Andra stycket i paragrafen föreslås tas bort. Uppgiftslämnandet regleras i 13 i förordningen. Den nuvarande 11 i gällande föreskrifter föreslås bli oförändrad, men kommer att numreras som 10.

4 are 4 (8) Föreskrifterna föreslås träda i kraft ett senare, efter avslutad remiss av föreskrifterna, angivet datum och övergångsbestämmelser avseende tidigare beviljade stöd föreslås införas. 2. En beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det myndigheten vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Föreskrifterna föreslås ändras för att med mer detaljerade krav på innehållet i en energikartläggning åstadkomma högre kvalitet och jämnare nivå på kartläggningarna. Regleringen grundar sig på erfarenheter från föregående stödperiod och dess syfte är att säkerställa att alla kartläggningsrapporter håller en sådan kvalitet att de kan fungera som ett bra beslutsunderlag för företagen att vidta energieffektiviserande åtgärder. Avsaknad av en sådan reglering avseende innehållet i kartläggningarna på föreskriftsnivå kan leda till att syftet med stödet inte nås fullt ut. Vidare riskerar fortfarande vissa företag att få ett sämre beslutsunderlag som grund för fortsatt energiarbete, om inte föreskrifterna avseende energikartläggningens innehåll förtydligas. Energimyndigheten har, för att ytterligare verka för att syftet med stödet ska nås fullt ut, även valt att föreslå att de allmänna råden i nuvarande lydelse av föreskrifterna tas bort och att kompletterande regler till förordningen om statligt stöd till energikartläggning endast meddelas i form av bindande föreskrifter. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Regleringen berör mikro-, små och medelstora företag, SMF, det vill säga företag som sysselsätter mindre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Stödet får lämnas till företag som har en slutlig användning av energi på mer än 0,3 GWh per år. Om ett företag med verksamhet inom primär produktion av jordbruksprodukter omfattar minst 100 djurenheter får stöd dock lämnas till företaget, även om det inte uppfyller kravet på att ha en slutlig användning av energi på mer än 0,3 GWh (300 MWh) per år. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Enligt 18 förordningen (2009:1577) om statligt stöd till energikartläggning får Statens energimyndighet, Energimyndigheten, meddela föreskrifter om energikartläggningens innehåll. Myndigheten får även meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas i ansökan om stöd, i samband med begäran om utbetalning, inför uppföljning och utvärdering av stödet samt de övriga föreskrifter som behövs för verkställigheten av förordningen.

5 are 5 (8) 5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga, tidsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen De föreslagna nya föreskrifterna innebär krav på att fakturaunderlag och tidsredovisning ska bifogas energikartläggningsrapporten. Tidsredovisning avser fall då företagets personal arbetat med kartläggningen och detta ska tillgodoräknas företaget som delfinansiering. Förändringarna i föreskrifterna i denna del är en följd av att stödet till energikartläggning framöver delvis kommer att finansieras av medel från EU inom ramen för det Nationella Regionalfondsprogrammet. Tillkommande uppgifter är bland annat nödvändiga för Energimyndighetens redovisning gentemot Tillväxtverket, som är den förvaltande myndigheten av medlen. En annan anledning är att Energimyndigheten bedöms kunna få en tydligare bedömning av stödberättigade kostnader i företagens ansökningar. Bedömningen är att regleringen endast kommer att innebära minimal extra tid för de ansökande företagen där detta är aktuellt. Liknande underlag skickades in redan under föregående stödperiod då antal nedlagda timmar skulle redovisas i samband med begäran om utbetalning. Ett uttryckligt krav på att bifoga fakturan fanns inte under tidigare period, men många företag bifogade den ändå i samband med rapporteringen. Att reglera detta förfaringssätt i föreskrifter istället för att lämna det oreglerat innebär inget nytt i sak, men som det vanligaste exemplet är detta ett förtydligande av det skriftliga underlag som ska lämnas enligt förordningen för att styrka kostnaden för energikartläggningen. Energikartläggningens utformning kommer, genom att dess innehåll regleras i bindande föreskrifter istället för allmänna råd, att standardiseras i större utsträckning då de delar som energikartläggningen minst ska innehålla föreslås regleras i föreskrifterna. Energikartläggningarna bedöms därmed även komma att få en högre kvalitet. Bedömningen är att regleringen inte kommer att innebära någon nämnvärd ökad tidsåtgång för externa konsulter och företag. Kravet innebär att det blir tydligare vad som förväntas av en rapport och det bör således bli färre rapporter som underkänns och behöver arbetas om. Många rapporter innehåller redan idag de uppgifter som kommer att krävas. För de få företag som själva genomför energikartläggningen, utgör kraven stöd för hur en kartläggning kan utformas. Ändringen kan innebära en ökad initial tidsåtgång för företagen, men tidskrävande omarbetningar kommer kunna undvikas. Den genomsnittliga tidsåtgången och därmed företagens kostnader för arbete med energikartläggning bedöms därför inte påverkas. 6. En bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, EU Förordningen (2009:1577) om statligt stöd till energikartläggning och tillhörande föreskrifter är en del av Sveriges uppfyllande av artikel 8 i energieffektiviseringsdirektivet och som angivits under avsnitt 1. ovan. Då bestämmelserna gäller statligt stöd är bestämmelserna även utformade för att överensstämma med artikel 49 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom

6 are 6 (8) vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i unionsfördraget. Föreskrifterna har i förslaget, i enlighet med direktivet, tydliggjorts avseende energikartläggningens innehåll för att underlätta för små och medelstora företag att genomföra energikartläggningar och att med anledning av dessa få underlag samt incitament att vidta energieffektiviserande åtgärder. Även övriga föreslagna ändringar i föreskrifterna som är av administrativ och redaktionell karaktär bedöms överensstämma med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. 7. En bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Ett energikartläggningsstöd har funnits tillgängligt under perioden När den nya stödperioden träder i kraft kommer det därför att vara viktigt att informera om genomförda förändringar i stödet. Behov av information rör i huvudsak följande förändringar: Sänkta krav för vilka företag som är stödberättigade (500 MWh till 300 MWh) och ändrat maximalt stödbelopp ( kronor till kronor) Tydligare krav på innehåll i energikartläggningen Att energikartläggningsstödet ges som EU-stöd Energikartläggningsstödet kommer att finansieras inom ramen för det Nationella regionalfondsprogram som Energimyndigheten kommer att ansöka om medel för hos Tillväxtverket under år Föreskrifterna behöver därför träda ikraft senast vid det datum då myndighetens ansökan om EU-finansiering för programmet godkänns av den förvaltande myndigheten Tillväxtverket. Övergångsregler föreslås införas i föreskrifterna för de företag som beviljats stöd under föregående stödperiod, men som ännu inte inkommit med slutredovisning av stödet. 8. Antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i och storleken på företagen Regleringen berör mikro-, små och medelstora företag, SMF, det vill säga företag som sysselsätter mindre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Samtliga branscher har möjlighet att söka, dock finns krav på att energideklarationsskyldiga måste ha fullgjort sina skyldigheter enligt lagen (2006:985) om energideklarationer. Ansökningarna under stödperioden fördelade sig i huvudsak på följande fyra branscher: industri (50 %), fastighetsverksamhet (17 %), lantbruk (11 %) och handel (10 %). Ett rimligt antagande är att fördelningen kommer att vara likvärdig under kommande stödperiod.

7 are 7 (8) Nationell statistik för företags energianvändning finns enbart för tillverkande industri (SNI 05-33). Det finns cirka tillverkande SMF-företag som har en energianvändning över 300 MWh. Cirka 500 företag har redan fått energikartläggningsstöd beviljat och utbetalt, vilket innebär att det i nuläget är cirka industriföretag som har möjlighet att söka stödet. Enligt uppskattning från Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har cirka lantbruk fler än 100 djurenheter. Med hänsyn till de lantbruk som redan fått energikartläggningsstöd utbetalt, finns cirka lantbruk kvar som har möjlighet att söka stödet. 9. Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Se ovan under avsnitt Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka ändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Avseende andra kostnader se ovan under avsnitt 5. Ansökan om stöd bedöms i sig inte innebära förändringar av företagets verksamhet. 11. I vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen och hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Stödet är tillgängligt för en mycket stor grupp företag att söka. En energikartläggning har störst värde för de företag som har störst effektiviseringspotential. Av detta skäl kan stödet i sig på sikt antas minska konkurrensfördelar för de företag som redan har en effektivare energianvändning. För de företag som genom att påbörja energikartläggning identifierar åtgärder för en effektivare energianvändning kan stödet medföra ökade konkurrensfördelar. Den aktuella förändringen av regleringen på föreskriftsnivå medför därmed inga konkurrenssnedvridande effekter. 12. Om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Förordningen och föreskrifterna berör små företag, så hänsyn till små företag tas inte i sig. Att kraven på energikartläggning och kartläggningsrapport föreslås göras tydligare i föreskrifternas 4 och 5 bedöms underlätta för små företag som inte har någon erfarenhet av att arbeta med energieffektivisering att med stöd av föreskrifterna kunna göra det fortsättningsvis eller att upphandla sådana tjänster.

8 are 8 (8) 13. Inhämtande av regeringens medgivande enligt förordning (2014:570) om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter Energimyndigheten gör bedömningen att myndigheten, enligt 2 jämförd med 5 förordningen om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter, inte behöver inhämta regeringens medgivande innan föreskrifterna beslutas. Kontaktpersoner: 1. Kristin Jonson, handläggare, Energimyndigheten Rosita Cederqvist, jurist, Energimyndigheten Fredrik Forsberg, jurist, Energimyndigheten