Införande av e-post i en sjukvårdsorganisation - en longitudinell studie av fem vårdcentraler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Införande av e-post i en sjukvårdsorganisation - en longitudinell studie av fem vårdcentraler"

Transkript

1 Department of Numerical Analysis and Computing Science IPLab-187 Införande av e-post i en sjukvårdsorganisation - en longitudinell studie av fem vårdcentraler Olle Bälter Interaction and Presentation Laboratory (IPLab)

2 Olle Bälter Införande av e-post i en sjukvårdsorganisation - en longitudinell studie av fem vårdcentraler Report number: IPLab-187 Publication date: June of author: Reports can be ordered from: Interaction and Presentation Laboratory (IPLab) Numerical Analysis and Computing Science (Nada) Royal Institure of Technology (KTH) S STOCKHOLM, Sweden telephone; fax: URL:

3 Införande av e-post i en sjukvårdsorganisation - en longitudinell studie av fem vårdcentraler Sammanfattning I syfte att förstå hur e-postanvändare utvecklas med tiden studerades under 43 månader kommunikationen och informationshanteringen under införandet av ett e-postsystem vid fem vårdcentraler i ett sjukvårdsområde. Fyra olika metoder användes för datainsamlingen: intervjuer med vårdcentralcheferna, dagböcker som vårdcentralcheferna fyllde i, enkäter till personalen samt informella intervjuer med annan personal inom samma sjukvårdsområde. När studien började hade cheferna just fått tillgång till e-post, de sista 18 månaderna hade även all personal tillgång till det, totalt 6000 personer inom sjukvårdsområdet. Införadet av e-post var lyckat. Cheferna har fått ett kommunikationsverktyg som avsevärt förenklar deras arbete och bland övrig personal har skepsisen och oron gentemot datorer minskat och delvis bytts mot entusiasm. De främsta orsakerna till detta var: införandet gjordes uppifrån och ner så att cheferna fick en chans att lära sig använda e-post först; dessa chefer fick en omedelbar nytta med systemet genom att de slapp jaga folk per telefon; systemet förmedlade en känsla av pålitlighet genom att öppnade e-brev bekräftades med mottagningsbevis till avsändaren; och att cheferna kunde lita på att andra tog hand om ärenden som skickades med e-brev. De viktigaste negativa effekterna var att det redan stora informationsflödet blev ännu större och dessutom mer ostrukturerat samt att de olika programversionerna som alltid förekommer inom en stor organisation resulterade i frustration när bilagor inte gick att öppna. Inga studier av ekonomiska effekter i organisationen har gjorts. Tack Ett stort tack går till vårdcentralcheferna som deltog i studien trots ett pressat tidsschema, liksom deras personal som tog sig tid att fylla i enkäterna. Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har finansierat studien, men utan Frasse med familj hade detta inte varit möjligt. Ett extra tack till David. Kerstin Severinson-Eklundh har bidragit med viktiga synpunkter på hela studien.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och organisation 5 Organisation 5 Yrkesspecialisering 6 Politisk kontroll 6 2 Metoder Resultat Intervjuer Bakgrund Vilka personer och grupper kommunicerar cheferna med? Vad är fördelarna med e-post? Vad är nackdelen med e-post? Hur påverkas kommunikationen? 14 Formulera sig skriftligt Hur används webben? Hur påverkas informationshanteringen? 19 Inledningen 19 Uppbyggnadsperioden 21 Full utbyggnad Hur organiseras e-breven? 25 Mappanvändning Hur förändras mötena? 27 Personliga möten 27 Interna personalmöten 29 Externa möten Hur påverkas kunskaperna om och attityder till datorer? 30 Andra intervjuomgången 31 Tredje intervjuomgången 32 Fjärde intervjuomgången Dagböcker Enkäter Första enkäten 36 Respondenter 36 Datoranvändning 37 Attityder till datorer 38 Skrivvanor Andra enkäten 42 E-postanvändning 43 Attityder 45 Datoravändning 47 Informationshantering 48 2

5 Bälter: Kommunikation och informationshantering hos icke-tekniska e-postanvändare 4 Sammanfattning och slutsatser Varför gick det så bra? 49 Introduktionsordning 49 Omedelbar nytta 49 Mottagningsbevis 49 Eftertanke Vad skulle kunna ha gjorts bättre? 50 Introduktionskoordineringen 50 Teknikguru 50 Mapphantering 50 Bilagor 51 Utbildning 51 Informationsmängden Övriga observationer Förändringar över tiden 52 Intern kommunikation 52 Förmåga att uttrycka sig skriftligt 52 Webbanvändning Förhoppningar som inte infriades Metodologiska noteringar 53 5 Referenser Bilagor Dagboksprotokoll Enkät Enkät

6 1 Inledning Elektronisk post, e-post, är en av de mest använda tillämpningarna på Internet och har idag flera hundra miljoner användare världen över. Det finns åtskilliga studier gjorda av e-post och e-postanvändare sedan 1980-talet. Palme (1981) och Feldman (1987) visade hur e-post genererar ny kommunikation. Hiltz & Turoff (1985) har beskrivit e-postöverflöd och dess konsekvenser. Lea (1991) har studerat språket i e-brev liksom Severinson- Eklundh som dessutom beskriver (1986) behovet av ett bättre stöd för e-postdialoger i e- postsystemen. Malone, Grant, Turbak, Brobst & Cohen (1987) har studerat problematiken kring filtrering av e-postmeddelanden i deras egenutvecklade system Information Lens. Mackay (1988) och Whittaker & Sidner (1996) har beskrivit olika typer av e-postanvändare. Pliskin (1989) har beskrivit nackdelar med den tidens e-postsystem. Sproull & Kiesler (1991) har gjort studier av hur e-post förändrar kommunikation i organisationer och även organisationerna själva. Goldberg, Safran & Shapiro (1992) föreslog aktiva e- brev (e-brev med inbyggda program) för att automatisera delar av informationsutbytet (t ex mötesbokning). Gemensamt för dessa studier är: 1) att studierna avser användare med datorn som ett huvudsakligt arbetsredskap, 2) att studierna endast är gjorda vid ett tillfälle, och 3) att användarna har en lång erfarenhet av e-post alternativt en teknisk bakgrund. Eftersom e- postanvändning är något som förändras över tiden finns det anledning att följa användare under en längre tid och dessutom studera användare som har annat än datorn som sitt huvudsakliga arbetsredskap och helst börja följa dem redan som nybörjare, som i föreliggande studie. Ett undantag är The Homenet Project (Kraut 1996), där ett hundratal familjer fick tillgång till dator och Internet hemma och därefter följts upp under flera år. Den studien gäller användning i hemmiljö och det finns anledning att på liknande sätt studera e-postanvändningen bland noviser på arbetsplatser. En slutsats av Homenet Project är att tillgång till webben och möjligheterna att kunna surfa är en viktig orsak varför folk vill ha tillgång till Internet, men att det är tillgången till e-post som får folk att vilja fortsätta använda nätet. Flera studier har visat att e-post är ett populärt verktyg för chefer (Markus 1994a & b; Lantz 1996; Whittaker & Sidner 1996; Bälter 2000) och det finns därför anledning att förstå varför genom att följa nya chefers utveckling över tiden. Allt detta finns samlat i denna studie. Cheferna som deltog hade vid studiens början precis fått tillgång till e-post. Studien började precis efter en omorganisation vilket gjorde att samtliga chefer var nya på den positionen, några hade dock annan erfarenhet av chefskap. Formatet i denna rapport är många direkta citat från intervjuerna och relativt få och korta egna kommentarer till materialet. Avsikten är att denna rapport ska främst användas som ett underlag för andra artiklar. De två första åren av denna studie finns även sammanfattade i Bälter (1998). 4

7 Bälter: Kommunikation och informationshantering hos icke-tekniska e-postanvändare 1.1 Bakgrund och organisation År 1995 initierades ett projekt vid ett sjukvårdsområde, här kallat Jonrad, som syftade till att samtliga ca anställda och politiker inom landstinget skulle få tillgång till elektronisk post och elektroniska konferenssystem (motsvarande USENET news) till I ett pilotprojekt användes First Class och MS-Mail. Valet föll först på First Class, men ändrades sedan till Lotus Notes för dess expansionsmöjligheter och att Notes ansågs vara kostnadseffektivt. Motivet för införandet var att landstinget har ett behov av att enkelt kunna nå andra inom och utom landstinget för att söka personer, skicka kallelser, enkla meddelanden, sprida information, etc. Personliga möten skulle inte ersättas, utan tiden som användes för sökning, sortering av post, distribution ska minskas för att kunna ägna mer tid åt andra uppgifter. Ett digitalt nät finns redan uppbyggt. Det nya systemet sågs som ett ledningssystem som skulle användas för att driva förändringsarbete, effektivisera och informera, m h a de två funktionerna elektronisk post och elektroniska konferenser. Jonrad sjukvårdsdistrikt hade i oktober 1996 knappt 100 personer anslutna till Notes. De första användarna var vana vid datorer och har använt andra e-postsystem tidigare, det fanns endast enstaka noviser. Införandet gjordes i tre steg, uppifrån och ner. I det första steget ingick landstingsledningen, politiker, förvaltningsledningar, CÖL-grupper (Chefs- ÖverLäkar), LLG (Landstingets LedningsGrupp), HSLG (Hälso- och Sjukvårdens LedningsGrupp), de centrala fackliga organisationerna i CSG, (Central StyrGrupp) samt staber och administratörer. Steg två omfattar klinikledning och basenhetsföreståndare (bland annat vårdecentralcheferna i denna studie). Grupp tre omfattar övriga landstingsanställda. Många av dessa antogs kunna dela dator. Det finns ett problem med hårdvaran. Inom landstinget fanns vid studiens början allt från gamla 286-or till Pentium, och enligt ansvariga för tekniken det är inte alltid så lätt att få de ansvariga för pengarna att förstå att Notes kräver mer av datorn för att det ska fungera smidigt. Utbildningen begränsades till ca 2 timmar för dem med Windowsvana och skedde i grupper om max 8 personer. Utbildningen innehåller avsnitt om offentlighet, etik, handlingar som är lämpliga att sända via e-post och rutiner för diarieföring. Organisation Landstinget omorganiserades precis innan studien startade och igen samtidigt som studien avslutades. Organisationen under studien fins återgiven i figur

8 Landstingsstyrelse Hälso- och sjukvårdsdelegation Landstingsdirektör Jonrad sjv direktör Grannstad sjv direktör Närstad sjv direktör Div 2 Div 1 Div 3 Psyk klin Barnpsyk Medicin klin Figur 1.1: Landstingets organisation under studien Yrkesspecialisering En av de informella intervjuerna före studiens egentliga start gav information om yrkesuppdelningen. Det finns inom sjukvården en strikt indelning mellan olika yrken. I de flesta andra organisationer flyttar folk mellan positioner inom organisationen. T ex i ett industriföretag börjar en del anställda att sommarjobba med några enklare uppgifter i tillverkning eller på lagret, efter att ha läst på universitetet blir personen anställd och befordras senare till chef. I en akademisk organisation börjar personer som studenter, doktorerar, får anställning som lektorer och några blir slutligen professorer. Detta leder till att många av de anställda tidigare har haft andra arbeten inom samma, eller liknande, organisationer. I sjukvårdsorganisationer är det mycket vanligare att man utbildar sig till t ex sjuksköterska eller läkare och därefter förblir inom det yrket. T ex börjar ytterst få sjuksköterskor om med en ny högskoleutbildningen för att bli läkare. Detta resulterar i yrkeskårer som har mer gemensamt med folk inom samma yrke på andra arbetsplatser än vad de har med andra yrkeskategorier på samma arbetsplats. Politisk kontroll Övriga klin Vårdcentraler IT-sektion (ingår även i Grannstad och Närstad) I Sverige är nästan alla sjukvårdsorganisationer politiskt styrda och detta gör situationen som chef speciell. De politiska värderingar som styr en organisation kan förändras tvärt över en valnatt. 6

9 Bälter: Kommunikation och informationshantering hos icke-tekniska e-postanvändare Organisationerna har ett regelverk som kan göra det svårt att åstadkomma förändringar. Å andra sidan är det inte troligt att den politiska ledningen skulle tillåta att sjukvårdsorganisationen skulle försättas i konkurs (Tollgerdt-Andersson 1995) så det ekonomiska trycket är förmodligen inte lika stort som i kommersiella företag. 7

10 2 Metoder Huvuddelen av studien baseras på upprepade intervjuer med cheferna för fem vårdcentraler. Avståndet mellan vårdcentralerna varierar mellan 5 och 50 km, tre ligger utanför centralorten. Första intervjun gjordes under mars 1997, andra i februari 1998, tredje i juni 1999 och den fjärde i oktober I augusti 1997 intervjuades ytterligare en vårdcentralchef efter att en deltagare i undersökningen sagt upp sig. Under det första året fyllde cheferna i ett dagboksprotokoll, se avsnitt 6.1, som beskriver kvantitativa kommunikationsrelaterade data under en dag. Avsikten var att de skulle fylla i protokollen en dag varannan vecka, men i genomsnitt blev det varannan månad. Enkäter har distribuerats två gånger till övriga anställda på dessa fem vårdcentraler för att få med personalens syn på e-posten och dess införande. Första gången till 138 personer i samband med den andra intervjun, andra gången till 184 personer i samband med den fjärde intervjun. Det ökade antalet enkäter kommer sig av att en av de deltagande vårdcentralerna slagits ihop med en annan. En medarbetare på IT-sektionen har intervjuats informellt och en annan person i organisationen som inte arbetar på vårdcentralerna har följts i det dagliga arbetet. Personen är psykvårdare, men har blivit dataansvarig. Detta har gett en inblick i organisationen från andra håll än från vårdcentralcheferna och IT-sektionen. En schematisk skiss över studien finns i figur 2.1. Figur 2.1: Schematisk skiss över studien Intervju 1 Intervju 2 Intervju 3 Intervju 4 Dagböcker Enkät 1 Enkät Chefer fick tillgång till e-post Övrig personal fick tillgång till e-post tid 8

11 Bälter: Kommunikation och informationshantering hos icke-tekniska e-postanvändare 3 Resultat Resultaten från studien är här organiserade efter de tre huvudsakliga datainsamlingsmetoderna: intervjuer, dagboksprotokoll samt enkäter. Citat från intervjuerna inleds med en siffra som anger vilken intervju det var. 3.1 Intervjuer Nedan finns det intervjuer med sju personer beskrivna. Fp 22 slutade sitt arbete som vårdcentralchef tre månader efter den första intervjun och ersattes då i studien av fp 26 som var chef för en annan vårdcentral. Vid andra och tredje intervjutillfället deltog samtliga återstående fem personer. Vid det fjärde intervjutillfället hade fp 21 slutat sin anställning som vårdcentralchef, men fp 25 hade tillfälligt tagit över ansvaret även för den vårdcentralen. Fp 23 var tjänstledig som vårdcentralchef för att arbeta med ett annat uppdrag inom organisationen och ersattes av fp 27, som alltså intervjuades endast en gång. Den vårdcentralen hade då slagits samman med en annan varför data om vårdcentralerna för fp 23 och 27 skiljer sig. Deltagandet i intervjuerna framgår av tabell 3.1. Tabell 3.1: Deltagande i intervjuer. Fp Intervju 1 Ja Ja Ja Ja Ja Ja - Intervju 2 Ja - Ja Ja Ja Ja - Intervju 3 Ja - Ja Ja Ja Ja - Intervju Ja Ja Ja Ja Resultaten från intervjuerna är nedan redovisade under rubrikerna Bakgrund, Vilka personer och grupper kommunicerar cheferna med?, Vad är fördelarna med e-post?, Vad är nackdelen med e-post?, Hur påverkas kommunikationen?, Hur används webben?, Hur påverkas informationshanteringen?, Hur organiseras e-breven?, Hur förändras mötena? och Hur påverkas kunskaperna om och attityder till datorer? Bakgrund Av de sju intervjuade personerna var fem kvinnor och två män i åldern 35 till 51 år (vid första intervjutillfället). Fem personer var utbildade sjuk- eller distriktsköterskor, en sjukgymnast och en tandläkare. Samtliga hade dessutom gått flera påbyggnadskurser i bland annat ledarskap och/eller administration. I tabell 3.2 finns data om cheferna och deras vårdcentraler vid första intervjutillfället. 9

12 Tabell 3.2: Bakgrundsdata för vårdcentralcheferna Chef fp 21 fp 22 fp 23 fp24 fp25 fp26 fp27 Flera år 2.5 år Många år 3 år 2 mån 17 år 6 år Vårdcentralchef 6 mån 3 mån 6 mån 6 mån 2 mån 6 mån 8 mån Administrativa 100% 100% 100% 60% 50% 80% 100% arbetsuppgifter Antal anställda Data vid första intervjutillfället. Alla utom en hade varit chef i flera år redan innan de blev vårdcentralchefer. En person uttryckte det som att "jag har gjort samma sak, men det har haft olika namn". I tabell 3.3 finns data för vårdcentralchefernas dator- och e-postvana återgivna vid tidpunkten för första intervjun. Samtliga hade erfarenhet av ordbehandlingsprogram, hälften av kalkylprogram. Tabell 3.3: Vårdcentralchefernas dator- och e-postvana Datorvana E-postvana 6 mån 18 mån fp 21 fp 22 fp 23 fp24 fp25 fp26 fp27 Flera Par år Par år 5 år 3 år 3 år 12 år år 2 mån 2.5 mån 1 mån 9 mån 6 år Ordbehandling Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kalkyl Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja Fp 27 deltog endast vid sista intervjutillfället. Samtliga vårdcentraler använde sig av ett datorbaserat journal- och tidbokningssystem. Något större teknikintresse gick inte att finna, men de var positiva till ny teknik om den kunde hjälpa dem i deras verksamhet. (fp23) 1: Nae så där liksom, men inte nån superintresserad precis inte. Tror inte att jag ska engagera mig i det. Utan det är det hur det ska vara funktionellt. Att det ska fungera i verksamheten. Det är väl det som intresserar mig Vilka personer och grupper kommunicerar cheferna med? I samband med första intervjun ombads de intervjuade att göra en skiss över deras kommunikationspartners för att jag skulle få en överblick över deras kommunikation. Skisserna innehöll ungefär samma saker, men erfarna chefer hade fler objekt i skissen. I figur 3.4 visas den mest detaljrika. 10

13 Bälter: Kommunikation och informationshantering hos icke-tekniska e-postanvändare Anhöriga Patienter Områdeschef Vc chefer Central administration Personalavd Lönesekreterare Ekonomi Inköp Barnavårdscentral Mödravård Avancerad hemjour Kliniker Universitetet Hälsohögskolan Vårdgymnasiet Allmän medicin Kommunen Hemtjänst Medicinskt ansvarig sj sköterska fp23 I huset Office Utb avd IT-sektionen Figur 3.4: Kommunikationspartners för fp23 Läkare Distriktssköterskor Undersköterskor Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Läkarsekreterare Kurator Dietist Apotekspersonal Labbass Patientföreningar Projekt Vad är fördelarna med e-post? Redan vid första intervjun var samtliga respondenter mycket positiva till e-post. E-posten sparade in mycket tid som tidigare tillbringades med att jaga folk per telefon. E-post användes främst för korta meddelanden och för att få tag på folk. Telefon användes för kontaktskapande verksamhet och diskussioner. Fax & brev användes mycket lite och dessutom allt mindre. E-breven prioriterades före andra media. (fp23) 1: Jag har faktiskt tänkt på det bara för nån, det var förra veckan, jag upptäckte att det låg en hög (pappersbrev) som jag liksom inte hade brytt mig om, alltså jag hade absolut ingenting i datorn som jag inte hade svart på. Och det är faktiskt så hela tiden. Men telefonmeddelanden känns mer akuta. Ofta är det sammanhanget som avgör. fp26 1: Får jag en lapp i korridoren, så då går ju det fortare (att svara via telefon). Det beror ju alldeles på det. Ja menar att sitter jag vid datorn och ser att det kom en där (ett e-brev) så går ju det fortare. Det är liksom, eller står det att det är bråttom så går ju det fortare, det beror alldeles på. Jag försöker ringa så fort jag har en möjlighet, från vilket håll jag än får det. Endast en person var tveksam till idén om att ge e-post till alla, men var vid andra intervjun betydligt mer positiv: fp23 2: Jag tror ändå att fördelarna är större än nackdelarna. Nackdelen att utesluta någon tror jag är 11

14 ganska betydande, eftersom trots allt är det många som kommer att behöva det. Den allra största fördelen för dessa chefer verkar vara att kunna bli av med ärenden. Man kan få lägga saker ifrån sig, dvs att minska den kognitiva belastningen genom att slippa komma ihåg att t ex ringa igen senare, eller komma ihåg att berätta något för en person nästa gång man träffas. (fp21) 1: Annars har man det ju oftast i huvudet att man, å den ska jag ringa och den ska jag ringa och så svarar han inte och så måste jag ringa igen och så svarar han inte och så måste jag ringa igen och så lämnar man meddelande och så vet man inte och så kanske han inte hör av sig och... (fp26) 1: Ja, det är ju framför allt det att du får det gjort. Och tänker du, nu har jag tänkt att kontakta den, och den och den så sätter du dig i telefon, då är det lika ogjort, eftersom du inte nå dom. Där kan jag liksom, jag vet att jag skickar det. och så kan jag glömma det en stund. Så det blir liksom gjort. Det tycker jag, det är ju fördelen med det. Absolut. Du liksom får undan saker och ting. (fp25) 1: Det förenklar möjligheterna att nå folk. På ett sätt som jag tycker skapar mindre irritation för att man ska behöva ringa tusen gånger och man vet att folk får meddelandena helt, ja det förenklar helt enkelt när man vill nå andra och mig själv. fp25 2: Ska jag åtgärda någonting, att jag får en frågeställning typ kan du svara på dom här statistikuppgifterna så då vet jag att när jag tryckt på knappen så har jag gjort mitt, då kan jag glömma det. Det är väl, jag har en viss känsla att jag har avslutat frågeställningen. De positiva upptäckterna består av möjligheterna att komma i kontakt med svåråtkomliga personer och minskad tid i telefon. (fp22) 1: Vi hade gjort någon överenskommelse att jag skulle skicka ut någonting till säg tio kolleger, då stod man där och gjorde tio kopior och lade i varsitt kuvert och så skickade man över det här och det tog en förfärlig massa tid. Och nu hade jag gjort grupper då där jag kunde skicka iväg det här - alltså, det sparar ju mycket tid. (fp24) 1: Jo, men det är det att jag sparar telefonsamtal. Att få tag på dom personer som, ställa en fråga till en person utan behöva prata med den. Helst i såna här som är väldigt svåra att nå. Så kan jag skicka min fråga, så kan jag få svar efter ett tag. Och det besparar mig en massa arbete. Särskilt chefer verkar vara svåra att få tag på: fp25 2: Personer som är väldigt svåra att få tag i, det kan vara chefer, jag har sökt en halv vecka och lämnat meddelanden här och var, tilloch slut gav jag upp, jag hade som glömt bort e-posten så skrev jag: ring mig fortast möjligt, det tog tror jag en kvart, tjugo minuter [innan jag fick svar] så (skratt). Det är ju bara ett exempel och det var ju i och för sig en lyckträff att han råklade va i närheten av e- posten. Det kan vara en ny kanal att få tag på varann. fp26 2: Dom flesta vårdcentralchefer är ju inte heltidsadministratörer, dom är med i vården eller jobbar deltid på annat ställe eller så, då får ju kontakt lättare [med e-post] än att jaga folk. E-brev är både enklare och säkrare än pappersbrev: fp26 3: Det fungerar ju ändå bra just det här med e-posten, för att du har det ju samlat på nåt vis. Det är (pappers-) posten som kommer och ibland kommer det bort och, ja, det är säkrare på nåt vis det här. För att ibland ibland är det som att de glömmer ibland, eller glömde ibland att stoppa ner i kuvertet eller också kom det bort i hanteringen. För vissa, det hade man aldrig fått, och var hamnade det? Det vet jag inte. Fördelarna med automatisk dokumentering beskrevs först i andra intervjun. fp25 2: Det är en form av trygghetskänsla faktiskt, för att för skulle man då vilja är det bra att kunna gå tillbaka och se vad jag har skickat ut och skulle jag då vara osäker, då kan jag se i text att det här har jag meddelat, just de här orden har jag skrivit. Har jag ringt och meddelat så kan det jag minnas fel. 12

15 Bälter: Kommunikation och informationshantering hos icke-tekniska e-postanvändare Jag kommer inte ihåg exakt vad jag har sagt på varenda fråga. Förbättrat samarbete nämns först i tredje intervjun: fp25 3: Det tycker jag att det är ganska radikalt att det har (e-post har förbättrat samarbetet) för, ja bara såna där enkla exempel är att det saknas en distriktsköterska i (Ortsnamn) Holmsund så pang så har hon skickat ut till allihopa i hela primärvården och frågat om det är någon som har över eller kan avvara. Annars ska den personen sitta och ringa runt till alla och kolla och det underlättar ju samarbetet. Sen är det, ja närheten till andra instanser, är ju, avståndet här minskat så att säga eftersom man kan direkt komma i kontakt med politiker om man skulle vilja det och ja vilken instans som helst, man behöver inte en massa krångliga vägar. Inte oväntat är e-post särskilt viktigt för de som arbetar på flera platser: fp25 4: När man är på två ställen är det en förutsättning. Tidsvinst att det blir en markant minskning av vanlig post tycker jag. Trots att jag är på två ställen så den information som kommer i burken kan dom få samtidigt allihopa, men får en bredare täckning och man vet att alla har chansen att få den här informationen. Möjligheten till eftertanke nämns som en fördel först i fjärde intervjun. fp26 4: Man sitter ju och filar tills det ser bra ut. Det är ju det som är finessen. Det är ju bra om man blir tvärarg då är det bättre att ta den (e-posten) istället för telefon, då kan man ju få det på ett mer sakligt sätt då liksom, det lugnar sig lite grand, istället för att ta telefon och tvär, då är det bättre att ta den där (e-posten) och få det någorlunda (sakligt) Vad är nackdelen med e-post? Den största nackdelen med e-post är merarbetet när stora bilagor ska tas ut på papper och irritationen över att få stora mängder brev som är irrelevanta, se avsnitt Någonting som cheferna inte upplever som en nackdel, men skulle kunna vara det effektivitetsmässigt är att inkommande e-brev ofta avbryter annan verksamhet. På frågan om vad som händer om de hör signalen för ett nytt inkommande e-brev när de sitter på rummet och arbetar med annat blev svaren: fp26 2: Då blir jag nyfiken och då går jag in och tittar. (fp21) 1: Å jag har fått post, jag måste på något sätt gå in och se vad det är. fp24 2: Då har jag så himla svårt att låta bli att titta vad det är! Men, på nåt vis är det som spännande, det är som telefon nästan, den är också, den får som också bryta allting. Och sen kan det va, jag menar oftast, ofta är det väl nånting som jag väntar på att jag ska få svar på, och så måste jag kolla om det är det som kommer nu eller inte. Så det bryter väldigt mycket. fp23 2: Jag är så nyfiken så jag (skratt)... Jag gör faktiskt det (avbryter annan verksamhet). Men kommer någon med ett brev så gör jag inte det. (skratt) Det är ganska konstigt faktiskt. Det går fortare, det går ju snabbare. Och så kan jag ju på något vis, sitter jag i telefon så kan jag sitta och läsa då medan jag... Ja, det är enklare på något sätt. 2: - Du upplever inte att det är dumt att göra det ibland? Jag menar om du sitter och koncentrerar dig på någon... fp23 2: Jo visst är det det. Jo visst. Men... det är inte så farligt. Det finns ju andra saker som jag avbryter, det är ju mer att det kommer in folk hela tiden, det är ju mer störande. En chef hade en markant annorlunda uppfattning: 13

16 fp27 4: Man måste ha någon form av kultur hur man handskas med det, för jag kan ju inte, det plingar ju, nu när vi sitter här har det också plingat, så jag kan ju använda hela dagar att sitta och vänta på pling. I standardinstallationen får man ett mottagningsbevis som kvittens när mottagaren har öppnat ett e-brev. Mottagningsbevisen kan upplevas som en press, vilket gör att kraven på att svara på e-brev blir högre än på telefon. fp21 2: Jaa, det kan det vara att man upplever krav på e-brev lite hårdare på något sätt, för att man har ju, det blir ju som en kontroll, att dom ser ju om jag svarat på det och dom vet när jag svarat på det för dom får mottagningsbevis så att säga, man kan inte säga att det har man inte sett, (skratt) eller att det har kommit bort på något vis. Men det är ja, och det kan också kännas irriterande ibland, att det är så, det är att storebror ser dig på något sätt. När det då kommer post och eh, mycket krav på beslut och på svar, som man inte riktigt, ja man inte riktigt alltid är beredd till att tycka att det där är en sak som jag är intresserad av eller någonting sånt. På frågan om det inte blev för mycket e-brev med mottagningsbevisen svarade alla utom en att mottagningsbevisen gick så fort att hantera att det inte var något problem. Dessutom var dessa mottagningsbevis ett viktigt hjälpmedel för cheferna att få en bild av vilka personer som hade läst vissa brev och när de gjorde det. Den återstående chefen ansåg att det skulle bli för mycket "plingande" och hade stängt av den funktionen. Ett problem som cheferna misstänker kan vara en orsak till att delar av personalen inte läser e-brev särskilt ofta är arbetsbördan. För många av de anställda blir e-posten ytterligare ett moment som de ska komma ihåg att göra i en redan stressad arbetssituation. Faran med att bli alltför stillasittande togs upp först vid sista intervjun då flera av cheferna hade tröttnat på att sitta lång tid varje dag framför datorn. En chef har noterat att e-brev inte hanteras på samma satt som pappersbrev. fp27 4: Jag tror att diarieföringen här funkar inte alls när det gäller e-post vad jag förstår. För att skriver jag en skrivelse här till sjukvårdsdirektören här då vet ju tidningarna om det, för att det diarieförs och dom kollar alla som kommer den vägen, men skriver jag via mejlen får jag aldrig någon reaktion via media, så det kan ju aldrig vara samma (hantering). För att det har som inte samma stuns Hur påverkas kommunikationen? Vid första intervjun betonar flera av cheferna att e-post ersätter endast en del av telefonsamtalen, det är viktigt att kunna samtala (personligen eller via telefon) för att höra reaktioner och/eller utveckla relationer (skapa ett kontaktnät). (fp22) 1: Jag har den inställningen att jag i första hand så vill jag träffa folk, när jag ska etablera någon relation eller något förhållande till någon som jag ska samarbeta med, och andra hand, går inte det och det är ju långt ifrån alla gånger jag kan åka runt och träffa alla, så upprättar jag den här första kontakten på telefon fast lite mer personligt. Men sedan när jag har fått presentera mig och ja, man har skapat sig en bild av varandra, då tycker jag att det går alldeles utmärkt, om det inte är något långdragna saker, att kommunicera via Lotus. Men jag skulle ju aldrig göra det till någon helt obekant, ja att liksom försöka presentera mig över... över e-posten. Inte som det ser ut idag i alla fall. Jag vill gärna ha den här personliga kontakten vid något tillfälle innan. Däremot händer det ju att det kommer från vilt främmande personer över e-posten här en förfrågan. Man vill ha namnen på några kontaktpersoner på den här vårdcentralen eller en statistikuppgift eller vad det är, där det inte krävs... alltså, det är inte kopplat eller knutet till att man måste ha något personligt engagemang eller så. Då, då använder jag det direkt. Inte håller jag på och ringer då bara för att tala om vem jag är. Men om det är något som bygger på samverkan och så där, då tycker jag att det känns bättre om man kan prata med varandra. 14

17 Bälter: Kommunikation och informationshantering hos icke-tekniska e-postanvändare (fp23) 1: Jag tycker det är värdefullt att höra folk prata. (Skratt) Jag tycker det, hur folk låter, då. Inte orden, utan hur man säger det. Ur samtal om dagboksprotokollen framgår det att vissa dagar blir telefondagar. Ett samtal leder till ett annat och då kan det vara svårt att byta medium. På frågan om de trodde att de skulle använda e-post för kommunikation inom vårdcentralen var de allra flesta tveksamma: (fp26) 1: Njaa. Ja möjligtvis (skulle jag skicka e-post till) sjukgymnasterna som bor en trappa upp (skratt). Då blir det liksom lite långt att gå. Nä, men jag tror inte det. Jag tror att man, jag vill prata med dom. Men det låter, för mig är det lite konstigt att inte prata med folk när jag har dom i huset. Vid den tredje intervjun har denna inställning förändrats något. Samtliga betonar fortfarande att personliga möten och telefonsamtal är viktiga och är det de skulle vilja välja i första hand, men att tidspress och/eller svårigheten att få tag på folk gör att de skickar e- brev i alla fall. (fp25) 3: Tidsnöden gör det lämpligare att ta e-post istället för att ringa eller fara och hälsa på. Motivet är ofta att det tar längre tid att framföra saker via telefon: (fp25) 3: Alltså det är ju en klar skillnad mellan ett telefonsamtal och e-brev. Telefonsamtal kan ju bli mycket mer omskrivande och berättande bakgrunds, ja vad ska jag säga, det blir ju, broderat ut väldigt mycket mera än ett e-brev och då är det frågan om vad som är bättre sätt. Man blir ju tydligare rakt på sak om man måste formulera ett e-brev, men det kan ju också bli lite opersonligt och kallt. (fp26) 3: För om man tänker på all den tid man har suttit i telefon och sökt och väntat och nästan glömt bort... Man har ringt och sen inte fått något svar och så har man lagt undan det och gått till nästa och så har man glömt bort det där någon dag, att jag fick ju inte något svar. Vid tredje och fjärde intervjun tyckte cheferna att det hade blivit lättare att kommunicera med personalen eftersom en del av informationen kunde hanteras med e-post. Ingen minskning i personliga möten kunde konstateras. Vid det första intervjutillfället fanns en viss oro att e-posten skulle ersätta personliga samtal, men första exemplet på det kommer först i den sista intervjuomgången. En av cheferna medgav då att han använt e-post för att undvika ett samtal om att en person inte fick åka på en utbildning. fp25 4: Det är risken att man undviker möten med människor. Det har väl hänt något enstaka tillfälle där jag känn att jag har en flyktväg, istället för ett långt halvtimmes telefonsamtal för att förklara någonting, kan man konstatera att det här har hänt och så här blev det och så skickar man iväg det och så behöver man inte, på samma sätt hålla på (och argumentera). Trots att elektroniska diskussionsdatabaser var ett av argumenten till att införa Notes, var det ingen av vårdcentralcheferna som ens hade hört talas om sådana vid sista intervjun. En av cheferna deltog i en icke-elektronisk diskussionsgrupp: (fp26) 1: Jaa, vi har, men det är inte inom administration, det är inom astma, där har vi en sån arbetsgrupp. Vi kallar till möten och dessemellan är det telefonkontakt. Pappersinformation (som inte lämpade sig för kopiering, t ex tidskrifter) skickades på en vårdcentral runt på cirkulation tillsammans med en lista där mottagarna fick kvittera när de läst. Chefen kunde notera att det kunde gå uppemot ett år mellan vissa datum på cirkulationslistan. På en av vårdcentralerna användes e-post inte för att kommunicera inom vårdcentralen 15

18 ens vid den sista intervjun. Istället användes en meddelandefunktion i den datoriserade journalen (som hade används även före e-postinförandet). Chefen för denna vårdcentral var den enda som inte började använda mappar under studiens gång. Det kan finnas ett samband: E-posten på denna vårdcentral kunde inte lösa något problem med internkommunikation eftersom det redan fanns en annan lösning. Detta medförde också att mängden e-brev som kom till denna chef inte blev större än att det gick att hantera utan mappar. Patienterna har i mycket liten utsträckning använt e-post för att kommunicera med vårdcentralen. fp26 4: Vi har i telefonkatalogen från i år vår adress och vi har fått tio brev under året och dom är födda 67, 68 och däromkring (skratt). Ingen annan. Formulera sig skriftligt E-post ställer också nya krav på användarna utöver att kunna använda datorn och programmet: två personer nämnde spontant under första intervjun att det uppstår svårigheter med att formulera sig i skrift. (fp21) 1: Det är ju inte så att jag kan ersätta telefonen, för att, ja då ska man vara väldigt duktig på att skriva. Jag menar ibland så måste man ju få samtala. (fp26) 1: Och just det här med att kunna skriva då också, det är jag int van vid. Utan jag brukar tala om vad som ska skrivas och så skriv sekreteran och så skriv jag under och så iväg med det. Det är liksom ett lite annat sätt att jobba. När samtliga chefer tillfrågades om detta vid andra intervjutillfället uppgav alla utom en att de upplevde problem med att formulera sig skriftligt. E-brev var ändå lättare att skriva än vanliga brev för att e-breven är mindre formella och man tog upp enklare ärenden i e- brev. Ärendet, mottagaren och relationen man har med mottagaren påverkar hur man skriver. fp21 2: Det beror lite grand på vem, vem man skriver till också, hur, hur nära den personen är, hur långt bort i hierarkin och så där lite granna. fp24 2: Inte när man skriver på Lotus Notes, för då är det ju oftast snabba, korta. Man behöver ju inte vara så... välformulerad. Och det är formuleringarna som kan vara besvärliga. fp24 2: Man behöver inte formulera sig så mycket via e-brev, utan då skriver man som man pratar. fp25 2: Om man bara skriver, ja jag svarar dig att det går det bra med den där tiden, så blir det ju lite slarvigt, så där att man säger "hej" och "hej då". Men ska jag skriva ett brev till någon angående varsel av personal så att säga så blir det ju samma sak som att skriva en rapport, lika noggrann. Samtidigt som det är lättare att formulera sig i e-brev får man tänka efter mer vad man skriver eftersom det finns en risk att brevet vidarebefordras. Detta kan leda till en viss självcensur. fp27 4: E-post är ju också en risk, för att rätt var det är har någon distribuerad det man har skrivit till hur många som helst, så att jag brukar väga mina ord även när det gäller e-post. Mer än via telefon, man får vara väldigt försiktig vad man skriver, för att det går vidare och bifogas dokument till höger och vänster. Så att det känns ju som ett forum som är bra, men ändå så där riktigt familjär kan man ju inte bli, eller inte tala så där riktigt från hjärtat utan tänka att det här kan få läsas av andra, det är nästan lite av det där journaltänkandet i e-postrutinerna. Där vågar jag aldrig lämna ut någon enskild på ett negativt sätt, även om det är skrivit till någon på personalenheten så tänker jag att det här dokumentet kanske lyfts fram vid något annat tillfälle, utan det är när jag ringer då kan jag vara, ja säga mer öppet. Så att lite censur är det, det tycker jag. 16

19 Bälter: Kommunikation och informationshantering hos icke-tekniska e-postanvändare Skillnaden mellan e-post och papperspost beror på att de används till olika saker. E-post är mer likt telefon än pappersbrev. fp21 2: Ja, det är väl, man skriver väl, skriver väl andra saker med e-post, än vad man skriver i ett vanligt brev. Jag menar att om jag inte hade e-post så skulle jag väl, det jag skrev e-brev om, kanske jag skulle ringa om i så fall. Under studien verkar en del av personerna ha utvecklats när det gäller skrivande. Följande citat kommer från en och samma person. fp26 1: Vet du att jag skriver ju, jag har ju en sekreterar som skriv alla sådana här långa grejer, det skriver jag inte själv utan det gör hon. (fp26) 2: För jag har ju inte kunnat skriva i Word och skicka med. Så att det, det är jag urdålig på så det måste jag utbilda mig i helt enkelt. (fp26) 3: Det går för långsamt tycker jag, ja. Det är klart att det går ju bättre, men alltså man skriver ju för lite. Jag sitter för lite med det. (fp26) 4: Nej, det har jag inte (problem att formulera sig). Jag skrev ju rätt mycket förut också. Liknande uttalanden går att hitta även om generella datorkunskaper och mer specifika om Word och Excel. Det verkar som om den ökade kunskapen smyger sig på utan att dessa personer är medvetna om det. Utöver att skrivandet har utvecklats så att det går fortare anser en chef att han dessutom blivit bättre på att formulera sig kort och koncist. fp25 4: Man strävar efter att fånga kärnan mer Hur används webben? Inledningsvis hade landstinget (liksom andra organisationer, se t ex Bälter 1998) en tvehågsen inställning till webben. Programvaran installerades och hårdvaran fanns på plats, men det gick inte att komma utanför brandväggarna. (fp23) 1: Det finns men det är jag kommer inte åt det just nu. Och man har, man håller på att diskuterar om man ska, vem och hur och när det ska användas. Det är inte klart. En av personerna surfade därför hemma. fp23 1: Jag har ju börjat ta ut en hel del (på papper hemma). Det finns ju en hel del vårdprogram som är väldigt bra. Jag kan bara ta ett exempel, det finns något på Internet som heter "Diabetesprogram" till exempel, som är väldigt nytt. Och där kan man gå in på socialstyrelsens hemsida och så kan man titta... Och det kan man ta ut. Det är väldigt bra. Även om webben inte användes till en början sågs den som någonting användbart. fp24 1: Ja, man skulle ju kunna ha en hemsida med aktuell info om vårdcentralen, där det fanns mer vad som gäller just nu. Och sen skulle alla som jobbar här, främst läkarna då skulle kunna söka information. Man skulle kunna ta bort biblioteket. fp25 1: Det jag skulle kunna tänka mig att det påverkar mest positivt, det är väl patientarbetet, där kan ju varje patient vara aktiv och uppsöka, kunskapsökande verksamhet själv och att ska vi säga patientaktiva medarbetare kan aktivt söka information, nya vårdprogram. Sen tror jag också om inte annat att den lokala uppbyggnaden av databaser av sånt som vi tar fram här lokalt, det är ju på väg. Men att jag som chef skulle påverkas av vad som skulle hända, eller det blir ju det, kanske blir en massa 17

20 problem med sekretessfrågor och såna där saker som det kan vara problem med, men annars så ser jag det som positivt. Att mina medarbetare kan söka information, eller jag överhuvidtaget kan söka. Med tiden uppstod en viss frustration när patienter kom till vårdcentralerna med utskrifter av behandlingsmetoder eller mediciner som hittats på nätet, medan personalen på vårdcentralerna fortfarande inte hade tillgång till webben. fp23 2: Inom barnhälsovården så ser man ju de här unga föräldrarna, jag menar för dem är det ju fullständigt naturligt att gå in på Internet och titta på information då. Så att det är ju, vi borde ha det så att man håller sig informerad om vad som sägs och vad som skrivs. För det är ju som är vansinne som står där också. Men man borde ha möjlighet att hålla sig informerad. fp23 2: Många skulle ha stor nytta av det. Speciellt eftersom att många patienter håller på att... Det är ju det vi inom vården måste lära oss att se, att världen faktiskt förändras kring oss. fp23 2: Man har till och med utdrag från olika saker... Det senaste som någon hade var något om whiplash-skador tror jag. Som hade något om det, väldigt nya grejer, det senaste som stod på Internet. Men det händer någon gång då och då. Och det där tror jag kommer att komma mer då, så att vi måste liksom vara mer alerta till att följa med på ett annat sätt. Vi är så konservativa när det gäller information inom vården. fp23 2: (Personalen) tycker ju att det är pinsamt att inte liksom kunna åtminstone ha något... Man kan ju inte se allt, man kan ju inte hänga med i allt, det är ju helt omöjligt. Men ändå alltså, att man har något, någon form av... Ja, att man åtminstone vet något om vad det står. Eller åtminstone kan gå in och titta själv. Bara det. Den nya tiden medför att kunskaper måste hanteras annorlunda: fp23 2: Man kan inte lära sig allting som man gjorde förut. Förut var det ju så att vi skulle lära oss allting. Det kan man inte göra, utan man måste plocka fram information. Och det är det som jag tycker att det är lite dåligt med. Framför allt våra beslutsfattare har lite svårt att förstå det. Vid tiden för sista intervjun hade de allra flesta vårdcentraler en egen e-postadress på webben för allmänheten. Den hade främst använts av yngre människor för att omboka tider. Informationen som patienter hittade på webben verkade inte väcka lika mycket oro på vårdcentralerna längre. fp25 4: Det kan upplevas som obehagligt att patienter kommer med något som man inte känner till, patienter misstolkar eller övertolkar. Dom kommer med en symtombild som är beskriven som är rätt utförlig och så kanske man har gått och oroat sig i onödan. Men det är postivit att man är intresserad och tar reda på mera om sitt hälsotillstånd. En del av cheferna kände igen problemen med patienter som kommer med okänd information från tidigare. fp26 4: Det är nog vilken doktor som får det. Dels tar det ju tid, för många gånger är det kanske inte det som är beprövad erfarenhet, det är nya grejer som inte är satt i sjön än. Så att det, men jag vet inte. Men alltså det har blivit mer och mer att dom har läst, men det är även när dom ser på TV och läser i tidningar så att, men det är ju mera dom äldre, dom yngre tar ner från Internet det gör dom. Dom hade tidningsartiklar med sig förut och dom har sett på TV på kvällen så att det är ju samma grej egentligen. Men nu tar dom yngre det via Internet. 18

21 Bälter: Kommunikation och informationshantering hos icke-tekniska e-postanvändare Hur påverkas informationshanteringen? Informationsflödet har förstås påverkats väsentligt av e-postinförandet. Man kan dela in förändringarna i tre faser baserat på första, andra och tredje, respektive sista intervjun, här kallat inledningen, uppbyggnadsperioden och full utbyggnad. Inledningen Inledningsvis upplevs det extra hantverket med att skriva ut bilagor som besvärligt, men detta balanserades delvis av snabbheten att få och distribuera information. (fp22) 1: Om jag till exempel får något meddelande och så har de bifogat filer, så förr så kom ju det här, skulle ju det ha kommit i ett lokalpostkuvert och sedan hade jag ju allting klart för mig. Att den här bibban... och så kunde jag ju börja läsa direkt. Nu måste jag ju skriva ut det där. Alltså det är ju det momentet extra då, att jag har det ju inte på papper med en gång. Men alltså det kan jag inte påstå att jag tycker att det är så särskilt... alltså det är inte jobbigt så att det känns oj, tungt och besvärligt, utan det uppvägs utav alla fördelarna. En person kände sig osäker på vad hon skulle göra med de massutskick som kom och endast delvis berörde henne. (fp21) 1: Jaa... Det är just det där att jag funderar ibland, att det kommer t ex sådana här massutskick. Man ser ju att de har skickat ut till alla som finns... och information som man tänker på något sätt att rör det här mig alltså?. Jag kan inte riktigt värdera vad jag ska göra med den här informationen. Och det är då jag kan undra också vad... Får jag ett papper så kan jag sätta in det i en pärm och spara det ett tag tills det kanske har... om jag tittar i det någon gång nästa år och ser att det här har jag inte haft någon användning för så slänger jag det. Men... Ja, det är det jag, jag kan få de funderingarna ibland, vad gör jag med det här? Ska jag spara det här eller inte? Tekniska problem uppstod med skrivare och olika versioner av programvara vilket skapade frustration eftersom man inte visste om felet låg i skrivaren, nätet, datorn, programmet eller var handhavandefel. (fp25) 1: Ja, jag tycker att vi har haft problem här, just dvs det kan bero på någon form av skrivarkrångel på något sätt, det går inte ens att skriva ut det dokumentet på våran standardskrivare utan det blir gallematias och det är något sånt här gemensamt fel för alla som har just den, den skrivaren. (fp25) 1: När man ska skriva ut, för då blir det spegelvänt och det blir total fel, andra bokstäver, det går inte att läsa. (fp21)1: Dokumentet har varit oläsligt när jag har fått det. Det förklarades på något sätt med att det var olika Word-program då. Att den som skriver det t ex har 7.0 och jag har 6.0 eller något sådant, då kan det vara svårt att läsa. Informationen som kom via e-post var befriande fri från reklam och bestod till en mycket högre grad av väsentlig information än de enorma mängder pappersinformation som anlände till vårdcentralerna (se nedan). Detta kan vara en orsak till varför de uppgav att de tog hand om e-posten före andra ärenden. (fp26) 1: Ja det är ju adekvat post som kom här. Här (datorn) är det ju sorterat, här är det jag behöv. För att jobba. Här (brevlådan) får jag ju allt annat. All reklam och allt sånt här. I några fall kom information både via e-post och på papper, men det upplevdes som ett inkörningsproblem. Ingen upplevde något behov av att söka efter information eftersom det kom sådana oerhörda mängder till vårdcentralerna. Samtliga beklagade sig över dessa mängder med 19

22 uttryck som VÄLDIGT mycket, MASSOR, oerhörd mängd och reaktionerna med drunknar. En av cheferna måttade upp dagsskörden av papperspost till ca 3 dm. En person nämnde att vissa interna grupputskick via e-post bidrog till detta: det kom information som inte behövdes på hennes vårdcentral. (fp23) 1: Det kommer oerhört mycket information, fruktansvärt mycket information, och det är ju nästan omöjligt liksom att ta till sig allting. Jag tycker att det som kommer då här på e-posten det är mera, det är sån här information som jag behöver, som jag är intresserad av. Eh, ja, det kommunicera med chefen t ex, när han inte sitter i huset då är det mycket fördelaktigt om inser det så att säga. Det är rätt bra. Och det blir inte så mycket papper. (fp23) 1: Det har jag faktiskt tänkt på, att jag svarar mycket snabbare på dom än det som kommer vanligt så att säga. Jag vet inte varför. Kan vara att det är roligare (skratt). Jag tycker på något sätt att det är bättre formulerat det som kommer på e-post. Kort och koncist, det är inte så mycket utsvävningar. Det är lättare att greppa på något sätt. Mycket annat som kommer, det är långa, långa, långa haranger innan man kommer till så att säga, slutklämmen. Tycker att e-posten är mera klara, det går snabbare att bilda sig en uppfattning om vad det är folk vill. Sjukvårdsdistriktets telefonkataloger var en vanlig väg till en person som visste mer. Det finns väldigt mycket kunskap på centrallasarettets specialkliniker och personliga kontakter blir i det sammanhanget väldigt viktiga. Mycket information på vårdcentralerna sparas sedan tidigare i pärmar och den som tagit över pärmar efter andra är medveten om att de förmodligen innehöll väldigt mycket relevant information, men saknade tid att gå igenom materialet. (fp21)1: Det svåra med information är ju att vi känner att vi drunknar i information på något sätt. Att kunna sortera i detta, vad som är... I och med att det kommer från så många olika håll, man måste bedöma vad är det som är relevant för oss nu, vad är det vi måste ta hänsyn till och vad kan vi slänga i papperskorgen direkt. Så att det är väl en del av arbetet, att sortera all information och så att säga se till att den förs ut till dem som ska ha den. (fp22) 1: Det kommer väldigt mycket skriftlig information, från företag och myndigheter. Så en hel del får man utan att man ber om det. Det åker mycket sådant i papperskorgen, det är en oerhörd mängd reklam alltså, den delen av informationen, som kommer hit. Mycket mer än man kan tro alltså. Jag trodde tidigare att det var mest hushåll som fick, men även här. (fp23) 1: Ja, som jag sa tidigare så dränks du med information och eh, en del bra information och en del som inte just är nåt vidkommande, så det går att ganska mycket att sovra av det här. (fp23) 1: Det är hur mycket (information) som helst. Mycket, väldigt mycket reklam. Så olika läkemedelsföretag. Väldigt mycket sånt. Så mycket går direkt i papperskorgen. (fp24) 1: Jag får så VÄLDIGT mycket information, främst via post, som, en del vet jag inte ens om man ska behöva använda, det slänger man direkt i papperskorgen. Men det blir så MYCKET, och man vet inte ska jag göra nåt åt det här informationen. Behöver det någon åtgärd från mig? Ja du förstår att man blir alldeles trött på det. (fp26) 1: Jaa, det kommer, dels kommer det från organisa, det kom från Landstinget, och det kom från sjukvårdsledningen, sen kom det ju väldigt mycket om man tänker kursutbud, det kommer ju från Uppsala, från hela Sverige, kommer det ju, men det kommer per post alltså. Det är ju post, MASSOR med som man måste sortera, man kan ju ba int ta in allt, utan det får man sortera in när man bär in posten, men, men det är ett enormt utbud och alla läkemedels, all läkemedelsinformation och allt sånt där, det är ju MASSOR med post varje dag, papperspost varje dag. (fp25) 1: Jag tycker att det handlar inte om att söka information, det handlar mer om att sovra i den information som jag får. (fp22) 1: Skickas det direkt från administrativa enheten och framför allt när det gäller personalfrågor, så skickas det ut särskilt nu när det har varit löneförhandlingar på gång... så skickas det ut som 20

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ DET HÄR MED KLASS INNAN JAG BÖRJADE PLUGGA OM MEDELKLASSNORMER I UNIVERSITETSMILJÖN Lena Sohl Doktorand Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet JENNYS BERÄTTELSE Ja, jag

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Tyresö kommuns riktlinjer för hantering av e-post

Tyresö kommuns riktlinjer för hantering av e-post 1(8) Tyresö kommuns riktlinjer för hantering av e-post Sammanfattning: Vid användning av e-post gäller samma lagar och regler som för pappershandlingar när det gäller vad som är allmän handling samt registrering,

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet Bilaga 2. Samtliga kommentarer till frågorna om TILLGÄNGLIGHET Härnösands kommun -Varierar beroende på vilken person man kontaktar. -dsk svarar defenitivt inte på mobilen alla gånger. är naturligtvis upptagen

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

ICQ - EN SOCIAL GIMMICK ELLER ETT SAMARBETSVERKTYG?

ICQ - EN SOCIAL GIMMICK ELLER ETT SAMARBETSVERKTYG? ICQ - EN SOCIAL GIMMICK ELLER ETT SAMARBETSVERKTYG? Denna rapport avser att betrakta programmet ICQ ur ett samarbetsperspektiv. ICQ är ett program för internet. ICQ används för att skicka bl.a. korta textmeddelanden,

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

10 tips för ökad försäljning

10 tips för ökad försäljning 10 tips för ökad försäljning Innehållsförteckning Tips 1 Kundvård...3 Tips 2 Vad har du egentligen på gång?...4 Tips 3 Ställ jobbiga frågor...5 Tips 4 När tiden inte räcker till...6 Tips 5 Låt kunden skriva

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

David är gud och Lars är chefen -

David är gud och Lars är chefen - David är gud och Lars är chefen - En studie om organisationsstruktur och stress på Nätverkstan Rapport skriven av Jennie, Lena, Lisa, Niklas, Hans Studien är gjord för kursen Arbetets framtid på Kulturverkstan,

Läs mer

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad

En handledning för studerande på Högskolan Kristianstad Använda kurskonferenser i FirstClass En handledning för studerande på Åsa Kronkvist, augusti 2005 Innehåll Introduktion...3 Webbklient eller FirstClassklient?...3 Allt ligger online...3 Hitta rätt...4

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

Uppdaterad 2010-05-11. Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef

Uppdaterad 2010-05-11. Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef Uppdaterad 2010-05-11 Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef 1 Innehållsförteckning Handläggarens roll och ansvarsuppgifter... 3 Närmaste chefs roll och ansvarsuppgifter... 3 Praktisk handläggning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Nästan hälften vill dela på ledarskapet Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.

Läs mer

Din Pednet-adress är. Ditt Användarnamn är. Ditt lösenordord är.. ( detta ändrar du ju!! )

Din Pednet-adress är. Ditt Användarnamn är. Ditt lösenordord är.. ( detta ändrar du ju!! ) Din Pednet-adress är Ditt Användarnamn är.. Ditt lösenordord är.. ( detta ändrar du ju!! ) Har du inte PedNet hemma? Gå in på www.pedc.se - Där kan du tanka ner programmet! Så börjar vi med att klicka

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

First Class uppgift 2

First Class uppgift 2 First Class uppgift 2 Hur du lägger till en signering i mail. När du loggat in på First Class ser det ut som på bilden nedan, det så kallade skrivbordet. Här ska du klicka på knappen inställningar uppe

Läs mer

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet.

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet. Välj bort om du vill Om du är nöjd med att ha din e-post på nätet, kan du lugnt hoppa över detta avsnitt. Har du tid och tycker att det är roligt, kan du testa att använda e-postprogrammet Windows Live

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2003-03-18 Reviderad 2011-05-31

Antagen av kommunstyrelsen 2003-03-18 Reviderad 2011-05-31 REGLER OCH RUTINER FÖR POST OCH E-POST Antagen av kommunstyrelsen 2003-03-18 Reviderad 2011-05-31 2 Allmän handling En handling kan beskrivas som någonting som innehåller information av något slag. Vanligen

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

Halvtid - hur har det gått?

Halvtid - hur har det gått? Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?

Läs mer

** Mestadels om Marknadsföring **

** Mestadels om Marknadsföring ** Hur du skaffar fler kunder... en beprövad online-strategi I förra numret av nyhetsbrevet (http://www.webbutveckling.com/mestadels1238.php) pratade vi om kundanskaffning och kundvärde och hur du använder

Läs mer

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005 Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport Kulabodan. Standard

Kvalitetsindex. Rapport Kulabodan. Standard Kvalitetsindex Standard Rapport 20-0-24 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Räkna med Rutiga Familjen

Räkna med Rutiga Familjen Räkna med Rutiga Familjen Ett grafiskt mattespel som behandlar de fyra räknesätten med positiva och negativa tal. Utan siffror och symboler. Med lärande agenter. Saga Http://rutigafamiljen.se 2008-11-06

Läs mer

Självskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2

Självskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2 Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Sammanfattning Hemtjänsten i Göteborg ville effektivisera sin administration och komma bort från trasslet med lösa lappar för schemautskrifter

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

23 MAJ 2014. Kompetensprofil

23 MAJ 2014. Kompetensprofil Kompetensprofil Ett dokument för oss som rekryterar som hjälper oss att hitta dem vi vill ha, göra en bra matchning. Dokumentet hjälper oss att beskriva vår verksamhet och de utmaningar vi står inför.

Läs mer

Snabbguide till First Class

Snabbguide till First Class Snabbguide till First Class Guide till First Class Grundläggande funktioner Logga in i First Class För att logga in i First Class dubbelklickar du på skrivbordsikonen First Class, eller väljer First Class

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

{ karriär & ledarskap }

{ karriär & ledarskap } CHEFENS SJU Slut ögonen och dröm dig bort en stund. Se en värld framför dig där ingen chef bryter mot någon av chefens sju dödssynder. Där alla chefer är riktigt bra ledare och brinner för sina medarbetares

Läs mer

E-posthantering med Novell Groupwise WebAccess

E-posthantering med Novell Groupwise WebAccess E-posthantering med Novell Groupwise WebAccess En liten hjälpreda sammanställd av Thomas Granhäll. Materialet får kopieras fritt! 2003 Följande moment behandlas i denna manual: 1. Logga in 2. Ta emot och

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Bilaga 1. Bakgrundsinformation

Bilaga 1. Bakgrundsinformation Bilaga 1 Enkät inom Sahlgrenska universitetssjukhuset/område Mölndal angående introduktion för nyanställda. Var god kryssa/fyll i det alternativ som du anser passa dig bäst. Bakgrundsinformation 1. Kön

Läs mer

Lathund till First Class

Lathund till First Class Lathund till First Class Vägga Vuxenutbildning, Karlshamn KARLSHAMNS KOMMUN Senast reviderad: 2013-12-09 Ursprunglig version: 2011-11-29 Författare: Jim Nilsson Prolog Denna lathund är till för de som

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2 Loggbok Måndag 28/1 Vi hade först tänkt göra ett arbete om tandhygienistens arbetsförhållanden, vi hade då tänkt oss att i en klinisk undersökning för att se hur olika tandhygienister arbetar. Men på Lena

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Lathund Blanketthotell Komma igång

Lathund Blanketthotell Komma igång Lathund Blanketthotell Komma igång Introduktion Denna lathund innehåller lite samlade råd och tips för de som ska använda tjänster från NT Smartwork. (För de som redan börjat använda Blanketthotellet finns

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Elektronisk hantering, förvaring och delning av examenstillfälles specifika bedömningsmaterial (dokument, video) på Office 365

Elektronisk hantering, förvaring och delning av examenstillfälles specifika bedömningsmaterial (dokument, video) på Office 365 Elektronisk hantering, förvaring och delning av examenstillfälles specifika bedömningsmaterial (dokument, video) på Office 365 Grundexamen inom hästhushållning 2015 AXXELL UTBILDNING AB Maria Wikström

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

First Class 9.1 Grunderna i First Class och vårt mail- och konferenssystem BUF On-Line

First Class 9.1 Grunderna i First Class och vårt mail- och konferenssystem BUF On-Line First Class 9.1 Grunderna i First Class och vårt mail- och konferenssystem BUF On-Line Elisabeth Banemark, Pedagogiskt center, Kristianstad 08-07-05 Innehållsförteckning Logga in Användarnamn och Lösenord...

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen i Hässleholms kommun 2004-09-29, 119 Dnr 2004.467 009. Viktiga värderingar och principer. Kommunen har flera kontaktvägar:

Antagen av kommunstyrelsen i Hässleholms kommun 2004-09-29, 119 Dnr 2004.467 009. Viktiga värderingar och principer. Kommunen har flera kontaktvägar: Kommunal författningssamling G 19 Servicepolicy Antagen av kommunstyrelsen i Hässleholms kommun 2004-09-29, 119 Dnr 2004.467 009 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan

Läs mer