Är det bara jag som tycker att alla andra är jobbiga?

Transkript

1 Är det bara jag som tycker att alla andra är jobbiga? Morgan Alling & David Loid En föreläsning om hur du hanterar dig själv och andra på jobbet Februari

2 Innehåll 1. Karpmans Dramatriangel Hur låter vi i grön och röd zon? Vad kännetecknar en bra "medarbetare"? Vad gör en människa besvärlig? Personligheter - röd, gul, blå, grön Översatser Den gyllene triangeln...17 Bilder och Karpmans Dramatriangel, självtestet där ni kan hitta er roll, har Lennart Lindén gjort. Lennart är utvecklingskonsult, krishanterare, mm, på företag, organisationer, idrottslag, etc och Morgans gode vän. OM ni vill veta mer om Lennart, gå in på ugil.se

3 sid 1(4) Tydliggör din dramarepertoar En vidareutveckling av Karpmans Dramatriangel För att vara effektiv i samspelet med andra är det en tillgång om man kan spela flera olika roller och växla mellan dem beroende på situationen. Mot sina barn är det bra att vara kärleksfull och hjälpsam med samtidigt konsekvent och tydlig. Ibland måste man genomföra beslut mot deras vilja. På arbetsplatsen uppträder man troligen annorlunda mot nyanställda jämfört med erfarna eller äldre kollegor. Står man på banken och ska teckna ett lån uppträder man på ett sätt och när någon tagit din reserverade plats på tåget har du kanske ett annat beteende. Det handlar om balansen mellan att vara social och att se till att få sina behov tillfredsställda. Ovan beskrivna egenskaper utvecklas främst under uppväxten och är ett resultat av uppfostran, förebilder och erfarenheter från samspelet med andra. Vi utvecklar lätt vanor vilket leder till att vi gärna försöker hantera olika problem på ett och samma sätt. Vi spelar en slags favoritroll. I värsta fall kan vi liknas vid en snickare som endast behärskar ett enda verktyg, hammaren. Troligen blir han eller hon väldigt duktig på att slå i och dra ut spik men dålig på att skruva och såga brädor. Vilken dramaroll brukar du spela? Använder du samma beteende i många olika situationer eller behärskar du flera? Flera beteendevetenskapliga undersökningar visar att de flesta val vi gör i livet görs på ett omedvetet plan och att de görs för att undvika obehag. Vi är sociala varelser och mer utifrånstyrda än inifrånstyrda. Det kan innebära att några människor beter sig mycket ineffektivt. Vi styr helt enkelt inte över våra egna liv utan styrs av vad vi tror eller hoppas att omgivningen tycker eller förväntar sig av oss. Vi bör även hålla i minnet att de roller vi väljer måste ses i sitt sammanhang, det vill säga i det samspel som äger rum mellan oss och våra medmänniskor, det "system" i vilket vi befinner oss. Vi befinner oss således i flera olika "system". Familjen är ett "system" där aktörerna är makar och/eller föräldrar och barn. Arbetsplatsen är ett annat "system" med chefer, medarbetare, kollegor, konkurrenter, vänner osv. De roller människor väljer i olika system är beroende av och hänger ihop med varandra. För att en Förföljare eller en Hjälpare skall kunna utvecklas behövs ett Offer att spela mot osv. Karpmans Dramatriangel Den amerikanske psykologen och terapeuten Stephen Karpman (arbetar med Transaktionsanalys). Han har utvecklat en förklaringsmodell som kallas Karpmans Dramatriangel. Den används av många terapeuter och coacher världen över och den ger oss möjlighet att tydliggöra och förstå våra beteendemönster. Vi kan upptäcka om vi fastnat i vissa beteenden eller hitta något som vi finner ineffektivt och vill ändra på. Om du besvarar frågorna ärligt så får du en uppfattning om hur din dramaprofil kan se ut. Du kan även låta andra, som känner dig väl, besvara frågorna åt dig. Det kanske är ännu mer intressant eftersom andras bild ofta är annorlunda än din egen. Syftet med att tydliggöra din egen dramaprofil är att börja ta större ansvar genom att göra fler medvetna val och därigenom samspela effektivare med andra samt leva ett rikare liv. ugil konsult ylva & lennart lindén sandplantörens väg halmstad tel fax e-post: info@ugil.se internet:

4 sid 2(4) Självprofil Markera det alternativ som du tycker bäst stämmer överens. Räkna sedan ned summan enligt de siffror som står under resp. kategoris summa. Aldrig Sällan Ibland Ofta 1. Blir du irriterad på långsamma, omständiga och osäkra människor? Ogillar du att tävla? Är du orolig för att inte räcka till? Gillar du att tävla? Är du misstänksam mot andras idéer? Känner du att andra behöver din hjälp? Tycker du att andra är krävande? Agerar du osjälviskt? Blir du lätt arg? Försöker du undvika ansvar? Verkar det som ingen bryr sig om dig? Förnekar du egna svagheter? Vet du vad som är bäst för andra? Upplever du att du inte räknas? Gillar du att finnas till hand för andra? Driver du på för att få saker och ting gjorda? Tycker du att människor är otacksamma? Mår du bra av att hjälpa andra? Går du hellre undan än säger ifrån? Är det viktigt för dig att få rätt? Tycker du att andra inte förstår sitt eget bästa? Tycker du det är onödigt att prata känslor? Tycker du synd om dig själv? Ställer du upp för andra? Summa Förföljaren: Summa Offer: Summa Hjälparen: , 4, 5, 9, 2, 3, 7, 10, 6, 8, 13, 15, 12, 16, 20, 22 11, 14, 19, 23 17, 18, 21, 24 ugil konsult ylva & lennart lindén sandplantörens väg halmstad tel fax e-post: info@ugil.se internet:

5 sid 3(4) Poängberäkning och förklaring Om du fått poäng i någon av rollerna finns det risk att detta är ett favoritdrama. Har du fastnat i ett hörn av Karpmans triangel och möter en person som fastnat i ett annat hörn är risken stor att ni båda går in i ett destruktivt spel. Du använder troligen denna roll vare sig den behövs eller ej. Det kan vara ineffektivt i olika sammanhang i familjen, i ditt umgänge med vänner eller på jobbet. En roll med poäng kan vara en stödroll som du emellanåt växlar till. Om du fått ungefär lika många poäng i alla tre rollerna har du troligen en bred dramarepertoar. Detta kan indikera att du kan växla mellan de olika rollerna i olika situationer. Alla relationer kan ses som ett växelspel. Utan Offer ingen Förföljare eller Hjälpare osv. Effektivt beteende: Gränssättaren Ambitiös Rättvis Kraftfull Tydlig Stödjaren Stödjande Tjänstvillig Omtänksam Serviceinriktad Den ödmjuke Blygsam Tillitsfull Anpassningsbar Följsam Ineffektivt beteende: Förföljaren Hänsynslös Självisk Diktatorisk Dominant Hjälparen Självuppoffrande Hängiven Beräknande Daltande Offret Självutplånande Godtrogen Överanpassad Mesig Läs mer: Dramatriangeln i familjen i "The Three Roles of Victimhood" av Lynne Namka Ed. D. gå in på: Fairy Tales and Script Drama Analysis, Stephen B. Karpman, ugil konsult ylva & lennart lindén sandplantörens väg halmstad tel fax e-post: info@ugil.se internet:

6 sid 4(4) Beskrivning av Karpmans dramarepertoar Nedanstående rollbeskrivningar är både tillspetsade och generaliserande. De är så kallade ytterligheter. Väldigt få människor känner igen sig i en hel beskrivning. GRÄNSSÄTTAREN/FÖRFÖLJAREN Har aggressivitet och dominans som sin winning formula. Att konfrontera andra är ett sätt att få kontroll över situationen. Han eller hon upplever sig själv som tydlig, rak och klar men omgivningen känner sig nedtryckt, dominerad och överkörd. Är maktorienterad. Gillar tävling och ser tävling i det mesta, även i möten eller diskussioner. Rädslan för att förlora kan vara en starkare drivkraft än att vinna. Har svårt för att acceptera andras förslag och lösningar och uppträder ofta högljutt och agerar pang på rödbetan. Kan inte hantera kritik men står gärna i centrum och älskar beröm. För att se en vinst i sitt beteende behövs ett Offer som motspelare i omgivningen. Då uppstår lätt en negativ synergieffekt. I lagom grad behöver vi alla ibland aktivera en mildare variant av Förföljaren i oss för att säga ifrån och sätta gränser (Gränssättaren). Det är att ta ansvar för sina behov. Då blir man tydlig med vad man vill och känner och det är bra! Det blir dock ineffektivt när detta går till överdrift. DEN ÖDMJUKE/OFFRET Offret har undergivenhet och sårbarhet som sin winning formula. Offrets dramaroll är att spela drabbad och på så sätt få medlidande från omgivningen. Offret tror att de får som de vill genom andras medlidande. Skulle några hjälpa Offret med att bli av med ett eller ett par bekymmer så skaffar Offret genast nya. Offret är reaktivt och upprepar ofta "Det är ingen idé", "Om du visste hur jag har det" "Varför är alla emot mig?", "Hur jag än gör så blir det fel" osv. Offret skapar lätt skuld hos andra. I sin ambition att göra sig betydelselös drar Offret gärna till sig all uppmärksamhet och trivs då som fisken i vattnet. Offret vill inte gärna ta ansvar, ta ställning eller delta vid beslutsfattning och kan därför efteråt säga att han/hon känner sig överkörd eller att ingen räknar med honom/henne. Ifall det saknas en Förföljare eller Hjälpare i omgivningen blir offerrollen överflödig. Ett annat alternativ är att Offret söker sig till en annan scen där han/hon hittar en Förföljare eller en Hjälpare att spela emot. Om man har fastnat i denna dramaroll kan det till slut bli självuppfyllande att alltid spela rollen av ensam och missförstådd. Vid vissa enstaka tillfällen kan det vara effektivt för vem som helst att aktivera lite av Offret (Den ödmjuke). Det handlar om att välja sina strider, vara storsint och inte lägga sin energi på struntsaker. STÖDJAREN/HJÄLPAREN Har som drivkraft att rädda andra människor. Anser inte att han eller hon tränger sig på utan att de bara hjälper eller ställer saker till rätta. Förföljaren ser andra människor som hjälplösa eller inkompetenta barn. Agerar alltid för andras bästa. Hjälparen vet bäst, upplever sig själv som mycket osjälvisk, men verkligheten är ofta den motsatta. Är i själva verket okänslig och åstadkommer mest irritation eller inlärd hjälplöshet. Tar ansvar för andra vare sig de vill eller ej. Skulle andra tacka nej eller säga ifrån tar Hjälparen gärna på sig rollen att spela martyr och klagar över andras brist på gensvar eller brist på tacksamhet. Söker sig gärna till något vårdyrke eller till olika välgörenhetsorganisationer där han/hon kan göra sig betydelsefulla genom att förbättra världen. Hjälpsamhet och omtanke är en i grunden god egenskap som vittnar om mognad och hög social kompetens (Stödjaren). Det är när hjälpen blir tvingande eller när Hjälparen räknar med att få något tillbaka som det blir kontraproduktivt. Hjälparen i sin negativa form behöver ett Offer för att kunna överleva eller en Förföljare som han/hon kan försöka omvända för att tillfredställa sina egna behov och få en vinst. ugil konsult ylva & lennart lindén sandplantörens väg halmstad tel fax e-post: info@ugil.se internet:

7 303 KOMMUNIKATION Grön zon Låt oss undersöka det Det fixar vi! Jag har varit oklar Jag kan ha gjort fel Vi uppfattar nog detta olika Jag är OK men kan bli bättre Det finns troligen ett bättre sätt Låt oss vara flexibla Det är en spännande idé Röd zon Ingen vet något om detta Hur tror du jag ska hinna det? Du har inte förstått Det är inte mitt fel Där har du fel Jag är inte sämre än andra Så har vi alltid gjort Bestämmelserna säger... Så har vi aldrig gjort förut

8 Vad kännetecknar en bra "medarbetare"? I Ett underlag för skapande av tillit och psykologiska kontrakt i arbetslivet. En grupps effektivitet handlar om kamratskap, lojalitet, laganda och samspelsförmåga dvs social kompetens. För att uppnå eller ta vara på detta är det viktigt att var och en i gruppen bidrar på sitt sätt genom att i aktiv handling dra sitt strå till stacken. Effektiva grupper som dessutom känns bra att tillhöra skapas inte av sig själv eller av någon. Det skapas av deltagarna själva. Att passivt sitta och vänta på att chefer (eller någon annan) skall agera och ta ansvar är ett gammaldags reaktivt förhållningssätt som leder till besvikelse, dålig stämning och frustration. Samma sak är det med missnöje och missunnsamhet. Att bidra till att skapa eller bibehålla en gnällkultur kan kanske ge en kortsiktig terapeutisk känsla för den enskilde men är destruktivt och tärande i det långa loppet. Nedan följer ett antal handlingar och förhållningssätt som är proaktiva. De leder oftast till effektiva och bra grupper men de innebär att en del gruppmedlemmar måste kanske tänka om och ändra sina vanor. Proaktiva förhållningssätt Välj ut vilka 5-7 av nedanstående beteende/regler som ni tycker skall gälla er grupp eller på er arbetsplats: att vara en god kamrat att ta ansvar för både sin egen del och helheten att vara tydlig med vad jag vill, känner och tycker att vara lojal mot fattade beslut att vara lojal mot chef och arbetskamrater att bidra med sådant som jag är bra på att ha överseende med andras misstag att vara generös och dela med sig att ta initiativ och ansvar att bidra till en god stämning i gruppen att stötta arbetskamrater med problem att visa hjälpsamhet mot chef och arbetskamrater att hjälpa till att eliminera misstag och missförstånd att visa uppskattning för sådant som chefer och arbetskamrater gör bra att i god tid meddela ifall något håller på att gå snett eller när en uppgift inte går att lösa att i första hand lösa problem själv att motverka ryktesspridning att tänka ut nya sätt att lösa gamla problem att se till att chefen känner mina behov att underlätta chefens arbete att ge utvecklande feedback att våga säga ifrån då jag upptäcker oegentligheter att be om ursäkt när jag gjort bort mig att vara en bra förebild för yngre eller nyanställda kolleger ugil konsult sandplantörens väg halmstad tel fax e-post: info@ugil.se internet:

9 Vad gör en människa besvärlig? Värderingar Osäkerhetsundvikande Individualism Kollektivism Feminimitet Maskulinitet Maktavstånd Hur vi ser på tid Monokronistisk tidsuppfattning Tiden är knapp, kan slösas, sparas investeras. En sak i taget som görs färdigt. Polykronistisk tidsuppfattning Tiden flödar, fokus på helheter och på relationer, gör många saker samtidigt, inte så viktigt att hålla tiden. Hur vi kommunicerar Högkontextuella kommunikatörer Vi behöver tolka sammanhang, kroppsspråk, miner, dubbeltydigheter, för att förstå själva innebörden i kommunikationen. Mindre verbal explicit kommunikation, mindre skriven/formell information. Mer internaliserad förståelse för vad som kommuniceras. Många gränsöverskridande bindningar och skärningspunkter med andra. Långsiktiga relationer. Starka band vem som accepteras som tillhörande och vem som är en outsider. Kunskap är situationsanpassad, relationell. Beslut och aktiviteter fokuserar på personliga relationer, ofta runt en central person som har auktoritet.

10 Lågkontextuella kommunikatörer Lågkontextuella kommunikatörer ska tolkas bokstavligt. Att leta efter dolda budskap och dubbeltydigheter leder fel. Regelorienterat, externa spelregler. Mer kunskap är kodifierad, offentlig, extern och tillgänglig. Sekvensering, avskiljande av tid, utrymme, aktiviteter och relationer. Mer interpersonella, kortvariga förbindelser. Kunskap är oftare överförbar. Uppgiftsorienterad. Beslut och aktiviteter fokuserar på vad som behövs göras och ansvarsfördelning. Monokronistisk Finnar & svenskar Lågkontextuell Högkontextuell Italienare & fransmän Polykronistisk

11 Personligheter Röd personlighet Är målfokuserad, handlingskraftig, initiativrik och fattar gärna snabba beslut på egen hand. Rak och direkt i sin kommunikation. Gillar Makt över skeenden, handlingsfrihet och att fatta egna beslut. Gillar att testa nya saker och pressa gränser. Vill se resultat. Ogillar Långsamhet, att ta order och att bli styrd. Att inte ha kontroll och att misslyckas med målsättningar. Andra kan uppfatta en röd person som Orädd, modig, snabb och strategisk. Av andra som inte är röda kan personen uppfattas som alltför snabb, befallande, egoistisk, maktlysten och krävande. Matcha en röd person Utmana, bjud på motstånd. Ifrågasätt. Fokusera på väsentligheter, var kort och koncis. Bli inte för personlig om du vill nå fram med ditt budskap. Var tydlig i dina förväntningar Skakar hand Bestämt och rätt så hårt. Ett möte bör....gå så fort som möjligt.

12 Gul personlighet Har en positiv livssyn, är flexibel, nyfiken och lösningsorienterad. Är ofta den som nickar engagerat när någon annan pratar (men det betyder inte att man håller med). Idéspruta. Tankar positiv energi från möten med andra människor. Är bra på att se och bekräfta andra. Brinner ofta för sin sak. Gillar Positiva människor. Bekräftelse och vänlighet. Att samarbeta med andra. Ogillar Tysta och slutna miljöer. Rutiner, ovänlighet och detaljrika arbetsuppgifter. Uppfattas av andra som Dynamisk, engagerad, optimistisk och öppen. Men också egenkär, ytlig, snackig och känslosvallande. Matcha en gul person Ge feedback, visa intresse och nyfikenhet. Håll tempot uppe på möten. Tillåt idéerna att sväva ut och brainstorma. En gul persons styrka är glöden för arbetet men den slocknar om han/hon blir ifrågasatt för ofta. Skakar hand Pumpar handen hjärtligt. Ett möte bör... Det finns inga bör. Mötet får ta den tid som behövs.

13 Blå personlighet Är systematisk, metodisk och logisk. Är noggrann med regler. Fattar sina beslut och ger svar som bygger på fakta och inte på känslomässiga grunder. Noga med detaljer. Många specialister är blå. Gillar Regler, logik, fakta och saklighet. Klara förutsättningar och säkra metoder som prövats förr. Ogillar Känslomässiga konflikter. Beslut utan faktagrund. Irrationella personer och pressade situationer. Kan uppfattas som Behärskad, saklig, analyserande och kvalitetsmedveten men också som defensiv, petig, känslokall och konflikträdd. Matchas genom Var saklig och logisk i en diskussion. Gå på fakta, inte känslor. Kom överens om regler och riktlinjer. Ge tid för kontroll av detaljer och fakta. Skakar hand Korrekt och lite avståndstagande. Ett möte bör......ta den tid som det var sagt att det skulle ta. Är det en halvtimme, ska det vara en halvtimme.

14 Grön personlighet Serviceminded och empatisk. Lojal och pålitlig. Har tålamod och vill gärna hjälpa andra. Lugn och eftertänksam. Säger sällan nej till uppdrag och sätter en heder i att slutföra sina jobb. Tänker först och pratar sen. Gillar Planering, stabilitet och struktur. Vill ha framförhållning och känna sig delaktig. Behöver få tid på sig att avsluta sina uppgifter. Ogillar Snabba förändringar och att inte bli lyssnad på. Har svårt att hantera otrygga arbetsförhållanden och att inte bli informerad i tid. Kan uppfattas som Lagspelare, lojal, uthållig och grundlig. Men också som långsint, lättsårad, ha svårigheter ta egna beslut och förändringsobenägen. Matchas genom Tvinga inte fram snabba beslut, en grön person behöver tid att tänka efter. Informera om förändringar i god tid. Prata hellre om förbättringar än förändringar. Ge tid och möjlighet att pricka av och avsluta. Skakar hand Vänligt handslag. Ett möte bör......ta så lång tid som du behöver.

15 DiSC-teorin DiSC-teorin utvecklades i USA på 1920-talet av psykologen Dr William Moulton Marston. Teorin är en av världens mest använda metoder för att skapa personliga profiler som ska tydliggöra olika agerandemönster. Profilen beskriver personens styrkor, hur man kommunicerar, agerar och reagerar i olika situationer. Den perfekta färgkombinationen? Den optimala arbetsplatsen rymmer alla färger, anser Chris Sundqvist, men det är inte ovanligt att flera av samma färg samlas på samma plats. - Det är till exempel ganska vanligt att det på en reklambyrå finns många gula, inom skola och omsorg hittar man gröna och inom specialistyrken, de blå. Många på ledningsnivå är gula eller röda men det betyder inte att det bara är de som är ämnade för chefsrollen, säger hon. Det är snarare vanligt att man väljer ut medarbetare som liknar en själva, ungefär på samma sätt som män väljer män. Men visst är det så att vissa färger funkar bättre ihop än andra. Gul och röd är båda generellt snabba i sitt tänkande och beslut, medan grön och blå har eftertänksamhet i sin profil. Utmaningen och det perfekta teamet kan vara att jobba med sin motsats, tycker Chris. Se värdet hos dina kollegor som inte är som du, tipsar hon.

16 Översatser Vi människor tenderar att tänka enligt följande klassiska syllogism 1 : Översats: Påstående: Slutsats: Alla människor är dödliga. Sokrates är människa. Sokrates är dödlig. En översats är en förutfattad mening (positiv eller negativ) som vi delar med andra. Översatser är allmänt accepterade sanningar som vi inte behöver upprepa hela tiden. Vi ifrågasätter sällan översatserna och använder dem som byggstenar när vi vill dra nya slutsatser. Beroende på vilka översatser vi har så kommer vi till olika slutsatser. När vi vet att vi har rätt och någon annan kommer till en annan slutsats utifrån samma information blir denna människa besvärlig. 1 Syllogism, ett sätt att göra en slutsats eller konklusion ur två förutsättningar, premisser.

17 Det är lätt att människor blir besvärliga när vi har olika: Värderingar Tidsuppfattning Kommunikationsstil Personlighet Världsbild / Översatser Vad är lösningen? Genom att aktivt leta efter de gemensamma nämnarna och söka identifikation med de människor du möter samt jobba med din självkänsla, kommer du att förstå människor bättre och de kommer att bli mindre besvärliga för dig. Den gyllene triangeln!